• No results found

Övervakning av luftföroreningar i Stockholms län Resultat till och med september 1999

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Övervakning av luftföroreningar i Stockholms län Resultat till och med september 1999"

Copied!
35
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

)|U/lQVVW\UHOVHQL6WRFNKROPVOlQRFK/XIWIDUWVYHUNHW

gYHUYDNQLQJDYOXIWI|URUHQLQJDUL

6WRFNKROPVOlQ

5HVXOWDWWLOORFKPHGVHSWHPEHU

Cecilia Akselsson, redaktör

B 1377

(2)

1

För Länsstyrelsen i Stockholms län och Luftfartsverket

Övervakning av luftföroreningar i Stockholms län

Resultat till och med september 1999

På uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län och Luftfartsverket har IVL sedan 1992 mätt nedfall av

luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på olika lokaler i Stockholms län. Syftet är att

beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader

mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta provytorna ligger i

skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att data kan jämföras med skogliga uppgifter.

Depositionen på lokalerna i Stockholms län är generellt större än i angränsande län.

Svaveldeposi-tionen är av samma storleksordning som i de västra delarna av Småland. Svavelnedfallet till

skogs-mark i Stockholms län har minskat under 1990-talet, vilket beror på minskad torrdeposition. Denna

trend återfinns på lokaler i hela Sverige. Våtdepositionen av kväve samvarierar i mycket hög grad

med nederbördsmängden och ingen motsvarande trend som för svavel kan skönjas. Enligt prognoser,

baserade på internationella överenskommelser om utsläppsminskningar, kommer årlig deposition av

svavel att minska till 2,5 kg/ha år 2010. Motsvarande för kväve är 4 kg/ha.

Det hydrologiska året 1998/99 kännetecknades precis som föregående år av relativt stora

neder-bördsmängder, 700 mm beräknat som medelvärde från nio lokaler. Svaveldepositionen till granskog

uppgick till i genomsnitt 6 kg/ha, vilket innebär samma nivå som de båda föregående åren, men är

mindre än under tidigare år i mätserien. Kvävenedfallet på öppet fält var nästan 7 kg/ha. Det

hydro-logiska året 1997/98 är det enda året i den sjuåriga mätserien med större kvävedeposition.

Markvatt-nets pH-värde var över 5 på alla lokaler utom i Stockholmslokalerna Sticklinge och Ulriksdal.

Som-marens halter av marknära ozon innebär risk för skador på vegetationen. De var högre än

föregåen-de år, på grund av att sommaren 1998 var regnig och sval.

Figur 1. Principskiss för mätningarna.

Uppdragsgivare:

Länsstyrelsen i Stockholms län och Luftfartsverket

Utförande organ:

IVL Svenska Miljöinstitutet AB Aneboda, SE-360 30 LAMMHULT

Författare: Cecilia Akselsson, red. Nyckelord: Deposition, svavel, kväve,

skogsytor, försurning, markvatten, luft-halter, Stockholms län IVL rapport B 1377 Beställs från: Länsstyrelsen i Stockholms län Lennart Ljungqvist Box 22 067 1040 22 STOCKHOLM eller IVL, Publikationsservice Box 21060 SE-100 31 STOCKHOLM Tel: 08-598 563 00 Fax: 08: 598 563 60 publikationsservice@ivl.se

(3)

2

Innehållsförteckning

Övervakning av luftföroreningar i Stockholms län ...1

Innehållsförteckning...2

Inledning ...3

Ord att förklara ...4

Förklaring till stationsfigurer ...4

Stationsvis redovisning ...5

Tidsutveckling deposition ...22

Tidsutveckling markvatten...23

Tidsutveckling lufthalter ...24

Faktaruta: Ozonhalter...25

Data i tabellform, deposition, lufthalter, markvatten...26

Mer information om miljöövervakningen

inom Krondroppsnätet finns på IVLs hemsida:

www.ivl.se

Där finns bland annat:

bakgrund och metodbeskrivning

information om provytorna

databas och kartor för hela Sverige

notiser och aktuell information

(4)

3

Inledning

På uppdrag av luftvårdsförbund, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och kommuner mäter IVL i Ane-boda deposition och markvatten på över 100 lokaler i Sverige. För-delning i landet framgår av figur 2. Syftet med undersökningarna är att kvantifiera belastning och beskriva effekter i marken. På vissa lokaler mäts lufthalter av svaveldioxid, kvävekomponenter och ozon. Resultaten från undersökningarna samlas i en databas på IVL där bearbetning sker. Ett mätår är ett hydrologiskt år som sträcker sig från oktober till september. Re-sultat avseende tillstånd och tids-utveckling redovisas i årliga läns-rapporter. Ord och begrepp som förekommer i texten förklaras i faktarutan på sidan 4. Där finns även en förklaring till innehållet i stationsfigurerna, som visar resul-tat från enskilda lokaler. Ytterliga-re information, förklaringar och metodbeskrivningar nås via hem-sidan, www.ivl.se.

Provtagning av nederbörd sker på öppna ytor och analys av förore-ningsmängderna ger ett mått på huvudsakligen det våta nedfallet. Provtagning av krondropp görs på närbelägna skogsytor. Skogsmar-kens reaktion på det sura nedfallet studeras framför allt genom mark-vattenstudier. Lufthalter mäts med diffusionsprovtagare som kvanti-tativt absorberar den gas som skall analyseras. Huvuddelen av under-sökningarna av luftföroreningar sker i Skogsvårdsorganisationens (SVO) skogliga observationsytor. SVO undersöker regelbundet skogens och skogsmarkens till-stånd, som tillväxt, kronutglesning samt barr- och markkemi. Det gör att luftföroreningarnas inverkan på skogens och markens tillstånd kan analyseras. De skogliga observa-tionsytorna ingår i såväl ett natio-nellt som ett Europeiskt nät. De första mätningarna påbörjades i Blekinge hösten 1985. Sedan har fler län kommit till och de sam-ordnade undersökningarna omfat-tar nu större delen av landet.

Me-toderna har i princip bibehållits sedan starten och ingår nu i EUs manualer för miljöövervakning. Under åren 1997-1999 har ett samarbetsprojekt bedrivits mellan länen, Naturvårdsverket (NV) och IVL. Bland annat innebär det att statliga anslag, via NV och IVL, kunnat komplettera och utveckla verksamheten. Främst gäller det mätmetoder, förbättrade rutiner för databearbetning, utvärdering och presentation samt ökad datatill-gänglighet och samordning. Ar-betet har utförts i samråd med en styr- och referensgrupp bestående av personer från de olika organi-sationerna. Syftet med projektet har varit att utveckla och rationali-sera de regionala mätningarna så att nyttan för avnämarna ökar. Samarbetsprojektet slutredovisa-des vid ett seminarium på Krono-bergshed i januari 2000. En sam-manfattande slutrapport publiceras våren 2000. Avkastningen av samarbetsprojektet är bland annat ett förslag till framtida regional övervakning av luftföroreningar. Förslaget presenterades vid semi-nariet och motiveras närmare i slutrapporten.

Resultat från depositionsmätning-arna har tidigare jämförts med kritisk belastningsgräns. Nu före-slagna miljökvalitetsmål ska upp-nås till år 2010. De baseras på beslutade utsläppsbegränsande åtgärder. Utsläppsminskning kan räknas om till deposition i olika delar av landet och jämföras med regionala mätningar. För Svealand innebär miljökvalitetsmålet cirka 2,5 kg svavel och 4 kg kväve per ha och år, vilket är förväntad ge-nomsnittlig belastning i både öpp-na och skogbevuxöpp-na områden år 2010. För markvatten kan faktisk utveckling jämföras med modell-beräknad återhämtning som för-väntas i takt med att nedfallet av försurande ämnen minskar. Undersökningarna i Stockholms

län är resultat av ett lagarbete.

Provtagning har utförts av Lennart Ljungqvist, Britta Höglund och Ingrid Olsson på Länsstyrelsen i Stockholms län samt Staffan

Dackman på Skogsvårdsstyrelsen Mälardalen. IVL har utfört analys, utvärdering och redovisning. Gun-nel Hedberg, Karol Koos, Marie Jonsson, Inger Torbrink, Sari Svensson, Anna Danielsson, Christer Larsson, Kerstin Hom-merberg och Brita Dusan står för analysarbetet. Validering av data har huvudsakligen utförts av nel Hedberg. Johan Knulst, Gun-nar Malm och Cecilia Akselsson har arbetat med databearbetning och figurframställning. Eva Hall-gren Larsson har varit projektleda-re och tillsammans med Cecilia Akselsson, Olle Westling, och Gunilla Pihl Karlsson (lufthalter) svarat för utvärdering och rappor-tering.

Figur 2. Krondroppsnätet 1998/99. Samordnade mätningar av luftföroreningar i skogliga observationsytor.

(5)

4

Ord att förklara

ANC: ”Acid Neutralising Capacity”

(syraneutralise-rande förmåga) beräknas som starka basers katjoner (Ca2+, Mg2+, Na+, K+) minus starka syrors anjoner (SO4

2-, NO3

-, Cl-) räknat i ekvivalenter. Positivt värde utgörs av syrabuffrande vätekarbonat och organiska anjoner. Negativt värde uttrycker aciditet.

Antropogen: Orsakad av människan.

Baskatjoner: Positiva joner av alkalimetaller med

ursprung i syraneutraliserande föreningar. Viktigast i detta sammanhang är kalcium, magnesium och kalium.

BC/ooAl: Kvot mellan baskatjoner (Ca2+, Mg2+, K+) och oorganiskt aluminium. Baseras på enheten mol och indikerar markens försurningsstatus. Kvot under 1 anses medföra en ekologisk risk.

Deposition: Nedfall av luftföroreningar från

atmosfä-ren.

EMEP: Europeiskt samarbete för kontroll av luftens

och nederbördens sammansättning samt beräkningar av transport av luftföroreningar över nationsgränser.

EU-yta: 250 skogliga observationsytor i Sverige som

ingår i ett Europeiskt nät. 50 av dessa lokaler används även för regionala mätningar av luftföroreningar.

Hydrologiskt år: Omfattar oktober till september,

baseras på vattnets cirkulation i naturen.

Interncirkulation: Vissa ämnen, till exempel kalcium,

magnesium, kalium och mangan, interncirkuleras mel-lan träd och mark. De deltar i jonbytesprocesser där vätejoner tas upp och baskatjoner avges i trädkronan.

Jordart: Sönderkrossade och vittrade bergarter bildar

jordarter med olika kornstorlekar och sorteringsgrad. De vanligaste jordarterna är morän, olika sediment och torv (den senare har bildats av organiskt material).

Jordmån: Övre delen av marken som påverkas av

organismer, klimat och vegetation. Vanligaste jordmå-ner i skog på fastmark är podsoler, övergångsjordar och brunjordar.

Krondropp: Nederbörd som passerat trädkronorna.

