• No results found

Goodwillnedskrivningar av en ny vd: Resultatmanipulering eller enligt god redovisningssed?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Goodwillnedskrivningar av en ny vd: Resultatmanipulering eller enligt god redovisningssed?"

Copied!
43
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Goodwillnedskrivningar av

en ny vd

Resultatmanipulering eller enligt

god redovisningssed?

Kandidatuppsats 15 hp

Företagsekonomiska institutionen

Uppsala universitet

HT 2017

Datum för inlämning: 2018-01-05

Jonathan Arvidsson

Folke Johannesson

(2)

Sammandrag

Goodwill uppstår vid rörelseförvärv och utgör idag en stor andel av totala tillgångar på Stockholmsbörsen. Goodwill har i tidigare forskning funnits vara en del av resultatmanipuleringsstrategin big bath, vilket innebär att ledningen medelst strategiska nedskrivningar eller avsättningar sänker resultatet för att erhålla privat vinning. Strategin har framförallt funnits förekomma i samband med vd-byte. Om ett företag jämfört med andra företag har presterat sämre under nedskrivningsåret vid vd-bytet och de två åren innan anses nedskrivningen vara motiverad. Genom att undersöka om företag med en nytillträdd vd som genomfört stora goodwillnedskrivningar har presterat sämre under nedskrivningsåret och de två åren innan vd-bytet jämfört med företag som haft ett vd-byte men inte gjort goodwillnedskrivningar ämnar studien utröna huruvida det finns indikationer på att big bath förekommer på Stockholmsbörsen. Studien fann att goodwillnedskrivningarna ej indikerade big bath.

Nyckelord: Goodwill, Big bath, Resultatmanipulering, Vd-byte, Goodwillnedskrivning,

(3)

Innehåll

1

Inledning ... 1

2

Teoretiskt ramverk ... 4

2.1 Uppdelning mellan ägande och kontroll ... 4

2.2 Agent principal-teorin ... 4

2.3 Positiv redovisningsteori ... 5

2.4 Redovisning av goodwill ... 6

2.5 Opportunistiskt beteende och resultatmanipulering ... 7

2.6 Hypotesformulering ... 9

3

Metod ...10

3.1 Datainsamling och urval... 10

3.2 Metodval... 11

3.3 Variabeloperationalisering ... 12

3.4 Statistiska tester ... 14

4

Resultat och analys ...17

4.1 Deskriptiv statistik... 17 4.2 Goodwillnedskrivningarnas storlek ... 18 4.3 Korrigering för företagsprestation ... 19

5

Diskussion ...23

6

Slutsats ...25

Källor ...26

Bilaga 1 ...29

Bilaga 2 ...35

(4)

1

Inledning

Förhållandet mellan ägare och ledning i ett företag kan ta olika former, men det kan kortfattat delas upp i två huvudgrupper. Den första gruppen består av företag med relativt få men starka ägare, företag av denna grupp tenderar ofta att vara onoterade (Jakobsson & Wiberg, 2014). I den andra gruppen finns företag med spridda ägare, dessa är allt som oftast företag noterade på reglerade marknader (Jakobsson & Wiberg, 2014). Den andra gruppen av företag har därför ett mer komplicerat förhållande mellan alla sina ägare. Vid ett spritt ägande har ägarna olika möjlighet att påverka styrningen av företag (Jakobsson & Wiberg, 2014).

Jakobsson & Wiberg (2014) menar att det är svårare för företag med ett mer spritt ägande att fatta gemensamma beslut. Beslutssvårighet leder till att företagets ägare väljer att delegera en del beslutsfattande till företagets ledning, det vill säga en viss delegering i kontrollen av företaget. Delegeringen av beslutsfattande är på intet sätt friktionsfritt. När det sker en uppdelning mellan ägande och kontroll, innebär det en risk för att det uppstår intressekonflikter (Berle & Means, 1932).

Intressekonflikten menar Eisenhardt (1989) kan bestå av att ledningen agerar i sitt eget, snarare än aktieägarnas intresse. Aktieägarna skulle exempelvis önska se en maximering av företagets vinst, medan ledninen snarare önskar maximera sin egen kompensation samt minimera risken att de blir uppsagda (Jensen & Murphy, 1990). Ledningen ofta är mer riskaverta än ägarna eftersom ägarna lättare kan erhålla en riskdiversifiering genom ägande i olika bolag medan ledningen har sin huvudsakliga inkomst från sin anställning hos bolaget (Eisenhardt, 1989).

De kostnader som kan härledas till intressekonflikten benämns av Jensen & Mecklin (1976) som agentkostnader. Ifall delegering innebär en vinst och om vinsten överstiger de potentiella agentkostnaderna får en uppdelning mellan ägande och kontroll anses vara rationellt för (Berle & Means, 1932). För att minimera agentkostnader finns det inom företag kontrollmekanismer för att övervaka och kontrollera ledningen (Chakraborty & Sheikh 2008). Såväl Donaldson & Davis (1991) som Weisbach (1988) menar att styrelsen är en av dessa kontrollmekanismer. Styrelsens huvudsakliga uppgift är därför att granska ledningen och framförallt företagets verkställande direktör (vd) eftersom vd:n är den person som individuellt innehar störst makt och har störst möjlighet att påverka den dagliga styrningen av företaget (Weisbach, 1988). Därigenom torde

(5)

även vd:n även ha en större möjlighet att agera opportunistiskt och gynna sina egna intressen snarare än aktieägarnas.

En annan kontrollmekanism för att säkerställa att ledningen agerar i linje med aktieägarnas intressen är enligt Healy & Wahlen (1999) de finansiella rapporter som företag vid reglerade marknader är tvungna att publicera. Healy & Wahlen (1999) menar däremot att rapporterna som presenteras till viss del är subjektiva då ledningen har ett visst handlingsutrymme i utformningen av rapporterna. Detta handlingsutrymme som finns inom de finansiella rapporterna existerar enligt Healy & Wahlen (1999) bland annat för att företaget ska kunna välja den redovisningsmetod som är mest lämplig för företaget. Handlingsutrymmet kan dock även nyttjas att justera de finansiella siffrorna för att gynna ledningens intressen framför aktieägarnas (Healy & Wahlen, 1999). När ledningen justerar siffrorna i de finansiella rapporterna för att gynna sina egna intressen definieras det som resultatmanipulering (Schipper, 1989).

En tillgång som blivit alltmer omdiskuterad, på grund av dess koppling till resultatmanipulering, är goodwill (AbuGhazaleh et al. (2011). Goodwillposten utgör idag en allt större del av företagens totala tillgångar på Stockholmsbörsen (Gauffin et al. 2017). Likt andra europeiska företag tvingades företag noterade vid Stockholmsbörsen till stora förändringar i goodwillredovisningen i samband med övergången till IAS 36/ IFRS 3 (Hamberg et al., 2014). Övergången gjordes i syfte att skapa en internationell harmonisering i hur företag redovisar goodwill samt för att det redovisade värdet på ett bättre vis ska återspegla det underliggande värdet. (AbuGhazaleh et al., 2011)

Vid reformer av denna magnitud är det av vikt att det innebär en förbättring, i det här fallet att det innebär en ökad återspegling av det underliggande värdet. Huruvida övergången de facto ledde till en förbättring är omtvistat. Li & Sloan (2017) menar att övergången lett till ökade möjligheter för subjektiva bedömningar i värderingen av goodwill, det vill säga ett ökat handlingsutrymme för ledningen. Lhaopadchan (2010) går än längre i sin beskrivning, då han menar att IAS 36 ger ledningen ett ofantligt handlingsutrymme. Ramanna (2008) menar att ett ökat handlingsutrymme i en redovisningsstandard innebär en ökad risk för att ledningen nyttjar den på ett opportunistiskt vis och resultatmanipulerar.

Den ökade risken som Ramanna (2008) identifierat verkar vara välgrundad, då såväl Jordan & Clark (2004), Lapointe-Antunes et al. (2008) samt Sevin & Schroeder (2004) har funnit tydliga tecken på resultatmanipulering medelst goodwillnedskrivningar i samband med

(6)

införandet av den amerikanska och kanadensiska motsvarigheten till IAS 36. Den resultatmanipuleringsstrategi som identifierats i samband med införandet av IAS 36 (eller dess motsvarigheter) är big bath (Jordan & Clark, 2004; Lapointe-Antunes et al., 2008; samt Sevin & Schroeder, 2004).

Strategin innebär att medelst stora, icke återkommande, kostnader, såsom nedskrivningar, sänka företagets resultat (Jordan & Clark, 2015). Henry & Schmitt (2001) menar att strategin är användbar då marknaden straffar ett företag nästan lika hårt oavsett om företaget rapporterat precis under prestationsförväntningarna eller långt under. Därigenom finns det ingen tydlig negativ effekt för ledningen att realisera en kostnad om de märker att företaget kommer hamna lägre än förväntat (Henry & Schmitt, 2001). När kostnaden realiseras, får ledningen dessutom det lättare att nå framtida prestationsförväntningar då de framtida perioderna ej belastas av kostnaden (Henry & Schmitt, 2001). Strategin har framförallt funnits förekomma i två situationer: i samband med att företag är på väg att leverera ett lägre resultat än förväntat eller i samband med vd-byte (Jordan & Clark, 2015). Att big bath-metoden nyttjas av nytillträdda vd:ar beror på att det föreligger starka incitament för den nytillträdda vd:n att sänka det nuvarande resultat, då det går att skylla på tidigare ledning, för att i framtiden själva lättare nå resultatförväntningarna (Pourciau, 1993).

