Frivillig revision - Vad avgör rekommendationen? : En studie ur revisorns perspektiv

125  Download (0)

Full text

(1)

EXAMENSARBETE I FÖRETAGSEKONOMI

Civilekonomprogrammet

Frivillig revision - Vad avgör

rekommendationen?

En studie ur revisorns perspektiv

Voluntary audit – What determines

the advice?

A study from the auditor's perspective

Sanna Kraff

Alexandra Salomonsson

Handledare: Pernilla Broberg

Vårterminen 2014

ISRN-nummer:

LIU-IEI-FIL-A--14/01760--SE

(2)

II Titel:

Frivillig revision – Vad avgör rekommendationen? En studie ur revisorns perspektiv

English title:

Voluntary audit – What determines the advice? A study from the auditor’s perspective

Författare:

Sanna Kraff och Alexandra Salomonsson

Handledare:

Pernilla Broberg

Publikationstyp:

Examensarbete i företagsekonomi Civilekonomprogrammet Avancerad nivå, 30 högskolepoäng

Vårterminen 2014 Inlämningsdatum: 26 maj 2014 ISRN: LIU-IEI-FIL-A--14/01760—SE

Linköpings universitet

Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) www.liu.se

(3)

III

Förord

Vi vill inleda med att rikta ett stort tack till vår handledare Pernilla Broberg för hennes stora engagemang, uppmuntrande ord och värdefulla råd under uppsatsens gång. Vidare vill vi tacka Bonnie Lind för all hennes hjälp med idéer och tankar. Ett stort tack vill vi även rikta till Daniel Carlborg, Peter Broomé och Eric Lindahl för deras ovärderliga deltagande och enga-gemang i pilotstudien. Slutligen vill vi även passa på att tacka alla respondenter som har tagit sig tid att besvara enkäten, utan dem hade denna studie inte varit möjlig.

Linköping, juni 2014

_____________________ _____________________

(4)

IV

Sammanfattning

Titel Frivillig revision – Vad avgör rekommendationen? En studie ur revisorns perspektiv

Seminariedatum 2 juni

Ämne/kurs Examensarbete Civilekonomprogrammet, 30 hp, 722A35 Författare Sanna Kraff och Alexandra Salomonsson

Handledare Pernilla Broberg

Syfte Studiens syfte är att förklara vilka faktorer som påverkar revi-sorns rekommendation om revisionstjänster till kunder som inte omfattas av revisionsplikt.

Bakgrund och problem År 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre bolag. Vid va-let om att behålla eller avskaffa revisionen är det vanligt att revi-sorn rekommenderar kunden om hur bolaget ska välja. Frågan är vilka faktorer som kan förklara revisorns rekommendation. Metod och analys Studien har en deduktiv ansats med induktiva inslag samt

an-vänder en kombination av kvalitativ och kvantitativ data. Den kvalitativa datan består utav en pilotstudie och den kvantitativa datan utav en enkätundersökning. Regressionsanalyser genom-fördes vid analys av den empiriska datan.

Teori Studien tillämpar ett eklektiskt angreppssätt där utgångspunkten är legitimitet, institutionell teori, professionsteori och beslutsteo-ri som används för att utveckla en modell.

Resultat och slutsats Både uppfattning om rekommendation samt omfattningen av rekommendationer kan förklaras av faktorer kopplade till dels revisorns byråtillhörighet och dels revisorns personliga egen-skaper.

Nyckelord Frivillig revision, revisionspliktens avskaffande,

(5)

V

Abstract

Title Voluntary audit – what determines the advice? A study from the auditor's perspective

Seminar date 2 June

Course Master Thesis in Accounting, 30 credits (ECTS), 722A35

Authors Sanna Kraff and Alexandra Salomonsson

Adviser Pernilla Broberg

Aim The aim of the thesis is to explain the factors that affect the au-ditor's recommendation concerning audit services to customers who are not subject to mandatory auditing.

Background and problem In 2010 mandatory auditing for small companies was abolished. It is common for the auditor to provide recommendations re-garding whether or not a customer should chose to retain the au-dit. The question is which factors can explain the auditor's rec-ommendation.

Method and empirics This thesis uses a deductive approach with inductive elements and a combination of qualitative and quantitative data is used. The qualitative data consists of a pilot study and the quantitative data consists of a questionnaire survey. The analysis of the em-pirical data was performed using regression analysis.

Theory This thesis applies an eclectic approach where the starting point is legitimacy, institutional theory, professional theory and deci-sion making theory to develop a model.

Results and conclusions The notion of the recommendation as well as the extent of the recommendations can be explained by factors related to the au-ditor's agency affiliation and the auau-ditor's personal qualities. Key words Voluntary audit, abolishment of the mandatory audit,

(6)

VI

Förkortningar

ABL Aktiebolagslagen

AS Auditing Standard

FAR Branschorganisationen för redovisningskonsulter, revisorer och rådgivare

ISA International Standards on Auditing NAS Non-audit services

(7)

VII

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1 1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Problemdiskussion ... 3 1.2.1 Problemformulering ... 8 1.3 Syfte ... 8 1.4 Avgränsningar ... 8 1.5 Disposition ... 9 2. Vetenskaplig metod ... 10 2.1 Angreppssätt ... 10 2.2 Ansats ... 11 2.3 Val av teori ... 13 2.4 Modellprövning ... 15 2.5 Pilotstudie ... 15 2.6 Etiska aspekter ... 17 3. Teori ... 19 3.1 Legitimitet ... 19 3.2 Institutionell teori ... 19 3.2.1 Tvingande isomorfism ... 21 3.2.2 Mimetisk isomorfism ... 21 3.2.3 Normativ isomorfism ... 22 3.3 Professionsteori ... 22 3.4 Beslutsteori ... 23 3.5 Modellutveckling ... 24 3.5.1 Revisionsbyrån ... 24 3.5.2 Revisorn ... 30 3.5.3 Modellpresentation ... 31 4. Pilotstudie ... 32

5. Tillägg till teori ... 34

6. Empirisk metod ... 35

6.1 Datainsamlingsmetod ... 35

6.2 Population och urval ... 36

6.3 Bortfallsanalys ... 37

6.4 Enkätens utformning ... 39

(8)

VIII

6.5 Operationalisering ... 43

6.5.1 Beroende variabel 1: Uppfattning om rekommendation ... 43

6.5.2 Beroende variabel 2: Omfattning av rekommendationer ... 46

6.5.3 Oberoende variabler ... 47

7. Empirisk analys ... 53

7.1 Beskrivande statistik ... 53

7.1.1 Beskrivande statistik efter omarbetning av Uppfattning om rekommendation ... 55

7.2 Nya variabler ... 57

7.2.1 Sammanslagning av variabler ... 57

7.2.2 Omkodning av datamaterialet ... 59

7.3 Dummyvariabler ... 60

7.4 Omarbetning av beroende variabler ... 61

7.5 Test av normalfördelning ... 61

7.6 Korrelationer och multikollinearitet ... 62

7.7 Multivariat regressionsanalys ... 62

7.7.1 Uppfattning om rekommendation ... 63

7.7.2 Omfattning av rekommendationer ... 77

7.7.3 Sammanfattning ... 81

8. Diskussion och slutsats ... 83

8.1 Syfte och frågeställning ... 83

8.2 Studiens beroende variabler ... 83

8.2.1 Uppfattning om rekommendation ... 83

8.2.2 Omfattning av rekommendationer ... 90

8.3 Egna reflektioner ... 94

8.4 Förslag på vidare forskning ... 96

Källförteckning ... 97

Bilageförteckning Bilaga 1 – Bekräftelsebrev inför intervju ... 108

Bilaga 2 – Intervjuguide (sista intervjun) ... 109

Bilaga 3 – Missiv ... 111

Bilaga 4 – Enkät ... 112

Bilaga 5 – Korrelationsmatris (utan 0) ... 114

(9)

Frivillig revision – Vad avgör rekommendationen? S. Kraff och A. Salomonsson

1

1. Inledning

1.1 Bakgrund

“Du skulle kunna välja bort revision men jag tycker inte att du ska göra det eftersom en av

dina betydelsefulla kunder har som krav att enbart göra affärer med de som valt revision.“

– Broomé (Personlig kommunikation, 21 maj, 2014) Rollen som revisor förklaras enligt Bergström och Samuelsson (2012) som mångdimensionell. Revisorn är uppdragstagare till bolaget samtidigt som denne utgör ett bolagsorgan. Revisorn ska tillgodose intressenternas intressen och eliminera en del av de risker som finns med bola-gets verksamhet. Vidare menar författarna att det inte går att utesluta det faktum att medvetna ansvarsförflyttningar kan ske från företagets ledning till revisorn (ibid.). Revisorns uppgifter regleras i 9 kap 3 § Aktiebolagslag (2005:551) (ABL), där det i första stycket står: “Revisorn

skall granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen skall vara så ingående och omfattande som god revi-sionssed kräver.” En del intressenter saknar en korrekt uppfattning om vad en revision

fak-tiskt innebär och vad som kan förväntas av revisorn, exempelvis menar Öhman, Häckner, Jansson och Tschudi (2006) att en ren revisionsberättelse ses som en garanti för att det inte föreligger några oegentligheter i företagets räkenskaper och att redovisningen är korrekt. Det-ta förklaras med begreppet förvänDet-tansgap, vilket är ett vida diskuterat ämne (Liggio, 1974; Monroe & Woodliff, 1993; Porter, 1993; Koh & Woo, 1998). Porter (1993) förklarar att det finns två delar i förväntansgapet, den första delen definieras som skillnaden mellan samhällets förväntningar på revisorerna och vad revisorerna faktiskt gör. Den andra delen i förväntans-gapet förklaras som de förväntningar som rimligen kan ställas på revisorn men som denne inte uppfyller.

