Examensarbete i kulturgeografi, 15 hp Samhällsplanerarprogrammet, 180 hp
Vårterminen 2020
GIS I REGIONAL PLANERING
Regionerna Västernorrland, Kalmar län och Dalarna
Daniel Furberg
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för geografi Kandidatexamen i kulturgeografi
Handledare Umeå universitet: Magnus Strömgren Handledare Region Västernorrland: Mathias Sundin
Examinator: Ulf Wiberg
FÖRORD
Denna uppsats innebär slutet på mina studier på Samhälls- planerarprogrammet på Umeå universitet, men innebär också början på nya utmaningar. Examensarbetet har skrivits till- sammans med Regional Utveckling på Region Västernorrland i samband med regionens utveckling av en ny GIS-strategi.
Jag vill rikta ett särskilt tack till mina handledare. Jag vill tacka Mathias Sundin som har varit min handledare på Region Västernorrland och engagerat hjälpt till och varit ett stort stöd under arbetets gång. Jag vill också tacka Magnus Strömgren som varit min handledare på Umeå universitet och idogt oavsett tid på dygnet kommit med feedback och inspiration.
Jag vill också tacka alla nära och kära som stöttat mig under arbetets gång samt alla informanter på Region Västernorrland, Region Kalmar län och Region Dalarna för att ni har ställt upp och tagit er tid att bli intervjuade.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
ABSTRACT ...i
1 INLEDNING ... 1
1.1 Syfte och frågeställningar... 2
1.2 Bakgrund ... 3
1.2.1 Västernorrlands län och Region Västernorrland ... 3
1.2.2 GIS-hantering i Region Västernorrland ... 4
1.3 Disposition ... 5
2 TEORETISKT RAMVERK ... 6
2.1 GIS-hantering i offentlig verksamhet ... 6
2.2 Effektivisering av GIS-användning ... 6
2.3 GIS inom regional planering... 10
3 METOD ... 12
3.1 Val av jämförelseobjekt... 12
3.2 Underlag och material ... 14
3.2.1 Intervjuer ... 14
3.2.2 Analytiskt ramverk ... 15
3.3 Metoddiskussion ... 15
3.3.1 Källkritik ... 16
3.3.2 Etiska aspekter ... 16
4 RESULTAT ... 17
4.1 Region Kalmar län ... 17
4.2 Region Dalarna ... 18
4.3 Region Västernorrland ...20
4.3.1 Regionfastigheter ...20
4.3.2 Transport och hjälpmedel ... 21
4.3.3 Bredband, kollektivtrafik och infrastruktur ... 22
4.3.4 Tillväxt ... 22
4.3.5 Folkhälsa ... 23
4.3.6 Primär- och specialistvård ... 24
5 DISKUSSION ... 25
5.1 Regionernas GIS-användning ... 25
5.2 GIS i Region Västernorrland ... 27
5.3 Vidare studier ... 29
SAMMANFATTNING ...30 REFERENSER ... 31 BILAGA ... 35
i
GIS in regional planning –the regions of Västernorrland, Kalmar län and Dalarna
Daniel Furberg
ABSTRACT
In the process of analysing and monitoring the growth and development work, Geographic Information Systems (GIS) is a useful tool. GIS maps can explain the world by putting spatial aspects in relation to each other. The County Council of Västernorrland was converted into a Region in 2017 and thus received responsibility for the regional development work.
Currently, the region does not have a GIS operation of its own but has realized that a regional GIS management would facilitate by more efficient analyses and better decision support.
The purpose of this study is to compare and describe how GIS is used in similar Regions and how GIS can be used in Region Västernorrland. A value table with selected factors such as area and population has been created to identify similar regions to Region Västernorrland. The study examines how GIS is handled in Region Kalmar län and Region Dalarna. Interviews with GIS users in each Region have been compared with theories on GIS usage in public and regional activities to discuss how the regional GIS usage can be developed.
The result shows that the regional GIS use has a development potential in several areas shown in previous studies. Lack of data, knowledge and organizational coordination are some of the areas that GIS users handle. The interviews also show that there are interests and opportunities for regional GIS management.
Keywords: Geographic Information Systems, GIS, Regions, Regional Planning, Regional Development
1
1 INLEDNING
Historiskt har landstingen varit en stark regionalpolitisk aktör men sedan 1970-talet har det funnits en debatt kring landstingens huvudfokus. Meningsskiljaktigheter har funnits kring bland annat ansvaret för regional utveckling och sjukvården. I grunden finns en debatt kring demokrati och privatisering. Näringslivet var enligt tidigare lagstiftning en statlig angelägenhet och fick inte påverkas av landsting och kommun, samtidigt som landstingen hade i uppdrag att ansvara för allmänintressen och service.
På 1960-talet fick länsstyrelserna i uppdrag att förhindra utarmningen av landsbygden till följd av den kraftiga urbaniseringen och skapa fler jobb genom regionalpolitiskt stöd. Landstingen expanderade också sjukvården för att skapa fler arbetstillfällen.
Under 1990-talet förändrades regionalpolitiken. Tidigare fördelningspolitik ersattes av att länsstyrelser och landsting skulle arbeta för utveckling i hela landet och inte bara i glesbygden. Samarbete mellan länsstyrelsen, kommuner och landsting var dock problematiskt sett till dess diffusa ansvarsområden. Som ett resultat av detta föddes idén med regionala självstyrelseorgan bestående av flera landsting med huvudansvar för det regionala utvecklingsarbetet. Landstingen skulle således även kallas för regioner och ta över det regionala utvecklingsansvaret från länsstyrelserna. Ett projekt genomfördes där storlän och storregioner bildades i Skåne och Västra Götaland vilket resulterade i Region Skåne och Västra Götalandsregionen, vilka fick ansvar för det regionala utvecklingsarbetet. Även ett regionförbund bestående av kommuner och landsting i Kalmar län respektive Gotlands kommun bildades vilka senare skulle utvecklas till Region Kalmar län och Region Gotland. I början av 2000-talet fick kommuner och landsting i samtliga län möjlighet att ansöka om att bilda kommunala samverkansorgan enligt modellen i Kalmar län (Sveriges Kommuner och Landsting 2013, 475–478).
Det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet regleras i lag (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar. Regionerna ska skapa hållbar regional tillväxt och utveckling vilket innebär att regionerna ska utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling samt samordna genomförandet. Regionen ska även besluta om tillämpandet av statliga medel för regionalt tillväxtarbete samt följa upp, utvärdera och redovisa resultatet.
Regioner ska även upprätta och fastställa länsplaner för regional transport- infrastruktur samt utföra uppgifter inom EU:s strukturfondsprogram. Förordning (2017:583) om regionalt tillväxtarbete innehåller bestämmelser för regionalt tillväxtarbete och statliga myndigheters medverkan i det regionala tillväxtarbetet.
Tillväxtarbetet ska uppfylla målen för den regionala tillväxtpolitiken och EU:s sammanhållningspolitik. Det regionala tillväxtarbetets analyser, strategier, program och insatser ska också genomsyras av ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.
Avgörande för tillväxtarbetet är samarbete på lokal, regional, nationell och inter- nationell nivå. Tillväxtarbetet ska utgå från en regional utvecklingsstrategi, en samlad och sektorsövergripande strategi med mål och långsiktiga prioriteringar.
Geografiska informationssystem (GIS) är ett digitalt verktyg som kan användas i arbetet med hållbar utveckling. GIS möjliggör identifiering och analysering av förhållandet mellan olika faktorer och dess utveckling över tid, exempelvis hur vattennivåer förändras som resultat av klimatförändringar (Hwang 2013, 281).
