• No results found

Varannan vatten

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Varannan vatten"

Copied!
4
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

B O S T A D S

-H U S E T

     GATUPLANPLAN / KÄLLARE

FASAD MOT TORG

PLAN 1 / GÅRDSPLAN S SEKTION SEKTION PLAN 2-5 / NORMALPLAN

KARL-HUGO

HENRIKSSON

A CEX 05-19-2 4 _ HUGO HENRIK SSON _ RITS AL 3 _ V A R A NNAN V A TTEN _ FIFT Y-FIFT Y

KOMPLETTERING

B O S T A D S -

B O S T A D S

-FASAD MOT GÅRD

ALLA RITNINGAR SKALA 1:100 (A1)

Ett bostadshus vid ett torg: det har ett visst ansvar inför sin omgivning. Huset uttryck-er kontroll och uppsikt och betraktar torgets aktivitet, dag som natt. Att den som närmar sig huset känner sig något kuvad inför dess gestalt lUHQ¿QVDN2FKI|UGHQERHQGHI|OMHUGHWWD kuvade minne med in genom porten. Men för YDUMHWUDSSDXSSLKXVHWI|UYDQGODVXQGHUODJWLOO övertag. Funktionen är densamma som för en NRMDRFKOlJHQKHWHQEDUDlUHQDYÀHUDNRMRUL radhusformation. Med trappor som stegar.

Ett bostadshus vid ett torg: det måste utgöra en vägg. Tillsammans med de andra husen och väggarna måste de bilda en bassäng som är tät. “Annars läcker kunderna härifrån”, förklarar en grönsakshandlare och gestikulerar fört-vivlat. Hen fortsätter, “ge mig en monolit, och ställ den skira styltor mellan vilka vi kan KD VPn ERGDU VRP OLNVRP À\WHU VDPPDQ med torget genom stora glasdörrar - bodar mellan styltor under stenen som är en monolit”. Arkitekten ser det hela framför sig, helt rätt.

Ett bostadshus vid ett torg: är trots allt ändå en bostad, och medans du från skissbordet på IMlUGHYnQLQJ¿QQHUDQVYDULDWWEHWUDNWDWRUJHWV DNWLYLWHW GDJ VRP QDWW Vn ¿QQV GlU HQ EDN VLGD2FKSnGHQEDNVLGDQ¿QQVWUlGRFKEDUQ VRPOHNHUIULWWXWDQI|UlOGUDUVXSSVLNW2FKGlU skymtas nästa bassäng, en som är fylld med vatten och små vågor och båtar. Det är livets lilla baksida där vi vill äta frukost laga punkter-ing och detta är för arkitekten därför den slut-giltiga placeringen av kök och trapphus. ENT

(2)

TAKBJÄLKLAG BANDPLÅT DUK CELLPLAST PLATTBÄRLAG < 513 12 1 < 200 300 YTTERVÄGG PUTS LECAMUR VINFÖRRÅD) PUTS LECA ISO 35 PUTS 800 10 90 (300 25 350 25 YTTERVÄGG PUTS LECA ISO 35 PUTS 400 25 350 25 BETONGKEPA "BALKONG" "BALKONG" "BALKONG" DRÄNERING BETONGPLATTA PÅ CELLPLAST-ISOLERING MAKADAM BALKONGERNA VILAR DELS PÅ YTTERVÄGGEN MEN FRAMFÖR-ALLT PÅ EN EGEN STOMME I FASAD. FG + 3,1 FG + 7,5 FG + 16,2 FG + 19,1 MELLANBJÄLK. PLATTBÄRLAG 300 300 FG + 3,0 STUPRÖR INFRÄST I LECA-VÄGG

DETALJFASAD 1:20

Sammanfattningsvis är huset regisserat för största upplevda närhet mellan gård och var-MHHQVNLOGERVWDG(QOlJHQKHWVW\S URNi kvm) dominerar samtliga våningar förutom at-HOMpHUQD PHG VLQD WLOOK|UDQGH  URN i  NYP H[NO DWHOMpHU  'HQ I|UVWQlPQGD OlJHQKHWV typen har varit ledande för utfomningen av huset som helhet.