I Sverige har det funnits lagstadgad revision sedan 1895, denna lag berörde dock enbart en del bolag. Lagen hade inga krav på att revisorn skulle vara utbildad, godkänd eller auktoriserad och inte heller att denne skulle agera som en oberoende part. Utbildningskravet kom först år 1987 då revisorn skulle vara godkänd eller auktoriserad (Carrington, 2010a). Under 1980-talet lagstadgades revisionsplikten för samtliga aktiebolag till följd av att det bedömdes föreligga en hög risk för ekonomisk brottslighet i små aktiebolag (SOU 2008:32). Ett av dagens EU-direktiv gör det däremot möjligt för medlemstater att tillåta avsteg från revisionsplikten. Detta gäller mindre bolag som inte uppfyller mer än ett av tre uppsatta gränsvärden på balansdagen, dessa är: nettoomsättning på 2 miljoner europeiska beräkningsenheter, balansomslutning på 1 miljon europeiska beräkningsenheter samt medelantalet anställda under räkenskapsåret är 50 stycken (Europarådets direktiv 78/660/EEG, Artikel 11 & Artikel 51).

(10)

2 I Sverige lämnade regeringen in Proposition 2009/10:204 den 14:e april 2010. Enligt proposi-tionen var en utav riskerna med att inte undanta revisionsplikten för små bolag att dessa bolag skulle behöva rätta sig efter eventuellt framtida EU-krav gällande stora, börsnoterade bolag. Lagändringsförslaget skulle vidare leda till väsentliga kostnadsbesparingar för de svenska företagen som skulle få friheten att välja redovisnings- och revisionstjänster efter eget behov. Ett genomförande av lagförslaget skulle ge bättre förutsättningar för att möta konkurrensen från de utländska företag som inte innefattas av revisionsplikt eller som har lägre kostnader för dessa tjänster än de svenska företagen hade vid denna tidpunkt. Propositionen tog dock upp att det fanns nackdelar med förslaget, bland annat var revisorerna oroade över att mista sin monopolställning samtidigt som Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket såg en risk i att ett avskaffande av revisionsplikten skulle resultera i ökade skattefel och ekonomisk brottslig-het (ibid.). Trots detta stod revisorerna för exempelvis endast tre procent av anmälningarna till Ekobrottsmyndigheten år 2005 (Ekobrottsmyndighetens Årsredovisning 2005).

Propositionen resulterade i en lagändring den 1 november 2010 där det enligt ABL blev frivil-ligt för mindre bolag att ha en revisor. Enfrivil-ligt denna lag (ABL 9 kap 1 §) får privata aktiebolag undantas från revisionsplikt om bolaget inte uppfyller mer än ett av de tre kriterier som lagen ställer upp. Samtliga tre kriterier gäller för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren, dessa är:

Medelantalet anställda: mer än 3,

Balansomslutning: mer än 1,5 miljoner kronor, och

Nettoomsättning: mer än 3 miljoner kronor.

Vid lagändringen år 2010 berördes över 70 procent av Sveriges samtliga företag vilket mot-svarade 250 000 handelsbolag och aktiebolag. Avskaffandet ledde till att Skatteverket fick rättigheten att löpande göra kontroller av företagens räkenskaper för att minska risken för brister och fel (Skatteverket, 2010). Enligt uppgifter från Åsell (personlig kommunikation, 28 januari, 2014) på Bolagsverket är det 74,5 procent av aktiebolagen registrerade efter ringen som väljer att inte anlita en kvalificerad revisor. Av de bolag som bildades före lagänd-ringen och som då hade en revisor är det 27,8 procent som har avskaffat revisionen (exklusive lagerbolag). Bolagsverket menade i 2012-års årsredovisning att det finns risk för en sämre kvalitet på aktiebolagens årsredovisningar då bolagen avskaffar revisionen. Risken föreligger framför allt om bolagen som avskaffar revisionen inte heller anlitar en redovisningskonsult eller motsvarande.

Det finns de revisorer som menar att en del av ägarna till kundföretagen inte var medvetna om lagändringen (Broomé1; Carlborg2; Lindahl3, personlig kommunikation, 26-28 februari 2014).

1 P. Broomé, Godkänd revisor, Pilotstudiedeltagare. 2 D. Carlborg, Auktoriserad revisor, Pilotstudiedeltagare. 3

(11)

3 Broomé (personlig kommunikation, 26 februari 2014) betonade att han och hans kollegor in-formerar alla sina kunder som berörs utav frivillig revision och diskuterar vad det finns för fördelar respektive nackdelar med revisionen för kundens specifika verksamhet. Vidare me-nade Broomé att det är viktigt att kunderna får informationen från dem och inte ifrån någon annan. Samtliga intervjupersoner4 förklarade att de pratar med respektive kund om vad revi-sionen kan ge för nytta för kunden i fråga och att de därav gav kunderna sin åsikt om huruvida revision behövs eller ej. De betonade även att de inte ger rekommendationen att behålla revi-sionen bara för att få ha kvar kunden, utan att det är viktigt att kunden får rätt rådgivning och känner ett förtroende för revisorn. Vikten av förtroendet visade Lindahl (Personlig kommuni-kation, 28 februari 2014) tydligt på när han betonade hur viktigt det är att kunderna kan lita på dem och att de inte vill sälja på kunden någonting som denne inte behöver bara för att kunna fakturera lite mer. Forskning indikerar dock på att revisorer och revisionsbyråer har blivit allt mer kommersiella (Broberg, 2013; Broberg, Umans & Gerlofstig, 2013; Broberg, Umans, Skog & Theodorsson, 2014). Resonemanget ovan visar således att det förekommer rekom-mendationer i denna fråga och är därmed ett intressant ämne.

1.2 Problemdiskussion

Innan ämnet revisionspliktens avskaffande och dess konsekvenser diskuteras är det av intresse att lyfta fram vad som påverkar ett byte av revisor och därmed avslutandet av ett revisions-uppdrag. Anledningar till att företag väljer att byta revisor är enligt Robinson och Owens-Jackson (2009) bland annat att företaget inte kommer överens med revisorn eller att revisorn inte anses vara oberoende eller saknar tillräcklig kunskap för uppdraget. Fontaine, Letaifa och Herda, (2013) poängterar också att relationen mellan revisorn och dess klient har stor betydel-se för byte av revisor. Vidare undersöker Calderon och Ofobike (2008) initiativ till avslutan-det av ett revisionsuppdrag och vad som påverkar avslutan-detta utifrån både kundens 5 och revisorns perspektiv. Studien visar att kunden väljer att avsluta revisionsuppdraget då denne bland annat upplever brister i samarbetet, medan revisorns anledningar kan vara problem med intern kon-troll och riskhantering eller att revisorns arbete av olika anledningar har inskränkts. Burton och Roberts (1967) påpekar att ett byte av revisor många gånger grundas i att det har inträffat större förändringar i kundens verksamhet. Enligt statistik erhållet av Åsell på Bolagsverket (personlig kommunikation, 3 april, 2014) var det 16 procent av Sveriges aktiebolag som gjor-de revisorsändringar ungjor-der 2013, gjor-dessa inklugjor-derar ändringar på såväl kungjor-dens som revisorns initiativ. Anledningarna till att avsluta ett revisionsuppdrag bör även kunna vara en påverkan-de faktor i beslutet huruvida företaget ska avskaffa revisionen eller ej eftersom påverkan-det även då handlar om att avsluta det nuvarande revisionsuppdraget.

