• No results found

”Försöka hålla sig frisk så länge som möjligt och vara i rörelse”

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "”Försöka hålla sig frisk så länge som möjligt och vara i rörelse”"

Copied!
39
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

”Försöka hålla sig frisk så länge som möjligt och vara i rörelse”

En intervjustudie om hälsa och fysisk aktivitet hos äldre

”Trying to stay healthy as long as possible and being in motion”

A study about health and physical activity in elderly

Martina Skoglund

Faktulteten för Hälsa, Natur- och Teknikvetenskaper Idrottsvetenskapligt program med inriktning idrottscoaching Examensarbete: 15 hp

Handledare: Konstantin Kougiomtzis Examinator: Owe Stråhlman

Datum: 2014-06-23

(2)

ABSTRACT

Title ”Trying to stay healthy as long as possible and being in motion”

Titel ”Försöka hålla sig frisk så länge som möjligt och vara i rörelse”

Author Martina Skoglund

Institute Institution For Health Science

Tutor Konstantin Kougiomtzis

Date 2014-06-05

No. of pages 39

Keywords Elder, Health, Healthy aging, Physical activity, SOC

Summary Background: Thanks to advances in healthcare recent decades life expectancy have increased steadily. In order not to put pressure on the healthcare service we as a society need to think in terms of salutogenetic and health promotion. Research has shown that physical activity has great effects to healthy aging. Objectives: The purpose of this study was to see what older individuals believe health and physical activity to be, and with the help of questions about SOC interconnect these with healthy aging. Method: To gain knowledge in this area the qualitative method was selected, it provides a deeper understanding. A hand-picked selection was applied and eight individuals were selected for interviews. Result: They define health with good food, exercise, to feel good and having no diseases.

Physical activity is moving your body in different ways. They believe circuit training to be a great way to be physically active, with exercises that target the entire body, and your part of a group who can draw strength from each other. Respondents generally have relatively high SOC, high on manageability and meaningfulness and lower comprehensibility. Conclusion: Based on the results and studying of literature the conclusion can be drawn that in order to grow old in a strong and healthy way, physical activity in group are recommended.

(3)

Förord

Jag ser det som viktigt att alla människor lever ett aktivt, friskt och långt liv. Området äldre och fysisk aktivitet kombinerat med teorin KASAM är extra intressant då det inte finns mycket forskning inom det området och hur det kan verka positivt på många olika sätt.

Ett stort tack går ut till min handledare Konstantin Kougiomtzis som har stöttat och trott på mig genom hela processen.

Jag vill även tacka Seniorernas hus i Karlstad för att jag fick ha cirkelträning där och samtliga deltagare. Ni som valdes ut för intervjuer, tack för att ni ställde upp!

Sedan måste även min mor få ett stort tack för att hon har hjälpt mig att sortera mina tankar och min sambo som stått ut med mig under den här tiden.

(4)

Innehållsförteckning

Introduktion 5

Syfte 6

Litteraturgenomgång 7

Teoretisk bakgrund 7

Hälsa och Fysisk aktivitet. 7

Känsla av sammanhang. 8

Tidigare forskning 9

Hälsa och fysisk aktivitet hos äldre. 9

Motivation till fysisk aktivitet. 12

Cirkelträning. 12

KASAM hos äldre. 13

Metod 14

Metodval 14

Urval 14

Instrument 15

Datainsamling 15

Dataanalys 15

Tillförlitlighet 16

Etiskt övervägande 16

Resultat 18

Beskrivning 18

Svea. 18

Märta. 19

Kerstin. 19

Jörgen. 20

Ida. 22

Margareta. 23

Stella. 23

Analys 25

Uppfattningar om hälsa. 25

Förhållning till fysisk aktivitet. 26

Känsla av sammanhang. 27

Diskussion 29

Metoddiskussion 29

Resultatdiskussion 30

Hälsa. 30

Fysisk aktivitet. 31

KASAM. 32

Fortsatt forskning 34

(5)

