Upplevelser av livmoderhalscancer

Upplevelser av

livmoderhalscancer

- en litteraturstudie Experience of cervical cancer - a literature study

Josefine Gunnestrand Josefine Lindblom

Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet

Grundnivå/15 hp

Handledare: Anna Abelsson

Examinerande lärare: Kaisa Bjuresäter 2016-04-01

SAMMANFATTNING

Titel: Upplevelser av livmoderhalscancer – en litteraturstudie Engelsk titel: Experience of cervical cancer - a literature study Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper

Ämne: Omvårdnad

Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Josefine Gunnestrand och Josefine Lindblom Handledare: Anna Abelsson

Sidor: 24

Nyckelord: Livskvalité, livmoderhalscancer, omvårdnad, sjuksköterska

Introduktion: Livmoderhalscancer är en vanlig cancerform som kan drabba kvinnor. Tumören delas in i olika stadium, från stadium I till och med IV. Det finns tre olika behandlingsformer som består av strålbehandling, cytostatikabehandling och kirurgisk behandling. Syftet med litteraturstudien är att beskriva upplevelser av livskvalité hos kvinnor med livmoderhalscancer.

Metoden i litteraturstudien utgick från Polit och Beck (2012) niostegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed användes i databassökningen. Artiklarna genomgick tre urval, de 10 artiklarna som valdes ut svarade på litteraturstudiens syfte, alla artiklarna bestod av kvantitativ metod. I resultatet framgick det att psykiska och fysiska upplevelser påverkade kvinnans livskvalité kopplat till de olika behandlingsformerna och dess biverkningar. Resultaten i litteraturstudien utformade tre kategorier, leva mellan hopp och förtvivlan, biverkningar som förändrar livet och förändrad livssituation genom nedsatt sexualitet. I slutsatsen visade sig kvinnors livskvalité bli påverkad både under och efter behandlingarna. Biverkningarna av behandling var det som påverkade kvinnor mest. Sexualiteten kan bli förändrad genom behandling för sin livmoderhalscancer.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INTRODUKTION ... 4

1.1 Livmoderhalscancer ... 4

1.2 Behandling... 6

1.3 Livskvalité ... 6

1.4 Omvårdnad vid livmoderhalscancer ... 7

1.5 Problemformulering ... 8

1.6 Syfte ... 8

2. METOD ... 9

2.1 Litteratursökning ... 9

2.2 Inklussionskriterier ... 10

2.3 Exklusionskriterer ... 10

2.4 Tabell 1. Resultat av databassökning i CINAHL och PubMed. ... 10

2.5 Urval ... 10

2.6 Databearbetning ... 11

2.7 Etiska överväganden ... 11

3. RESULTAT... 12

3.1 Leva mellan hopp och förtvivlan ... 12

3.2 Biverkningar som förändrar livet ... 13

3.3 Förändrad livssituation genom nedsatt sexualitet ... 13

4. DISKUSSION ... 15

4.1 Resultatdiskussion ... 15

4.2 Metoddiskussion ... 17

4.3 Klinisk betydelse ... 18

4.4 Förslag till fortsatt forskning ... 18

4.5 Slutsats ... 19

5. LITTERATURLISTA ... 20 - Bilaga 1: Artikelmatris

4

1. INTRODUKTION

Att drabbas av livmoderhalscancer kan innebära stora förändringar oberoende av vart i livet kvinnan befinner sig (Sæteren 2003). Efter besked om diagnos kan oro och förutfattade meningar angående cancerformen förekomma, innan kvinnan blivit informerad av hälso- och sjukvårdspersonal angående sjukdomen (Degerfält 1998).

Enligt World Health Organization [WHO] (2015a) drabbas 530 000 kvinnor globalt av livmoderhalscancer per år. WHO har utvecklat riktlinjer kring livmoderhalscancer som består av förebyggande åtgärder som vaccin och screening. Under 2012 hade 45 länder infört vaccin mot humant papillomvirus [HPV].

1.1 Livmoderhalscancer

Enligt WHO (2015a) är livmoderhalscancer en vanlig cancerform bland kvinnor.

Livmoderhalscancer kan enligt Bosch et al. (1995) och Cancerfonden (2015) uppkomma hos kvinnor som är eller har varit sexuellt aktiva. Det finns olika typer av HPV, där 16 och 18 är de vanligaste typerna som utvecklar livmoderhalscancer. Mellan HPV typerna 13 till och med 18 finns en hög onkogen risk (Ault 2007; Kristensen 2003).

HPV är en infektion som oftast inte ger några symtom eftersom det kan läka ut av sig själv (Ault 2007; Folkhälsomyndigeten 2015). Av de som smittas av HPV kan infektionen bli långdragen, upp till flera års tid. Risken för livmoderhalscancer är högre om inte cellförändringar upptäcks i god tid. Genom att gå på regelbundna cellprovtagningar ökar chansen att cellförändringar upptäcks (Folkhälsomyndigheten 2015). Cirka 450 personer per år får diagnosen livmoderhalscancer i Sverige (Cancerfonden 2015).

Stadium av livmoderhalscancer

Livmoderhalscancerns fyra stadier är indelade i A och B för att tydligt påvisa hur tumören växer i olika steg (se figur 1) (Irvin 2003; Kristensen 2003; Olsson 1996; Pecorelli et al.

1999). Indelningen A och B är en klinisk indelning av stadierna. Som utgår ifrån fynd av gynekologisk undersökning, thorax röntgen och urografi. Thorax röntgen görs för att utesluta spridning till lungorna och urografi utförs eftersom flödet i njurarna kan bli påverkade

(Kristensen 2003).

Stadium I

Tumören är begränsad.

A: Tumören är inte synlig. B: Tumören är synlig och skador ses vid livmoderhalsen.

Stadium II

Tumören är utanför livmodern.

A: Tumören har växt sig utanför livmodern men inte till

bäckenväggen.

B: Tumören har växt till livmoderhalsväggen, inte till bäckenväggen.

Stadium III Tumören utvidgas.

A: Tumören har växt till nedre tredje delen av vaginan, inte nått bäckenväggen.

B: Tumören har växt till bäckenväggen och/ eller

njurbäckenet och/ eller leder till njurpåverkan.

Stadium IV

Tumören sprider sig i kroppen.

A: Tumören har spridit sig till närliggande organ, rektum eller urinblåsans slemhinna.

B: Tumören har spridit sig till närliggande organ.

Figur 1: Stadium av livmoderhalscancer. (Irvin 2003; Kristensen 2003; Olsson 1996;

Pecorelli et al. 1999).

5

Förebyggande åtgärder

Enligt Socialstyrelsens (2015) riktlinjer finns det ett screeningprogram i Sverige som innebär att kvinnor i åldern 23-65 år erbjuds cellprovtagning. Cellprov innebär att ett prov tas från celler i det yttersta slemhinnelagret i nedre delen av livmodern. Programmet innehåller 12 olika provtagningstillfällen, intervallerna är mellan tre till sju år och genomförs för att upptäcka eventuella cellförändringar.

Svenska vaccinationsprogrammet införde vaccin mot HPV januari 2010, flickor i årskurs fem till sex får vaccinet (Folkhälsomyndigheten 2015). Vaccinet Gardasil hjälper till att skydda mot HPV typerna 16 och 18 som kan utveckla livmoderhalscancer, vaccinet skyddar även mot analcancer (FASS 2015; McCormack 2014) och kondylom (FASS 2015; Kristensen 2003;

McCormack 2014). För att vaccinet ska ge full effekt ges det till flickor i 10 till 12 års ålder under tre olika dostillfällen (Folkhälsomyndigheten 2015; WHO 2015b) med en tidsbegränsning mellan fem till sju månader (Folkhälsomyndigheten 2015). Vaccinationerna sker i denna ålder eftersom vaccinet ger bäst effekt om flickorna ännu inte varit sexuellt aktiva (Folkhälsomyndigheten 2015; WHO 2015a). Kvinnor som senare i livet går på cellprovtagningar och fått vaccin mot HPV i ung ålder har ett gott skydd mot livmoderhalscancer (Folkhälsomyndigheten 2015).

Förebyggande åtgärder är viktiga för att minska livmoderhalscancerns spridning. En annan betydande åtgärd kan vara information om kondomanvändning och hur viruset smittar (Wright et al. 2006).