AbuGhazaleh et al. (2011) samt Masters-Stout et al. (2008) fann tydliga samband mellan det utökade handlingsutrymmet i IAS 36 (eller motsvarande redovisningsregler) med vd-byte och big bath under övergångsperioden. I svenska studier har man även funnit samband på den svenska marknaden, där Skarfors & Zetterberg (2014) fann stöd för att företag med en nytillträdd vd i snitt genomför större goodwillnedskrivningar jämfört med företag som ej genomgått vd-byte.

Lapointe-Antunes et al. (2008) samt Riedl (2004) menar emellertid att övergångsåret samt efterföljande år var exceptionella då nytillträdda vd:ar kunde nyttja övergången som ett skäl till göra stora nedskrivningar. Jordan & Clark (2015) menar att sambanden mellan goodwill och resultatmanipulering som hittats i samband med övergångsåren ej bör extrapoleras till dagens läge då ekonomin förändrats markant vilket innebär ett nytt landskap för företagen att verka i.

Jordan & Clark (2015) visar att goodwillnedskrivningar genomförda av Fortune 500-bolag, korrigerat för företagsprestation, ej går att koppla till resultatmanipulering. Avsaknad av

(7)

korrigering för företagsprestation är en tydlig brist i tidigare studier på området enligt Jordan & Clark (2015).

Mot bakgrund av den fortsatt stora möjligheten för ledningen att resultatmanipulera medelst nedskrivningar av goodwill är det av intresse av att undersöka om samband mellan vd-byte och goodwillnedskrivningar föreligger.

Studien syftar till att öka förståelsen kring vid vilka tillfällen samt vilka under vilka omständigheter som går att koppla till att svenska börsbolag genomför nedskrivningar av goodwill.

2

Teoretiskt ramverk

I kapitlet nedan följer en genomgång av det teoretiska ramverk som nyttjas för att genomföra denna studie. Först följer uppdelning mellan ägande och kontroll, efter det agent principal-teorin och positiv redovisningsteori, för att sedan övergå till goodwillredovisning samt en genomgång av hur goodwillredovisningen kan nyttjas opportunistiskt och hur den kan nyttjas inom ramen för resultatmanipulering.

2.1

Uppdelning mellan ägande och kontroll

I börsnoterade företag är ägandet oftast inte koncentrerat till en eller ett fåtal personer utan är utspritt varför det blir svårt för ägarna att fatta gemensamma beslut (Jakobsson & Wiberg, 2014). Ägarna väljer då att delegera beslutsfattandet till företagets ledning (Berle & Means, 1932). En uppdelning mellan ägande och kontroll har skett när ett företags aktieägare (principalen) överlåter kontrollen av företagets värdeskapande till företagets ledning (agenter) i form av styrelse eller vd och ägaren själv inte styr verksamheten (Berle & Means, 1932). Att uppdelningen mellan ägande och kontroll kan fungera beror på att ledningen är kompetent och för att det finns möjligheter att hantera de principal – agent problem som kan uppstå (Fama & Jensen, 1983).

2.2

Agent principal-teorin

Agent principal-teorin beskriver konflikten som uppstår när en agent, som delegerats beslutsmakt av principalen, handlar i sitt egenintresse snarare än att handla i principalens intresse (Jensen & Meckling, 1976).

(8)

I denna studie är företagets vd agent och aktieägarna principal. I och med att båda dessa aktörer antas vara styrda av eget nyttomaximerade uppstår en risk att agenten inte handlar helt i enlighet med principalens önskan och skor sig på denne (Jensen & Meckling, 1976). Kostnaden som uppstår för principalen att försöka minska risken att agenten handlar i sitt egenintresse kallas agentkostnad (Eisenhardt, 1989).

För att principalen ska kunna vara helt säker på att agenten gör som principalen önskar krävs konstant övervakning på grund av informationsasymmetrin (Jensen & Meckling, 1976). Detta är dock i praktiken omöjligt framförallt på grund av kostnaden för det. Därigenom finns det alltid en latent risk för att agenten handlar annorlunda än vad principalen önskar (Eisenhardt, 1989). Donaldson & Davis (1991) menar att det på grund av denna latenta risk åligger styrelsen att kontrollera och granska vd:ns handlingar.

Eisenhardt (1989) identifierar även ett annat problem, nämligen att agenten är mer riskavert än principalen. Agenten kan inte minska risken att bli arbetslös genom att ta flera uppdrag till skillnad från principalen som kan diversifiera sitt kapital, vilket leder till att agenten och principalen har olika syn på risk. Diskrepansen i synen på risk kan leda till att agentens handlingar blir annorlunda än vad principalen hade önskat (Eisenhardt, 1989).

Shleifer & Vishny (1997) finner stöd för agent principal-teorin genom att visa att ledningen godkänner projekt och investeringar som inte ligger i linje med aktieägarnas mål. Det är därför av vikt för normgivande organisationer att driva igenom regleringar som hindrar ledningen från att missbruka sin makt. Ett exempel på denna typ av missbruk är resultatmanipulering, vilket innebär att företagsledningen förändrar företagets resultat för att erhålla privat vinning (Shleifer & Vishny, 1997).

2.3

Positiv redovisningsteori

Positiv redovisningsteori (Positive accounting theory) är en redovisningsteori som försöker förklara och förutspå val av redovisningsmetoder och hur olika företag kommer att reagera på nya redovisningsstandarder. Kopplingen mellan positiv redovisningsteori och agent-principalteorin är att den är användbar för att försöka förklara och förutspå agentens val redovisningsmetod av utifrån opportunistiska perspektiv. (Watts & Zimmerman (1990). Positiv redovisningsteori har tre huvudsakliga hypoteser: 1: att ledningen väljer redovisningsmetoder som ökar resultatet för att få större bonus, 2: att om företaget har skuldförbindelser vilka

(9)

påverkas av företagets redovisning kan företaget välja metoder som ökar innevarande års resultat, 3: politiska kostnader, att företaget vill fördröja redovisat resultat genom att flytta intäkter till nästa år och eller redovisa förluster i förtid, detta för att undvika regleringar eller högre skatter (Watts & Zimmerman, 1983). Watts och Zimmerman skriver 1990 att de tidiga testerna om positiv redovisningsteoris teori om opportunistiskt beteende gällande hypotesen om bonus inte var starka då de ej tog hänsyn till att bonusprogram inte alltid är utformade så att ledningen vill öka resultatet, om ledningen vet att de inte kommer uppnå kriterierna för bonus kan de istället försöka sänka resultatet genom big bath metoden.

2.4

Redovisning av goodwill

Goodwill definieras vid rörelseförvärv av IFRS 3 som skillnaden mellan köpeskillingen och värdet på det förvärvade företagets justerade egna kapital. Goodwill kan bestå av exempelvis varumärken, uppbyggda kundrelationer, kunskaper och skalfördelar (Deegan & Ward, 2013). Deegan & Ward (2013) menar att goodwill kan byggas upp under lång tid inom företaget eller erhållas genom rörelseförvärv. Det är dock ej tillåtet att redovisa interngenererad goodwill utan företag kan endast redovisa goodwill vid förärv (Deegan & Ward, 2013). Ej heller kan goodwill redovisas enskilt, utan måste kopplas till en kassagenerande enhet eller annan tillgång (Deegan & Ward, 2013).

Den rådande redovisningsstandarden för hur svenska bolag ska redovisa goodwill är IAS 36. IAS 36 innebär att företag ska göra årliga nedskrivningstest i syfte att undersöka goodwillpostens verkliga värde. Tidigare redovisningsstandard innebar att företag som huvudregel nyttjade linjära avskrivningsplaner för goodwill, och endast i undantagsfall genomförde nedskrivningstester. Nedskrivningstestet enligt IAS 36, undersöker ifall återvinningsvärdet (verkligt värde minus försäljningskostnader för en tillgång eller kassagenererande enhet och dess nyttjandevärde (IAS 36)) understiger det redovisade värdet i vilket fall tillgången ska skrivas ned med motsvarande belopp (IAS 36).

