MAGNUS HENREKSON
Tjänstesektorn och jämställdheten
bland näringslivets högre chefer
Hur kan det komma sig att svenska kvinnor, som
anses vara de mest jämställda i världen, ändå är så sparsamt
representerade i näringslivets toppskikt ? Magnus Henrekson
diskuterar möjliga orsaker och föreslår en lösning.
Jämställdhet mellan k ö n e n är, i och m e d 1973års grundlag, en statsrättslig n o r m i Sverige. Sedan Sveriges riksdag år 1979 antog d e n för-sta jämställdhetslagen h a r kvinnor och m ä n formellt samma villkor även i arbetslivet. Samma år inrättades även J ä m O , som fick till uppgift att tillse att jämställdhetslagen efterlevs.
Jämställdhet är ett mångfacetterat b e g r e p p som knappast kan ges en klar definition, efter-som ett jämställdhetsperspektiv i princip kan anläggas på alla mänskliga aktiviteter, såväl ekonomiska som icke-ekonomiska. Dessutom råder olika u p p f a t t n i n g o m jämställdhet upp-nåtts n ä r kvinnor och m ä n har samma möjlig-heter, rättigheter och skyldigheter eller n ä r kvinnor och m ä n h a r u p p n å t t samma ställning och inflytande.
1 d e n nyligen publicerade Utredningen om fördelningen av ekonomisk makt och ekonomiska
resurser mellan kvinnor och män, oftast b e n ä m n d Kvinnomaktutredningen, analyseras i första h a n d jämställdhet ur ett ekonomiskt perspektiv.
Utredningen består av tretton volymer inne-hållande ett stort antal forskningsrapporter. Dess u p p d r a g var att ge en samlad bild av för-delningen av d e n ekonomiska makten och de ekonomiska resurserna mellan könen. Grovt sett kan m a n säga att d e n n a fråga kan belysas utifrån två olika aspekter. Dels kvinnornas makt och inflytande över de ekonomiska resurserna i n o m familjen eller på individnivå, dels kvinnors ekonomiska makt ute i samhäl-let, framförallt då i det privata näringslivet. Ekonomisk makt definieras h ä r som
bestämm a n d e r ä t t över h u r produktionsresurserna -kapital, arbetskraft och insatsvaror — skall användas inom ett företag. Vad gäller det senare dras en dyster slutsats i Kvinnomaktut-redningens slutbetänkande (SOU 1998:6, s. 134): "Med en sådan definition av ekonomiska makthavare har kvinnor ingen ekonomisk makt. En VD av 229 i börsnoterade företag är kvinna och 3 procent av ledamöterna i de börs-noterade företagens styrelser är kvinnor".1 I
slutbetänkandet visas också att kvinnor har betydligt större ekonomiskt inflytande i det pri-vata näringslivet i USA och Storbritannien.2
Personligen tycker j a g det är mycket beklagligt att svenska kvinnor i så liten utsträckning fått ökad makt i näringslivet. Syftet m e d d e n n a artikel är d ä r f ö r att diskute-ra h u r jämställdhet - i den snäva m e n i n g e n en j ä m n a r e fördelning av d e n ekonomiska
mak-ten i näringslivet - skall k u n n a öka, och vad orsakerna kan vara till att f r a m f ö r allt USA m e n antagligen också flera a n d r a utvecklade länder i detta avseende är m e r jämställda än Sverige (Landby Eduards 1993).
Vid en jämförelse av vår tids komplexa och (ofta globalt) konkurrensutsatta näringsliv m e d näringslivet i tidigare skeden är det u p p e n b a r t att beslutspositioner i allt m i n d r e utsträckning går i arv eller erhålls trots under-målig k o m p e t e n s hos innehavarna. H ä r måste göras en distinktion mellan ägarmakt och led-ningsmakt. Ägarmakt går ofta i arv, m e n i en konkurrensutsatt miljö är ägaren tvingad att utnyttja sin ägarmakt i första h a n d till att utse
kompetenta företagsledningar (Pelikan 1993; Meyerson 1994). I Sverige har rekryteringen till de högsta ekonomiska maktpositionerna näst-an uteslutnäst-ande skett från den mnäst-anliga halvnäst-an av befolkningen och således har m ä n n e n som g r u p p nästan hela d e n n a ekonomiska makt.
Då och då ställs d ä r f ö r krav på att företagen skall tvingas kvotera in kvinnor på högre tjäns-ter och i styrelserummen, vilket ses som det e n d a sättet att få m ä n att ge ifrån sig en del av sin makt till kvinnorna. Detta låter för många bestickande, m e n då glömmer man bort att den ekonomiska makten bland m ä n knappast är något som fördelas g e n o m kvotering eller förlänas på annat sätt. Makt är något som enskilda individer skaffar sig g e n o m kompe-tensuppbyggnad, nätverksbyggande och mål-medvetet arbete. I själva verket pekar m o d e r n mikroekonomisk forskning på att en god för-måga att fördela den ekonomiska beslutsmak-ten till rätt individer är en av de viktigaste fram-gångsfaktorerna i ett företag (Carmichael
1989; Lazear 1998).
[ag a r g u m e n t e r a r inte e m o t att faktorer som könsdiskriminering och "socialt kön [vil-ket] skapas och återskapas av kvinnor och m ä n i en p å g å e n d e process" (SOU 1998:6, s. 131) är viktiga delförklaringar till att m ä n fort-f a r a n d e har m e r ekonomisk makt än kvinnor. Men dessa faktorer kan inte förklara att sven-ska kvinnor har m i n d r e ekonomisk makt (i näringslivet) än kvinnor i USA och flera a n d r a västliga industriländer.
Att skaffa och vidmakthålla ekonomisk makt kräver - f ö r u t o m talang, k o m p e t e n s och motivation - tid. Tillgången på tid i kombina-tion m e d ekonomiska incitament spelar en central roll i d e n n a framställning. God till-gång till tid, vilket är en förutsättning för att göra karriär och d ä r i g e n o m skaffa sig ekono-misk makt, avgörs i hög grad av det obetalda egenarbetets omfattning. Detta diskuteras i nästföljande avsnitt.
Därefter analyseras i tre avsnitt incitamen-ten för kvinnor att erövra ekonomisk makt, respektive vilka h i n d e r som finns för att det skall växa f r a m en privat tjänstesektor i Sverige som ökar möjligheterna att k o m b i n e r a karriär och familj. I det näst sista avsnittet utvärderas
de två närmast liggande vägarna till ökad jäm-ställdhet i den m e n i n g som diskuteras här, nämligen en j ä m n a r e könsmässig f ö r d e l n i n g av det o m f a t t a n d e h e m a r b e t e t och en större tjänstesektor. Artikeln avslutas m e d en kort s a m m a n f a t t n i n g och slutsatser.
fag är väl medveten o m att det ä m n e som avhandlas i d e n n a artikel är kontroversiellt.
Förhoppningsvis kan resonemangen
stimule-ra till en f r u k t b a r diskussion om vilka medel som är mest effektiva för att u p p n å målet o m ökad kvinnlig makt i näringslivet. För att det skall bli så givande som möjligt är det av stör-sta vikt att diskussionen h a n d l a r o m d e n n a sakfråga och inte utmynnar i spekulationer o m en "dold dagordning", exempelvis att det egentliga syftet m e d att förbättra betingelser-na för d e n hushållsnära tjänstesektorn kan vara att m ä n vill ha m e r fritid eller att det finns en u n d e r l i g g a n d e b e d ö m n i n g av kvinnors k o m p e t e n s och m å l m e d v e t e n h e t i förhållan-de till m ä n n e n s .1Det obetalda arbetets omfattning och
könsfördeln ing
U n d e r efterkrigstiden utrustades de svenska h e m m e n m e d en lång rad arbetsbesparande maskiner såsom dammsugare, kyl och frys, m a t b e r e d a r e och tvätt- och diskmaskiner. Naturligtvis innebär de att hushållsarbetet underlättas i stor utsträckning. Det räcker m e d att tänka tillbaka på h u r arbetsamt och tidskrävande det var att tvätta f ö r r i tiden och innan kylskåpen fanns tvingades m a n , d.v.s. i praktiken h u s m ö d r a r n a , att handla mjölk och a n d r a färskvaror varje dag. U n d e r de senaste d e c e n n i e r n a har också halvfabrikat av livsme-del blivit vanliga och till och m e d färdiglagad mat som kan värmas i mikrovågsugn börjar n u att säljas till rimliga priser i Sverige.
D e n n a "mekanisering" av hushållen h a r fått m å n g a att tro att hushållsarbetet inte läng-re är särskilt tidskrävande. O m det stämmer m e d verkligheten blir det både naturligt och rationellt att alla vuxna och arbetsföra hus-hållsmedlemmar arbetar u t a n f ö r h e m m e t .
