Faktorer som påverkar
sjuksköterskans inställning till
omvårdnad av patienter med
smärttillstånd
En litteraturstudie
Factors affecting nurse’s attitude towards nursing patients with pain conditions
A literature review
Linnéa Arnesson
Jenny Johansson
Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet
Grundnivå
Handledare Kristina Rendal-Laage & Helena Simonsson Examinerande lärare Anna Nordin
SAMMANFATTNING
Titel: Faktorer som påverkar sjuksköterskans inställning till omvårdnad av patienter med smärttillstånd
Title: Factors affecting nurse’s attitude towards nursing patients with pain conditions
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15hp, grundnivå
Författare: Linnéa Arnesson & Jenny Johansson
Handledare: Kristina Rendal-Laage & Helena Simonsson Sidor: 26
Nyckelord: Attityder, inställning, faktorer, omvårdnad, smärta
Introduktion Patienter med smärta är vanligt förekommande inom sjukvården, smärta kan
uppkomma av många olika orsaker och förekommer i flera olika typer. Sjuksköterskan spelar en viktig roll i den behandling patienten får. För att patienten ska uppleva god smärtbehandling finns etiska riktlinjer och lagar för sjuksköterskan att följa för att anpassa behandling och omvårdnad efter patientens förutsättningar. Syftet var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans inställning till omvårdnad av patienter med smärttillstånd. Metod Litteraturstudien har utgått från Polit & Becks (2017) flödesschema i nio steg med litteratur hämtad från databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Valda artiklar granskades sedan efter Polit & Becks (2017) granskningsmallar för kvantitativa och kvalitativa studier, det resulterade i tio artiklar som utgjorde studiens resultat. Resultat Tre kategorier identifierades som faktorer som påverkar sjuksköterskans inställning till omvårdnad av patienter med smärttillstånd Kunskap om smärtbedömning, Kunskap om smärtbehandling och Kunskap om smärta genom utbildning och erfarenhet. Slutsats Kunskap om smärtbedömning, kunskap om smärtbehandling och erfarenhet är faktorer som påverkar sjuksköterskans inställning till omvårdnad av patienter med smärttillstånd. Bristande kunskap och utbildning inom ämnet kan negativt påverka inställningen och den omvårdnad patienten får, medan ökad kunskap och utbildning positivt kan påverka inställningen och omvårdnaden.
Innehåll
Introduktion ... 1 Smärta ... 1 Akut smärta ... 1 Långvarig smärta ... 2 Nociceptiv smärta... 2 Neuropatisk smärta ... 2 Psykogen smärta ... 3 Idiopatisk smärta ... 3 Smärtbedömning ... 3 Smärtbehandling ... 4 Sjuksköterskans roll ... 4 Problemformulering ... 5 Syfte ... 5 Metod ... 5 Databearbetning ... 9 Forskningsetiska ställningstagande ... 9 Resultat ... 10 Kunskap om smärtbedömning ... 10 Kunskap om smärtbehandling ... 11Kunskap om smärta genom utbildning och erfarenhet ... 12
Resultatdiskussion ... 13
Metoddiskussion ... 16
Klinisk betydelse ... 18
Slutsats ... 18 Referenslista ... 20 BILAGA 1 ... 1
1
Introduktion
År 2005 gjorde Statistiska Centralbyrån [SCB] en undersökning som visade att 65% av svenska befolkningen i åldrarna 16–84 år levde med smärta (SCB 2005). Smärta är den vanligaste orsaken till att människor söker sjukvård (Rivano-Fisher et al. 2016).
Smärta
Smärta är en obehaglig, sensorisk och känslomässig upplevelse orsakad av en befintlig eller möjlig vävnadsskada. Smärtan uppstår plötsligt eller utvecklas långsamt över tid med varierande intensitet från mild till svår smärta (International Association for the Study of Pain [IASP] 2017; Nanda International 2011). Stimuli från den yttre miljön så som värme, tryck eller direkta vävnadsskador eller stimuli från den inre miljön i form av skador på organ leder smärtimpulser längs nervsystemet varvid patienten upplever smärta. Smärta påverkas av flertalet olika faktorer som tillsammans skapar olika dimensionerna av smärta. Några faktorer är könsroller, kulturell bakgrund, socioekonomiska faktorer och samsjuklighet med andra sjukdomar (Rivano-Fisher et al. 2016). Psykologiska faktorer som oro och depression påverkar smärtan (Gureje et al. 1998) och patienter som har smärta med samtidig depression upplever starkare smärta än patienter som inte har en samtidig depression (Rivano-Fisher et al. 2016). Smärta kan delas in i två större grupper; akut- och långvarig smärta. För att kunna separera de olika verkningsmekanismerna som är involverade i smärtprocessen delas dessa in i nociceptiv, neuropatisk-, psykogen- och idiopatisk smärta (Basbaum 2009).
Akut smärta
Akut smärta utlöses av en specifik händelse som ett trauma, en skada, operation eller infektion. Inflammationsprocessen som startar vid skadans uppkomst börjar med rodnad, svullnad, värmeökning och smärta. Denna process bidrar till läkningen av skadan som uppstått genom att blodflödet ökar och komponenter som krävs för skadans läkning strömmar till det skadade området (Basbaum 2009). Akut smärta ter sig även som tecken vilka sjukvårdspersonalen kan observera, förändrat blodtryck, puls och andningsfrekvens är några av dessa tecken. Förändrat beteende och påverkad aptit och sömn kan även vara tecken på smärta
2
(Nanda International 2011). Den akuta smärtan behandlas kortvarigt i några dagar eller veckor varefter smärtan försvinner (Basbaum 2009).
Långvarig smärta
Långvarig smärta utlöses eller uppkommer från ett akut och obehandlat smärttillstånd, från ett smärttillstånd som pågått en längre tid till följd av en långvarig sjukdom eller utan känd orsak (Rhodin 2014). Sjukdomar som kan ge långvarig smärta är till exempel Multipel Skleros och artros (Rivano-Fisher 2016). Vid de tillfällen då akut smärta övergår till långvarig smärta har försök att bryta det stimuli som uppstår vid skadan misslyckats och smärtan blir långvarig (Basbaum 2009). Tecken som kan observeras är inte lika tydliga vid långvarig smärta som vid akut smärta, blodtryck och puls kan exempelvis vara oförändrat. Spänningar och atrofi i involverade muskelgrupper samt förändrad förmåga att utföra tidigare aktiviteter kan i vissa fall observeras. Till följd av smärtan kan andra symtom uppträda så som trötthet, utmattning eller depression (Nanda International 2011). Fler kvinnor än män är drabbade av långvarig smärta även om orsakerna till detta inte helt är kartlagt (Rhodin 2014). Långvarig smärta definieras som smärta vilken varar längre än tre månader (Ospina & Harstall 2002).
Nociceptiv smärta
Nociceptiv smärta är ett exempel på akut smärta som uppstår från nociceptorer (smärt-receptorer) som reagerar på stimuli i samband med skada eller risk för skada i vävnad. Smärtan ökar fram till stimulit bryts och verkar som en del av kroppens skyddsreflex. Nociceptiv smärta kan uppkomma av trauma, skada, infektion eller postoperativt (Basbaum 2009).
Neuropatisk smärta
Neuropatisk smärta är ett exempel på långvarig smärta som uppstår när perifera- eller centralt belägna nerver skadas. Skador på dessa nerver kan uppstå efter operation, trauma, långvariga inflammatoriska tillstånd eller obehandlade akuta smärttillstånd där nociceptorerna fortsätter skicka impulser trots att skadan läkt (Basbaum 2009). Denna typ av smärta kan vara svårbedömd då smärta kan uppstå i ett annat område än en tidigare skada (Gilron et al. 2011).
3
Psykogen smärta
Psykogen smärta är en psykisk och emotionell smärta som delar samma smärtreceptorer som den akuta smärtan. Den psykiska smärtan är sensorisk och lokaliserad till en plats, exempelvis ont i hjärtat av hjärtesorg. Den emotionella smärtan upplevs i hela kroppen som en känsla av obehag (Eisenberger 2012).
Idiopatisk smärta
Idiopatisk smärta är smärta som uppstår utan känd orsak, utan påvisbar vävnadsskada, nervskada eller tecken på psykisk smärta. Idiopatisk smärta kan uppvisas som exempelvis psykisk stress, motoriska funktionshinder eller sömnrubbningar (Aggarwal et al. 2012).