4 Pilotstudie med 3 revisorer, se avsnitt 2.5 och 4

5 Med “kund” menas i denna uppsats det som många gånger benämns klient i litteraturen. Med kund menar vi de

(12)

4 Det har gjorts en hel del studier med olika infallsvinklar gällande revisionspliktens avskaffan-de, där konsekvenser av avskaffandet i både Sverige och i andra länder har undersökts såväl före som efter lagändringen. Hellgren och Skoogh (2011) genomförde en studie efter lagänd-ringen där de undersökte om bolag skulle välja att behålla revisionen samt vilka faktorer som låg till grund för beslutet. Resultatet visade att 53 procent skulle behålla revisionen medan 33 procent skulle välja bort den. Dessa siffror kan jämföras med statistik från december 2013 över antalet bolag som hade valt att inte behålla revisionen, vilket var 27,8 procent av de bo-lag som bildades före bo-lagändringen trädde i kraft (personlig kommunikation, 28 januari, 2014). Vidare kom Hellgren och Skoogh (2011) fram till att de främsta anledningarna till att inte behålla revisionen var kostnaderna för detta (se även Hygren & Mothi, 2012), det ansågs inte ge en kvalitetssäkring och inte heller bättre kreditvärdighet eller påverka risken för en skatte-revision. Lennox och Pittman (2011) framhöll att en anledning till att företag valde bort revi-sionen, trots dess fördelar, kunde förklaras av att revisionskostnaden översteg den kostnadsbe-sparing som revision innebar för exempelvis kreditavtal. Företag i Storbritannien ansåg dock att fördelarna med revision översteg kostnaderna enligt Collis, Jarvis och Skerratt (2004). Vid förarbetena till lagändringen var ett utav de främsta argumenten till att införa frivillig revision att minska kostnaderna för de mindre bolagen (Proposition 2009/10:204). Det har gjorts många undersökningar om vad som påverkar revisionskostnaden (Simunic, 1980; Palm-rose, 1986; Turpen, 1995; Firth, 1997; Bell, Landsman & Shackelford, 2001; Elliot, Ghosh & Peltier, 2013). Simunic (1980) visade att revisionsarvordet påverkas av revisionsbyråns stor-lek tillsammans med kundföretagets komplexitet, risk och storstor-lek. Bell, Landsman och Shackelford (2001) visade hur revisionsarvodet genom antalet revisionstimmar påverkas av bedömningen av företagets risk. En studie av Dedman och Kausar (2012) visar att bolag i Storbritannien som inte har revisor har svårare att få lån och erhåller sämre kreditbetyg, trots en högre vinst, ett liknande resultat erhöll Allee och Yohn (2009) i USA. Även andra studier visar att revisionen är viktig för bankernas bedömning av ett bolags kreditvärdighet (Thorell & Norberg, 2005; DTI, 2003). Thorell och Norberg (2005) påpekar även att det först och främst är samhället som påverkas negativt av en avskaffad revisionsplikt och Blomén och Sandahl (2013) visar indikationer på att det främst är långivarna och Skatteverket som belas-tas.

Före lagändringen genomförde Karlsson, Stille och Tullgren (2010) en studie om vilka fakto-rer som skulle påverka företagens val. Resultatet visade att bolag utan externa ägarintressen främst har behov av en rådgivande part, när det finns externt ägande menar de dock att en revisor kommer att krävas. Den viktigaste faktorn som kommer att påverka företagets beslut var enligt Karlsson et al. (2010) bolagets behov av krediter (se även Lennox & Pittman, 2011). För att styrka kreditvärdigheten skulle bolag nära gränsvärdena behöva ha en revisor eller redovisningskonsult från någon av de större byråerna (Karlsson et al., 2010). Kunder,

(13)

leveran-5 törer och Skatteverket ansågs ha en mindre avgörande roll för efterfrågan på revision, dock menade författarna att företagen kunde tänkas betala extra för att undvika risken för skattere-vision. Vidare skulle konsekvensen av lagändringen bli en minskad efterfrågan på revision (ibid.).

Ett argument för varför företag skulle vilja behålla revisionen trots dagens slopade revisions-plikt är trovärdigheten som följer med att en revision har genomförts, detta visade Thorell och Norberg (2005). De hävdade att 61 procent av de tillfrågade företagen instämde i att revisio-nen ökade redovisningens trovärdighet och att de som i högsta grad efterfrågade reviderade årsredovisningar var banker och aktieägare. Författarna visade vidare att företagen har ett starkt förtroende för revisorn och således väger dennes ord tungt (ibid.). Asp och Lund (2013) kom fram till att de avgörande faktorerna för att ha revision i små aktiebolag var rådgivning, trygghet samt krav från intressenterna. Jönsson och Mellvé (2013) menade att bolagets ålder samt omsättningens storlek hade starkast inverkan på valet, men revisionen behölls främst för att reducera risken för felaktigheter i räkenskaperna. Collis et al. (2004) hävdade också att åldern på företagsverksamheten var en påverkande faktor till vilket val som tas, då nystartade företag kan sakna kunskap om vilka fördelar som finns med revision.

Av ovanstående kan det utläsas att anledningarna till att företagare väljer att byta, och det vill säga avsluta, ett revisionsuppdrag kan grunda sig i mycket och beror främst på de specifika individerna i samarbetet, exempelvis att oberoendekriteriet inte uppnås eller att parterna inte kan komma överens. En annan anledning till byte kan vara att det genomförts stora föränd-ringar i kundens verksamhet. Enligt förarbetena om revisionspliktens avskaffande var de främsta skälen till lagändringen kostnadsskäl vilket även stämmer överens med studier som har gjorts vid senare skeden. Andra skäl till att avskaffa revisionen var enligt studier bland annat att kunden inte ansåg att kreditvärdigheten, risken för skatterevision och kvalitetssäk-ringen påverkades av revisionen. Anledningar till att ha revision var en ökad trovärdighet samt en efterfrågan på rådgivning, trygghet samt krav från intressenterna. Utifrån detta ser vi att samma argument kan användas för att både behålla och inte behålla revisionen, det kan därmed konstateras att det är ett komplext ämne. Konsekvenserna av revisionspliktens avskaf-fande kan därför vara svåra att överblicka och sätta sig in i, det kan inte sägas finnas någon direkt regel för när revisionen är en nackdel respektive fördel.

Geiros och Runhall (2012) påpekade att det ofta saknas tillräcklig ekonomisk kunskap i små-bolagens ledningar och att extern rådgivning därmed många gånger är nödvändigt. Rådgiv-ningens betydelse betonade även Carlsson och Hagnell (2013) då detta tillsammans med revi-sorns kunskap inom redovisningsområdet var de främsta anledningarna till att behålla revisio-nen. Vidare menade Porter, Simon och Hatherly (2011) att det oftast är revisorns ekonomiska kunskap och dess rådgivning som gör att nyttan med revisorn överstiger kostnaden för att anlita denne. Före denna studie påbörjades framkom det i samtal med Lind (Personlig

(14)

kom-6 munikation, 23 december, 2013) på Grant Thornton att de som revisorer aktivt ger berörda kunder rekommendationer om huruvida de ska utnyttja valmöjligheten att välja bort revisio-nen. Lind hävdar att många företagare som berörs av denna lag inte är tillräckligt insatta i vare sig vad lagen innebär eller vad valmöjligheten betyder för just dem. Vidare förklarar Lind att dessa företagare sällan har tillräcklig kunskap för att kunna ta ett välgrundat beslut i frågan. Detta stämmer överens med resultaten från tidigare studier om att mindre bolag är i behov av extern rådgivning (Geiros & Runhall, 2012; Karlsson et al., 2010; Josephson & Nilsson, 2007). Dessa studier tillsammans med exempelvis Linds (Personlig kommunikation, 23 de-cember, 2013) uttalande leder oss till antagandet att rådgivning angående frågan att utnyttja frivillig revision eller inte är vanligt förekommande i branschen.

Hygren och Mothi (2012) kom fram till att det föreligger en begreppsförvirring hos företagen om vad skillnaden mellan en revisor respektive en redovisningskonsult är. Begreppsförvir-ringen menade de var en potentiell anledning till att bolagen valde att avskaffa revisionen (ibid.). Begreppsförvirringen kan ha ett samband med den mystik som Willmott (1986) talar om och som anses föreligga runt revisorn. Mystiken kring revisorn innebär att det anses före-ligga en förvirring hos kunden över vad revisorn gör och vad som kan ställas för förväntning-ar på revisionstjänsten. Denna mystik gör det möjligt för revisorn att påverka kundens för-väntningar och upplevda värde och behov av revisionen, vilket i sin tur ökar möjligheten till att ta ut ett högre revisionsarvode (ibid.). På grund av detta kan det finnas incitament från re-visorsprofessionens sida att upprätthålla kundens osäkerhet om vad revisorn gör. Denna så kallade mystik är en del av den kritiska sidan av professionsteorin som bland annat Willmott (1986) och Larson (1977) talar om. Begreppsförvirringen mellan vad en revisor respektive en redovisningskonsult är samt mystiken runt revisionen menar vi kan förklara det diskuterade förväntansgap som föreligger mellan revisorn och samhället. Förväntansgapet kan vidare för-klara varför revisorerna faktiskt ger rekommendationer om huruvida företagen skall använda sig av revision eller inte vilket till viss del även kan förklaras av professionsteorin. Brante (2005) menar att revisorer och därmed dess profession anlitas för att kunden indirekt ska få tillgång till den kunskap som de besitter. Till följd av detta kan det tänkas vara viktigt att en slags mystik och ett förväntansgap föreligger för att revisionsyrket ska behålla sin profes-sionsstatus.