I Sverige är mekaniseringen av hushållsar-betet i allt väsentligt ett
efterkrigstidsfeno-m e n . I USA k o efterkrigstidsfeno-m d a efterkrigstidsfeno-m efterkrigstidsfeno-m s u g a r e n , kylskåpet o c h a n d r a a r b e t s b e s p a r a n d e m a s k i n e r långt tidi-gare, r e d a n p å 1920-talet. Walker (1969) h a r s t u d e r a t h u r mycket tid som a m e r i k a n s k a h e m m a f r u a r lade n e r p å hushållsarbete p e r d a g f r å n m i t t e n av 1920-talet till slutet av 1960-talet. Det visade sig att antalet t i m m a r p e r d a g
(sju d a g a r i veckan) i stort sett inte f ö r ä n d r a -des u n d e r d e n n a p e r i o d : d e var i g e n o m s n i t t 6,1 t i m m a r 1 9 2 6 - 2 7 o c h 6,2 t i m m a r 1967-68. Enligt e n a n n a n studie (Vanek 1974) ö k a d e veckoarbetstiden i h e m m e t f ö r h e m m a f r u a r f r å n i g e n o m s n i t t 52 t i m m a r 1924 till 55 tim-m a r p å 1960-talet. Anita Nyberg (1989) h a r s t u d e r a t m o t s v a r a n d e utveckling i Sverige o c h h o n k o n s t a t e r a r bl.a. (s. 141):
Hustruns hushållsarbetstid uppgick till 54 tim-mar per vecka på 1930-talet [i jordbrukarhåll]. Mannens och hustruns sammanlagda hus-hållsarbetstid på 1980-talet var 57 timmar. Totalt har således inte hushållsarbetstiden minskat. Däremot har det skett en omfördelning mellan
olika arbetsuppgifter från matlagning, disk och sömnad till tvätt, inköp, hämta och lämna barn och vård av barn (t.ex. matade, badade, bytte blöjor). Den tid småbrukarhustrur på 1930-talet ägnade åt att bära ved, vatten och slask har idag bytts ut mot att bära matkassar. Inköpen kräver emellertid mer tid än arbetet med ved, vatten och slask.
A n l e d n i n g e n till att d e n tid som används till hushållsarbete inte minskar är att d e t finns en m o t k r a f t till d e n tidsbesparing som hushållsma-skinerna erbjöd. I takt m e d ökad standard, h ö g r e krav på livskvalitet och ökad produktivitet i hushållsarbetet, så h a r m ä n n i s k o r k o m m i t att kräva bättre tillagad mat, r e n a r e kläder, bättre b a r n o m s o r g , större e n g a g e m a n g i b a r n e n s utbildning, större bostadsyta och ett m e r välstä-dat h e m . Dessa krafter h a r varit så starka att hus-hållsarbetets o m f a t t n i n g förblev o f ö r ä n d r a d i
USA och Sverige u n d e r d e n n a tid.
Nybergs resultat bekräftas av SCB:s tidsan-v ä n d n i n g s u n d e r s ö k n i n g g e n o m f ö r d 1 9 9 0 / 9 1 . 1 Tabell 1 Tidsåtgång för förvärvs- och hemarbete för män och kvinnor i Sverige 1990/1991, några repre-sentativa kategorier och i genomsnitt, timmar per vecka.
M ä n Kvinnor
Ålder, kategori Förv.arb H e m a r b . Totalt Förv.arb H e m a r b . Totalt
2 5 - 4 4 år, ensamst. u t a n b a r n 39:11 15:39 54:50 34:44 19:58 55:42 25-44 år, g i f t a / s a m b o m e d b a r n 0 - 7 år 44:39 25:53 70:32 19:05 49:43 68:48 2 5 - 4 4 år, g i f t a / s a m b o m e d b a r n 7 - 1 8 år 46:53 20:00 66:53 32:52 33:00 65:52 4 5 - 6 4 år, ensamst. u t a n b a r n 33:40 20:05 53:45 29:56 27:27 57:23 2 0 - 6 4 år, samtliga 41:06 20:09 61:15 27:16 33:17 60:33
A n m : Tiden för förvärsarbete inkluderar tidsåtgång för resor Källa: R y d e n s t a m (1992) o c h SCB (1992).
Tabell 1 redovisas några uppgifter f r å n under-sökningen. Vi k a n d ä r se att h e m a r b e t e t f ö r kvinnor i genomsnitt är drygt 33 timmar p e r vecka o c h f ö r m ä n 20 timmar. I familjer m e d s m å b a r n arbetar kvinnan nästan 50 timmar p e r vecka i h e m m e t o c h m a n n e n 26. Således är h e m a r b e t e t s totala o m f a t t n i n g i hushåll m e d två vuxna u n g e f ä r 53 timmar i genomsnitt och i familjer m e d s m å b a r n drygt 75 timmar.
Även Tjänstebeskattningsutredningen (SOU 1997:17) b e k r ä f t a r b i l d e n att d e t o b e t a l d a e g e n a r b e t e t ä r o m f a t t a n d e . För 1993 beräkn a r u t r e d beräkn i beräkn g e beräkn d e t beskattade m a r k beräkn a d s a r -b e t e t till 5,9 m i l j a r d e r timmar, o c h d e t o-betal- obetal-da e g e n a r b e t e t till 7,0 m i l j a r d e r timmar. Till d e t t a k a n läggas e n svart sektor m e d obeskat-tat a r b e t e p å drygt 0,5 m i l j a r d e r timmar. Således tyder dessa u n d e r s ö k n i n g a r p å att d e t obeskattade, i regel hushållsrelaterade, arbe-tet ä n idag är mycket o m f a t t a n d e o c h i själva verket f o r t f a r a n d e u t g ö r m e r ä n h ä l f t e n av allt a r b e t e s o m utförs i samhället.
U r Tabell 1 f r a m g å r också o m f a t t n i n g e n av förvärvsarbetet. N ä r vi s u m m e r a r förvärvsarb e t e o c h e g e n a r förvärvsarb e t e ser vi att d e n g e n o m s n i t t -liga totala a r b e t s t i d e n är drygt 60 t i m m a r p e r vecka eller 3 100 t i m m a r p e r år. Småbarnsför-äldrar h a r e n g e n o m s n i t t l i g total arbetstid p å u n g e f ä r 70 t i m m a r p e r vecka eller 3 600 tim-m a r p e r år.4
D e n tid d e t tar att sköta ett hushåll motsva-rar således ett h e l t i d s j o b b eller mer. I b ö r j a n av 1960-talet var d e t vanligt m e d h e m m a f r u a r , d.v.s. m a n n e n stod f ö r förvärvsarbetet o c h k v i n n a n f ö r d e n ö v e r v ä g a n d e d e l e n av hus-hållsarbetet. S o m f r a m g å r av d e t presentera-d e siffermaterialet f a n n s presentera-d e t a r b e t s u p p g i f t e r gott o c h väl m o t s v a r a n d e e n heltidstjänst. Detta var naturligtvis ett synnerligen ojämlikt samhälle d ä r kvinnor m e d mycket få u n d a n -tag var u t e s t ä n g d a f r å n d e k a r r i ä r m ö j l i g h e t e r som stod ö p p n a f ö r m ä n .
Sedan b ö r j a n av 1960-talet h a r d e n könsmäs-siga strukturen på a r b e t s m a r k n a d e n förändrats i g r u n d e n . Kvinnor o c h m ä n h a r i d a g u n g e f ä r lika h ö g förvärvsfrekvens. Likaså h a r m ä n ökat sitt hushållsarbete o c h kvinnor minskat sitt u n d e r senare år, även o m kvinnorna fortfaran-d e utför m e r p a r t e n (Floofortfaran-d och Gråsjö 1997).
Rydenstam (1992) visar att tidsfördelning-en m e l l a n kvinnor o c h m ä n i n n a n b a r n e n a n l ä n d e r är relativt j ä m n . I regel a r b e t a r b å d a heltid u t a n f ö r h e m m e t o c h s k i l l n a d e r n a i d e n tid d e a n v ä n d e r till h e m a r b e t e ä r tämligen små. De a v g ö r a n d e s k i l l n a d e r n a i tidsanvänd-n i tidsanvänd-n g u p p s t å r tidsanvänd-n ä r b a r tidsanvänd-n e tidsanvänd-n föds. D å m i tidsanvänd-n s k a r k v i n n o r n a sitt m a r k n a d s a r b e t e kraftigt o c h
jobbar i normalfallet deltid nnder ett antal år.