Representation och kommunikation både historiskt och i framtiden är bygger på
2
kartor och geografisk information, något som kan uppfattas som ett naturligt inslag i vardagen men inte alltid som avgörande för vår förståelse av världen. Kartbilden och verkligheten skiljer sig i många aspekter. Kartografiska data kan vara förenklad, förstorad och till och med ge en förvrängd bild av verkligheten. Kartografiska data kan dock hantera verklighetens komplexitet och underlätta kommunikationen. Med hjälp av geografiska data kan vi skapa och projicera mänsklig och miljömässig påverkan på landskapet. I takt med en allt mer digital värld har användandet av GIS blivit mer regel än undantag i samhällsutvecklingen. GIS används bland annat av bönder för att effektivisera gödselspridning, av brandkårer för att effektivisera framkörningstid och av forskare för att analysera naturresurser (Harvey 2016, 3–8). GIS möjliggör att kartor kan kompletteras med statistik dialoger och mätningar med mera vilket skapar nya dimensioner för rumslig analys (Boverket 2019). GIS medför alltså flera planeringsfördelar men det finns hinder för GIS-användning i offentlig verksamhet sett till organisatoriska begränsningar (Göçmen och Ventura 2010, 172) och i Sverige är potentialen med GIS sällan fullt utnyttjad (Metria 2019, 2).
Region Västernorrland har sedan regionbildningen 2017 ansvarat för det regionala utvecklingsarbetet och har således behov av verktyg för rumslig analys. Regionen har arbetat mycket med geografisk information och enheten Regional Utveckling har sett att GIS-underlag blir allt mer vanligt och nödvändigt. Egen organisatorisk GIS- hantering fanns i början på 2000-talet men hanterades enbart som projekt och i dagsläget har Regionen istället använt konsultativa tjänster för GIS-hantering.
Regionen anser att egen GIS-hantering skulle innebära en verksamhetsutveckling med effektivare hantering av eget material och effektivare kostnadshantering. De ser också GIS som ett bra sätt att genomföra analyser som beslutsunderlag. Regional Utveckling vill dock veta hur andra likartade Regioner använder GIS för att kunna utveckla det egna GIS-arbetet (Mathias Sundin, Samordnare bredband Region Västernorrland.
Intervju 2020-04-03).
Denna rapport tittar på hur Region Västernorrland kan använda GIS kopplat till tidigare forskning och hur två likartade Regioner, Region Kalmar Län och Region Dalarna, använder GIS sett till verksamhetsområden, resurser och organisering.
Begreppet region kan avse både förvaltning och territorium (län) varav regionala förvaltningar skrivs med inledande versal och områden skrivs med inledande gemen.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att, mot bakgrund av Region Västernorrlands GIS-arbete, jämföra och beskriva hur geografiska informationssystem (GIS) används inom regionala förvaltningar (tidigare landsting) i län med likartade karaktäristiska förhållanden. Syftet är också att beskriva hur Region Västernorrland kan använda GIS.
För att besvara syftet har följande frågeställningar formulerats:
• Hur är Regionernas GIS-förvaltning utformad och strukturerad?
• Hur används GIS i Regionerna?
• Vilka utvecklingsområden har Regionerna kring GIS?
• Hur kan GIS användas i Region Västernorrland?
3
1.2 Bakgrund
1.2.1 Västernorrlands län och Region Västernorrland
Västernorrlands län är Sveriges sjätte största sett till yta med 27 996 kvadratkilometer (SCB 2020) men femte minsta sett till befolkningsmängd på cirka 245 000 invånare (SCB 2019a). Bruttoregionalprodukten (löpande pris) för Västernorrland var år 2018, 102 956 000 (SCB 2019b) vilket motsvarar 2,1 procent av rikets totala brutto- nationalprodukt vilket kan sättas i relation till att Stockholms län, Västra Götalands län och Skåne län stod för 60 procent av rikets totala bruttonationalprodukt (SCB 2019c). År 2018 var bruttoregionalprodukten per invånare i Västernorrlands län 419 000 vilket kan jämföras med 475 000 för riket och motsvarar en negativ skillnad på 12 procent (SCB 2019b). Storstadsregionerna Stockholms län, Västra Götalands län och Skåne län hade gemensamt en bruttoregionalprodukt på cirka 527 000 per invånare (SCB 2019b & SCB 2019c) vilket är en positiv skillnad på 11 procent jämfört med riket. Storstadsregionerna har alltså en 25 procent högre bruttoregionalprodukt per invånare än Västernorrland.
Region Västernorrland ansvarar för sjukvård, regional tillväxt, utbildning och kultur i Västernorrlands län (Region Västernorrland 2017). Regionen består av sex förvalt- ningar: Regionledningsförvaltningen, Folktandvården, Primärvården, Specialist- vården, Rättspsykiatriska regionkliniken och Regional utveckling som styrs av en regiondirektör och regionledningsgruppen (Region Västernorrland 2020a). Regional utveckling ansvarar för tillväxt, folkbildning, folkhälsa, internationellt samarbete, kultur, kollektivtrafik och infrastruktur samt miljö och hållbarhet (Region Väster- norrland 2018).
Den regionala utvecklingsplanen för Västernorrland 2020–2030 ämnar stärka Regionens roll nationellt och internationellt. Målen är att Västernorrland ska vara en plats som människor söker sig till för att bosätta sig och turista men även en plats som företag och organisationer vill lokalisera sig inom för att växa. För att målen ska uppnås ska Region Västernorrland bygga hållbara och attraktiva livsmiljöer, bevara natur- och kulturvärden, arbeta för en grön omställning med klimatvänliga rese- och kommunikationsmönster, utveckla en kretsloppsbetonad ekonomi och vara energi- effektiv. Ett viktigt steg i planens genomförande är samarbete med externa aktörer och Regioner (Region Västernorrland 2013, 8–13). I den nationella digitala agendan framkommer att det regionala utvecklingsarbetet maximalt ska utnyttja digital- iseringens möjligheter och befintliga resurser. Agendan fastlår också att IT är en viktig del i samhällsutvecklingen och att det behövs en väl utbyggd infrastruktur. Digitala tjänster ska skapa nytta samt vara lätta och säkra att använda. I Västernorrlands digitala agenda, framtagen av Länsstyrelsen men som Landstinget Västernorrland varit med och utvecklat, ska det digitala utvecklingsarbetet fokusera på fyra områden:
Genom digital utveckling ska privat och offentlig sektor skapa ökad förnyelseförmåga och hållbar tillväxt, vara en kreativ ”pilotregion”, skapa tillgänglig digital infrastruktur samt öka tillgänglighet och konkurrenskraft. Sammanfattat är målet att Väster- norrland vara ett föredöme i skapandet av hållbar tillväxt genom digitala lösningar (Länsstyrelsen Västernorrland 2014, 3–4 & 9).
4
1.2.2 GIS-hantering i Region Västernorrland
Sedan början av 2019 har Regional Utveckling i Region Västernorrland arbetat med hur en framtida GIS-hantering kan ta form. Under hösten 2019 bildades även en arbetsgrupp på Regional Utveckling tillsammans med IT-enheten. Arbetsgruppen har fört diskussioner om behov och potential, genomfört workshops med externa verksamheter om användning och upplägg, deltagit i seminarium och fört en dialog med analys- & uppföljningsenheten om utbyte av kompetenser och genomförande av gemensamma insatser. Region Västernorrland har också gått med i föreningen SamGIS Västernorrland och Lantmäteriets geodatasamverkan. Tre anställda inom Regional Utveckling har också testat att använda ArcGIS. Under 2019 har arbetsgruppen arbetat med ett pilotprojekt för användandet av GIS inom Regional Utveckling. Målet med pilotprojektet har varit att utveckla kompetens och arbete med GIS genom att identifiera behov, skapa nätverk, utbilda och skapa tillgång till geografiska data. Pilotprojektet avslutas med en rapport innehållandes ett framtids- förslag i två steg inspirerat av Region Stockholms och Region Skånes GIS-struktur (Mathias Sundin. Pilotprojekt GIS-utveckling RVN-RU. PowerPoint-presentation 2020-03-16).