Tidigare studier har som ovan beskrivits endast behandlat hur företagen själva avgör om revi-sion är att föredra eller ej. Vad som har framkommit av de revisorer som vi har varit i kontakt med är att rekommendationer dock ges aktivt av revisorerna (Lind; 4 st. anonyma revisorer, personlig kommunikation, december, 2013), detta tyder på att revisorerna är mer delaktiga i processen än vad som framkommit i tidigare studier. Vidare kan antagandet göras att det i första hand många gånger är revisorerna som väger för- och nackdelar mot varandra. Neu och Simmons (1996) framför att chefer i företag påverkas av normativa influenser från

(15)

professio-7 nella rådgivare och däribland revisorer. De menar vidare att dessa råd påverkar och begränsar chefers handlingar och att dessa råd kan anses vara tvingande ur ett legitimitetsperspektiv (ibid.). Att revisorerna är så pass delaktiga i beslutsprocessen och att revisorns rådgivning ofta har en stor betydelse innebär enligt oss en stor påverkan på vilket beslut företaget tar. Detta kan även kopplas till det faktum att revisionsbyråernas tillvaro under senare tid har blivit mer kommersialiserad (Wyatt, 2004; Gendron, Suddaby & Lam, 2006; Suddaby, Gendron & Lam, 2009; Sori, Karbhari & Mohamad, 2010; Broberg, 2013; Broberg et al., 2013; Broberg et al., 2014). Denna kommersialisering kan förklaras som det ökade utbudet av non-audit services (NAS) som exempelvis består av rådgivning gällande förbättrande av den interna kontrollen och effektiviteten (Wyatt, 2004). Det har skett en utveckling av den rena revisionstjänsten på senare tid och till följd av kommersialiseringen behöver revisorerna nu även sysselsätta sig alltmer med marknadsföring (Broberg et al., 2013). Syftet med marknadsföringen är att sä-kerställa att befintliga kunder behålls, men även att tjänster säljs in till nya kunder. Tidigare ansågs marknadsföringen stå i konflikt med revisionens professionella service, detta ses inte längre som ett problem då förekomsten av dessa aktiviteter lyckas balanseras av revisorerna. Efter avskaffandet av revisionsplikten har konkurrensen om kunderna ökat, delvis till följd av att revisorernas kundbas har minskat, vilket har gjort marknadsföringen till ett viktigt verktyg inom branschen (ibid.). Marknadsföringen och det breddade utbudet inom revisionstjänsten kan således även det vara en förklaring till att revisorerna aktivt ger sina kunder rekommenda-tioner för beslutet att använda sig av revision eller ej. Eftersom revisorerna arbetar aktivt med att både behålla befintliga kunder och skaffa nya (se t.ex. Broberg et al., 2013) kan detta tän-kas påverka vilken rekommendation som lämnas. Den utvecklade tjänsteportföljen inom ra-men för revisionstjänsten ger ytterligare argura-ment som revisorerna kan använda vid sin kommendationsgivning till kund om att behålla revisionen. Sori et al. (2010) förklarar att re-visorer förväntas vara oberoende i sin roll, men framförallt krävs det att revisorn är oberoende när granskning sker av räkenskaperna. De menar vidare att det finns ett möjligt hot till följd av kommersialiseringen då NAS utgör en fara för revisorns oberoende. Gendron et al. (2006) menar att vinst och kommersiell vinning ses som allt viktigare inom revisionsbranschen till följd av den ökade konkurrensen och påtryckningar från organisationen. De menar att fokus på vinst och kommersiell vinning har resulterat i att oberoendet och de etiska reglerna äventy-ras. Tackett, Wolf och Claypool (2004) hävdar att en närmare relation mellan revisor och kund innebär en risk för att oberoendet och professionaliteten äventyras. Den ökade kommer-sialiseringen visar därmed att en negativ påverkan på oberoendet och professionaliteten kan föreligga. Ovanstående innebär att det därmed går att ifrågasätta om den egna vinningen hos revisorer, som i sin tur kan påverka rekommendationerna, kan innebära att revisionen inte blir så frivillig som lagstiftarna har tänkt sig.

Utifrån resonemanget ovan blir det viktigt att studera i vilken omfattning det aktivt ges re-kommendationer i revisionsbranschen så som revisorerna vi har varit i kontakt med före

(16)

stu-8 dien påbörjades förklarade (Lind; 4 st. anonyma revisorer, Personlig kommunikation, decem-ber, 2013). Det är också viktigt att i samband med detta undersöka vilka faktorer som reviso-rerna anser vara viktiga när de ger en rekommendation. Vidare är det intressant att undersöka om det föreligger en gemensam syn i revisionsbranschen i Sverige eller vad som kan påverka revisorers olika syn på rekommendationerna.

1.2.1 Problemformulering

Ovanstående problemdiskussion resulterar i följande frågeställning:

Hur förklaras revisorers rekommendationer om revisionstjänster till kunder som inte

om-fattas av revisionsplikt?

1.3 Syfte

Studiens syfte är att förklara vilka faktorer som påverkar revisorns rekommendation om revi-sionstjänster till kunder som inte omfattas av revisionsplikt.

1.4 Avgränsningar

Denna studie ämnar enbart behandla de aktiebolag som berörs av revisionspliktens avskaffan-de, det vill säga de bolag som kan välja om de vill ha revisor eller inte, dessa benämns även

företag och bolag trots att det enbart är mindre aktiebolag som avses. Beslutet om att ha eller

att inte ha revision tas av bolaget i fråga, men denna studie avgränsas till att enbart behandla revisorernas och revisionsbyråernas perspektiv. Mer specifikt behandlas då vilka faktorer som påverkar vilken rekommendation som revisorn ger till kund. Med kund menas i denna uppsats det som i till exempel litteraturen ofta benämns som klient, de företag som revisorn reviderar. Vidare ämnar vi inte att utreda huruvida dessa rekommendationer är att föredra eller ej.

(17)

9

1.5 Disposition

I det första kapitlet introduceras bakgrunden till ämnet som undersöks. Vidare pre-senteras problemdiskussionen som mynnar ut i problemformuleringen. Här redo-görs även syftet samt undersökningens avgränsningar.

Kapitel 8

I det femte kapitlet kompletteras den befintliga teorin med ny teori för att stödja resultaten från pilotstudien.

I det sjätte kapitlet redogörs för vilken empirisk metod som har använts i studien. Vidare presenteras utformningen och utförandet av enkätundersökningen.

I det sjunde kapitlet framläggs resultatet från undersökningen som sedan analyse-ras genom att en regressionsanalys genomförs.

I det åttonde kapitlet redogörs för studiens slutsatser med utgångspunkt i studiens problemformulering och syfte samt teori. Därefter presenteras egna reflektioner samt förslag på vidare forskning inom ämnet.

I det andra kapitlet presenteras studiens angreppssätt, den vetenskapliga ansatsen, teorival samt forskningsmetoder. Vidare presenteras även de etiska aspekterna.

I det tredje kapitlet presenteras de teorier, modeller samt tidigare forskning som ligger till grund för undersökningen. Vidare utvecklas här studiens modell.

I det fjärde kapitlet presenteras de huvudsakliga resultaten av pilotstudien.

Kapitel 3 Kapitel 4 Kapitel 5 Kapitel 6 Kapitel 7 Kapitel 1 Kapitel 2

(18)

10

2. Vetenskaplig metod

2.1 Angreppssätt

Syftet med denna studie är att förklara vilka faktorer som påverkar revisorns rekommendation om revisionstjänster till kunder som inte omfattas av revisionsplikt. Studien utgår ifrån teorier och tidigare forskning för att sedan testa detta mot verkligheten. En förhoppning med denna studie är att kunna skapa ett generaliserbart resultat som inhämtas genom en välstrukturerad datainsamling. Vi kommer att inta en objektiv forskarroll och strävar efter att vara fria från egna åsikter, värderingar och uppfattningar, vilket gör det möjligt att replikera studien utan att påverka resultatet. Denna studies angreppssätt stämmer därmed överens med positivismen (Saunders, Lewis & Thornhill, 2007; Patel & Davidson, 2011).

Alternativet till den positivistiska forskningsfilosofin är den hermeneutiska. Genom att an-vända en positivistisk forskningsfilosofi går vi miste om en vidare förståelse av revisorernas tankar, känslor och intryck vid rekommendationsgivningen vilket hade uppnåtts vid ett her-meneutiskt synsätt. Vid ett herher-meneutiskt synsätt hade vi även kunnat vara mer engagerade, öppna och subjektiva i forskarrollen vilket även det hade kunnat bidra med en djupare förstå-else. Eftersom vårt syfte är av en förklarande och därmed av en mer generaliserbar karaktär med avsikten att hitta regelbundenheter är det inte lämpligt att använda ett hermeneutisk syn-sätt för denna studie (Patel & Davidson, 2011).

