• No results found

De vikingatida båtgravarna vid Valsgärde : relativ kronologi

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "De vikingatida båtgravarna vid Valsgärde : relativ kronologi"

Copied!
9
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Schönbäck, Bengt

Fornvännen 2002(97):1, s. [1]-8

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2002_001

Ingår i: samla.raa.se

(2)

De vikingatida båtgravarna vid Valsgärde

- relativ kronologi

Av Bengt Schönbäck

med inledande kommentar av Lena Thunmark-Nylén

Schönbäck, B. 2002. De vikingatida båtgravarna vid Valsgärde - relativ krono-logi. Med inledande kommentar av Lena Thunmark-Nylén. (The relative chro-nology of the Viking Period boal-graves at Valsgärde. With an introduction by Lena Thunmark-Nylén.) Fornvännen gy. Stockholm.

The boat-graves of the Vendel Period at Valsgärde, Gamla Uppsala parish in Uppland, are well-known. Although most of the Viking Period graves at Valsgärde have not yet been afforded monographic treatment, their relative chronology was established a long time ago. With Bengt Schönbäck's kind per-mission his tables of lhe relative chronology of the Viking Period boat-graves and the successive series of other inhumation graves at Valsgärde are published here separately from the planned monographs. The sequence is eonstrueted by means of usual daling crileria, supported by the stratigraphy of the features. The abso-lute dates must, however, be revised as the tables were drawn up in the early

19505.

Bengt Schönbäck, Hellinge, Sjonhem, SE—620 2 j Romaktoster, Sweden

Gravbacken vid Valsgärde, Gamla Uppsala socken, Uppland, med sina femton båtgravar, ett tiotal andra skelettgravar (varav hälften från tiden före 700) samt ett femtiotal brandgravar och flera andra anläggningar (inklusive en skeppssättning, Schönbäck 1957) utgrävdes i sin helhet av Uppsala-seminariet för nordisk och jämförande fornkunskap u n d e r åren

1928-1952. Huvuddelen av de vendeltida båt-gravarna kar publicerats monografiskt, medan merparten av de vikingatida båtgravarna ä n n u väntar på systematiskt offentliggörande (ven-deltida båtgravar: Arwidsson 1942,1954, 1977; vikingatida båtgravar: Dyfverman 1929, Fridell

1930, Odencrants 1933). Ingående bearbet-ning av de vikingatida båt- och schaktgravfyn-den har emellertid utförts, och Bengt Schön-bäck har vänligen låtit mig ta del av hans opub-licerade material. Det var till stor hjälp vid min egen bearbetning av det vikingatida Gotlands-materialet inför publiceringen av Die

Wikinger-zeit Gotlands ( 1 9 9 5 - ) . De här redovisade nio ta-blåerna utarbetades och tecknades av Schön-bäck u n d e r 1950-talets första år. Sedan dess har synen på den absoluta dateringen justerats, medan den relativa kronologin naturligtvis ej påverkas därav. När jag enträget bett Schön-bäck att publicera följande viktiga relativkro-nologiska sammanställning, har han nu i stället givit mig tillstånd att på hans vägnar förmedla tablåerna till allmän kännedom med följande textutdrag från ett längre manuskript:

»Fynden i de vikingatida båtgravarna spegla en genom generationer, med smärre av-vikelser, från vendeltiden nedärvd ritual, som i viss mån följes även i den serie om fem sckakt-gravar som u n d e r iooo-talet avlösa båtsckakt-gravar- båtgravar-na (kristen influens?). Utgångspunkten för den kär framlagda vikingatida grav- ock föremåls-sekvensen är därför att samtliga dessa gravar re-presentera samma fämiljetradition som de fö-regående vendeltida, nämligen att endast

(3)

Fig. i. Gravbacken vid Valsgärde. Efter Arwidsson 1977. — The cemetery at Valsgärde.

vudmannen - familjeöverhuvudet - i varje ge-neration erhöll en större, bättre utrustad grav på gårdens gravfält, varvid dock kan noteras att gravlyxen efterkand tunnades ut. Väsentlig är även den omständigketen att Valsgärdefäket, till skillnad från andra jämförbara båtgravfält, endast i ringa grad utsatts för plundring ock skadegörelse, varför gravföljden bevarats intakt De nära tre gånger så många brandgravarna för kvinnor ge ingen antydan om en

successions-ordning motsvarande männens. De föremåls-serier, som ingå i bilagda tablåer, tillhöra där-för utrustningen i m ä n n e n s gravar, vilkas kro-nologiska ordningsföljd är relativt lättare att bestämma. Med d e n n a utgångspunkt repre-sentera de femton båtgravarna från vendelti-den och fram till 1000-talets början och de fem enklare avläggarna u n d e r iooo-talet en lång följd av tjugo generationer, där de enskilda in-dividernas livslängd självfallet kunnat vara

(4)

högst varierande. Denna osäkerhet till trots är det emellertid möjligt att i gravarnas standar-diserade uppsättningar av jämförbara föremål, såväl enklare som förnämligare, följa de olika föremålsgruppernas formutveckling u n d e r om-kring ett halvt årtusende.

