"Islamistiskt", "gammalt", "heligt" eller "gyllene"- vilka adjektiv beskriver du religioner med?: Adjektivens betydelse i framställningen av islam, judendom, hinduism och buddhism i läroböcker för årskurs 7-9

(1)

 

Självständigt arbete 2, 15 hp, ämneslärare 7–9 vid teologiska institutionen, Uppsala universitet  

"Islamistiskt", "gammalt", "heligt" eller

"gyllene" - vilka adjektiv beskriver du religioner med?

Adjektivens betydelse i framställningen av islam, judendom, hinduism och buddhism i läroböcker i religion för årskurs 7–9

Linnéa Gramfält Handledare: Lena Roos

860420-4647 Examinator: Anders Sjöborg

Framläggning: 2017-01-11 Betygsbestämmande lärare: Gabriella Beer

(2)

1

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 3

1.1 Syfte och frågeställningar ... 3

1.2 Metod ... 4

1.3 Avgränsningar ... 6

1.4 Material ... 6

1.5 Teoretisk utgångspunkt ... 7

1.6 Uppsatsens disposition ... 7

2. Bakgrund... 8

2.1 Läromedel - från statligt till privat ... 8

2.2 Värdeladdade ord – adjektiv ... 8

2.3 Tidigare forskning ... 10

2.3.1 Stilvärde ... 10

2.3.2 Läromedlens betydelse ... 10

2.3.3 Tankekollektiv ... 11

3. Undersökning ... 13

3.1 PRIO Religion stadiebok ... 13

3.1.1 Islam ... 13

3.1.2 Judendom ... 15

3.1.3 Hinduism ... 17

3.1.4 Buddhism ... 18

3.1.5 Sammanfattning ... 20

3.2 Utkik Religion 7–9 ... 21

3.2.1 Islam ... 21

3.2.2 Judendom ... 23

3.2.3 Hinduism ... 25

3.2.4 Buddhism ... 26

3.3 SO-S Religion Ämnesboken ... 29

3.3.1 Islam ... 29

3.3.2 Judendom ... 30

3.3.3 Hinduism ... 32

3.3.4 Buddhism ... 33

(3)

2

3.4 Analys ... 36

4. Sammanfattning och slutsatser ... 40

5. Litteraturförteckning ... 42

Källor ... 42

Litteratur... 42

Bilaga 1 ... 44

Bilaga 2 ... 67

Bilaga 3 ... 82

(4)

3

1. Inledning

Det är 25 år sedan som Statens Institut för Läromedelsinformation lades ner och den statliga granskningen av läroböcker försvann. Idag är det upp till skolor och lärare att välja vilka läroböcker som ska användas i skolan.

De ord vi använder i undervisningen kan påverka elevernas värderingar. Genom att studera på vilket sätt läroboksförfattare till läroböcker skriver om religioner går det att få syn på vilka ord som används och utifrån dem fundera på vad de sänder för signaler till eleverna. Detta är jag väldigt intresserad av eftersom jag vill veta om och hur eleverna påverkas av de ordval jag gör i min undervisning i religion.

I denna uppsats kommer jag att belysa vilka adjektiv som används för att beskriva islam, judendom, hinduism och buddhism. Det är svårt att vara objektiv i sin undervisning, det finns det forskning som visar på men det betyder inte att vi inte kan upplysas om att själva analysera och motivera våra val av ord när vi undervisar. Jag vill visa vilka adjektiv som beskriver religionerna men också vilken laddning dessa har för läsaren av läroboken. Vad betyder orden för den som läser och hur förhåller vi oss till det i undervisningen och hur pratar vi om religion och religiösa livsåskådningar?

Orden har stor kraft och framförallt på högstadiet där eleverna påverkas och kanske inte riktigt hittat sig själva och sin roll i samhället. De ska inte bli matade med åsikter som lärare har och genom att analysera egna ordval, diskutera ord och dess betydelse i undervisningen kan man också få en bättre undervisning där eleverna själva får ta ställning till vad de tycker.

Det vill jag göra med en medvetenhet och med en analytisk förmåga se till att min undervisning blir objektiv och att eleverna vet skillnad på när jag förmedlar fakta och när jag talar utifrån min bakgrund och egna erfarenheter.

En av anledningarna till att jag valt att undersöka adjektiven i texterna är för att de ofta förekommer i texter och är en beskrivande ordklass. Genom att undersöka adjektiv kan jag få en bild av hur läroboksförfattarna valt att beskriva islam, judendom, hinduism och buddhism.

1.1 Syfte och frågeställningar

I föreliggande uppsats är syftet att undersöka på vilket sätt religionerna islam, judendom, hinduism och buddhism framställs i ett urval av läroböcker för årskurs 7–9; samt undersöka om adjektiven som används i läroböckerna har positiv, neutral eller negativ laddning.

De frågeställningar som används för undersökningen är

(5)

4

 Vilka adjektiv används för att beskriva religionerna islam, judendom, hinduism och buddhism i de läroböcker som används i undervisningen för religion i årskurs 7–9?

 Vilken laddning (positiv, neutral eller negativ) har adjektiven som används för att beskriva religionerna islam, judendom, hinduism och buddhism i läroböckerna som undersöks?

1.2 Metod

Den metod som kommer att användas i uppsatsen är en förenklad version av kvalitativ innehållsanalys av lärobokstexter. Innehållsanalysen är anpassad för att svara på mina frågeställningar.

Metoden innehållsanalys används vanligast när syftet med en undersökning är att räkna alternativt uppmärksamma ord ur en text. Innehållsanalysen kan göras både manuellt, det vill säga av människor samt med datorprogram (Bergström & Boréus 2012, s.50–51). I min undersökning kommer jag att använda tabeller som jag själv skapat samt att kodning har valts bort.

Efter att relevant material samlas in och urval gjorts blir det första steget i analysen att göra en översiktlig läsning av allt material för att få en helhetsbild av läroböckerna. Efter att översiktsläsningen gjorts kommer texterna att läsas med fokus på att uppmärksamma alla de adjektiv som beskriver respektive religion i vardera läroboken, exempelvis gammal.

Alla adjektiv som uppmärksammas i kapitlen om islam, judendomen, hinduismen och buddhismen plockas ut och placeras in i varsin tabell för en översikt där lärobokens titel, boksida, adjektivet samt antalet förekomster fylls i, se exempel nedan (exempelmening finns inte med i tabellerna utan visar här i endast ett exempel på hur meningarna kan se ut). Tabellerna kommer att användas som ett hjälpmedel i undersökningen och finns som bilagor.

Tabell 1 Exempel: Adjektiv som förekommer inom islam i Utkik Religion 7–9.

Sida Adjektiv Antal Exempelmening

5 Gammal 1 Religionen är

gammal.

Undersökningens samtliga adjektiv finns som bilagor (bilaga 1–3). Alla adjektiv redovisas i den form (böjningsform) som de har i texten i lärobokenoch oavsett om de är böjda efter ord som står i singular, plural, utrum eller neutrum samt om adjektiven kompareras eller inte. I brödtexten redovisas endast de adjektiv som förekommer mer än en gång i texten.

(6)

5 I sista delen av undersökningen av respektive lärobok görs en sammanställning av vilka adjektiv som förekommit i kapitlen av respektive religion och som endast beskriver just den religionen, exempelvis islam. Jag bedömer ordens laddning utifrån den kontext som adjektiven är skrivna i. Dock förekommer det ord som har ett värde i sig som exempelvis ”rätt”. Adjektivet

”rätt” är för mig ett positivt laddat adjektiv. I och med att jag bedömer orden både utifrån kontexten och ordens egenvärde så kan samma ord någon gång klassificeras på olika sätt i olika avsnitt, beroende på kontexten. De ord som jag plockat ut från respektive bok och religion sammanställs i en tabell:

Tabell 2 Exempel: Adjektiv som förekommer mer än en gång i avsnittet om islam i Utkik Religion 7–9.