Ger ofta bra mått på total belastning i skog av ämnen som inte påverkas av interncirkulation eller upptag, såsom svavel och klorid. För kväve indikeras i regel upptag eller omvandling i trädkronan. Det gör att ned-fallet av kväve i områden med låg eller måttlig belast-ning visar högre värden på öppet fält än till marken i skogen. I kraftigt kvävebelastade områden visar

kron-droppsmätningar större deposition än mätningar på öppet fält.

Kritisk belastning: Under denna kvantitativa gräns

kan skadliga effekter på känsliga delar av ekosystemet undvikas. Utgör grund för beslutade utsläppsminsk-ningar.

Lufthalter: Luftens innehåll av svaveldioxid (SO2), kvävedioxid (NO2), ammoniak (NH3) och ozon (O3) mäts i dessa undersökningar som månadsmedelvärde med hjälp av diffusionsprovtagare. NVs förslag till miljökvalitetsmål innebär 50 µg/m3 marknära ozon under sommarhalvåret, se faktaruta under ”Tidsut-veckling lufthalter”. Svenska miljökvalitetsnormer för skydd av ekosystem och hälsa innebär att SO2-halterna ej får överstiga 20 respektive 50 µg/m3. Motsvarande för NO2 är 30 respektive 40 µg/m3.

Markvatten: Vatten i markens omättade zon, oftast på

väg nedåt mot grundvattnet. Provtas i dessa undersök-ningar med lysimetrar, 50 cm ner i mineraljorden. Suger vatten via ett fint, keramiskt filter (typ P 80).

pH-värde: Mått på surhetsgrad. Ju lägre pH-värde,

desto mer vätejoner och surare förhållanden.

SO4-Sex: Mängd antropogent svavel i form av sulfatjo-ner. Svavel från havssalt har räknats bort med hjälp av uppmätt kloridhalt. Används vid jämförelse med mil-jökvalitetsmål.

Ståndortsindex: För att uppskatta ståndortens förmåga

att producera virke används ett ståndortsindex (H100) som uttrycker den övre höjden vid totalåldern 100 år för ett givet trädslag. G står för gran och T för tall.

Torrdeposition: Gaser och partiklar som deponeras.

Dessa fastnar exempelvis på trädkronor och sköljs ned med nederbörden mot marken. För svavel och havssalt beräknas torrdeposition i dessa undersökningar som nedfall via krondropp minus nedfall på öppet fält.

Total belastning: Summan av våt- och torrdeposition,

se ”krondropp”. Beräknas i dessa undersökningar för väte- och baskatjoner.

Våtdeposition: Ämnen som deponeras med nederbörd.

Mäts i dessa undersökningar genom nederbördskemis-ka mätningar på öppet fält.

Öppet fält: Öppet område där nederbördskemi och

lufthalter mäts.

Förklaring till stationsfigurer

Figuren redovisar ett urval ämnens deposition de två senaste åren. Detta jämförs med ett medelvärde för hela den period som mätningar utförts på lokalen. Åren är indelade i sommar- (april-september) och vinterpe-riod (oktober-mars).

Markvatten redovisar det senaste årets provtagningar (normalt tre), vilka kan jämföras med ett långtidsvärde. Medianvärde i markvatten används för att undvika en kraftig inverkan av enstaka höga halter som ibland

uppträder under torra förhållanden

.

Saknade värden innebär oftast att marken varit för torr. Al är uppdelat i total- och organisk halt, där skillnaden utgör oorganiskt Al som i höga halter medför risk för skador på känsliga organismer i mark och vatten. Kemiska beteckningar som används i figurerna är vätejoner (H+), sulfatsvavel (SO4-S), kloridjoner (Cl-), nitratkväve (NO3-N), am-moniumkväve (NH4-N), kalciumjoner (Ca2+) och alu-minium (Al).

(6)

5

Stationsvis redovisning

Figur 3-14, deposition och mark-vatten, figur 15, halter i luft samt tabell 1-5.

Bergby (A 01): EU-yta med snart

70-årig tallskog i Vallentuna kommun. Mätning av deposition och markvatten startade i oktober 1996. Tidigare mätningar har visat att svaveldepositionen generellt sett är mindre i tallytor än i granytor, vilket beror på att gran-skog är tätare än tallgran-skog och därmed filtrerar luften mer effek-tivt.

Depositionen till tallytan i Bergby har varit förhållandevis liten under alla tre år som mätningar utförts. Under 1998/99 uppmättes 3,2 kg antropogent svavel per hektar, vilket innebär länets lägsta note-ring. Det är även mindre än de två tidigare åren, vilket indikerar att torrdepositionen under 1998/99 var mindre än tidigare år. Ett annat tecken på liten torrdeposition till tallskogen är att svaveldepositio-nen på öppet fält var större än depositionen via krondropp. Van-ligtvis gör torrdepositionen att depositionen är större i skog. På senare år har det blivit allt mer vanligt förekommande att deposi-tionen i skog och på öppet fält är på samma nivå, eller till och med att värdena på öppet fält är högre. När torrdepositionens betydelse minskar är det andra faktorer som styr skillnaderna. Kvävedepositio-nen på öppet fält var förhållande-vis stor, 7,2 kg/ha, vilket delförhållande-vis beror på att nederbördsmängden var förhållandevis stor; 800 mm. Hälften av kvävet nådde skogs-marken via krondropp och resten kan antas ha tagits upp eller om-vandlats i trädkronorna.

Markvattnets pH-värde i Bergby var på samma nivå som tidigare år, 5,6. Kalciumhalten var 2-3 mg/l, vilket är något lägre än på flertalet övriga ytor i länet. Aluminium-halten var måttlig, 0,7 mg/l.

Järinge (A04): Provyta med

63-årig granskog på brunjord. Ytan ersätter från och med oktober

1998 en närliggande lokal, Berg-boö.

Första årets mätningar i skogsytan i Järinge visade på en svaveldepo-sition på 5,6 kg/ha (exklusive havssaltets bidrag). På öppet fält deponerades ungefär 2 kg mindre. Skillnaden beror på torrdeposition till skogsytan. Kvävedepositionen på öppet fält var 4,7 kg/ha och den totala depositionen av kväve till skog kan på grund av torrdeposi-tionen antas vara något högre. Järinge skiljer sig markant från övriga provytor i länet med avse-ende på markvattenkemi, vilket är förväntat eftersom jordmånen är brunjord. Markvattnets pH-värde var över 7, kalciumhalten var omkring 20 mg/l och halten oor-ganiskt aluminium var mycket låg.

Sticklinge (A05): 93-årig

gran-skog i relativt kuperat gran- skogsområ-de på nordvästra Lidingö. Liksom på flertalet övriga ytor i länet startade mätning av deposition och markvatten 1992.

Sticklinge har haft förhållandevis stor deposition jämfört med andra provytor i länet. Under 1998/99 uppmättes 5 kg svavel och 9,2 kg kväve per hektar och år på öppet fält, vilket var mer än på någon annan provyta i länet. Till skogen deponerades 7,3 kg antropogent svavel per hektar. Enbart i Läms-haga och Ulriksdal deponerades mer. Svaveldepositionen till skogsytan har minskat något under de sju år som mätningar utförts. Uppmätt kvävedeposition via krondropp var 6,3 kg/ha, knappt 3 kg mindre än på öppet fält. Skill-naden var mindre än på många andra provytor i länet, vilket san-nolikt beror på betydande torrde-position av kväve, men även kan bero på att upptag eller omvand-ling av kväve har liten omfattning i den gamla granskogen.

Den relativt stora depositionen i Sticklinge återspeglas i markvat-tenstatusen. Markvattnets pH-värde har varit 5 eller strax under och halten oorganiskt aluminium har varit hög; medianen från samt-liga års mätningar är 0,8 mg/l. Enbart i Ulriksdal, med ännu

stör-re deposition, har markvattenför-hållandena varit surare.

Årsmedelhalten av svaveldioxid (SO2) var, liksom förra året, länets högsta (1,5 µg/m3). Halten var mer än dubbelt så hög som i Uppsala, Västmanlands och Södermanlands län och nästan dubbelt så hög som halten vid närmaste EMEP-station Aspvreten utanför Nyköping (0,8 µg/m3). I Sticklinge var även hal-ten kvävedioxid (NO2) hög, (10,1 µg/m3) och överskreds bara vid lokalen Ulriksdal. Kvävedioxid-halten i Sticklinge var flera gånger högre än i Aspvreten (2,8 µg/m3) och stationerna i Uppsala län, Västmanlands och Södermanlands län. De höga halterna är en effekt av påverkan från tätorten. Trots det var SO2- och NO2-halterna i Sticklinge långt under svenska miljökvalitetsnormer för skydd av ekosystem och hälsa.

Alby (A 21): 66-årig granskog på

plan, delvis blockig, mark en mil från länsgränsen mot Uppsala. Ytan har fältskikt av gräs, jordar-ten är sandig-moig morän och jordmånen brunjord.

Liksom tidigare år uppmättes förhållandevis små nederbörds-mängder i Alby. Detta ledde till att även våtdepositionen av svavel var ganska liten, 3,3 kg antropogent svavel och 6 kg kväve per hektar och år. Svaveldepositionen via krondropp tillhörde också de lägsta noteringarna i länet, 4,7 kg/ha. På öppet fält deponerades 6 kg kväve per hektar och den totala depositionen till skogsmark kan på grund av torrdeposition antas vara något större. Mätningarna i gran-skogen visar att torrdeposition av svavel varit mindre under senare halvan av den sjuåriga mätserien. Från Alby finns markvattenresultat från ett tillfälle under det hydrolo-giska året 1998/99. Markvattnet var något mindre försurat än i Sticklinge, men tillhörde de mest försurade provytorna i länet. Kal-ciumhalten uppgick till drygt 4 mg/l, halten aluminium var 0,6 mg/l och pH-värdet var på samma nivå som tidigare år, 5,2.

(7)

6

I Alby var årsmedelhalterna av SO2 och NO2 på en mellannivå jämfört med övriga stationer i länet. De var något högre än i Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län. Halterna av SO2 och NO2 var ungefär desam-ma som förra mätperioden. Höga halter av marknära ozon är skad-ligt för både växter och djur. Sä-songsmedelvärdet för ozon (O3), (69 µg/m3), var i nivå med övriga lokaler i länet förutom Ulriksdal som hade en lägre halt. Medelvär-det för närmaste EMEP-stationen Aspvreten under samma period var 73 µg/m3, vilket är i nivå med halten i Alby. Dosmåttet AOT40 (se sid. 25) för Aspvreten var 13981 ppbtimmar (beräknat på hela dygnet). Med mycket stor sannolikhet har Alby haft ozon-halter som skadar vegetation. De högsta halterna var i mars, april, maj och juni vilket är normalt för ozon.

Säbysjön (A 24): 97-årig tallyta i

nordvästra delen av Sollentuna kommun. Lokalen ingår i Skogsvårdsorganisationens nät av skogliga observationsytor. Före november 1998 har depositions-mätningarna utförts i en grando-minerad del av beståndet. Mark-vattenprovtagningen har dock alltid utförts inom provytan. Under 1998/99 deponerades 6,2 kg antropogent svavel per hektar och år till skogsytan i Säbysjön. Kvävedepositionen på öppet fält uppgick till 6 kg/ha. Depositionen via krondropp till marken i skogen var en tredjedel av det, vilket indikerar omfattande upptag och omvandling av kväve i trädkro-norna. Den totala depositionen av kväve kan på grund av torrdeposi-tionen antas vara något större än uppmätt våtdeposition.