Det första steget för GIS-användning innebär att Regional Utveckling föreslås ha två GIS-specialister som har kontakt med SamGIS Västernorrland, Objekts- och data- förvaltningen och övriga verksamheter inom Regionen. GIS-specialisterna skapar och publicerar data med programvaran ArcGIS samt stödjer 5–6 GIS-användare på Regional Utveckling som använder programvaran QGIS som komplement i sitt ordinarie arbete. Skillnaderna i användandet av programvara beror på kostnadsskäl.
ArcGIS är dyrare än QGIS men har till viss del mer avancerade funktioner. Det första steget är sedan tänkt att utvecklas vidare till en regional GIS-strategi som preliminärt ska vara klar 2020–2021. Steg två med GIS-strategin innebär att Region Väster- norrland skapar en förvaltning och anställer en central GIS-koordinator som arbetar med intern samordning, hanterar extern samverkan och omvärldsbevakning, styr dataförvaltningen som har till uppdrag att hantera data genom uppdatering och arkivering. GIS-koordinatorn sköter också kontakten med politiker och lednings- grupper och stödjer i sin tur GIS-specialister som i sin tur stöder GIS-användare inom Regional utveckling, Transport, Primärvården, Specialistvården och Fastighet.
Arbetsgruppens kommande uppgifter föreslås vara att utbilda användare och tillsammans med IT-enheten skapa en dataförvaltning vilka också ska säkerställa hård- och mjukvaruförsörjning. Ansvariga enhetschefer ska bestämma vilka som ska använda GIS och vilka som ska vara specialister. Arbetsgruppen ska slutligen också fortsatt föra dialog med övriga organisationen kring GIS-arbetet (Mathias Sundin.
Pilotprojekt GIS-utveckling RVN-RU. PowerPoint-presentation 2020-03-16).
5
1.3 Disposition
Under rubriken teoretiskt ramverk presenteras problematik med GIS i offentlig verksamhet samt hur en effektivisering av GIS-användning kan ske. Vidare beskrivs vilka användningsområden som finns med GIS inom regional planering. I metoden beskrivs tillvägagångssätt med jämförelseobjekt och intervjuer. I resultatet presenteras intervjuresultat från tjänstepersoner på Region Kalmar län och Region Dalarna om deras befintliga GIS-arbete samt intervjuresultat från tjänstepersoner på Region Västernorrland kring nuvarande användning och behov av GIS under rubriken för respektive Region. I diskussionen diskuteras hur Regionernas GIS-hantering förhåller sig till det teoretiska ramverket samt hur Region Västernorrlands planerade GIS-strategi står i förhållande till behoven.
6
2 TEORETISKT RAMVERK
2.1 GIS-hantering i offentlig verksamhet
Göçmen och Ventura (2010, 172–180) menar att det finns ett utbrett GIS-arbete inom offentlig verksamhet men att GIS framför allt används för rutinmässiga uppgifter för kartläggning snarare än mer avancerade analyser som att exempelvis göra framtids- scenarion. Göçmen och Ventura har undersökt hinder för GIS-användning i offentlig verksamhet genom att frågat GIS-användare i Wisconsin om vilka hinder de upplever är störst. De konstaterade att utbildning, finansiering och datahantering var de största problemen. Göçmen och Ventura menar att det saknas medvetenhet inom offentlig förvaltning om geografiska informationssystems användningsområden vid rumslig analys och utvärdering. Genom att utbilda anställda menar de att geografiska data kan användas till mer än kartläggning och informationstillgång. Snabb teknik- och programvaruutveckling kan dock vara ett bekymmer sett till utbildning. Att lära sig nya system och funktioner är tidskrävande och avancerat vilket kan leda till att personal inte hinner utföra sitt vanliga arbete. Sett till finansiering skapar kostnader och begränsad budget stora hinder för offentlig GIS-användning. Begränsad finansiering begränsar möjligheterna att anställa kvalificerad och utbildad personal men begränsar också den tid de anställda har att använda till GIS. Utöver detta konstaterar Göçmen och Ventura att datahantering en komplex process. Utbildnings- bakgrund, behov och tillgängliga resurser leder till att olika enheter inom organisationer använder olika dataformat vilket i sin tur begränsar åtkomsten och bearbetning av geografiskt material. Inget gemensamt bibliotek av data kan leda till kopior av samma information och data från flera olika årgångar.
Göçmen och Ventura föreslår flera lösningar på problemen med GIS inom offentlig verksamhet. De menar att potentialen för användandet av GIS är att GIS-handläggare inte har en begränsad vision av dess användningsområden. Detta menar de kan uppnås genom utbildning som tillåter de anställda att utföra avancerade manövrar.
Utbildning är också viktigt för att inte begränsas av teknikutvecklingen och hålla samma nivå som övriga GIS-användare. Göçmen och Ventura menar också att det är viktigt att tillhandahålla workshops och seminarier där anställda kan diskutera användbarheten med GIS sett till analys, modellering och visualisering. Det är också viktigt att skapa nätverk för informationsdelning. Genom exempelvis konferenser och möten kan anställda få ta del av framgångsrika projekt och tillsammans öka medvetenheten av GIS:s användningsområden. Slutligen är det också viktigt att materialet som skapas med GIS delas med allmänheten för att skapa förståelse och delaktighet och inte bara presenteras som ett verktyg (Göçmen och Ventura 2010, 180–181).
2.2 Effektivisering av GIS-användning
Sedan 1990-talet har stora framsteg skett med GIS. Systemen har blivit lättare att använda och har större möjligheter än tidigare. Trots detta är en effektiv GIS- användning begränsad och i många fall finns enbart ett fåtal experter som kan hantera GIS (Goodchild 2019, 8–9). Esnard (2007, 19–20) menar att det finns en uppfattning
7
bland offentliga organisationer att GIS kan användas mer effektivt om rätt hårdvara, mjukvara och data finns tillgängligt. Det förekommer dock skillnader i faktisk användning och potentiell GIS-användning även om tidigare nämnda faktorer är begränsade. GIS erbjuder alltså fler användningsområden än vad som faktiskt används. Esnard menar också att fokus bör ligga på organisationskapacitet, samman- hang, och analys snarare än hårdvara, programvara och data för att effektivisera organisationers GIS-arbete. Organisationskapacitet är grunden till kopplingen mellan uppdrag och teknikanvändning i den befintliga verksamheten och specificerar personalkompetens och ledarskap. Sammanhanget specificerar vilka frågor som bör utredas och vilka processer som bör användas. Analys specificerar det urval som krävs samt hur data bör manipuleras och analyseras.
Metria (2019, 2–6) har undersökt hur svenska organisationer arbetar med GIS.
Studien bygger på en enkät med 200 respondenter varav 80 procent arbetar inom offentlig verksamhet på regional nivå. Metria kom fram till att GIS är ett stående inslag i de flesta offentliga och privata verksamheter men är en resurs som många gånger inte är fullt utnyttjad eller är till del för hela verksamheten. Det förekommer också fall där GIS hanteras separat från övriga ”kärnprocesser” vilket minskar tillförandet av ny kunskap och skapandet av nya innovationer. Metrias undersökning visar att 51 procent av organisationerna har ett enhetligt system sett till program och lagring men att resterande 49 procent av organisationerna hanterar GIS med flera system vilket förhindrar att hela verksamheten kan använda samtliga data. De menar också att 35 procent av organisationerna har en GIS-strategi, 51 procent inte har det och att resterande 14 procent av respondenterna inte vet om det finns en strategi. En GIS- strategi innebär enligt Douglas (2008, 34) en definition av organisationens mål med GIS-användningen och fungerar som ett instrument för att utvärdering och analys av presterat arbete. GIS-strategin fungerar även som förklaring av behov, möjligheter och utmaningar för att på bästa sätt maximera nyttan av GIS-användningen tekniskt och organisatoriskt.
Enligt Metria (2019, 5–6) finns fem mognadssteg i GIS-hanteringen som i figur 1 har visualiserats i en ”mognadstrappa”: Ad-hoc, lokal hantering, centraliserad hantering, heltäckande hantering och slutligen strategiskt optimerad.