Positivt laddade ord Neutrala ord Negativt laddade ord

Undersökningen omfattar samtliga adjektiv som förekommer i varje kapitel.

Slutligen kommer jag att uppmärksamma de iakttagelser som gjorts, det vill säga hur de religiösa traditionerna beskrivs utifrån de adjektiv som används i texten. Det är detta som kommer att vara analysdelen, avsnitt 3.4.

De svagheter som kan uppmärksammas när man gör en innehållsanalys manuellt är att en människa kan bli okoncentrerad och då kan resultatet skilja sig mellan de olika läroböckerna.

Det går heller inte att garantera den objektivitet som krävs vid en läromedelsanalys jämfört med om analysen gjorts datorbaserad (Bergström & Boréus 2012, s.56).

I min bedömning om vad som är värdeladdade ord har jag med min egen för förståelser som påverkar mig. Detta är problematiskt vid en bedömning av huruvida orden är laddade positivt, negativt eller inte alls, neutralt.

I min bedömning framställs orden så transparent som möjligt och så sakligt så att alla andra kan följa med. Jag har valt att göra tabeller utav de ord som endast förekommer i respektive religion (exempelvis islam) och sedan inte används för att beskriva någon annan religion i den läroboken. Utifrån de orden har jag sedan valt att placera adjektiven i tabeller om positivt laddade, neutralt laddade samt negativt laddade ord.

Jag har en kontrollgrupp bestående av fyra lärarstudenter för att testa adjektivets värdeladdning: positivt, neutralt eller negativt för andra med annan förförståelse än mig.

Kontrollgruppen kan hjälpa mig att få en annan syn på adjektivens laddning men det är i slutändan jag som bedömer orden (Håkan Hvitfelt 2008, s.82–83).

(7)

6

1.3 Avgränsningar

De avgränsningar som gjorts är att endast religionerna islam, judendom, hinduism och buddhism undersöks. Mitt urval motiveras utifrån ett egenintresse av att undersöka framställningen av de religionerna som tidigare inte legat i fokus för studier av detta slag. Denna analys är gjord efter att ha undersökt på sökportalen DiVA¹ vad det finns för undersökningar inom religionsvetenskap och kristendomen dominerar sökningarna.

Det jag kommer att analysera i mitt material är de avsnitt som berör respektive religion. Jag kommer exempelvis inte titta på hur islam framställs i ett etikkapitel. Jag kommer inte heller titta på bildtexter, sammanfattningar och elevuppgifter utan det är faktadelen som jag undersöker. Anledningen till att jag har valt bort allt utom faktadelen är för att det blir upprepningar av tidigare skriven text i läroboken samt att de uppgifter eleverna ska arbeta med inte beskriver religionen.

1.4 Material

För undersökningen har tre läroböcker i religion valts ut. Alla läroböckerna är skrivna år 2011 eller senare samt anpassade för läroplanen Lgr11 samt årskurs 7–9. Urvalet är gjort efter det tillgängliga materialet och jag har sedan slumpmässigt valt ut tre läroböcker att undersöka. De tre läroböckerna som jag valt är utgivna av tre olika förlag.

Anledningen till att det är tre läroböcker som undersöks är dels att för att kunna göra denna typ av undersökning behöver det vara minst tre läroböcker för att få ett mer generellt resultat.

Om jag valt färre läroböcker än tre skulle det bli svårt att se ett resultat. Med tre läroböcker kan ett resultat gå att utläsa både vad det gäller adjektivens förekomster men också om det skiljer sig mellan de olika läroboksförfattarna och deras beskrivningar av religionerna. Fler böcker än tre skulle inte hinnas med under den begränsade tiden för uppsatsskrivandet samt omfånget på uppsatsen.

Den första läroboken som redovisas heter PRIO Religion stadiebok och är författad av Ole Högberg, David Isaksson och Mats Sundqvist år 2014. Läroboken kommer från förlaget Sanoma utbildning. PRIO Religion stadiebok är uppdelad i tre delar, en per årskurs och har totalt 21 kapitel där islam, judendom, hinduism och buddhism får utrymme i varsitt kapitel.

1 Digitala Vetenskapliga Arkivet

(8)

7 Utkik Religion 7–9 är författad av Hans Olofsson och Rolf Uppström år 2014 och utgiven av Gleerups utbildning. Läroboken har 12 kapitel där islam, judendom, hinduism och buddhism får ett varsitt kapitel.

Den tredje läroboken SO-S Religion Ämnesboken är författad av Ingrid Berlin och Börje Ring år 2012 och utgivet av Liber förlag. Läroboken är uppdelad i tre delar, en för respektive årskurs med totalt 10 kapitel där islam, judendom, hinduism och buddhism utryms i varsitt kapitel.

1.5 Teoretisk utgångspunkt

Den teoretiska utgångspunkt som jag har för min uppsats är lärares och läroboksförfattares oförmåga att vara objektiva, lärarna i sin undervisning och läroboksförfattarna i sitt författande av nya skolböcker. Vad är det för ord som används för att beskriva en religion och vad gör det i undervisningsmomentet med elever och lärare. Vad är det vi lär ut och hur ska man förhålla sig till det som står i läroböckerna idag? (Läromedelsförfattarnas Förening 1991, s. 46–47).

1.6 Uppsatsens disposition

Föreliggande uppsats börjar med en bakgrundsbeskrivning där läromedelshistoria och vad ett adjektiv är beskrivs. Sedan kommer ett kapitel med tidigare forskning där läromedelsforskare och religionsdidaktiker beskriver lärobokens betydelse i undervisningen. Skolverkets rapport om olika perspektiv av läroböcker samt att stilvärde och tankekollektiv, två begrepp, kommer att beskrivas. I undersökningsdelen samt analys redovisas de tre läroböcker som jag undersökt och beskriver vad jag kommit fram till. I den sista delen av uppsatsen kommer sammanfattning och slutsatser att redovisas.

(9)

8

2. Bakgrund

2.1 Läromedel - från statligt till privat

Marie Carlsson och Kerstin von Brömssen skriver i sin artikel Kritisk läsning av pedagogiska texter – En introduktion att genom att både lärare och elever kritiskt granskar läromedel kan man uppmärksamma värderingar, synsätt och vilken hållning som finns till det påstådda förhållningssättet i text. Det ökar inte bara elevers och lärares insikter vad det gäller läromedlet de använder utan det är även en övning i kritisk tänkande (Carlsson & von Brömssen 2011, s.16). Skolans texter påverkar eleverna och skapar normer för eleverna som strider mot läroplanen vilket också påverkar eleverna i deras sociala relationer (Carlsson & von Brömssen 2011, s.17).

En av de undersökningar som gjorts visar på att normer och maktperspektiv förekommer i läromedel i bland annat religionskunskap. Det är inte ovanligt att islam vinklas så att en del muslimer inte känner igen sin religion vilket leder till att icke-muslimer kan få en felaktig bild av hur islam praktiseras (Brade 2008, s.28–29).

Statens Institut för Läromedelsinformation lades ner år 1991; det var sista gången som man i Sverige granskade läromedlens innehåll inför användning i skola. Idag är det läroboksproducenterna samt konsumenterna så som lärare, föräldrar och Skolverket som granskar läromedlen. Det sätter då stor press på lärare att själva välja det material som ska användas i undervisningen. Skolverket kan i efterhand granska det material som används i skolor efter att de börjat säljas och kommit ut i skolor, vilket dock endast skett en gång på 18 år. Det kan visa på att läromedelsgranskning inte är ett högprioriterat område alternativt att Skolverket litar på lärarna i frågan om läromedlen (Carlsson & von Brömssen 2011, s.20–21).