Precis som i andra provytor med brunjord har Säbysjön uppvisat god markvattenstatus. Markvatt-nets pH-värde uppgick till hela 7,2 i oktober 1998. Kalciumhalten under det hydrologiska året var mellan 5 och 7 mg/l och halten oorganiskt aluminium var låg. Halten ammoniumkväve var

kraf-tigt förhöjd i oktober 1998; 6,4 mg/l.

Farstanäs (A 35): Snart 100-årig

granskog med fältskikt av ris i Södertälje kommun. Provytan ligger i sluttning mot norr, jordar-ten är svallsand och jordmånen är brunjord av övergångstyp. Jämfört med övriga granytor i länet har beståndet hög bonitet, ståndortsin-dex G 28 (träden beräknas vara 28 m höga vid 100 års ålder). Som flertalet övriga ytor i Stockholms län startade mätning av deposition och markvatten 1992. Sedan dess har den fått internationell status, EU-yta. Generellt sett har deposi-tionen i Farstanäs varit lägre än på de flesta övriga lokalerna i länet vilket delvis kan det bero på att ytan har ett skyddat läge i en nord-sluttning.

Svaveldepositionen till granytan i Farstanäs under 1998/99 var 4,3 kg/ha (exklusive havssaltets bi-drag), vilket innebär en av de lägsta noteringarna i länet. På öppet fält uppmättes exakt lika mycket deposition. Detta tyder på att torrdepositionen varit väldigt liten. Tidigare års mätningar i Farstanäs visar att torrdepositio-nen minskat under de senaste sju åren.

Markvattnets pH-värde uppgick till 6,6 i oktober 1998 och 5,9 i april 1999. Medianvärdet för samtliga mätningar som gjorts sedan mätningarna startade 1992 är 5,6. Halten oorganiskt alumini-um var mindre under 1998/99 än tidigare, 0,02-0,06 mg/l, vilket sannolikt beror på högre pH-värden. Kvävehalten har varit något förhöjd.

Årsmedelhalterna av SO2, och

NO2 var på en mellannivå jämfört med övriga stationer i länet. De var något högre än i Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län. Medelhalterna av SO2 och NO2 var ungefär de samma som föregående mätperiod. Säsongs-medelvärdet för marknära ozon var 66 µg/m3, vilket är i nivå med övriga Stockholmslokaler förutom Ulriksdal, där halten var lägre. Det är högre än året innan, vilket

för-klaras av det varmare och soligare vädret våren och sommaren 1999.

Lämshaga (A 40): 100-årig

gran-skog i skärgårdsmiljö i Värmdö kommun. Ytan ligger i en relativt brant sluttning mot norr och är därigenom starkt utsatt för nordli-ga vindar. Marken är morän av övergångstyp och jorddjupet täm-ligen grunt.

Svaveldepositionen (exklusive havssaltsbidrag) till granytan i Lämshaga var 7,4 kg/ha under 1998/99. Det är den högsta note-ringen sedan 1994/95. Enbart i Ulriksdal deponerades mer. Våt-depositionen av kväve var 5,8 kg/ha, vilket är i nivå med flertalet övriga provytor i länet. Den totala depositionen av kväve till skog kan på grund av torrdepositionen antas vara något högre.

Resultat från en markvattenprov-tagning i Lämshaga finns, från oktober 1998. Markvattnets pH-värde var 6,4, vilket är avsevärt högre än medianvärdet från samt-liga mätningar på lokalen. Även halten oorganiskt aluminium indi-kerar bättre markvattenstatus. Medianvärdet från samtliga års mätningar är 0,23 mg/l men i ok-tober 1998 uppmättes så lite som 0,04 mg/l.

I Lämshaga var årsmedelhalterna av SO2 och NO2 1,1 respektive 6,2 µg/m3. Enbart Sticklinge och Ul-riksdal hade högre halter. Medel-halten av SO2 och NO2 var på samma nivå som föregående år. Säsongsmedelvärdet för marknära ozon var 70 µg/m3, vilket är i nivå med övriga Stockholmslokaler förutom Ulriksdal, där halten var lägre. Det är högre än året innan, vilket förklaras av att sommaren 1998 var regnig och sval.

Gladö (A 44): 107-årig granskog i

småkuperad, något blockig terräng i Huddinge kommun. Ytan har ett exponerat läge i en sydsluttning. Marken, som har fältskikt av gräs, utgörs av sediment med jordmån av övergångstyp. Gladö tillhör på grund av sitt utsatta läge de lokaler i länet med störst svaveldeposi-tion. Under första halvan av

(8)

1990-7

talet noterades länets största sva-veldeposition i granytan i Gladö. Sedan mätningarna startade har svaveldepositionen till skogsmark i Gladö minskat markant, från en bit över 10 till 7 kg/ha 1998/99. Depositionen är dock fortfarande stor jämfört med de flesta övriga provytor i länet och på samma nivå som i Sticklinge och Lämsha-ga. Orsaken till minskningen av svaveldeposition är att torrdeposi-tionen minskat. Mätningarna på öppet fält indikerar att torrdeposi-tionen fortfarande är av stor bety-delse, eftersom 3 kg mindre depo-nerades på öppet fält. Våtdeposi-tionen av kväve var 6,9 kg/ha. Mindre än hälften deponerades via krondropp, vilket tyder på bety-dande upptag och omvandling i trädkronorna.

Trots stor deposition har mark-vattenstatusen varit förhållandevis god i Gladö. I april 1999 var markvattnets pH-värde 5,9, kalci-umhalten knappt 5 mg/l och halten totalaluminium 0,2 mg/l. Detta är ungefär i nivå med tidigare års mätningar.

Årsmedelhalten av SO2 var bland de lägre i länet. Halten av NO2 var ungefär på en medelnivå jämfört med övriga stationer i länet. SO2 -halterna var på samma nivå som halterna i Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län medan NO2-halterna var lite högre. Me-delhalterna av SO2 uppvisade ungefär samma värden som före-gående år medan NO2–halten var lite lägre.

Mjölsta (A 54): Granskog, 114 år,

en mil nordväst Rimbo i Norrtälje kommun. Provytan är något fuktig i ena kanten och ligger på plan moränmark av övergångstyp. Svaveldepositionen till granskog under 1998/99 var 5,2 kg/ha och Mjölsta tillhör dämed, precis som tidigare år, de minst belastade provytorna i länet. Även våtdepo-sitionen av kväve var liten, 5,4 kg/ha, trots större nederbörds-mängd i Mjölsta än på de flesta andra lokaler i länet; 760 mm. Detta indikerar att kvävehalten i nederbörden var ganska låg.

Kvä-vedeposition via krondropp upp-mättes till 2,1 kg/ha. Den stora skillnaden mellan depositionen via krondropp och på öppet fält tyder på betydande upptag och omvand-ling i trädkronorna.

Markvattnet i Mjölsta uppvisade precis som tidigare år relativt högt pH-värde, 5,8 och måttlig alumi-niumhalt, under 0,5 mg/l. Kalci-umhalten var knappt 4 mg/l vilket är lägre än medianvärdet för samt-liga års mätningar. Halterna av nitrat- och ammoniumkväve var låga.

Årsmedelhalten av SO2 var till-sammans med halterna i Järinge och Gladö de lägsta i länet. Även årsmedelhalten av NO2 var bland de lägsta i länet. SO2- och NO2 -halterna var på samma nivå som halterna i Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län. Medelhal-terna av SO2 och NO2 var ungefär desamma som föregående år. Sä-songsmedelvärdet för marknära ozon var 63 µg/m3, vilket är i nivå med övriga Stockholmslokaler förutom Ulriksdal där halten var lägre. Halten var högre än föregå-ende år, vilket förklaras av den varmare och soligare våren och sommaren 1999.

Svulten (A 90): Gammal granskog

i Vallentuna kommun. Lokalen etablerades 1992 för depositions-mätningar och ingår inte i Skogsvårdsstyrelsens nät av ob-servationsytor.

Våtdepositionen av svavel och kväve i Svulten var liten jämfört med övriga lokaler i länet. 3,3 kg antropogent svavel deponerades, vilket tillsammans med Alby inne-bär den lägsta noteringen. Kväve-depositionen uppmättes till 5,1 kg/ha, vilket bara underskreds i Järinge. Liten våtdeposition beror på en kombination av relativt liten nederbördsmängd, 640 mm, och låg koncentration i nederbörden. Till skogsytan deponerades 6,3 kg antropogent svavel per hektar, vilket är i nivå med de hydrologis-ka åren 1996/97 och 1997/98, men mindre än de fyra första åren i mätserien. Denna minskning är en effekt av minskad torrdeposition,

till följd av minskade svavelut-släpp i Europa.

Svulten tillhör de lokaler i länet med surast markvatten. Median-värdet för pH från samtliga års mätningar är 5,3 och även under 1998/99 var pH-värdet på den nivån. Kalciumhalten var omkring 2 mg/l, vilket var lägre än på övri-ga lokaler i länet. Aluminiumhal-ten var måttlig, mellan 0,3 och 0,4 mg/l. Halterna av nitrat- och am-moniumkväve var låga, vilket är normalt i svensk skogsmark. Årsmedelhalten av SO2 var lägre än på övriga provytor i Stock-holms närhet. SO2-halterna var på samma nivå som halterna i Upp-sala, Södermanlands och Väst-manlands län medan NO2-halterna var lite högre. Medelhalterna av SO2 och NO2 var ungefär desam-ma som föregående år.

Arlanda(A 92): 64-årig skog där

tall dominerar över gran. Provytan är belägen på plan mark i Sigtuna kommun nordost om flygplatsen och ingår i Luftfartsverkets om-givningskontroll. Den ingår där-emot inte i Skogsvårdsorganisa-tionens nät av skogliga observa-tionsytor. Efter några års uppehåll har IVL ansvar för mätningarna från och med juni 1998.

1998/99 års mätningar visar att Arlanda var länets nederbördsri-kaste lokal; 814 mm. Detta med-förde förhållandevis stor våtdepo-sition. Svaveldepositionen till skogsytan via krondropp var dock liten. Enbart 3,7 kg antropogent svavel deponerades per hektar. Detta var länets näst lägsta note-ring, efter Bergby.

Under 1998/99 gjordes tre mark-vattenprovtagningar i Arlanda. Resultaten från de olika årstiderna skiljer sig åt ganska mycket. Markvattnets pH-värde varierade mellan 5,2 och 6,3, kalciumhalten var mellan 3 och 8 mg/l och halten aluminium mellan 0,1 och 0,7 mg/l. Halterna av nitrat- och am-moniumkväve var under detek-tionsgränsen.