Detta f r a m g å r även tydligt av A h r n e o c h R o m a n s (1997) i n t e r v j u s t u d i e o c h Flood o c h Gråsjös (1997) studie. I Tabell 2 återges kvin-n o r kvin-n a s u p p f a t t kvin-n i kvin-n g o m h u r jämställt (i m e n i n g e n h u r h e m a r b e t e t delas m e l l a n par-t e r n a ) deras f ö r h å l l a n d e är. U n g a u par-t a n b a r n är mest jämställda. D e t ä r också e n stor skill-n a d mellaskill-n u skill-n g a o c h äldre u t a skill-n b a r skill-n , vilket tyder på att j ä m s t ä l l d h e t e n vad gäller h e m a r -b e t e t ä r h ö g r e i d e n yngre g e n e r a t i o n e n .5 Viser också att j ä m s t ä l l d h e t e n m i n s k a r kraftigt n ä r familjen f å r b a r n . D e n m i n s k a r ytterligare i familjer m e d skolbarn, trots att d e t är belagt att h e m a r b e t e t k r y m p e r i o m f a t t n i n g n ä r barn e barn b ö r j a r skolabarn. Varför ökar d å ibarnte j ä m -ställdheten igen n ä r d e t blir möjligt att d r a
Tabell 2 Kvinnors en av hushållsarbetet (svar i procent).
ppfattning om, fördelning-i olfördelning-ika famfördelning-iljestadfördelning-ier Jämställ d Semijämställ d Konventionel l Patriarka l Summ a U n g a u t a n b a r n 32 40 21 7 100 S m å b a r n 13 25 39 23 100 Skolbarn 7 19 41 33 100 Äldre u t a n b a r n 11 22 36 31 100 Källa: A h r n e o c h R o m a n (1997)
n e r h e m a r b e t e t i takt m e d att b a r n e n blir stör-re? En plausibel f ö r k l a r i n g kan vara att kvin-n o r kvin-n a e f t e r h a kvin-n d k o m m e r att utveckla "kom-parativa f ö r d e l a r " i h e m a r b e t e t o c h m ä n n e n i yrkeslivet i takt m e d att d e g ö r karriär, o c h d e t blir över tiden allt m e r (ekonomiskt) ratio-nellt f ö r h u s h å l l e t att kvinnan tar h a n d o m en större del av h e m a r b e t e t (Becker 1991).6 E n
h u v u d f r å g a blir o m s a m h ä l l e t s b e l ö n i n g s -s y -s t e m / i n c i t a m e n t , i h ö g g r a d -s k a p a d e i d e n politiska s f ä r e n , f ö r s t ä r k e r e l l e r m o t -v e r k a r e n s å d a n k ö n s u p p d e l a d specialise-r i n g i n o m h u s h å l l e t .
Incitamenten för kvinnor att erövra
ekonomisk makt
Utgångsläget är att kvinnor i stort sett saknar e k o n o m i s k makt, vilket i n n e b ä r att d e t f i n n s få kvinnliga f ö r e b i l d e r och att d e trösklar som skall forceras ofta är h ö g a . ' D ä r m e d blir b e h o -vet av kraftfulla i n c i t a m e n t viktigt. Kvinno-m a k t u t r e d n i n g e n visar Kvinno-m e d v e t e n h e t o Kvinno-m att d e t t a är centralt. Exempelvis skriver utred-n i utred-n g e utred-n o m f ö r h å l l a utred-n d e utred-n a u utred-n d e r mellautred-nkrigs- mellankrigs-tiden (s. 24) att " [ e ] n kvinnlig folkskollärares lön var t.ex. betydligt h ö g r e än genomsnittslö-n e genomsnittslö-n f ö r m a genomsnittslö-n l i g a t j ä genomsnittslö-n s t e m ä genomsnittslö-n i i genomsnittslö-n d u s t r i genomsnittslö-n o c h u n g e f ä r d u b b e l t så h ö g som d e n genomsnittliga manligenomsnittliga i n d u s t r i a r b e t a r l ö n e n . De e k o n o -miska i n c i t a m e n t e n f ö r kvinnor att bryta m o t r å d a n d e k ö n s o r d n i n g var således starka." S a m m a r e s o n e m a n g a n f ö r s vad gäller kvinnliga t a n d l ä k a r e o c h läkare. I d e t t a s a m m a n -h a n g b e t o n a s också att m ö j l i g -h e t e r n a till avlastning i h u s h å l l s a r b e t e t var stora.
Sverige h a r n u m e r a antagligen d e minsta l ö n e s k i l l n a d e r n a b l a n d alla i n d u s t r i l ä n d e r ( B j ö r k l u n d o c h F r e e m a n 1997; Davis 1992). En liten l ö n e s p r i d n i n g minskar naturligtvis avkastningen på att b r y t a traditionella köns-mönster. E f f e k t e n förstärks av d e marginalef-f e k t e r som u p p k o m m e r g e n o m skatte- o c h bidragssystemen. S o m visats i flera r a p p o r t e r f ö r e k o m m e r f o r t f a r a n d e m a r g i n a l e f f e k t e r på över 100 p r o c e n t , se t.ex. E S O - r a p p o r t e n Lönar sig arbete? (Ds 1997:73).
I stort sett hela sysselsättningsökningen n e t t o s e d a n 1960 u t g ö r s av ett ö k a t antal
kvin-n o r akvin-nställda i k o m m u kvin-n e r o c h lakvin-ndstikvin-ng (Davis o c h H e n r e k s o n 1999: kap. 10). Dessa v e r k s a m h e t e r h a r i regel varit lokala m o n o pol, d.v.s. d e h a r inte varit utsatta f ö r k o n k u r -rens. I n t e m i n s t d e t t a f ö r h å l l a n d e h a r gjort att offentlig sektor k u n n a t e r b j u d a arbetsvillkor vilka g j o r t d e t förhållandevis e n k e l t att kombi-n e r a yrkesverksamhetekombi-n m e d ett stort akombi-nsvar f ö r h e m a r b e t e t . Såväl s ä r b e s k a t t n i n g e n som d e t f a k t u m att m å n g a s u b v e n t i o n e r knyts till att m a n deltar i a r b e t s k r a f t e n ( L i n d b e c k 1982; B e r g s t r ö m o c h Blomqvist 1996) skapar starka e k o n o m i s k a drivkrafter att förvärvsarbeta. P o ä n g e n h ä r är att starka j ä m l i k h e t s a m -b i t i o n e r av d e t slag som -beskrivits får d e n negativa b i e f f e k t e n att i n c i t a m e n t e n f ö r kvin-n o r att bryta traditiokvin-nella m ö kvin-n s t e r o c h g ö r a karriär blir svaga. K o s t n a d e r n a i f o r m av att ge sig in p å manligt d o m i n e r a d e o m r å d e n d ä r kvinnliga f ö r e b i l d e r saknas, ö k a d tidsbrist, u p p s l i t a n d e konflikter m e d m a n n e n ( A h r n e o c h R o m a n 1997) blir d å ofta större ä n intäk-t e r n a i f o r m av h ö g r e lön, vilken b å d e kan ses som ett mål i sig o c h s o m ett m e d e l att minska d e i c k e - m o n e t ä r a k o s t n a d e r n a .
Det är också f o r t f a r a n d e så att m ä n h a r h ö g r e l ö n e r än kvinnor. D e t finns d o c k forsk-n i forsk-n g som visar (Meyersoforsk-n o c h Peterseforsk-n 1997a o c h 1997b) att d e t t a inte b e r o r p å diskrimi-n e r i diskrimi-n g i m e diskrimi-n i diskrimi-n g e diskrimi-n att k v i diskrimi-n diskrimi-n o r h a r lägre lödiskrimi-n än m ä n n ä r d e i n n e h a r s a m m a b e f a t t n i n g och a r b e t a r f ö r s a m m a arbetsgivare. I stället h a r m ä n i g e n o m s n i t t h ö g r e lön d ä r f ö r att d e i mycket större u t s t r ä c k n i n g i n n e h a r h ö g r e och m e r välavlönade befattningar. M e n d e n som j o b b a r deltid k o m m e r sällan ifråga f ö r h ö g r e
befattningar. Som Meyerson o c h Petersen (1997a) visar är d e t b l a n d g r u p p e n heltidsan-ställda som arbetsgivarna r e k r y t e r a r till topp-befattningar. De visar likaså att skillnaden i befattningsnivå m e l l a n j ä m f ö r b a r a kvinnor o c h m ä n u n d e r 35 år är små, m e n att d e n ökar m e d ålder o c h ökat familjeansvar. F o r s k n i n g av S u n d s t r ö m (1991) o c h A l b r e c h t m.fl. (1997) visar också att e n g o d karriärutveck-ling f ö r u t s ä t t e r k o n t i n u i t e t i arbetslivet. D e n e f t e r s l ä p n i n g som u p p s t å r f ö r kvinnor u n d e r s m å b a r n s p e r i o d e n o c h g e n o m att kvinnor även d ä r e f t e r u t f ö r e n större del av d e t
oavlö-n a d e arbetet, leder till att kvioavlö-noavlö-noroavlö-nas karriär-utveckling blir lidande.
Vi kan således slå fast fyra viktiga saker inför den fortsatta analysen: (i) den totala arbetstiden, särskilt i hushåll med två vuxna som båda arbetar på marknaden, är mycket omfattande; (ii) efter att barnen fötts ökar kvinnorna sin andel av ett större totalt hemarbete (och även m ä n n e n ökar sitt hemarbete); (iii) en god karriärutveckling förutsätter i regel heltidsarbete och så hög konti-nuitet som möjligt i förvärvsarbetet; (iv) de eko-nomiska incitamenten för kvinnor att bryta tradi-tionella könsmönster är svaga.
