• No results found

Lesbisk mor och homosexuell far ny variant av styvfamiljen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Lesbisk mor och homosexuell far ny variant av styvfamiljen"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

KERSTIN SANDELI.

Lesbisk mor och homosexuell far

ny variant av styvfamiljen

Allt fler lesbiska kvin nor skaffar barn med homosexuella män.

De bor nära varandra och har gemensam vårdnad om barnet. I familjebilden

ingår i allmänhet också en medmamma. Hon har inte samma ansvar eller juridiska

rättigheter som de biologiska föräldrarna.

Lesbiska och homosexuella föräldrar h a r de senare åren u p p m ä r k s a m m a t s mer än tidiga-re. Det är f r a m f ö r allt rätten att bli förälder som har diskuterats - bland a n n a t i s a m b a n d m e d debatten som föregick partnerskapsla-gen för homosexuella.1

Det verkar på d e n offentliga debatten som om frågan o m lesbiskt föräldraskap vore hypotetisk. Så är det givetvis inte. Många les-biska kvinnor har barn från tidigare hetero-sexuella förhållanden.

På diskussionen verkar det också som om samhället skulle h a rätt att besluta om lesbis-ka får slesbis-kaffa barn eller inte. Detta är bara till viss del

sant.-I dag finns det lesbiska som ö p p e t tar sig rätten att skaffa barn. Några av d e m intervju-ade jag våren 1993 för min C-uppsats i socio-logi.0' Bland d e m f a n n s två lesbiska som skaf-fat barn, en m e d m a m m a och tre kvinnor vars sambor allvarligt f u n d e r a d e på att skaffa b a r n .4

I den här artikeln utgår jag från fem av intervjuerna.5 Kvinnorna uppvisar starka ge-m e n s a ge-m ge-m a drag i synen på föräldraskap. Det är svårt att säga h u r representativa de är för lesbiska i allmänhet.6 Därför vågar jag inte dra några generella slutsatser utifrån intervju-erna, d ä r e m o t m e n a r j a g att det är möjligt att göra m e r allmänna reflektioner.

Det blev ingen diskussion o m m a m m a n s roll i intervjuerna. Jag tror det beror på att m a m m a n s position är självklar i vårt samhäll-le, så även för de intervjuade och för mig.

Beslutet att skaffa barn togs i första h a n d av d e n blivande m a m m a n , det underströk både

blivande m a m m o r och m e d m a m m o r . Barnet följer alltid m a m m a n , därför måste det också vara h e n n e s val.

När kvinnorna bestämt sig för att de ville ha barn kom nästa steg, att finna en pappa. Kvinnorna k u n d e tänka sig att fråga en vän eller bekant eller söka en p a p p a g e n o m annons.

De såg flera fördelar m e d en homosexuell man. Han kan inte använda m a m m a n s les-biskhet e m o t h e n n e , eftersom h a n också är homosexuell. Dessutom kan varken h a n eller m a m m a n skaffa barn i sina egna kärleksför-hållanden.

Kvinnorna f ö r e d r o g en känd och aktiv pap-pa av flera orsaker. De b e t o n a d e att b a r n e t har rätt till en m a m m a och en p a p p a som i egenskap av biologiska föräldrar står för kon-tinuitet och trygghet. Några av kvinnorna dis-kuterade möjligheten att välja en o k ä n d pap-pa, m e n de tyckte inte att det skulle vara n å g o n bra lösning. Ett barn utan p a p p a kan k ä n n a sig identitetslöst. Ett par av kvinnorna tyckte att det skulle vara egoistiskt av mam-m a n att u n d a n h å l l a b a r n e t en far. De förde även f r a m m e r pragmatiska a r g u m e n t som att samhället efterfrågar en k ä n d pappa. H a n förväntas alltid finnas till h a n d s m e d a n a n d r a - medföräldrar, släktingar och vänner - h a r möjlighet att säga nej.

Efter intervjuerna har jag f u n d e r a t på a n d r a anledningar till att välja en k ä n d och aktiv pappa. Vilken roll spelar e k o n o m i n ? U n d e r vilka förutsättningar är p a p p o r n a villi-ga att bli pappor?