(9)

8

Ulriksdal (A 94): Gammal

gran-skog i brant sluttning mot öster. Ytan är tänkt att representera ett centralt, högt belastat område i länet. Läget i en östsluttning inne-bär att ytan inte direkt exponeras av de sydvästliga vindarna. Prov-ytan startades i oktober 1997 som ersättning för ytan i Fiskartorpet, som utsatts för flera sabotage. Precis som under 1997/98 var Ulriksdal den lokal i länet med störst svaveldeposition till skogen. Depositionen av antropogent sva-vel uppgick till 9,1 kg/ha, vilket är 0,5 kg mer än föregående år. På öppet fält deponerades 3,6 kg. Den stora skillnader visar på stor torr-deposition. En annan indikation på att torrdepositionen var stor är att mer kväve deponerades i skogsy-tan än på öppet fält. Ulriksdal är den enda lokalen i länet där det är

så; upptag och omvandling av kväve i trädkronorna leder oftast till att uppmätt kvävedeposition via krondropp är mindre.

Stor deposition har lett till surt markvatten i Ulriksdal. Markvatt-nets pH-värde har varit omkring 4,5 och aluminiumhalten nästan 4 mg/l. Precis som på övriga lokaler i länet har även kalciumhalten varit relativt hög, omkring 5,5 mg/l. Kvoten mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium, som är ett ofta använt mått på försur-ningsstatusen, har därmed varit relativt hög trots den höga alumi-niumhalten. Kvoter under 1 brukar anses medföra ökad risk för skador på skogsekosystemet på sikt. Un-der 1998/99 var kvoten i Ulriksdal som lägst 6,7.

Lufthalten av svaveldioxid (SO2)

på årsbasis var, liksom förra året, länets näst högsta; 1,3 µg/m3. Halten var ungefär dubbelt så hög som i Uppsala, Västmanlands och Södermanlands län. Halten kväve-dioxid (NO2) var den högsta i länet, 14,4 µg/m3. Det innebär mer än fyra gånger så hög halt som i angränsande län. De höga halterna är en effekt av lokalens centrala läge. SO2- och NO2-halterna i Ulriksdal var dock under svenska miljökvalitetsnormer för skydd av hälsa och ekosystem. Säsongsme-delvärdet för marknära ozon (59 µg/m3) var lägst i länet. Den troli-gaste förklaringen till detta är att halterna av övriga luftföroreningar var så hög att ozonet där delvis förbrukas.

(10)

Figur 3.

Tall, 69 år

Lokal A 01, Bergby

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 0.1 0.2 0.3 0.4 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 10 20 30 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 96/97 97/98 98/99 3 4 5 6 7 990426 981026 990726 990426 981026 990726 0 2 4 6 8 10 990426 981026 990726 0 2 4 6 8 10 990426 981026 990726 0 0.01 0.02 0.03 0.04 0.05 990426 981026 990726 Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter 484 317 98/99 358 362 97/98 250 292 96/97 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 96/97 97/98 98/99 0 1 2 3 4

(11)

Figur 4.

Gran, 62 år

Lokal A 04, Järinge

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 0.1 0.2 0.3 0.4 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 10 20 30 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 96/97 97/98 98/99 3 4 5 6 7 990429 981027 990429 981027 0 2 4 6 8 10 990429 981027 0 2 4 6 8 10 990429 981027 0 0.01 0.02 0.03 0.04 0.05 990429 981027 Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter 360 294 98/99 97/98 96/97 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 96/97 97/98 98/99 0 1 2 3 4 16 22

(12)

Figur 5.

Gran, 93 år

Lokal A 05, Sticklinge

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 0.1 0.2 0.3 0.4 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 10 20 30 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 97/98 98/99 3 4 5 6 7 990430 981028 990430 981028 0 2 4 6 8 10 990430 981028 0 2 4 6 8 10 990430 981028 0 0.01 0.02 0.03 0.04 0.05 990430 981028 Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter 430 334 98/99 368 345 97/98 274 324 MV ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 97/98 98/99 0 1 2 3 4

(13)

Figur 6.

Gran, 66 år

Lokal A 21, Alby

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 0.1 0.2 0.3 0.4 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 10 20 30 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 97/98 98/99 3 4 5 6 7 990429 981029 990429 981029 0 2 4 6 8 10 990429 981029 0 2 4 6 8 10 990429 981029 0 0.01 0.02 0.03 0.04 0.05 990429 981029 Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter 234 322 98/99 232 311 97/98 228 302 MV ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 97/98 98/99 0 1 2 3 4

(14)

Figur 7.

Tall, 97 år

Lokal A 24, Säbysjön

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 0.1 0.2 0.3 0.4 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 10 20 30 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 97/98 98/99 3 4 5 6 7 990429 981029 990429 981029 0 2 4 6 8 10 990429 981029 0 2 4 6 8 10 990429 981029 0 0.01 0.02 0.03 0.04 0.05 990429 981029 Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter 361 335 98/99 344 435 97/98 278 319 MV ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 97/98 98/99 0 1 2 3 4

(15)

Figur 8.

Gran, 99 år

Lokal A 35, Farstanäs

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 0.1 0.2 0.3 0.4 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 10 20 30 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 97/98 98/99 3 4 5 6 7 990430 981028 990430 981028 0 2 4 6 8 10 990430 981028 0 2 4 6 8 10 990430 981028 0 0.01 0.02 0.03 0.04 0.05 990430 981028 Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter 356 345 98/99 391 318 97/98 277 311 MV ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 97/98 98/99 0 1 2 3 4

(16)

Figur 9.

Gran, 101 år

Lokal A 40, Lämshaga

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 0.1 0.2 0.3 0.4 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 10 20 30 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 97/98 98/99 3 4 5 6 7 990430 981028 990430 981028 0 2 4 6 8 10 990430 981028 0 2 4 6 8 10 990430 981028 0 0.01 0.02 0.03 0.04 0.05 990430 981028 Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter 306 301 98/99 407 282 97/98 318 315 MV ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 97/98 98/99 0 1 2 3 4

(17)

Figur 10.

Gran, 107 år

Lokal A 44, Gladö

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 0.1 0.2 0.3 0.4 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 10 20 30 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 97/98 98/99 3 4 5 6 7 990430 981028 990430 981028 0 2 4 6 8 10 990430 981028 0 2 4 6 8 10 990430 981028 0 0.01 0.02 0.03 0.04 0.05 990430 981028 Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter 434 308 98/99 409 385 97/98 334 349 MV ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 97/98 98/99 0 1 2 3 4

(18)

Figur 11.

Gran, 114 år

Lokal A 54, Mjölsta

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 0.1 0.2 0.3 0.4 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 10 20 30 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 97/98 98/99 3 4 5 6 7 990429 981029 990429 981029 0 2 4 6 8 10 990429 981029 0 2 4 6 8 10 990429 981029 0 0.01 0.02 0.03 0.04 0.05 990429 981029 Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter 467 296 98/99 460 446 97/98 320 330 MV ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 97/98 98/99 0 1 2 3 4

(19)

Figur 12.

Gran

Lokal A 90, Svulten

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 0.1 0.2 0.3 0.4 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 10 20 30 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 97/98 98/99 3 4 5 6 7 990429 981029 990429 981029 0 2 4 6 8 10 990429 981029 0 2 4 6 8 10 990429 981029 0 0.01 0.02 0.03 0.04 0.05 990429 981029 Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter 307 334 98/99 326 428 97/98 279 343 MV ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 97/98 98/99 0 1 2 3 4

(20)

Figur 13.

Tall/Gran, 64 år

Lokal A 92, Arlanda

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 0.1 0.2 0.3 0.4 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 10 20 30 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 96/97 97/98 98/99 3 4 5 6 7 990426 981026 990726 990426 981026 990726 0 2 4 6 8 10 990426 981026 990726 0 2 4 6 8 10 990426 981026 990726 0 0.01 0.02 0.03 0.04 0.05 990426 981026 990726 Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter 496 317 98/99 97/98 96/97 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 96/97 97/98 98/99 0 1 2 3 4

(21)

Figur 14.

Gran, 110 år

Lokal A 94, Ulriksdal

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 0.1 0.2 0.3 0.4 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 10 20 30 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 96/97 97/98 98/99 3 4 5 6 7 990430 981028 990430 981028 0 2 4 6 8 10 990430 981028 0 2 4 6 8 10 990430 981028 0 0.01 0.02 0.03 0.04 0.05 990430 981028 Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter 376 249 98/99 319 354 97/98 96/97 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 96/97 97/98 98/99 0 1 2 3 4

(22)

2 2 3

ug/m

3 1,1 0,7 0,7 2,5 1,5 10,1 0,8 4,4 69 0,9 6,0 66 6,2 70 3,9 0,6 2,7 63 0,8 3,7 1,3 14,4 59

Figur 15. Periodmedelvärde (mg/m3) av halter i luft på öppet fält. För svaveldioxid (SO2) och kvävedioxid (NO2) gäller perioden oktober 1998 till september 1999. För ozon (O3) och ammoniak (NH3) perioden april - september 1999.

(23)

22

Tidsutveckling deposition

Figur 16 visar att årsmedelneder-börden varierat mellan 400 och 750 mm under den sjuåriga tidsse-rien. Minst nederbördsmängd noterades under 1995/96. Neder-bördens pH-värde har varit något högre de tre senaste åren än under de tre första åren i tidsserien, 4,6 i stället för 4,5.

Depositionen av svavel och kväve på öppet fält följer i hög grad nederbördsvariationerna, med ett minimum under 1995/96. Mät-ningarna i granskog visar en minskning av svaveldepositionen mellan 1993/94 och 1996/97.

Därefter har depositionen varit i stort sett konstant, trots att neder-bördsmängden varit avsevärt stör-re. Detta tyder på att torrdeposi-tionen minskat under 1990-talet. Denna minskning återfinns på skogsytor runt om i Sverige och beror på minskade utsläpp i Sveri-ge och övriga Europa.