I dessa tablåer, som endast redovisa de vi-kingatida gravläggningarna, kar gravföljden försöksvis grupperats efter allmänt arkeologis-ka ock - där så varit möjligt - stratigrafisarkeologis-ka be-dömningar.»

Vidare ur Sckönbäcks manuskript: »Det är viktigt att påpeka att tabellerna icke upprättats efter typologiska antaganden. Att de enskilda exemplaren i de föremålsgrupper, som tabel-lerna redovisa, här följa i en 'typologisk' sek-vens synes styrka inte blott att den antagna gravföljden synes vara helt riktig utan även att den relativa kronologi, som av tidigare forska-re baserats på bl.a. 'typologi' är i förvånande grad helt korrekt. Det är också av intresse att konstatera hur föremålen i en serie - inte minst de enkla bruksföremålen - sakta förändras även u n d e r den korta tidrymden mellan två be-gravningar (? - ca 30 år). Samtidigt visa de efter-h a n d förändrade formerna att det icke är någ-ra 'antikviteter' som lagts ned i dessa gnåg-ravar utan genomgående de för varje generation gångbara och ' m o d e r n a ' föremålen.»

Den åberopade stratigrafiska situationen fram-går av följande uppställning och Harrismat-risen i fig. 11:

Båtgrav 1 anlagd senare än båtgrav i o Båtgrav 9 anlagd senare än båtgrav 14 Båtgrav 10 anlagd tidigare än båtgrav 1 och senare än båtgrav 15

Båtgrav 11 anlagd tidigare än schaktgrav 22 och 23 och senare än båtgrav 13

Båtgrav 12 anlagd tidigare än schaktgrav 28 Båtgrav 13 anlagd tidigare än båtgrav 11 och 14

Båtgrav 14 anlagd tidigare än båtgrav 9 och senare än båtgrav 13

Båtgrav 15 anlagd tidigare än båtgrav 10 Schaktgrav 22 anlagd senare än båtgrav 11 Schaktgrav 23 anlagd tidigare än schakt-grav 25 och senare än båtschakt-grav 11

Schaktgrav 25 anlagd senare än schaktgrav 23

Schaktgrav 28 anlagd senare än båtgrav 12

Tablåhuvudet visar gravnumren, varvid båtgra-varna och schaktgrabåtgra-varna åtskiljs av ett dubbel-streck (mellan båtgrav 11 och schaktgrav 23).

Referenser

Arwidsson, Greta. 1942b. Valsgärde 6. Die Grä-berfunde von Valsgärde 1. Acta Musei antiquita-tum septentrionalium Regiae Universitatis Upsa-liensis 1. Uppsala.

Arwidsson, Greta. 1954. Valsgärde 8. Die Grä-berfunde von Valsgärde 2. Acta Musei antiquita-tum septentrionalium Regiae Universitatis Upsa-liensis 4. Uppsala.

Arwidsson, Greta. 1977. Valsgärde 7. Die Gräber-funde von Valsgärde 3. Acta Musei antiquitatum septentrionalium Regiae Universitatis Upsalien-sis 5. Uppsala.

Dyfverman, M., 1929. Bätgraven nr 2 vid Valsgärde, Gamla Uppsala. Rig 12. Stockholm.

Fridell, A., 1930. Den första bätgraven vid Valsgärde i Gamla Uppsala socken. Fornvännen 25. KVHAA. Stockholm.

Odencrants, R., 1933. Båtgraven nr 4 vid Valsgärde. Upplands fornminnesförenings tidskrift 43. Uppsala. Petersen.J., 1 g 19. De norske vikingesverd. En

typologisk-kronologisk studie över vikingetidens vaaben. Viden-skapsselskabets skrifter 2. Kristiania.

Schönbäck, B., 1957. »Agrafwae bakkae«. Torv,. Upp-sala.

Thunmark-Nylén, Lena. 1995-. Die Wikingerzeit Got-lands. KVHAA. Stockholm.

(5)

i(n)

BOo

13

ft t

900

t

3 f2 15

m

/ o 0 0 /

9 ff 23

Fig. 2. Svärd (typer enligt Petersen 1919). — Swords (types according to Petersen 1919).

Fig. 3. Spjutspetsar. — Spear heads.