I denna studie utvecklas en modell då syftet är att samla in en stor mängd information om revisorers rekommendationer om revisionstjänster, detta innebär därmed att studien kan anses ha explorativa inslag. Vid explorativa studier är det ofta positivt om informationsinsamlingen sker med hjälp av olika tekniker (Patel & Davidson, 2011), nedan beskrivs hur detta har gjorts i denna studie. Att en modell utvecklas stämmer även väl överens med den explorativa under-sökningsmetoden eftersom vi vill belysa en mängd tänkbara faktorer som kan påverka en re-visors rekommendationsgivning. Således syftar studien till att vara både explorativ och förkla-rande (ibid.).

_________________________________________________________________________________________ I detta kapitel redogörs för studiens angreppssätt, vetenskaplig ansats, teorival, modellprövning och pilotstudie. Trots att pilotstudien är av empirisk art kommer

tillvägagångssättet för denna att presenteras här då det finns induktiva inslag i studien. Vidare kommer studiens etiska aspekter presenteras här.

(19)

11

2.2 Ansats

Det finns olika vetenskapliga ansatser att utgå ifrån då en studie genomförs, bland annat kan en deduktiv eller induktiv ansats tillämpas (Patel & Davidson, 2011). Som nämnts i tidigare avsnitt utvecklas och testas en modell i denna studie och används för att visa sambandet mel-lan teori och verklighet som sedan även kan användas som grund för framtida studier. För att utveckla modellen har vi utgått ifrån befintlig teori och forskning vilket sedan har testats ut-ifrån kvantitativ empirisk data. Studiens tillvägagångssätt innebär en deduktiv ansats vilket dessutom stämmer väl överens med vår positivistiska forskningsfilosofi då båda utgår från teori och behandlar kvantitativ data (ibid.). En deduktiv ansats är enligt Saunders et al. (2007) bra när samband mellan variabler ska förklaras och Patel och Davidson (2011) menar att en starkare objektivitet erhålls. Nackdelarna är dock att teorin som modellen utgår ifrån kan be-gränsa studien genom att inte ge utrymme för andra förklaringar än vad de teorier som vi tagit fram säger (Saunders et al., 2007; Patel & Davidson, 2011).

Vår studie utgår ifrån teorier och befintlig forskning för att skapa en modell, denna modell testades sedan i en pilotundersökning. Pilotundersökningens syfte är att möjliggöra komplette-ring och modifiekomplette-ring av modellen för att i nästa steg genomföra en enkätundersökning, även enkäten testades i pilotstudien innan den skickades ut till samtliga auktoriserade revisorer. Pilotstudiens användning tyder därmed på inslag av induktion, där utgångspunkten istället är den empiriska datan (Saunders et al., 2007). Detta innebär således att vi växlar mellan teori och empiri på ett sådant sätt som en abduktiv ansats beskriver (Öhman, 2004; Patel & David-son, 2011). Fördelen med en abduktiv ansats är enligt Patel och Davidson (2011) att vi som forskare inte begränsas så som hade varit fallet om vi endast utgått från en deduktiv eller in-duktiv ansats. Öhman (2004) påpekar att en abin-duktiv ansats är att föredra när det är svårt att urskilja en tydlig gräns mellan deduktion och induktion. I denna studie ligger ett större fokus på den deduktiva ansatsen som enbart kompletteras med induktiva inslag, vilket gör att denna studie trots pilotstudien anses vara deduktiv. Genom att genomföra pilotstudien växlar vi allt-så mellan teori och empiri vilket enligt Bryman och Bell (2011) kan vara ett fördelaktigt till-vägagångssätt för att få bästa resultat.

Vid pilotstudien låg fokus på att komplettera den utvecklade teorin och skapa en helhetsför-ståelse för hur revisorer resonerar kring rekommendationsgivningen. Vidare var avsikten att tolka sambandet mellan teori och verklighet för att kunna beskriva den genom vår modell, vilket stämmer väl överens med en kvalitativ metod (Christensen, Engdahl, Grääs & Haglund, 2010). Den kvalitativa metoden lämpar sig därmed för pilotstudien då avsikten var att testa den framtagna modellen och utveckla den inför den sedan kommande enkätundersökningen samt att kontrollera att vår framtagna enkät var lättbegriplig och enkel att fylla i. Vid pilotstu-dien antog vi en mer subjektiv roll då denna del av stupilotstu-dien syftade till att tolka och begripa

(20)

12 vilka faktorer som påverkar rekommendationerna som ges till kund samt hur intervjuperso-nerna uppfattade enkäten. En svårighet med att anta en subjektiv roll är dock att inte låta våra egna förväntningar för vad pilotstudien ska resultera i att påverka oss, men denna risk mins-kades genom att vi båda närvarade vid intervjuerna (Christensen et al., 2010).

I det senare stadiet av undersökningen sändes en enkät ut för att samla in data för att testa vår modell med. Enkätundersökningen innebär att vi använder oss av en kvantitativ metod efter-som fokus ligger på kvantifierbara variabler efter-som analyseras objektivt med en statistisk bear-betning (Christensen et al., 2010). Resultaten av enkätundersökningen och den statistiska ana-lysen användes dessutom sedan för att utveckla och förbättra befintliga teorier och dess prak-tiska förklaringsvärde för att besvara studiens syfte, vilket även det tyder på en kvantitativ metod (ibid.). En nackdel med den kvantitativa metoden är enligt Christensen et al. (2010) att undersökningen blir begränsad till dess strukturerade form med redan förutbestämda antagan-den. Denna nackdel minskas genom att vi först genomförde den kvalitativa pilotstudien för att komplettera våra antaganden om påverkande faktorer för rekommendationsgivningen. An-vändningen av den kvantitativa metoden gör att vi i större utsträckning kan få fram generali-serbara resultat om vilka faktorer som används och förklarar de rekommendationer som ges om att behålla eller inte behålla revisionen till kunderna (ibid.).

Pilotundersökningen genomfördes genom att tre intervjuer först hölls, sedan togs en enkät fram som även den testades av respondenterna i pilotstudien. Efter pilotstudien var avslutad och eventuella kompletteringar hade gjorts genomfördes enkätundersökningen. På grund av vårt tillvägagångssätt används en kombination av en kvantitativ och kvalitativ metod. En kombination av metoderna kan enligt Bryman (2006) användas vid olika faser i forsknings-processen. Saunders et al. (2007) påpekar att det är bra att använda sig utav en blandning av metoderna då det styrker det som behandlas samt att de viktigaste punkterna belyses. För vår studie handlar det om att intervjuerna säkerställer att rätt frågor och faktorer behandlas i enkä-ten och i den andra delen av pilotstudien säkerställer vi att enkäenkä-ten är utformad på ett lättför-ståeligt och tydligt sätt. Genom en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod kan nack-delarna för respektive metod reduceras till viss del vilket ger oss ett mer trovärdigt slutresultat (Saunders et al., 2007). Bryman (2006) beskriver att det har blivit allt vanligare med en kom-bination av kvalitativ och kvantitativ metod den senaste tiden. Det kan finnas olika anledning-ar till att blanda kvalitativ och kvantitativ metod, motivet till vårt val att använda detta är vad Greene, Caracelli och Graham (1989) definierar som Development. Development förklaras av att en metod används för att utveckla den andra metoden, att vi använder just en kvalitativ metod för att framställa och stärka vår enkätundersökning kan förklaras av det som Bryman (2006) klassificerar som Investment development.

(21)

13

2.3 Val av teori

Här presenteras de grundläggande teorierna för vår studie och varför dessa utgör vår teoretis-ka grund.

Den teoretiska grunden vilar främst på hur det kommer sig att revisorerna ger dessa rekom-mendationer till sina kunder. Det tidigare förklarade förväntansgapet visar att det kan finnas en förvirring kring vad revisorn faktiskt gör. Förväntansgapet kan till viss del förklaras av revisorsprofessionen som sådan. Professionsteorin kan således förklara varför det föreligger ett förväntansgap där Brante (2005) förklarar det som att en profession besitter en kunskap som klienten får indirekt tillgång till genom att anlita denne. Denna kunskap kan i vår studie sägas bland annat förmedlas av revisorn genom att en rekommendation ges om huruvida kun-den behöver hjälp i sin verksamhet eller ej. Brante (2005) presenterar en definition av profes-sion som “Profesprofes-sioner är bärare och förmedlare av samhälleligt sanktionerade, abstrakta

kunskapssystem som ger dem förmågan att utföra handlingar som uppfattas som svåra och värdefulla av allmänheten/klienten.” (s. 9). Denna definition visar på vikten av svårigheten för

lekmän att själva ta till sig och självständigt använda kunskapen som professionen har, detta ger en ytterligare förklaring till varför det existerar ett förväntansgap och varför rekommenda-tioner ges. Detta förväntansgap kan även vara av betydelse för att revisionsyrket fortsätt-ningsvis ska kunna uppfattas som en profession. Betydelsen av att klassificeras som en pro-fession måste vägas mot att branschen går mot en ökad kommersialisering till följd av en ökad konkurrens och mindre kundbas. Kommersialiseringen leder till att revisorerna i allt större utsträckning får sysselsätta sig med marknadsföring för att sälja in tjänsten (Broberg et al., 2013).