Svaveldepositionen till tallytan var mindre än till granytorna, vilket är normalt eftersom granskog van-ligtvis utgör ett effektivare filter för torrdeposition än tallskog. Svaveldepositionen till skog var under 1998/99 drygt 6 kg/ha, beräknat som ett genomsnitt från

sju granytor. Kvävedepositionen på öppet fält var även den drygt 6 kg/ha. Den totala kvävedepositio-nen till skog kan på grund av torr-deposition antas vara något större. Det innebär att nuvarande nedfall av svavel och kväve är betydligt större än vad som kan accepteras på lång sikt. Prognoser baserade på beslut om nödvändiga ut-släppsminskningar visar att den årliga depositionen av svavel kommer att minska till 2,5 kg/ha år 2010 förutsatt att besluten efter-följs. För kväve är motsvarande nivå 4 kg/ha. 3.5 4.0 4.5 5.0 98/99 96/97 94/95 92/93 0 200 400 600 800 98/99 96/97 94/95 92/93 0 2.5 5 7.5 10 98/99 96/97 94/95 92/93 0 2 4 6 98/99 96/97 94/95 92/93 3.5 4.0 4.5 5.0 98/99 96/97 94/95 92/93 0 200 400 600 800 98/99 96/97 94/95 92/93 0 2.5 5 7.5 10 98/99 96/97 94/95 92/93 0 2 4 6 98/99 96/97 94/95 92/93 3.5 4.0 4.5 5.0 98/99 96/97 94/95 92/93 0 200 400 600 800 98/99 96/97 94/95 92/93 0 2.5 5 7.5 10 98/99 96/97 94/95 92/93 0 2 4 6 98/99 96/97 94/95 92/93

Öppet fält

Gran

Tall

(n1=8, n2=9) (n1=8, n2=7)

pH

Nederbörd (mm)

Svavel (kg/(ha*år))

Kväve (kg/(ha*år))

(n1=0, n2=1)

Figur 16. Årsmedelvärden för valda parametrar i tre miljöer i Stockholms län; öppet fält och gran- och tall-skog, uppdelat på två tidsserier. Den första tidsserien (n1) omfattar åtta lokaler där mätningarna

startade 1992/93. I den andra tidsserien (n2) som börjar 1996/97 ingår nio ytor, varav sju är samma

(24)

23

Tidsutveckling markvatten

Linjär regressionsanalys har gjorts för att konstatera om markvattnets sammansättning förändrats signifi-kant sedan mätningarna startade på varje lokal. Sammanställningen ger indikationer på utveckling i skogsmark och markvatten, även om tidsserierna i vissa fall är korta. Lokaler med mindre än fem provtagningar (∼2 år) ingår ej. Figur 17 visar att markvattnets halter av baskatjonerna kalcium och magnesium, samt även man-gan och klorid, har minskat signi-fikant på minst en tredjedel av lokalerna. En stor andel lokaler visar även minskande halter av sulfatsvavel. Detta är en logisk följd av minskad svaveldeposition. Förändringar av markvattnets

surhetsgrad är inte lika tydliga, det finns exempel på både min-skad och ökad försurning. Förhål-landena i skogsytorna i Stock-holms län avviker inte från andra näraliggande regioner. Ett sätt att uttrycka markvattnets syra-bas status är förmågan att buffra mot syror. Den syraneutraliserande förmågan kan uttryckas som ANC. I sura vatten är ANC negativ efter-som all vätekarbonat efter-som bildar alkalinitet är förbrukad och halten organiska ämnen är inte tillräcklig för att upprätthålla en syrabuf-frande förmåga.

Modellberäkningar av återhämt-ning från försuråterhämt-ning efter det att depositionen minskat har utförts i ett urval av skogsytorna i södra Sverige. Beräkningarna visar att ett trendbrott inträffade i början på

1990-talet och hastigheten i den genomsnittliga förbättring av ANC var 4 % per år, räknat från 1993. Markvattnet i södra Sverige är i genomsnitt betydligt surare jäm-fört med den mellersta och norra delen av landet. Trots det kan en minskad surhet förväntas i hela Sverige på grund av att framför allt svavelnedfallet minskat i alla områden. Undersökningar av markvatten finns från 43 lokaler i mellersta och norra delen av Sve-rige under perioden 1990 till 1995 då ANC skall ha ökat i alla skogsytor enligt modellberäkning-arna. Under perioden 1993 till 1995 uppvisar 18 lokaler en ök-ning av ANC som i genomsnitt är relativt stor. Många lokaler visar dock ingen större förändring eller minskande ANC. -20 -15 -10 -5 0 5 10 15 20 A n ta l lo ka le r Mn 2+ oA l H + NO 3 -N ooA l Ca 2+ Cl -Fe 2+/3+ Mg 2+ TO C ffff SO 4 -S NH 4 -N Na + TA l K + +

(C a+ Mg + K )/ ooA l l n n

Figur 17. Trendberäkningar för markvatten på 49 lokaler i Svealand och Norrland. Positivt värde på y-axeln anger antal lokaler med signifikant ökade halter (+) sedan mätningarna startade på respektive lokal. På samma sätt anger negativt värde antal lokaler med signifikant minskade värden (-).

Det finns flera orsaker till att skogsytorna utvecklas på olika sätt under relativt korta perioder som tre till sex år. En faktor som är tydlig i många skogsytor med sur mark är att varierande nedfall av neutralt havssalt tillfälligt påverkar kemin i markvattnet. Figur 18 visar två lokaler i Stockholms län med olika utveckling av ANC i markvatten under 1992 till 1999. Skogsytan vid Farstanäs har rela-tivt surt markvatten och låg ANC som varierat ganska kraftigt. Variationen i ANC har ett sam-band med halten av klorid. Höga halter både 1993 och 1996 min-skade ANC. När kloridhalterna

sjönk ökade i regel ANC. Natur-liga episoder med havssaltsnedfall gör att framför allt natrium jonby-ter med andra ämnen som sitjonby-ter bundna till markpartiklarna. I skogsjordar som oftast är sura innebär det att vätejoner och alu-minium under en viss tid tillförs markvattnet. Marken blir dock mindre sur efter jonbytet och på lång sikt har nedfallet ingen effekt på markvattnets pH eller ANC. Marken i skogsytan vid Bergboö är rik på baskatjoner och ANC är hög. Variationen är inte påverkad av klorid i någon större ut-sträckning. I markvatten (och marker) som inte är sura är det

andra faktorer som spelar in och sannolikt avgör tillgången på markvatten i hög grad halterna (koncentrationseffekt).

Den stora variationen i nedfall av havssalt mellan år och olika om-råden samt kraftigt varierande markkemi gör att det krävs relativt lång tid för att säkerställa trender i markvattnets surhetsgrad som beror på minskat nedfall. Under-sökningarna av markvatten visar även att en eller flera episoder med stort nedfall av havssalt under några få dagar kan orsaka kraftig försurning av markvattnet under lång tid i områden med sur skogsmark.

(25)

24 0 2 4 6 8 10 9201 9401 9601 9801 -0.04 0 0.04 0.08 0.12 Cl, mg/l ANC, mekv/l mg/l mekv/l Farstanäs 0 10 20 30 9201 9401 9601 9801 0 1 2 3 4 5 Cl, mg/l ANC, mekv/l mg/l mekv/l Bergboö

Figur 18. Halter av ANC (mekv/l) och klorid (mg/l) i markvatten i två skogsytor i Stockholms län under perio-den 1992 till 1999 (glidande medel räknat på tre värperio-den).

Tidsutveckling lufthalter

Idag finns resultat från sex års lufthaltsmätningar vad gäller SO2 och NO2 (nio lokaler) och fyra år vad gäller marknära ozon (fem lokaler). Figur 19 visar årstidsva-riationen (månadsmedelvärden) av svaveldioxid och figur 20 visar årstidsvariationen av kvävedioxid. Sticklinge och Ulriksdal påverkas i stor utsträckning av stor-Stockholms utsläpp, Järinge tillhör länets mest opåverkade delar och Svulten representerar ett mellan-ting. SO2-halten har under de sex åren mätningarna pågått minskat, inte bara vintertopparna är lägre utan även sommarhalterna. För NO2 kan dock ingen trend skönjas.

De högsta halterna förekommer oftast under de kalla vintermåna-derna. SO2- och NO2-halterna i länet har varit långt under svenska miljökvalitetsnormer för skydd av ekosystem och hälsa (se förklaring under ”lufthalter” på sidan 4). EMEP-stationerna i södra Sverige, visar en kraftigt nedåtgående trend av SO2 sedan början av 1980-talet. Även för NO2 tycks en viss ned-gång i haltnivån ha skett sedan början av 1990-talet.

Säsongsmedelhalten av marknära ozon, O3 var högre än året innan på grund av den fina sommaren 1999. Figur 21 visar årstidsvaria-tionen av O3 fram till september

1999. Ozonhalterna på samtliga lokaler överskred det av Natur-vårdsverket föreslagna miljökva-litetsmålet för ozon. Marknära ozon bildas i luftmassor som är förorenade med kväveoxider och kolväten under påverkan av solljus. Hög solinstrålning medför högre ozonhalter. Det är under vår och tidig sommar som de högsta halterna brukar framträda. Ozon-halterna är mycket starkt knutna till vädersituationen och trender är ej möjliga att utläsa om mätserier-na är kortare än 20-30 år. För mer information angående kritiska ozonnivåer se faktaruta nedan.

Figur 19. Månadsmedelvärden av SO2 i Sticklinge, Farstanäs och Mjölsta oktober 1993 – september 1999.

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9301 9401 9501 9601 9701 9801 9901 SO2 Sticklinge SO2 Farstanäs SO2 Mjölsta ug/m3

(26)

25

Figur 20. Månadsmedelvärden av NO2 i Sticklinge, Farstanäs och Mjölsta oktober 1993 – september 1999.

Figur 21. Månadsmedelvärden av O3 i Lämshaga, Farstanäs och Mjölsta april 1996 – september 1999.

Faktaruta: Ozonhalter

Naturvårdsverkets förslag till långsiktigt miljökvali-tetsmål innebär att medelvärdet under sommarhalvåret inte överskrider 50 µg/m3. I det internationella arbetet med kritiska gränsvärden används inte säsongsmedel-värde. 1992-93 visades att summerat överskridande av en tröskelhalt gav bättre överensstämmelse med obser-verade ozoneffekter, vilket motiobser-verade det dosrelatera-de AOT-begreppet. AOT (Accumulated exposure Over Threshold) beskriver summerat överskridande av en viss halt under en viss tidsperiod som gränsvärde för skador på vegetation och uttrycks i ppb-timmar (1ppb=1,96 µg/m3). Det exponeringsindex som an-vänds är AOT40 (tröskelvärde 40 ppb). Orsaken är till stor del att ett lägre värde ligger nära de ozonhalter som uppträder i bakgrundsluft över norra halvklotet. Eftersom växterna tar upp ozon främst under dygnets ljusa timmar, summeras AOT40 endast för dessa.

För jordbruksgrödor, vilda örter och gräs är den kritis-ka ozonnivån 3000 ppb-timmar för maj-juli. För skogsträd är ozonnivån 10000 ppb-timmar för april-september. AOT40 avspeglar inte direkt växternas upptag av ozon utan räknas fram endast utifrån halten i luften. Utvecklingen mot ett upptagsbaserat expone-ringsindex för ozon har påbörjats, men det finns ännu ingen allmänt vedertagen metod för detta. Diffusions-provtagare ger ett månadsmedelvärde som ännu inte kan översättas till AOT. Resultat från diffusionsprov-tagarna kan dock användas för direkt jämförelse med NVs miljökvalitetsmål. Forskning för att översätta resultat från diffusionsprovtagare till både existerande AOT40 begrepp samt till det mer upptagsbaserade exponeringsindexet pågår och beräknas vara avslutad inom de närmaste två åren.

0 5 10 15 20 25 9301 9401 9501 9601 9701 9801 9901 NO2 Sticklinge NO2 Farstanäs NO2 Mjölsta ug/m3 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 9601 9701 9801 9901 O3 Lämshaga O3 Farstanäs O3 Mjölsta ug/m3

(27)

26

Data i tabellform, deposition, lufthalter, markvatten

Tabell 1. Öppet fältdata från Stockholms län, komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år.