Riskfaktorer

Kvinnor som har större risk att utveckla livmoderhalscancer är de som har haft oskyddat samlag i ung ålder och fler antal sexuella partners (Hildesheim et al. 2001; Irvin 2003;

Kristensen 2003). Andra riskfaktorer som kan påverka är övervikt, högt blodtryck, diabetes (Irvin 2003; Olsson 1996) och rökning (Hildesheim et al. 2001; Irvin 2003).

Symtom

I regel ger inte livmoderhalscancer i tidigt stadium några symtom (Kristensen 2003; Olsson 1996). Om kvinnan får symtom kan det vara blödningar som sker mellan menstruation, blödning i samband med samlag (Cancerfonden 2015; Issah et al. 2011; Kristensen 2003), vaginala blodblandade flytningar och oregelbundna blödningar (Kristensen 2003). Enligt Kristensen (2003) kan symtom visa sig senare i cancerutvecklingen som kan vara smärta, trötthet, anemi och aptitlöshet.

Diagnos

Förstadier kan upptäckas vid rutinmässig cellprovtagning. Vid gynekologisk undersökning kan ofta en skör och lättblödande tumör upptäckas, medan de mindre tumörerna kan vara svåra att se på livmodermunnen (Kristensen 2003). Diagnosen kan också ställas via biopsi, då avlägsnas en bit av livmoderhalsen som undersöks under ett mikroskop. Utifrån resultat från undersökning kan det vara nödvändigt att utföra mer djupgående tester för att upptäcka cancerformen (Tambouret 2013).

6

1.2 Behandling

Det finns tre sorters behandlingar för livmoderhalscancer de består av kirurgisk behandling, strålbehandling och cytostatikabehandling (Cancerfonden 2015; Peters et al. 2000). Varje cancerdrabbad kvinna är unik och kräver individuell behandling (Cancerfonden 2015; Reitan 2003).

Med kirurgisk behandling kan livmodern och livmodertappen opereras bort, detta kirurgiska ingrepp kallas för hysterektomi (Cancerfonden 2015; Weström et al. 2005). Delar av livmoderhalsen kan avlägsnas, vilket kallas för trachelektomi (Cancerfonden 2015; Kristensen 2003). Kirurgi kan kombineras med strålbehandling (Cancerfonden 2015; Olsson 1996).

Strålbehandling är en form av lokal behandling (Jetne 2003). Strålbehandlingen finns i två alternativ, yttre och inre (Cancerfonden 2015; Morris et al.1999; Olsson 1996; Jetne 2003).

Yttre strålbehandling innebär att strålkällan är placerad utanför kvinnans kropp och strålar mot målområdet, medan den inre strålbehandlingen placeras inuti kvinnan (Jente 2003). Yttre strålbehandling kan ske i kombination med cytostatika (Cancerfonden 2015; Olsson 1996).

Fördelen med inre strålbehandling är att det inte påverkar andra organ som det oftast gör vid yttre strålbehandling (Degerfält 1998). Under inre strålbehandling kan slidans slemhinnor bli smärtsamma, torra, sköra och urinträngningar kan uppkomma (Cancerfonden 2015; Varre 2003).

Maximal strålbehandling kan riskera att kvinnan blir infertil (Kristensen 2003; Shuster et al.

2010). Östrogenhalten blir då låg i livmodern och det kan bli aktuellt med hormonbehandling för att lindra klimakteriebesvären (Shuster et al. 2010). Vid både yttre och inre strålbehandling där stråldosen är maximal kan det uppstå komplikationer som kan orsaka att den naturliga elasticiteten i vaginan blir nedsatt, även komplikationer som inkontinens, täta trängningar och förändrat avförings mönster ofta i form av diarré kan förekomma (Kristensen 2003). Andra biverkningar som kan uppkomma av strålbehandling är minskad aptit, diarré och orkeslöshet (Cancerfonden 2015; Olsson 1996). Diarrén kan utvecklas till en kronisk biverkning efter strålbehandling (Degerfält 1998; Kristensen 2003).

Tredje behandlingsformen är cytostatika och denna behandling kan ges via infusion.

Cytostatika kan ges i kombination med strålbehandling eller kirurgisk behandling. Det kan även ges före och efter planerad operation (Cancerfonden 2015; Olsson 1996; Varricchio &

Ferrans 2010).

Cytostatikabehandling kan påverka hela kroppen och dess biverkningar kan påverka kvinnors livskvalité (Varricchio & Ferrans 2010). Biverkningar kvinnor kan drabbas av är illamående, försämrat immunförsvar, anemi (Cancerfonden 2015; EORTC 2015a; Olsson 1996), orkeslöshet och hårbortfall (Cancerfonden 2015; The European Organisation for Research and Treatment of Cancer [EORTC] 2015a; Varre 2003).

1.3 Livskvalité

Livskvalité enligt Nordenfelt (1991) inkluderar familjesituationen, fysisk och psykisk hälsa, arbetsförhållanden, bostadssituation, klimat, kultur och miljön. Både den fysiska och psykiska hälsan ligger till grund för människans välbefinnande. Den miljö som omger människan påverkar det fysiska och psykiska välbefinnandet både på kort och lång sikt.

WHOs definition av livskvalité utgår från en holistisk ansats om hur individen uppfattar sin livsrelation, kultur, normer relaterat till mål, förväntningar, värderingar och individens intresse. Denna definition är personlig och upplevelsen kan påverkas av en förändrad

7 livssituation. Viktiga aspekter som tillhör definitionen och har stor betydelsen för livskvalitén är familjen, socialt umgänge, hälsa, yrkesliv, ekonomiska förutsättningar och samhörigheten i samhället (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU] 2012; WHO 1995).

Enligt WHO (1995) är ekonomiska förutsättningar en aspekt för att en människa ska kunna uppnå eller bibehålla sin livskvalité. Om det uppstår ekonomiska problem blir livskvalitén negativt påverkad (SBU 2012; WHO 1995). Det har visat sig att kvinnors inkomst och arbetsförhållanden påverkas negativt när dem har diagnosen livmoderhalscancer. Det kan leda till att kvinnan kan bli ekonomiskt beroende av sin partner (Tadesse 2015). Förlust av kvinnans inkomst får negativa ekonomiska konsekvenser för hela familjen, eftersom kvinnorna oftast inte längre kan jobba heltid. Konsekvenser såsom minde mat till familjen, förseningar med räkningar och inga sparmöjligheter för framtiden (Arrossi et al. 2007).

Nordenfelts definition av livskvalité innefattar den sociala och fysiska miljön som människan lever i. Uppnås inte detta leder det till brister i kvinnans livskvalité (Nordenfelt 1991). Hälsan kan påverka kvinnans sociala funktion som är en stor del av livskvalitén. Om kvinnan ska kunna upprätthålla en god livskvalité behövs den sociala tillvaron (Tadesse 2015). Kvinnans sociala liv med vänner och familj kan bli negativt påverkat i och med behandling. Vid avslutad behandling ökade den sociala tillvaron sucecivt med vänner och familj. Det gjorde att kvinnan kände samhörighet i samhället (Pfaendler et al. 2015). Andersson (2009) menar att det är en stor utmaning för sjukvårdspersonal att upprätthålla kvinnors livskvalité.

Denna litteraturstudie kommer utgå från WHO´s definition av livskvalité där individens perspektiv är i fokus.

1.4 Omvårdnad vid livmoderhalscancer

Sjuksköterskan har en betydande roll för livskvalitén hos kvinnor med livmoderhalscancer, genom att ge kontinuerlig information om de olika behandlingsalternativen. Då det är viktigt att kvinnorna har en öppen dialog med sjuksköterskan. Eftersom sjuksköterskan ska kunna ge det stöd kvinnorna behöver för att behålla sin livskvalité (Considine et al. 2009).

Innan behandlingen startar är det viktigt att sjuksköterskan har ett samtal med kvinnan om eventuella biverkningar under och efter behandling. Sjuksköterskan kan då ge råd senare till kvinnor i hantering av biverkningar som ska vara individanpassat utifrån tidigare upplevelser av biverkningar och behandling (Considine et al. 2009). Eftersom biverkningarna kan påverka kvinnors livskvalité negativt. Det kan i sin tur leda till social isolering och psykisk påfrestning genom att alltid leva i ovisshet om sjukdomen (Sun et al. 2014; EORTC 2015a).