Figur 1. Fördelning av GIS-användning enligt Metrias mognadstrappa.
45%
Centraliserad användning 22% Lokal
hantering 3% Ad-hoc
6% Strategiskt optimerad 24%
Heltäckande hantering
GIS-ANVÄNDNING ENLIGT MOGNADSTRAPPAN
8
Ad-hoc förekommer inom 3 procent av organisationerna och innebär att GIS används sporadiskt vid tillfälliga behov som exempelvis projekt. Lokal hantering förekommer inom 22 procent av organisationerna och innebär att GIS används systematiskt vid exempelvis projekt men inte samordnat i organisationen. Centraliserad samordning förekommer inom 45 procent av organisationerna och innebär en samordning av GIS i organisationen men saknar flexibilitet vid exempelvis nya behov och nyttan samordningen maximeras inte. Heltäckande hantering förekommer inom 24 procent av organisationerna och innebär att GIS finns i hela organisationen och kan till stor del användas för att finna insikter och problemlösning. Det förekommer dock delar inom organisationen som inte använder GIS effektivt. Strategiskt optimerad är det bästa förhållningssättet enligt Metria och förekommer inom 6 procent av organisationerna. Metoden innebär att GIS är en naturlig del av verksamhetens arbete som grund vid beslutsfattande och används kontinuerligt för att förbättra organisationens arbete. GIS prioriteras, leds och styrs efter strategiska mål med syfte att effektivisera och optimera verksamheten genom analyser och automatisering (Metria 2019, 5–6). Metrias undersökning visar att GIS-användare främst ser hinder för GIS-hantering inom tre områden: datahantering och informationsdelning, system, arkitektur och tjänsteleverans samt organisation och arbetssätt (Metria 2019, 8).
Organisationernas struktur för datahantering och informationsdelning är viktigt för insamling, skapande, hantering, analys och tillgängliggörande av geografiska data.
Vana GIS-användare har lättare att hitta data medan de som använder GIS mer sällan finner det svårare att hitta data. 71 procent av organisationerna tycker också att det är svårt att avgöra kvaliteten på geografiska data. Metria menar att geografiska data måste tillgängliggöras och förenklas för att maximera nyttan även för dem som inte anser sig arbeta med GIS. Organisationer måste skapa en kravbild och strategi som tydligt definierar mål, problem och frågor sett från både användare och organisation.
Organisationerna behöver även specificera behovet av information, uppdateringar, rutiner, kontroller, säkerhet och tillgänglighet. En GIS-strategi ger ett helhets- perspektiv och är ett viktigt verktyg för att maximera nyttan av resurser. Metria menar också att det är viktigt att skapa tydliga beskrivningar för kvalitetssäkring och försörjning av data samt tydligt reglera ansvar och befogenheter för hantering av data.
Ett sätt att underlätta dataförsörjning och kvalitetssäkring kan vara att anlita en leverantör av automatiserade datatjänster (Metria 2019, 10–13).
Databehandling styrs oftast av vad som finns tillgängligt och budgetstorlek. Det är ofta svårt att hitta rätt data för specifika ändamål och många gånger måste GIS-hanterare istället försöka anpassa redan mer generella befintliga data. För att effektivisera GIS- arbetet bör GIS-hanteraren därför analysera vilket i vilket syfte data behövs och vilket databehov som finns. GIS-hanterare måste göra avvägningar mellan kostnads- effektivitet och detaljeringsgrad. I många fall går det att effektivisera arbetet genom att själv förbättra och extrahera information från material utan specifikt behandlings- område (Liu & Mason 2016, 472). Fokus på tids- och kostnadseffektivitet snarare än teknisk komplexitet leder alltså oftast till en bättre databehandlingsmetod (Liu &
Mason 2016, 693). Geografiska data har historiskt varit kostsamt och svårt att skapa men i takt med en större digital utveckling finns det idag mycket kostnadsfri data tillgängligt online (Kerski & Clark 2012, 1). Öppna data är vanligt vid GIS-hantering.
9
Data kan skapas både av organisationer och privatpersoner och i många datakällor saknas validering. Kontroll av öppna data är kostsamt och tillämpas därför enbart i liten utsträckning. En stor utmaning för användare av öppna data blir därför att bedöma datapålitligheten. Vid användande av felaktiga öppna data kan resultatet bli missvisande men ge ingivelsen att vara pålitlig (Lord 2019, 59). Den offentliga sektorn producerar och samlar in mycket data som underlag i sitt arbete. Det omfattande datamaterialet är kvalitetssäkrat och många gånger öppet tillgängligt och kan användas för vidare analys (Ubaldi 2013, 4). Offentlig sektors publicering av öppna data ger sociala, ekonomiska, operativa och tekniska fördelar varav utbudet av öppna data är stor samtidigt som det kan finnas restriktioner i vilket material som publiceras kopplat till sekretess och säkerhet (Janssen et al. 2012, 266).
Sett till system, arkitektur och tjänsteleverans är det viktigt att organisationer skapar ett sammanhållet system för GIS. Många organisationer har flera tekniska lösningar vilket medför högre kostnader och större svårigheter att dela information. Det är vanligt att organisationer använder programvarorna ArcGIS (betalprogram från Esri), GEOSECMA (samling av betalprogram från Esri), QGIS (gratisprogram med öppen källkod) och MapInfo (betalprogram från Pitney Bowes) samtidigt vilket försvårar för användarna. Metria menar att det finns tydliga fördelar med ett centralt lagrings- system och föreslår att organisationer använder en av tre varianter: centraliserat informationsutbyte, data lakes och strömmad data. Ett centraliserat informations- utbyte innebär att gemensamma gränssnitt och IT-strukturer tillgängliggör utbyten mellan andra organisationer och underlättar flexibilitet. Så länge det finns ett gemensamt IT-system kan alltså data delas och användas av fler användare inom olika organisationer. Data lakes innebär ett system där organisationen kan lagra både strukturerad (exempelvis data i databaser) och ostrukturerad data (exempelvis data från sensorer). I och med att data kan komma från olika källor och ha olika format krävs god strukturering för att undvika kompabilitetsproblem men systemet kan också möjliggöra nya analysmetoder. Strömmad data innebär att organisationen hämtar och lagrar data på en server tillhandahållen av antingen en intern eller extern aktör.
Systemet bygger på att en ”definierad och säkerställd” datakälla kontinuerligt uppdateras för att användaren alltid ska ha tillgång till realtiddata. Strömmad data är i dagsläget ett vanligt system bland organisationer (Metria 2019, 14–16).
Utvecklingen av GIS-programvara med öppen källkod (open source) har varit stor på senare år och det har blivit allt vanligare att organisationer använder användar- skapade GIS-programvaror på grund av de ekonomiska fördelarna. GIS-programvaror med öppen källkod har börjat konkurrera allt mer med betalprogramvaror på grund av säkerhet, öppen standard och producentens oberoende. Det finns dock för och nackdelar med gratis- respektive betalprogramvara. GIS-programvaror med öppen källkod presterar i vissa fall bättre än betalprogram i 3D-dataimport och 3D-analys.
De är också konkurrenskraftiga i 3D-visualisering, processortid, prestanda, skalbarhet och användbarhet. GIS-programvaror med öppen källkod presterar dock inte bättre än betalprogram sett till gränssnitt, kommandon och möjlighet till användning på både dator och webb. En ytterligare nackdel med GIS-programvaror med öppen källkod är avsaknaden av specifik support och att användaren istället får söka sig till olika forum. Sammanfattningsvis är GIS-programvaror med öppen källkod konkurrenskraftiga mot kraftfulla betalprogramvaror (Akbari & Rajabi 2013).
10
Geografiska data kräver mycket lagringsutrymme vilket vanligtvis är hanterat med användandet av servrar. Datalagring på servrar är en enkel metod men en organisation med många användare riskerar överbelasta servrarna. Molnbaserad lagring är därför bättre sett till effektivitet men riskerar att vara en säkerhetsrisk med dataläckage.