Lokal År Nedb H+ SO4-S SO4-Sex Cl -NO3-N NH4-N Ca 2+ Mg2+ Na+ K+ Mn2+ Bergby 96/97 542 0,09 3,2 3,0 4,4 2,0 2,8 1,8 0,7 2,6 1,4 0,05 (A 01 A) 97/98 720 0,20 4,8 4,5 5,4 3,7 2,8 2,5 0,6 3,8 1,9 0,13 98/99 801 0,20 4,9 4,5 9,1 4,1 3,1 2,4 0,8 5,5 2,4 0,08 Järinge 98/99 654 0,13 4,7 3,8 19,2 2,5 2,2 2,4 1,5 11,9 1,9 0,07 (A 04 A) Sticklinge 92/93 526 0,10 3,6 3,4 4,4 1,8 1,5 1,2 0,7 2,3 5,6 0,13 (A 05 A) 93/94 685 0,23 5,2 4,9 6,9 2,7 3,0 1,8 0,9 3,5 3,2 0,10 94/95 620 0,17 5,0 4,8 4,4 2,6 3,1 2,7 0,5 2,8 2,0 0,03 95/96 379 0,07 2,5 2,4 2,6 1,8 2,1 1,2 0,3 1,8 0,9 0,03 96/97 504 0,15 4,3 4,0 6,3 3,0 2,6 2,2 0,7 3,5 1,2 0,06 97/98 713 0,22 6,3 6,0 5,2 3,5 3,5 3,0 0,7 3,3 1,7 0,11 98/99 764 0,28 5,4 5,0 8,2 4,8 4,4 2,7 0,8 4,2 1,7 0,08 Alby 92/93 482 0,15 3,5 3,4 2,6 2,0 1,9 0,7 0,4 1,6 1,1 0,02 (A 21 A) 93/94 607 0,27 4,4 4,2 4,7 2,5 2,1 1,3 0,7 1,7 0,9 0,03 94/95 600 0,21 3,6 3,5 3,0 2,2 2,0 2,0 0,3 2,0 1,1 0,02 95/96 359 0,07 2,3 2,2 2,3 1,5 1,5 1,2 0,3 1,6 1,1 0,03 96/97 559 0,11 3,5 3,3 3,8 2,3 3,2 1,3 0,4 2,0 1,3 0,05 97/98 542 0,11 3,0 2,9 2,6 2,1 1,6 1,8 0,5 1,9 1,0 0,06 98/99 556 0,14 4,0 3,3 14,3 3,0 3,0 2,0 1,0 8,8 1,3 0,06 Säbysjön 93/94 591 0,23 4,5 4,2 6,1 2,4 2,3 1,1 0,9 2,6 1,1 0,02 (A 24 A) 94/95 696 0,17 5,4 5,2 4,8 3,1 3,1 3,4 0,5 3,8 1,4 0,03 95/96 373 0,08 2,3 2,2 2,1 1,7 2,0 1,1 0,3 1,8 0,9 0,03 96/97 443 0,08 2,9 2,7 2,7 1,8 2,2 0,9 0,3 1,4 1,0 0,05 97/98 779 0,17 6,2 5,9 5,2 4,0 5,1 2,5 0,7 4,0 2,3 0,10 98/99 696 0,16 4,5 3,7 18,2 3,2 2,8 2,1 1,3 11,1 2,5 0,07 Farstanäs 92/93 504 0,19 3,7 3,6 3,5 2,0 1,7 0,9 0,4 1,8 1,6 0,02 (A 35 A) 93/94 722 0,33 5,9 5,6 6,5 3,5 2,7 2,0 1,0 3,0 2,1 0,04 94/95 651 0,18 4,6 4,3 5,5 3,0 2,8 2,7 0,7 3,2 1,6 0,02 95/96 342 0,10 2,1 2,0 3,8 1,6 1,4 1,1 0,7 1,3 0,9 0,03 96/97 484 0,08 3,5 3,2 7,0 2,4 2,9 1,9 0,7 4,0 2,5 0,05 97/98 710 0,18 5,0 4,8 4,4 3,6 3,0 2,7 0,6 2,8 2,5 0,09 98/99 702 0,18 4,6 4,3 6,5 3,5 2,4 2,6 0,7 4,7 2,2 0,08 Lämshaga 92/93 606 0,22 5,2 4,9 5,8 2,5 2,4 1,5 0,5 3,1 2,7 0,01 (A 40 A) 93/94 700 0,34 6,2 5,9 8,0 3,8 3,7 1,7 0,9 4,1 1,4 0,02 94/95 849 0,26 6,6 6,3 8,0 4,4 4,4 4,0 0,7 4,9 1,2 0,03 95/96 381 0,08 3,1 3,0 3,5 1,9 1,8 1,7 0,4 2,1 1,1 0,03 96/97 601 0,18 5,4 5,1 6,6 3,5 2,8 3,4 1,3 4,3 1,0 0,07 97/98 688 0,24 5,5 5,3 5,2 3,9 3,1 2,3 0,6 3,3 1,5 0,13 98/99 607 0,13 4,4 4,2 5,4 2,8 3,0 2,3 0,6 3,7 1,9 0,07 Gladö 92/93 620 0,20 4,2 4,0 3,9 2,3 2,0 1,0 0,4 1,8 1,0 0,01 (A 44 A) 93/94 738 0,38 6,3 6,0 6,5 3,4 3,4 1,4 1,0 2,9 1,3 0,03 94/95 783 0,21 5,5 5,2 6,2 3,1 3,4 3,5 0,9 3,1 1,4 0,03 95/96 402 0,07 2,3 2,2 3,9 1,7 1,8 1,5 0,4 2,1 1,3 0,03 96/97 700 0,14 4,4 4,1 6,4 3,0 3,4 2,3 0,7 3,4 1,5 0,07 97/98 794 0,16 5,1 4,9 4,8 3,6 3,4 3,4 0,8 3,0 1,6 0,08 98/99 743 0,14 4,3 3,9 8,1 3,6 3,3 3,3 1,2 4,9 2,2 0,07

(28)

27

Tabell 1. (forts.) Öppet fältdata från Stockholms län, komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år.

Lokal År Nedb H+ SO4-S SO4-Sex Cl- NO3-N NH4-N Ca2+ Mg2+ Na+ K+ Mn2+ Mjölsta 92/93 465 0,17 3,4 3,3 2,3 1,8 2,3 0,9 0,3 1,3 1,3 0,01 (A 54 A) 93/94 608 0,25 4,5 4,3 5,0 2,4 2,5 1,2 0,8 2,1 1,2 0,03 94/95 770 0,22 4,7 4,5 5,2 3,2 2,5 2,5 0,5 3,1 1,0 0,02 95/96 389 0,14 2,6 2,5 2,3 1,8 1,4 1,0 0,3 1,6 0,7 0,03 96/97 649 0,17 3,9 3,7 4,5 2,8 2,1 1,8 0,6 2,5 0,9 0,07 97/98 905 0,19 5,8 5,5 6,3 3,8 3,0 3,6 0,8 4,4 1,8 0,10 98/99 763 0,18 4,7 3,8 19,7 2,9 2,5 2,1 1,4 11,7 1,4 0,08 Svulten 92/93 539 0,18 4,0 3,8 2,8 2,2 2,1 0,9 0,4 1,8 1,2 0,01 (A 90 A) 93/94 773 0,38 5,8 5,5 6,4 4,2 2,7 1,5 0,9 2,7 1,1 0,03 94/95 690 0,20 4,9 4,6 6,0 3,1 2,7 2,4 0,9 2,7 0,9 0,03 95/96 391 0,13 2,9 2,8 2,6 2,0 1,9 1,0 0,4 1,5 0,8 0,03 96/97 564 0,17 4,0 3,8 4,1 2,6 2,3 1,6 0,5 2,3 0,9 0,06 97/98 753 0,21 5,3 5,0 4,4 3,4 2,7 3,0 0,6 2,9 1,5 0,08 98/99 641 0,15 4,0 3,3 16,5 2,5 2,6 1,6 1,2 9,1 1,6 0,06 Arlanda 98/99 814 0,18 4,6 4,3 6,3 3,4 3,1 1,8 0,7 4,3 3,7 0,11 (A 92 A) Ulriksdal 97/98 673 0,14 5,8 5,5 6,5 3,2 3,6 3,2 0,8 4,3 2,0 0,08 (A 94 A) 98/99 625 0,11 4,5 3,6 19,4 3,1 2,8 2,5 1,4 11,3 1,8 0,06

Tabell 2. Krondroppsdata från Stockholms län, komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år.

Lokal År Nedb H+ SO4-S SO4-Sex Cl- NO3-N NH4-N Ca2+ Mg2+ Na+ K+ Mn2+ Bergby 96/97 345 0,08 4,1 3,7 8,2 2,5 2,2 3,9 1,4 4,4 10,8 0,54 (A 01 A) 97/98 390 0,08 4,7 4,4 7,8 2,1 1,0 4,9 1,7 4,0 12,6 0,67 98/99 339 0,06 3,6 3,2 8,1 1,9 1,7 3,4 1,3 3,8 11,1 0,41 Järinge 98/99 318 0,07 6,0 5,6 8,4 1,3 1,1 3,8 1,1 4,1 15,7 0,13 (A 04 A) Sticklinge 92/93 353 0,14 9,3 8,6 13,8 3,6 2,6 7,1 2,3 5,1 19,6 0,81 (A 05 A) 93/94 424 0,29 11,6 11,1 11,9 5,0 3,9 8,1 2,3 5,1 15,9 0,83 94/95 402 0,21 10,2 9,6 13,4 4,3 2,9 8,9 2,4 5,1 15,1 0,96 95/96 233 0,10 7,8 7,4 8,9 3,8 3,0 7,4 1,9 3,4 14,1 0,62 96/97 336 0,10 7,5 6,9 12,8 4,6 4,0 6,9 2,1 4,8 15,4 0,89 97/98 382 0,08 8,3 7,8 10,9 3,4 2,7 7,4 2,4 4,0 20,3 0,68 98/99 358 0,11 7,9 7,3 12,3 3,3 3,0 6,1 2,0 5,0 18,9 0,44 Alby 92/93 264 0,06 6,8 6,2 14,4 1,6 1,4 5,2 1,9 5,8 20,3 0,43 (A 21 A) 93/94 316 0,15 9,1 8,7 9,0 2,5 1,9 6,0 1,9 4,2 17,8 0,48 94/95 344 0,11 7,9 7,5 9,3 2,1 1,7 6,3 1,8 3,7 15,8 0,50 95/96 215 0,05 6,8 6,5 8,1 2,0 3,3 5,6 1,5 3,6 15,2 0,46 96/97 300 0,06 4,8 4,4 8,9 2,1 1,5 4,6 1,4 4,0 15,2 0,49 97/98 317 0,04 4,7 4,4 8,3 1,3 1,6 4,1 1,4 3,4 18,8 0,35 98/99 296 0,05 5,3 4,7 12,8 1,5 1,5 3,8 1,5 6,0 17,6 0,23 Säbysjön 93/94 278 0,21 9,0 8,6 8,9 2,8 1,4 6,5 1,7 3,9 14,4 1,14 (A 24 A) 94/95 389 0,13 8,7 8,3 9,4 2,3 1,8 6,6 1,7 3,9 14,5 1,24 95/96 186 0,10 6,1 5,8 6,9 1,9 1,4 5,2 1,3 2,8 12,7 0,79 96/97 268 0,08 5,0 4,6 8,8 2,1 1,1 5,0 1,5 4,1 13,1 0,93 97/98 314 0,05 5,8 5,4 7,9 1,4 1,3 5,3 1,6 3,3 16,8 0,87 98/99 343 0,08 6,9 6,2 15,2 1,3 0,8 4,0 1,8 7,8 17,9 0,52

(29)

28

Tabell 2. (forts.) Krondroppsdata från Stockholms län, komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år.