Smärtbedömning
Vid det första mötet med en patient med smärta, samt fortlöpande under vårdtiden, utför sjuksköterskan en smärtbedömning. I denna bedömning ingår bland annat frågor gällande hur och när smärtan uppkom, smärtans intensitet och karaktär det vill säga hur smärtan känns och hur stark smärtan upplevs. Svaren från smärtbedömningen kompletteras sedan med vitala parametrar som blodtryck, puls och andningsfrekvens. (Turk & Melzack 2011). Exempel på skattningsskalor som kan vara till hjälp i smärtbedömningen är Numeric Rating Scale [NRS] där patienten med hjälp av siffrorna noll till tio, där noll är ingen smärta alls och tio är värsta tänkbara smärta, själv skattar sin smärta (Hawker et al. 2011). Visuell Analog Skala [VAS] är en annan skala utan siffror där patienten själv genom att peka på en tio centimeter lång sticka skattar sin smärta från ingen smärta alls till värsta tänkbara smärta (Wewers & Love 1990). För de patienter som inte kan förmedla sig verbalt finns smärtskattningsskalor, Abbey Pain Scale är ett exempel där sjuksköterskan observerar patienten och söker tecken som tyder på smärta det kan vara ansiktsuttryck, förändringar i kroppsspråk och beteendeförändringar tillsammans med andra tecken (Svenska Palliativregistret 2017). Smärtbedömningen är en grund till valet av behandling patienten får (Young et al. 2006).
4
Smärtbehandling
Smärtbehandling kan ges i form av farmakologiska eller icke-farmakologiska metoder. Några farmakologiska preparat som kan användas inom smärtbehandling är Paracetamol, Non Steroid Anti-Inflammatory Drugs [NSAID], antidepressiva preparat och opioider. Det är viktigt att behandling med läkemedel följs upp och dokumenteras för bästa resultat (Läkemedelsverket 2017). Komplement till, eller som ensam behandling finns icke-farmakologiska metoder mot smärta. Kyla, värme, massage, akupunktur, transkutan elektrisk nervstimulering [TENS], kuratorstöd eller sjukgymnastik kan vara effektivt mot vissa typer av smärta även om resultatet kan variera mellan olika patienter (Heiskanen 2012). Omvårdnadsåtgärder som lägesändringar och stöd kring extremiteter kan göra det bekvämt för patienten och lindra smärta (Ozanne 2015). Den behandling patienten får kan för patienten upplevas otillräcklig och patienten känner sig missnöjd med behandlingen (Fallon et al. 2016), det är då viktigt att patienten medverkar i behandlingen och att patienten får information om olika alternativ samt planen för behandlingen samt att behandlingen och patientens uppfattning följs upp (Coulter et al. 2008).
Sjuksköterskans roll
International Council of Nurses [ICN] etiska kod för sjuksköterskor består av fyra hörnstenar, att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande (ICN 2012). Den etiska koden förhåller sig sjuksköterskan till varje dag i mötet med patienter och kollegor (Svensk sjuksköterskeförening [SSF] 2017). Detta belyser sjuksköterskans roll i behandlingen av smärta då brist på adekvat bedömning och behandling kan leda till förlängda vårdtider och ökad risk för ej återställd hälsa (Schreiber et al. 2014). Personcentrerad vård är grunden i svensk omvårdnad, vilket innebär att sträva efter att inte endast ta hand om patientens fysiska behov, utan även de psykiska och sociala behoven (SSF 2017). Enligt Patientlagen (SFS 2014:821) ska patienten få information om de olika alternativ som finns för vård och behandling, samt metoder för att förebygga sjukdom. Tillsammans bidrar information och patientens medverkan till kontinuitet och trygghet i sjukvården (SFS 2014:821). Genom samarbete med patienten är det viktigt att sjuksköterskan litar på att patienten kan och vill delge sin kunskap gällande sin egen situation, talar sanning och vill vara delaktig i sin vård (Langer 2010). Genom inlärda beteenden och mönster förvärvar sjuksköterskan kunskap och erfarenhet vilket präglar sjuksköterskans inställning och det förhållningssätt sjuksköterskan uppvisar i situationer och möten med
5
kollegor och patienter, det kallas även vårdkultur (Fabringar et al. 2006). Sjuksköterskan förlitar sig på sin kliniska kunskap och erfarenhet för att uppfatta och åtgärda smärta (Igier et al. 2014).
I denna litteraturstudie behandlas inställning som sjuksköterskans inre tankar och känslor, förhållningssätt ses som manifestationen av inställningen. Dessa ord beskrivs som synonyma enligt svenska synonymordbok (2009) men särskiljs i denna litteraturstudie.
Problemformulering
Den vanligaste orsaken för uppsökande av sjukvård är smärta. Smärta förekommer i flera olika typer och uppkommer av olika orsaker. Sjuksköterskans smärtbedömning är grunden för den smärtbehandling patienten får. Det finns ett flertal olika metoder för att behandla smärta och patienter kan känna sig missnöjda med den behandling de får. Sjuksköterskan arbetar efter ICN:s etiska kod samt i en personcentrerad vårdmodell. Detta främjar patienten som individ som ska bli från vårdkulturen skapar sjuksköterskans inställning som påverkar förhållningssättet, vilket gör trodd och bemött utefter de olika förutsättningar som finns. De inlärda beteenden att det är av intresse att belysa vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans inställning.till omvårdnad av patienter med smärttillstånd.
Syfte
Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors inställning till omvårdnad av patienter med smärttillstånd.
Metod
En litteraturstudie har till uppgift att överblicka och sammanställa tidigare forskning inom ett valt ämne. Litteraturstudien har utförts på ett systematiskt sätt enligt Polit & Becks (2017) flödesschema i nio steg.
6 Steg 1: Formulera ett syfte
Steg 2: Organisera sökningen Steg 3: Genomför sökningen
Steg 4: Bedömning av artiklarnas relevans och lämplighet
Steg 5: Inläsning av artiklarna i sin helhet samt eventuellt identifiera nya artiklar Steg 6: Organisera och sammanställ information från sökningen
Steg 7: Kritisk kvalitetsgranskning av artiklarna
Steg 8: Analysera och jämför artiklarna för att skapa kategorier Steg 9: Sammanställning och summering av resultatet
I steg ett formulerades ett syfte (Polit & Beck 2017).
I steg två organiseras sökningen genom fastställandet av kriterier för inklusion och exklusion. Här valdes även databaser samt sökord (Polit & Beck 2017).
Inklusionskriterier: Artiklar skrivna på engelska mellan åren 2013–2017, inkluderande forskningspersoner över 18 år samt artiklar vilka är Peer Reviewed eller Indexed for Medline inkluderas.
Exklusionskriterier: Artiklar om självmedicinering, postoperativ smärta, cancersmärta, Review-artiklar, artiklar skrivna ur patienters perspektiv och kvantitativa artiklar med svarsfrekvens under 50% exkluderades.
Databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo valdes ut då de är internationellt välkända inom ämnet omvårdnad enligt Polit & Beck (2017). Sökordet “Pain” valdes i samtliga tre databaser.I databasen Cinahl användes sökordet “Nurse Attitudes”, i databaserna PubMed och Psycinfo valdes “Nurses” och “Attitudes” som separata sökord, Databasen Cinahl använde en sammansatt headings för “Nurse Attitudes” denna term återfanns ej som sammansatt term i databaserna PubMed samt PsycInfo. Därav användes separata söktermer för “Nurses” samt “Attitudes”, varav i databasen PsycInfo användes termen ”Attitudes” som fritext.
Steg tre I Cinahl (Tabell 1) genomfördes sökningen med ordet “Nurse Attitudes” som en egen main headings -term och “Pain” som en main hedings term. Ordet AND lades till mellan orden för avgränsning och i syfte att hitta relevanta sökningar.
I PubMed (Tabell 2) användes sökorden “Nurses”, “Attitude” och “Pain” ord som alla tre är meshtermer. Orden sattes ihop med orden AND/OR i syfte att avgränsa sökningen och hitta
7
relevanta artiklar. I PsykInfo (Tabell 3) genomfördes sökningen med orden “Nurses” och “Pain” med tesaurus-term och ordet “Attitude” som fritext för att generera sökningar. Nummer inom parentes i tabell två och tre representerar externa dubbletter.