Läromedelsförfattarnas Förening har i Läroböcker om läroböcker redovisat information från myndigheternas objektivitetsgranskning att lärare inte kan ha en hundraprocentig objektivitet i sin undervisning utan mer eller mindre förmedlar sina åsikter om bland annat religion till eleverna precis som läromedelsförfattarna sprider sina i läromedlen (Läromedelsförfattarnas Förening 1991, s.46–47).

2.2 Värdeladdade ord – adjektiv

Då det är adjektivet som är kärnan i uppsatsens undersökning och diskussion kommer en beskrivning av ordklassen nedan.

(10)

9 Adjektiv är beskrivande ord; adjektiven anger egenskaper eller tillstånd exempelvis att människan kan vara blond, tjock och lång. Det finns fler beskrivande ordklasser exempelvis verb och adverb, men det är i denna undersökning adjektiv som undersöks. Det som är speciellt för adjektivet är att det kompareras: tung, tyngre och tyngst (Hultman 2003, s.76–77).

Värdeladdade ord är ord som har en viss laddning. Man kan gradera orden till en positiv, neutral och negativ skala. Exempel på värdeladdade ord är kärleksfull som för med sig en positiv påverkan medan ord som nazistisk är negativt laddat; ord som är neutrala är exempelvis liten. (Liljestrand 1993, s.46, 138).

Jag gör skillnad mellan adjektiv och particip i min undersökning. Det är omdiskuterat om particip² är en egen ordklass eller inte men jag har valt att se particip som en egen ordklass och därmed valt att inte inkludera dessa i undersökningen (Josefsson 2005, s 39–40)

I grammatik så ordnas alla ord i ordklasser och för att visa på hur många adjektiv som finns registrerade i Nationalencyklopedins ordbok finns tabellen nedan:

Tabell 3: Sammanställning ordklasser

Ordklass Antal Andel

Substantiv 49240 67 %

Verb 11363 15 %

Adjektiv 11042 15 %

Adverb 1470 2 %

Prepositioner 282 0,3 %

Interjektioner 198 0,2 %

Pronomen 109 0,1 %

Konjunktioner 85 0,1 %

Räkneord 85 0,1 %

Tabellen visar på att adjektiv hamnar på tredje plats och andelen av adjektiv i Nationalencyklopedin är 15 % alltså lika många procent som verben (Althoff & Nyberg 2003, s.12). Adjektiv utgör oftast 5-10% av orden i en text (Hultman 2003, s.76).

2 Particip finns i två former, perfektparticip och presensparticip. Presensparticip fungerar som ett adjektiv och står före huvudordet (substantivet) i en fras. Ett presensparticip skapas utifrån en verbstam exempelvis bedöva och lägger på -ande participet blir då bedövande. En annan ändelse som läggs till verbstammen är -ende. I perfektparticip där verbstammen exempelvis är bedöva lägger man till -d och participet blir bedövad.

Perfektparticip fungerar precis på samma sätt som ett adjektiv. (Josefsson 2005, s.39 – 40)

(11)

10

2.3 Tidigare forskning

I detta avsnitt kommer tidigare forskning att redovisas. Det som kommer att beröras är läromedlens betydelse, stilvärde samt tankekollektiv.

2.3.1 Stilvärde

I Språk i text av Birger Liljestrand beskrivs ett begrepp som heter stilvärde och används bland annat för att definiera ord i text. Stilvärde har flera inriktningar som man kan se i figur 1.

Stilnivå

Stilvärde Attitydmarkör

Stilvalör

Intensitetsmarkör

Figur 1. Stilvärde och dess inriktningar

Med stilnivå menas att ordet är kontextbundet och knutet till olika texttyper. Stilvalören som är den andra riktningen av stilvärdet har i sin tur två inriktningar. Den första inriktningen (attitydmarkören) är värdeladdning som visar på att ett ord eller en mening kan vara neutralt, negativt eller positivt laddat. Den andra riktningen är intensitetsgraden som menas med att adjektiv som kompareras kan ge större effekt på meningen. Det finns de adjektiv som redan har en intensitet i sig, exempelvis heligaste (Liljestrand 1993, s.32–33).

Användandet av stilvalörer och deras betydelse har att göra med den som uttrycker orden och dennes perspektiv och inställning till dem. Den som beskriver något har en avgörande roll för att förmedla på vilket sätt och med vilken inställning som orden yttras (Cassirer 2003, s.75–

76); dennes värderingar kan komma att påverka omgivningen och på så sätt sprida sina värderingar, i exempelvis ett klassrum.

2.3.2 Läromedlens betydelse

I Livstolkning och värdegrund skriver Sven G. Hartman att barns religiösa tankar inte bara dyker upp ur intet utan att barnet blir påverkat av sin omgivning (Hartman 2000, s.87).

Ett av skolans viktigaste uppdrag är att skapa förståelse för andra människor. Ett sätt är den empatiska förståelsen för andra människor men det kan i och med lärarnas undervisningssätt komma att få motsatt effekt. De lärare som påverkar eleverna genom att göra religionerna mer spännande kan i värsta fall bekräfta eller förstärka de fördomar som eleverna redan har om en viss religion. Det gör på sikt att eleverna inte skapar den empatiska förståelsen som var tänkt (Furenhed 2000, s.117).

(12)

11 Skolverket som styr skolans utbildning styrker det ovan nämnda i citatet ”Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling” (Skolverket 2011). Det betyder i sin tur att lärare har en stor uppgift i att välja material som passar in på Skolverkets krav och som inte bara utbildar våra elever utan också fostrar dem.

Johan Wickstöm (2011) beskriver nedan i citatet vad läroböcker förmedlar med sitt innehåll:

Texter är subjektiva och ger endast en av flera möjliga versioner av en företeelse. Därför måste texter som används i undervisningen behandlas med försiktighet. Dessutom innehåller språket ideologiska laddningar. Språket är värderande och kan inte ses som en objektiv eller neutral representation av en omvärld utanför texten. [...] lärobokstexter innehåller inte endast representationer av någonting som finns ute i en verklighet utan texterna och deras språk bidrar till att skapa omvärlden utanför texten och dess religiösa, etniska och sociala strukturer genom själva språkanvändningen (Wickström 2011, s.165).

Hur man använder läroböcker i skolan och hur man som lärare väljer ut vilket material som skall användas kan även göras med eleverna för att tillsammans med eleverna diskutera hur en text kan tolkas på olika sätt och för att belysa lärobokens objektivitet (Wickström 2011, s. 169).

Skolverket släppte 2006 rapporten Läromedlens roll i undervisningen där man beskriver olika perspektiv på läroböcker.

Man kan se läroböcker som symbolisk kommunikation, dvs. som en del av den interaktion med omvärlden via symboler som vi alla dagligen deltar i. En variant på det synsättet som är särskilt relevant för texter betraktar läroböckernas innehåll som meningserbjudanden (Skolverket 2006, s.17).

I citatet kan man utläsa att läroböckerna inte behöver användas som de är utan kan vara ett hjälpmedel till läraren i undervisningen, som ett komplement där innehållet och det som man finner relevant kan användas.

2.3.3 Tankekollektiv

Ett begrepp som förekommer i Ludwik Flecks bok Uppkomsten och utvecklingen av ett vetenskapligt faktum är tankekollektiv. Fleck beskriver tankekollektiv som en gemenskap där kunskaps utbyts och att kollektivet delar på, samtalar och utbyter idéer med varandra i ett undervisningssammanhang. Kunskapsprocessen är alltså inte en individuell process utan den sker i ett kollektiv (Fleck 1997, s.48). Detta kan man applicera på det klassrum där undervisning

(13)

12 sker. Det är viktigt i klassrummet eftersom elever och lärare lär av varandra. Det är viktigt att lärare tänker på vilka ord de använder och varför de valt de ord som de använder.