Li & Sloan (2017) samt AbuGhazaleh et al. (2011) menar att det, trots det faktum att ledningen årligen tvingas nedskrivningstesta värdet på goodwill, förekommer en ökad subjektivitet inom IAS 36 jämfört med tidigare regim då ledningen erhållit flertalet val vid redovisningen. De viktigaste av dessa är enligt AbuGhazaleh et al. (2011) vilka de kassagenerande enheterna är, allokering av goodwill till dessa samt återvinningsvärdet på dessa

(10)

enheter. Lhaopadchan (2010) anser att dessa val innebär ett enormt handlingsutrymme för huruvida en nedskrivning ska genomföras och hur stor nedskrivningen slutligen blir. Li & Sloan (2017) menar att det utökade handlingsutrymmet har lett till att företag väntar med att genomföra goodwillnedskrivningar trots att det enligt reglerna borde ha gjorts då ledningen kan göra så pass stora subjektiva bedömningar, innebärande att företagets balansräkning i strikt mening går emot försiktighetsprincipen gällande värdering av tillgångar.

2.5

Opportunistiskt beteende och resultatmanipulering

Resultatmanipulering definieras av (Schipper, 1989, egen översättning) som: "avsiktlig intervenering i företagets externredovisande process i syfte att erhålla egen vinning till skillnad från att, bara, underlätta den naturliga processen.". Healy & Wahlen (1999, egen översättning) menar resultatmanipulering sker ”när ledningen nyttjar handlingsutrymme inom redovisningsregler till att strategiskt ändra den finansiella rapporteringen och att flytta transaktioner för att påverka finansiella rapporter i syfte att vilseleda företagets ägare om företagets egentliga ekonomiska situation eller i syfte att påverka utfall inom kontrakt bundna till variabler i företagets finansiella rapporter.”. Resultatmanipulering skiljer sig från vanlig resultatjustering då resultatmanipuleringen görs i syfte att någon ska erhålla privat vinning (Schipper, 1989). Detta innebär att risken för att fenomenet sker är som störst när det är samma personer som har handlingsutrymmet samt makten att justera ett företags finansiella rapporter som tjänar på att ett företag uppvisar ett specifikt resultat. Vanligtvis är dessa personer företagets ledning, såsom vd (Healy & Wahlen, 1999).

Christie & Zimmerman (1994) menar att handlingsutrymmet samt graden av flexibilitet är en variabel som har stor påverkan på huruvida ledningen kommer att resultatmanipulera. I enlighet med agent-principalteorin ökar risken för opportunistiskt beteende av ledningen när redovisningsregimen ger dem ett större handlingsutrymme (Ramanna, 2008).

2.5.1 Resultatmanipulering och opportunistiskt beteende vid goodwillredovisning

De metoder som kvarstår för att sänka värdet på ett företags goodwill inom ramen för IAS 36 är, utöver försäljning, nedskrivning och bortskrivning. Big bath blir därför den resultatmanipuleringsstrategi som är intressant för studien. Strategin innebär att realisera stora icke återkommande kostnader, exempelvis en goodwillnedskrivning, i syfte att sänka företagets resultat denna period och därigenom avlasta framtida perioder från denna kostnad (Jordan &

(11)

Clark, 2015). Det blir därmedlättare för ledningen att erhålla bättre resultat i framtiden, metoden är användbar för ledningen då marknaden straffar företaget lika nästan hårt oavsett om de missar prestationsförväntningen lite eller mycket (Henry & Schmitt, 2001).

Nedskrivningar generellt och goodwillnedskrivningar speciellt har i flertalet studier kunnat kopplas till opportunistiskt beteende av ledningen, Jordan & Clark (2004) fann tydliga tecken på att vissa av Fortune 100-bolagen nyttjade big bath-metoden under övergångsperioden till den amerikanska motsvarigheten till IAS 36. Sevin & Schroeder (2005) replikerade Jordan & Clark (2004) och även de fann överlag tydliga tecken på big bath. Sevin & Schroeder (2005) valde vidare att dela upp företagen i två grupper beroende på storlek. Bland de större företagen kunde de ej påvisa tydliga tecken på big bath. Bland de mindre företagen däremot menar Sevin & Schroeder (2005) att resultaten på ett tydligt sätt presenterar bevis för att big bath-metoden nyttjades. Jordan et al. (2007) undersökte de två åren som följde införandet och menar att deras resultat tyder på att företag valde ut vissa nedskrivningar i samband med införandet av SFAS 142 då kostnaden behandlas på ett mer fördelaktigt vis än åren efteråt.

2.5.2 Resultatmanipulering och opportunistiskt beteende vid vd-byte

Resultatmanipulering medelst big bath-strategin har inte endast setts finnas vid tillfällen där ett företags resultat är väl under förväntningarna och ej har en möjlighet att nå upp till sagda förväntningar. En nytillträdd vd har vid flertalet tillfällen funnits nyttja big bath metoden (se ex. Masters-Stout et al., 2008; AbuGhazaleh et al. 2011; Lapointe-Antunes et al., 2008 samt Pourciau 1993).

Pourciau (1993) menar att generellt så möter en ny vd tre utmaningar vid tillträdandet, 1. Att hantera förväntningarna från övriga delar av företagsledningen, 2. Att på ett tydligt sätt staka ut sin strategiska plan för företaget samt slutligen 3. Att inom de två första åren i rollen erhålla förtroende från alla parter genom att uppfylla realistiskt satta resultatmål. För att uppnå dessa tre mål är det enligt Pourciau (1993) rekommenderat att för den nya vd:n att skylla tidigare dåliga resultat på den tidigare ledningen. Genom denna beskyllning kan en nytillträdd vd därför genomföra stora kostnadsföringar och motivera behovet av dessa att de ej genomfördes i tid av föregående ledning. Pourciau (1993) menar även att bara för att en nytillträdd vd genomför nedskrivningar inte automatiskt kan ses som ett tecken på opportunistiskt beteende, de menar däremot att tidigare forskning på området visar att det finns stor anledning att misstänka det. Strong & Meyer (1987) fann ett tydligt samband i kvantiteten av nedskrivningar bland företag

(12)

som genomfört en vd-byte jämfört med företag som ej genomfört ett vd-byte under räkenskapsåret.

2.6

Hypotesformulering

En delegering av kontrollen från företagets ägare till företagets ledning är ofta ett smart val för noterade bolag då det finns stora beslutssvårigheter på grund av det spridda ägandet för dessa företag (Jakobsson & Wiberg, 2014 samt Berle & Means, 1932). När ägarna delegerar makt till ledningen, ökar risken för att ledningen agerar i sitt eget intresse snarare än ägarnas dito (Eisenhardt, 1989). För att hantera intressekonflikter mellan ägarna och ledningen finns kontrollmekanismer som ägarna kan nyttja för att säkerställa att ledningens agerande är kongruent med ägarnas önskan.

En av dessa är de finansiella rapporterna som noterade företag är tvungna att publicera (Healy & Wahlen, 1999). Healy & Wahlen (1999) menar dock att de finansiella rapporterna innehåller en viss grad av subjektivitet då redovisningsreglerna innehåller ett visst handlingsutrymme då företaget ska ha ett visst val i att välja den bästa redovisningsmetoden för dem. Subjektiviteten i de finansiella rapporterna består alltså av handlingsutrymmet i redovisningsreglerna. Ramanna (2008) menar att ett ökat handlingsutrymme i redovisningsreglerna ökar risken för att ledningen agerar opportunistisk i enlighet med agent-principalteorin. Ett ökat handlingsutrymme ökar alltså risken för resultatmanipulering (Christie & Zimmerman, 1994).

I och med handlingsutrymmet som flertalet studier menar finns inom ramen för IFRS 3 samt IAS 36 borde det därför finnas en ökad risk för opportunistiskt beteende inom ramen för goodwillredovisning (Lhaopadchan, 2010 samt Li & Sloan, 2017). Detta samband har vid flertalet tillfällen bekräftats. (AbuGhazaleh et al., 2011, Masters-Stout et al, 2008 samt Skarfors & Zetterberg, 2014).

Jordan & Clark (2015) menar däremot att såväl AbuGhazaleh et al. (2011) samt Masters-Stout et al. (2008) resultat stämmer för den perioden när de undersöktes, men att resultaten däremot ej går att extrapolera till dagens datum då världsekonomin har genomgått så stora förändringar. Jordan & Clark (2015) menar att bristen i Masters-Stout et al. (2008) framförallt är att de ej korrigerar resultaten för hur företagen presterade åren innan nedskrivningen skedde. Jordan & Clark (2015) menar att även om en nytillträdd vd genomför en nedskrivning som skulle

(13)

kunna misstänkas vara en del av big bath-metoden kan den, om hänsyn tas för tidigare års resultat snarare te sig motiverad utifrån kontinuerligt försämrade resultat.

Liknande anmärkningar som Jordan & Clark (2015) identifierar i Masters-Stout et al. (2008) kan göras gällande Skarfors & Zetterberg (2014). Skarfors & Zetterberg (2014) undersökte som tidigare nämnt big bath i samband med vd-byte på Stockholmsbörsen.Det vore därför intressant att undersöka förekomsten av resultatmanipulering medelst goodwillnedskrivningar i samband med vd-byte bland företag noterade vid Stockholmsbörsen, med skillnaden att en korrigering för företagsprestation genomförs.