Ar vi då på väg att lösa p r o b l e m e t m e d d e n höga arbetsbelastningen på g r u n d av det o m f a t t a n d e egenarbetet? Nej, troligen inte. Det är i stället lätt att hitta exempel på h u r vik-tiga arbetsuppgifter alltmer läggs över på d e n enskilde i f o r m av obetalt egenarbete: var och en kör sina sopor till g e m e n s a m m a stationer, ö k a n d e egeninsatser krävs på dagis, i åldrings-vården och i skolan, fritidsverksamheten ban-tas, k o m m u n a l a bostadsbolag går ut m e d e r b j u d a n d e o m sänkt hyra i utbyte mot att hyresgästerna tar över underhåll och förvalt-ning, detaljhandeln sänker sin servicenivå, byggföretagen slutar att aktivt bearbeta mark-n a d e mark-n för reparatiomark-ner och utbyggmark-nad av små-hus på g r u n d av små möjligheter att konkur-rera m e d e g e n a r b e t e t och d e n svarta markna-den, h a n t e r i n g e n av hushållens e k o n o m i krä-ver alltmer tid o.s.v.
Överföringen av arbetsuppgifter till obetalt egenarbete på detta sätt minskar den enskilde individens möjligheter att utvecklas och öka kompetensen i det egna yrket. Självklart är det många som tycker att detta är av godo; de anser det helt enkelt inte önskvärt att vissa arbetsupp-gifter professionaliseras. Däremot är det en a n n a n sak om det är rationella privatekonomis-ka överväganden som leder till att exempelvis deltidsarbete blir mer lönsamt än heltidsarbete och därigenom indirekt minskar incitamenten för kvinnor att arbeta för att få ökad ekonomisk makt. Att det i hög grad fungerar just så konklu-derar även Kvinnomaktutredningen (s. 72):
Ekonomisk rationalitet, mäns större ekonomiska maktresurser och kulturella föreställningar där
manligt kön är en maktresurs verkar således alla i samma riktning, nämligen mot att kvinnor tar huvudansvaret för det oavlönade hushållsarbe-tet. ... Ekonomiska incitament för honom att utföra hushållsarbete saknas eller är negativa. Kvinnor som försöker förändra arbetsdelningen i hushållen kämpar i "ekonomisk motvind".
Professionaliseringen av den hushållsnära
tjänstesektorn och kvinnors förvärvsarbete
Det o m f a t t a n d e obetalda e g e n a r b e t e t visar onekligen att det finns gott o m arbetsuppgif-ter; så vad f ö r h i n d r a r då en kraftfull framväxt av nya j o b b i tjänstesektorn i Sverige? En avgö-r a n d e skillnad mellan vaavgö-ru- och tjänstepavgö-ro- tjänstepro-duktion är att o m en k o n s u m e n t vill konsume-ra en vakonsume-ra, t.ex. en bil eller en mobiltelefon, är det knappast ett realistiskt alternativ att tillver-ka varan själv. När det gäller tjänster är det ofta a n n o r l u n d a . I m å n g a fall kan d e n poten-tielle köparen istället för att köpa tjänsten välja att p r o d u c e r a d e n själv, o m än ofta m e d lägre produktivitet och kvalitet än vad den professionelle t j ä n s t e p r o d u c e n t e n skulle åstadkomma." För exempelvis en högteknolo-gisk produkt innebär ett mycket högt pris att m å n g a helt avstår från att k o n s u m e r a varan. Detta behöver inte bli fallet m e d ett stort antal tjänster - ett mycket högt pris kan då bara i n n e b ä r a att p r o d u k t i o n e n utförs av konsu-m e n t e n själv ("gör-det-själv") istället för av en professionell p r o d u c e n t .Kostnaden för en tjänst är främst arbets-kostnaden. Av kostnaden för en tjänst inklusi-ve m o m s utgörs i normalfallet mellan 63 och 75 procent av skatter och sociala avgifter. Detta gör att p r o d u c e n t e n måste ta ut ett mycket högt pris för tjänsten för att k u n n a få en lön som går att leva på. D ä r m e d blir tjäns-ten så dyr att "gör-det-själv" i m å n g a fall blir billigare. Man kan visa att d e n professionella tjänsteproducenten i Sverige i regel måste vara 300-400 procent bättre än "gör-det-själv" för att det skall löna sig att köpa tjänsten på m a r k n a d e n . I USA räcker det m e d att d e n professionelle är 40-90 p r o c e n t bättre (bero-e n d (bero-e på inkomst). Förutsättningarna för sp(bero-eci- speci-alisering och framväxt av en modern,
sofistike-rad tjänstesektor blir d ä r m e d betydligt större. Se Henrekson (1998) för detaljerade kalkyler.
De olika betingelserna för tjänstesektorns framväxt i USA och Sverige har också lett till stora skillnader. Sedan 1970 har sysselsättning-en i privat tjänstesektor i USA mer än fördub-blats, m e d a n den bara ökat m e d cirka 20 pro-cent i Sverige. Tillväxten i hushållsnära tjän-ster som detaljhandel, restaurang och repara-tionstjänster h a r varit särskilt snabb i USA, m e d a n sysselsättningen i dessa verksamheter legat stilla eller sjunkit något i Sverige. Det är heller inte fråga o m en ökning av antalet lågt betalda arbeten i a n d r a människors h e m i USA; endast 0,8 procent av d e n amerikanska sysselsättningen utgörs av betalt hushållsarbe-te och antalet människor som är sysselsatta m e d detta har halverats sedan 1970 (se H e n r e k s o n 1998 och SOU 1997:17). Den snabba tillväxten i den hushållsnära tjänste-sektorn i USA avser således tjänsteproduktion u t a n f ö r h e m m e t , vilket gör att hänvisningen till pigjobb blir irrelevant. Likaså blir Anne-Marie Pålssons analys missvisande, eftersom h o n per definition antar att det är fråga om tjänster u t f ö r d a i a n d r a människors h e m
(Pålsson 1997).
Som visas a v j o n u n g och Persson (1993) så var d e n kvinnliga förvärvsfrekvensen i Sverige d e n högsta i världen i slutet av 1980-talet. Däremot var frånvaron f r å n arbetet stor och d e n genomsnittliga arbetstiden bland de när-varande låg, vilket fick till följd att såväl ameri-kanska som finska kvinnor h a d e en högre genomsnittlig närvaro på a r b e t s m a r k n a d e n (genomsnittligt antal arbetade timmar per kvinna i yrkesaktiv ålder) än svenska kvinnor. Sedan 1989 har d e n genomsnittliga veckoar-betstiden för svenska kvinnor i yrkesaktiv ålder (16-64 år) sjunkit m e d 1,4 timmar.''
Blau (1998) visar att utvecklingen varit d e n motsatta för amerikanska kvinnor. De tidsan-vändningsstudier h o n redovisar avser perio-d e n 1978 till 1988. U n perio-d e r perio-d e n n a perioperio-d ökaperio-de amerikanska kvinnor i genomsnitt sin vecko-arbetstid på m a r k n a d e n m e d sex timmar (från 20 till 26 timmar), m e d a n hushållsarbetet u n d e r samma tid minskade m e d f e m timmar, d.v.s. d e n totala veckoarbetstiden ökade m e d
1 timma. D e n n a utveckling har fortsatt: från 1990 till 1997 ökade sysselsättningsfrekvensen (i åldern 15-64 år) för amerikanska kvinnor från 64,0 till 67,1 p r o c e n t och mellan 1988 och 1994 ökade d e n genomsnittliga veckoar-betstiden m e d ytterligare en timma."1 Som
f r a m g å r av Figur 1 ökade d e n genomsnittliga arbetstiden för amerikanska kvinnor i yrkesak-tiv ålder m e d 40 p r o c e n t mellan 1975 och
1994. Mätt på detta sätt passerade d e n kvinnli-ga sysselsättningen i USA nivån i Sverige r e d a n u n d e r 1970-talet och 1994 var vad m a n kan kalla d e n arbetstidsjusterade kvinnliga sys-selsättningsnivån 20 procent högre i USA än i Sverige (se även J o n u n g & Persson 1993). D e n n a stora skillnad h a d e knappast uppstått, o m inte d e n hushållsrelaterade tjänstesektorn professionaliserats snabbare i USA än i Sverige. Det är dock inte bara i USA som kvin-nors närvaro på a r b e t s m a r k n a d e n är h ö g r e än i Sverige. I Tabell 3 redovisas kvinnlig arbets-tid och sysselsättning för ett antal länder (län-dervalet har styrts av datatillgång). Vi kan där se att svenska kvinnor år 1994 h a d e den hög-sta sysselsättningsfrekvensen, m e n LTSA och Danmark h a d e en sysselsättningsfrekvens som n ä r m a d e sig d e n svenska (vilken sjönk mellan 1994 och 1997). De svenska kvinnornas genomsnittliga arbetstid var dock förhållande-vis låg, vilket resulterade i att d e n arbetstids-justerade sysselsättningsfrekvensen var h ö g r e för kvinnor i fyra a n d r a länder: USA, Danmark, J a p a n och Portugal. Av dessa länder har endast D a n m a r k en stor offentlig sektor. Den arbetstidsjusterade sysselsättningsfre-kvensen kan tolkas som ett mått på kvinnors s a m m a n t a g n a närvaro i marknadssektorn. Det finns starka skäl att tro att en hög sam-mantagen närvaro bland kvinnor i marknads-sektorn är en viktig förutsättning för att kvin-n o r som g r u p p skall k u kvin-n kvin-n a flytta f r a m sikvin-na maktpositioner i näringslivet.