(14)

13

3. Undersökning

I avsnittet undersökning kommer jag första att redovisa varje lärobok för sig för att slutligen i analysen diskutera dem.

3.1 PRIO Religion stadiebok 3.1.1 Islam

I läroboken beskrivs islam genom att religionen sätts in i ett nutidsperspektiv. Vi får följa muslimer i olika länder samt att det även ges en historisk tillbakablick så att alla traditioner blir lätta att förstå. Avsnittet som behandlar islam är 28 sidor långt och det innehåller 306 adjektiv.

Det mest förekommande adjektivet är muslimska som förekommer 20 gånger i texten.

Muslimska används för att beskriva exempelvis identitet ”Muslimsk identitet ser olika ut”

(s.233), ”I länder med stor muslimsk befolkning […]” (s.245) samt ”I en muslimsk familj måste pappan vara muslim” (s.256). Muslimska används också för att förklara tiden som i exempel på sidan 249 ”[…] eftersom den muslimska kalendern följer månen”. Muslimska används också för att beskriva traditioner och historia ”Enligt muslimska traditioner levde Adam och Eva […]

(s.252).

På andra plats över förekomsten av adjektiv finns olika och heliga med sju förekomster vardera. Olika beskrivs exempelvis i meningen ” […] finns det idag fyra olika så kallade rättsskolor[…]” (s.254). Heliga används i texten i meningar som ”Heliga platser” (s.242) och

”[…] heliga böcker […]” (s.244).

Tabell nedan visar vad adjektiven har för laddning, positiv, negativ eller neutral laddning.

De adjektiv som använts fler än en gång redovisas i tabellen nedan.

Tabell 4. Adjektiv som förekommer mer än en gång inom islam i PRIO Religion stadiebok Positivt laddade ord Neutrala ord Negativt laddade ord

Viktiga/Viktigt Muslimsk Fel

Glad Islamisk Dåligt

Viktigaste Gamla

Troende Vuxna

Rika Vanliga

Rättvisa Liten/Litet

Nya Islamiska

(15)

14

Heligaste Stor/Stora

Gemensam/Gemensamt Religiös/Religiösa

God Fattiga

Rätt Politisk

Modern Kristna

Himmelska Största

Speciella Långa

Högre Arabiska

Klart Större

Barmhärtige Enda/Ende

Målande Törstig

Bra Lite

Ljusa Unga

Demokratiska Flesta

Gemensamt Europeisk

Mänskliga Längre Levande

I tabellen syns det tydligt att förekomsten av neutralt laddade ord är i majoritet; det förekommer också positivt laddade ord och det är ytterst få ord som beskriver islam som har negativ laddning.

I läroboken PRIO Religion stadiebok finns det vissa adjektiv som endast används för att beskriva just islam och som därmed inte förekommer i beskrivningen av de andra religionerna (judendom, hinduism och buddhism). De ord som endast förekommer i beskrivningen av denna religion är opraktiskt, rituell, islamiska, frikostigaste, barmhärtige, stillsam, soligt, vägledande, islamistiska.

Tabell 5. Adjektiv som bara förekommer i avsnittet om islam i PRIO Religion stadiebok Positivt laddade ord Neutrala ord Negativt laddade ord

Barmhärtige Islamiska Opraktiskt

Solig Islamistiska

Frikostigaste Rituell

(16)

15 Vägledande

Stillsam

Tabellen visar på att det förekommer flest positivt laddade ord samt att förekomsten av negativt laddade ord förekommer samt att det finns endast ett neutralt adjektiv.

3.1.2 Judendom

I läroboken så beskrivs judendomen genom att religionen sätts in i ett nutidsperspektiv. Vi får följa judar i olika länder samt att det även beskrivs en historisk tillbakablick så att alla traditioner blir lätta att förstå. Avsnittet om judendomen är på 29 sidor och innehåller 340 adjektiv.

Det mest använda adjektivet är judiska som förekommer 23 gånger i texten. Första gången man kommer i kontakt med judiska är i meningen ”[…] denna mycket långa judiska tradition”

(s.168). ”Några judiska grupper […]” (s.174) är ett annat exempel på förekomsten av judiska i texten. Ett annat exempel för att visa på förekomsten är ”För att följa denna uppmaning bär judiska män […]” (s.183).

På andra plats över mest förekommande adjektiv finns judisk med 12 förekomster i texten.

”Men Israel är också en judisk stat” (s.192), ”Enligt judisk tradition […]” (s.178) och ”Den som är född av en judisk mor är jude, […]” (s.180) är tre exempel på hur adjektivet judisk förekommer i texten.

Adjektiv som förekommit fler än en gång i texten redovisas i tabellen nedan.

Tabell 6. Adjektiv som förekommer mer än en gång i avsnittet om judendomen i PRIO Religion stadiebok

Positivt laddade ord Neutrala ord Negativt laddade ord

Gott Religiösa Olika

Starka Långa Ultraortodox

Aktivt Heliga Ortodox

Bestämda Judiskt Konservativa

Eget Koscher

Troende Största

Speciellt Stor/Stora/Stort

Särskilt Gammal/Gamla

Ny/Nya/Nytt Liten

(17)

16

Heligaste Nödvändigt

Öppet Världens

Förstfödde Israeliska

God Länge

Bra Större

Viktigaste Vita

Moderna Äldsta/Äldst

Bättre Israeliterna

Manliga Hebreiska Kristna Luden Slät

Bokstavliga Vanliga Små

I tabellen syns det tydligt det förekommer ett stort antal positiva adjektiv men att förekomsten av neutralt laddade ord är i stor majoritet; det är ytterst få ord som beskriver judendomen som har negativ laddning. De negativt laddade adjektiven berör de olika inriktningarna inom judendomen.

De ord som är utmärkande för beskrivningen av judendomen och endast förekommer i beskrivning av denna religion i läroboken är vegetariskt, ansvariga, dubbla, förbjuden, osyrat, bittra, muntligt, central, magisk, ultraortodoxa, nationalistiska, multikulturell.

I tabellen nedan är adjektiven som endast beskriver judendomen indelade i olika kolumner beroende på om de är positivt, neutralt eller negativt laddade.

Tabell 7. Adjektiv som bara förekommer i avsnittet om judendomen i PRIO Religion stadiebok Positivt laddade ord Neutrala ord Negativt laddade ord

Ansvarig Vegetariskt Förbjuden

Magisk Dubbla Bittra

Multikulturell Osyrat Ultraortodoxa

Central Muntligt Nationalistiska

(18)

17 I tabellen syns det tydligt att förekomsten av positivt, neutralt och negativt laddade ord förekommer lika många gånger.

3.1.3 Hinduism

I läroboken så beskrivs hinduismen genom att religionen sätts in i ett nutidsperspektiv. Vi får följa hinduer i olika länder samt att det även beskrivs en historisk tillbakablick så att alla traditioner blir lätta att förstå. Avsnittet om hinduismen är 31 sidor och det innehåller 388 adjektiv.

Det mest förekommande adjektivet för att beskriva hinduismen är heliga och förekommer 26 gånger i texten. Exempel på förekomster är ”Heliga platser och heliga rum” (s.271). Ett annat exempel som visar på förekomsten av heliga är i rubriken ”Elefanter, gudar och heliga kor” (s.284).

Det näst mest förekommande adjektivet är indiska med 13 förekomster i texten. Exempel på detta är ”[…] modernisera det indiska samhället” (s.270).