Studien ämnar därför att i likhet med Jordan & Clark (2015) testa hypotesen:

H0: I företag där en nytillträdd vd genomför en goodwillnedskrivning är företagets resultat

sämre under nedskrivningsåret och de två åren innan nedskrivningen jämfört med nytillträdda vd:ars bolag som inte genomför goodwillnedskrivning

3

Metod

3.1

Datainsamling och urval

Denna studie undersöker goodwillnedskrivningar i perioden efter införandet av IFRS 3 och IAS 36, vilket kräver att det säkerställs att alla företag som undersöks tillämpar redovisningsreglerna. För att säkerställa detta valdes att endast undersöka företag noterade vid en reglerad marknad då de sedan införandet av IAS 36 är tvingade att nyttja reglerna (Hamberg & Beisland, 2014). Sannolikt ökar möjligheten att undersöka goodwillnedskrivningar om företagen som undersöks har större goodwillposter. Enligt Gauffin et al., (2017) har det skett en ökning av goodwillposterna på Stockholmsbörsen, varför bolag noterade vid Nasdaq OMX Stockholm valdes att undersökas. För att erhålla en representativ bild av den svenska börsen inkluderas handelslistorna Small-, Mid-, och Large Cap. Detta innebär även att en blandning av storlek och verksamhet i företag erhålls.

Tidsperioden för studien är från och med 2010 till och med 2015. Detta möjliggör att undersöka hur goodwillnedskrivningar nyttjas efter att regleringarna tillämpats under några år och därmed kan antas normaliserats i sitt användande av företagen. Den undersökta tidsperioden är en rent makroekonomiskt relativt stabil period, inga större störningar i magnitud med

(14)

finanskraschen 2007-2008 har skett. Tidsperioden har sett vissa nedgångar, men i stort har det varit en stabil BNP-tillväxt (Sverige i siffror, 2017).

Informationen om goodwillnedskrivningarna har insamlats för hand från företagens årsredovisningar hämtade från antingen Finansinspektionens databas Finanscentralen eller företagens hemsidor. Informationen om företagens totala tillgångar och goodwill är hämtat från databasen Orbis från Bureau van Dijk. Studien omfattar 281 företag registrerade på handelslistorna år 2016. Att endast nyttja företag registrerade på Stockholmsbörsen 2016 innebär att det under perioden kan finnas andra bolag som missats på grund av avnotering från Stockholmsbörsen. Valet att endast ha med företag registrerade 2016 grundar sig på att studien är intresserade av bolag som under en längre period har funnits på börsen och under denna period presterat relativt stabilt.

Informationen om vd-byte insamlades med hjälp av pressreleaser från databasen Thomson-Reuters EIKON och manuellt från företagens hemsidor och årsredovisningar ifall pressreleaserna inte gav tillräcklig information om ett vd-byte. För att pröva studiens hypoteser förklaras och operationaliseras variablerna som ingår i hypoteserna. För att kontrollera för eventuella fel i databaser, eller i insamlande har det genomförts stickprovskontroller av datapunkter. Det upptäcktes inga systematiska fel i insamlad data, varken från databaser eller de siffror som inhämtats från företagens årsredovisningar.

Det slutgiltiga stickprovet blev 92 observationer bestående av 22 företag som genomförde en nedskrivning under året för vd-bytet samt 21 företag året efter vd-bytet.

3.2

Metodval

Eftersom studien undersökte en hypotes liknande den som Jordan & Clark (2015) undersökte valdes även att nyttja en liknande metod. Metoden innebar i korthet att först undersöka goodwillnedskrivningens magnitud, samt kvantiteten av desamma gjorda av bolag som genomgått vd-byte. Efter detta kommer en korrigering för företagsprestation genomföras för de två åren innan goodwillnedskrivningen för att till viss del kunna avgöra syftet bakom nedskrivningen.

Jordan & Clark (2015) menar att ifall en nytillträdd vd genomför resultatmanipulering sker det inom ramen för räkenskapsåret där hen tillträder (period t) samt året efter (period t+1). Ifall en nytillträdd vd genomför fler nedskrivningar än kvarsittande dito borde det därför finnas en

(15)

skillnad i antalet nedskrivningar i perioden innan ett vd-byte (t-1) jämfört med året vd-bytet sker samt året därpå. Utöver en kvantitetskillnad borde det även finnas en skillnad i storleken på hur stora nedskrivningar företagen gör. Kvantitetsskillnaden är svår att mäta och därigenom svår att undersöka, men storleksskillnaden är emellertid möjlig att mäta varför den valdes att undersökas.

Wilson (1996) menar att för att på ett säkert sätt klargöra huruvida nedskrivningar av tillgångar går att koppla till resultatmanipulering måste studien korrigera för faktorer som tyder på fallande resultat hos företaget som genomför nedskrivningen. Ifall företagets prestation även var låga åren innan goodwillnedskrivningen menar Lapointe-Antunes et al. (2008) att företaget genom nedskrivningen förmedlar en korrekt bild av företagets underliggande tillgångar, snarare än att företaget på ett opportunistiskt vis gör nedskrivningar av en tillgång. Tidigare studier som undersökt goodwillnedskrivningar har hanterat denna korrigering genom att jämföra företagsprestationen mellan de företag som genomfört en goodwillnedskrivning samma år som vd-bytet och med företag som ej genomförde en goodwillnedskrivning samma år som vd-bytet (Jordan & Clark 2015; Jordan & Clark 2004 samt Sevin & Schroeder 2007). Jordan & Clark (2015) menar att denna korrigering till viss del möjliggör att avgöra syftet bakom nedskrivningen. Nyckelindikatorn för huruvida företaget genomför resultatmanipulering är att de året för nedskrivningen har signifikant lägre resultat jämfört med åren innan.

För att korrigera för företagsprestation kommer de 92 vd-byten under perioden 2010 till 2015 delas upp i två olika grupper, en grupp för bolag som genomfört goodwillnedskrivningen samma år som vd-bytet och en grupp för de som genomförde nedskrivningen året efter vd-bytet. Dessa gruppernas goodwillnedskrivningar testas därför med samma metod som Jordan & Clark (2015) nyttjar när de undersöker Fortune 500-bolagen med en liknande forskningshypotes.

Eftersom studiens stickprov är relativt litet väljer studien att nyttja statistiska test som koncentrerar sig på gruppernas medianer. Medianen har fördelen mot medelvärdet att extremvärden inte har samma möjlighet att förvränga resultatet. Därför kommer de statistiska testen i likhet med Jordan & Clark (2015) vara Mood’s median test, parat t-test samt Chi-square.

3.3

Variabeloperationalisering

I syfte att möjliggöra de statistiska testen för att testa studiens hypotes krävs operationalisering av variablerna uppställda i hypotesen. Följande variabler kommer operationaliseras: vd-byte, goodwillnedskrivningarnas storlek samt företagsprestation.

(16)

3.3.1 Vd-byte

Variabeln vd-byte är en dikotom variabel, innebärande att det bara kan definieras som ett av två. Det första alternativet är att ett vd-byte har skett och det andra alternativet är att inget vd-byte skett. I likhet med Jordan & Clark (2015) tas ingen hänsyn till när under räkenskapsåret vd-bytet skett, det vill säga att året för vd-bytet operationaliseras som det året då vd:n tillträdde. Temporära vd:ar klassas som vd-byte i det fall den temporära vd:n övergått till att bli permanent vd och i det fall ingen ny vd tillträtt, i annat fall klassas det som ej vd-byte.

3.3.2 Goodwillnedskrivningarnas storlek

Goodwillnedskrivningarnas storlek erhölls, som tidigare nämnt, manuellt från företagens årsredovisningar. I årsredovisningarna presenteras en nedskrivning i absolut belopp. Nedskrivningar i form av absolut belopp omöjliggör jämförelse mellan företagen, då en goodwillnedskrivning om en miljon kronor i absolut belopp kan vara en liten nedskrivning i ett stort bolag och vice versa för ett litet bolag.

För att möjliggöra jämförelse mellan goodwillnedskrivningar mellan de olika företagen på Stockholmsbörsen finns det olika sätt att operationalisera, där en metod är att dividera den med föregående års balansomslutning i likhet med Jordan & Clark (2015). Fördelen med att nyttja balansomslutningen för period t-1 är att den exkluderar nedskrivningen och på så sätt framställer den på ett storleksmässigt mer korrekt vis. Nackdelen är att operationaliseringen exkluderar eventuell tillväxt i bolaget samt förvärv eller försäljning av tillgångar under årets lopp.

Alternativet vore att nyttja räkenskapsårets (period t) balansomslutning i likhet med Skarfors & Zetterberg (2014). Nackdelen med att nyttja balansomslutningen för året för nedskrivningen är att nedskrivningen påverkar nedskrivningens förhållande till balansomslutning. Fördelen är att den inkluderar eventuella förvärv av tillgångar under året såsom inventarier eller ny goodwill samt eventuell försäljning tillgångar. Goodwillnedskrivningarna storlek valdes för studien att operationaliseras genom att dividera goodwillnedskrivning med balansomslutning för period t-1.