Tabell 1: sammanställning av sökningar i databasen Cinahl.
Databas Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
Cinahl
MH Nurse Attitudes (S1) 2,739
MH Pain (S2) 5,397
S1 AND S2 (S3) 29 13 3 3
Totalt 29 13 3 3
Tabell 2: sammanställning av sökningar i databasen PubMed.
Databas Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
PubMed Nurses (S1) 14,018 Attitude (S2) 62,995 Pain (S3) 72,984 S1 AND/OR S2 AND/OR S3 (S4) 31 12 (1) 3 3 Totalt 31 11 3 3 () = Extern dubblett
Tabell 3: sammanställning av sökningar i databasen PsycInfo.
Databas Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
PsycInfo MT Nurses (S1) 5,129
8 Attitudes (S3) 64,754 S1 AND S2 AND S3 (S4) 44 13 (4) 1 1 Totalt 44 9 1 1 () = Extern dubblett Urval 1
I steg fyra lästes samtliga utvalda artiklars titel och sammanfattning för bedömning av relevans och lämplighet (Polit & Beck, 2017). I databasen Cinahl valdes totalt 13 artiklar, i databasen Pubmed valdes totalt 12 artiklar, varav 1 var dubblett, i databasen PsycInfo valdes totalt 13 artiklar varav 4 var dubbletter. Totalt genererade urval 1 33 artiklar exluderat dubletter. Urval 2
I steg fem lästes artiklarna först av författarna var för sig i sin helhet med fokus på syfte, metod och resultat (Polit & Beck, 2017) därefter lästes de av författarna tillsammans, artiklar med ofullständig forskningsprocess, mycket lågt deltagande eller stort bortfall i kvantitativa artiklar, samt artiklar som ej svarade mot denna studies syfte valdes bort, därav exkluderades 26 artiklar. Tre nya artiklar identifierades efter granskning av befintliga artiklars referenslistor, därefter utfördes manuella sökningar, se Tabell 4. Efter denna granskning kvarstod 10 artiklar inkluderat den manuella sökningen.
Tabell 4: sammanställning av manuella sökningar efter granskning av referenslistor.
Manuell sökning Antal artiklar
Totalt 3
Urval 3
I steg sex organiserades och sammanställdes information från texten i valda artiklar (Polit & Beck 2017). Artiklarna organiserades i en matris där relevant information om varje artikel sammanställdes, se Bilaga 1.
9
I steg sju kritiskt kvalitetsgranskas artiklarna enligt “Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report” och “Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report” (Polit & Beck 2017). Efter denna granskning kvarstod 10 artiklar.
Databearbetning
I steg åtta analyserades och jämfördes artiklarna (Polit & Beck 2017) genom att samtliga artiklar först numrerades. Artiklarna lästes i sin helhet in flera gånger först självständigt en i taget och sedan tillsammans varpå relevant information som svarade mot syftet markerades med färger. Den markerade texten diskuterades tillsammans av författarna för att se hur all markerad text hörde samman, texten placeras in under passande områden som gemensamt identifierades och namngavs genom diskussion. Det uppkom 16 kategorier som alla fick varsitt namn på ett papper. Artiklarnas givna nummer skrevs ned under varje identifierad kategori, informationen i kategorierna granskades ytterligare två gånger. Relevant text skrevs in i datorn och texten skrevs ut. Meningarna klipptes isär och granskades efter syftet, texten grupperades slutligen in i kategorier tillsammans av författarna.
I steg 9 sammanställdes och summerades resultatet (Polit & Beck 2017). Informationen sammanställdes till tre kategorier. Dessa kategorier blev: Kunskap om smärtbedömning, Kunskap om smärtbehandling och Kunskap om smärta genom utbildning och erfarenhet.
Forskningsetiska ställningstagande
Polit & Becks (2017) forskningsetik angående falsifiering, fabricering och plagiering har följts i denna litteraturstudie. Texten har noga granskats och översatts med största möjliga hänsyn till originalmaterialet för att undvika misstolkningar. Urvalskriterier som valdes var noga genomtänkta mot syftet och inga artiklar har valts bort av andra anledningar. Genomläsningar och genomgångar av artiklar gjordes både enskilt och tillsammans av författarna för att upprätthålla ett objektivt och konsekvent arbetssätt. Samtliga artiklar har genomgått en kvalitetsgranskning med hjälp av Polit & Becks (2017) granskningsmallar för kvantitativa och kvalitativa artiklar för att säkerställa en hög kvalitet på valda artiklar. Studieförfattarnas egen förförståelse inom ämnet har i största möjliga mån bortsetts från.
10
Resultat
Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans inställning till omvårdnad av patienter med smärttillstånd. Resultatet baserades på tio artiklar, varav tre var av kvalitativ metod, sex av kvantitativ metod och en av blandad metod. Under bearbetningen av materialet framkom tre kategorier som representerar faktorer som påverkar sjuksköterskans inställning till omvårdnad av patienter med smärttillstånd, dessa var Kunskap
om smärtbedömning, Kunskap om smärtbehandling och Kunskap om smärta genom utbildning och erfarenhet.
Kunskap om smärtbedömning
God kunskap om smärtbedömning resulterade i ett ökat antal utförda smärtbedömningar
(Natan et al. 2013), med god kunskap gällande smärtbedömningar påverkades även inställningen till smärtbedömning, Sjuksköterskor som hade större kunskap om smärta eller arbetat med en specifik patientgrupp en längre tid hade bättre inställning till patienter med smärta samt till att utföra smärtbedömning (Manwere et al. 2015; Yava et al. 2013). Sjuksköterskorna valde även att implementera smärtbedömningen i sitt dagliga arbete i högre grad än de sjuksköterskor som inte hade samma kunskap (Manwere et al. 2015) eller inte kände sig bekväma att använda smärtbedömningsverktyg (Yava et al. 2013). Sjuksköterskors kunskap om smärtbedömning har påvisats vara låg (Al Quadire & Al Kalaileh 2014; Bergeron et al. 2015; Gorawara-Bhat et al. 2017; Manwere et al. 2015; Natan et al. 2013; Yava et al. 2013). Sjuksköterskor upplevde svårigheter att fråga patienterna om deras smärta (Gorawara_Bhat et al. 2017; Larsson & Blomqvist 2014; Manwere et al. 2015). Sjuksköterskorna önskade förbättraKunskap om smärtbedömning
Kunskap om smärtbehandling
Kunskap om smärta genom
utbildning och erfarenhet
11
sina förmågor att smärtskatta patienter som ej kan förmedla sig verbalt (Gropelli & Sharer 2013). Sjuksköterskorna visste att patienterna sällan talade om sin smärta om sjuksköterskorna inte frågade om det (Gorawara-Bhat et al. 2017; Larsson & Blomqvist 2014), och sjuksköterskorna belyste vikten av att ta sig tid att lyssna till patienten men att detta inte alltid realiseras (Larsson & Blomqvist 2014). Sjuksköterskorna uppvisade svårigheter att korrekt skatta patienter som uppvisade stabila vitalparametrar och ett avslappnat sätt, dessa patienter skattades lägre av sjuksköterskorna än patienter som grimaserade, skrek och uppvisade ostabila vitalparametrar trots att båda patienter beskrivit samma smärtgrad med hjälp av NRS-skala (Al Qudire & Al Kalaileh 2014; Gretarsdottir et al. 2017; Manwere et al. 2015; Yava et al. 2013). Sjuksköterskorna tyckte sig förstå den smärta patienten upplevde, samtidigt uttryckte de att patienterna inte har någon medicinsk kunskap och därför inte trovärdigt kunde bedöma smärtan. Sjuksköterskorna upplevde att patienters egna smärtbedömning inte alltid stämde överens med sjuksköterskans observationer av smärta och sjuksköterskorna lade stor vikt vid sina observationer av smärta (Gorawara-Bhat et al. 2017).