Organisationer med stor GIS-hantering bör därför upprätta en privat LAN (local area network) -miljö med privat molnlagring (Jun, Huajun & Hanyu 2012, 449).
Personalbrist, utbildningsnivå och begränsad budget anses vara de största hindren kring organisation och arbetssätt vid arbete med GIS. Metria (2019, 17–19) menar att det finns ett samband mellan organisationer med en GIS-strategi och ett effektivare GIS-arbete. Organisationer med en GIS-strategi får större vetskap om användare och verksamheters behov genom ett systematiskt och strategiskt arbete. GIS-strategin sätter krav på att organisationen har rätt data, verktyg och kompetens för verksamhetsbehoven. Organisationer med en GIS-strategi förstår lättare sin egen verksamhet och kan lättare identifiera dess brister och utmaningar. Organisationer med en GIS-strategi upplever också att de har bättre stöd från ledningen sett till att strategin oftast antas av ansvariga. Organisationer med en GIS-strategi upplever också att de bättre kan maximera en begränsad budget eftersom GIS-strategin bidrar till ett mer flexibelt och strukturerat arbetssätt. En bra GIS-förvaltning har en tydlig organisation för hantering och prioritering av framtida utvecklingsfrågor och tydligt fördelat mandat, roller och ansvar. GIS-strategin ska verka för organisationens övergripande mål och tydligt visa hur teknik och data ska hanteras. Verksamhetens behov och förutsättningar ska vara grunden till de krav som finns på information, tillgänglighet och användarvänlighet. Exempelvis om geografiska data enbart ska användas inom organisationen eller om det också ska delas med allmänheten. En förankring av strategin i ledningen underlättar GIS-arbetet. GIS-strategin ska också besvara hur kompetensförsörjning ska ske, vilken data som ska användas och externa faktorer. Slutligen behöver GIS-strategin vara enkel att följa och förstå.
2.3 GIS inom regional planering
I den regionala GIS-användningen medför GIS problematik sett till mjukvaru- kostnader, utbildningskostnader, personaltillgång och hårdvarubrist. Samtidigt medför GIS en rad fördelar om dessa problem kan lösas med välutformade strategier.
GIS kan då bli ett sätt att nå mål och prioriteringar samt vara ett verktyg i utformandet av åtgärder för regional utveckling. GIS möjliggör objektiv presentation och analys av geografiska aspekter. Prognoser, förutsägelser och trender underlättar dessutom kommunikationsprocessen vid avvägningar och samarbeten i regionala utvecklings- frågor (Bǎdescu et al. 2009, 255).
I den regionala planeringen är GIS ett viktigt instrument. GIS möjliggör insamling, skapande, underhåll och analys av rumsliga data vilket i sin tur möjliggör visualisering av objekt i relation till tid och plats. Genom insamling, lagring, analys, hantering och visualisering av geografiska data fungerar GIS som ett stöd i planering, design och beslutsfattande. GIS möjliggör nya geografiska lösningar, kostnadsminskningar och ökad servicekvalitet. GIS kan sammanfattningsvis användas inom flertalet områden, bland annat: ekonomi (exempelvis effektivisering av transporter och marknads-
11
föring), miljö (exempelvis skydd för vattenkvalitet eller avfallshantering), forskning (kulturhistoria och medicinskt behov) och ledning (beslutsunderlag genom exempelvis matriser och kartläggning). För att GIS-hanteringen ska fungera i den regionala planeringen krävs dock att det finns utbildade och motiverade experter, tillgång på data, program och hårdvara (Devcic, Sostar & Andrlic 2019, 1–2, 6–7).
GIS-program har med teknikutvecklingens framfart blivit mer kapabla att genomföra avancerade analyser men samtidigt blivit enklare att använda. Genom utvecklingen av webbaserade GIS-program och molntjänster har också åtkomsten till data och verktyg ökat och gett ytterligare möjligheter till kommunikation och analys av rumsliga företeelser. GIS är och kommer bli en avgörande faktor för ekonomisk tillväxt.
Begränsad ekonomi och avkastningskrav på aktiviteter, projekt och planer kommer öka incitamenten för geografisk dataanalys. Med politiska höga mål på ekonomisk och ekologisk hållbarhet krävs analys för vägledning i arbetet med planering av en hållbar framtid, exempelvis genom identifiering av utsläpps-konsekvenser (Pogodzinski &
Kos 2013, 215).
GIS är ett bra verktyg för transportanalys och kan bland annat användas för att mäta och uppskatta flöden mellan olika geografiska enheter och zoner över tid. Underlaget kan också användas för att analysera mobilitetsmönster för bestående och framtida behov men kan även vara underlag till transportpolitiska beslut (Miller & Shaw 2015, 181–184). Genom modellering, simulering och analys av transporter kan GIS- användare skapa ny information men även skapa ett informativt visualiseringsredskap. Utöver att visa resor till och från zoner kan GIS användas för att göra uppskattningar i resekrav och reseattraktion sett till sociodemografiska och ekonomiska strukturer (Loidl et al. 2016, 2–3). GIS kan även användas inom sjukvården för resursplanering genom att bland annat analysera balansen mellan medicinsk tillgång och framtida efterfrågan. Exempelvis kan GIS användas för att undersöka patienters tillgång till sjukvård och transittider till närmsta sjukhus. GIS kan även användas för att beräkna sjukhusens maximala upptagningsområde baserat på bland annat kapacitet och antal invånare (Doia et al. 2013, 1361). GIS kan också användas för att strukturera kunskap kring fastighetsfrågor. Genom kartering av befintligt bestånd möjliggörs effektiv hantering och förbättring av underhåll och byggnadsstatus. GIS kan användas för att effektivisera åtgärder, lagra teknisk information och definiera användning vilket i sin tur kan vara till hjälp i planering och kontroll (Vacca et al. 2018, 647).
12
3 METOD
3.1 Val av jämförelseobjekt
Rapporten syftar på att jämföra Regioners GIS-arbete med Region Västernorrland och kräver således lämpliga jämförelseobjekt. För att hitta likartade Regioner att jämföra med har Sveriges samtliga Regioner sammanställts i en tabell (se tabell 1) med utvalda faktorer och därefter värderats efter likhet till Region Västernorrlands värden.
Västernorrlands län är Sveriges sjätte största sett till yta men femte minsta sett till befolkningsmängd, varför befolkning och yta är viktiga faktorer att beakta vid jämförelsen med andra Regioner. Befolkningen utgör exempelvis skatteunderlag och ytan visar Regionens geografiska upptagningsområde. Befolkningstäthet ger en indikation på avstånd och förutsättningar för exempelvis bostäder och kollektivtrafik.
Tabellen tar också hänsyn till Regionernas ekonomiska resultat ämnad som en indikation på Regionernas ekonomiska situation, alltså vilka resurser Regionerna har tillgängliga. Antalet anställda i Regionernas verksamhet är tänkt att ge en indikation på organisationernas storlek. Tabellen består enbart av absoluta tal. Tabellens resultat bör inte ses som definitivt utan är enbart tänkt att ge en indikation. Exempelvis kan antalet anställda och Regionernas ekonomiska resultat fluktuera mycket mellan olika år som resultat av exempelvis stora investeringar. Det kan också finnas andra aspekter som spelar in i definitionen av vilka som är liknande Regioner till Region Väster- norrland, exempelvis stora näringsgrenar och åldersfördelning som kan påverka både sjukvård och skatteintäkter. Det kan även förekomma skillnader inom Regionen sett till exempelvis befolkningstäthet.
Tabell 1. Regioner efter likhetsindelning. Mörkare grå representerar högre likhetsvärde. Regioner med högst poäng är markerade med ljusgult. Siffror för år 2018.