Fasaden relaterar till bebyggelse vars bilder är välbekanta för oss. Fönsteröpnningarna tra-ditionsenligt kvadratiska med vertikal mittpost IDVWPHGGXEEHOK|MGUHVSHNWLYHEUHGGMlPI|UW med dess typsiak förebilder. För att bibehålla HWWPRQROLWLVNWXWWU\FNPHG|SSQLQJDURP[ GPPnVWHGRFNVP\JGMXSHWOLNWI|QVWHU\WDQI\U-IDOGLJDV 9DG YL J|U PHG GH WMRFND YlJJDUQD återstår att se.

Mitt resultat är, enligt mina egna förhoppnin-gar, ett välbekant kvartershus uppfört med ett aktuellt språk. Ett hus som underkastar sig en, I|UGHÀHVWDNlUWUDGLWLRQXWDQXQGHUNDVWDVLJ fullkomlig nostalgin. Ett balanserat förslag.

• Fem våningar.

• Två lägenheter per trapplan.

• Trapplan i gårdsfasad.

• Sovrum mot torg.

• Allrum mot gården.

• Balkong mot gården.

SEKTION

KORT SAGT

RECEPT

A CEX 05-19-2 4 _ HUGO HENRIK SSON _ RITS AL 3 _ V A R A NNAN V A TTEN _ FIFT Y-FIFT Y

KOMPLETTERING

(3)

En stadsdel vid en älv, mitt i en stad, har ett visst ansvar: precis som med bostadshuset vid torget. Vad som möter vattnet tillhör hela staden visuellt. Skalan är enorm och kräver kraftiga drag, geometri och repetition. Bostadshusen vid vattnet överlever inte en sådan skala som individer, utan måste gå samman i starka grupper om tre, fyra, fem eller VH[NURSSDULW\GOLJXSSVWlOOQLQJ6WDGVGHOHQInUWUHVDPODGH fasader mot vattnet, i en skala som motsvarar den på mot-satt sida älven. Den privata bostaden utgör heller inte den \WWHUVWD IURQWOLQMHQ (Q VnGDQ IURQWOLQMH SULYDWLVHUDU YDWWHQ-UXPPHWRFKGlUI|UPnVWHIUDPI|UERVWDGVKXVHQ¿QQDVHQ KLQQDDYRႇHQWOLJKHWYl[WOLJKHWRFKSXEOLNDE\JJQDGHUVRP tillhör alla och/eller ingen. Vattenrummet är säkrat. De inre delarna måste dock vara delar. Lika delar tillhör hela staden, lika delar tillhör de boende i området. Varannat stråk är för staden, varannat stråk är för de som befolkar kvarteren. Det PnVWH¿QQDVJDWRURFKSODWVHUVRPPHVWEDUDGHERHQGH känner till, bara runt knuten från sin egen adress.

'HWWD lU PLWW UHFHSW I|U )ULKDPQHQ PHQ RFNVn I|U YDUMH stadsdel någonsin. Detta är dynamiken. Detta är vad det är.

S T A D S

-P L A N E N

SITUATIONSPLAN 1:3000 (A1) FÅGELPERSPEKTIV FRÅN NORDOST. A ALLA S TORG INGENS TORG INGENS PARK ALLA S PLA TS INGENS BYGGNAD ALLAS BYGGNAD NÅ GONS TORG NÅ GONS PLA TS NÅGONS PLA TS ALLA S V ATTEN INGENS V ATTEN NÅGONS V ATTEN INGENS G ATA ALLA S G ATA ALLAS PARK A CEX 05-19-2 4 _ HUGO HENRIK SSON _ RITS AL 3 _V AR ANNAN V A TTEN _ FIFT Y-FIFT Y

KOMPLETTERING

(4)