En teori som används i större utsträckning i denna studie är institutionell teori. Institutionell teori är ett alternativt synsätt till det klassiska synsättet inom organisationsteorin som menar på att organisationer handlar rationellt. Den institutionella teorin talar i stället om hur organi-sationer dels kommer att följa både formella och informella regler och dels påverkas av dess organisatoriska omgivning. Vidare förklaras hur organisationer förändras och hur andra orga-nisationers förändringar påverkar organisationen, men även hur omgivningen påverkas av organisationerna (Eriksson-Zetterquist, 2009). DiMaggio och Powell (1983) diskuterar en homogeniseringsprocess, denna innebär att organisationer inte har utrymme för ett eget ratio-nellt handlande då de i stället strävar efter att likna varandra. Strävan efter att likna varandra förklaras av att organisationerna vill uppnå legitimitet (DiMaggio & Powell, 1983). Legitimi-tet definieras enligt Suchman (1995) som att organisationer strävar efter det som de antar eller har den generella uppfattningen om att den organisatoriska omgivningen anser vara det rätta, önskvärda eller riktiga. Som resultat av homogeniseringen uppstår den institutionella isomor-fismen, vilket enligt DiMaggio och Powell (1983) innebär att en organisation begränsas

(22)

ge-14 nom påtryckningar till att likna andra organisationer inom samma omgivning. Isomorfismen utvecklades till att bestå av tre delar, den tvingande, mimetiska och normativa. Den tvingande isomorfismen innebär en påverkan genom formella och informella krav som oftast kommer från större aktörer och staten, den mimetiska isomorfismen förklarar att organisationer imite-rar varandra, ofta vid osäkra situationer. Vidare innebär den normativa isomorfismen en på-verkan genom influenser från bland annat professionen (DiMaggio & Powell, 1983). Den institutionella teorin tillsammans med legitimitetsteorin skulle för denna studie innebära att samhället, övriga organisationer och framför allt andra revisionsbyråer kan komma att ha en stor påverkan på den enskilda byrån och revisorn. Om det finns starka drag av den institutio-nella teorin kommer det att visas i denna undersökning genom att revisorerna kommer att bete sig på ett liknande sätt. Detta skulle innebära att det kommer att finnas likheter i synen på rekommendationer till följd av homogeniseringen.

Beslutet om huruvida företagen som omfattas av frivillig revision ska ha revision eller inte ligger på företagen själva, men till följd av att rekommendationer ges aktivt av revisorsprofes-sionen tyder detta på att revisorerna är mer aktiva i beslutstagandet jämfört med vad som framkommit i tidigare studier. Revisorernas delaktighet i beslutsprocessen leder till att be-slutsteorin är central i denna studie. Greenberg och Baron (2003) lyfter fram att när beslut fattas längre ner i organisationen kallas detta för Empowered decision making, vilket kan sä-gas föreligga i revisionsbranschen. När en individ tar ett beslut påverkas denne av dess egna planer och mål vilket tyder på att det kan föreligga skillnader i beslutet om vilken rekommen-dation som ska ges beroende på vem revisorn är.

De underliggande faktorerna som påverkar revisorernas rekommendationer skulle kunna för-klaras av en mängd olika teorier och för att arbeta fram faktorerna krävs det kompletteringar till litteraturen. Vissa teorier kan bara förklara en specifik faktor, medan andra teorier kan förklara flera faktorer samtidigt. Gray, Kouhy och Lavers (1995) menar att olika teorier i vis-sa fall kan användas i kombination så att desvis-sa kompletterar varandra då de kan förklara olika delar av empirin. Genom att låta teorier komplettera varandra kan en bredare förklaring och en mer rättvis bild av verkligheten erhållas, detta menar även Falkman och Tagesson (2008). Gray et al. (1995) betonar vikten av att teorier inte ska ses som konkurrerande till varandra utan att de med fördel kan användas tillsammans. Att använda sig utav flera teorier på detta sätt benämner Collin, Tagesson, Andersson, Cato och Hansson (2009) som ett eklektiskt an-greppssätt. Förutom att detta innebär att teorier kan komplettera varandra för att erhålla en så bra bild av verkligheten som möjligt menar Collin et al. (2009) att hela teorier inte alltid be-höver användas. Således finns möjligheten att bara använda den del av en teori som är till-lämplig på empirin i fråga. För vår studie används detta eklektiska angreppssätt då de olika faktorerna i modellen utvecklas från en eller flera teorier och kompletteras med tidigare forskning.

(23)

15 De ovannämnda teorierna utgör därmed en grund för undersökningen angående rekommenda-tioner till kunderna gällande att behålla revisionen eller ej. Vidare presenteras dessa teorier grundligare i teorikapitlet och i modellutvecklingen kompletteras dessa med ytterligare teorier och tidigare forskning för att diskutera fram en modell som kan förklara vilka faktorer som påverkar revisorns rekommendation.

2.4 Modellprövning

Valet att utveckla en modell grundar sig i studiens syfte, som i vårt fall är att förklara vilka faktorer som påverkar revisorns rekommendation om revisionstjänster till kunder som inte omfattas av revisionsplikt. Eftersom studien har ett förklarande och explorativt syfte lämpar det sig att utveckla en modell som har för avsikt att visa sambandet mellan teori och verklig-het. Som tidigare nämnts, är förhoppningen att modellen senare ska kunna användas i framti-da studier, exempelvis för att utveckla hypoteser (Patel & Davidson, 2011). Målet med mo-dellen är att den ska belysa tänkbara faktorer som kan påverka revisorers rekommendations-givning. I denna studie utgick vi från teorier och tidigare forskning för att förklara vilka fakto-rer som kan ligga till grund för rekommendationen till kund och sedan kompletterades dessa med resultatet från pilotstudien. Efter detta undersökte vi om dessa faktorer påverkar rekom-mendationen eller ej samt om resultatet är generaliserbart eller inte, syftet är således inte att erhålla argument till varför modellen ser ut som den gör. För att testa faktorerna och samban-det mellan teori och verklighet och därav förklara verkligheten, lämpar sig därmed en modell-prövning.

2.5 Pilotstudie

I detta avsnitt kommer den empiriska metoden för pilotstudien att presenteras, detta görs här till följd av att resultatet av pilotstudien presenteras direkt efter modellutvecklingen och såle-des innan kapitlet om empirisk metod (se kapitel 6) redovisas. Vidare motiveras detta val av att studien har vissa induktiva inslag för att stärka modellens utformning, resultatet av pilot-studien kompletteras därav med eventuell teori för sedan kunna genomföra den huvudsakliga empiriska datainsamlingen.

I pilotstudien har det genomförts tre intervjuer med revisorer från olika byråer innan enkäten utformades och avsikten med pilotstudien är således att kontrollera att modellen som vi har utvecklat från teorierna anses relevant av representanter för vår målpopulation. Genom att använda oss av denna typ av kvalitativa metod före enkätundersökningen säkerställs det enligt Jacobsen (2002) att det föreligger en relevans som vi annars skulle gå miste om, det ger oss även en möjlighet att justera enkätens innehåll utifrån pilotstudiens resultat (Patel & Davids-son, 2011; Bell, 2006). Fördelar med att testa enkäten innan den skickas ut till populationen är

(24)

16 att det säkerställs att respondenterna förstår enkätfrågorna och utan problem kan besvara en-käten (Christensen et al., 2010). Pilotstudien ger oss även bättre förutsättningar för att få em-pirisk data som är bra och relevant för den kommande analysen (Bell, 2006).

Pilotstudiens första fas bestod utav tre separata intervjuer med revisorer från olika revisions-byråer. Bokning av respektive intervju skedde genom telefonkontakt där studiens samt inter-vjuns syfte förklarades, därefter sändes en bekräftelse via mejl med ytterligare information (se Bilaga 1). Utifrån diskuterade teorier och utformad modell användes intervjuerna för att kon-trollera modellen. I pilotstudien var det viktigt att undersöka de företagsspecifika faktorer som kan inverka på vilket revisionsbehov revisorn anser att kunden har och som därmed påverkar vilken uppfattning revisorn har gällande vilken rekommendation som bör lämnas. Pilotstudi-ens andra fas bestod utav att samtliga intervjupersoner tillfrågades att testa enkäten före ut-skick. Andra fasen gjordes i syfte att säkerställa tidsåtgången för att besvara enkäten, kontrol-lera att frågorna är begripliga och för att ge oss möjligheten att komplettera enkäten med yt-terligare frågor som kan påverka rekommendationerna.