3.3.3 Företagsprestation

Företagsprestation operationaliseras i likhet med Jordan & Clark (2015) med hjälp av två mått, företagets resultat samt Return on assets (ROA). Det första måttet är huruvida företaget redovisar ett positivt eller ett negativt nettoresultat. Måttet ger en grov bild för hur företaget har presterat under åren innan och i samband med nedskrivningen.

(17)

I syfte att kunna göra en djupare analys av hur företagsprestation påverkar bilden av att nytillträdda vd-ar genomför stora goodwillnedskrivningar nyttjas även ROA. ROA nyttjas som operationalisering för företagsprestation av såväl Jordan & Clark (2004) samt AbuGhazaleh et al. (2011). ROA introducerades som mått för företagsprestation redan 1919 av företaget DuPont (Jewell & Mankin 2011). Det finns flertalet olika vis att beräkna ett företags ROA, Jewell & Mankin (2011) identifierar de 11 vanligaste metoderna för att beräkna ROA, där den vanligast förekommande samt enklaste metoden att beräkna ROA är företagets resultat dividerat med totala tillgångar. Jewell & Mankin (2011) menar att ROA är ett effektivt vis att beräkna ett företags prestation så länge som en tydlig definition av vilken metod för att beräkna ROA nyttjas. Metoden som kommer nyttjas för att beräkna ROA kommer därför vara årets resultat dividerat med totala tillgångar.

3.4

Statistiska tester

Nedan följer en genomgång av de statistiska testen som nyttjades för att besvara studiens hypotes, vad de innebär och hur de fungerar.

3.4.1 Parat t-test

Ett parametriskt T-test undersöker skillnaderna i två populationer, vilket är till viss del vad som undersöks i studiens forskningshypotes. Ett parametriskt t-test har bättre träffsäkerhet vid normalfördelade populationer (Saunders et al. 2016). Centrala gränsvärdessatsen tillåter ett antagande om normalfördelning i populationen om stickprovet är större än 30 observationer (Saunders et al., 2016). I och med att studien har totalt 92 observationer kan därför ett antagande om normalfördelning godtas. Nackdelen med ett parametriskt t-test är att det är mer känsligt för extremvärden då det utgår från stickprovens medelvärden (Saunders et al. 2016) snarare än stickprovets medianer.

Ett parat t-test är lämpligt att använda när det finns ett samband mellan de två populationerna som ska undersökas (Mowery, 2011), vilket är fallet i denna studie. Studiens forskningshypotes önskar besvara frågan om det finns en storleksskillnad i ett företags goodwillnedskrivningar i samband med vd-byte i period t-1 samt period t och t+1. Där period t, som tidigare nämnt, är räkenskapsåret för vd-bytet.

Hypotesprövning är antingen ensidigt eller tvåsidigt, det som avgör huruvida det utförs ensidigt eller tvåsidigt är hypotesens riktning (Körner & Wahlgren, 2006). Eftersom denna studie

(18)

söker undersöka om goodwillnedskrivningar är större vid en viss tidpunkt ger det vid handen att ett ensidigt test ska nyttjas. Vidare för att genomföra ett signifikanstest bestäms dess signifikansnivå. Signifikansnivå innebär gränsen för när nollhypotesen förkastas, i denna studie om det företag med en ny vd genomför större nedskrivningar och därför kan misstänkas nyttja big bath-strategin. Körner & Wahlgren (2006) menar att vanliga nivåer för signifikansnivå är 5, 1 och 0,1 procent. Då signifikansnivån motsvarar sannolikheten att felaktigt förkasta en sann nollhypotes görs en avvägning mellan viljan att erhålla ett signifikant resultat och risken att erhålla ett typ 1-fel, ett typ 1-fel innebär att felaktigt förkasta en felaktig nollhypotes (Körner & Wahlgren, 2006).

3.4.2 Chi-Squaretest

Chi-squaretestet möjliggör att utifrån frekvenstabeller undersöka samband mellan kategoriska variabler (Körner & Wahlgren, 2006). Chi-squaretestet är approximativ och för att få genomföra testet ställs vissa krav på frekvenserna i en frekvenstabell, ifall dessa krav inte uppfylls kan med fördel Fishers exakta test istället nyttjas (Körner & Wahlgren, 2006).

Testet innebär, för denna studie, att de observerade antalet bland variablerna vd-byte och big bath ställs upp i en korstabell och sedan testas huruvida det finns ett samband mellan variablerna. Testets p-värde beskriver sannolikheten för att den ena kategorins värde kan uppstå oberoende från den andra kategorin, i denna studie huruvida det finns något samband mellan negativa resultat och nedskrivningar.

Kraven för att få genomföra ett chi-squaretest är att ingen av de förväntade värdena i kolumnerna eller raderna får understiga 5, men det föredras att alla överstiger 10 (Saunders et al., 2016). Då urvalet för studien är relativt litet finns det en risk att detta krav ej uppfylls. Testet utförs enligt följande, de erhållna värdena i korstabellen jämförs med de framräknande förväntade värdena (Körner & Wahlgren, 2006). De förväntade värden beräknas utifrån antagandet att nollhypotesen är sann (Körner & Wahlgren, 2006).

3.4.3 Moods median test

Moods median test, eller bara median test, är en variant av Pearsons chi squaretest (Corder & Foreman, 2014). Testet möjliggör att undersöka storleksskillnaden mellan två olika stora stickprovs medianer, där variansen ej är densamma över stickproven. Då variansen för ROA sällan är densamma för finansiella kvoter är testmetoden lämplig att använda (Jewell & Mankin, 2011).

(19)

Testet genomförs enligt följande, först identifieras medianen för hela stickprovet i vårt fall för företag som genomfört nedskrivning samt för företag som ej genomfört nedskrivning (Corder & Foreman, 2014). Efter det identifieras antalet observationer inom de två olika grupperna (företag som genomfört nedskrivning, samt de som ej genomfört en nedskrivning) som är av ett värde under stickprovsmedianen, samt hur många av observationerna inom de två olika grupperna som är över stickprovsmedianen (Corder & Foreman, 2014). När dessa värden identifieras utförs ett Chi-squaretest för den korstabell som uppstått (Corder & Foreman, 2014).

Då hypotesen är formulerad på det viset att företag som genomfört en nedskrivning förespåddes att ha lägre resultat jämfört med de företag som ej genomfört en nedskrivning blir testet ensidigt.

(20)

4

Resultat och analys

I kapitlet nedan presenteras resultatet av de statistiska testen som har genomförts i syfte att besvara studiens forskningshypotes. Först presenteras deskriptiv statistik över studiens stickprov, sedan följer de tre testen gjorda för att besvara forskningshypotesen.

4.1

Deskriptiv statistik

Studiens slutliga stickprov blev om totalt 92 observationer i form av vd-byten under tidsperioden 2010 till 2015. I tabell1 har dessa 92 observationer delats upp i två delgrupper, en för företag som har genomfört en nedskrivning under räkenskapsåret för vd-bytet, samt en delgrupp för de företag som genomförde en nedskrivning året efter vd-bytet. Delgruppernas värden jämförs med de företag som ej genomförde en nedskrivning det räkenskapsåret i förhållande till vd-bytet.

Tabell 1

Deskriptiv statistik

tkr Stickprov Nedskrivning Ej nedskrivning X2 p-värde

Delgrupp 1: Period t Median Median Median

Goodwill 198 850 259 731 139 934 3,82 0,051*** Goodwill / Totala tillgångar 14,94% 25,55% 11,66% 3,82 0,051***

Totala tillgångar 1 446 303 1 972 048 1 194 093 ,956 0,328 Delgrupp 2: Period t+1

Goodwill 175 023 256 935 147 009 3,02 0,082*** Goodwill / Totala tillgångar 13,78% 22,68% 12,98% ,555 0,456

Totala tillgångar 1 336 611 4 689 500 1 310 063 ,000 0,804

Notera: X2-värdet är resultatet från ett Moods median test vilket undersöker skillnader i storlekar mellan delgrupp1 samt delgrupp 2. I delgrupp 1 genomförde 22 företag nedskrivningar och 81 genomförde ej en nedskrivning av goodwill. I delgrupp 2 genomförde 21 företag en nedskrivning och 82 genomförde ej en nedskrivning av goodwill. P-värdena presenteras med hjälp av ***, ** eller *. Innebärande signifikans på 10%-, 5%- eller 1%-nivån.

I delgrupp 1 var medianstorleken på goodwill 198 850 tkr vilket går att utläsa ur Tabell 1. Medianen för totala tillgångar för hela delgrupp 1 var 1 446 303 tkr, vilket innebär att medianen för delgrupp 1 i form av goodwill dividerat med totala tillgångar är 14,94%. För de företag som samma år som vd-bytet genomförde en goodwillnedskrivning är medianen för goodwill 259 731 tkr, medianen för totala tillgångar 1 972 048 tkr vilket ger en median om goodwill dividerat med totala tillgångar om 25,55%. En markant högre andel goodwill, jämfört med de företag som ej genomförde en goodwillnedskrivning samma räkenskapsår som vd-bytet vars median är 11,66%.