5 Introduktion

Tack vare positiva utvecklingar inom hälso- och sjukvården och även kunskaper om kost och motion lever vi i Sverige allt längre. Sedan mitten på 1800-talet har medellivslängden i Sverige ökat relativ stabilt från strax under 50 år till runt 80 år idag och den fortsätter att öka sakta men säkert (SCB, 2012). Lökk (2008) menar att tack vare de medicinska framsteg som gjorts har den svenska medellivslängden ökat hos kvinnor från 72 år till 83 år och hos män från 69 år till 78 år de senaste 60 åren, och ökningen kommer fortsätta stiga. Han påpekar att baksidan med detta är att den ökade medelåldern ger en ökad press på hälso- och sjukvården.

Den svenska folkhälsopolitiken har som mål att skapa bra förutsättningar för god hälsa på lika villkor för alla människor i hela Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2014). En enormt viktig och betydelsefull förutsättning för att nå det målet är en sjukvård som tänker hälsofrämjande. Att åldras är helt naturligt och går inte att förhindra, däremot kan man jobba för att åldrandet ska ske på starkt och friskt sätt och därmed bidra till minskade kostnader för samhället. Att jobba hälsofrämjande ger en högre livskvalité och bättre hälsa hos alla människor, även äldre.

När man blir äldre ökar riskerna för att drabbas av olika sjukdomar eller funktionsnedsättningar på grund av ändrade strukturer och funktioner i kroppen, det är oundvikligt och en del av livet. Enligt FYSS (2008) kan regelbunden fysiskt aktivitet kunna förebygga och reducera fysiska och psykiska åldersrelaterade förändringar. De säger även att fysisk aktivitet troligen är den enklaste ändringen man kan göra i sitt liv för att nå stora fysiska förändringar i kroppen. Att vara fysiskt aktiv kan inte bara förbättra hälsan avsevärt, det är även en bra medicin mot en mängd sjukdomar som till exempel hjärt-kärlsjukdomar, fetma, typ 2-diabetes, sjukdomar i rörelseorganen och psykisk ohälsa (FYSS, 2008).

Gällande hälsa kan man tänka på två sätt, nämligen salutogent eller patogent. Aaron Antonovsky (2005) menar att det salutogena synsättet fokuserar på hälsans ursprung och vad som får människor att röra sig mot hälsa, medan det patogena synsättet försöker förklara varför människor blir sjuka och varför de hamnar i en viss sjukdomskategori.

Lökk (2008) påstår att en stigande medellivslängd ger en ökad press på sjukvården, om man tänker patogent. Om man istället skulle tänka salutogent och jobba hälsofrämjande

(6)

6

skulle de få ett hälsosamt åldrande fysiskt, mentalt och funktionellt samt leva ett oberoende liv så länge som möjligt.

Intresset för hälsorelaterad forskning har ökat de senaste åren. Dock glöms ofta de äldre människorna i samhället bort inom forskningen, det vill säga hur man kan jobba för att de ska leva ett så starkt liv så länge som möjligt. Det inte finns mycket forskning genomfört på fysisk aktivitet och hur det kan fungera hälsofrämjande på olika sätt för de äldre (FYSS, 2008). Genom att undersöka hur de äldre svarar på frågor gällande hälsa, fysisk aktivitet och teorin känsla av sammanhang (KASAM) kan ny kunskap införskaffas som skulle kunna användas för en positiv samhällsutveckling där fysisk aktivitet är en grundläggande del i ett hälsosamt åldrande.

Syfte

Undersökningen syftar till att studera äldre individers uppfattningar om och upplevelser av hälsa och fysisk aktivitet.

Mer specifikt lyder frågeställningarna enligt det som följer:

– Hur uttalar sig de äldre om hälsa?

– Hur förhåller sig de äldre till fysisk aktivitet?

– Hur upplever de äldre distinkta aspekter av den egna hälsan?

För att besvara de ovanstående frågeställningarna har jag utgått från Antonovsky teoretiska ramverk som beskriver hälsa i termer av känsla av sammanhang (KASAM) som mer specifikt kopplas begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

(7)

7

Litteraturgenomgång

Teoretisk bakgrund

I detta avsnitt presenteras de teorier, modeller och nyckelbegrepp som ligger till grund för undersökningen. Mer specifikt innehåller det två avsnitt, i avsnitt ett presenteras hälsa och fysisk aktivitet medan KASAM presenteras i det andra avsnittet.