Kunskap om smärtbehandling
Kunskapen om farmakologi och smärtbehandling har visat sig vara låg (Al Quadire & Al
Kalaileh 2014; Bergeron et al. 2015; Gorawara-Bhat et al. 2017; Gretarsdottir et al. 2017; Manwere et al. 2015; Natan et al. 2013; Yava et al. 2013). Sjuksköterskorna uppvisade god grundläggande kunskap om opioider, kunskapen om användandet av dessa läkemedel var låg (Bergeron et al. 2015). Sjuksköterskorna försökte använda icke-farmakologiska metoder innan de gav analgetika och ansåg att de icke-farmakologiska metoderna var effektiva mot låg till måttlig nivå av smärta (Gropelli & Sharer 2013; Manwere et al. 2015). Sjuksköterskorna ansåg att patienters smärtbehandling bör vara individuell. Bristande kunskap, sjuksköterskans inställning (Gropelli & Sharer 2013) och avdelningens riktlinjer kunde hindra sjuksköterskorna att anpassa behandlingen till varje patient (Gropelli & Sharer 2013; Larsson & Blomqvist 2014). Sjuksköterskans inställning till val av smärtbehandling grundade sig i att endast diskutera fysiska faktorer, inte psykosociala, sociala och spirituella faktorer (Gropelli & Sharer 2013). Sjuksköterskorna antog att patienterna visste vilka former av smärtbehandling som fanns att tillgå och talade därför inte med patienterna om alternativen utan valde den smärtbehandling som sjuksköterskan ansåg passande (Gorawara-Bhat et al. 2017; Larsson & Blomqvist 2014). Om sjuksköterskorna fått kunskap om läkemedel och deras biverkningar kände12
sjuksköterskorna sig motiverade att tala om läkemedel med patienten (Keen et al. 2017). När frågan om varför patienter bad om ökad dos analgetika ansåg sjuksköterskorna att patienten oftast bad om smärtbehandling på grund av ökad smärta (Al Quadire & Al Kalaileh 2014; Gretarsdottir et al. 2017; Manwere et al. 2015; Yava et al. 2013). Sjuksköterskorna ansåg att smärta var en subjektiv upplevelse unik för varje patient. Att ta hänsyn till patientens ålder och medicinska historia för att individanpassa behandlingen för en god smärtlindringen ansågs viktigt av sjuksköterskorna (Gorawara-Bhat et al. 2017). det ansågs vara sjuksköterskans ansvar att välja ut ett passande preparat för smärtbehandling (Manwere et al. 2015). Sjuksköterskor uppmuntrade patienter att uthärda mer smärta innan de gav någon analgetika (Al Quadire & Al Kalaileh 2014; Gropelli & Sharer 2013; Natan et al. 2013), och många utav dessa ville ge patienten placebopreparat (Al Quadire & Al Kalaileh 2014) för att avgöra om smärtan var verklig (Gropelli & Sharer 2013; Natan et al. 2013).
Kunskap om smärta genom utbildning och erfarenhet
De sjuksköterskor som genomgått en längre och därmed högre utbildningsnivå, i studierna jämfördes yrkesexamen med bachelor, visade sig ha bättre kunskap om smärta och bättre inställning till omvårdnad av patienter som upplevde smärta (Gretarsdottir et al. 2017: Natan et al. 2013; Yava et al. 2013). För många av sjuksköterskorna var sjuksköterskeutbildningen den enda utbildning de fått gällande smärta (Gropelli & Sharer 2013). Sjuksköterskors kunskap gällande smärta var låg (Al Quadire & Al Kalaileh 2014; Bergeron et al. 2015; Gorawara-Bhat et el. 2017; Manwere et al. 2015; Natan et al. 2013; Yava et al. 2013). Sjuksköterskorna ansåg att de fick för lite smärtutbildning i förhållande till sina arbetsuppgifter och sitt dagliga arbete med patienter som upplever smärta (Gretarsdottir et al. 2017; Natan et al. 2013). Inställningen till smärtbedömning påverkades inte i samma grad av utbildning (Al Quadire & Al Kalaileh 2014; Manwere et al. 2015). Enskilda kurser, träning i arbetet, vidareutbildning samt läsning av relevant litteratur är viktiga och lärorika delar för att bibehålla och vidareutveckla kunskap (Keen et al. 2017; Bergeron et al. 2015; Yava et al. 2013). Inställningen kunde inte ses förändras av en kort extern kurs (Al Quadire & Al Kalaileh 2014; Bergeron et al. 2015; Natan et al. 2013). Kunskapen om smärta är relaterad till sjuksköterskornas yrkeserfarenhet och fysiska ålder (Gorawara-Bhat et al. 2017; Manwere et al. 2015), då skillnad visade sig beroende på vilken avdelning sjuksköterskorna arbetade på. Sjuksköterskor som arbetade på kirurgisk avdelning uppvisade mer kunskap om smärta än sjuksköterskor som arbetade på medicinsk avdelning
13
(Yava et al. 2013). Till skillnad från Gorawara-Bhat et al. (2017) och Manwere et al. (2015) visar andra artiklar att fysisk ålder och yrkeserfarenhet inte påverkade kunskap och inställning till smärtbedömning och smärtbehandling (Al Quadire & Al Kalaileh 2014; Gretarsdottir et al. 2017; Yava et al. 2013). Litteraturstudien visar även att sjuksköterskor som har erfarenhet av och uppskattar att arbeta med sin patientgrupp uppvisade en mer positiv inställning till patienter med smärta (Gropelli & Sharer 2013). Då sjuksköterskorna ökade sin kunskap om smärta vid längre externa utbildningar resulterade detta i förståelse att rådande riktlinjer gällande smärta ej var adekvata och behövde uppdatering (Keen et al. 2017; Larsson & Blomqvist 2014; Yava et al. 2013).
Resultatdiskussion
Kunskap om smärtbedömning
I litteraturstudiens resultat syntes en bristande kunskap om smärtans natur och bristande kunskap i tillvägagångssättet vid en smärtbedömning av patienter. Sjuksköterskorna hade en kritisk inställning till smärtskattningsskalor och mätinstrument. Den kritiska inställningen resulterade i att mätinstrumenten ej användas kontinuerligt (Al Quadire & Al Kalaileh 2014; Bergeron et al. 2015; Gorawara-Bhat et al. 2017; Manwere et al. 2015; Natan et al. 2013; Yava et al. 2013). Samma problematik visade sig i Sturessons (2016) forskning där bristen på kunniga sjuksköterskor inom smärtbedömning medförde att patienter ej blev adekvat smärtbehandlade. Patienten upplevde att de inte hade fått adekvat vård och att sjuksköterskan ej hade en tillfredställande inställning gentemot patienten. Sjuksköterskorna valde att enbart följa riktlinjer och pm för administrering av smärtpreparat och generaliserade patienterna och deras smärta. Sjuksköterskorna hade ej kunskap och klara instruktioner om hur de olika smärtbedömningsformulär skulle genomföras. Det resulterade i att sjuksköterskorna beskrev rädsla för övermedicinering (Sturesson 2006). Sandh & Boström (2012) såg i sin forskning att sjuksköterskor valde att följa riktlinjer för smärta om de var tydliga och evidensbaserade, men att smärtbedömning enbart gjordes när patienten hade uttalad smärtproblematik eller smärtgenombrott. Sjuksköterskorna ansåg att smärtan sällan dokumenterades och att det ej fanns en tydlig smärtstrategi (Sandh & Boström 2012).
14
Enligt litteraturstudiens resultat hade sjuksköterskor som uppskattade sitt jobb en mer positiv inställning till patienter med smärta och smärtbedömde patienterna i högre grad (Natan et al. 2013; Yava et al. 2013). Sjuksköterskorna såg även en betydelse av smärtskattning och valde att utnyttja detta i den dagliga omvårdnaden (Natan et al. 2013).
Enligt Igier et al. (2014) bedömde sjuksköterskorna utifrån sin kliniska kunskap smärtan högre hos de patienter som visade påverkade vitalparametrar och uppvisade ett starkare smärtuttryck. Sjuksköterskorna bedömde även patienters smärta olika beroende diagnos trots att patienterna delgav samma poäng på smärtskattningsskalan. Detta påvisar att sjuksköterskornas egna tankar om symtom och tecken specifikt för olika diagnoser och inställning om smärta skapade hinder i behandlingen av patienternas smärta (Igier et al. 2014). Gureje et al. (1998) beskrev att alla patienter är olika och kommer uttrycka sin smärta på olika sätt, på grund av tidigare smärtupplevelser och kulturskillnader detta resulterade i svårigheter att enbart använda sig av klinisk erfarenhet (Gureje et al. 1998). Hade sjuksköterskan inställningen att patienter överdrev sin smärta kom sjuksköterskan att smärtbedöma patienten lägre än patienten själv hade gjort (Igier et al. 2014). Fabringar (2006) skriver att sjuksköterskor måste tycka att jobbet är intressant och givande för att sjuksköterskans inställning till patienterna ska vara tillfredsställande (Fabrigar et al 2006). Detta stärker litteraturstudiens resultat, sjuksköterskor utnyttjar sina kliniska kunskaper om symtom och uppvisar en positiv eller negativ inställning gentemot patientens smärta när sjuksköterskorna utför en smärtbedömning.