Revisorerna i pilotstudien valdes genom ett bekvämlighetsurval, där en spridning försökte nås gällande byråstorlek och geografisk placering (Patel & Davidsson, 2011). Nackdelen med ett bekvämlighetsurval är dock en osäkerhet i om resultatet representerar hela populationen, vil-ket innebär att det inte är generaliserbart (Christensen et al., 2010; Bryman & Bell, 2011). Avsikten med pilotstudien är dock inte att uppnå ett generaliserbart resultat, Bryman och Bell (2011) menar exempelvis att ett bekvämlighetsurval är mer accepterat för en pilotundersök-ning. När resultatet från pilotstudien behandlades iakttogs en viss försiktighet då intervjuer enbart skett med tre revisorer samt att en stor grupp av marknaden inte är representerad, ex-empelvis har ingen från Big 46 eller någon kvinna intervjuats. Vidare genomfördes intervjuer-na på respektive revisors kontor och tog i genomsnitt en timme. Under intervjuerintervjuer-na användes en intervjuguide (se bilaga 2) som kompletterades efter varje intervju med antingen förtyd-liganden eller frågetillägg. Att vi har låtit intervjuguiden uppdateras mellan respektive inter-vju gjordes främst med avsikten att få så mycket information som möjligt inför den komman-de enkätunkomman-dersökningen.

Intervjuerna inleddes med att be om ett godkännande till att använda ljudinspelning och om tillåtelse att använda intervjupersonens namn och byråtillhörighet i studien, därefter informe-rade vi återigen om studien och lämnade utrymme för frågor. För att öka tillförlitligheten i våra tolkningar av vad som framkommit under intervjuerna gjordes en avslutande samman-fattning där intervjupersonen fick bekräfta att detta stämde samtidigt som det gav tillfälle för respondenten att göra tillägg eller förtydliganden. Efter att ha tillfrågat respektive intervjuper-son användes ljudinspelning på samtliga intervjuer. Fördelen med ljudinspelningen är att vi

6

(25)

17 kunde lyssna på intervjun flera gånger i efterhand för att säkerställa att vi hade uppfattat och tolkat allt korrekt (Patel & Davidsson, 2011). Ljudinspelning kan även vara bra för att inte riskera att inte hinna med att ordagrant skriva ner allt som respondenten säger. Nackdelarna med ljudinspelningen är dock att det kan vara svårt att höra allt om det förekommer mycket ljud i omgivningen och transkribering är dessutom tidskrävande vilket kan öka kostnaden för studien (Bryman & Bell, 2011). Pilotstudiens andra del, test av enkäten, genomfördes av två utav revisorerna genom webbenkäten och efter avslutandet skickade de ett mejl med sina åsik-ter. För att ytterligare säkerställa tillförlitligheten fick respondenterna godkänna sina uttalan-den så som vi har återgett dem, detta gjordes över mejl.

I pilotstudien användes inte benämningen kund då den traditionella benämningen är klient, vi använde därmed klient för att undvika risken för otydlighet. Vidare använde vi inte benäm-ningen rekommendation i pilotstudien, då det fanns en risk för att detta tolkades onödigt hårt och att de läste in för mycket i själva definitionen. Vi använde därför benämningen råd i stäl-let för rekommendation i kontakt med revisorerna då denna benämning används inom bran-schen och det finns inte samma risk för olika tolkningar.

2.6 Etiska aspekter

Bryman och Bell (2011) menar att etiska aspekter är viktiga att ta hänsyn till då de är direkt relaterade till forskningens integritet, dessa kan uppkomma i olika stadier av studien. I studien har hänsyn därför tagits till de fyra forskningsetiska principerna informationskrav, samtyckes-krav, konfidentialitetskrav och nyttjandekrav (Vetenskapsrådet, 2002). I vår studie är dessa principer av stor vikt då vi dels genomförde intervjuer och dels genomförde en enkätunder-sökning. Vid intervjun, och även i bekräftelsemejlet, informerades intervjuobjekten så som tidigare beskrivits om syftet med intervjun, att deras deltagande var frivilligt och att de där-med hade möjlighet att avbryta intervjun när som helst, detta innebär att hänsyn har tagits till informationskravet (ibid.). Före intervjuerna påbörjades bad vi om deras godkännande för att få använda ljudinspelning och när intervjuobjektens svar senare användes i studien kontrolle-rade vi med respondenterna att deras svar var korrekt uppfattade och bad då även om deras samtycke, därmed är hänsyn även taget till samtyckeskravet. Då det även är viktigt att säker-ställa att studien inte bryter mot konfidentialitetskravet har samtycke alltid efterfrågats innan intervjuobjektens namn och byråtillhörighet anges i studien, detta gäller även andra personer vi har varit i kontakt med vars namn anges i studien. Vidare har ingen utomstående tillgång till uppgifterna. Då de erhållna uppgifterna från intervjuerna endast innehas för forskningsän-damål har vi även tagit hänsyn till nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002).

De forskningsetiska principerna har även tagits hänsyn till under enkätundersökningen och vid behandlingen av dessa svar genom att förklara dess syfte och att deltagandet är frivilligt. Enkätsvaren har behandlats konfidentiellt genom att ingen utomstående kan identifiera en

(26)

18 respondent i studien, därav kan ingen koppling göras vare sig till dess person eller till dess anställning. Ett exempel på hur konfidentialitet har uppnåtts är att omkodningar av byråtillhö-righet har gjorts vid behandling av datamaterialet. Vidare har ingen utomstående tillgång till uppgifterna och enkätsvaren har erhållits endast ur forskningsändamål (ibid.).

(27)

19

3. Teori

3.1 Legitimitet

Neu och Simmons (1996) menar att professionella rådgivares råd påverkar och begränsar che-fers handlingar och att dessa råd kan anses vara tvingande ur ett legitimitetsperspektiv. Legi-timitet är ett begrepp som används i olika sammanhang, Eriksson-Zetterquist (2009) förklarar att begreppet används ofta men utan att en definition ges. Slår vi upp orden legitim och

legiti-mitet i Nationalencyklopedin erhålls något diffusa förklaringar. Orden legitim och legitilegiti-mitet

syftar främst till det lagenliga och lagligt erkända. I förklaringen till ordet legitimitet avslutas definitionen med: “I allmänt språkbruk betyder ordet berättigande (ofta moraliskt).” (Natio-nalencyklopedins hemsida, sökord Legitimitet). Vi tolkar definitionerna som att de även kan innefatta normer, vilket citatet ovan kan vara ett tecken på. Vidare finns den så kallade legiti-mitetsteorin som beskriver organisationers sökande efter legitimitet (Deegan & Unerman, 2011). Suchman (1995) förklarar “Legitimacy is a generalized perception or assumption that

the actions of an entity are desirable, proper, or appropriate within some socially constructed system of norms, values, beliefs, and definitions.” (s. 574). Vidare utgår legitimitetsteorin från

att det föreligger ett socialt kontrakt mellan organisationen och dess omgivning. Det sociala kontraktet speglar här samhällets implicita och explicita förväntningar på organisationen om vad som anses vara legitimt (Deegan & Unerman, 2011). Kjær (2002) beskriver legitimitet som det som i ett bestämt sammanhang anses vara acceptabelt och giltigt. Legitimitet innebär inte enbart att verksamheten ska vara effektiv, utan även att det som verksamheten gör ska vara socialt erkänt och godtagbart. Frågan om legitimitet uppkommer i flera teorier, begreppet kommer därmed även att beröras nedan.

3.2 Institutionell teori

Institutionell teori är ett alternativt synsätt till den klassiska organisationsteorin som menar på att organisationer handlar rationellt. Den institutionella teorin handlar om hur organisationer dels kommer att följa formella och informella regler och dels påverkas av dess organisatoriska

_________________________________________________________________________________________ Detta kapitel inleds med en presentation av de teorier som utgör grunden för studien

för att sedan övergå till utvecklingen av studiens modell. I modellutvecklingen diskuteras de viktigaste argumenten från teorigenomgången tillsammans med kompletterande teori och forskning för att presentera och utveckla de oberoende

variabler som skulle kunna förklara uppfattning om rekommendation och

omfattningen av rekommendationer.

(28)

20 omgivning. Vidare förklaras hur organisationer förändras och hur andra organisationers för-ändringar påverkar organisationen, men även hur omgivningen påverkas av organisationerna. Människor utformar den sociala verkligheten för organisationer, detta leder till att institutio-ner växer fram, detta är grundtanken inom institutionell teori (Eriksson-Zetterquist, 2009). Vår undersökning har syftet att förklara vilka faktorer som påverkar revisorns rekommenda-tion om revisionstjänster till kunder som inte omfattas av revisionsplikt och ämnar därmed undersöka hur rekommendationsgivningen går till på de olika byråerna, därav hur rekommen-dationsgivningen går till i de olika organisationerna. Eftersom den institutionella teorin be-handlar vad som påverkar organisationer är denna teori av intresse då vi undersöker vad som påverkar rekommendationsgivningen, därmed följer en genomgång av teorin.