(2)

gemen-sam vårdnad uppfattade jag som ett självklart val. Jag frågade kvinnorna om det k u n d e vara ett problem att involvera en man så intimt i sina liv, m e d de såg det inte så. De tyckte att relationen till pappan var nödvändig för både m a m m a n och barnet.

M e d m a m m o r n a s inställning till p a p p o r n a var lite vacklande. Kanske tvekade de, av olika anledningar, inför föräldraansvaret de skulle få om pappan inte var aktiv? Att de inte hade något huvudansvar innebar att de var mindre b u n d n a än föräldrarna. M e d m a m m o r n a tog del i barnets vardag, men på föräldrarnas vill-kor. De kunde inte heller försäkra sig om gemensam vårdnad, även om den biologiska m a m m a n varit med på det från början. O m m a m m a n ändrar sig har m e d m a m m a n ingen möjlighet att kräva umgänge eller vårdnad.

Vem är j a g i detta, frågade sig en av med-m a med-m med-m o r n a . Mamed-mmed-ma och pappa är klart synli-ga roller m e d stor social betydelse, men vil-ken är medmammans? Själva såg de sig som någon slags moster eller en extramamma.

När m a m m o r n a talade om m e d m a m m o r -na använde de uttryck som en frivillig roll och en buskompis. M e d m a m m a n måste själv ska-pa f o r m e n för medföräldraskapet. Detta står i kontrast till m a m m a n s och pappans klart definierade roller som biologiska föräldrar.

Det var en vanlig uppfattning att lesbiska relationer inte är varaktiga. Detta oroade främst m e d m a m m o r n a som tvekade inför engagemanget i ett barn. De kan inte vara säkra på att få träffa barnet efter en separa-tion. Efter ett tag kanske det k o m m e r nya m e d m a m m o r och då blir den gamla

obe-kväm. M a m m o r n a ville inte heller binda u p p barnet för hårt till m e d m a m m a n , i fall förhål-landet skulle spricka.

Mamman och pappan har legala rättighe-ter och skyldigherättighe-ter i förhållande till barnet, m e d m a m m a n har det inte. Detta återkom i intervjuerna. I vilken utsträckning det påver-kade roller och ansvarsfördelning eller legiti-merade d e m är svårt att säga. M a m m o r n a var tveksamma till att fler än föräldrarna ska ha umgängesrätt. Två som bestämmer är mer än nog, liera blir för komplicerat tyckte de. M e d m a m m o r n a var mer positiva.

Gemensa mt föräldraskap

både för lesbiska och heterosexuella

Heterosexualitet, biologiskt föräldraskap och tvåsamhet är f ö r b u n d n a m e d varandra i vårt samhälle. Idealet är fortfarande ett livslångt äktenskap, nien idag slutar hälften av alla äktenskap i skilsmässa och ä n n u fler av sam-boförhållandena slutar m e d separation. I takt med att verkligheten förändras påverkas ock-så kärnfamiljsnormen.' Normen för föräldra-skap är idag gemensam vårdnad, både u n d e r och efter äktenskapet eller samboförhållan-det. Föräldrarna gör stora ansträngningar för att behålla det gemensamma föräldraskapet.8 Även om tvåsamheten minskar i stabilitet för-blir den viktig. Män och kvinnor väljer att gå in i nya parförhållanden snarare än att leva ensamma.9 Uppfattningen att alla förutsätts vara heterosexuella har inte förändrats.1 0

Jag kallar den lesbiska modellen för det

per-fekta frånskilda) föräldraparet därför att den

(3)

visar många likheter med det föräldraskap som frånskilda heterosexuella etablerar. Min tolkning är att biologiskt föräldraskap är g r u n d e n och att gemensamt föräldraskap står i centrum i båda fallen. Lesbiska väljer den här modellen i första hand. För heterosexuel-la är det däremot ett alternativ som blir aktu-ellt först när kärnfamiljslyckan har havererat av en eller a n n a n anledning. Lesbiska går in i föräldraskapet med andra förutsättningar och därför finns kanske möjligheten att mo-dellen ska fungera bättre än för heterosexuel-la. Kvinnan väljer en man som hon tror ska bli en bra pappa. Föräldrarna har därmed inte några ouppklarade kärleksrelationer att gräla om. De har valt modellen från början och är mycket måna om att den ska fungera.