Stadsdelens sydvästra utpost är ett en demonstration DY PLQD LGpHU RP GHW VWDGHQ RFK NYDUWHUHW 9HUNOLJW publika stadsrum och stråk omgärdar och passerar storkvartet. En bredare promenad längs bassängen WLOOK|JHULSODQHQXWJ|UHWWRႇHQWOLJWODJHUPRWVWDGHQ och vattnet som är allas. En smalare promenad mot bassängen till vänster i planen lämpar sig för vatten-UXPPHW lU VWDGVGHOHQV ,QRP VWRUNYDUWHUHW ¿QQV HQ stor torgyta med diskreta anslutningar mot staden. Den W\SLVNDJnUGHQI|UYDUMHHQVNLOWNYDUWHU|SSQDUVLJPRW vattenrummen. Men för att bibehålla storkvarterets ge-mensamma fasad överbryggas istället vattenprome-nadens möten gentemot storkvarterets bostadsgator. Dessa kroppar är av en större skala för att möta sta-dens skala, som beskrivet på föregående sida. Typologin kan sammanfattas till bostadens relation till I\UDJUDGHUDYRႇHQWOLJKHW

• Bostaden är en del av ett kvarter med privat gård. • Kvarteret delar en neutral bostadsgata.

• Storkvarteret delar ett eget stadsrum.

• 6WRUNYDUWHUHWRPJlUGDVDYKHOWRႇHQWOLJDVWDGVUXP

Vilka rum i staden som tillhör vem avgörs bara i viss PnQ JHQRP MXULGLN 'H ÀHVWD IUnJRU DQVSUnN DYJ|UV genom upplevd tillhörighet. Jag behöver inte äga.

S T O R

-K V A R T E R E T

PERSPEKTIV (A) I ÖGONHÖJD, TORG SOM TILLHÖR HELA STADEN, DET TILLHÖR ALLA OCH INGEN. SITUATIONSPLAN 1:1000 (A1) BYGGNADS-FÖRSLAG

""

"

""

"

"

"

""

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

""

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

""

"

""

"

"

"

"

"

""

"

"

""

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

"

""

"

""

"

"

"

"

"

""

"

"

""

"

"

"

"

"

"

"

"

"

""

"

"

A CEX 05-19-2 4 _ HUGO HENRIK SSON _ RITS AL 3 _V AR ANNAN V A TTEN _ FIFT Y-FIFT Y

III

III

III

III

III

IV

XII

V

III

VIII

VIII

VIII

VIII

VIII

VI

VI

VI

VI

VI

V

I

VI

VI

VI

VI

IV

I

I

II

III

III

III

III

III

III

III

III

I

III

III

III

III

III

III

III

IV

V

KOMPLETTERING

M

M

KO

References

Related documents

Lärarna menar vidare, trots deras avståndstagande till undervisningen gällande källkritik, att eleverna är alltför godtrogna när det kommer till källhantering och att

En estet tycker ju att det är viktigt att saker och ting är vackra för ögat men jag tycker att vi pratar om att det finns det estetiska programmet, att det finns

Allting inom föreställningen, med dess olika avsnitt, skulle dock alltid ha en förankring till programmet Fem myror är fler än fyra elefanter som fick ligga till grund i vårt

Vad som går att urskilja vid en närmare titt på hans blogg är också att det inte bara är DN och Aftonbladet han länkar till utan även andra tidningar är vanligt förekommande1.

Genom samtal med männen som kommer till KAST för hjälp- och stödbehandlingar för att avsluta sitt sexköpande kan en stor del av arbetet handla om att männen själva får

Att det inte bara finns ett enda miljömärke är på många sätt problematiskt eftersom det blir svårare för konsumenten att hålla reda på vad olika märken står för.. Å andra

Resultat som är väldigt intressant är att bara tio elever av 22 tycker att de lär sig bäst genom matematikboken. Sex elever lär sig bäst av genomgång och sex elever tycker att

Räkneoperationerna har i det föregående i regel uppfattats som en rörelse, ökning innebär att ett antal rör sig mot tal- raden eller talbilden och lägges till vid dess slut..