(21)

I syfte att undersöka storleksskillnaden mellan nedskrivnings- samt ej nedskrivningsgruppen i delgrupp 1 genomfördes ett Moods median test vilket gav ett chi-squarevärde om 3,823 innebärande att skillnaden är signifikant på 10%-nivån. Fullständiga utskrifter av de statistiska testen kopplat till delgrupp 1 återfinns i bilaga 1.

I delgrupp 2 var medianen för goodwill för hela stickprovet 175 023 tkr, totala tillgångar 1 356 772 tkr samt för goodwill dividerat med totala tillgångar 13,78%. För nedskrivningsgruppen i delgrupp 2 är medianen för goodwill 256 935 tkr, totala tillgångar 4 689 500 tkr samt för goodwill dividerat med totala tillgångar 22,68%. Tendensen för delgrupp 2 är alltså densamma som för delgrupp 1, det vill säga att det finns en markant högre andel goodwill i de företag som genomför en goodwillnedskrivning då medianen för goodwill för företagen i gruppen ej nedskrivning är 147 009 tkr, totala tillgångar 1 310 063 tkr samt goodwill dividerat med totala tillgångar 12,98%. I delgrupp 2 var däremot inte storleksskillnaden mellan medianerna för goodwill dividerat med totala tillgångar signifikant, då chi-squarevärdet från Moods median test var 1,022 innebärande ett p-värde om 0,312. Fullständiga utskrifter för de statistiska testen för delgrupp 2 återfinns i bilaga 2.

Ifall det skulle funnits en tydlig koppling mellan vd-byte och nyttjandet av big bath-strategin med hjälp av goodwillnedskrivningar borde nya vd-ar i hög grad genomföra en goodwillnedskrivning. Av de 92 företagen som genomförde vd-byte genomförde 22 företag en goodwillnedskrivning under period t, samt 21 företag genomförde en goodwillnedskrivning under period t+1. Tolv av företagen som genomförde en goodwillnedskrivning under period t genomförde även en goodwillnedskrivning under period t+1. Det går alltså inte att utläsa tydliga tecken på att nytillträdda vd-ar i studiens stickprov nyttjar goodwillnedskrivningar i högre grad.

4.2

Goodwillnedskrivningarnas storlek

Huruvida en nytillträdd vd nyttjar goodwillnedskrivningar inom ramen för big bath-strategin kan inte endast utläsas i form av hur många företag som genomför en goodwillnedskrivning. Det som snarare avgör är storleken på goodwillnedskrivningen. Finns det en signifikant storleksskillnad mellan goodwillnedskrivningarna gjorda i period t-1 mot period t och t+1 finns där indikationer om att en nytillträdd vd nyttjar goodwillnedskrivningen inom ramen för big bath-strategin.

(22)

Tabell 2

Magnitudsskillnader hos goodwillnedskrivningar

Period t-1 Period t Period t+1 Genomsnittlig nedskrivningsstorlek 1,55% ,890% ,600%

t-värde ,8061 1,252

p-värde ,211 ,107

Notera: 1. Avser t-värdet för t-testet för period t-1 mot period t 2. Avser t-värdet för t-testet för period t-1 mot period t+1

Från informationen som presenteras i tabell 2 kan det utläsas att den relativa storleken på nedskrivningarna som genomfördes året innan ett vd-byte är i genomsnitt 1,55% av totala tillgångar medan det för året av vd-bytet är 0,89% av totala tillgångar. Nedskrivningarna som gjordes av företag året efter vd-bytet är än mindre, endast 0,54% av totala tillgångar.

Detta innebär att inget av de två parade t-testen gav signifikanta resultat då det första testet vilket var testet mellan period t-1 samt t gav ett p-värde om 0,211 samt det andra test vilket var för period t-1 mot period t+1 gav ett p-värde om 0,107. Resultaten av de första testen är att det inte finns tecken på att nytillträdda vd:ar i företag på Stockholmsbörsen nyttjar goodwillnedskrivningar inom ramen för big bath-strategin. Fullständiga utskrifter för de statistiska testen kopplat till delgrupp 2 finns i bilaga 2.

Resultatet som erhålls i denna studie är alltså i linje med vad som Jordan & Clark (2015) erhöll när de på ett liknande vis undersökte Fortune 500-bolag. Emellertid, står resultatet i kontrast mot Skarfors & Zetterberg (2014) som erhöll signifikanta storleksskillnader mellan goodwillnedskrivningar genomförda av bolag som samma räkenskapsår hade genomfört ett vd-byte mot bolag som ej genomgått vd-vd-byte. Skarfors & Zetterberg (2014) undersökte däremot en tidigare tidsperiod varför företagens beteende kan ha förändrats.

4.3

Korrigering för företagsprestation

En goodwillnedskrivning genomförd av en nytillträdd vd har ej visats vara i genomsnitt större än en nedskrivning genomförd av den tidigare vd. Trots att nedskrivningarna ej är signifikant större betyder inte att misstankar om resultatmanipulering kan bortföras. För att säkerställa detta behöver nedskrivningarna tidpunkt korrigeras för företagsprestation. För att korrigera för företagsprestation, operationaliserat i denna studie som företagets resultat samt ROA, för året för vd-bytet; året innan; samt två år innan nedskrivningen. I tabell 3 presenteras resultatet från det

(23)

första av dessa två statistiska tester, i form av att undersöka skillnader i antal företag med positivt eller negativt resultat. Delgrupp 1 visar resultateten för företag som genomförde goodwillnedskrivningen samma år som vd-bytet, medan delgrupp 2 visar resultaten för företag som genomförde nedskrivningen året efter vd-bytet.

Tabell 3

Antal företag med positiv eller negativt resultat

Delgrupp 1: Period t

Året för nedskrivningen Året innan nedskrivningen Två år innan nedskrivning

Positivt Negativt Positivt Negativt Positivt Negativt Nedskrivning 13 (59,1 %) 9 (40, 9 %) 16 (72,7 %) 6 (27,3 %) 17 (77,3 %) 17 (22,7 %)

Ej nedskrivning 51 (72,9 %) 19 (27,1 %) 51 (72,9 %) 19 (27,1 %) 50 (71,4 %) 20 (28,6 %)

X2-värde 1,498 ,000 ,289

p-värde ,221 ,990 ,591 Delgrupp 2: Period t+1

Året för nedskrivningen Året innan nedskrivningen Två år innan nedskrivning

Positivt Negativt Positivt Negativt Positivt Negativt Nedskrivning 10 (47,6 %) 11 (52,4 %) 14 (66,7 %) 7 (33,3 %) 16 (76,2 %) 5 (23,8 %)

Ej nedskrivning 54 (76,1 %) 17 (23,9 %) 50 (70,4 %) 21 (29,6 %) 51 (71,8 %) 20 (28,2 %)

X2-värde 6,19 ,108 ,156

p-värde ,001* ,742 ,693

Notera: Resultaten presenteras med såväl chi squarevärde samt p-värde, där p-värde presenteras med *,**, eller *** beroende på om de uppfyller signifikansnivån 1%, 5% eller 10%.

I delgrupp 1 hade majoriteten av företagen i såväl nedskrivnings- samt ej nedskrivningsgruppen positiva resultat under alla de tre åren. I gruppen för företag som ej genomförde en goodwillnedskrivning i samband med året för vd-bytet var fördelningen jämn för alla de tre åren, medan det för nedskrivningsgruppen finns en förändring i andelen av företagen som hade positivt eller negativt resultat. För nedskrivningsåret är det ungefär en skillnad om 10%-enheter, och ungefär 20%-enheter mot två år innan nedskrivningen. Resultatet tyder alltså på att vissa av nedskrivningarna som har genomförts av den nytillträdda vd:n skulle kunna ses med viss skepticism. Det finns ingen tydlig trend att de företag som genomförde en nedskrivning året för vd-bytet hade en tydligt fallande företagsprestation jämfört med de företag som inte genomförde en nedskrivning samma år som vd-bytet.

För delgrupp 2 gäller samma fördelning av hur företagen har presterat åren som leder upp till året för nedskrivningen, det vill säga att det för båda grupperna finns en majoritet av bolag med positivt resultat. Detta ändrades dock vad gäller för året för nedskrivningen där de företag som

(24)

genomförde en goodwillnedskrivning har en majoritet företag med negativt resultat. Detta kan jämföras med de företag som ej genomförde en nedskrivning har en tydlig majoritet för positivt resultat det året. För att undersöka om denna skillnad var statistiskt signifikant genomfördes som tidigare ett chi-squaretest vilket fann att skillnaden var statistiskt signifikant på 1%-nivån.