Den nyinstitutionella teorin fokuserar på hur organisationer påverkas av omgivningen den verkar i och hur stabilitet uppnås. Den nyinstitutionella teorin sägs ha grundats dels av Meyer och Rowans artikel Institutionalized organizations: Formal Structure as Myth and Ceremony (1977) och dels av DiMaggio och Powells artikel The Iron Cage Revisited: Institutional

Iso-morphism and Collective Rationality in Organizational Fields (1983). Den

nyinstitutionalis-tiska teorin fokuserar på gemensamma organisatoriska processer och strukturer för hela bran-scher som framträder över funktionsgränser samt nationellt och internationellt (Eriksson-Zetterquist, 2009). Meyer och Rowan (1977) framhåller att organisationers formella struktur skapar legitimitet genom att återge de föreställningar som finns i den institutionella omgiv-ningen. Författarna menar vidare att många delar av den formella strukturen kan beskrivas som myter till följd av att de är så institutionaliserade. Institutionaliseringen innebär att orga-nisationers handlingar och sociala medvetande styrs av krav och förväntningar. Dessa myter kan exempelvis vara olika produkter, tjänster, policys, professioner och tekniker som är insti-tutionaliserade. Vidare har samhällets förväntningar, politiska beslut och lagar, social prestige samt utbildningssystem en stor påverkan på många av organisationernas policys, handlingar och rutiner. Tar inte organisationen till sig de myter som diskuterats ovan anses organisatio-nen vara avvikande, nonchalant och kommer stöta på svårigheter att uppfattas som legitim av omgivningen. Organisationerna kommer därmed att anpassa sig till myterna vilket kommer resultera i att de liknar varandra. Genom att erhålla legitimitet menar Meyer och Rowan (1977) att organisationen har bättre förutsättningar för att överleva och bli framgångsrik, detta trots att effektiviteten kan komma att äventyras i arbetet mot ett legitimitetsskapande. Det är inte bara effektivitet som organisationer måste sträva efter, utan även legitimitet såväl internt som externt för att överleva. Det centrala i företagets organisering blir därmed att uppnå legitimitet genom att integrera omgivningens myter (ibid.).

DiMaggio och Powell (1983) förklarade att det föreligger en stark homogenitet bland organi-sationer med hjälp utav två centrala begrepp: form och fält. Med fält avses organisationsfältet, detta förklarar att organisationer och omgivningen påverkar och skapar varandra. Form syftar

(29)

21 i stället till isomorfism, vilket förklarar att organisationer blir mer lika varandra. Homogenise-ringen blir allt mer tydlig desto mer väletablerad en marknad blir, nya organisationer på marknaden kommer därmed att efterlikna de befintliga organisationerna på fältet (DiMaggio och Powell, 1983). Freeman (1982) menar samtidigt att större organisationer i större utsträck-ning har möjlighet att påverka sin omgivutsträck-ning i stället för att enbart bli påverkad av den. Desto mer homogeniserad en marknad är, desto mindre präglas organisationerna av självständighet (ibid.). Denna homogeniseringsprocess uppkommer till följd av att organisationerna vill upp-nå legitimitet och därmed uppstår isomorfism (DiMaggio och Powell, 1983). DiMaggio och Powell (1983) utvecklade tre typer av institutionella isomorfismer, dessa är: den tvingande, mimetiska och normativa isomorfismen. Dessa tre isomorfismer uppstår i olika situationer och leder ofta till olika utfall, men i den empiriska verkligheten kan de vara svåra att särskilja från varandra och kan ibland även strida mot varandra (Han, 2000). De institutionella isomor-fismerna kan kopplas till de tre pelarna i institutionell teori som Scott (2008) beskriver, dessa är reglerande system, normativa system och kulturkognitiva system. De tre pelarna speglar de olika typer av påverkningar som organisationer kan utsättas för (ibid.).

3.2.1 Tvingande isomorfism

Den tvingande isomorfismen grundar sig i legitimitetsproblematiken och utövas genom in-formella och in-formella påtryckningar. Dessa påtryckningar kan komma från den organisatoris-ka omgivningens kulturella förväntningar och från andra organisationer som denna är beroen-de av, en stark aktör kan här vara staten. Staten kan påverka organisationen genom lagstift-ning vilket gör att organisationer formas till att likna varandra i dessa avseenden. Det finns en mängd starka organisationer som också kan vara exempel på tvingande isomorfism, såsom monopolföretag, multinationella koncerner och välgörenhetsorganisationer (DiMaggio & Po-well, 1983). För att dra en parallell till Scotts (2008) institutionella pelare kan den tvingande isomorfismen jämföras med det reglerande systemet. Det reglerande systemet förklaras av att organisationer bland annat påverkas av lagar och regler, dessa kan förknippas med sanktioner, såsom belöningar eller straff, i försök att påverka organisationers framtida beteenden.

3.2.2 Mimetisk isomorfism

Organisationers upplevda osäkerhet i vissa situationer kan resultera i att de imiterar andra organisationer i brist på tillräcklig förståelse och kunskap. Imitationen kan ske, medvetet eller omedvetet, av andra organisationer som varken har kännedom om att de kopieras eller har en önskan om att bli kopierade. En omedveten kunskapsöverföring kan exempelvis ske när en anställd byter arbetsplats, en medveten imitering kan i stället vara att ett konsultföretag anlitas. Imiteringen sker ofta av andra mer framgångsrika organisationer som anses legitima, dessa imitationer behöver dock nödvändigtvis inte resultera i en ökad effektivitet. Det är enklare att

Figur

Updating...

Referenser

  1. http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/S-venskforfattningssamling/Aktiebolagslag-2005551_sfs-2005-551/#K9
  2. http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/S-venskforfattningssamling/Aktiebolagslag-2005551_sfs-2005-551/#K9
  3. http://www.bfn.se/redovisning/rad/bfnar12-1-grund.pdf
  4. http://www.bolagsverket.se/po-lopoly_fs/1.8940!/Menu/general/column-content/file/bolagsverkets_arsredovisning_2012.pdf
  5. http://www.bolagsverket.se/po-lopoly_fs/1.8940!/Menu/general/column-content/file/bolagsverkets_arsredovisning_2012.pdf
  6. : http://lup.lub.lu.se/record/979109/file/983908.pdf
  7. http://www.exakta.se/x-online/far/2011/balans_nr_10_2011/#/8/
  8. : http://webarch-ive.nationalarchives.gov.uk/+/http:/www.dti.gov.uk/cld/thresholds.pdf
  9. http://www.ekobrottsmyndigheten.se/
  10. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/ALL/;jsessionid=CKqtTfLMPWP7G-
  11. wvPWqnwVYstCRry7Tyn6Q0pd14fRgcmKZY7ZdJz!-979635541?uri=CELEX:31978L0-660
  12. http://www.far.se/Du-i-din-yrkesroll/Revisor/Revision-andra-bestyrkandeuppdrag-och-ovriga-granskningsuppdrag/God-revisionssed/
  13. http://www.far.se/Du-i-din-yrkesroll/Revisor/Revision-andra-bestyrkandeuppdrag-och-ovriga-granskningsuppdrag/God-revisionssed/
  14. http://www.far.se/Du-i-din-yrkesroll/Revisor/Auktorisation-och-utbildning/
  15. http://www.far.se/Du-i-din-yrkesroll/Revisor/Auktorisation-och-utbildning/Vidareu-tbildning/
  16. http://www.far.se/Du-i-din-yrkesroll/Revisor/Auktorisation-och-utbildning/Vidareu-tbildning/
  17. http://www.regeringen.se/content/1/c6/10/21/24/04afd0c4.pdf
  18. http://www.ne.se.lt.ltag.bibl.liu.se/lang/legitim
  19. : http://www.ne.se.lt.ltag.bibl.liu.se/lang/legitimitet
  20. http://data.riksdagen.se/dokument/GX03204#page_143
  21. : http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Sv-enskforfattningssamling/Revisionslag-19991079_sfs-1999-1079/?bet=1999:1079
  22. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Sv-enskforfattningssamling/Revisionslag-19991079_sfs-1999-1079/?bet=1999:1079
  23. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar-/Svenskforfattningssamling/Revisorslag-2001883_sfs-2001-883/?bet=2001:883
  24. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar-/Svenskforfattningssamling/Revisorslag-2001883_sfs-2001-883/?bet=2001:883
  25. , http://www.revisorsnamnden.se/rn/om_rn_4706.html
  26. http://www.revisorsnamnden.se/rn/bli_revisor.html
  27. http://www.revisorsnamnden-.se/rn/for_revisorer/fortbildning.html
  28. http://www.revisorsnamnden-.se/rn/for_revisorer/fortbildning.html
  29. http://www.revisorsnamnden.se/rs/revisor/?fornamn=&namn=&foretag=&foretagort=&status=A&art45=&regnr=&search=S%F6k
  30. http://www.skatteverket.se/omoss/pre-ss/pressmeddelanden/riks/2010/2010/frivilligrevisionfordeminstabolagen.5.1a098b721295c54
Relaterade ämnen :