Jag betonar likheten m e d heterosexuella styvfamiljer, m e n jag tror att de intervjuade kvinnorna såg modellen som mer nyskapan-de. En anledning är att de i högre grad beto-nade vikten av det sociala föräldraskapet - det vill säga medföräldrarnas roller - än vad jag gör i min tolkning.

Men vad h ä n d e r över tid? Vad h ä n d e r i så fall m e d de gamla m e d m a m m o r n a om mam-man flyttar ihop med en annan kvinna? Håller relationen med fadern? Och h u r på-verkas m e d m a m m a n s roll om pappan försvin-ner? Vad h ä n d e r vid en vårdnadstvist?

Föräldraskapet en anpassning

till den heterosexuella normen

Heterosexualiteten som n o r m innebär att alla antas vara heterosexuella tills de säger något

annat. Kvinnorna i min undersökning var emellertid angelägna om att visa omvärlden att de är lesbiska. De m e n a d e att det var vik-tigt att barnet inte skulle få dubbla budskap om homosexualitet. En m a m m a påpekade att det var påfrestande i längden att alltid behöva förklara att hon inte var heterosexuell.

På BVC, dagis och i skolan kom kvinnorna i min undersökning i kontakt med fler hetero-sexuella kvinnor och män än tidigare. Där-med blev de mer synliga som lesbiska när de blev m a m m o r . Samtidigt h a m n a d e tvåsamhe-ten och partnern i skymundan.

Anna Marie Smith påpekar att lesbiska

ham-nat i blickpunkten som mammor, underför-stått möjligen olämpliga m a m m o r , i debatten om homosexuella i Storbritannien.'' För att övertyga 0111 sin lämplighet som m a m m a m e n a r hon att det är lätt att tona ned det som särskiljer lesbiska från heterosexuella, inte minst sexualiteten. En lesbisk m a m m a utan partner kanske ses som asexuell och d ä r m e d mindre hotande?

Jag tror att omvärlden kan överse med den sexuella läggningen och fokusera moderska-pet så länge kvinnan lever ensam. O m hon flyt-tar ihop med en annan kvinna är det inte läng-re möjligt att bortse från att m a m m a n är sexu-ellt aktiv som lesbisk. Detta kan vara en anled-ning till att m e d m a m m a n får en sådan undan-skymd plats i förhållande till föräldrarna. Eller är det accepterat att vara lesbisk och mamma så länge inte barnet blir "utsatt" för det i prak-tiken? Till bilden hör kanske också att lesbisk tvåsamhet inte ger samma sociala bekräftelse som den heterosexuella tvåsamheten.

(4)

När jag kallar d e n lesbiska modellen för föräldraskap för det perfekta (frånskilda) paret b e t o n a r j a g anpassningen till d e n hete-rosexuella n o r m e n . Att vara lesbisk anses som avvikande och att välja en modell för föräl-draskap som är accepterad kan vara ett sätt att balansera lesbiskheten.

J a g tror att lesbiskt föräldraskap håller på att ta steget ut i offentlighetens ljus. Att d e les-biska kvinnorna gärna ställde u p p för inter-vjuer är ett tecken på detta, liksom det intres-se som min uppsats väckt. Ett lesbiskt föräl-draskap är i sig kontroversiellt. Även hetero-sexuella som är e m o t diskriminering av ho-mosexuella tvekar inför en sanktionering av homosexuellt föräldraskap.

Det som tas för givet blir inte ifrågasatt och kritiserat, det blir d ä r e m o t det avvikande. Att b å d e m a m m a och p a p p a är viktiga för b a r n e t är i dag självklara a n t a g a n d e n , likaså att ge-m e n s a ge-m vårdnad är att föredra. Finns det någon fog för eventuella farhågor att lesbiska ska tänka och h a n d l a a n n o r l u n d a än hetero-sexuella när det gäller föräldraskap, att d e ska ifrågasätta det få a n d r a ifrågasätter? Kanske är det istället så att r å d a n d e värderingar blir tydligare när m a n ser på lesbiska eftersom deras familjemönster inte är självklart i vårt samhälle?