En professionell sjuksköterska skall bevara kvinnans integritet genom medkänsla, respektfullhet och lyhördhet. (Svensk sjuksköterskeförening 2014). Kvinnor med livmoderhalscancer ska bli behandlade utifrån individuella erfarenheter som till exempel aktuellt välbefinnande, arbetsförhållanden och ekonomiska förutsättningar. Sjuksköterskan ska bemöta kvinnan som en individ och tillgodose kvinnans individuella behov som kan vara exempelvis delaktighet i omvårdnaden samt anpassa omvårdnaden till familjesituationen (Kalkas & Saravimäki 1996). Det är viktigt som sjuksköterska att arbeta i team med kvinnan där även anhöriga involveras för att förbereda dem på vad som kan ske i samband med livmoderhalscancer (EORTC 2015b). Det är också viktigt för sjuksköterskan att se hela kvinnan inte bara diagnosen livmoderhalscancer. För att få en helhetsbedömning av kvinnan bör sjuksköterskan ta del av den sociala, psykiska och fysiska funktionen (Sun et al. 2014).

8 Livmoderhalscancer är trots screeningmetoder och vaccineringsprogram en sjukdom som fortsätter drabba kvinnor. Sjuksköterskans uppgifter är att värna om kvinnors hälsotillstånd för att uppnå en god livskvalité, ge skräddarsydd omvårdnad och nå uppsatta mål i behandlingen både i hemmet och på sjukhuset (Sun et al. 2014). Sjuksköterskan ska respektera kvinnans delaktighet i sin vård (Kalkas & Saravimäki 1996). För att kunna ge en individanpassad vård behövs utbildning och kunskap kring livmoderhalscancer (Considine et al. 2009). Sjuksköterskan har en stor roll i att utveckla riktlinjer kring kvinnans omvårdnad vid livmoderhalscancer för att upprätthålla kvinnors livskvalité (Svensk sjuksköterskeförening 2014).

1.5 Problemformulering

Livmoderhalscancer är en vanlig gynekologisk cancerform som delas in i olika stadium beroende på tumörens storlek. Behandlingar som används till livmoderhalscancer är kirurgisk behandling, strålbehandling och cytostatikabehandling. Omvårdnad vid livmoderhalscancer måste individanpassas beroende på var i livet kvinnan befinner sig. Sjuksköterskan har en stor roll att ge kvinnan information under hela sjukdomsförloppet. För att kunna ge en chans till ökad eller bibehålla livskvalitén. Detta är ett område som är lite forskat på och allmänsjuksköterskor och övrig vårdpersonal behöver få ökad kunskap kring livmoderhalscancer och behandlingarna för att upprätthålla kvinnans livskvalité på en god nivå. Biverkningarna av behandlingen påverkar kvinnornas livskvalité, alltså måste allmänsjuksköterskan kunna bemöta kvinnan på ett professionellt sätt med kunskap om livmoderhalscancer. Eftersom det är brist på kunskap om livmoderhalscancer behövs det mer kartläggning av biverkning och dess åtgärder i vården. Litteraturstudien vill ge ökad kunskap om kvinnor med livmoderhalscancer för att ge en god vård med hög kvalité som är viktigt för att möta och främja kvinnors livskvalité med cancer.

1.6 Syfte

Syftet med litteraturstudien är att beskriva upplevelser av livskvalité hos kvinnor med livmoderhalscancer.

9

2. METOD

Litteraturstudie är en studie där resultatet sammanställts från ett flertal vetenskapliga artiklar inom författarnas valda område. Insamlad data har genomgått kritisk granskning och analyserats för att kunna sammanställts. Grundförutsättning för en litteraturstudie är att det innehåller forskning av god kvalitét som resulterade i en grund för slutsatser och bedömningar (Forsberg & Wengström 2013). Metoden i litteraturstudien utgick från Polit och Beck (2012) och genomfördes i en niostegsmodell. Se (figur 2).

Figur 2: Litteraturstudie enligt Polit och Beck (2012) niostegsmodell. Fritt översatt.

2.1 Litteratursökning

I Steg 1 i niostegsmodellen formulerades syftet. I Steg 2 utformades sökorden, databaser valdes ut och en sökstrategi bestämdes. Valet av sökord byggde på studiens syfte (Polit &

Beck 2012). Databaserna som valdes ut var CINAHL och PubMed för att få fram relevanta artiklar till litteraturstudien. CINHAL användes för att de vetenskapliga artiklarna hade bland annat fokus på omvårdad. PubMed var en bredare databas där innehållet var omvårdnadsrelaterat, som även innehöll medicin och odontoligi (Forsberg & Wengström 2013). Steg 3 i Polit och Beck (2012) niostegsmodell innebar att sökningen i databaserna påbörjades. Sökorden i CINAHL var Cervix neoplasms och Quality of life. I databasen CINAHL användes Major Headings [MH].

I PubMed användes sökorden Uterine cervical neoplasms och Quality of life, som var Medical Subject Headnings [MeSH]. Orden söktes först var för sig och sedan kombinerades orden. Sökorden i varje databas användes med ordet AND. Anledningen till att AND användes var för att sökningen skulle avgränsas och för att täcka in syftets område (Forsberg

& Wengström 2013).

Steg 1 Syfte formuleras.

Steg 2 Val av databas och

sökord. Utforma sökstrategi.

Steg 3 Söka efter material av

potential.

Steg 4 Se relevans i utvalda

artiklar samt lämpligheten.

Steg 5

Datainsamling bearbetas.

Steg 6 Felriktade artiklar

exkluderas.

Steg 7

Artiklarna genomgår en kritisk granskning.

Steg 8 Kategorisera och

analysera data.

Steg 9

Sammanställa resultatet och diskussion.

Färdigställa studien.

10

2.2 Inklussionskriterier

Artiklarna som använts var från 2011-01-01 till 2015-12-31. Artiklarna skulle vara skrivna på engelska, vara peer reviewed och skulle ha vuxna deltagare, 18 år och äldre.

2.3 Exklusionskriterer

Review-artiklar och artiklar som riktade sig mot andra former av gynekologisk cancer exkluderades.

2.4 Tabell 1.

Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3

CINAHL

Cervix neoplasms 1, 893

Quality of life 24, 360

Cervix neoplasms AND

Quality of life 70 13 4 4

PubMed

Uterine cervical neoplasms 10, 342

Quality of life 97, 904

Uterine cervical neoplasms AND

Quality of life

247 30 (2) 6 6

Total 43 10 10

Siffror inom (x) har betydelsen externa dubbletter.

2.5 Urval Urval 1

I steg 4 utifrån Polit och Beck (2012) niostegsmodell skulle relevansen i materialet primärgranskats mot litteraturstudiens syfte utifrån abstrakt och titel. Författarna granskade 317 artiklar utifrån lämpligheten i förhållandet till syftet, inklusion- och exklusionskriterierna.

Av de 317 artiklarna inkluderades 43 artiklar i urval 1 från databaserna CINAHL och PubMed.

Urval 2

I urval 2 granskades de 43 artiklarna utifrån syfte, urval, metod, databearbetning och resultat mot relevansen till litteraturstudiens syfte, enligt steg 5 och 6 i Polit och Beck (2012) niostegsmodell. Artiklar som exkluderades i CINAHL var 9 stycken och 24 artiklar från PubMed. Artiklarna exkluderas eftersom de inte svarade mot litteraturstudiens syfte, andra sorter av gynekologisk cancer, enbart gynekologiska undersökningar och fokuserade på dess kostnader. I urval 2 inkluderades 10 artiklar, varav 4 artiklar från CINAHL och 6 artiklar från PubMed.

Urval 3

I urval 3 granskades kvalitén av de 10 artiklarna utifrån Polit och Beck (2012) granskningsprotokoll av artiklarnas innehåll utfördes enligt steg 7 i Polit och Beck (2012) niostegsmodell. Materialet granskades kritiskt med hjälp av granskningsmallen ”Guide to an Overall Critique a Quantitative Research Report”. Mallen användes för att säkerställa kvalitén på artiklarna och i urval 3 inkluderades 10 artiklar.