Kunskap om Smärtbehandling
Sturesson (2016) belyser i sin forskning att problem uppstod vid medicinering, om patienten ej har blivit smärtbedömd. Det visades även att smärtbedömning behövdes upprepas för att se om smärtlindringen hade effekt. Utan en smärtbedömning visade det sig blir svårt att veta vilken läkemedelsdos patienten skulle ha och när den skulle ges. En viktig faktor för att patienten skulle kunna känna sig tillfreds med sin smärtbehandling var vilken smärtlindring sjuksköterskan valde att ge patienten. För att detta skulle vara möjligt måste sjuksköterskan ha kunskap i farmakologi (Sturesson 2016). Sandh & Boström (2012) skrev att sjuksköterskorna som hade positiv inställning till riktlinjer valde i högre grad att smärtbehandla tidigt innan smärtgenombrott uppstod. Sjuksköterskorna hade även mer positiv inställning till att
15
smärtbehandla vid flera tillfällen och inte bara göra en punktinsats (Sandh & Boström 2012). Stridsberg & Biling (1999) menade att möjlighet till smärtbehandling av patienter fanns men att sjuksköterskan avvaktade med att ge starkare preparat. Till detta fanns flera anledningar; rädsla för analgetikans biverkningar, bristfällig klinisk kunskap samt bristfällig kunskap i farmakologi (Stridsberg & Biling 1999).
Rivano-Fischer (2016) skriver i rapporten att det under 1990-talet arbetades fram rekommendationer för patienter med långvarig smärta. Dessa rekommendationer togs fram av en expertgrupp på uppdrag av Socialstyrelsen. Syftet med rekommendationerna var att höja kunskapen om smärta och behandlings och rehabiliteringsmöjligheterna för patienter med långvarig smärta. Rivano-Fischer har granskat Sveriges kommuner och landsting för att se om kommunerna och landstingen följer rekommendationerna från socialstyrelsen. Det som framkom var att det fattas multidisciplinära smärtteam och multiprofessionella team med inriktning smärta i våra kommuner och landsting (Rivano-Fischer et al. 2016). Det Rivano- Fischer tar upp i sin granskning är ett bevis på att smärta är något som förbises av sjukvården. Det inte bara ett problem i Sverige utan som litteraturstudiens resultat tar upp ett problem i hela världen. Granskningen visar att det fattas kunskap om hur man smärtlindrar den akuta smärtan för att minimera risken för långvarig smärta. Men att det även fattas kunskap om biverkningar och hjälp till patienten i eftervården.
Kunskap om smärta genom utbildning och erfarenhet
Kunskap och utbildning behöver inte vara samma sak enligt Ellström (1999). Kunskap kan vara en produkt av utbildning som leder till en kompetens i arbetslivet. Kunskap kan även uppstå av arbetserfarenhet. Kompetensen är en produkt av kunskap, personlig utveckling och arbetserfarenhet (Ellström 1992). Kunskap om smärta är grunden till att ge en bra smärtbehandling. Trots det hade hälften av sjuksköterskorna i sex av tio artiklar i resultatet ej adekvat kunskap i smärta och smärtbehandling. Det berodde på för lite utbildning i smärta under grundutbildningen och mer än hälften av alla deltagande sjuksköterskor hade en yrkesexamen och inte en Bachelor (högskoleexamen) i omvårdnad. Sjuksköterskorna som hade en vidareutbildning inom området smärta hade en mer positiv inställning till patienter med smärta (Gretarsdottir et al. 2017; Natan et al. 2013; Yava et al. 2013). ICN:s etiska kod förespråkar att sjuksköterskan har ett personligt ansvar att upprätthålla sin yrkeskompetens genom
16
kontinuerligt lärande (ICN 2017). Om sjuksköterskorna inte fick möjlighet till vidareutbildning, kunde inte sjuksköterskorna upprätthålla sin yrkeskompetens. Enligt Plaisance & Logan (2006) studie hade studenter från Louisiana USA i allmänhet liten grundkunskap om smärta och medicinering av smärta. Sjuksköterskestudenterna hade även svårt att bedöma smärta och i de kliniska delarna svårt att bedöma tecken på smärta i förhållande till sitt kommande arbete (Plaisance & Logan 2006). Enligt Vosball et al. (2013) hade lärare i sjuksköterskeprogrammet i Okland USA hög kunskap om smärta samt hög kunskap i klinisk omvårdnad och smärtbehandling (Vosball et al. 2013). Trots kunniga lärare i ämnet smärta var sjuksköterskestudenternas inställning låg. Studiernas resultat visar att även om det gavs för lite utbildning i ämnet smärta, så kunde inte sjuksköterskestudenterna tillgodogöra sig den kunskap de fått gällande smärta (Plaisance & Logan 2006).
Inställningen förändrades inte av sjuksköterskans ålder och arbetserfarenhet (Al Quadire & Al Kalaileh 2014; Gretarsdottir et al. 2017; Yava et al. 2013). Inställningen förändrades av faktorer som ändrade sjuksköterskans förhållningssätt. Sjuksköterskor som uppskattade sin patientgrupp och tyckte att arbetet var intressant valde i högre grad att smärtskatta sina patienter. Detta förklarar Fabringar (2006) hade att göra med invanda beteenden sjuksköterskan har övat upp i vårdmiljön (Fabrigar et al 2006). Haley et al. (2017) skrev att en bra vård skulle byggas med patienten i centrum, med patientens behov och önskemål i främsta rummet. För att detta skulle kunna vara möjligt skulle sjuksköterskor och kollegor arbeta i ett team runt patienten. Sjuksköterskorna skulle få patienten att känna sig sedd, respekterad och lyssnad på. Sjuksköterskorna var tvungna att kunna visa empati till patientens situation. Sjuksköterskorna som hade arbetserfarenhet och självinsikt, visade i högre grad empati och valde att aktivt lyssna i samtalen med patienten (Haley et al. 2017).
Metoddiskussion
Studieförfattarna gick in med en förförståelse i ämnet, båda författarna arbetade inom kommunal vård innan studiestarten och har mött individer med olika diagnoser och olika typer av smärta. Författarna har även under utbildningens gång erhållit kurser i anatomi, smärta och farmakologi. I litteraturstudien eftersträvades en objektiv syn, då denna förförståelse
17
åsidosattes. Polit och Beck (2017) förespråkar vikten av att bibehålla ett objektiv förhållningssätt och inte riskera bias i resultatet. Förförståelse ska inte inverka på studiens resultat. Rekommendationen Polit & Beck ger är att använda databaserna Cinahl och PubMed (Polit & Beck 2017). Databaserna som använts i denna studie var Cinahl, PubMed och PsycInfo. I Inklusion- och exklusionskriterierna valdes artiklar som var 5-år och yngre för att få material till en litteraturstudie som innehåller ny forskning i ämnet. Artiklar som var riktade mot postoperativ akut smärta, palliativ och cancersmärta, medicinska och artiklar skrivna av terapeuter och sjukgymnaster exluderades, då meningen med denna studie var att se på faktorer som påverkar sjuksköterskans inställning till patienter med allmän smärta. Medicinska artiklarna valdes bort, då detta är en studie i omvårdnad och ej ett arbete med ett medicinskt kliniskt syfte. Sjukgymnasternas artiklar valdes bort då det är en annan arbetsgrupp och denna litteraturstudie är riktad till sjuksköterskor och sjuksköterskans profession. PsycInfo var den databasen som gav dubbletter, vilket minskade antalet träffar i artikelsökningen i Urval 1. Ordet inställning valdes istället för attityd på grund av att ordet attityd låter hårt och provokativt i det svenska språket.