Således ger en jämförelse mellan Sverige och a n d r a länder år 1994 och m e d LTSA över tiden inte heller något stöd för d e n ibland f r a m f ö r d a tesen (se t.ex. Nyberg 1998) att höga skatter och en stor offentlig sektor är en avgörande faktor bakom en hög kvinnlig när-varo i marknadssektorn. En hög, och i fallet
USA t.o.m. betydligt högre, kvinnlig närvaro i marknadssektorn, f ö r e k o m m e r också i länder m e d låga skatter och en liten offentlig sektor.
Konsekvenser av utvecklingshinder för den
hushållsnära tjänstesektorn
Amerikanska kvinnor har heller inte m i n d r e fritid än svenska kvinnor (Jonung och Persson 1993) och deras större u t r y m m e för mark-nadsarbete b e r o r inte på att amerikanska m ä n gör m e r hushållsarbete än svenska män. Juster och Stafford (1991) visar att svenska m ä n (ibörjan av 1980-talet) arbetade fyra timmar m e r per vecka i h e m m e t än amerikanska män. Som Flood och Gråsjö (1997) respektive Blau (1998) visar har både svenska och amerikan-ska m ä n fortsatt att öka sitt hushållsarbete
(ungefärligen lika mycket). De amerikanska kvinnornas ökade möjligheter till marknads-arbete utan att detta leder till m i n d r e fritid j ä m f ö r t m e d svenska kvinnor b e r o r således
inte på att de amerikanska m ä n n e n är m e r jämställda. En m e r närliggande förklaring är att en stor hushållsnära tjänstesektor vuxit f r a m i USA u n d e r det senaste kvartsseklet och Anm: Genomsnittlig årsarbetstid för Sverige har beräknats som det totala antalet arbetade timmar bland kvinnor dividerat m e d antalet kvinnor i åldern 16-64 år. Den genomsnittliga årsarbetstiden i USA avser genomsnittlig årsarbetstid för alla kvinnor i åldern 18-64 år. Studenters arbetstid har satts till noll, vilket gör att siffran blir för låg. Detta motverkar effek-ten av att d e n svenska tidsserien inkluderar 16-17-åringar. Den genomsnittliga arbetstiden bland icke-studerande sysselsatta kvinnor i USA som arbetade minst fyra timmar i veckan var
1994 1776 timmar, d.v.s. ungefär motsvarande en svensk heltid. Valet av tidsperioder har styrts av datatillgång.
Källa: AKU och e g n a kalkyler baserade på Annual Demographic Filés of the (March) Current Population Survey, se vidare Davis & H e n r e k s o n (1999).
Figur 1 Genomsnittlig årsarbetstid hos kvinnor i yrkesaktiv ålder i USA (1975-94) och Sverige (1976-97). USA Sverige 1250 1200 1150 1100 1050 1000 950 900 850 800 1975 1980 1985 1990 1995
att d e n n a avlastar d e a m e r i k a n s k a h u s h å l l e n s h e m a r b e t e .
Vad f å r d e t f ö r konsekvenser att avvisa e n ö k a d specialisering i n o m tjänstesektorn? E n första konsekvens är att alltför m å n g a arbets-u p p g i f t e r inte k a n arbets-utföras via regarbets-uljär syssel-sättning, vilket allvarligt försvårar möjligheter-n a att återgå till full sysselsättmöjligheter-nimöjligheter-ng." J u fler m ä n n i s k o r s o m står u t a n f ö r a r b e t s m a r k n a -d e n , -desto h ö g r e måste skatten p å a r b e t e vara f ö r att finansiera deras f ö r s ö r j n i n g . D ä r m e d försvåras ytterligare f r a m v ä x t e n av e n tjänste-sektor. E n a n d r a , ofta f ö r b i s e d d , konsekvens är att d e s o m i d a g h a r j o b b f å r m i n d r e möjlig-h e t e r till ö k a d specialisering o c möjlig-h f ö r k o v r a n i sina o r d i n a r i e jobb, e f t e r s o m tiden inte räck-er till f ö r d e t t a n ä r allt flräck-er a r b e t s u p p g i f t e r läggs över p å familjen eller n ä r vi i Sverige misslyckas att utveckla e t t tjänstesamhälle i s a m m a g r a d s o m a n d r a utvecklade länder. D ä r m e d f ö r s ä m r a s näringslivsklimatet även i d e n v a r u p r o d u c e r a n d e sektorn. O c h sist, m e n inte minst, i d e n m å n e g e n a r b e t e t t e n d e -rar att f ö r d e l a s o j ä m n t m e l l a n kvinnor o c h m ä n så blir k v i n n o r n a o c h j ä m s t ä l l d h e t e n l i d a n d e .
K o m b i n a t i o n e n av stora h i n d e r f ö r ytterli-gare arbetsspecialisering i tjänstesektorn, e n s n a b b produktivitetstillväxt i v a r u p r o d u k t i o -n e -n o c h -n e d d r a g -n i -n g a r i offe-ntlig sektor p å g r u n d av f i n a n s i e r i n g s p r o b l e m m e d f ö r att arbetstidsförkortning, u r d e n enskildes p e r -spektiv, lätt u p p f a t t a s s o m e t t b r a alternativ. M a n h i n n e r helt e n k e l t inte m e d sitt liv o c h ser i n g e n a n n a n utväg ä n att via sin fackliga organisation eller sina politiska r e p r e s e n t a n -ter kräva k o r t a r e arbetstid. D e s s u t o m i n n e b ä r d e n h ö g a ( m a r g i n a l ) s k a t t e n p å a r b e t e i k o m -b i n a t i o n m e d i n k o m s t -b e r o e n d e -b i d r a g o c h avgifter att d e n privatekonomiska k o s t n a d e n f ö r detta är liten.1 2 D e t k a n vara intressant att
n o t e r a att även A n n a H e d b o r g o c h Rudolf M e i d n e r i sitt stora a r b e t e Folkhemsmodellen
(1984, s. 219) var väl m e d v e t n a o m detta n ä r d e analyserade d e n svenska m o d e l l e n :
Högre skattekvot [medför att] egenproduktion, sär-skilt på marginalen blir allt lönsammare. ... Här ligger en stark ekonomisk drivkraft till förkortad arbetstid.13
Tabell 3 Arbetade timmar per vecka, ningsfrekvens och arbetstidsjusterad sysselsätt-ningsfrekvens för kvinnor i ett antal
OECD-län-der 1994 % '0 C rt Arbetad e timma r pe r veck a Sysselsättnings -frekven s Arbetstidsjustera d sysselsättningsfrekv e USA 35,8 66,1 61,5 D a n m a r k 31,3 67,1 55,0 J a p a n 37,1 56,5 54,5 P o r t u g a l 37,7 54,1 53,0 Sverige 27,6 70,6 50,7 Tyskland 33,4 54,9 47,7 S t o r b r i t a n n i e n 29,5 62,1 47,6 Frankrike 34,9 50,7 46,0 L u x e m b u r g 34,4 44,9 40,2 Belgien 31,9 44,8 37,2 G r e k l a n d 37,6 37,1 36,3 I r l a n d 32,8 39,9 34,0 Italien 34,4 35,6 31,8 N e d e r l ä n d e r n a 22,9 52,7 31,4 S p a n i e n 34,7 31,0 28,0
A n m : Arbetade timmar/vecka = genomsnittlig veckoarbetstid för kvinnor i sysselsättning;
Sysselsättningsfrekv. = total kvinnlig sysselsättning som andel av befolkningen i åldern 15-64; Arbetstids just. sysselsättningsfrekv. = arbetade tim-mar per vecka x (52/2 000) x sysselsättningsfrekv. Källa: Arbetade timmar per vecka: "Labor Force Survey Results 1994 (EU) o c h några län-ders arbetskraftsunlän-dersökningar" cit. efter www.arbetstid.gov.se. Sysselsättningsfrekvens:
OECD Employment Outlook, j u n i 1998. För USA, se Figur 2.
För att motverka d e n n a effekt föreslog d e ett g r u n d a v d r a g som ö k a d e m e d m ä n g d e n arbe-tad tid på m a r k n a d e n .