Tabell 8. Adjektiv som förekommer mer än en gång i avsnittet om hinduismen i PRIO Religion stadiebok

Eviga Religiösa/Religiös Utslitna

Gudomliga Stor/Stora/Stort Döde

God/Goda Hinduiska/Hinduisk/Hinduiskt Sämre

Synliga Högre Onda

Viktigaste Längre Oberörbara

Rent Äldsta Orena/Oren/Orent

Fint Manlig/Manliga Kastlösa

Heligt Små Fel

Andlig/Andliga Liten Stränga

Nytt/Nya Längsta

Särskilt Högsta

Troende Muslimska

Populär Västerländskt

Speciella Indisk

(19)

18

Rätt Största

Gamla Ovanligt Sekulär

I tabellen syns det tydligt att förekomsten av neutralt laddade ord är i majoritet, efter det kommer positivt laddade ord och det är få ord som beskriver hinduismen som har negativ laddning.

De ord som är utmärkande för beskrivningen av hinduismen och endast förekommer i beskrivning av denna religion i läroboken är dyrbart, nyrakade, döde, lyckosamma, färgsprakande, välplanerade, ariska, oberörbara, kastlösa, nedsmittade, hjältemodiga, skräckinjagande, blodröd, urgamla.

I tabellen nedan är adjektiven som endast beskriver hinduismen indelade i olika kolumner beroende på om de är positivt, neutralt eller negativt laddade.

Tabell 9. Adjektiv som bara förekommer i avsnittet om hinduism i PRIO Religion stadiebok Positivt laddade ord Neutrala ord Negativt laddade ord

Dyrbart Nyrakade Döde

Lyckosamme Ariska Oberörbara

Välplanerade Kastlösa

Hjältemodiga Nedsmittade

Skräckinjagande Blodröd

Urgamla

Tabellen visar på att det är flest negativt laddade adjektiv som förekommer i beskrivningen av hinduism medan det finns minst av neutralt laddade adjektiv.

3.1.4 Buddhism

I läroboken så beskrivs buddhismen genom att religionen sätts in i ett nutidsperspektiv. Vi får följa buddhister i olika länder samt att det även beskrivs en historisk tillbakablick så att alla traditioner blir lätta att förstå. Avsnittet om buddhismen är 33 sidor och det innehåller 306 adjektiv.

(20)

19 Det mest förekommande adjektivet är buddhistiska som har använts 19 gånger i texten för att beskriva buddhismen. ”[…] följa den buddhistiska vägen” (s.294), ”De buddhistiska skrifterna kom med tiden […]” (s.300) samt ”I många buddhistiska länder har […]” (s.316) är tre exempel på när buddhistiska förekommer i texten.

På andra plats över mest förekommande adjektiv finns rätt som förekommer nio gånger i texten. Åtta av gångerna är för att beskriva den åttafaldiga vägen ”Rätt kunskap […]”, ”Rätt beslut […]”, ”Rätt tal […]”, ”Rätt handlande […]”, ”Rätt liv […]”, ”Rätt stävan […]”, ”Rätt tänkande […]” samt ”Rätt meditation […]”. En annan förekomst av ordet rätt finns på sidan 310 ”[…] begravningen görs på rätt sätt” (s.304).

Tabell 10. Adjektiv som förekommer mer än en gång i avsnittet om buddhismen i PRIO Religion stadiebok

Bra Stora/Stort/Stor Ont

Troende Gamla/Gammal Sjuk

Bästa Åttafaldiga Onda

Speciella/Speciell Buddhistiskt

Viktiga Rakade

Himmelska Fattiga

Vackra Lilla

Eviga Unga

Fullständiga Medvetna

Helga Saffransgula

Vackert Lite

Gudomliga Dagliga

Goda/God Fullt

Nya/Ny Ursprungliga

Andliga Äldstes

Gott Religiösa/Religiös

Ädla Kvinnliga

Andlig Snabbt

Kinesiske Större

(21)

20 Ekonomiska

I tabellen ovan syns det tydligt att adjektiven som förekommer i avsnittet om buddhism främst är neutralt laddade och att positivt laddade ord kommer tätt efter. Det är ytterst få ord som beskriver buddhismen som har negativ laddning.

De ord som är utmärkande för beskrivningen av buddhismen och endast förekommer i beskrivning av denna religion i läroboken är åttafaldiga, saffransgula, fullkomligt, obehagligt, välbärgade, klibbig, klistrig, odödlig, upplyst, utsvävande, idealistiskt, överordnad, underordnad, kommunistiska.

Tabell 11. Adjektiv som bara förekommer i avsnittet om buddhismen i PRIO Religion stadiebok Positivt laddade ord Neutrala ord Negativt laddade ord

Fullkomligt Åttafaldiga Obehagligt

Välbärgade Klibbig

Överordnad Utsvävande

Upplyst Underordnad

Odödlig Klistrig

Saffransgul Kommunistiska

Tabellen visar på att det förekommer lika många positivt som negativ laddade adjektiv i beskrivningen av buddhismen men endast ett neutralt laddat adjektiv.

3.1.5 Sammanfattning

I ovanstående undersökning beskrivs islam flest gånger med adjektivet muslimska och det förekommer 20 gånger i texten. Judendomen beskrivs flest gånger med judiska som förekommer 23 gånger. Det adjektivet om förekommer flest gånger för att beskriva hinduismen är heliga med 26 förekomster. Inom buddhismen är buddhistiska det adjektiv som förekommer 19 gånger i texten för att beskriva religionen. Jag tycker att det är intressant att islam har muslimska, judendom judiska, buddhismen buddhistiska som mest förekommande adjektiv, medan hinduismen har adjektivet heliga.

Det är intressant att titta på tabellerna och adjektivens laddning. De tabeller som berör islam (adjektiv som förekommer fler än en gång) visar att det är majoritet av neutralt laddade och positivt laddade adjektiv i texten. Det förekommer endast två negativt laddade adjektiv. Det är

(22)

21 likadant i tabellen som beskriver laddningen av de adjektiv som endast förekommer i avsnittet om islam i läroboken. Där är det majoritet av positivt laddade adjektiv och endast ett fåtal negativt laddade adjektiv.

Beskrivningen av judendomen (adjektiv som förekommer fler än en gång) visar att det är majoritet neutrala adjektiv vilket skiljer mellan den tabell som beskriver endast de adjektiv som förekommer i avsnittet om judendomen i läromedlet; där det är lika många förekomster av positivt, neutralt och negativt laddade adjektiv.

Hinduismen beskrivs (adjektiv som förekommer fler än en gång) med flest neutrala adjektiv och på andra plats förekommer det positivt laddade och endast ett fåtal negativt laddade adjektiv. Det intressanta är att i den tabell som endast visar de ord som förekommer i avsnittet om hinduism är det mest förekommande negativt laddade adjektiv. De negativt laddade ord som beskriver religionen är exempelvis oberörbara och skräckinjagande. Det visar på att det finns en laddning i de ord som används specifikt för hinduismen.

Buddhismen beskrivs (adjektiv som förekommer fler än en gång) med flest neutrala adjektiv och endast ett fåtal negativt laddade adjektiv. Förekomsten av positivt laddade adjektiv är stor.

I tabellen som berör endast adjektiv som förekommer i avsnittet om buddhism är det lika många positivt och negativt laddade adjektiv, medan de endast förekommer ett neutralt adjektiv. Det är intressant eftersom de generella adjektiv som beskriver och förekommer ofta är neutrala medan de specifika adjektiven för buddhismen är positivt och negativt laddade. Det finns då en laddning i de ord som används och är specifika för beskrivningen av buddhismen.

3.2 Utkik Religion 7–9 3.2.1 Islam

I läroboken Utkik Religion 7–9 handlar avsnittet islam bland annat om historia såsom uppkomsten av islam. Den berättar också om hur det är att leva som muslim, traditioner och vad man ska leva efter. Lärobokens avsnitt om islam är 42 sidor och det innehåller 456 adjektiv.

Det mest förekommande adjektivet i texten är muslimska och förekommer 43 gånger.