Sökorden Nurse, Attitude och Pain användes i alla databaser med olika sammanslagningar av orden. Det testades andra ord till exempel perception, assessment och persistent. Orden gav inte relevanta träffar som motsvarade syftet i sökningarna. I Urval 2 granskades alla artiklar från urval 1, artiklar med låg procentsats i svarsfrekvens och lågt antal deltagare valdes bort, risken fanns att relevanta resultat om sjuksköterskors inställning försvann i den hårda gallringen. Valet gjordes att alla kvantitativa artiklar skulle innehålla minst 50% svarsfrekvens för att antalet deltagare i alla 10 artiklar skulle bli så högt som möjligt. Den höga svarsfrekvensen gav en hög generaliserbarhet och trovärdighet. De kvantitativa artiklarna gav även en repeterbarhet då forskningarna är utförda efter ett internationellt frågeformulär som ger möjligheten att utföra liknande studier globalt. Fördelen med formuläret är att frågorna inte är riktade till någon specifik sjuksköterskeinriktning utan kan tillämpas inom alla kategorier. Det leder till att artiklarna i urval 3 har en internationell bredd, vilket ger en global syn på ämnet smärta och sjuksköterskans kunskap och inställning om smärta. Forskarna i artiklarna använde frågeformulär med liknande eller samma frågor, dessa formulär har olika titlar i de olika artiklarna.
18
Ordet attityd har många synonymer i det svenska språket. Inställning är ett av orden och förhållningssätt är ett annat. Artiklarna handlar om både inställning och förhållningssätt. Orden är svåra att särskilja från varandra, då orden är sammanlänkande. I denna litteraturstudie valdes inställning att ses som sjuksköterskans övertygelse och synsätt medan förhållningssätt ses som produkten av synsättet och kom att bli sjuksköterskans agerande.
Klinisk betydelse
Sjuksköterskans inställning påverkar den smärtbehandling patienten får och därmed är det viktigt att belysa de faktorer som påverkar sjuksköterskans inställning till smärttillstånd. För att främja en inställning som gynnar patienten och den smärtbehandling patienten får, är det även viktigt att i smärtbedömningen se patienten som en individ för att uppnå optimal omvårdnad. Kunskap kan positivt påverka sjuksköterskans inställning vilket kan leda till en förbättrad omvårdnad för patienten. På samma sätt ses en positiv inställning hos sjuksköterskor som uppskattar att arbeta med en viss patientgrupp.
Förslag till fortsatt forskning
Till vidare forskning hade det varit intressant att använda samma mätinstrument som forskarna i artiklarna (Al Quadire & Al Khalaileh 2014; Gretarsdottir et al. 2017; Yava et al. 2013) använde sig av och utföra en riksomtäckande forskning i alla landsting i Sverige. De förfrågade ska deltagarna ska vara sjuksköterskor som arbetar på en medicinsk eller kirurgisk avdelning. Detta ger en möjlighet att se skillnader i kunskap och inställning mellan yrkesgrupper med samma grundutbildning. Ingen liknande forskning gjord i Sverige hittades i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Ytterligare ett förslag till vidare forskning är patientens syn på sjuksköterskans inställning till patientens smärta.
Slutsats
Kunskap om smärtbedömning, kunskap om smärtbehandling och erfarenhet är faktorer som påverkar sjuksköterskans inställning till omvårdnad av patienter med smärttillstånd. Bristande kunskap och utbildning inom ämnet kan negativt påverka inställningen och den omvårdnad
19
patienten får, medan ökad kunskap och utbildning positivt kan påverka inställningen och omvårdnaden.
20
Referenslista
Aggarwal, V R. Macfarlane, G J. McBeth, J. A high tender point count is associated with the presence of multiple idiopathic pain disorders: results from a population study. European
Journal of Pain. 16(8). Ss. 1195–1203. Doi:
http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1002/j.1532-2149.2012.00127.x
Al Quadire, M. Al Khalaileh, M. (2014). Jordanien nurses and knowledge and attitude regarding pain management. Pain management nursing. 15(1), ss. 220–228. doi: https:doi.org/10.1016/j.pmn.2012.08.006
Basbaum, A I, (2009). Basic Mechanisms. I Argott, C E. (red.). Pain Management secrets. 3.uppl. Philadelphia: Mosby Elsevier, ss 19–27.
Bergeron, D A. Bourgault, P. Gallagher, F. (2015). Knowledge and beliefs about chronic non cancer pain management for family medicine group nurses. Pain management nursing. 16(6). ss. 951–958. doi: https://doi.org/10.1016/j.pmn.2015.09.001
Coulter, A. Parson, S. Askham, J. (2008). Where are the patients decision- making about their own care?. World health organization, on behalf of the European Observatory on the Health
Systems and Policies. ss. 1–14.
Eisenberger, N I. (2012). The neural bases of social pain: Evidence for shared representations with physical pain. Psychosom Med. 74(2). ss.126–135.
Doi:10.1097/PSY.0b013e3182464dd1.
Ellström, P-E. (1999). Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet: problem, begrepp och
teoretiska perspektiv i arbetslivet. Uppl: 1:4. Stockholm: Elander Gotab. ss.11–132.
Fabrigar, L R. Petty, R E. Smith, S M, Crites Jr, S L. (2006). Understanding Knowledge Effects on Attitude–Behavior Consistency:The Role of Relevance, Complexity, and Amount
21
of Knowledge. Journal of Personality and Social Psychology. 90(4). ss.556–577. Doi: 10.1037/0022-3514.90.4.556
Fallon, E., Fung, S., Rubal-Peace, G., & Patanwala, A. E. (2016). Predictors of Patient Satisfaction With Pain Management in the Emergency Department. Advanced Emergency
Nursing Journal, 38(2), ss. 115–122. doi:10.1097/tme.0000000000000096
Finnström, B. Söderhamn, O. (2006). Conceptions of pain among Somali women, Journal of
advanced nursing. 54(4), ss. 418–425
Ghane,T. Zamani, N. Hassanian- Moghaddam, H. Beyrami, A. Noroozi, A. (2018). Lead poisoning outbreak among opium users in the Islamic Republic of Iran, 2016–2017. Bulletin
of the World Health Organization. ss. 165–172. doi: http://dx.doi.org/10.2471/BLT.17.196287.
Gilron, I. et al. (2011). Assessment of neuropatic pain. I.Turk, D C. & Melzack R.
(red.). Handbook of pain assessment. uppl. 3:9 New York: Guilford Publications,INC. ss. 326–329.
Gorawara- Bhat, R. Wong, A. Dale, W. Hogan, T. (2017). Nurses´ perceptions of pain management for older- patients in the Emergency Department: A qualitative study. Patient
education and counseling. 100 (2). ss. 231–241. doi: https://doi.org/10.1016/j.pec
2016.08.019
Gretarsdottir, E. Zoëga, S. Tomasson, G. Sveinsdottir, H. Gunnarsdottir, S. (2017). Determinants of knowledge and attitudes regarding pain among nurses in a university hospital: A cross- sectional study. Pain management nursing. 18(3). ss. 144–152. doi: https://doi.org/10.1016/j.pmn.2017.02.200
Gropelli, T. Sharer, J. (2013). Nurses´ perceptions of pain management in older adults.
22
Gureje, O. Von Korff, M. Simon, G E. (1998). Persistent pain and well-being: A world health organization study in primary care. American medical association. 280(2). ss. 141–151. doi:10.1001/jama.280.2.147
Hawker,G A. Mian, S. Kendzerska, T. French. M. (2011). Measures of adult pain: visua analog scale for pain (VAS pain), Numreric rating scale for pain (NRS pain), McGill pain questionnarie (MPQ), Short- form McGill pain questionnarie (SF- MPQ), Chronic pain grade scale (CPGS), Short- form- 36 bodily pain skale (SF-36 BPS), and Measure of intermittent and constant osteoarthritis pain (ICOAP). Arthritis care & research. Doi: 10.1002/acr.20543.
Haley,B. Heo,S. Wright,P. Barone, C. Rao, M. Anders, R M. Relationships among active listening, self-awareness, empathy, and patient-centered care in associate and baccalaureate degree nursing students. NursingPlus Open. 3. ss. 11–16.
Doi: https://doi.org/10.1016/j.npls.2017.05.001
Haylock, P J. (2002). Managing cancer pain: where we´ve come from, where we are, and what is left to do. Illness, chrisis & loss. 10(1). ss. 62–79.
Heiskanen, T. (2012). Komplext regionalt smärtsyndrom, (Complex regional pain syndrome, CRPS). Finska läkaresällskapets handlingar. 172(1). ss. 13–19.