11

2.6 Databearbetning

Resultatet i artiklarna i urval 3 granskades ytterligare för att inte bli av med relevant information och få mer djupgående insikt av artiklarnas resultat. Materialet som individuellt tolkades av författarna analyserades sedan tillsammans. För att författarna skulle få en gemensam tolkning av artiklarnas likheter och skillnader, och för att inga artiklar skulle bli felaktigt borttagna. Data som motsvarade litteraturstudiens syfte i ord och meningar markerades med färgpennor. Diskussion fördes mellan författarna angående sambandet av kategorierna resulterade i att bearbetningen av data påbörjades. Ord och meningar som litteraturstudiens författare ansågs vara olika upplevelser färgkodades och parades ihop till kategorier. Kategorierna utformades enligt steg 8 i Polit och Beck (2012) niostegsmodell.

Totalt framkom tre kategorier: leva mellan hopp och förtvivlan, biverkningar som förändrar livet och förändrad livssituation genom nedsatt sexualitet. I steg 9 enligt Polit och Beck (2012) blev resultatet och diskussionen sammanställd. Ovanstående teman resulterade i litteraturstudien resultat.

2.7 Etiska överväganden

Det är viktigt att ha gjort etiska övervägande under litteraturstudien, riktlinjer fanns för att det inte skulle klassificeras som fusk och plagiat när det kommer till forskning. Det innebar att data inte skulle fabriceras, plagieras eller stjälas. Författarna till litteraturstudien har inte presenterat resultatet som sitt egna utan angett källan till informationen eller att forskningsprocessen förvrängs, till exempel genom felaktig exklusion vid data eller felaktiga analyser av data som gav ett felvärde (Forsberg & Wengström 2013). Under databearbetningen har lexikon använts av författarna för att förhindra feltolkningar som gav ökad förståelse.

12

3. RESULTAT

Resultatet i litteraturstudien grundades på 10 vetenskapliga artiklar, med syftet att beskriva upplevelser av livskvalité hos kvinnor med livmoderhalscancer. Av de 10 vetenskapliga artiklarna var alla av kvantitativ metod som redovisas i en artikelmatris (se biliga 1). I resultatet framkom tre kategorier leva mellan hopp och förtvivlan, biverkningar som förändrar livet och förändrad livssituation genom nedsatt sexualitet (Se figur 3).

Figur 3: Tre kategorier i resultatet som beskriver upplevelser av livskvalité hos kvinnor med livmoderhalscancer.

3.1 Leva mellan hopp och förtvivlan

De kvinnor som hade fått diagnosen i tidigt stadium och inte genomgått klimakteriet visade sig ha en högre grad av ångest och lägre nivå av livskvalité. Beroende på kvinnans ålder kunde det skapa sorg över att inte längre ha möjligheten att skaffa barn eller utöka sin tidigare familj (Mantegna et al. 2013). Kvinnor i stadium II hade högre grad av ångest och lägre livskvalité än de kvinnorna i stadium I. Upptäckten av livmoderhalscancern i tidigt stadium gav högre livskvalité i och med ökad chans till överlevnad. Livskvalitén kunde till en början vara låg i tidigt behandlingsskede men ökade succesivt genom att kvinnan såg ljusare på tillvaron och framtiden som gav dem succesivt ökande livskvalité (Yang et al. 2014; Zaho et al. 2014).

Kvinnor som hade utvecklad livmoderhalscancer och genomgått klimakteriet upplevde att ångesten succesivt förbättras med tiden. Eftersom ångesten inte har varit så stark från diagnosbesked. Att ha genomgått klimakteriet innebar att kvinnorna beskrev en högre livskvalité än kvinnor som inte genomgått klimakteriet. Yngre kvinnor i fertil ålder som av konsekvens behandling hamnat i klimakteriet såg det som en förlust, medan äldre kvinnor inte reflekterade över detta som ett problem. Att hamna i klimakteriet innebar att inte kunna skaffa barn. Kvinnor som redan hade barn upplevde en högre livskvalité än de kvinnor som inte hade barn och förlorat förmågan att själva bli gravida (Mantegna et al. 2013). När kvinnorna upplevde negativ känslomässigt påverkan beskrev de en försämrad livskvalité. En negativ känslomässig påverkan innebar att kvinnan fick ett försämrat socialt umgänge och blev mer isolerad (Azmawati et al. 2014).

Att inte uppleva känslor av hopp och framtidstro resulterade i depression och ångest vilket försämrade livskvalitén hos kvinnorna (Yang et al. 2014). Livskvalitén var försämrad baserad på upplevelser som oro, ångest och depression (Pasek et al. 2013). Succesivt efter behandlingen förbättrades ångesten hos kvinnorna vilket resulterade i en ökad livskvalité.

Trots det kunde ångest och oro påvisats några år efter behandlingen vilket fortfarande hade påverkan på kvinnans livskvalité negativt (Mantegna et al. 2013). Kvinnor som var aktiva och delaktiga i sin behandling, visade sig ha en högre livskvalité än kvinnor som inte var aktiva och deltog i sin behandling. Den ökade livskvalitén berodde på att kvinnorna hade mer insikt

Leva mellan hopp och förtvivlan

Biverkningar som förändrar

livet

Förändrad livssituation

genom nedsatt sexualitet

13 inför kommande behandlingar och kunde förbereda sig mentalt på vad som skulle ske (Bjelic- Radisic et al. 2012).

3.2 Biverkningar som förändrar livet

En vanlig biverkan som påverkade negativt var diarré. Diarrén berodde på behandling som påverkade flera närliggande organ. De besvären som diarrén innebar kunde medfölja att kvinnorna upplevde sig isolerade och instängda. Att alltid behöva vara inom en närhet till en toalett. Resulterade i att kvinnor inte kunde röra sig fritt eller medverka på aktiviteter de önskade. Diarrén påverkade livskvalitén negativt, diarrén kunde även bestå efter avslutad behandling (Barnas et al. 2012; Bjelic-Radisic et al. 2012). I motsats till diarré beskrev vissa kvinnor problematiken med förstoppning genom hur uppblåsbarheten och smärtan påverkade kvinnans livskvalité negativt (Pasek et al. 2013).

Andra biverkningar som beskrevs påverka livskvalitén negativt för kvinnorna var illamående och kräkningar. Det upplevdes som ett hinder i vardagen som innebar isolering för kvinnan och minskat socialt liv. Illamående och kräkning kunde leda till aptitlöshet som resulterade i att kvinnorna inte upplevde samma glädje i att delta i sociala tillställningar innefattande mat, vilket gjorde att livskvalitén försämrades (Barnas et al. 2012; Bjelic-Radisic et al. 2012;

Torkzahrani et al. 2013; Pasek et al. 2013). Aptitlösheten minskade succesivt efter avslutad behandling vilket gav en ökad livskvalité allt eftersom möjligheterna att leva ett normalt liv ökade, genom att vilja ha socialt umgänge vid måltider (Barnas et al. 2012).

Att uppleva smärtor efter behandling medföljde att kvinnor hade svårigheter att utföra vardagligasysslor. Det medförde ett hinder i vardagen och resulterade i en försämrad livskvalité (Barnas et al. 2012; Bjelic-Radisic et al. 2012). Desto mer smärta kvinnorna beskrev upplevdes livskvalitén som sämre och därmed ett stort hinder för att få vardagen gå ihop. Kvinnorna i sent stadium vara mer smärtpåverkade än de i tidigt stadium vilket ledde till att livskvalitén påverkades negativt till att leva ett normalt liv (Azmawati et al. 2014).

Kvinnorna beskrev även hur brist på sömn och trötthet påverkade vardagen och resulterade till en försämrad livskvalité. Tröttheten ledde till att kvinnorna avstod från aktiviteter de hade gjort förut exempelvis hushållssysslor och arbete (Barnas et al. 2012; Bjelic-Radisic et al.

2012). Att utföra dagliga ansträngande aktiviteter som toalettbesök och personlig hygien påverkade kvinnors livskvalité negativt kopplat till tröttheten de upplevde och det aktuella hälsotillståndet som påverkade möjligheten till de liv de önskade (Pasek et al. 2013).