Aven nya lagar normerar

till heterosexualitet

J a g h a r mött kritik f r å n lesbiska för att jag tol-kat deras h a n d l a n d e som en anpassning till en heterosexuell n o r m . Det väcker frågan h u r föräldraskap och heterosexualitet egentligen är f ö r b u n d n a m e d varandra. Vad h ä n d e r o m b a r n u p p f o s t r a n 'avheterosexualiseras'? Carin

Holmberg m e n a r att "då försvinner d e n

materi-ella g r u n d e n för a n t a g a n d e t att d e n hetero-sexuella äktenskapsinstitutionen i sin moder-na u t f o r m n i n g är en moder-naturgiven inrätt-ning".1- H o n pekar på att vår välfärdsstat, g e n o m lagstiftning och socialförsäkringar som rör föräldraskap och barn, n o r m e r a r m e d b o r g a r n a till heterosexualitet.

Nya lagar, som partnerskapslagen, ses gär-n a som ett sätt att skapa större jämlikhet

mel-lan heterosexuella och homosexuella.

Hen-ning Bech hävdar dock att det bara är

homo-sexuella som förväntas anpassa sig.1'' Efter-som partnerskapslagen är en särlagstiftning m e d m i n d r e o m f a t t n i n g än motsvarande lag-stiftning för heterosexuella b e h a n d l a s de homosexuella bara som om de vore lika värda.

Kal Ii Weston, som gjort ett stort

socialantropo-logiskt fältarbete o m homosexuella och släkt-skap i San Fransisco Bay Area, är inne på sam-ma tanke.1 4 H o n m e n a r att lagar för homo-sexuella familjer k o m m e r att formas efter det heterosexuella idealet och d ä r m e d verka begränsande.

Eftersom den homosexuella familjen befin-n e r sig u t a befin-n f ö r kärbefin-nfamiljsbefin-normebefin-n abefin-nser Weston att feminister inte behöver kritisera den på samma sätt som den traditionella familjen. Enligt min tolkning hävdar Weston att könsmaktsskillnaderna försvinner utanför kärnfamiljens hägn. Mina intervjuer kan var-ken bekräfta eller motsäga detta. J a g tror dock att de lesbiska kvinnorna u p p f a t t a d e sin samlevnadsmodell som m e r jämlik än dess heterosexuella motsvarighet, trots att föräl-drarollerna rymmer starka k ö n s n o r m e r som de intervjuade inte ifrågasatte.

Även o m lesbiska väljer liknande modell för föräldraskap som styvfamiljerna så delar de inte samma verklighet. 1 vardagens små och stora händelser skapas kön, sexuell iden-titet och föräldraskap i samspel m e d varan-dra.

N O T E R

' Partnerskapslagen t r ä d d e i kraft 1 j a n u a r i 1995. D e n g e r h o m o s e x u e l l a p a r m ö j l i g h e t att registrera sig o c h d ä r i g e n o m få s a m m a legala r ä t t i g h e t e r och skyldighe-ter g e n t e m o t v a r a n d r a som gifta heskyldighe-terosexuella par. Frågor o m a d o p t i o n , v å r d n a d o m b a r n , i n s e m i n a t i o n eller a n d r a f r å g o r r ö r a n d e b a r n o c h f ö r ä l d r a s k a p o m f a t t a s inle av lagen.

- R å d a n d e lagstiftning d i s k r i m i n e r a r lesbiska. Endast gifta heterosexuella par kan a d o p t e r a . E n s a m s t å e n d e kan också a d o p t e r a , oavsett sexuell läggning, m e n h o m o s e x u a l i t e t ses i realiteten som ett h i n d e r . Inse-m i n a t i o n får endast göras o Inse-m kvinnan är s a Inse-m b o eller gift m e d en m a n o c h o m m a n n e n ger sitt m e d g i v a n d e o c h tar p å sig f a d e r s k a p e t . Partnerskap del B, Betänkande

av partnerskapskommittén, S O U 1993:98, M a l m ö , Homo-sexuellas rättigheter. Socialstyrelsen, S t o c k h o l m , 1991.