Igier, V. Sorum, P C. Mullet, E. (2014). Judging patients´pain from external cues. Journal of
health Psycology. 19(4). ss. 570–573. Doi: 10.1177/1359105313475899.
International Association for Study of Pain [IASP] (2017). IASP Taxonomy - Pain
Terms. https://www.iasp-pain.org/Taxonomy?navItemNumber=576 [2018-04-28]
International Council of Nurses. (2012). The ICN code of ethics for nurses. Geneve: ICN. http://www.icn.ch/images/stories/documents/about/icncode_english.pdf [2018-05-02]
Keen, A. McCrate, B. McLennon, S. Ellis, A. Wall, D. Jones, S. Influencing nursing knowledge and attitudes to positively affect care of patients with persistent pain in the
23
hospital setting. Pain management nursing. 18(3). ss. 137–143. doi: https://doi.org/10.1016/j.pmn.2017.04.002
Langer, R. (2010). When the patient does not tell the truth. Psychoanalytic Social Work. 17(1). ss. 1–16. Doi: https://doi.org/ 10.080/15228871003676549.
Larsson, H. Blomqvist, K. (2014). From a diagnostic and particular approach to a person-centred approach: a development project. Journal of clinical nursing. 24. ss. 465–474. doi: 10.1111/jocn.12628
Läkemedelsbehandling av långvarig smärta hos barn och vuxna –
behandlingsrekommendation. Information från Läkemedelsverket 2017;28(3):23–53.
Manwere, A. Chipfuwa, T. Mukwamba, M M. Chironda, G. (2015). Knowledge and attitudes of registered nurses towards pain management of adult medical patients: A case of bindura hospital. Health science journal. 9 (4:3). ss. 1–6.
Nanda International. (2011). I. Herdman, T H.(Red.) Omvårdnadsdiagnoser enligt
Nanda-definitioner och klassifikationer. uppl: 1:2. Lund: Studentlitteratur.
Natan, M B. Ataneli, M. Admenko, A. Noy, H. Nurse assessment of residents´pain in a long-term care facility. International Nursing Review. 60. ss. 251–257.
Ospina, M. & Harstall, C. (2002). Prevalence of chronic pain: an overview. Alberta heritage
Foundation for medical research. ss. 1–60.
Ozanne, A. (2015). Omvårdnad vid Amyotrofisk lateralskleros (ALS). I Gottberg, K. (red.).
Omvårdnad vid neurologiska sjukdomar. 1.1 uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 19–45.
Plaisance, L. Logan, C. (2006). Nursing Students Knowledge and Attitudes regarding Pain.
24
Polit, D. F. Beck, C. T. (2017). Nursing Research: Generating and assessing evidence for
nursing practice. 10. Uppl. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Rhodin, A. (2014). Långvarig smärta. I. Rhodin, A. (red.). Smärta i klinisk praxis. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 149–159.
Rivano-Fisher, M., Stålnacke, B-M., Gordh, T., Jansen, G. B., Bertilson, B. C., Peterson, M., Mannheimer, C., Gerdle, B. (2016). Nationellt uppdrag: Smärta. Stockholm: Sveriges
kommuner och landsting [SKL].
Ross,C. Bohannon, A S. Davis, D C. (1999). The Effects of a Short-Term Exercise Program on Movement, Pain, and Mood in the Elderly. Journal of Holistic Nursing. 17(2). ss. 139– 147. Doi: https://doi.org/10.1177/089801019901700203
Rytterström,P. Cedersund, E. Arman, M. (2009). Care and caring culture as experienced by nurses working in different care environments: A phenomenological - hermeneutic study.
International Journal of Nursing studies. 46(5). ss. 689–698. Doi:
http://dx.doi.org.biloproxy.kau.se:2048/10.1016/j.ijnurstu.2008.12.005
Sandh, M. & Boström, B. (2012). Sjuksköterskors uppfattning om smärtbehandling och användning av riktlinjer. Vård i Norden. 32(106). ss. 44–49.
Schreiber, J A. Cantrell, D. Moe, K A. Hench, J. McKinney, E. Lewis, C P. Weir, A. Brockopp, D. (2014). Improving Knowledge, Assesment, and Attitudes related to Pain
Management: Evaluation of an Intervention. American Society for Pain Management Nursing. 15(2). ss. 474–481. Doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.pmn.2012.12.006.
25 Statistiska centralbyrån
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter- amne/Levnadsforhallanden/Levnadsforhallanden/Undersokningarna-av-levnadsforhallanden-ULF-SILC/12202/12209/Behallare-for-Press/181293/ [ 2018-03-09]
Sturesson, L. Falk, A-C. Castrén, M. Niemi- Murola,L. Lindström, V. (2016) Mandatory documentation of pain in the emergency department increases analgesic administration but does not inprove patients´ satisfaction of pain management. Scandinavian Journal of
pain. (13). ss. 32–35. Doi: https://doi.org/10.1016/j.sjpain.2016.06.006.
Svenska Palliativregistret (2017). Abbey Pain Scale.
http://media.palliativ.se/2015/08/AbbeyPalliativ2011Sve1.pdf [2018-05-02]
Svensk sjuksköterskeförening [SSF]. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska.
Svenska synonymordbok (2009). Inställning. Stockholm: Nordstedts.
Takai, Y., Yamamoto-Mitani, N., Ko, A., Heilemann, M. (2012). Differences in Pain Measures by Mini-Mental State Examination Scores of Residents in Aged Care Facilities: Examining the Usability of the Abbey Pain Scale–Japanese Version. ScienceDirect. 15(1). ss. 236–245. doi: https://doi.org/10.1016/j.pmn.2012.09.004
Turk, D C. & Melzack R. (2011). The Measurement of pain and the assessment of people experiencing pain. I.Turk, D C. & Melzack R. (red.). Handbook of pain assessment. uppl. 3:9 New York: Guilford Publications,INC. ss. 3–19.
Vosball, B. Dunn, K S. Shelestak, D. (2013). Knowledge and Attitudes of Pain Management Among Nursing Faculty. Pain Management Nursing. 14(4). ss. e226-e235. Doi:
26
Wewers, M E. Lowe, N K. (1990). A critical review of visual analogue scales in the measurment of clinical phenomena. Research in nursing and Health. 13. ss. 227–236.
Yava, A. Cicek, H, Tosun, N. Özcan, C. Yildiz, D. Dizer, B. (2013). Knowledge and attitudes of nurses about pain management in Turkey. International journal of caring sciences.6(3). ss. 494–505.
Young, J L.Horton, F M. Dvidhizar, R. (2006) Nursing attitudes and beliefs in pain assessment and management. Doi: 10.1111/j.1365- 26.48.2006.03735.x
1
BILAGA 1
Författare, Årtal, Land Syfte Metod Huvudresultat
Al Quadire, M., Al Khalaileh, M. 2014 Jordanien Att utvärdera sjuksköterskors kunskap
och attityd gällande smärthantering
Metod: Kvantitativ Urval: Strategiskt Datainsamling: Frågeformulär,
Knowledge and Attitudes Survey Regarding Pain (KAS)
Tillfrågade: 400 Bortfall: 48% Antal deltagare: 211
Sjuksköterskorna uppvisade en låg kunskap om smärta, smärtbedömning och smärtbehandling. Studien visade att
högre kunskap genererade bättre inställning till omvårdnad av patienter med smärta. Samt att sjuksköterskorna
uppvisade svårigheter att skatta patienter som ej visade fysiska tecken
på smärta. Runt hälften av sjuksköterskorna bad patienter att
uthärda mer smärta innan de gav analgetika. En kort extern kurs, fysisk ålder och yrkesverksamhet påverkade inte sjuksköterskornas inställning till omvårdnad av patienter med smärta.
2 Bergeron, D.A., Bourgault, P., Gallagher, F. 2015 Kanada
Att utvärdera kunskap och uppfattning hos sjuksköterskor gällande kronisk icke-malign smärta
Metod: Blandad (Mixed Method)
Urval: Strategiskt Datainsamling: Frågeformulär,
Franska versionen av Toronto
Pain Management Index via
mail Tillfrågade: 195
Bortfall: 70% Antal deltagare: 53
Sjuksköterskorna i studien uppvisade låg kunskap om smärta,
smärtbedömning och smärtbehandling. En god grundläggande kunskap om opioider samt låg kunskap om bruket av
dessa läkemedel uppvisades. Enskilda kurser och träning i arbetet var exempel
på viktiga metoder för att bibehålla kunskap.