Sömnlösheten förbättrades succesivt efter avslutad behandling som ökade möjligheten att återgå till sitt normala liv och uppnå ökad livskvalitén (Barnas et al. 2012)

3.3 Förändrad livssituation genom nedsatt sexualitet

Det sexuella välbefinnandet var kopplat både till det psykosociala- och fysiska sammanhanget (Tian 2013). Oavsett behandlingsform upplevde kvinnorna att den sexuella funktionen blev nedsatt på grund av de fysiska förändringarna. Det påverkade livskvalitén negativt genom att de inte kunde uppleva den sexuella närheten med sin partner i form av samlag (Bjelic-Radisic et al. 2012; Hung et al. 2014). Detta berodde på att kvinnan inte ville ha ett aktivt sexliv.

Några kvinnor upplevde även att samlag skulle kunna göra skada efter utförd behandling då de upplevde vaginala blödningar, urinträngningar och torra slemhinnor. Kvinnorna var även rädda över att överföra sjukdomen till sin partner och att cancern skulle påverkas negativt.

Rädslan över skadan på könsorganet och smittorisken var de upplevelserna som påverkade livskvalitén negativt hos kvinnorna (Tian 2013). Förutom livskvalitén kunde även kvinnornas upplevelse bli negativt påverkad i och med att smärta och obehag kunde uppstå i samband med sexuella aktiviteter (Hung et al. 2014).

14 Livskvalitén sänktes eftersom kvinnornas kroppsuppfattning angående den sexuella funktionen förändrats och gav därför en osäkerhet i den sexuella aktiviteten. Sexuella tillfredställelser och den sexuella lusten kunde påverka kvinnors känslomässiga välbefinnande och sociala liv negativt som minskade livskvalitén. Kvinnor över 40 års ålder visade sig ha högre livskvalité i relation till sexualitet jämfört med de som var under 40 år (Tian 2013;

Zhao et al. 2014). Den sexuella aktiviteten var inte i fokus för kvinnor över 40 år utan den känslomässiga relationen med sin partner hade mer betydelse som gav ökad livskvalité (Tian 2013). Kvinnors sexuella aktivitet kunde öka succesivt efter avslutad behandling, då livskvalitén succesivt åter byggdes upp (Mantegna et al. 2013).

15

4. DISKUSSION

Litteraturstudiens syfte var att beskriva upplevelser av livskvalité hos kvinnor med livmoderhalscancer. Resultatet från litteraturstudien delades in i tre kategorier: leva mellan hopp och förtvivlan, biverkningar som förändrar livet och förändrad livssituation genom nedsatt sexualitet. I resultatet framkom det vilka biverkningar som uppstått före-, under- och efter behandling som gett kvinnorna förändrad livskvalité, som påverkat dem psykiskt, fysiskt och socialt. Resultatet visar att livskvalitén är beroende av ångest, stadium av cancer, fertilitet, infertilitet och behandlings metoder med tillhörande biverkningar och komplikationer. Den sexuella aktiviteten visade sig vara nedsatt genom att fysiska förändringar gav minskad livskvalité i relation till behandlingen och biverkningar.

4.1 Resultatdiskussion

I resultatet framkom det att kvinnor påverkas av biverkningar som sänker livskvalitén, som gör att det kan uppstå hinder livet för kvinnorna. Livskvalitén är beroende på kvinnors ålder, stadium av livmoderhalscancer och tidigare fysisk påverkan.

Oro, ångest och depression var upplevelser som påverkade kvinnor, visade litteraturstudiens resultat. Vistad et al. (2007) säger att kvinnor som överlevt sin livmoderhalscancer har mer ångest och oro. Osann et al. (2014) håller med studiens resultat eftersom kvinnor som genomgår behandling eller kombinerade behandlingar upplevde mer stress, ökad ångest och högre depressionsnivå. Litteraturstudiens författare anser att oro och ångest finns med efter diagnossättning och framåt i tiden under sjukdomens förlopp. Det är viktigt att sjuksköterskan finns där för att ha en öppen dialog under sjukhusvistelse, och rådgivning via telefon i hemmet med kvinnan under sjukdomsförloppet för att ge kvinnan ökad livskvalité.

Hopp och framtidstro kunde vara aspekter till ångest och depression om de inte uppnåddes, framkom i litteraturstudiens resultat. Svensk sjuksköterskeförening (2010) menar att sjuksköterskan ska ha stor respekt för individens värdighet, integritet, sårbarhet och individens självständighet, som kan ge individen möjligheter att uppnå hopp och förtroende.

Alla individer ska få stöd och guidning genom sjukdom och tillhörande behandling. Lidande hos vårdtagaren är individuellt och därför ska sjuksköterskans minska lidandet.

Litteraturstudiens författare anser att sjuksköterskan har en stor roll i att behålla kvinnans integritet och hopp under behandling. För att inte sänka kvinnans livskvalité, som kan ge negativ inverkan på vårdrelationen och kvinnans liv.

Livskvalitén var högre om kvinnan var delaktig i sin behandling påvisade litteraturstudiens resultat. Svensk sjuksköterskeförening (2014) menar att sjuksköterskan ska vara professionell genom ett etisk handlande, respektfullhet, vara uppdaterad kring behandling, utveckla riktlinjer och vara en god vårdgivare och arbetskamrat. Litteraturstudiens författare anser därför vikten av att sjuksköterskan ska se kvinnan som kvinna och inte bara ses som sjukdomen hon är drabbad av. Sjuksköterskan kommer då närmare både kvinnan och anhöriga som kan ge dem mer hopp och trygghet som leder till ökad livskvalité. Både under och efter behandling är det viktigt som sjuksköterska att individanpassa informationen som är beroende av tidigare kunskap. Beroende på hur mycket kvinnan vill veta och inte vill ta del av angående sin situation och sjukdomen i sig, samt vart kvinnan befinner sig i sin livscykel. Detta är viktiga upplevelser att ta hänsyn till för att kvinnan ska uppnå en hög livskvalité både på sjukhus och i hemmet.

16 Livskvalitén påverkade kvinnans vardag i och med biverkningar som smärta, illamående och kräkning, framkom det i litteraturstudiens resultat. Chase et al. (2015) påtalar att kvinnor i sent stadium upplever brist på energi som den värsta biverkningen efter behandling. Andra biverkningar som har mindre påverkan hos kvinnor är smärta, illamående och aptitlöshet.

Greimel et al. (2009) stödjer litteraturstudiens resultat genom att kvinnor som genomgår kombinerade behandlingar har mer biverkningar som illamående, kräkning, smärta och aptitlöshet. Osann et al. (2014) menar istället att kvinnor med kombinerad behandling upplever att deras livskvalité var lägre jämfört med de som enbart genomgår ett behandlingsalternativ mot sin livmoderhalscancer. Litteraturstudiens författare ser vikten av oavsett vilken behandling kvinnor genomgår kommer de påverkas individuellt. Därför är det viktigt som sjuksköterska att se hela patienten i och med vårdtiden både i hemmet och på sjukhus. För att livskvalitén kan bli negativt påverkad oavsett vilken behandlingsform de genomgår.

I litteraturstudiens resultat framkom det att diarré kan kvarstå efter behandling. Abayomi et al.

(2005) håller med resultatet och menar att behandling kan ha långsiktiga biverkningar som diarré. Diarrén är kontinuerligt eller kommer i perioder blandat med förstoppningar. Kvinnor upplever minskad socialt sammanhang efter avslutad behandling, eftersom det uppstår brister i deras sociala liv relaterat till diarréerna. Litteraturstudiens författare anser att på grund av diarréer känner kvinnorna sig fångade i sin egen kropp som medgav ett lidande och minskad tid med vänner, familj och partner. Utifrån behandling kan det sociala livet påverkas och sänka livskvalitén genom att diarréerna styr kvinnornas liv både fysiskt och psykiskt.

Livskvalitén påverkades av biverkningar som uppkom efter behandling och skapade hinder i vardagen påvisade litteraturstudiens resultat. Greimel et al. (2009) håller med genom att beskriva hur kvinnor som genomgått behandling för livmoderhalscancer har en lägre nivå av livskvalité än de kvinnor som genomgått behandling i kombination. Behandlingar i kombination anses vara mer känslomässigt och fysiskt påverkande kopplat till de biverkningar som kan uppstå och ge sänkt livskvalité. Därför anser litteraturstudiens författare att det är viktigt att reagera på alla biverkningar de upplever som kan påverka deras vardag negativt, och påverka livskvalitén negativt. Det är viktigt att sjuksköterskan kartlägger biverkningar kvinnan upplever under behandlingstillfället på sjukhus, för att kvinnan vid hemgång ska ha någorlunda kontroll över sina biverkningar och succesivt kunna återgå till vardagen.