3 1 min uppsats "Att leva lesbiskt och d e n h e t e r o s e x u e l l a n o r m e n " u n d e r s ö k t e j a g h u r lesbiska f ö r h å l l e r sig lill

(5)

47

och förhandlar m e d den heterosexuella n o r m e n när det gäller tvåsamhet, p a r c e r e m o u i e r och barn. Upp-satsen bvgger pä lli intervjuer m e d lesbiska och bisex-uella kvinnor i åldern 25 lill 50 är.

4 Jag använder ordet m e d m a m m a o m de kvinnor som

lever tillsammans m e d e n m a m m a och barn.

' Kvinnan i den sjätte intervjun och h e n n e s sambo ville dela föräldraansvaret mellan sig. De ville helst h a en känd pappa som b a r n e t k u n d e träffa m e n som inte de-lade vårdnaden.

h Del finns inte ens några tillförlitliga siffror pä antalet

homosexuella i Sverige. En uppskattning är att mellan fem och tio p r o c e n t av befolkningen består av homo-sexuella. Homosexuellas rättigheter, Socialstyrelsen, Stockholm. 1991.

' 1986 fick kvinnorna vårdnaden o m b a r n e n i drygt 70 pri »cent av skilsmässorna. 1989 fick föräldrarna gemen-sam legal vårdnad o m nästan 80 procent av b a r n e n . Dock är inte d e n legala \ å r d n a d e n d e n s a m m a som den fysiska. Uppskattningsvis 90 procent av b a r n e n b o d d e hos m a m m a n . Källa: Familjebildning i Sverige u n d e r

1980-talet, Demografiska r a p p o r t e r 1990:1, Statistiska

centralbyrån, Ö r e b r o , 1990.

8 William-Olsson, Inger "Frånskilda fäder", i Sandqvist K

(red). Fäders familjeliv. C e n t r u m för barn- och ung-domsvetenskap skriftserie n r 3, 1990, HLS förlag, Stockholm, 1990.

9 Björnberg, Ulla & Bäck-Wiklund, Margareta,

Vardags-livets organisering i familj och närsamhälle, Daidalos,

Lund, 1987.

1 0 För en diskussion kring heterosexualitetens h e g e m o n i

se t ex Karin Widerberg, "Kjonn og sex - problematis-ke selvfolgeligheter" i Brantsseter & Widerberg (red).

Sex i arbeid(et) i Norge, Tiden Norsk Forlag, Oslo, 1992.

" Smith, A n n a Marie, "Resisting the Erasure of Lesbian Sexuality" i P l u m m e r , K (red), Modern homosexualities, Routledge, L o n d o n , 1992.

' - Holmberg, Carin, "Välfärdsstaten och d e n obligatoris-ka heterosexualiteten", Sociologisk forskning n 4 1993, s 65.

'3B e c h H e n n i n g (1992), "Report f r o m a rotten slate" i

P l u m m e r , K (red), Modern homosexualities, Routledge, L o n d o n , 1992.

'1 Weston, Kath, Families we choose: Lesbians, Gays, Kinship,

Columbia University Press, 1991.

LL ITERATUR

Bech, H e n n i n g (1992), "Report f r o m a rotten state" i P l u m m e r , K (red), Modern homosexualities, Routledge, L o n d o n , 1992.

Björnberg, LHla & Bäck-Wiklund, Margareta, Vardagslivets

organisering i familj och närsamhälle, Daidalos, L u n d ,

1987.

Brantsaeter. Marianne och Widerberg, Karin (red), Sex i

arbeid(et) i Norge, T i d e n Norsk Forlag, Oslo 1992.

Familjebildning i Sverige under 1980-talet, Demografiska

rap-porter 1990:1, Statistiska centralbyrån, Örebro, 1990. Holmberg, Carin, Välfärdsstaten och d e n obligatoriska

h e t e n ^sexualiteten', Sociologisk forskning 4/199.'! Sandell, Kerstin, All leva lesbiskt och den heterosexuella

nor-men, Lunds universitet. Sociologiska institutionen,

opubl, 1993.

Smith, Anna Marie. "Resisting the erasure of lesbian sex-ualitv", i P l u m m e r , K (red). Modern homosexualities. Routledge, L o n d o n , 1992.