För att ytterligare göra korrigering för företagsprestation, undersöktes även medianen för ROA hos nedskrivnings-, samt ej nedskrivningsgruppen uppdelat för när goodwillnedskrivningen genomfördes. I likhet med de tidigare testerna är företagen som genomförde nedskrivningen samma räkenskapsår som vd-bytet delgrupp 1, medan delgrupp 2 består av företag som genomförde nedskrivningen året efter vd-bytet. I tabell 4 presenteras resultatet av dessa test.

Tabell 4

Medianen av ROA för nedskrivnings-, samt ej nedskrivningsgruppen

Return on Assets

Stickprov Nedskrivning Ej nedskrivning X2 p-värde

Delgrupp 1: Period t

Året för nedskrivningen 3,40 % 1,37 % 3,75 % 1,82 ,177

Året innan nedskrivningen 2,86 % 2,56 % 3,14 % ,239 ,625

Två år innan nedskrivningen 2,99 % 3,05 % 3,01 % ,239 ,625

Delgrupp 2: Period t+1

Året för nedskrivningen 3,34 % -3,68 % 3,86 % 3,02 ,082***

Året innan nedskrivningen 3,40 % 3,01 % 3,58 % ,018 ,893

Två år innan nedskrivningen 2,86 % 2,27 % 3,42 % ,555 ,456 Notera: Chi squarevärdet är resultatet från ett Moods median test vars resultat ges i form av ett p-värde, där p-värde presenteras med *,**, eller *** beroende på om de uppfyller signifikansnivån 1%, 5% eller 10%.

För stickprovet som helhet var medianen för ROA vid vd-bytet 3,40%, året innan 2,86%, två år innan 3,01%, samt året efter vd-bytet 3,57%. Sammanfattningsvis var fördelningen för de fyra olika åren jämn. I delgrupp 1 är trenderna för hur företagen presterar olika beroende på om de genomfört en nedskrivning eller ej. För de företag som genomfört en nedskrivning ser medianen för ROA ut enligt följande, året för nedskrivningen är medianen för ROA 1,37%, året innan 2,56% samt två år innan 3,05%. Trenden över de tre åren är alltså att företagen presterar sämre och sämre inför året för nedskrivningen. För företagen som ej genomförde en nedskrivning samma räkenskapsår som vd-bytet är trenden snarare att företagen presterar bättre och bättre inför åren fram till och med vd-bytet. När medianerna testades mot varandra för de tre åren

(25)

erhölls ingen signifikant skillnad, där det för året för nedskrivningen är ett p-värde om ,177, året innan nedskrivningen samt två år innan nedskrivningen är p-värdet för mediantestet 0,625.

För delgrupp 2 finns en svag positiv trend för hela stickprovet, där det framförallt mellan perioden två år innan nedskrivningen och året innan nedskrivningen. För de företag som genomförde en nedskrivning året efter vd-bytet kan ingen trend utläsas för de tre årens medianer där gruppen två år innan nedskrivningen har en median om 2,27% för att till året innan nedskrivningen öka till 3,01%, varpå året för nedskrivningen är medianen -3,68%. Jämförs denna median med medianen för de företag som ej genomförde en nedskrivning året efter vd-bytet genom ett Moods median test erhålls ett chi-squarevärde om 3,02 vilket innebär ett p-värde om 0,082. Skillnaden för året för nedskrivningen är alltså statistiskt signifikant på 1%-nivån. Emellertid är resultatet för delgrupp 2 åren före nedskrivningen lik resultaten för delgrupp 1, där det inte erhölls några statistiskt signifikanta storleksskillnader.

Resultatet från de två olika testerna för korrigering för företagsprestation ger vid handen att vissa av de goodwillnedskrivningarna en ny vd genomförde skulle kunna ses med en viss skepticism. Emellertid är det osäkert om resultatet kan tolkas så då stickprovet är relativt litet, och det faktum att ungefär hälften av alla företag som genomförde en nedskrivning i samband med vd-bytet även gjorde det året därpå. Den första nedskrivningen kan alltså vara gjord då företaget förutsåg sämre tider vilket påkallar en nedskrivning i enlighet med IAS 36.

Sammanfattningsvis väljer studien att acceptera studiens nollhypotes utifrån tre faktorer. För det första, det var ett stort antal av de företag som genomförde ett vd-byte som ej valde att genomföra en nedskrivning, vare sig året för bytet eller året därpå. För det andra fanns det inga tecken på att en nytillträdd vd genomförde större goodwillnedskrivningar relativt företagets totala tillgångar jämfört med nedskrivningar gjorda räkenskapsåret före vd-bytet. För det tredje finns vissa tendenser om att företagen, framförallt delgrupp 2, hade signifikant lägre resultat året för nedskrivningen och en fallande trend i företagsprestation åren innan nedskrivningen. Jordan & Clark (2015) menar att ifall en nytillträdd vd hade valt att opportunistiskt nyttja goodwillnedskrivningar för att förbättra sin egen situation inför framtiden, hade det funnits en högre andel företag som genomförde en nedskrivning, nedskrivningarna hade varit större samt att korrigeringen för företagsprestation inte hade visat på en fallande trend.

(26)

Studiens resultat ligger i linje med vad Jordan & Clark (2015) samt AbuGhazaleh et al. (2011) finner vilket är att snarare än att nyttja goodwillnedskrivningar för att resultatmanipulera nyttjas goodwillnedskrivningarna idag på Stockholmsbörsen för att justera resultatet.

5

Diskussion

Studiens resultat visar inte att en nytillträdd vd i ett företag på Stockholmsbörsen söker nyttja goodwillnedskrivningar på ett opportunistiskt vis. Resultatet som erhållits i denna studie skiljer sig därför från Skarfors & Zetterberg (2014), där de fann vissa bevis för att företag som genomfört nedskrivningar i samband med vd-byte i genomsnitt genomför större goodwillnedskrivningar. Vad som ligger bakom denna förändring i hur företag agerar är oklart. Jordan & Clark (2015) söker förklara förändringen i beteendet hos Fortune 500-bolagen, det deras studie undersökte med samma metod, med att det mer altruistiska beteendet kan vara en konsekvens förändrad etik och eller på grund av införandet av den amerikanska regleringen the Sarbanes-Oxley act, som tillkom efter Enronskandalen 2001. De menar att det ökade ansvarsutkrävandet från ledningen samt de strängare straffen påverkade företagsledningens handlande.

Då denna studie inte undersöker syftena bakom en nedskrivning omöjliggör det en egentligen spekulation i vad som drivit förändringen i beteendet hos svenska företag. Det blir även svårt att fastställa huruvida detta är en faktisk förändring i beteende då en relativt liten del av företagen som finns på svenska börsen är representerade i studien vilket utgör en tydlig brist för att extrapolera resultaten. Om stickprovet är större möjliggör det att undersöka huruvida storleken på företaget påverkar i vilken grad de tenderar att göra nedskrivningar av goodwill och hur stora de är. Sevin & Schroeder (2005) fann exempelvis att det är vanligare bland små företag att skriva ned goodwill jämfört med stora, trots att de större bolagen genomför fler förvärv och därigenom har mer goodwill i förhållande till totala tillgångar. Resultatet tyder emellertid på att företagen som omfattades av studien snarare följer redovisningsstandarden som den är tänkt att fungera, det vill säga att goodwill skrivs ner när de kassagenererande enheterna inte ger tillräcklig avkastning för att motivera dess värdering.

En annan begränsning i studien är att det endast är vd:n som undersöks. Vd:n må vara den som kan anses ha det slutgiltiga ansvaret för företagets prestation mot styrelsen och i vidare mening aktieägarna men det finns andra chefspositioner som kan utöva påverkan på

(27)

redovisningen i företaget. Det vore därför intressant att i framtida studier undersöka hur exempelvis byte av ekonomichef påverkar beteendet i hur företag redovisar nedskrivningar. Andra karakteristika i vd-bytet skulle kunna påverka hur vd:n agerar, exempelvis om vd:n är i början av sin karriär eller om den är i slutet av sin karriär. Huruvida den nya vd:n rekryteras externt eller internt från företaget skulle även det kunna påverka hur företaget kommer att styras. En annan aspekt som studien inte tar hänsyn till är om den tidigare vd:n avgick frivilligt eller om den sparkades från sin post, vilket skulle kunna vara en variabel som påverkar hur företaget har presterat.

För framtida studier vore det även intressant att undersöka hur en vd som är i slutet av sin anställning behandlar nedskrivningar av exempelvis goodwill, då det eventuellt kan finnas prestigeförluster i att erkänna misslyckade investeringar och på grund av dessa tvingas skriva ned goodwill som erhållits från en investering under deras mandatperiod.

(28)

6

Slutsats

Studien fann inte tillräckliga bevis för att kunna dra slutsatsen att resultatet hos företag som i samband med vd-bytet genomför en goodwillnedskrivning samt de två år innan goodwillnedskrivningen är signifikant sämre jämfört med de företag som ej genomförde en nedskrivning i samband med vd-bytet.