Välbefinnandet inom det sexuella sammanhanget var mer kopplat till psykosociala än det fysiska sammanhanget framkom det i resultatet av litteraturstudien. Sele (2003) menar även att fysisk förändring påverkar kvinnors självkänsla negativt. Det påverkar kvinnans sätt att se sig själv som kvinna och även som sexuell partner. Eftersom de känner sig mindre kvinnliga och mindre attraktiva i och med genomförd behandling. Litteraturstudiens författare anser att det är en stor psykisk påfrestning kvinnorna lever med efter behandling. Eftersom självkänslan är negativt påverkad i och med att kvinnan inte längre känner sig kvinnlig.

Kopplat till behandlingarna och biverkningarna som kan påverka kvinnans sätt att se sig själv som kvinna. Som i sin tur sänker kvinnans livskvalité.

Livskvalitén blev negativt påverkad hos kvinnor genom att den sexuella närheten med sin partner var nedsatt, framkom i resultatet. Afiyanti och Milanti (2013) håller med resultatet i litteraturstudien och menar att många kvinnor upplever att de inte kan leva upp till deras partners sexuella behov. De menar också att samlaget är obehagligt och plågsamt vilket ledde till nedsatt sexuell lust. Som bidrog till att flertalet av kvinnorna har rädslor över att bli lämnade av sin partner eller att de skulle vara otrogna mot dem. Sele (2003) håller med litteraturstudiens resultat och beskriver hur kvinnor upplever rädsla för att bli avvisad av sin

17 partner efter att ha genomgått behandling på grund av fysiska förändringarna och minskad självkänsla. Författarna till litteraturstudien anser att det är rimliga tankar kvinnor känner kring den sexuella aktiviteten med sin partner. Att de inte känner sig tillräckligt aktiva i det sexuella sammanhanget i och med den fysiska förändringen. Det gav kvinnor känslor om att bli lämnade själva under denna sjukdomssituation, anses som relevanta känslor i och med behandlingen för livmoderhalscancern.

I litteraturstudiens resultat framkom det att en del kvinnor inte ville ha ett aktivt sexuellt liv.

Anledningen till det var till exempel torra slemhinnor, vaginala blödningar och den förändrande sexuella funktionen. Afiyanti och Milanti (2013) håller med litteraturstudies resultat och beskriver hur kvinnor som genomgår en behandling för sin livmoderhalscancer och avlägsnat livmodern. Upplever att de känner sig mindre kvinnliga i och med förändrad kroppsuppfattning. Majoriteterna av kvinnorna upplever blödningar och flytningar efter haft samlag med sin partner, vilket skapar rädsla och oro för eventuellt återfall av livmoderhalscancern. Greimel et al. (2009) anser att de kvinnor som har ett inaktivt sexliv var kopplat till att den sexuell aktivitet inte var intressant. Oberoende på behandlingssort finns det ingen skillnad i smärta och njutning. Enligt Vistad et al. (2007) som motsäger litteraturstudiens resultat genom att beskriva att kvinnor kan ha ett aktivt sexuellt liv under behandling perioden. De upplever njutning av samlag, dock upplevs samlaget som obehagligt i relation till smärta eftersom vaginans slemhinnor var torra. Chase et al. (2015) menar att kvinnor i sent stadium upplever sorg över att den sexuella funktionen är nedsatt efter behandling. Litteraturstudiens författare anser vikten av hur sjuksköterskan ska bemöta kvinnan och hennes problematik kring det sexuella välbefinnandet. Det är viktigt att alltid prata med kvinnan före, under och efter behandling på sjukhus för att få en helhetsbild av upplevelserna de genomgår.

4.2 Metoddiskussion

Litteraturstudien har utgått från Polit och Beck (2012) niostegsmodell. Litteraturstudiens författare har haft struktur genom studien via användningen av niostegsmodellen, som ses som en stryka. För att sökningen skulle bli så korrekt som möjligt mot syftet, användes sökorden Cervix neoplasms och Uterine cervical neoplasms för att komma inom rätt område av cancer. Ordet livskvalité användes som sökordet Quality of Life. Ord som Life quality, Life of quality, Quality life och Daily life söktes i fritext då det inte var MH eller MeSH.

Sökningen med orden i fritext gjorde att relevanta artiklar försvann eller att artiklar uppkom som inte författarna kunde inkludera, orden valdes då att exkluderas bort i sökningen. Ordet Nursing care som var en MeSH term söktes i PubMed. Ordet nursing söktes i fritext i CINAHL kombination med tidigare nämnda sökord, dock gav det inte relevanta artiklar.

Artiklar som framkom var kopplade till barnmorskor eller handlade om andra sjukdomstillstånd, vaccin eller screening. Därför exkluderas orden från sökningen.

Vid analysen av artiklarna, då färgkodning och kategorisering av teman utfördes var litteraturstudiens författare mestadels överens. Vid olika uppfattningar författarna emellan angående resultatet lästes det igenom ytligare för att sedan föra en diskussion tills båda kom överens angående resultatets kategorisering. Artiklarna granskades tillsammans enligt Polit och Beck (2012) granskningsmodell ”Guide to an Overall Critique a Quantitative Research Report” som försäkrade att resultatet är trovärdigt, det finns även en mall för kvalitativ design som kan användas ” Guide to an Overall Critique of a Qualititative Resarch Report” som inte litteraturstudiens författare fick användning för, då alla artiklar var av kvantitativ metod.

18 En negativ aspekt genom att granska artiklar på engelska kan öka misstolkningar i och med översättningar, författarna använde sig av lexikon och uppslagsverk utöver grundläggande språkkunskaper i engelska för att inte materialet skulle feltolkas. Av de 10 artiklarna var alla kvantitativ metod och från det var det svårt att få fram en utförlig beskrivning av hur kvinnorna upplevde sin livskvalité eftersom citat inte förekom som kunde gett mer översikt om kvinnors upplevelser.

Styrkor som litteraturstudiens författare upplevde var att det underlättade att föra en diskussion, eftersom studien är skriven av två författare. Då olika synvinklar och tolkningar gjorts som gav ett brett perspektiv under hela litteraturstudien.

Litteraturstudiens resultat är uppbyggt på tio vetenskapliga artiklar från olika länder: Malaysia (n=1), Kina(n=4), Iran (n=1), Italien (n=1), Polen (n=2), och Österrike (n=1). Artiklarna var skrivna i världsdelarna Europa och Asien. Eftersom inte artiklarna hade ett världsbrett perspektiv resulterar det i att litteraturstudien inte fick en världsomfattande överblick som skulle önskats. Styrkorna med att artiklarna var att de var insamlade i två världsdelar, både i Europa och i Asien innebar att det var åtskiljande i form av klimat, livsstil och kultur.

Artikeln skriven av Mantegna et al. (2013) beskrev hur livskvalité har mäts via enkäter som fylldes i av onkologpsykologer, samma enkäter i övriga artiklar har fyllts i av allmänsjuksköterskor. Denna artikel diskuterades med handledaren och författarna emellan, för att säkerställa att artikeln svarade mot studiens syfte, inklusion- och exklusionskriterierna.

4.3 Klinisk betydelse

Beroende på stadium av cancern och behandlings alternativ kan livmodern helt eller delvis tas bort och kan medföra att kvinnor blir infertila och livskvalitén kan sänkas relaterat till livssituation. Som sjuksköterska är det viktigt att känna till behandlingarna för att veta vilka besvär kvinnor kan uppleva, genom att ha kunskap och förståelse för kvinnorna ska sjuksköterskan kunna vara behjälplig och stötta dem i behandlingen. Resultatet från litteraturstudien belyser biverkningar som uppkommer under och efter behandlingarna som är vanliga biverkningar samt hur kvinnorna påverkas. Genom att få denna kunskap som sjuksköterska kan det leda till en bättre vård och mindre sjukhusvistelse för kvinnorna.