Vägar till ökad jämställdhet
D e n lösning på p r o b l e m e t m e d d e t o m f a t t a n -d e h e m a r b e t e t som ofta h a r f ö r o r -d a t s f r å n officiellt håll inriktar sig p å att d e t b ö r delas m e r lika mellan m a k a r n a . Exempelvis skrev d e n d å v a r a n d e r e g e r i n g e n i p r o p o s i t i o n 1 9 8 7 / 8 8 : 1 0 5 (s. 3):Jämställdhet innebär ... att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden av livet. I detta lig-ger bl.a. att var och en har ett arbete som lig-ger en sådan lön att man kan svara för sin egen försörj-ning, att kvinnor och män delar ansvaret för barn och hemarbete och att båda könen engagerar sig lika mycket i politiska, fackliga och andra gemen-samma angelägenheter i arbete och samhälle. Ett jämställt samhälle är ett samhälle där den sneda
arbets- och maktfördelningen mellan könen är upphävd och där det alltså finns en praktiskt taget jämn könsfördelning inom alla samhälls-områden.
Kvinnomaktutredningen måste också anses ligga n ä r a ett sådant synsätt. M e n som vi k u n n a t konstatera ovan är h e m a r b e t e t , så som sam-hället idag är organiserat, alltför o m f a t t a n d e för att en likadelning mellan m a k a r n a skall e r b j u d a e n fullt tillfredsställande lösning. N ä r m a k a r n a låser d ö r r e n o c h går h e m i f r å n finns e n m ä n g d a r b e t s u p p g i f t e r som inte längre kan utföras p å kontorstid så som fallet är i en e k o n o m i d ä r d e n e n a p a r t e n inte förvärvsar-betar. M a k a r n a är d ä r f ö r hänvisade till att g ö r a d e t t a a r b e t e p å kvällar och helger. Att dela d e t o m f a t t a n d e h e m a r b e t e t lika i n n e b ä r i praktiken, o m inte d e t totala antalet a r b e t a d e t i m m a r skall öka ytterligare, att varken kvin-n a kvin-n eller m a kvin-n kvin-n e kvin-n i e kvin-n s m å b a r kvin-n s f a m i l j kakvin-n a r b e t a heltid. Detta l e d e r i så fall till, o m m a n skall tro d e forskningsresultat som redovisats ovan, att i n g e n av p a r t e r n a k o m m e r att k u n n a g ö r a karriär och erövra n å g o n n ä m n v ä r d eko-n o m i s k makt.
Vissa (se t.ex. Blomqvist 1998) har hävdat att barn- och äldreomsorg är d e t helt centrala. O m dessa o m r å d e n sköts väl av offentlig sektor, finns inte så stora effektivitetsvinster i förbättra-de betingelser för d e n övriga hushållsnära tjän-steproduktionen, eftersom d e n n a sägs vara av marginell betydelse. Detta bygger på en miss-uppfattning. När m a n h a r o m s o r g o m b a r n e n själv i n n e b ä r inte detta att m a n ägnar sig åt bar-n e bar-n hela tidebar-n. B a r bar-n e bar-n fibar-nbar-ns där, m e bar-n m a bar-n utför en m ä n g d a n d r a arbetsuppgifter samti-digt. Att det f u n g e r a r så syns också i statistiken; av d e 75 t i m m a r n a h e m a r b e t e bland småbarns-föräldrar i Tabell 1 så avser endast 27 av dessa
(19 för kvinnan och 8 för m a n n e n ) o m s o r g o m e g n a b a r n (SCB 1992).
Nyberg (1998) m e n a r att k o n k u r r e n s e n o c h t e m p o t i arbetslivet skulle sjunka m e d ö k a d j ä m s t ä l l d h e t i h e m a r b e t e t . D ä r f ö r skulle det vara möjligt att k o m b i n e r a en likadelning av h e m a r b e t e t m e d e n g o d karriärutveckling, u n d e r f ö r u t s ä t t n i n g att d e allra flesta g ö r på d e t sättet. Ett sådant synsätt bortser dock ifrån att d e n alltmer intensifierade globala k o n k u r -r e n s e n i nä-ringslivet lede-r till att a-rbetsvillko- arbetsvillko-r e n på d e h ö g arbetsvillko-r e p o s i t i o n e arbetsvillko-r n a i allt stöarbetsvillko-rarbetsvillko-re g arbetsvillko-r a d bestäms u t a n f ö r landets gränser.
För att möjliggöra ökat kvinnligt engage-m a n g på d e n reguljära a r b e t s engage-m a r k n a d e n o c h i f ö r l ä n g n i n g e n e n ö k a d e k o n o m i s k kvinno-m a k t i sakvinno-mhället b e h ö v e r därför, enligt kvinno-m i n analys, d e t o b e t a l d a e g e n a r b e t e t s o m f a t t n i n g minska. Det f r a m s t å r som p a r a d o x a l t att d e t i ett l a n d som Sverige, m e d starka p r e f e r e n s e r f ö r kvinnligt förvärsvarbete, i b r e d a kretsar finns en motvilja m o t f r a m v ä x t e n av e n tjän-stesektor som h a n d h a r d e a r b e t s u p p g i f t e r som tidigare utförts som obetalt o c h obeskat-tat e g e n a r b e t e av h e m m a v a r a n d e kvinnor. Enligt analysen i d e n n a uppsats är utveckling-e n av utveckling-e n profutveckling-essionutveckling-ell sutveckling-ektor d ä r h u s h å l l s n ä r a tjänster p r o d u c e r a s e n jämställdhetsfråga, särskilt o m d e t anses viktigt att kvinnors e k o n o -miska m a k t o c h inflytande ökar. Självklart b e h ö v e r inte d e t t a betyda att m å l e t är att d e t o b e t a l d a e g e n a r b e t e t skall m i n i m e r a s vare sig f ö r kvinnor eller m ä n . En del av hushållsarbe-tet uppfattas naturligtvis inte som arbete utan som en integrerad del av familjens liv och det
ger stor tillfredsställelse att utföra detta arbete.14
Framväxten av en sektor för hushållsrelate-rade tjänster förutsätter, enligt min bedöm-ning, en generell sänkning av skatten på arbe-te. Selektiva åtgärder riskerar att rycka u n d a n förutsättningarna för en professionell entre-prenöriell produktutveckling på tjänsteområ-det, eftersom nya produkter och mer effektiva organisationsformer lätt kan få en konkurrens-nackdel när lättnader införs för idag kända och identiherbara verksamheter. Dessutom visar erfarenheten att selektiva åtgärder sällan är långsiktigt stabila, vilket har en avskräckande effekt på potentiella e n t r e p r e n ö r e r / f ö r e t a g . Här skiljer j a g mig från bland a n n a t Anne-Marie Pålsson (1997) som förespråkar full avdragsrätt inklusive överföring av förmåns-värdet av d e sociala avgifterna för arbete i a n d r a människors h e m .
I en professionell tjänstesektor finns betyd-ligt större förutsättningar för hög produktivitet än vid en kraftfull ökning av det betalda arbetet i andra människors hem. Med en hög produkti-vitet kan också tjänstesektorn bära de skatteki-lar som trots allt blir oundvikliga även om skat-ten på arbete sänks. En hög produktivitet inne-bär också att den totala arbetstiden både kan fördelasjämnare mellan individer och förhopp-ningsvis minska en del i genomsnitt.
Det finns dock mycket som tyder på att små-barnsföräldrar har särskilt stora behov av hjälp. Inte minst beror detta på att småbarn kraftigt minskar möjligheterna till flexibilitet vad gäller arbetstidens förläggning.1 5 En
lös-n i lös-n g på detta problem skulle k u lös-n lös-n a vara att ä n d r a skattelagstiftningen så att au-pairjobb blev lagligt i Sverige utan att såväl naturaför-m å n e r sonaturaför-m kontantersättning belastas naturaför-m e d full inkomstskatt och sociala avgifter, vilket idag är fallet.16 En a n n a n möjlighet kan vara
att just i detta fall tillåta full avdragsrätt inklu-sive överföring av förmånsvärdet av de sociala avgifterna för arbete i a n d r a människors hem.
Avslutning
I d e n n a artikel har j a g analyserat en viktig aspekt av jämställdhet, nämligen h u r makten i näringslivet fördelas mellan kvinnor och män.
Huvudsyftet har varit att försöka hitta förkla-ringar till varför svenska kvinnor som g r u p p i d e n n a m e n i n g förefaller vara m i n d r e jämställ-da än kvinnor i USA, Storbritannien och flera andra rika industriländer.
Kvinnor har n u m e r a praktiskt taget lika hög förvärvsfrekvens som män och de utbildar sig sedan en tid tillbaka till och med mer än män-nen. Det råder inget tvivel om att jämställdhe-ten mellan kvinnor och män nått långt i Sverige på flera centrala områden: en överväldigande majoritet av kvinnorna har n u m e r a eget arbete, egna inkomster och inte minst tack vare de utbyggda sociala skyddsnäten är knappast någon kvinna längre tvingad att stanna i ett otill-fredsställande förhållande av rent ekonomiska skäl. Detta dokumenteras i Kvinnomaktutred-ningen på ett förtjänstfullt sätt.