Region Västernorrland 245 453 27 996,29 8,77 16 6 590 0
Region Kalmar län 244 670 20 496,08 11,94 -95 7 291 17 1
Region Dalarna 287 191 30 222,75 9,50 65 8 829 17 2
Region Gävleborg 286 547 24 999,01 11,46 139 7 296 17 3
Region Värmland 281 482 21 789,12 12,92 -71 7 642 16 4
Region Västerbotten 270 154 66 732,78 4,05 35 10 579 12 5
Region Norrbotten 250 497 112 082,26 2,23 150 7 209 12
Region Kronoberg 199 886 9 385,19 21,30 110 6 215 9
Region Västmanland 273 929 5 658,70 48,41 215 7 208 9
Region Gotland 59 249 15 241,07 3,89 65 1 450 8
Region Halland 329 352 8 711,88 37,80 -16 8 258 8
Region Sörmland 294 695 8 696,45 33,89 94 8 108 7
Region Blekinge 159 684 6 932,15 23,04 53 4 924 7
Region Uppsala 376 354 11 940,33 31,52 58 12 097 5
Region Jönköpings län 360 825 11 693,03 30,86 58 10 487 4
Västra Götalandsregionen 1 709 814 34 335,31 49,80 224 49 355 4
Region Skåne 1 362 164 17 033,67 79,97 -676 35 370 3
Region Jämtland Härjedalen 130 280 53 752,86 2,42 -248 4 097 3
Region Stockholm 2 344 124 16 540,51 141,72 728 44 388 2
Region Östergötland 461 583 14 577,06 31,67 -507 13 479 1
Region Örebro län 302 252 9 633,33 31,38 150 10 165 1
Regioner Ekonomiskt anställdaAntal
resultat mkr Yta km2
Invånare Befolknings- Likhetsvärde
täthet km2
13 Senast tillgängliga data om Region-
ernas ekonomi och anställda är från 2018 varav hela tabellen, även data för länens befolkning och yta är taget från 2018 för att skapa enhetlighet. Data för yta är hämtat från Statistiska Centralbyråns statistikdatabas (SCB 2020) och data för Regionernas ekonomi, befolkning och antal anställda är hämtat från Sveriges kommuner och Regioner (SKR 2020 & SKL 2019). Tabellen bygger på ett värdesystem från 0–5 beroende på värdenas skillnader till Väster- norrlands värden. Varje faktor kan som högst få värde 5 per Region.
Tabellen tar inte hänsyn till procentuella skillnader utan ser endast till de närmsta värdena. De två närmsta värdena får högst likhetsvärde, de efterkommande två får näst högt poäng etcetera.
Regionernas värden kan alltså skilja sig åt storleksmässigt men få samma likhetsvärde eftersom de är närmast jämförelsevärdet.
Det förekommer undantag i likhetsvärdesättningen beträffande befolkning, ekonomi och anställda eftersom det mellan vissa Regioner
förekom små skillnader. Region Värmland, Region Dalarna och Region Gävleborg har liknande antal innevånare och har därför fått samma likhetsvärde. Detsamma gäller för Region Uppsala, Region Jönköping och Region Blekinge som har ett liknande ekonomiskt resultat och Region Kronoberg, Region Västmanland samt Region Norrbotten som har små skillnader i antalet anställda.
För att avgränsa arbetet fokuseras studien på två liknande Regioner med högsta möjliga likhetsvärde (se figur 2). Region Kalmar län och Region Dalarna valdes som jämförelseobjekt trots att Region Gävleborg hade samma likhetsvärde. Region Gävleborg valdes bort på grund av svårigheter att kontakta personer med insikt i Regionens GIS-arbete.
Figur 2. Län med likhetsvärde. Valda län markerat i ljusblått.
14
3.2 Underlag och material
Valet av urvalsregioner i tabell 1 är underlag för en kvantitativ urvalsmetod.
Uppsatsens övriga delar är baserade på en kvalitativ metod som kräver tolkning av intervjuer och litteratur. Region Västernorrland har också tillhandahållit skriftligt material om GIS-arbete inom Regionen och tillhandahållit kontaktuppgifter till personer med insyn i Regionens GIS-arbete som blivit intervjuade. Vidare har kontaktuppgifter för Region Kalmar län och Region Dalarna hämtats antingen via Regionernas hemsidor eller via kontakt med växel och ansvariga chefer. I och med att GIS är ett specifikt arbetsområde bygger studien till stor del på ett snöbollsurval där jag försökt att identifiera personer som arbetar med GIS och sedan bett att bli hänvisad till andra personer inom Regionerna som också arbetar med GIS. Litteratur är funnet på internet primärt via databaser tillhandahållna av Umeå universitetsbibliotek.
3.2.1 Intervjuer
Studien bygger på intervjuer med GIS-ansvariga på Region Dalarna och Region Kalmar län. Intervjuer har även skett med anställda på Region Västernorrland inom enheterna Regional Utveckling, Regionfastigheter, Hjälpmedelsenheten, Folkhälso- enheten, Transportverksamheten samt Forskning & Utveckling. Samtliga intervjuer har varit informantintervjuer och handlat om Regionernas GIS-arbete sett till deras yrkesroll.
Intervjuerna har varit semistrukturerade med frågor och teman (se bilaga) som respondenterna varit fria att tala om med syftet att få ett levande och inte allt för styrt samtal, men samtidigt kvarhålla fokus på forskningsfrågan. Frågeställningarna i arbetet agerade som huvudteman varav ytterligare stödfrågor formulerades för att föra samtalet vidare vid behov men även vara till hjälp vid otydligheter. Användnings- områden var ett primärt tema för att se hur Regionerna arbetar med GIS. För att minimera risken för personlig påverkan av intervjuerna genom förutfattade meningar har frågeställningarna varit baserade på materialet i tidigare forskning.
Denscombe (2018, 289) menar att en mejlintervju kan ge mer genomtänkta svar eftersom informanten har haft tid att reflektera över frågan samtidigt som ett samtal kan ge mer utförliga svar sett till fler ord och spontan reaktion. Intervjuerna skedde under tiden för utbrottet av Covid-19 och begränsade möjligheterna att resa och träffas personligen med såväl tjänstepersoner på Region Västernorrland som övriga Regioner. Intervjuerna har därför skett via telefon och mejl. Intervjuerna har primärt skett via den kommunikationsmetod som informanten önskat, varav många intervjuer har förts via telefon. I vissa fall har tillgång till telefonnummer saknats varav kommunikation skett via mejl. Enligt Hallin & Helin (2018, 63) finns det en felaktig uppfattning att telefonintervjuer ibland inte ger lika bra svar som en intervju ”på plats”
eftersom intervjuaren och respondenten inte ser kroppsspråk eller känner samma personliga koppling som vid ett vanligt samtal. Forskning visar att telefonintervjuer inte ger någon större skillnad i svar och intervjulängd än ett fysiskt möte och att en telefonintervju kan också ge fördelen att respondenten känner sig mer “privat” och avslappnad. Vid telefonsamtal har vissa informanter uttryckt att det blir ett mer
”ledigt” samtal med möjlighet att ställa följdfrågor och föra en diskussion än via mejl
15
samtidigt som en informant föredrog mejlkontakt för att lättare kunna svara på frågorna. En intervju var planerad att genomföras via Skype men tekniska problem ledde till att intervjun istället skedde via telefon. Totalt har 11 intervjuer med tjänstepersoner genomförts, varav 6 från Region Västernorrland, 3 från Region Kalmar län och 2 från Region Dalarna. Intervjuade på respektive Region är presenterat i Tabell 2.
Tabell 2. Intervjuade.
3.2.2 Analytiskt ramverk
Samtliga telefonintervjuer har transkriberats för att underlätta informations- bearbetning men också för att undvika tolkningsfel genom att se helheten av intervjun när något är taget ur sitt sammanhang. I och med att intervjuerna inte har fokuserat på informanternas personliga åsikter utan snarare på organisationsfrågor har analysen av transkriberingarna handlat om att identifiera skillnader och likheter i organisationernas GIS-hantering snarare än att analysera intervjupersonens val och betoningar av ord eller meningar. Intervjuerna har snarare varit ett verktyg i att strukturera det insamlade materialet och lättare kunna jämföra olika delar av svaren mot varandra.