Genom att vår litteraturstudie ska uppmärksamma vårdpersonal att ta kvinnors biverkningar på allvar eftersom det är beroende för livskvalitén. Forskningen inom livmoderhalscancer är begränsad, så denna litteraturstudie ska hjälpa vårdpersonal att utveckla vården kring livmoderhalscancer.

4.4 Förslag till fortsatt forskning

Området är relativt lite forskat på genom åren. Det skulle behövas mer studier som är framtagna i Europa, som är kopplat till den europeiska miljön eftersom mycket av forskningen är framtagen framför allt i Asien. Mer från olika synvinklar som till exempel patienters-, anhörigas- och samhällets perspektiv på hur de ser på sjuksköterskans sätt att vårda kvinnorna. Forskning om de olika tidsperspektiven så som före-, under-, och efter diagnos och behandling skulle behövas för att få en helhetsbild över sjukdomen, samt mer forskning kring hur sjuksköterskorna ska bemöta kvinnorna i de olika cancer stadierna och bemötande till kvinnor som blivit infertila av behandling och inte har barn. Att undersöka om det ges tillräcklig information till sjuksköterskestudenterna under utbildningen eller behövs det mer. Mer forskning kring förebyggande åtgärder som kondomanvändning, vaccin och information till allmänheten om hur livmoderhalscancer uppkommer och studier som visar skillnader mellan kvinnor som vaccinerats och genomgått screening jämfört med de kvinnor som inte har gjort det.

19

4.5 Slutsats

Litteraturstudiens resultat visar hur kvinnors livskvalité blir påverkad under och efter behandling relaterat till livmoderhalscancern. Livskvalitén varierade beroende på vilket behandlingsskede kvinnan var i, livskvalitén ökade succesivt efter startad behandling.

Biverkningarna var de som påverkade kvinnor mest i vardagen vilket ledde till begräsningar i det sociala livet. Beroende på stadiet av cancer hade det påverkan på kvinnans känslomässiga reaktioner som kunde bestå av ångest, oro och depression som påverkade livskvalitén.

Behandlingsformerna av livmoderhalscancer påverkade livskvalitén i och med känslomässig påverkan som de kunde uppleva. Sexualiteten är ett stort område inom livmoderhalscancer eftersom behandlingarna kan påverka det kvinnliga könsorganet och den sexuella lusten som kan påverka relationen med sin partner. Vården kring livmoderhalscancerdrabbade kvinnor bör vara individuellt anpassad för att främja varje kvinnas livskvalité.

20

5. LITTERATURLISTA

(Referenser med markering * är med i resultatet och artikelmatrisen)

Ault, K.A. (2007). Human papillomavirus vaccines and the potential for cross-protection between related HPV types. Gynecologic oncology, 107 (2), 31-33.

Abayomi, J., Kirwan, J., Hackett, A. & Bagnall, G. (2005). A study to investigate women's experiences of radiation enteritis following radiotherapy for cervical cancer. Journal of human nutrition & dietetics, 18 (5), 353-363.

Afiyanti, Y. & Milanti, A. (2013). Physical sexual and intimate relationship concerns among Indonesian cervical cancer survivors: A phenomenological study. Nursing & health sciences, 15 (2), 151-156.

Andersson, S.A. (2009). Hälsa och psykologi. Lund: Studentlitteratur AB.

Arrossi, S., Matos, E., Zengarini, N., Roth, B., Sankaranayananan, R. & Parkin, M.

(2007).The socio-economic impact of cervical cancer on patients and their families in Argentina, and its influence on radiotherapy compliance. Results from a cross-sectional study.

Gynecologic oncology, 105 (2), 335-340.

*Azmawati, M.N., Najibah, E., Hatta, M.D. & Norfazilah, A. (2014). Quality of life by stage of cervical cancer among Malaysian patients. Asian pacific journal of cancer prevention, 15 (13), 5283-6.

*Barnaś, E., Skręt-Magierło, J., Skręt, A. & Bidziński, M. (2012). The quality of life of women treated for cervical cancer. European journal of oncology nursing, 16 (1), 59-63.

*Bjelic-Radisic, V., Jensen, P.T., Vlasic, K.K., Waldenstrom, A.C., Singer, S., Chie, W., Nordin, A. & Greimel, E. (2012). Quality of life characteristics inpatients with cervical cancer. European journal of cancer, 48 (16), 3009-3018.

Bosch, F.X, Manos, M.M., Muñoz, N., Sherman, M., Jansen, A.M., Peto, J., Schiffman, M.H., Moreno, V., Kurman, R. & Shah, K.V. (1995). Prevalence of human

papillomavirus in cervical cancer:

worldwide perspective. International biological studyon cervical

cancer (IBSCC) Study Group. Journal of the national cancer institute, 87 (11) 796-802.

Cancerfonden (2015). Livmoderhalscancer. [Elektroniskt].

Tillgänglig: https://www.cancerfonden.se/om-cancer/livmoderhalscancer [2015-12-15 ].

Chase, D.M., Kauderer, J., Wenzel, L., Ramondetta, L., Cella, D., Long, H.J. 3rd. & Monk, B.J. (2015). Factors Associated With Grade 3-4 Treatment-Related Toxicity In Women With Advanced Or Recurrent Cervical Cancer: An Exploratory Analysis Of NRG Oncology/Gynecologic Oncology Group Trials (GOG) 179 And 204. International journal of gynecological cancer, 25 (2), 303–308.

Considine, J., Livingston, P., Bucknall, T. & Botti, M. (2009). A review of the role of emergency nurses in management of chemotherapy-related complications. Jorunal of clinical nursing, 18 (18), 2649-2655.

Degerfält, J. (1998). Strålbehandlning – historik, fysik, omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

21 FASS 2015. Gardasil. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplId=20051216000104 [2016-02-08].

Folkhälsomyndigheten (2015). Det svenska vaccinationsprogrammet för barn – Information till föräldrar. Folkhälsomyndigheten: Solna.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier- värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (3 uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.

Greimel, E.R., Winter, R., Kapp, K.S. & Haas, J. (2009).

Quality of life and sexual functioning after cervical cancertreatment: a long-term follow-up study. Psycho-oncology, 18 (5), 476-482.

Hildesheim, A., Herrero, R., Castle, P.E., Wacholder, S., Bratti, M.C., Sherman, M.E., Lornicz, A.T. Burk, R.D., Morales, J., Rodriguez, A.C., Helgesen, K., Alfaro, M., Hutchinson, M., Balmaceda, I., Greenberg, M. & Schiffman, M. (2001). HPV co-factors related to the development of cervical cancer: result from a population-based study in Costa Rica. British journal of cancer, 84 (9), 1219-26.

*Hung, M.C., Wu, C.L., Hsu, Y.Y., Hwang, J.S., Cheng, Y.M. & Wang, J.D. (2014).

Estimation of potential gain in quality of life from early detection of cervical cancer. Value in health, 17 (4), 482-486.

Irvin, W.P. (2003). Gynecologic malignacies: endometrial and cervical carcinoma. I Fisch, M.J. & Bruera, E. (red.) Handbok of advanced cancer care. United Kingdom: Cambridge University Press. s. 235-246.

Issah, F., Maree, J.E. & Mwinituo, P.P. (2011). Expressions of cervical cancer-related signs and symptoms. European journal of oncolocy nursing, 15 (1), 67-72.

Jetne, V. (2003). Strålbehandling. I Reitan, A.M. & Schölberg. T.K. (red.) Onkologisk omvårdnad – patient, problem, åtgärd. Stockholm: Liber AB. s. 293-308.

Kalkas, H. & Sarvimäki, A. (1996). Omvårdnadsetikens grunder. (3 uppl.). Stockholm: Liber AB.

Kristensen, G. (2003). Cancer i de kvinnliga könsorganen . I Reitan, A.M. & Schölberg. T.K.

(red.) Onkologisk omvårdnad – patient, problem, åtgärd. Stockholm: Liber AB. s. 378-389.

*Mantegna G., Petrillo, M., Fuoco, G., Venditti, L., Terzano, S., Anchora, L.P., Scambia, G.

& Ferrandina, G. (2013). Long-term prospective longitudinal evaluation of emotional distress and quality of life in cervical cancer patients who remained disease-free 2-years from diagnosis. Biomed central cancer, (13) 127, 1-8.