6 0 0

/J ft

t

90o

tf 3 /2 /5

/O

22

28 26 25

fooo

f 9 ff

W

23

m

22

m

28 26 25

Fornvännen gy (2002)

(6)

u m 1 i -f«a^~

•A-t * &g•A-t;

600 900 fooo

f3 ft 2 t 3 f2 f5 fO f 9 ff 23 22 28 26 25

WL

Tm

_m

Wm

Fig. 4. Sköldbucklor och huggknivar. — Shield bosses and seaxes.

y

Fig. 5. Yxor och pilspetsar. (Pilspetsen i grav 28, en av de sist undersökta gravarna, upptäcktes först sedan tabellerna fullbordats).

— Axes and arrow heads. (The arrowhead in grave 28, one of the last graves to be excavated, was not discovered until the tables were already completed).

Boo

13

/t

2

9oo

t

3 /2

•Z

f5

fO

/ o 0 0

/ 9

f/\23

• J

22

28 2é 25

Fornvännen gy (2002)

(7)

@=*ffi>CBOI!«g>

k

3 I

O

Fig. 6. Betselgarnityr. — Bridle mounts.

Fig. 7. Selbagskrön och stigbyglar. — Yoke finials and stirrups.

J r * -St..

ö

fl

b

Soo

13 ff

2

9oo

*f

3

f2

fS fö

fooo

f

9

/ /

23 22 28 26 25

m

Fornvännen yy (2002)

(8)

Fig. 8. Körutrustning. — Horse driving equipment

fT

fil

ff f

Ä

I? v n fl

If If Ii

3 « . « 1

K

Fig. g. Skrin med nycklar och lås, lerkärl, bronskärl, järnkärl, grytkrokar.

— Boxes with keys and padlocks, ceramic vessels, bronze vessels, iron vessels, cauldron hooks.

8>oo

I 3 \ f * \ t \

mm

9oo

t

3

tz

15 fö

/ooo

f

9 If 23 22 28 26 25

i • 1 12 10 1 1 1J 1 11

{mi

Fornvännen gy (2002)

(9)

k Å

O B at

fl

- $ #

£ •

• @ 8 -@ 8 0 0

/J /y

J? 9<3c?

y

5 /2 \/5 /O

WM

/<?tf<4 /

?

/ /

23 22 28 26 25

• •

~ 892. oroa- *4»4»V fozo frtAi /om-1050

lig. 1 o. Balansvågar, viktlod, hängbrynen, ringspännen, bältesöljor, saxar, mynt. (Pilen vid myntet i grav 2 av-ser, enl. Schönbäck muntligen, ett övervägande i frågan om den absoluta dateringen).

— Scales, weights, p e n d a n t whetstones, p e n a n n u l a r brooches, belt buckles, shears, scissors, coins. (arab = Arabic, Hedeby = Haithabu, tysk = German, fris. = Frisian; the arrow at the coin of grave 2 is related to the question of absolute dating).

Fig. 1 1. Harris-matris över de studerade gra-varnas stratigrafiska relationer.

— Harris matrix of stratigraphic relation-ships a m o n g the studied graves.

Figure

Fig. i. Gravbacken  vid Valsgärde. Efter  Arwidsson 1977.  — The cemetery at  Valsgärde
Fig. 2. Svärd (typer enligt Petersen 1919).  — Swords (types according to Petersen 1919)
Fig. 4. Sköldbucklor och huggknivar. — Shield bosses and seaxes.
Fig. 6. Betselgarnityr. — Bridle mounts.
+3

References

Related documents

Följder härav synes vara, att kölen bru- tits på ett ställe närmare aktern och att styrbordssidan i hela sin längd blivit utfläkt, vilket tvärprofilerna tydligt utvisa (se fig.

Med fördel kan det filosofiska och teoretiserade synsättet som assemblage teori utgör även användas till att både öka förståelsen för hur olika föremål är med och

Att detta inte går att belägga för just gravfälten vid Vaxmyra kan vara dels för att dessa inte kan ses ovan mark och dels för att gravfälten helt saknar lämningar från

des Gamla Uppsala som den viktigaste symbolen för den svenska staten.. Från flera håll uttrycktes önskemål om att uppföra ett nationalmonument och för detta ändamål

På sidan A löper runorna i den övre raden från vänster till höger, medan texten i de två följande raderna är vänd upp och ned i förhållande till denna och löper från

Formen på o-runan med ensidiga bistavar snett nedåt höger (Ê) talar snarast för vikingatid, eftersom denna runa under medeltiden vanligtvis hade bistavarna placerade till vänster

Två av huggknivarna ha rika, delvis förgyllda bronsbeslag i samma anordning, som förut, är känd bådo från Vendel och framför allt från Gotland (jfr Sv.. Betselbeslag

Ett hittills okänt storskaligt mo- nument bestående av flera hundra meter långa ra- der av mycket stora stolphål har undersökts bara några hundra meter från Uppsala högar (fig.