Exempel då ordet muslimska förekommer är ”Det finns stora skillnader mellan muslimska traditioner i olika delar av världen” (s.171). Ett annat exempel är ”De muslimska ländernas lagar” (s.189). Ett exempel finns i meningen ”[…] ett misslyckat uppror mot de muslimska härskarna där på 800-talet” (s.200).

På andra plats över mest förekomna adjektiv är stora som förekommer 25 gånger i texten.

Exempel på detta är ”Stora muslimska riken efter kalifatens tid.” (s.197) och ”Men samtidigt

(23)

22 innebar de stora kalifaten […]”. ”De stora kalifatens tid […]” är ett annat exempel på förekomsten av stora i texten (s.193).

Tabellen nedan visar vad adjektiven har för laddning, positiv, negativ eller neutral laddning.

Tabell 12. Adjektiv som förekommer mer än en gång i avsnittet om islam i UTKIK Religion 7–

9

Rätt Största Islamistisk/Islamistiska

Ny/Nya Arabiska Orätt

Heliga Islamska/Islamsk Svårare

Heligaste Gamla/Gammal Blodiga

Mäktiga Långa

Rik/Rika Religiös/Religiösa/Religiöst

Gemensamma Muslimskt

Tydligt Politiska

Barmhärtig Siste

Nåderik Liten/Små

Allsmäktig Fattig/Fattiga

Äldre Stort Större Mindre Starka

I tabellen syns det tydligt att förekomsten av neutralt laddade ord är i majoritet, efter det kommer positivt laddade ord och det är ytterst få ord som beskriver islam som har negativ laddning.

I läroboken Utkik Religion 7–9 finns det vissa adjektiv som endast används för att beskriva just islam och som därmed inte förekommer i beskrivningen av de andra religionerna (judendom, hinduism och buddhism). De ord som endast förekommer i beskrivningen av denna religion är berömvärd, safavidiska, självständiga, naturlig, hängivna, obligatorisk, omtänksam, givmild, barmhärtig, nåderik, föräldralöse, betydelsefull, tillbakadragne, islamistisk, arabisktalande.

(24)

23 I tabellen nedan är adjektiven som endast beskriver islam indelade i olika kolumner beroende på om de är positivt, neutralt eller negativt laddade.

Tabell 13. Adjektiv som bara förekommer i avsnittet om islam i Utkik Religion 7–9 Positivt laddade ord Neutrala ord Negativt laddade ord

Berömvärd Safavidiska Obligatorisk

Självständiga Naturlig Föräldralöse

Nåderik Arabsiktalande Islamistiskt

Barmhärtig Tillbakadragne

Hängivna Betydelsefull Givmild Omtänksam

I tabellen går det att utläsa att de adjektiv som beskriver islam är i majoritet positivt laddade samt att de neutrala och negativt laddade adjektiven inte skiljer mer än ett ord.

3.2.2 Judendom

I läroboken handlar avsnittet judendomen bland annat om historia så som uppkomsten av judendomen. Den berättar också om hur det är att leva som jude, traditioner och vad man ska leva efter. Avsnittet är 34 sidor och det innehåller 324 adjektiv.

Det mest förekommande adjektivet för att beskriva judendomen är judiska och det förekommer 48 gånger i texten. Judiska förekommer bland annat i meningarna ”Det judiska folkets uppdrag” (s.35), ”Den viktigaste judiska urkunden” (s.36), ”[…] ger mening åt den judiska tron och identiteten” (s.42) och ”Den allra äldsta judiska historien är det svårt att veta något säkert om” (s.49).

På andra plats över mest förekommande adjektiv är heliga. Adjektivet heliga förekommer i bland annat meningar som ”Riter och heliga handlingar inom judendomen” (s.44), ”De främsta skriftliga källorna är de heliga skrifterna […]” (s.49).

Tabell 14. Adjektiv som förekommer mer än en gång i avsnittet om judendomen i UTKIK Religion 7–9

Fredlig Stora/Stort/Stor Blodiga

(25)

24

Goda/God Största Ortodox/Ortodoxa

Helig/Heliga Vuxna Särskilda

Heligaste Långa Falska

Nya Kosher Nazistiska

Troende Gammal/Gamla Konservativ

Moderna Kvinnliga

Israeliska Judisk/Judiskt Religiös/Religiösa Ung

Historiska Tyska Hebreiska Brittiska Palestinska Muslimska Kristna

I tabellen syns det tydligt att förekomsten av neutralt laddade ord är i stor majoritet. Det förekommer ungefär lika många positivt laddade ord som det är negativt laddade ord.

De ord som är utmärkande för beskrivningen av judendomen och endast förekommer i beskrivning av denna religion i läroboken är nazistiska, kulturella, extremt, rasistiska, antisemitisk, ariska, fabriksmässiga, eländigt, brutalare, kosher, hederligt.

Tabell 15. Adjektiv som bara förekommer i avsnittet om judendomen i Utkik Religion 7–9 Positivt laddade ord Neutrala ord Negativt laddade ord

Hederligt Kulturella Nazistiska

Kosher Extremt

Rasistiska Antisemitisk Ariska³ Eländigt

3 I avsnittet hinduism ovan har jag ariska som neutralt laddat ord.

(26)

25 Brutalare

Fabriksmässiga

I tabellen går det att utläsa att de adjektiv som beskriver judendomen har majoriteten negativ laddning. Det är endast ett adjektiv som beskriver judendomen som har positiv laddning och endast två adjektiv med neutral laddning.

3.2.3 Hinduism

I läroboken handlar avsnittet hinduismen bland annat om historia såsom uppkomsten av hinduismen, den berättar också om hur det är att leva som hindu, traditioner och vad man ska leva efter. Avsnittet om hinduism är på 20 sidor och innehåller det 177 adjektiv.

Det adjektiv som förekommer flest gången är heliga med en förekomst på 12 gånger i texten.

Exempel på meningar där heliga förekommer är ”[…] pilgrimsresor till heliga platser mycket vanliga” (s.239), ”Men de heliga skrifterna berättar om flera möjliga vägar mot målet”

(s.241),”[…] med de heliga Vedaböckerna i händerna” (s.243), ”Heliga handlingar” (s.248).

På andra plats kommer god, gamla, nytt, stor och äldsta de alla förekommer fem gånger i texten. God förekommer bland annat i meningen ”Vishnu är den som skyddar världen och ser till att den goda ordningen fortsätter att råda” (s.244). Gamla förekommer bland annat i meningen ”Medlemmarna bygger också sjukhus för gamla och sjuka djur” (s.249). I meningen

”Trots gamla traditioner av kvinnoförtryck […]” (s.251) förekommer gamla i en annan kontext.

De båda meningarna med gamla beskriver både en tradition men också vilka man valt att hjälpa som hindu. Nytt förekommer i meningen ”Där blandas gammalt med nytt […]” (s.237). Stor kan man bland annat finna i meningen ”Det finns tiotusentals små och stora tempel i Indien”

(s.240). Äldsta är ett adjektiv som bland annat förekommer i meningen ”Vid Ganges ligger en av världens äldsta städer […]” (s.238).

Tabell 16. Adjektiv som förekommer mer än en gång i avsnittet om hinduismen i UTKIK Religion 7–9

Noggrant Större Svårt

Goda/God Stora/Stor

Helig/Heliga Hinduiska/Hinduisk

Nya/Nytt Blå

(27)

26

Viktiga Religiösa

Högsta Äldsta Indiska Gamla Ständiga Unga

I tabellen syns det tydligt att förekomsten av neutralt laddade ord är i majoritet, efter det kommer positivt laddade ord och det är endast ett ord som beskriver hinduismen som har negativ laddning.

De ord som är utmärkande för beskrivningen av hinduismen och endast förekommer i beskrivning av denna religion i läroboken är uråldrig, glesa, lärda, skräckinjagande, vilda, ful, lågkastig, oberörbara, illa, läckra, praktfulla, saffransgul.