Lokal År Nedb H+ SO4-S SO4-Sex Cl- NO3-N NH4-N Ca2+ Mg2+ Na+ K+ Mn2+ Farstanäs 92/93 356 0,09 6,7 6,2 10,8 1,8 0,9 4,7 2,0 4,2 15,3 0,35 (A 35 A) 93/94 450 0,22 8,7 8,3 8,5 3,6 1,9 5,8 1,9 3,8 12,5 0,42 94/95 448 0,12 7,2 6,8 10,0 2,4 1,8 5,5 1,8 3,7 14,2 0,39 95/96 264 0,08 5,4 5,1 6,3 2,0 1,4 4,4 1,5 2,4 13,0 0,33 96/97 366 0,07 4,2 3,8 8,4 2,1 0,8 3,9 1,6 3,5 12,2 0,31 97/98 433 0,04 4,8 4,5 7,4 1,1 1,8 4,3 1,9 2,6 18,2 0,30 98/99 380 0,06 4,7 4,3 8,6 1,5 1,1 3,8 1,7 3,7 15,6 0,13 Lämshaga 92/93 362 0,12 9,8 8,9 18,7 3,1 1,6 6,7 2,6 8,1 23,7 0,61 (A 40 A) 93/94 407 0,30 12,3 11,6 15,1 5,3 2,5 8,4 2,6 7,3 16,8 0,60 94/95 446 0,20 10,4 9,7 15,2 3,7 1,6 8,4 2,4 6,6 17,6 0,65 95/96 239 0,10 7,7 7,2 11,8 3,7 3,8 6,5 1,9 5,4 17,1 0,41 96/97 322 0,10 6,5 5,9 13,1 3,9 1,7 6,1 2,1 6,0 15,7 0,48 97/98 305 0,07 7,0 6,4 12,7 2,7 1,0 6,3 2,3 5,7 21,7 0,39 98/99 353 0,11 8,0 7,4 13,5 2,5 1,3 5,9 2,1 5,7 23,6 0,29 Gladö 92/93 390 0,16 12,1 11,2 18,5 2,7 1,9 7,8 2,4 6,6 24,9 1,97 (A 44 A) 93/94 435 0,34 14,3 13,7 12,3 4,4 2,6 9,4 2,4 5,4 17,2 1,98 94/95 494 0,22 11,6 10,9 14,4 2,9 1,7 8,7 2,3 5,8 21,1 2,24 95/96 251 0,14 10,0 9,6 9,5 2,6 1,8 7,9 1,8 3,4 16,3 1,50 96/97 417 0,13 7,5 6,9 12,4 3,0 1,3 6,6 2,0 5,0 16,9 1,74 97/98 376 0,08 7,6 7,0 12,1 2,1 1,5 6,8 1,9 3,8 22,4 1,34 98/99 392 0,09 7,6 7,0 13,7 1,8 1,2 6,6 2,0 4,5 23,3 1,50 Mjölsta 92/93 268 0,09 6,4 6,0 9,9 1,1 1,1 4,2 1,4 4,2 12,0 0,83 (A 54 A) 93/94 308 0,19 8,7 8,3 7,6 1,9 1,5 5,6 1,6 3,7 12,4 0,89 94/95 343 0,12 7,2 6,7 9,4 1,4 0,9 5,6 1,6 4,3 14,1 1,06 95/96 194 0,12 5,6 5,3 7,7 1,2 0,9 5,6 1,5 3,2 13,3 0,69 96/97 315 0,08 4,6 4,1 9,9 1,5 0,9 4,3 1,4 4,4 14,5 0,82 97/98 352 0,06 5,2 4,7 10,3 1,1 0,9 4,7 1,4 4,7 17,9 0,72 98/99 315 0,08 5,7 5,2 9,3 1,2 0,9 4,1 1,4 4,0 15,9 0,59 Svulten 92/93 284 0,11 8,3 7,8 12,1 2,2 1,4 4,9 1,6 4,7 17,1 1,30 (A 90 A) 93/94 372 0,31 12,1 11,6 11,3 4,4 1,9 7,7 2,0 5,2 17,2 1,66 94/95 397 0,16 9,9 9,3 12,1 3,0 1,6 7,0 1,8 5,2 16,9 1,72 95/96 178 0,14 7,6 7,3 8,1 2,6 1,9 5,7 1,5 3,4 13,5 1,13 96/97 276 0,11 6,3 5,8 10,1 2,8 1,4 5,3 1,6 4,7 15,4 1,27 97/98 333 0,08 6,9 6,4 11,2 2,3 1,6 5,8 1,7 4,8 20,0 1,20 98/99 353 0,09 7,0 6,3 14,7 2,6 1,7 4,9 1,8 7,0 18,7 1,20 Arlanda 98/99 385 0,05 4,0 3,7 6,3 1,4 1,1 3,3 1,2 3,6 8,5 0,31 (A 92 A) Ulriksdal 97/98 315 0,05 9,2 8,6 12,9 4,0 4,1 8,0 2,4 5,7 20,5 0,76 (A 94 A) 98/99 313 0,07 9,8 9,1 15,4 3,8 3,5 7,1 2,2 7,4 20,9 0,53

(30)

29

Tabell 3. Beräknad totaldeposition av väte- och baskatjoner i Stockholms län, kg/hektar och år.

Lokal År H+ Ca2+ Mg2+ Na+ K+ Mn2+ Bergby 96/97 0,13 2,0 1,0 4,4 1,6 0,05 (A 01 A) 97/98 0,23 3,1 0,7 4,1 2,5 0,16 98/99 0,24 3,6 0,9 5,9 3,6 0,12 Järinge 98/99 0,21 3,3 1,8 12,9 2,7 0,09 (A 04 A) Sticklinge 96/97 0,33 3,3 1,0 5,0 1,9 0,10 (A 05 A) 97/98 0,37 4,2 1,1 4,4 2,5 0,14 98/99 0,51 3,0 1,0 5,1 1,8 0,08 Alby 96/97 0,18 1,6 0,7 4,0 1,4 0,05 (A 21 A) 97/98 0,20 2,9 0,8 3,4 1,7 0,09 98/99 0,26 3,0 1,4 9,6 2,0 0,10 Säbysjön 96/97 0,18 1,3 0,6 4,1 1,4 0,06 (A 24 A) 97/98 0,23 3,2 0,8 4,0 3,0 0,15 98/99 0,30 3,0 1,5 11,7 3,8 0,11 Farstanäs 96/97 0,12 2,2 0,8 4,7 2,6 0,05 (A 35 A) 97/98 0,22 4,6 0,9 3,0 4,4 0,13 98/99 0,24 3,9 0,8 4,9 3,1 0,11 Lämshaga 96/97 0,26 4,0 1,6 6,0 1,2 0,07 (A 40 A) 97/98 0,34 3,0 1,0 5,7 2,0 0,15 98/99 0,30 3,6 0,9 5,7 3,1 0,11 Gladö 96/97 0,29 3,1 0,9 5,1 1,9 0,09 (A 44 A) 97/98 0,30 4,6 1,1 3,9 2,1 0,12 98/99 0,31 3,9 1,3 5,5 2,9 0,10 Mjölsta 96/97 0,22 2,0 0,8 4,5 1,0 0,08 (A 54 A) 97/98 0,22 4,5 1,0 5,4 2,4 0,13 98/99 0,25 2,8 1,7 13,0 1,9 0,11 Svulten 96/97 0,29 2,2 0,8 4,7 1,2 0,07 (A 90 A) 97/98 0,31 4,1 1,0 4,8 1,9 0,11 98/99 0,31 2,4 1,5 10,6 2,3 0,10 Arlanda 98/99 0,24 3,0 0,8 4,6 5,1 0,16 (A 92 A) Ulriksdal 97/98 0,32 5,4 1,3 6,3 3,3 0,12 (A 94 A) 98/99 0,35 4,5 1,8 13,0 3,2 0,13

(31)

30

Tabell 4a. Lufthalter av SO2 i Stockholms län, diffusionsprovtagning.

Svaveldioxid, SO2µg/m3 År mån A 05 A Stick-linge A 21 A Alby A 35 A Farstanäs A 40 A Läms-haga A 44 A Gladö A 54 A Mjölsta A 90 A Svulten A 04 A Järinge A 94 Ulriks-dal Mv 9310-9409 2,7 1,6 2,3 2,5 2,0 1,6 1,9 1,41)5) Mv 9410-9509 2,0 1,1 1,3 1,7 1,5 1,11) 1,2 0,9 5) Mv 9510-9609 2,2 1,01) 1,6 1,9 1,41) 1,1 1,3 1,0 5) 2,83) Mv 9610-9709 1,6 0,81) 0,8 1,3 0,9 0,6 0,7 0,6 5) 1,83) Mv 9710-9809 1,3 0,8 0,8 1,1 0,7 0,6 0,7 0,6 5) 1,2 9810 0,8 0,4 0,6 0,6 0,3 0,3 0,4 0,4 0,6 9811 1,5 1,0 1,3 1,1 0,7 0,7 1,0 0,8 1,6 9812 2,4 1,2 1,4 1,7 1,2 1,0 1,5 1,1 2,4 9901 2,5 1,0 1,4 1,5 1,4 0,7 1,1 0,9 2,9 9902 2,1 1,2 1,2 1,8 1,0 0,7 1,0 0,8 2,0 9903 2,6 1,6 1,7 2,0 1,3 1,3 1,6 1,7 2,3 9904 0,9 0,7 0,7 1,0 0,5 0,4 0,6 0,6 1,0 9905 0,7 0,5 0,7 0,6 0,5 0,4 0,4 0,4 0,7 9906 1,6 0,7 0,9 0,9 0,6 0,5 0,7 0,5 1,0 9907 0,9 0,6 0,5 0,7 0,4 0,5 1,0 0,6 0,5 9908 0,6 0,5 0,4 0,6 0,2 0,3 0,3 0,4 0,4 9909 0,9 0,7 0,6 0,6 0,4 0,5 0,6 0,5 0,6 Mv 9810-9909 1,5 0,8 0,9 1,1 0,7 0,6 0,8 0,7 1,3

1) 1 månad saknas 2) 2 månader saknas 3) avser Fiskartorpet som har ersatts av Ulriksdal 4) uppskattat värde 5) avser Bergboö som ersatts av Järinge

Tabell 4b. Lufthalter av NO2 i Stockholms län, diffusionsprovtagning.