William-Olsson, Inger, "Frånskilda fäder", i Sanqvist K (red), Fäders jamiljeliv. C e n t r u m lor barn- och ung-domsvelenskap skriftserie 3 1990, HLS förlag, Stock-holm, 1990. SUMMERY L e s b i a n s h a v e c h i l d r e n , m o r e a n d m o r e overtlv. W h i l e w o r k i n g o n m v essay " L e a d i n g a l e s b i a n life a n d t h e h e t e r o s e x u a l n o r m " I m a d e i n t e r v i e w s w i t h five l e s b i a n w o m e n w h o e i t h e r h a d a c h i l d , f u n c t i o -n e d as c o - m o t h e r s o r h a d p a r t -n e r s w h o p l a -n -n e d t o h a v e a c h i l d . T h e i r w a y o f r e f l e c t i n g o n h a v i n g a c h i l d c o u l d b e s u m m e d u p i n a m o d e l l t h a t I call the

perfect (divorced) parents. A l e s b i a n w o m a n h a s a

c h i l d w i t h a gay m a n . T h e p a r e n t s s h a r e t h e p a r e n -tal r e s p o n s i b i l i t i e s i n a legally a c k n o w l e d g e d way. T h e c h i l d lives w i t h t h e m o t h e r b u t t h e f a t h e r is in t o u c h w i t h t h e c h i l d a l m o s t e v e r y day. If o n e o f t h e p a r e n t s c o h a b i t s w i t h a p a r t n e r , t h e p a r t n e r is i n v o l v e d , b u t h e o r s h e d o e s n ' t p a r t i c i p a t e in t h e r e s p o n s i b i l i t y f o r t h e c h i l d . T h i s m o d e l h a s a g r e a t r e s e m b l a n c e t o t h e o n e t h a t d i v o r c e d h e t e r o s e x u a l p a r e n t s c h o o s e , t h e dif-f e r e n c e b e i n g t h a t dif-f o r t h e l e s b i a n s t h i s is a p r i m a r y c h o i c e . S h a r e d r e s p o n s i b i l i t y by t h e b i o l o g i c a l par e n t s s e e m s t o m e t h e n o par m t o d a y . L e s b i a n p a par e n t h o o d is c o n t r o v e r s i a l a n d t h e c h o i c e o f a n n n d e -v i a t i n g m o d e l o f p a r e n t h o o d s i m p l i f i e s m a t t e r s . H e t e r o s e x u a l i t y as a n o r m m a k e s it m o r e diffi-c n l t f o r l e s b i a n m o t h e r s to b e diffi-c o m e visible as lesbia n s , b e c lesbia u s e lesbiall m o t h e r s lesbia r e s u p p o s e d t o b e h e t e -r o s e x u a l . A t t h e s a m e t i m e it is m o -r e i m p o -r t a n t f o -r t h e m to b e c o m e visible, f o r t h e s a k e o f t h e c h i l d . If t h e m o t h e r h a s a p a r t n e r , s h e in h e r t u r n stavs m o r e i n t h e b a c k g r o u n d b o t h as p a r t n e r a n d co-m o t h e r . Kerstin Sandell Möllevångstorget 3 A S-214 24 Malmö

References

Related documents

"att bifalla motionens första att-sats under förutsättningar att inrättande av "Röda telefonen" i Blekinge sker inom ra1nen för beslutad budget", "att avslå

Tolkar jag resultatet genom Catharine MacKinnons syn att lagen ser på och behandlar kvinnor så som män ser på och behandlar kvinnor skulle detta innebära att kvinnors rätt till

Administrativ chef på WMdata Utilities AB • Maria Fredriksson, handledare, kvalitetsavdelning vid Luleå tekniska universitets kvalitetsavdelning Jag vill även rikta ett varmt tack

Även queerpersoner som hon själv inte känner eller umgås med menar hon stärker henne, om det berättar hon: “ Sen har det också varit folk på stan, det kan ju vara

Eftersom vissa av kraven är kvalitativa Knapp till växelväljare - Kund vs.

(2014), although a growing body of literature has been devoted to the main benefits and opportunities that ICT can offer in eParticipation, little is known about the driving

a certain legal order with point of departure in my earlier research on legal validity and young persons at homes for care or residence (or institutions) 2. This article

Furthermore, previous research showed that EE activities provided opportunities for incidental vocabulary acquisition (Sundqvist & Olin-Schneller, 2013) or that the social