McCormack, P. (2014). Quadrivalent Human Papillomavirus (Types 6, 11, 16, 18) Recombinant Vaccine (Gardasil): A Review of Its Use in the Prevention of Premalignant Anogenital Lesions, Cervical and Anal Cancers, and Genital Warts. Drugs, 74 (11), 1253- 1283.

Morris, M., Eifel, P.J., Lu, J., Grigsby, P.W., Levenback, C., Stevens, R.E., Rotman, M., Gershenson, D.M. & Mutch, D,G. (1999). Pelvic radiation with concurrent chemotherapy compared with pelvic and para-aortic radiation for high-risk cervical cancer. The New England journal of medicine, 15;340 (15), 1137-43.

22 Nordenfelt, L. (1991). Livskvalitet och hälsa – Teori & kritik. Stockholm: Almqvist &

Wiksell Förlag AB.

Olsson, H. (1996). Tumörsjukdomar. Lund: Studentlitteratur.

Osann, K., Hsieh, S., Nelson, E.L., Monk, B.J., Chase, D., Cella, D. & Wenzel, L. (2014).

Factors associated with poor quality of life among cervical cancer survivors:

implications for clinical care andclinical trials. Gynecologic oncology, 135 (5), 266-72.

*Pasek, M., Sucho, L. & Urbanski, K. (2013). Quality of life in cervical cancer patients treated with radiation therapy. Journal of clinical nursing, 22 (5-6), 690-697.

Pecorelli, S., Benedet, J.L., Creasman, W.T. & Shepherd, J.H. (1999). FIGO staging of gynecologic cancer. 1994-1997 FIGO Committee on Gynecologic Oncology. International Federation of Gynecology and Obstetrics. International journal of gynaecology and obsterics: the official organ of the International ferderation of gynaecology and obstetrics, 64 (1), 5-10.

Peters, W.A., Liu, P.Y., Barrett, R.J., Stock, R.J., Monk, B.J., Berek, J.S., Souhami, L., Grigsby, P., Gordon, W. Jr. & Alberts, D.S. (2000). Concurrent chemotherapy and pelvic radiation therapy compared with pelvic radiation therapy alone as adjuvant therapy after radical surgery in high-risk early-stage cancer of the cervix. Journal of clinical oncology:

official journal of the American society of clinical oncology, 18 (8), 1606-13.

Pfaendler, K.S., Wenzel L., Mechanic, M.B. & Penner, K.R. (2015). Cervical cancer survivorship: Long-term quality of life and social support. Clinical therapeutics, 37 (1), 39- 78.

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing reserch: generating and assesing evidence for nursing practice. Philadephia: Wolters Kluwer Health | Lippincott Williams & Wilkins.

Reitan, A.M. (2003). Onkologisk omvårdnad. I Reitan, A.M. & Schölberg. T.K. (red.) Onkologisk omvårdnad – patient, problem, åtgärd. Stockholm: Liber AB. s. 15-23.

Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU] (2012). Viktigt men svårt att mäta livskvalitet. [Elektronisk]. http://www.sbu.se/sv/Vetenskap--Praxis/Vetenskap-och- praxis/Viktigt-men-svart-mata-livskvalitet/ [Hämtad 2016-02-02].

Sele, E.C. (2003). Omvårdnand vid cancer i de kvinnliga könsorganen . I Reitan, A.M. &

Schölberg. T.K. (red.) Onkologisk omvårdnad – patient, problem, åtgärd. Stockholm: Liber AB. s. 390-396.

Shuster, L.T., Rhodes, D.J., Gostout, B.S., Grossardt, B.R. & Rocca, W.A. (2010). Premature menopause or early menopause: long-term health consequences. Maturitas, 65 (2), 161-6.

Socialstyrelsen (2015). Screening för livmoderhalscancer Rekommendation och bedömningsunderlag. Socialstyrelsen: Stockholm.

Sun, C., Brown, A.J., Jhingran, A., Frumovitz, M., Ramondetta, L. & Bodurka, D.C. (2014).

Patient preferences for side effects associated with cervical cancer treatment. International journal of gynecological cancer: official journal of the international gynecological cancer Society, 24 (6), 1077-84.

23 Svensk sjuksköterskeförening (2010). Värdegrund för omvårdnad. Stockholm: Losita Design AB.

Svensk sjuksköterskeförening (2014). ICN:S etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Losita Design AB.

Sæteren, R. (2003). Sorg och sorgearbete. I Reitan, A.M. & Schölberg. T.K. (red.) Onkologisk omvårdnad – patient, problem, åtgärd. Stockholm: Liber AB. s. 192-201.

Tadesse, S.K (2015). Socio-economic and cultural vulnerabilities to cervical cancer and challenges faced by patients attending care at Tikur Anbessa Hospital: a cross sectional and qualitative study. Biomed central womens health, doi: 10.1186/s12905-015-0231-0.

Tambouret, R.H. (2013). The evolution of the Papanicolaou smear. Clinical obstetetics gynecology, 56 (1), 3-9.

The European Organisation for Research and Treatment of Cancer [EORTC] (2015a). Cancer

clinical trials: All you need to know. [Elektronisk].

Tillgänglig:http://www.eortc.org/sites/default/files/final_-_brochure_patient_web.pdf [2016- 02-09].

The European Organisation for Research and Treatment of Cancer [EORTC] (2015b). Quality of life. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.eortc.org/patients/quality-life [2016-02-09].

*Tian, J. (2013). Sexual well-being of cervical cancer survivors under 50 years old and the factors affecting their libido. Gynecologic and Obstetric Investigation, 76 (3), 177-81.

*Torkzahrani, S., Rastegari, L., Khodakarami, N., Akbarzadeh-Baghian, A. & Alizadeh, K.

(2013). Quality of life and its related factors among Iranian cervical cancer survivors. Iran Red Crescent medical journal, 15 (4), 320-3.

Varre, P. (2003). Problem vid strålbehandling. I Reitan, A.M. & Schölberg. T.K. (red.) Onkologisk omvårdnad – patient, problem, åtgärd. Stockholm: Liber AB. s. 105-112.

Varricchio, C.G. & Ferrans C.E. (2010). Quality of life assessments in clinical practice.

Seminars in oncolocy nursing, 26 (1), 12-17.

Vistad, I., Fosså, S.D., Kristensen, G.B. & Dahl, A.A. (2007). Chronic fatigue and its correlates in long-term survivors of cervical cancer treated with radiotherapy. An international journal of obstetrics & gynaecology, 114 (9), 1150-1158.

Weström, L., Åberg, A., Anderberg, E. & Andersson, U.B. (2005). Osbstetrik och gynekologi Klinik och vård. (3 uppl.). Lund: studentlitteratur.

World Health Organization [WHO] (2015a). Human papillomavirus (HPV) and cervical cancer. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs380/en/

[2015-12-15].

World Health Orginazition [WHO] (1995). The World Health Orginazition quality of life assesment. (WHOQOL): postition paper from the World Health Organization. Social science

& medicine, 41 (10), 1403-1409.

World Health Organization [WHO] (2015b). WHO vaccine-preventable diseases: monitoring

system. 2015 global summary. [Elektronisk]. Tillgänglig:

24 http://apps.who.int/immunization_monitoring/globalsummary/countries?countrycriteria[count ry][]=SWE [2016-02-09].

Wright, T.C., Bosch, F.X., Franco, E.L, Cuzick, J., Schiller, J.T., Garnett, G.P. & Meheus, A.

(2006). Chapter 30: HPV vaccines and screening in the prevention of cervical cancer;

conclusions from a 2006 workshop of international experts. Vaccine, 24 (3), 251-61.

*Yang, Y.L., Liu, L., Wang, X.X., Wang, Y. & Wang, L. (2014). Prevalence and associated positive psychological variables of depression and anxiety among Chinese cervical cancer patients: a cross-sectional study. Plos one, 9 (4): e94804.

*Zhao, Z.M., Pan, X.F., Lv, S.H., Xie, Y., Zhang, S.K., Qiao, Y.L, Qi, X.R., Yang, C.X. &

Zhao, F.H. (2014). Quality of life in women with cervical precursor lesions and cancer: a prospective, 6-month, hospital-based study in China. Chinese journal of cancer, 33 (7), 339- 45.