D ä r e m o t har framstegen varit mycket små vad gäller en j ä m n a r e fördelning av d e n eko-nomiska makten i näringslivet. En viktig för-klaring till kvinnors svårigheter att vinna insteg på detta o m r å d e kan vara att manliga n o r m e r och perspektiv varit och f o r t f a r a n d e är d o m i n e r a n d e . D ä r e m o t kan detta knappast förklara varför kvinnor i Sverige inte erövrat lika mycket ekonomisk makt som kvinnor i a n d r a länder, där kvinnorna ofta är m i n d r e jämställda i a n d r a (ekonomiska) avseenden.
Jag har a r g u m e n t e r a t för att skälet till detta måste sökas i specifikt svenska förhållanden. Vi har konstaterat att hemarbetet, trots hus-hållets mekanisering, förblivit mycket omfat-tande och dessutom att u n d e r senare år allt fler arbetsuppgifter lagts över på hushållen i f o r m av obetalt egenarbete. Inte minst sker detta när d e n offentliga sektorn på g r u n d av ett sviktande skatteunderlag tvingas sänka sin servicenivå.
Den höga skatten på arbete har ryckt u n d a n förutsättningarna för en snabb tillväxt av framförallt d e n hushållsnära tjänstesek-torn. D ä r m e d frigörs inte heller d e n tid för ökat yrkesarbete och karriär som krävs för att kvinnor skall k u n n a flytta f r a m sina maktposi-tioner i näringslivet. De höga skatterna har också använts till att bygga u p p en stor offent-lig sektor där kvinnor erbjudits arbete på såda-na villkor att det varit möjligt att k o m b i n e r a
yrkesverksamhet m e d o m f a t t a n d e h e m a r b e t e . Jag har i d e n n a artikel a r g u m e n t e r a t för att detta m e d stor sannolikhet både har försvagat incitamenten till inbrytningar på manliga m a k t d o m ä n e r och minskat efterfrågan på hushållsrelaterade tjänster. I själva verket är det så att j u högre skatten på arbete är, desto lönsammare blir det obetalda hemarbetet.1'
O f t a förordas att vägen till ökad jämställd-het (även i m e n i n g e n j ä m n a r e fördelning av makten i näringslivet) är att h e m a r b e t e t för-delas lika mellan k ö n e n . För det första kan vi konstatera att h e m a r b e t e t är så pass omfattan-de att en likaomfattan-delning mellan parterna, särskilt u n d e r småbarnsperioden, lätt får till följd att varken kvinnan eller m a n n e n kan göra karriär och d ä r m e d få ekonomisk makt. För det a n d r a har vi sett att det svenska skatte- och bidragssystemet inte u p p m u n t r a r till en sådan lösning. Incitamenten för d e n e n a parten, i praktiken kvinnan, att, särskilt efter att första b a r n e t fötts, ta på sig en större del av hemar-betet är starka. För det tredje ligger ett stort godtycke i att d e n som råkar h a en nära anhö-rig som, i detta fall helt lagligt, tar h a n d o m delar av h e m a r b e t e t erbjuds helt a n d r a karri-ärmöjligheter än d e n som saknar tillgång till detta.
En ytterligare slutsats är att det troligen föreligger en genuin konflikt mellan jäm-ställdhet i de två m e n i n g a r n a vi diskuterat.1 8
Den sammanpressade lönestrukturen, det höga skattetrycket och den kraftfulla utbygg-n a d e utbygg-n av sysselsättutbygg-niutbygg-ngeutbygg-n iutbygg-nom offeutbygg-ntlig sek-tor på villkor som lättare kan kombineras m e d o m f a t t a n d e h e m a r b e t e har bidragit till jäm-ställdhet i förvärvsdeltagande och löner (efter skatt). Samtidigt kan dessa faktorer mycket väl ha befäst m ä n n e n s ekonomiska maktställning i näringslivet.
N O T E R
* Jag är tacksam för värdefulla synpunkter på ett tidigare utkast till denna artikel från Catharina Barkman, Stefan Engquist, Lennart Flood, Christina Jonung, Eugenia Kazamaki Ottersten, Eva Meyerson, Inga Persson, Katarina Richardson, Bo Rothstein, J o h a n Stennek och Per Thulin.
1. I skrivande stund (oktober 1998) finns det inget börs-noterat företag med en kvinnlig VD.
2. Denna artikel tar i första band sin utgångspunkt i utredningens slutbetänkande SOU 1998:6.
3. Förhoppningsvis har tiden mognat sedan Ake Ortmark (1985) försökte hitta förklaringar till den flagranta bris-ten på kvinnor i näringslivstoppen i Sverige. Han skri-ver i detta sammanhang (s. 163-164): "Under arbetet på denna bok diskuterade jag just detta [kombinatio-nen karriär/hemarbete] problem ined en mycket framgångsrik kvinna i karriären. Intressant nog måste detta intervjuobjekt beviljas anonymitetsskydd. Området är infekterat av politiska passioner." Oberg
(1999) vittnar dock om att frågan om tjänster utförda i det egna hemmet fortfarande kan ha en betydande sprängkraft.
4. Dagens arbetslöshet har således ingenting med brist på arbetsuppgifter att göra.
5. Se dock Rothstein (1999) som menar att den bristande jämställdheten i hemarbetet uppstår när barnen
kom-mer och att det mönster som då etableras i hög grad består efter att barnen blivit vuxna.
6. Se Henrekson (1993) för en analys av föräldraförsäk-ringen ur denna synvinkel.
7. Här kan noteras att Kvinnomaktutredningen (s. 112) rapporterar att det är lättare för kvinnor att befordras till högre befattningar i organisationer med en större andel kvinnor på högre positioner.
8. Detta gäller naturligtvis inte tjänster där högt specialise-rade kunskaper och kapitalutrustning krävs, exempel-vis tandläkar- och läkartjänster.
9. SCB, Arbetskraftsundersökningarna, 1998. Minskning-en avser periodMinskning-en 1989-97.
10. OECD Employment Outlook, juli 1996 och 1998; Davis och Henrekson (1999). Andelen amerikanska kvinnor som arbetar deltid har minskat u n d e r 1990-talet. Sysselsättningsökningen bland amerikanska kvin-nor har också varit mycket kraftig i det lite längre per-spektivet. Sysselsättningsfrekvensen har ökat från 54,9 till 67,1 procent mellan 1979 och 1997. För svenska kvinnor (och män) har sysselsättningsandelen under samma period sjunkit.
11. Antalet människor i yrkesaktiv ålder som står utanför arbetsmarknaden är mycket stort. Socialstyrelsen (1997) beräknade att 1,65 miljoner människor, vilket motsvarar 29,7 procent av befolkningen i åldern 16—64 år, "har en långvarigt svag förankring i arbetslivet." 12. Med den retorik som tyvärr alltför ofta används mot
förslag på sänkt skatt på vissa verksamheter skulle man på motsvarande sätt kunna säga att skattesystemet sub-ventionerar det obetalda egenarbetet, eftersom skat-tesatsen då är noll.
13. Denna bok måste sägas vara det mest ambitiösa senti-da försöket att på ett sammanhängande sätt presentera strukturen och logiken i den svenska modellen. 14. Gronau (1977) definierar hushållsarbete som det
arbete i h e m m e t som man hellre vill att någon annan utför bara priset är tillräckligt lågt. Problemet med denna definition är att den implicit utgår ifrån att
arbe-te per definition är något obehagligt. Hawrylyshyn (1977) definierar istället hushållsarbete som den del av hemproduktionen som lika väl kunde produceras av en tredje person på marknaden utan att hushållsmedlem-marnas nytta minskar. Med en sådan definition är det fullt möjligt att visst hushållsarbete i sig ökar nyttan för utföraren.
15. J o n u n g och Persson (1993) visar att kvinnors faktiskt arbetade tid sjunker mycket kraftigt u n d e r småbarns-åren. Som vi tidigare konstaterat är ett starkt reducerat engagemang i yrkeslivet under ett antal år sällan fören-ligt med en god karriärutveckling, medan en god karri-ärutveckling är en förutsättning för att erhålla ekono-misk makt.
16. 1 detta sammanhang finns skäl att påminna om att det så sent som en bit in på 1970-talet förekom s.k. "barn-flickspraktik" där arbete i familj under en kortare tid mot fickpengar var en förutsättning för att komma in på vissa utbildningar. Det förefaller som en betydande andel av dagens makthavare, vilka var småbarnsföräld-rar på 1960-talet, utnyttjade denna möjlighet.
17. Se även Lena Edlunds doktorsavhandling (Edlund 1996) för en intressant teoretisk analys av detta förhål-lande. I sin teoretiska analys ligger hon nära de slutsat-ser som dras i denna artikel.
18. Samma slutsats dras av Inga Persson (1990: 243-244).
LITTERATUR
Ahrne, Göran & Christine Roman (1997): Hemmet,
bar-nen och makten. Förhandlingar om arbete och pengar i famil-jen. SOU 1997:139, Stockholm: Fritzes.
Albrecht, James W., Edin, Per-Anders, Sundström, Marianne & Susan B. Vroman (1997): "Kvinnors och mäns löner — förvärvsavbrottens betydelse", Persson, Inga & Eskil Wadensjö (red.) Kvinnors och mäns
löner-varför så olika? SOU 1997:136, Stockholm: Fritzes.