3 Gorawara-Bhat, R.,
Wong, A., Dale, W., Hogan, T.
2017
USA
Att identifiera teman som uppkommer från sjuksköterskors uppfattning
av att smärtskatta äldre patienter. Använda dessa
teman som guide i utvecklingen av bättre smärtskattning Metod: Kvalitativ Urval: Bekvämlighetsurval Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer,
Appendix Interview Guide
Tillfrågade: 20 Bortfall: 0% Antal deltagare: 20
Sjuksköterskor uppvisade låg kunskap om smärta, smärtbehandling och smärtbedömning. Upplevelsen av svårigheter med att tala med patienter om smärta lyftes fram. Sjuksköterskor
antog att patienterna visste vilka behandlingar som fanns tillgängliga varför de ej talade med patienterna om behandlingsalternativ. Sjuksköterskorna
lyfte vikten av att ta hänsyn till patientens medicinska historia vid
4 Gretarsdottir, E., Zoëga,
S., Tomasson, G., Sveinsdottir, H., Gunnarsdottir, S.
2017
Island
Syftet var att utvärdera sjuksköterskors kunskap och attityd till patienter med
smärta inom sjukhuset
Metod: Kvantitativ Urval: Strategiskt Datainsamling: Frågeformulär,
Knowledge and Attitude Survey Regarding Pain (K&A-SRP)
Tillfrågade: 459 Bortfall: 48% Antal deltagare: 235
Sjuksköterskor uppvisade svårigheter att smärtskatta patienter som ej visade tecken på smärta. Sjuksköterskor med högre utbildningsnivå uppvisade bättre
inställning till patienter med smärta. Den utbildning de fått anses vara
otillräcklig i förhållande till arbetsuppgifterna enligt sjuksköterskorna. Fysisk ålder och
yrkeserfarenhet påverkar ej inställningen till smärta.
Sjuksköterskorna uppvisar låg kunskap om farmakologi.
5 Gropelli, T. & Sharer, J.
2013 USA Att fastställa sjuksköterskors uppfattning om smärthantering i äldrevård Metod: Kvalitativ Urval: Bekvämlighetsurval Datainsamling: Strukturerade intervjuer, Utformad intervjuguide Tillfrågade: 16 Bortfall: 0% Antal deltagare: 16
Icke-farmakologiska åtgärder användes innan administrering av analgetika och ansågs ha god effekt på låg till måttlig nivå av smärta. Smärtbehandling bör
vara individuell, vilket beskrivs kan vara svårt att realisera. Sjuksköterskor
fokuserar på fysiska aspekter vid behandling av smärta. Placebo-preparat
ansågs vara effektiva för att utreda om smärtan var verklig. Sjuksköterskorna
beskriver att de önskar förbättra förmågan att smärtskatta patienter som
ej kan förmedla sig verbalt. Om sjuksköterskan uppskattar att arbeta
med patientgruppen påverkades inställningen till omvårdnad av patienter med smärta positivt.
6 Keen, A., McCrate, B.,
McLennon, S., Ellis, A., Wall, D., Jones, S.
2017
USA
Syftet var att se hur effektiv evidensbaserad smärtutbildning är när man
ska utreda och utveckla sjuksköterskor kunskap och
attityder gällande smärthantering
Metod: Kvantitativ Urval: Bekvämlighetsurval Datainsamling: Frågeformulär,
Knowledge and Attitudes Survey Regarding
Pain-Revised utfördes två gånger Tillfrågade: 76 Bortfall: 48% Antal deltagare: 51 Om sjuksköterskor får information om läkemedel och biverkningar känner de
sig mer motiverade att tala om läkemedel med patienter. Enskilda
kurser, träning i arbetet, vidareutbildning och läsning av relevant litteratur var viktiga delar för
att bibehålla och vidareutveckla kunskap. När kunskapen ökade ansåg
sjuksköterskorna att avdelningens riktlinjer behövde uppdateras.
7 Larsson, H. & Blomqvist,
K.
2014
Sverige
Att undersöka förändringar under en längre tid i en interdiciplinär grupp som var engagerade i att utveckla
smärtskattningsverktyg
Metod: Kvalitativ Urval: Strategiskt Datainsamling: Gruppintervjuer, två öppna frågor inledde första sessionen
Tillfrågade: 6 Bortfall: 0% Antal deltagare: 6
Sjuksköterskor beskrev svårigheter att tala med patienter om smärta, de visste att patienter sällan talade om smärta om
sjuksköterskan ej frågade om det. Riktlinjer kan försvåra processen att
individanpassa smärtbehandlingen. Sjuksköterskorna antog att patienterna visste vilka behandlingsalternativ som fanns tillgängliga och talade inte med
8 Manwere, A., Chipfuwa,
T., Mukwamba, M., Chironda, G. 2015 Zimbabwe Att uppskatta sjuksköterskors kunskap
och attityd gällande smärthantering på en medicinsk avdelning i Zimbabwe Metod: Kvantitativ Urval: Systematiskt Datainsamling: Frågeformulär, skapades från litteratur för studien Tillfrågade: 50 Bortfall: 0% Antal deltagare: 50
Bättre kunskap och att arbeta en längre tid med en specifik patientgrupp påverkade inställningen till smärta och
smärtbedömning. Sjuksköterskor med högre kunskap valde i högre grad att
implementera smärtbedömningar i arbetet än sjuksköterskor som hade
lägre kunskap. Sjuksköterskor uppvisade låg kunskap om smärta, smärtbedömning och smärtbehandling.
Patienter som ej uppvisade tecken på smärta smärtskattades lägre av sjuksköterskor än patienter som uppvisade tecken på smärta.
Icke-farmakologiska metoder ansågs effektiva mot låg till måttlig nivå av smärta. Kunskap sågs ej vara relaterad
9 Natan, N.B., Ataneli, M.,
Admenko, A., Noy, R.H.
2013
Israel
Att identifiera faktorer som förutser hur sjuksköterskan
utför smärtskattning på äldre patienter. Samt att undersöka om äldre blir åldersdiskriminerade när sjuksköterskan utför smärtskattningarna Metod: Kvantitativ Urval: Strategiskt Datainsamling: Frågeformulär, utformade av studiens författare Tillfrågade: 120 Bortfall: 14% Antal deltagare: 104
God kunskap om smärtbedömning resulterade i ökat antal utförda smärtbedömningar. Sjuksköterskor
uppvisade låg kunskap om smärta, smärtbedömning och smärtbehandling.
Runt hälften av sjuksköterskorna bad patienten uthärda mer smärta innan sjuksköterskan administrerade någon
analgetika, och ytterligare hälften av dessa ville hellre ge placebo-preparat.
Högre utbildning sågs ge bättre inställning till omvårdnad av patienter med smärta. Sjuksköterskorna ansåg att
de fick för lite utbildning i förhållande till de arbetsuppgifter de dagligen utför.
En kort extern kurs kunde inte ses påverka sjuksköterskors inställning.
10 Yava, A., Cicek, H.,
Tosun, N., Özcan, C., Yildiz, D., Dizer, B.
2013
Turkiet
Att avgöra om demografi och utbildning påverkar sjuksköterskors kunskap
och attityd vid smärthantering på ett universitetssjukhus i Turkiet
Metod: Kvantitativ Urval: Bekvämlighetsurval Datainsamling: Frågeformulär,
Nurses’ Knowledge and Attitudes Survey Regarding
Pain (NKASRP)
Tillfrågade: 297 Bortfall: 17% Antal deltagare: 246
Sjuksköterskor beskriver att de inte känner sig bekväma med att använda
smärtskattningsinstrument. De sjuksköterskor som hade större kunskap
eller hade arbetat med en specifik patientgrupp en längre tid uppvisade
mer positiv inställning till att utföra smärtbedömning. Sjuksköterskor
uppvisade låg kunskap om smärtbedömning, smärtbehandling och om smärta. Sjuksköterskorna uppvisade
svårigheter att smärtskatta patienter som ej uppvisade tecken på smärta.
Beroende på vilken avdelning sjuksköterskorna arbetade på sågs skillnader i deras kunskap om smärta.