3.3 Metoddiskussion
GIS-hantering sker efter olika Regioners premisser och att dra slutsatser i vilken hantering som är bäst tillämpbar bör undvikas. Studien syftar istället på att jämföra hur olika Regioner med liknande förutsättningar har hanterat frågan för att jämföra med teori. Studien bygger alltså på en abduktiv ansats. Uppsatsen syftar även till att undersöka hur en GIS-hantering skulle kunna ske i Region Västernorrland sett till erfarenheter från andra Regioner men även kopplat till teorin. Resultatet är också tänkt att ge en indikation till vidare forskning, exempelvis där empirin kan ge tvetydiga svar. Uppsatsen har avgränsats genom att inte ha intervjuer med personer från samtliga enheter på respektive Region utan istället försöka få övergripande svar, varav många intervjuade arbetar inom Regional Utveckling. Uppsatsen har också avgränsats genom att inte intervjua chefer och ledningsgrupper på Regionerna, primärt på grund av tidsbrist eftersom personer inom dessa tjänster kanske inte är bekanta med GIS och
Peter Möller Samhällsanalytiker Regional Utveckling Region Dalarna Telefonintervju 2020-04-29
Anders Oksvold Bredbandskoordinator Region Dalarna Telefonintervju 2020-04-28
Magnus Hammarstedt Bredbandskoordinator Region Kalmar län Telefonintervju 2020-04-28 Mathias Karlsson Analytiker Regional Utveckling Region Kalmar län Telefonintervju 2020-04-28 Malgorzata Postula-Gorecka GIS-handläggare Region Kalmar län Mejlintervju 2020-04-30 Per-Erik Bergman Controller Regionfastigheter Region Västernorrland Telefonintervju 2020-04-20 Christian Forsberg Analytiker Regional Utveckling Region Västernorrland Telefonintervju 2020-04-28 Iwona Jacobsson Folkhälsoplanerare Region Västernorrland Telefonintervju 2020-04-22 Mattias Nordström Aronsson Transportsamordnare Region Västernorrland Telefonintervju 2020-04-29 Niclas Olofsson Statistiker Forskning & Utveckling Region Västernorrland Mejlintervju 2020-05-05 Mathias Sundin Bredbandssamordnare Region Västernorrland Telefonintervju 2020-04-24
Informanter Tjänst Region Intervjumetod Intervjudatum
16
att tid skulle behöva läggas på att förklara begreppet snarare än att intervjua. Metrias GIS-rapporten 2019 har stort inflytande i uppsatsen sett till GIS-användning i svensk kontext vilket dels beror på att rapporten är relativt ny men även för att det har varit svårt att hitta andra tidigare aktuella studier.
3.3.1 Källkritik
Uppsatsen är skriven i samarbete med Regional utveckling på Region Västernorrland och utreder således en fråga som är identifierat intressant ur Regionens synvinkel.
Uppsatsämnet har diskuterats med handledare på Umeå universitet för att säkerställa den vetenskapliga grunden samtidigt som nyttoperspektivet för Regionen kan tillvaratas. Regional Utveckling är väl medvetna om problematiken med en uppsats som presenterar lösningar på specifika problem eftersom det i så fall skulle kunna tolkas som en konsultativ uppgift. Uppsatsen handlar istället om att beskriva rådande situation både inom och utanför Regionen för att se eventuella skillnader som kan bidra med nya insikter snarare än att presentera en lösning för Regionens GIS-arbete.
Region Västernorrland hjälper till att dels delge information, bidra med kontakt- uppgifter samt diskutera lämpliga arbetsingångar.
Siffror och statistik som är använt i uppsatsen är offentliga data från Statistiska Centralbyrån samt Sveriges Kommuner och Regioner (tidigare SKL). Även material från forskningsartiklar, böcker och webbkällor kommer från offentliga organisationer samt forskning som blivit referentgranskad.
3.3.2 Etiska aspekter
Vetenskapsrådets krav på information, samtycke, konfidentialitet och nyttjande har varit vägledande vid intervjuerna i detta arbete. Samtliga respondenter i studien är representerade i sin yrkesroll och intervjuerna medför därför inte stora risker för den personliga integriteten men respondenterna har ändå blivit erbjudna att vara anonyma. Innan intervjuerna blev respondenterna informerade om studiens syfte och mål samt hur materialet kommer publiceras. Respondenterna fick också information om att de när som helst kunde avbryta sitt deltagande även efter att de deltagit.
Samtliga intervjuade har gett sitt muntliga medgivande till att deltaga i studien och till att intervjuerna blivit inspelade för underlättande av materialhantering. För att säkerställa att intervjuerna har tolkats rätt har transkriberingar och material skickats till respondenterna för godkännande men även för möjlighet att tillägga något ytterligare som de kan tycka är av vikt.
Uppsatsen behandlar inga känsliga uppgifter varken på organisationsnivå eller på personnivå. Det är dock viktigt att se till att information som framkommer i uppsatsen inte kan leda till att någon kan skadas. Avidentifiering har skett i samråd med både intervjuade och med handledare. Uppsatsen behandlar dessutom ett ämne som inte bör vara känsligt att uttala sig inom.
17
4 RESULTAT
4.1 Region Kalmar län
Malgorzata Postula-Gorecka, GIS-handläggare på Region Kalmar län (intervju 2020- 04-30), säger att GIS är användbart inom samtliga områden för hälso- och sjukvård, folkhälsa, samhällsutveckling, näringsliv och kulturutveckling. Detta kan exempelvis beröra frågor kring befolkningsstruktur, levnadsvanor, sjuktransporter, kris- beredskap, infrastruktur och upptagningsområden. Mathias Karlsson, analytiker på enheten Regional Utveckling på Region Kalmar län (intervju 2020-04-28), säger dock att Regionen främst använder GIS till hantering av statistik och för kartpresentationer i form av exempelvis flödesscheman och koropletkartor. På Regionens hemsida presenteras också data kring exempelvis tätorter och naturområden. Magnus Hammarstedt, bredbandskoordinator på Region Kalmar län (intervju 2020-04-28), säger att bredbandsenheten i Regionen använder GIS till att identifiera platser lämpliga för bredbandsutbyggnad sett till byggnader och natur. De använder också GIS för att se vart befintliga nät och nätägare finns i regionen.
Karlsson (intervju 2020-04-28), säger att Regionen började använda GIS i strukturarbetet med att bygga en faktaportal för bättre kunskap om länet som grund i region- och kommunbeslut. Tillsammans med kommunernas planerare har de fört dialog om faktaportalens innehåll. Karlsson säger också att GIS är ett bra verktyg för att tydligt visualisera skillnader i länet. Exempelvis ekonomiska skillnader mellan inland och kustområden är enklare att förstå med kartvisualisering än med presentation genom text och diagram. Med GIS kan de titta på data i detaljerade områden som exempelvis distriktsindelningar för att se mindre skillnader och förhindra att inomkommunala skillnader inte blir generella för hela kommunen vid analys.
Karlsson (intervju 2020-04-28) säger att GIS är ett utvecklingsområde för Regionen.
Det finns i dagsläget ingen utbyggd förvaltning för GIS-hantering. Lagring av data sker inte på gemensamma servermappar och det finns inget gemensamt datasystem med programvaror. I Regionen används bland annat Freeworld, QGIS och ArcGIS. Detta bekräftas också av Hammarstedt (intervju 2020-04-28) som säger att det saknas en GIS-strategi i Regionen och att det inte finns ett tydligt förvaltningsansvar. Han säger också att det förekommer flera olika GIS-programvaror i Regionen. Karlsson säger att länstrafiken och ambulansen kan ha egna GIS-system men att det inte finns något GIS- samarbete med dem. Hammarstedt säger dock att det finns en samordning kring GIS inom enheten för Regional Utveckling. Karlsson säger också att det finns en GIS- handläggare i Regionen som dagligen arbetar med GIS i uppgifter som att illustrera data till kartunderlag för Regionens olika enheter och kan hjälpa till vid behov.