Hälsa och Fysisk aktivitet.

Ordet hälsa har olika innebörd för oss människor och det finns enligt litteraturen många sätt att se på hälsa. Den i litteraturen mest kända och mest kritiserade definitionen av hälsa står Världshälsoorganisationen (WHO) för år 1948: ”Ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte enbart frånvaro av sjukdom och svaghet” (utan sidhänvisning). Vilket resulterar i en subjektiv, oklar bedömning av hälsa då man inte kan ha hälsa om man inte har ett fullkomligt socialt välbefinnande.

Nationalencyklopedin (2014) försöker även de förklara hälsa: ”svårdefinierbart begrepp vars betydelse är vidare än frihet från sjukdom. En allmänt omfattad definition saknas alltså” (utan sidhänvisning). I denna uppsats kommer fokus ligga vid det salutogena perspektivet som Antonovsky (2005) presenterar som att fokusera på hälsans ursprung, arbeta hälsofrämjande samt se till individuella skillnader.

FYSS (2008) som är en handbok i fysisk aktivitet för sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling menar att fysisk aktivitet är alla typer av rörelser där kroppens muskler får arbeta som resulterar i en ökad energiförbrukning, exempelvis vardagsaktiviteter såsom promenader, trädgårdsarbete och friluftsliv. Även Folkhälsomyndigheten (2013) förklarar fysisk aktivitet som ett överordnat begrepp där rörelser med kroppen utförs från exempelvis arbete och fritid. De säger att effekten av den fysiska aktiviteten bestäms av hur intensiv den är, hur länge man håller på, hur ofta man gör den, vilket kön man har och hur gammal man är. Rekommendationerna gällande fysisk aktivitet enligt FYSS (2008) för vuxna är minst 30 minuter i måttligt tempo dagligen, för ytterligare hälsoeffekterna ökas mängden, samma sak gäller för äldre. Folkhälsomyndigheten (2013) menar att fysisk aktivitet är ett bra sätt att arbeta hälsofrämjande i alla grupper av människor. De säger också att det förbättrar den fysiska hälsan hos människor utan att medföra några speciella risker.

(8)

8

Att vara fysiskt inaktiv, alltså att man inte rör på kroppen tillräckligt mycket är enligt Folkhälsomyndigheten (2013) en stor riskfaktor för en mängd olika sjukdomar. Vilket innebär att genom att hålla sig fysiskt aktiv långt upp i åren kan man leva ett längre och oberoende liv.

Cirkelträning är en träningsmodell där 10-15 övningar ställs upp. Övningarna ska innehålla delar som stimulerar olika fysiologiska funktioner som bland annat kondition, styrka och balans. Övningen utförs i 12-15 repetitioner för att sedan vila 15-30 sekunder och efter det byta övning, beroende på den fysiska nivån hos de som utför cirkelträningen gör man 1-3 varv (Romero-Arenas, Martines-Pascual och Alcaraz., 2013).

Känsla av sammanhang.

En teori som tillhör det salutogena perspektivet är känsla av sammanhang (KASAM) som introducerades av Aaron Antonovsky på 1970-talet. Den kan användas som en förklaringsmodell till varför vissa människor klarar av svåra situationer samt upprätthåller en hälsosam livsstil medan andra inte gör det (Pellmer & Wramner, 2010).

Varför vissa människor har svårare att klara av olika situationer är att man som individ innehar generella motståndsresurser (GMR). Dessa GMR behandlar olika stressorer och spänningstillstånd. GMR kan bland annat vara en stark självbild, pengar och socialt stöd. Dessa motståndsresurser hjälper oss att göra stressorer begripliga samt hanterbara.