Tabell 17. Adjektiv som bara förekommer i avsnittet om hinduismen i Utkik Religion 7–9 Positivt laddade ord Neutrala ord Negativt laddade ord

Lärda Glesa Uråldrig

Läckra Skräckinjagande

Praktfulla Ful

Saffransgul Lågkastig

Oberörbara Illa

Vilda

I tabellen går det att utläsa att det är majoritet av adjektiv med negativ laddning som beskriver hinduismen. Det förekommer några positivt laddade ord och endast ett neutralt ord.

3.2.4 Buddhism

I läroboken handlar avsnittet buddhism bland annat om historia såsom uppkomsten av buddhismen. Den berättar också om hur det är att leva som hindu, traditioner och vad man ska leva efter. På de 22 sidorna som handlar om buddhismen förekommer det 185 adjektiv.

Det mest förekommande adjektivet för att beskriva buddhismen är buddhistiska som förekommer nio gånger i texten. Ett exempel på användandet av adjektivet buddhistiska är ”Vid

(28)

27 den här tiden fanns det nämligen omkring 20 buddhistiska grupper med olika uppfattning om läran” (s.285). Ett annat exempel på förekomsten av buddhistiska är ”Bodhisattvas spelar en stor roll i många buddhistiska länder” (s.291).

Adjektiven som används näst flest gånger i texten är rätt som använts åtta gånger. Exempel på detta är ”Rätt koncentration […]”, ”Rätt insikt […]”, ”Rätt inställning […]”, ”Rätt tal […]”,

”Rätt handlande […]”, ”Rätt liv […”], ”Rätt strävan […]” samt ”Rätt medvetenhet […]”

(s.286). Alla rätt beskriver den åttafaldiga vägen vilket är centralt inom buddhismen.

Tabell 18. Adjektiv som förekommer mer än en gång i avsnittet om buddhismen i UTKIK Religion 7–9

Starkt Asiatiska Svårt

Andlig Religiöst

Extra Gula

Viktigaste Lilla

Viktig Gamla

God/Goda Stora/Stor/Stort

Ädla Största

Ny/Nya Buddhistiska

Heliga Äldre

Rätt Kort

Nutida Litet

I tabellen syns det tydligt att förekomsten av positiva och neutralt laddade ord är i stor majoritet medan det är endast ett ord som beskriver buddhismen som har negativ laddning.

De ord som är utmärkande för beskrivningen av buddhismen och endast förekommer i beskrivning av denna religion i läroboken är åttafaldiga, övernaturliga, tandlös, smärtsamt, trasiga, utvald, frivilligt, blomsterprydda,

Tabell 19. Sammanställning av laddade ord som endast förekommer i buddhismen i Utkik Religion 7–9

Utvald Åttafaldig Övernaturliga

Frivilligt Tandlös Smärtsam

(29)

28

Blomsterprydda Trasiga

I tabellen går det att utläsa att det förekommer det lika många positivt laddade som neutrala adjektiv för att beskriva buddhismen samt att endast ett negativt laddat ord mindre än de andra.

3.2.5 Sammanfattning

I ovanstående undersökning är det vanligaste adjektivet i avsnittet om islam muslimska med 43 förekomster. Inom judendomen är det judiska som är det vanligaste adjektivet med 48 förekomster. I avsnittet om hinduismen är det heliga som var det mest använda adjektivet med 12 förekomster. I buddhismavsnittet var det buddhistiska som var mest förekommande adjektivet med nio förekomster. Jag tycker att det är intressant att islam har muslimska, judendom judiska, buddhismen buddhistiska som mest förekommande adjektiv, medan hinduismen har adjektivet heliga. Det blir tydliga skillnader när islam, judendom och buddismens mest förekomma adjektiv är religionsspecifikt (exempelvis muslimska) medan hinduismen har ett helt annat adjektiv som inte är specifikt för någon religion i sig.

Det är också intressant att titta på tabellerna. Den tabell som rör islam är (adjektiv som förekommer fler än en gång) de mest förekommande adjektiven neutrala. Det skiljer sig tydligt från den tabell som berör de adjektiv som endast förekommer i avsnittet om islam. I det avsnittet så är det dem positivt laddade orden som är mest förekommande.

I avsnittet om judendomen så är det (adjektiv som förekommer fler än en gång) övervägande neutrala ord som beskriver religionen. Det förekommer endast ett fåtal positivt och negativt laddade ord. Det skiljer sig väldigt mycket från den tabell med adjektiv som endast beskriver judendomen där det är övervägande negativt laddade ord så som nazistisk och eländigt.

I beskrivningen av hinduismen (adjektiv som förekommer fler än en gång) är det flest neutrala adjektiv som förekommer. Det finns även positivt laddade adjektiv men endast ett negativt laddad adjektiv finns redovisat. Det skiljer sig då tabellen som beskriver ord som endast förekommer i avsnittet om hinduismen övervägande är negativt laddade.

I avsnittet om buddhismen är det (adjektiv som förekommer fler än en gång) lika stor del positivt laddade adjektiv som neutrala. Det förekommer endast ett negativt laddat adjektiv. Det är ingen skillnad mellan de båda tabellerna utan förekomsterna är lika.

(30)

29

3.3 SO-S Religion Ämnesboken 3.3.1 Islam

I läroboken handlar avsnittet islam om historia och traditioner, hur man ska leva som muslim och vilka seder och traditioner man ska leva efter. Lärobokens avsnitt om islam är 32 sidor och det innehåller 200 adjektiv.

De adjektiv med mest förekomst i texten är muslimska; det förekommer 20 gånger. Ett exempel som visar på detta är ”I muslimska länder följer man ibland de gamla lagarna […]”

(s.213). Ett annat exempel som beskriver religionens traditioner är ”De fem pelarna som utgör grunden i den muslimska tron är trosbekännelsen, bönen, skatten, fastan och vallfärden” (s.

201). Exempel på klädsel och förtydligande vad som är accepterat bland män och kvinnor är ”I Sverige klär sig muslimska män och kvinnor på olika sätt, beroende på familjens traditioner”

(s.214).

På andra plats över mest förekomna adjektiv kommer heliga och fattiga. De här orden förekommer fem gånger per ord i texten och beskrivs i exempel som ”[…] de rika delade inte med sig till de fattiga” (s.188). Ett exempel på heliga ”Han kunde berätta historier om heliga städer och om Guds vilja” (s.186).

Tabellen nedan visar vad adjektiven har för laddning, positiv, negativ eller neutral laddning Adjektiv som förekommit fler än en gång i texten redovisas i tabellen nedan.

Tabell 20. Adjektiv som förekommer mer än en gång i avsnittet om islam i SO-S Religion Ämnesboken

Ny Kristen/Kristna Ensamma

Rik/Rika Fattige/Fattiga Fel

Vackra Stor/Stort

Himmelska Störst/Större/Största

Nåderikes Muslimska

Barmhärtiges Enkla

Bra Liten

Gemensamt Kortare

Särskild Högt

Mätt Gamla

Helig/Heliga Lättare

Heligaste

(31)

30 Rätt

Viktiga Anständigt Värdigt Viktigaste

I tabellen syns det tydligt att förekomsten av positivt laddade ord är i majoritet, efter det kommer neutralt laddade ord och det är ytterst få ord som beskriver islam som har negativ laddning.

I läroboken SO-S Religion Ämnesboken finns det vissa adjektiv som endast används för att beskriva just islam och som därmed inte förekommer i beskrivningen av de andra religionerna (judendom, hinduism och buddhism). De ord som endast förekommer i beskrivningen av denna religion är jämställda, beslöjande, stränga, bokstavligt, välutbildade, renlärigt, strikta, sällsynt, muslimska, tokiga, förnuftiga, betydelsefulla, nåderikes, barmhärtiges, mäktig, vilda, himmelska.