Becker, Gary S. (1991): A Treatise on the Family, Cambridge, MA: Harvard University Press.
Bergström, Ted & Sören Blomqvist (1996): "The Political Economy of Subsidized Day Care", European Journal of
PoliticalEconomy, vol. 12, nr 3.
Björklund, Anders & Richard B. Freeman (1997): "Generating Equality and Eliminating Poverty — The Swedish Way", Freeman, Richard B., Robert Topel & Birgitta Swedenborg (red.) The Welfare State in
Transition, Chicago: University of Chicago Press.
Blau, Francine D. (1998): "Trends in the Well-Being of American Women, 1970—1995", Journal of Economic
Literature, vol. 36, nr 1.
Blomqvist, Sören (1998): "Skatter och sysselsättning i tjänste-sektorn", Nationalekonomiska Föreningens förhandlingar.
Ekonomisk Debatt, årg. 26, nr 7.
Carmichael, H. Lorne (1989): "Self-Enforcing Contracts, Shirking and Life Cycle Incentives", Journal of Economic
Perspectives, vol. 3, nr 4.
Davis, Steven J. (1992): "Cross-Country Patterns of Change in Relative Wages", NBER Macroeconomics
Annual, vol. 7.
Davis, Steven J. & Magnus Henrekson (1999): Small
Business, Entreprenurship and Economic Performance. Sweden and the United States in a Comparative Perspective,
bokmanuskript.
Ds 1997:73, Lönar sig arbete? Rapport till ESO, Stockholm: Finansdepartementet.
Edlund, Lena (1996): The Marriage Märket: How Do You
Compare?, akad.avh.. Nationalekonomiska
institutio-nen, Handelshögskolan i Stockholm.
Flood, Lennart & Urban Gråsjö (1997): "Tid för barn, tid för arbete. En undersökning av svenska hushålls tidsan-vändning". Ahrne, Göran & Inga Persson (red.) Familj,
makt och jämställdhet. SOU 1997:138, Stockholm: Fritzes.
Gronau, Reuben (1977): "Leisure, Home Production and Work", Journal of Political Economy, vol. 85, nr 5. Hawrylyshyn , O. (1977): "Towards a Definition of
Non-Market Activities", Review of Income and Wealth, vol. 23, nr 1.
Hedborg, Anna & Rudolf Meidner (1984):
Folkhemsmo-dellen, Stockholm: Rabén & Sjögren.
Henrekson, Magnus (1993): 'Jämställdhet ur incita-mentsperspektiv", Ekonomisk Debatt, vol. 21, nr 1. Henrekson, Magnus (1998): "En ond cirkel för
tjänstesek-torn", Arbetsmarknad & Arbetsliv, vol. 4, nr 2.
Jonung, Christina & Inga Persson (1993): "Women and Märket Work: The Misleading Tale of Participation Råtes in International Comparisons", Work, Employment
& Society, vol. 7, nr 2.
Juster, F. Thomas & Frank P. Stafford (1991): "The Allocation of Time: Empirical Findings, Behavioral Models, and Problems of Measurement", Journal of
Economic Literature, vol. 29, nr 2.
Landby Eduards, Maud (1993): 'Jämställdhet",
Nationalencyklopedin, Höganäs: Bra Böckers Förlag.
Lazear, Edward M. (1998): Personnel Economics for
Managers, New York: J o h n Wiley & Sons.
Lindbeck, Assar (1982): "Tax Effects versus Budget Effects on Labor Supply", Economic Inquiry, vol. 20, nr 3. Meyerson, Eva M. & Trond Petersen (1997a): "Finns det ett glastak för kvinnor? En studie av svenska arbetsplat-ser i privat näringsliv 1970-1990", Persson, Inga & Eskil Wadensjö (red.) Glastak och glasväggar? Den
könssegrege-rade arbetsmarknaden. SOU 1997:137, Stockholm:
Fritzes.
Meyerson, Eva M. & Trond Petersen (1997b): "Lika lön för lika arbete. En studie av svenska förhållanden i internationell belysning", Persson, Inga & Eskil Wadensjö (red.) Kvinnors och mäns löner — Varför så
olika ? SOU 1997:136, Stockholm: Fritzes.
Meyerson, Per-Martin (1994): "Företagsamhetens ekono-miska teori och politiska villkor", Ekonomisk Debatt, vol. 22, nr 2.
Nyberg, Anita (1989): "Hushållsteknik - mödrars möda och mäns makt", Beckman, Svante (red.) Teknokrati,
Nyberg, Anita (1998): "Sänkt skatt på arbete? Subventioner av vit sysselsättning eller av ett tudelat samhälle och mäns fritid?", Arbetsmarknad 6? Arbetsliv, vol. 4, nr 3.
Ortmark, Ake (1985): Maktens människor, Malmö: Wahlström & Widstrand.
Pelikan, Pavel (1993): "Ownership of Firms and Efficiency: The Competence Argument", Constitutional
Political Economy, vol. 4, nr 3.
Persson, Inga (1990): ' T h e Third Dimension - Equal Status between Swedish Women and Men", Persson, Inga (red.) GeneratingEquality in the Welfare State, Oslo: Norwegian University Press.
Pålsson, Anne-Marie (1997): "Taxation and the Märket for Domestic Services", Persson, Inga & Christina J o n u n g (red.) Economics of the Family and Family Policies,
London: Routledge.
Regeringens proposition 1987/88:105, Om
jämställdhets-politiken infor 90-talet.
Rothstein, Bo (1999): "Den moderna könsmaktsordning-ens grundbult", Statsvetkönsmaktsordning-enskaplig Tidskrift, u n d e r utgiv-ning.
Rydenstam, Klas (1992): / tid och otid. En undersökning
om kvinnors och mäns tidsanvändning 1990/1991.
Levnadsförhållanden, Rapport nr 79, Stockholm: SCB. SCB (1992): Tidsanvändningsundersökningen 1990/1991.
Levnadsförhållanden, Rapport nr 80, Stockholm: SCB. Socialstyrelsen (1997): Social Rapport 1997, Stockholm:
SoS-rapport 1997:14.
SOU 1997:17, Skatter, tjänster och sysselsättning. Betänkande från Tjänstebeskattningsutredningen, Stockholm: Finansdepartementet.
SOU 1998:6, Ty makten är din ... Myten om det rationella
arbetslivet och det jämställda Sverige. Betänkande från Kvinnomaktutredningen, Stockholm: Fritzes.
Sundström, Marianne (1991): "Hur påverkar föräldrale-dighet lönerna?", Ekonomisk Debatt, årg. 19, nr 3. Vanek, J. (1974): 'Time Spent in Housework", Scientific
American, vol. 231.
Walker, Kathryn (1969): "Homemaking Still Takes Time",
Journal of Home Economics, vol. 61, nr 1.
Öberg, Lisa (1999): "Ett socialdemokratiskt dilemma. Från hembiträdesfråga till pigdebatt", Florin, Christina, Lena Sommestad & Ulla Wikander (red.)
Kvinna mot kvinna, Stockholm: Norstedts.
SUMMARY
Why are there fewer women at top positions in the private sector in Sweden than in the private sector of many other industrialized countries, in short, why do women have so little economic power in Sweden? In an attempt to answer this question Magnus Henrekson takes the analysis of last years's final report from the Swedish government
commis-sion dealing with this issue (Kvinnomaktutredningen, SOU 1998:6) as his point of departure. An impor-tant assumption underlying the analysis is that soci-al gender cannot explain the difference between women in Sweden and other countries. This diffe-rence, it is claimed, has to be explained by factors specific to Sweden. Thus, no attempt is made to explain the fact that women have less economic power than men in all industrialized countries.
In the paper it is documented in some detail that the volume of household work has remained very large despite the introduction of a number of labor-saving technologies in the household. Moreover, a number of tasks have been transfered from the professional sector to the household sec-tor, notably as a result of the downsizing of public sector service production. The high tax burden on labor has efficiently impeded expansion of the household-related service sector. As a result, less tirne is made available for women to pursue a pro-fessional career in industry, and therefore women as a group meet yet another obstacle to attaining positions providing economic power.
The high taxes have also made it possible to expand public employment more than in any other OECD country. Women have been offered jobs in the public sector on terms that make it easier to reconcile a professional career with continued responsibility for the bulk of the unpaid household work. This fact is likely to have weakened the incen-tives for women to acquire economic power in pri-vate industry and to have decreased the demand for household-related services. It is also documen-ted that the sum total of household work in Sweden is so extensive, that an equal sharing of the total workload between the spouses is likely to lead to a situation where neither the woman nor the man in the family is able to pursue a career that leads to the attainment of economic power.
The policy pursued in Sweden may have had a positive effect on gender equality in the sense that women have gained greater economic indepen-dence from their male partner. On the other hand, it is likely to have weakened the incentives for women to acquire positions in the private sector from which economic power can be wielded.
Magnus Henrekson Industriens utredningsinstitut
Box 5501 114 85 Stockholm