Postula-Gorecka (intervju 2020-04-30) säger att trots att det inte finns en GIS-strategi så finns det ett etablerat GIS-arbete i Regionen från tiden det var landsting. Tjänsten som GIS-handläggare var tidigare placerad inom planeringsenheten, hälsoval och folkhälsa samt utvecklingsenheten men har sedan regionbildningen varit placerad inom Regionala utvecklingsförvaltningen. GIS-handläggaren har till uppgift att hjälpa samtliga enheter i Regionen med GIS i frågor i geografiska frågor rörande bland annat statistisk analys, redovisning av objektsplaceringar, serviceområden och resmönster.
18
Postula-Gorecka skriver att allt fler enheter i Regionen har insett att GIS är ett användbart analysverktyg. De använder också GIS till planering och informations- delning. Postula-Gorecka skriver också att kartbilder många gånger blir tydligare än sifferpresentation. Det finns också enheter inom Regionen som exempelvis ambulansen och länstrafiken som har egna GIS-tjänster anpassade för den egna verksamhetens behov.
Både Karlsson och Hammarstedt (intervju 2020-04-28) påpekar att databrist är problematiskt för Regionens GIS-arbete. Karlsson upplever att det är svårt att hitta kartmaterial och säger att det har förts diskussioner kring att gå med i någon form av geodatasamverkan för att lösa behovet. Den data som används är öppen data publicerat av myndigheter som Lantmäteriet och SCB. Ibland använder dem även kartor från Bing och sätter ut koordinater från deras egen databas. Postula-Gorecka (intervju 2020-04-30) uttrycker inte att det finns några problem med datainsamling utan skriver att data som används till GIS-analys hämtas både externt och internt. Det finns mycket tillgängligt material från myndigheter men att det också finns mycket data från de olika förvaltningarnas egna databaser och register som enheterna själva vill använda. Postula-Gorecka skriver att det finns samarbete med andra aktörer.
Regionen är medlem i SydostGIS som är en förening med myndigheter, kommuner och företag i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län som behandlar GIS-frågor och fungerar som ett nätverk mellan GIS-användare. I och med medlemskapet i SydostGIS är de även medlem i Geoforum Sverige, branchorganisationen för geografisk datahantering. Karlsson (intervju 2020-04-28) säger att de har gjort det mesta GIS- arbetet själva men att han har haft utbyte med andra analytiker på regionnivå i bland annat Västra Götaland och Halland sett till att skapa data på internet. Karlsson säger också att Regionen är sårbar sett till att det är få personer som har GIS-kompetens.
Förutom att läsa kurser vid sidan av jobbet för att lära sig grunderna är de självlärda och försöker lyssna och lära sig av andras misstag. Regionen har också haft praktikanter och sommarjobbare från högskolor som arbetat med bland annat sommarstugeinventering för att ta del av deras kompetens. Karlsson tror att en samordning kring kostnader, inköp och datainsamling hade varit fördelaktigt.
4.2 Region Dalarna
Peter Möller, samhällsanalytiker på Regional Utveckling på Region Dalarna (intervju 2020-04-29), säger att det inte finns någon GIS-förvaltning i Regionen och att det är få som använder det. Detta bekräftas av Anders Oksvold, bredbandskoordinator i Region Dalarna (intervju 2020-04-28). Oksvold säger att det regional utvecklings- arbetet tidigare sköttes av Kommunförbundet Dalarna innan bildandet av Region Dalarna och att även om Regional Utveckling är en del av Region Dalarna så har de inte mycket med övriga organisationen att göra.
Enligt Oksvold (intervju 2020-04-28) finns det inget samarbete kring GIS i Regionen och Möller (Intervju 2020-04-29) säger att det saknas ett systematiskt GIS-arbete.
Möller hade sedan tidigare i sitt arbete på Högskolan Dalarna arbetat med GIS men säger att när han började på Regionen fick han själv ”föra in” GIS eftersom det tidigare inte fanns. Regionen hade tittat på GIS men på grund av kompetensavsaknad och höga utbildningskostnader hade inget GIS-arbete utvecklats. Oksvold tror att länstrafiken använder GIS men i och med att det sköts som ett separat bolag har de ingen koppling
19
till deras arbete. Möller säger också att ambulanssjukvården använder rumsliga data men att de inte har några som arbetar med GIS och att analysavdelningen som hanterar vårdfrågor inte har GIS-kompetens utan köper in rumsliga data eller hanterar data via databaser eller statistikprogrammet R. Möller har istället många gånger fått hjälpa till med att producera GIS-material.
Möller (intervju 2020-04-29) säger att det behövs en eller flera personer som hanterar GIS-frågor, en typ av GIS-utvecklare. Han säger också att ingen är emot det men att det saknas resurser och att de resurser som finns behövs i andra delar av Regionen.
Möller menar att GIS är ett effektivt och kraftfullt sätt att visualisera statistik, vilket Oksvold (intervju 2020-04-28) också håller med om. Oksvold tillägger också att GIS- kartor kan vara till hjälp på beslutsnivå för att enkelt se geografiska attribut. Möller säger att Regional Utveckling använder GIS till att både visualisera data men även för att göra analyser. Möller har bland annat använt GIS för att göra analyser över arbetsmarknadsregioner för att se pendling mellan kommuner och tätorter. Möller har också tillsammans med Region Gävleborg undersökt tillgänglighet till olika målpunkter med kollektiva färdmedel, exempelvis genom att analysera restider till närmsta vårdcentral. Oksvold säger att enheten för bredband och digitalisering har ett behov av GIS för att se vilka områden som har fiberanslutning och för att se vilka förutsättningar som finns i länet. Med GIS kan de bland annat skapa kalkyler och kostnadsuppskattningar kopplat till olika avstånd.
Eftersom det inte finns någon central GIS-hantering i Regionen har Oksvold (intervju 2020-04-28) och en kollega upprättat ett eget system med lokalt installerat QGIS som de anser är bättre än ArcGIS. I och med att bara de delar på data tycker de inte att en server behövs. Enligt Oksvold har de dessutom bäst koll på om systemen bör uppdateras men även kunskapen att driva systemet själva. Oksvold tycker att systemet fungerar bra i nuvarande utsträckning men påpekar att en större GIS-användning i Regionen skulle kräva central samordning. Vid flera användare skulle det till exempel behövas en server och att IT-enheten förvaltar verksamhetssystemet. Möller (intervju 2020-04-29) säger att ArcGIS är väldigt dyrt och att han därför använder QGIS, vilket han även menar är bättre än ArcGIS i vissa systemområden. Möller sitter idag i styrelsen för QGIS-användarförening som syftar till att öka användningen av QGIS och utveckla programvaran (QGIS Sverige u.å). Möller (intervju 2020-04-29) har i likhet med Oksvold data och QGIS installerat lokalt på sin dator utan en server för gemensam lagring.
Enligt Oksvold (intervju 2020-04-28) har enheten för bredband och digitalisering inget utbyte av data med andra delar av Regionen och att det aldrig har funnits något sådant behov. De har däremot utbyten med andra aktörer. Ibland har de ett utbyte av lagerfiler kring stadsnäten med kommunerna och Post- och Telestyrelsen (PTS). De har även ett avtal med Länsstyrelsen att de får låna deras fastighetsbaser och byggnadsregister. De har även köpt data om företagsuppgifter från SCB och data från bredbands-kartläggningen från PTS för att se vilka som berörs av olika projekt. Utöver detta använder de Lantmäteriets öppna data som grundkarta men har även tillgång till deras server med bakgrundsdata. Slutligen har de även skapat egna datalager med data från olika projekt i Regionen. Möller (intervju 2020-04-29) använder data från QGIS som antingen är kostnadsfritt eller som Regional Utveckling köper. Utöver detta