Ackumulerat tyder dock resultaten om svenska börsföretags goodwillnedskrivningar i samband med vd-byte att svenska företag under perioden 2010 till 2015 ej genomför opportunistiska goodwillnedskrivningar i kontrast med vad Skarfors & Zetterberg (2014) fann. Svenska företag verkar snarare ha genomgått samma förändring så som Jordan & Clark (2015) fann om amerikanska Fortune 500-bolag.

(29)

Källor

AbuGhazaleh, N. M., Al-Hares, O. M. & Roberts, C., 2011. Accounting Discretion in Goodwill Impairments: UK Evidence. Journal of International Financial Management &

Accounting, 22(3), pp. 954-1314.

Berle, A. A. & Means, G. C., 1932. The Modern Corporation and Private Property.. New York: MacMillan.

Chakraborty, A. & Sheikh, S., 2008. Corporate governance mechanisms and performance related CEO turnover. In: Institutional Approach to Global Corporate Governance: Business

Systems and Beyond. s.l.:Emerald Group Publishing Limited, pp. 143-161.

Christie, A. A. & Zimmerman, J. L., 1994. Efficient and Opportunistic Choices of Accounting Procedures: Corporate Control Contests. The Accounting Review, 69(4), pp. 539-566.

Corder, G. W. & Foreman, D. I., 2014. Nonparametric statistics: a step-by-step approach. 2:a upplagan ed. Hoboken(New Jersey): John Wiley & Sons.

Deegan, C. & Ward, A. M., 2013. Financial accounting and reporting: an international

approach. London: McGraw-Hill Higher Education.

Donaldson, L. & Davis, J. H., n.d. Stewardship Theory or Agency Theory: CEO Governance and Shareholder Returns. Australian Journal of Management, 16(1), p. 1991.

Eisenhardt, K. M., 1989. Agency Theory: An Assessment and Review. The Academy of

Management Review, 14(1), pp. 57-74.

Fama, E. F. & Jensen, M. C., 1983. Separation of Ownership and Control. The Journal of

Law & Economics, 26(2), pp. 301-325.

Feng, G. & Lev, B., 2011. Overpriced Shares, Ill-Advised Acquisitions, and Goodwill Impairment,. The Accounting Review, 86(6), pp. 1995-2022.

Gauffin, B., Hagström, T. & Nilsson, S.-A., 2017. Tidningen Balans. [Online] Available at: https://www.tidningenbalans.se/fordjupning/rorelseforvarv-enligt-ifrs-3-elfte-aret/ [Accessed 2017 12 23].

Hamberg, M. & Beisland, L.-A., 2014. Changes in the value relevance of goodwill accounting following the adoption of IFRS 3. Journal of International Accounting, Auditing and

(30)

Healy, P. M. & Wahlen, J. M., 1999. A Review of the Earnings Management Literature and Its Implications for Standard Setting. Accounting Horizons, 13(4).

Henry, D. & Schmitt, C. H., 2001. The Numbers Game. Business Week, 14 Maj.Volume 3372.

Jakobsson, U. & Wiberg, D., 2014. Vem ska styra de svenska företagen?, s.l.: Svenskt Näringsliv.

Jensen, M. C. & Meckling, W. H., 1976. Theory of the firm: Managerial behavior, agency costs and ownership structure. Journal of Financial Economics, 3(4), p. 1976.

Jensen, M. C. & Murphy, K. J., 1990. Performance Pay and Top-Management Incentives.

Journal of Political Economy, 98(2), pp. 225-264.

Jewell, J. J. & Mankin, J. A., 2011. What is your ROA? An investigation of the many formulas for calculating Return on Assets. Academy of Educational Leadership Journal,, 15(Speciall issue), pp. 79-93.

Jordan, C. E. & Clark, S. J., 2004. 63 Big Bath Earnings Management: The Case Of Goodwill Impairment Under SFAS No. 142. Journal Of Applied Business Research, 20(2), pp. 63-70.

Jordan, C. E. & Clark, S. J., 2015. Do New CEOs Practice Big Bath Earnings Management Via Goodwill Impairments?. Journal of Accounting and Finance, 15(7), pp. 11-21.

Körner, S. & Wahlgren, L., 2006. Statistisk dataanalys. 4:e upplagan ed. Lund: Studentlitteratur.

Lapointe-Antunes, P., Cormier, D. & Magnan, M., 2008. Equity recognition of mandatory accounting changes: The case of transitional goodwill impairment losses. Canadian Journal of

Administrative Sciences, 25(1), pp. 37-54.

Lhaodpadchan, S., 2010. Fair value accounting and intangible assets: Goodwill impairment and managerial choice. Journal of Financial Regulation and Compliance, 18(2), pp. 120-130.

Li , K. K. & Sloan, R. G., 2017. Has Goodwill Accounting Gone Bad?. Working Paper. Masters-Stout, B., Costigan, M. L. & Lovata, L. M., 2008. Goodwill impairments and chief executive officer tenure. Critical Perspectives on Accounting, 19(8), pp. 1370-1383.

Mowery, B. D., 2011. The paired t-test. Pediatric nursing, 37(6), pp. 320-321.

Pourciau, S., 1993. Earnings management and nonroutine executive changes. Journal of

(31)

Ramanna, K., 2008. The implications of unverifiable fair-value accounting: Evidence from the political economy of goodwill accounting. Journal of Accounting and Economics, 45(2), pp. 253-281.

Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A., 2016. Research methods for business students. 7:e upplagan ed. Harlow: Pearson Education.

Schipper, K., 1989. Commentary on Earnings Management. Accounting Horizons, 3(4), pp. 91-102.

Sevin, S. & Schroeder, R., 2005. Earnings management: Evidence from SFAS No. 142 reporting. Managerial Auditing Journal, 20(1), pp. 47-54.

Shleifer, A. & Vishny, R. W., 1997. A Survey of Corporate Governance. The Journal of

Finance, 52(2), pp. 737-783.

Skarfors, F. & Zetterberg, M., 2014. Big Bath -Resultatmanipulation vid byte av

verkställande direktör, s.l.: Uppsala Universitet.

Statistiska centralbyrån, 2017. Sverige i siffror. [Online] Available at: http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/samhallets-ekonomi/bnp---bruttonationalprodukten/

[Accessed 30 12 2017].

Strong, J. S. & Meyer, J. R., 1987. Asset writedowns: Managerial incentives and security returns.. Journal of Finance, 43(3), pp. 643-661.

Watts, R. L. & Zimmerman, J. L., 1983. Agency problems, auditing, and the theory of the firm: Some evidence. The Journal of Law and Economics, 26(3), pp. 613-633.

Watts, R. L. & Zimmerman, J. L., 1990. Positive accounting theory: A ten year perspective.

The accounting review, 65(1), pp. 31-156.

Weisbach, M. S., 1988. Outside directors and CEO turnover. Journal of Financial

Economics, Volume 20, pp. 431-460.

Wilson, P. G., 1996. Discussion: Write-offs: Manipulation or impairment. Journal of

(32)

Bilaga 1 – Fullständiga utskrifter för statistiska test för delgrupp 1

Moods median test – deskriptiv statistik

Frequencies Grupp ,00 1,00 TA_t > Median 33 13 <= Median 37 9 GW_t > Median 31 15 <= Median 39 7 GWTA_t > Median 31 15 <= Median 39 7 Test Statisticsa TA_t GW_t GWTA_t N 92 92 92 Median 1446302,5000 198850,0000 ,1494 Chi-Square ,956 3,823 3,823 df 1 1 1 Asymp. Sig. ,328 ,051 ,051 Yates' Continuity Correction Chi-Square ,538 2,927 2,927 df 1 1 1 Asymp. Sig. ,463 ,087 ,087

References

Related documents

AcadeMedia bar idag, i jämförelse med våra konkurrenter, ett tidsförsprång inom de utvalda tre affiirsornrådena. Potentialen är stor, och snabb tillväxt kan ge en

Gruppen andra ledande befattningshavare i ovanstående tabell har under tiden januari- november 2007 omfattat cheferna för koncernens affärsområden. Ersättning till moder-

Huvuddelen, cirka 75 procent av Apotekets verksam- het, finansieras via receptmarginalen. Marginalen på receptbelagda läkemedel inom läkemedelsförmånen beslutas sedan l

större uppdragen. EnatorTjänster kan här förväntas få en stark ställning som underleverantör. Enator och IBM kompletterar varandra mycket bra med Enators styrka inom

&#34;Jag märker, att vi bJir alltmer intressanta som tekniska kon- sulter för svensk lndustrl. Ett skäl är naturligtvis att vi frnns över heta landet Vi kan både kommunerna

Eftersom företagets redovisning ligger till grund för dess beskattning och redovisningen skall upprättas i enlighet med god redovisningssed är det, avseende periodiseringsfrågor,

artikeln som SIS tagit fram tillsammans med Dagens Industri eftersom artikeln är den enda tillgängliga sammanställning över VD-byten år 2005 som går att få tag på i dagsläget.

Detta leder till att studiens heuristiska karaktär kan förbättra läsarens förståelse för företagens tillämpning av regelverket och god redovisningssed samt förklara vad företagen