Kvävedioxid, NO2µg/m3 År mån A 05 A Stick-linge A 21 A Alby A 35 A Farstanäs A 40 A Läms-haga A 44 A Gladö A 54 A Mjölsta A 90 A Svulten A 04 A Järinge A 94 Ulriks-dal Mv 9310-9409 11,0 4,9 7,5 7,6 5,01) 3,2 4,42) 2,4 5) Mv 9410-9509 10,7 4,21) 6,0 7,0 4,3 3,3 4,2 2,2 5) Mv 9510-9609 12,0 4,81) 7,7 9,0 5,71) 3,1 3,9 2,2 5) 16,23) Mv 9610-9709 11,8 4,7 7,3 8,1 4,5 3,0 4,2 2,3 5) 16,43) Mv 9710-9809 10,9 4,6 5,8 6,7 4,5 2,9 3,9 2,0 5) 14,9 9810 9,9 4,3 7,1 6,4 3,6 2,7 3,5 2,9 13,8 9811 12,2 6,6 8,6 7,4 3,7 2,8 4,0 3,0 15,9 9812 13,1 6,1 7,2 8,1 5,7 4,1 5,5 4,0 17,8 9901 13,5 5,8 9,5 9,5 8,0 3,9 5,6 3,8 17,2 9902 14,6 6,0 9,2 12,1 7,1 3,4 5,5 2,8 20,9 9903 8,8 4,0 4,5 3,6 4,4 2,9 3,5 2,6 11,4 9904 9,8 4,2 4,4 4,6 3,1 2,5 3,3 2,4 14,0 9905 6,9 2,8 4,6 4,1 2,5 1,5 2,1 1,5 10,6 9906 7,6 3,2 3,4 4,2 2,1 2,2 2,9 2,0 12,0 9907 6,3 2,6 3,3 3,2 1,5 1,4 2,1 1,4 11,3 9908 8,4 2,8 5,6 5,7 2,6 1,5 2,3 1,6 13,1 9909 10,0 4,8 4,9 5,3 2,8 3,2 4,5 2,2 15,1 Mv 9810-9909 10,1 4,4 6,0 6,2 3,9 2,7 3,7 2,5 14,4

1) 1 månad saknas 2) 2 månader saknas 3) avser Fiskartorpet som har ersatts av Ulriksdal 4) uppskattat värde 5) avser Bergboö som ersatts av Järinge

(32)

31

Tabell 4c. Lufthalter av O3 i Stockholms län, diffusionsprovtagning.

Ozon, O3µg/m3 År mån A 05 A Stick-linge A 21 A Alby A 35 A Farstanäs A 40 A Läms-haga A 44 A Gladö A 54 A Mjölsta A 90 A Svulten A 04 A Järinge A 94 Ulriks-dal Mv 9604-09 571) 59 62 58 593) Mv 9704-09 601) 62 65 54 593) Mv 9804-09 52 50 56 45 41 9810 38 50 54 33 54 9811 33 33 38 21 29 9812 42 42 39 31 27 9901 58 47 45 41 45 9902 61 52 44 62 39 9903 71 72 77 68 56 9904 72 67 71 66 59 9905 73 75 74 67 66 9906 84 77 90 73 80 9907 69 66 69 64 55 9908 56 53 56 52 49 9909 60 58 60 53 47 Mv 9904-09 69 66 70 63 59

(33)

32 Tabell 5. Markvattendata från Stockholms län.

Lokal Datum pH Alk ANC SO4-S Cl- NO3-N NH4-N Ca2+ Mg2+ Na+ K+ Mn2+ Fe2+/3+ ooAl tAl TOC BC/ooAl

- - mekv/l - - --- mg/l --- mol/mol Bergby 1998-10-26 5,6 0,026 0,064 3,81 4,25 <0,002 <0,010 3,30 0,96 3,87 0,39 <0,020 0,074 0,126 0,730 14,0 28 (A 01 A) 1999-04-26 5,6 0,050 0,078 2,92 1,51 <0,002 <0,010 2,38 0,76 2,66 0,23 <0,020 0,039 0,194 0,735 13,0 13 1999-07-26 - - - -median 5,6 - 0,060 3,71 4,14 <0,002 <0,010 3,47 0,97 3,34 0,39 <0,020 0,042 0,159 0,581 14,0 23 n= 7 - 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 -Järinge 1998-10-27 7,4 0,974 0,624 6,07 2,88 0,011 <0,010 15,73 1,29 4,31 0,30 <0,020 0,055 0,035 0,204 21,0 349 (A 04 A) 1999-04-29 7,2 1,793 1,147 2,34 2,29 <0,002 <0,010 22,22 1,16 3,46 0,15 <0,020 0,565 0,055 0,278 18,0 297 Sticklinge 1998-10-28 4,9 - -0,038 9,48 5,50 <0,002 <0,010 5,43 1,92 6,32 0,23 <0,020 0,052 1,031 1,500 12,0 5,8 (A 05 A) 1999-04-30 5,0 - -0,022 8,21 3,99 <0,002 <0,010 4,68 1,70 5,15 0,24 <0,020 0,049 0,617 1,060 13,0 8,4 median 4,9 - 0,070 5,59 8,55 <0,002 <0,010 5,28 1,79 5,60 0,25 0,068 0,057 0,820 1,100 13,0 7,0 n= 21 - 19 21 21 21 21 21 21 21 21 21 21 17 21 19 -Alby 1998-10-29 - - - (A 21 A) 1999-04-29 5,2 - 0,031 5,89 2,03 <0,002 0,018 4,22 1,21 2,94 0,74 <0,020 0,034 0,191 0,589 14,0 25 median 5,2 - 0,037 6,24 5,34 <0,002 <0,010 5,52 1,57 3,29 1,20 0,018 0,019 0,238 0,525 12,0 26 n= 17 - 14 17 17 17 17 16 17 16 16 17 16 12 16 14 -Säbysjön 1998-10-29 7,2 0,651 0,207 5,48 4,16 0,015 6,430 5,42 1,87 4,50 1,88 <0,020 0,062 - 0,183 - (A 24 A) 1999-04-29 6,5 0,196 0,224 6,51 4,32 <0,002 <0,010 6,92 2,03 5,17 0,61 <0,020 0,075 0,032 0,142 12,0 229 median 6,7 - 0,288 6,50 6,25 0,005 0,137 8,68 2,64 4,73 0,58 <0,020 0,049 0,041 0,183 15,0 224 n= 14 - 11 14 14 14 14 11 13 12 12 13 13 7 13 11 -Farstanäs 1998-10-28 6,6 0,068 0,050 4,18 2,96 0,009 0,174 3,66 1,02 2,79 0,29 <0,020 0,009 0,021 0,096 5,7 181 (A 35 A) 1999-04-30 5,9 0,028 0,074 4,21 2,89 0,020 0,211 3,62 1,21 2,39 1,39 <0,020 0,028 0,058 0,648 19,0 82 median 5,6 - 0,078 4,22 4,52 <0,002 0,149 4,44 1,22 2,90 0,85 <0,015 0,010 0,147 0,391 9,0 34 n= 21 - 19 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 17 20 19 -Lämshaga 1998-10-28 6,4 0,058 0,055 2,68 6,15 <0,002 0,034 3,45 1,05 2,69 0,80 <0,020 0,015 0,037 0,124 8,9 109 (A 40 A) 1999-04-30 - - - -median 5,5 - 0,051 4,77 6,30 <0,002 <0,010 4,70 1,37 3,63 0,84 0,012 0,022 0,231 0,623 9,0 23 n= 17 - 16 17 17 17 17 16 16 16 16 16 16 15 16 16 -Gladö 1998-10-28 6,8 - - - (A 44 A) 1999-04-30 5,9 0,044 0,034 8,08 5,16 <0,002 0,106 4,94 2,72 4,49 0,73 <0,020 0,032 0,026 0,208 13,0 263 median 5,8 - 0,066 7,90 7,34 <0,002 0,022 5,77 3,04 4,67 1,01 0,021 0,025 0,099 0,301 14,0 80 n= 16 - 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 14 15 15 -Mjölsta 1998-10-29 5,8 0,050 0,044 4,02 6,50 <0,002 0,026 3,72 0,95 4,73 0,37 <0,020 0,005 0,140 0,495 8,1 27 (A 54 A) 1999-04-29 5,8 0,116 0,104 3,28 2,62 <0,002 <0,010 3,61 0,75 3,08 0,28 <0,020 0,012 0,062 0,405 8,4 56 median 5,9 - 0,135 3,41 5,02 <0,002 0,013 5,14 0,83 3,37 0,72 <0,020 0,012 0,104 0,456 8,0 47 n= 22 - 22 22 22 22 22 22 22 22 22 22 22 21 22 22

Figure

Figur 1. Principskiss för mätningarna.
Figur 2. Krondroppsnätet 1998/99. Samordnade mätningar av luftföroreningar i skogliga observationsytor.
Figur 3. Tall, 69 år Lokal A 01, Bergby ÖF KD ÖF KD ÖF KD00.10.20.30.4 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD0102030 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD024696/9797/9898/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD0246 96/97 97/98 98/99 34567 990426 981026 990726 990426 981026 990726
Figur 4. Gran, 62 år Lokal A 04, Järinge ÖF KD ÖF KD ÖF KD00.10.20.30.4 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD0102030 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD024696/9797/9898/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD0246 96/97 97/98 98/99 34567 990429 981027 990429 981027 0246810 9904
+7

References

Related documents

As a result, DEG provides different modes of import logistics services and/or consultancy by leveraging its existing business knowledge and practice in mainland China, its

Mätningarna visar att nedfallet av försurande svavel och kväve varit mindre i Blekinge län jämfört med situationen i Skåne.. Däremot visar mätningarna större nedfall i

Trots mindre nederbördsmängder visade mätningarna på öppet fält större nedfall av svavel och kväve (4,3 respektive 9,6 kg/ha) jämfört med i Hjärtsjömåla, vilket förkla- ras

Generellt har dock ned- fallet av försurande svavel minskat kraftigt sedan mätningarna starta- de 1985 och under de tre första åren noterades i genomsnitt 9 kg/ha på öppet fält och

Tydligt är dock att senare års data visar mindre nedfall av oorganiskt kväve till marken i Hjärtsjömålas tallyta än de första åren.. Medel- värdet för de första nio åren,

Även för oorganiskt kväve visar mätningarna en viss minsk- ning av nedfallet till marken i skogen; från i genomsnitt 10,8 till 8,3 kg/ha räknat som genomsnitt från de åtta första

Månadsmedelvärden av svaveldioxid, (SO 2 ) kvävedioxid (NO 2 ) och ozon (O 3 ) på fyra EMEP-lokaler i Sverige; Vavihill i centrala Skåne, Rörvik söder om Göteborg, Aspvreten öster

Nederbör- dens halter av svavel och kväve har också varit högre än tidigare vilket medfört tydligt högre värden för våtdeposition; 5,1 kg svavel och så mycket som 7,1 kg