Tabell 21. Adjektiv som bara förekommer i avsnittet om islam i SO-S Religion Ämnesboken Positivt laddade ord Neutrala ord Negativt laddade ord

Jämställda Muslimska Beslöjade

Välutbildade Bokstavligt Stränga

Sällsynt Strikta

Förnuftiga Tokiga

Himmelska Vilda

Mäktig Renlärigt

Nåderikes Betydelsefulla

I tabellen går det att utläsa att de adjektiv som förekommer är majoriteten positivt laddade adjektiv. Det förekommer också negativt laddade adjektiv men endast två neutralt laddade adjektiv.

3.3.2 Judendom

I läroboken handlar avsnittet judendomen om historia och traditioner, hur man ska leva som jude och vilka traditioner man ska leva efter. Avsnittet om judendomen är 25 sidor och innehåller 221 adjektiv.

(32)

31 Det vanligaste adjektivet är gamla och förekommer 16 gånger i texten. Ett exempel som visar på hur adjektivet används är ”Bland de ortodoxa judarna lever dessa gamla regler kvar”

(s.129). Andra exempel är när judendomens historia börjar ”[…] i det gamla Mesopotamien”

samt ”Det Gamla testamentet” (s.112).

Det näst mest förekommande adjektivet är judiska som förekommer fjorton gånger i texten.

Två exempel på förekomsten av judiska är ”Dessa lagar var från början judiska folkets lagbok”

(s.115) samt ” Men de flesta judiska kvinnor […]” (s.130).

Tabell 22. Adjektiv som förekommer mer än en gång i avsnittet om judendomen i SO-S Religion Ämnesboken

Nya/Nytt Riktigt Ortodoxa

Heliga Stor/Stora Konservativ

Fria Judiska/judisk/judiskt Svag

Vis Liten

Berömda Gamla

Gott Smorde

Viktigast/Viktigaste Viktig

Liberala

I tabellen syns det tydligt att förekomsten av positivt laddade ord är i majoritet, efter det kommer neutralt laddade ord och det är få ord som beskriver judendomen som har negativ laddning.

De ord som är utmärkande för beskrivningen av judendomen och endast förekommer i beskrivning av denna religion i läroboken är judisk/judiska, andlig, modern, svarta, hög, kosher, ortodox/ortodoxa, ultraortodoxa, liberal/liberala, osyrat, saltat, aktsam, smorde, konservativ, hebreisk, poetisk, rundhänt, förstfödda, fredligt, jättelik.

Tabell 23. Adjektiv som bara förekommer i avsnittet om judendomen i SO-S Religion Ämnesboken

Andlig Judisk/judiska Ortodox/ortodoxa

Modern Osyrat Ultraortodoxa

(33)

32

Liberal/liberala Svarta Konservativ

Aktsam Hög

Smorde Kosher

Poetisk Saltat

Förstfödda Hebreisk

Fredligt Jättelik

Rundhänt

I tabellen går det att utläsa att det förekommer flest neutralt laddade adjektiv och nästan lika många positivt laddade men endast ett fåtal negativt laddade ord.

3.3.3 Hinduism

I läroboken handlar avsnittet hinduismen om historia och traditioner, hur man ska leva som hindu och vilka traditioner man ska leva efter. Läromedlets avsnitt om hinduism är 29 sidor och innehåller 159 adjektiv.

Adjektivet med flest förekomster är heliga och det förekommer 13 gånger i texten. Exempel som visar på förekomsten är ”Hinduismen har ett stort antal heliga texter[…]” (s.238) men även i meningen ”Apor är av den anledningen heliga i vissa delar av Indien” (s.240).

Det adjektiv som är näst mest förekommande i texten är gudomliga med en förekomst på 10 gånger. Exempel på meningar där gudomliga förekommer är ”Men det finns något som är verkligt och det är det gudomliga” (s.241). ”Brahman är det gudomliga” (s.247) är ett annat exempel på hur adjektivet gudomliga används i texten för att beskriva hinduismen.

Tabell 24. Adjektiv som förekommer mer än en gång i avsnittet om hinduismen i SO-S Religion Ämnesboken

Nya/Nytt Stor/Stort/Stora Onda

Eviga Små Lågkastig

Helig/Heliga/Heligt Gamla Oberörbara

Rätt Längre Orena/Orent

God/Goda Äldsta

Rena Inre

Gudomlig/Gudomliga Fattiga

(34)

33 Parallella

Kvinnliga Långt

I tabellen syns det tydligt att förekomsten av neutralt laddade ord är i majoritet, efter det kommer positivt laddade ord och det är ytterst få ord som beskriver hinduismen som har negativ laddning.

De adjektiv som är utmärkande för beskrivningen av hinduismen och endast förekommer i beskrivning av denna religion i läroboken är praktfulla, välstädat, läckra, mäktigaste, blodtörstig, fanatisk, tolerant, lågkastig, oberörbara, orena/orent, urgamla, lånad, obegripligt, skräckinjagande, uthållig, uråldrig, magra, glesa, omväxlande.

Tabell 25. Adjektiv som bara förekommer i avsnittet om hinduismen i SO-S Religion Ämnesboken

Praktfulla Lånad Blodtörstig

Välstädat Magra Fanatisk

Läckra Glesa Lågkastig

Mäktigaste Oberörbara

Tolerant Orena/orent

Uthållig Urgamla

Omväxlande Obegripligt

Skräckinjagande Uråldrig

I tabellen går det att utläsa att det förekommer flest negativt laddade adjektiv för att beskriva hinduismen. Det förekommer nästan lika många positivt laddade som negativt laddade men endast ett fåtal neutrala ord.

3.3.4 Buddhism

I läroboken handlar avsnittet buddhismen om historia och traditioner, hur man ska leva som buddhist och vilka traditioner man ska leva efter. Avsnittet om buddhismen är 31 sidor långt och det innehåller 126 adjektiv.

(35)

34 Det adjektiv som är använt flest gånger är gyllene och det förekommer sju gånger i texten om buddhismen. Exempel på förekomster är ”Den rätta vägen var den gyllene medelvägen […]” (s.270), adjektivet förekommer även i exemplet ”[…] den gyllene medelvägen” (s.274).

Det tredje exemplet på förekomsten av gyllene är ”Buddhas gyllene medelväg visar hur varje människa […]” (s.272).

Heliga är det adjektiv som förekommer näst flest gånger i texten och finns på sex olika platser. Det förekommer bland annat i en mening där läromedlet beskriver buddhismens skrifter

”Inom buddhismen finns flera heliga skrifter” (s.273). ”Den heliga åttafaldiga vägen” (s.275) visar också på förekomsten av adjektivet.

Tabell 26. Adjektiv som förekommer mer än en gång i avsnittet om buddhismen i SO-S Religion Ämnesboken

Gyllene Stor/Stora

Helig/Heliga Gamla

Bra Buddhistiska/Buddhistisk

Viktig Små

Nytt/Nya/Nye Inre

Vis Yttre

Rätt/Rätta/Rätte Vanligt/Vanliga Bästa

Stark Fri

I tabellen syns det tydligt att förekomsten av positivt laddade ord är i majoritet, efter det kommer neutralt laddade ord och det är inga ord som beskriver buddhismen som har negativ laddning.

De ord som är utmärkande för beskrivningen av buddhismen och endast förekommer i beskrivning av denna religion i läroboken är vardagliga, tysta, tveksam, otillfredsställda, buddhistiskt/buddhistiska, bestående, gyllene, indisk, mystiska, övernaturligt, märkvärdigt, underbart, kärleksfullt.

Tabell 27. Adjektiv som bara förekommer i avsnittet om buddhismen i SO-S Religion Ämnesboken