För att förklara detta på ett bra sätt bildade Antonovsky KASAM, där de centrala orden är Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet. Hälsa ses som på ett kontinuum där hälsa och ohälsa är motpoler till varandra och människan pendlar mellan dessa poler genom hela livet. Genom att utsättas för stressorer genom livet lär man sig som individ att använda sina generella motståndsresurser och utvecklar erfarenheter som i sin tur höjer KASAM som stabiliserar sig ungefär vid 30-års ålder (Antonovsky, 2005).

(9)

9

Figur 1. En översikt av KASAM och dess komponenter.

Enligt Antonovsky (2005) är ordet begriplighet kärnan i KASAM, människor med hög begriplighet som blir överraskade eller möts av oförutsedda händelser försöker förklara dessa för sig själv, trots att det kan vara död eller krig. Den andra komponenten i KASAM är hanterbarhet som enligt Antonovsky (2005) handlar om hur personliga resurser kan möta olika stimuli såsom till exempel krav eller olyckor. Han säger att om man har en hög känsla av hanterbarhet så kommer man inte att tycka att livet behandlar en orättvist. Den sista delen är meningsfullhet som Antonovsky (2005) betraktar som KASAMs motivationskomponent och i vilken utsträckning individen känner att livet har känslomässig mening och att vi bryr oss om andra.

Tidigare forskning

Här presenteras den forskning som är relevant för undersökningen, nämligen hälsa, fysisk aktivitet och KASAM kopplat till äldre.

Hälsa och fysisk aktivitet hos äldre.

Att försöka definiera hälsa är som synes i begreppsdefinitioner svårt. Idag brukar man i forskningen se två olika perspektiv för att definiera hälsa. Först ett mer objektivt perspektiv, nämligen det medicinska som under större delen av 1900-talet var dominerande, där man i stort sett betraktar människan som en maskin som lagas när den

KASAM

Begriplighet Hanterbahet Meningsfullhet

(10)

10

är trasig (Ewles & Simnet, 2013). Pellmer och Wramner (2010) hävdar att risken med det medicinska synsättet är att man glömmer bort människan som en social varelse med egna åsikter och erfarenheter. De gör också gällande att i det medicinska perspektivet tänker man patogent, det vill säga att fokus ligger på faktorer som gör människor sjuka.

Det andra perspektivet är enligt Pellmer och Wramner (2010) är det humanistiska, där utgångspunkten är hälsa och inte sjukdom och känslan hos individen är det som är viktigt. De framhåller den humanistiska utgångspunkten som ett salutogent perspektiv där fokus ligger på faktorer som gör att människor håller sig friska.

I en undersökning gällande hälsan hos 55-84 åringar av Statens Folkhälsoinstitut (2012) syns i frågan om ” Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?” att desto äldre man blir desto sämre upplevd hälsa har man. I gruppen 65-74 åringar anger 61 % att de har bra eller mycket bra hälsa, i gruppen 75-84 åringar är det stor skillnad där endast 46 % anger att de har bra eller mycket bra hälsa. I undersökningen syns också att män i samtliga åldergrupper har en större upplevd hälsa än kvinnorna.

Vad gäller undersökningar om fysisk aktivitet hos äldre så har Folkhälsomyndigheten (2012) sett att gruppen äldre blir mindre fysiskt aktiva ju äldre de blir. I gruppen 65-84 åringar uppger i snitt 58,5 % att de är fysiskt aktiva minst 30 minuter varje dag, det framgår även att kvinnorna i lägre grad anser sig uppnå 30 minuter fysisk aktivitet varje dag. Det vill säga att kvinnor i åldersgruppen äldre har en större stillasittande fritid än män.

FYSS (2008) redogör att regelbunden fysisk aktivitet är positivt för ett hälsosamt åldrande, där fysisk aktivitet inte bara påverkar styrka, kondition och balans utan även de psykologiska funktionerna som minne och kognition, de säger att:

… fysisk aktivitet och träning en viktig del i att förebygga ohälsa, förbättra fysiskt och psykisk kapacitet och därmed bibehålla en hög grad av personlig självständighet och livskvalitet. Hälsovinsterna av fysisk aktivitet är i stort sett lika för äldre personer som för övriga åldersgrupper. (s.195)

Promenader är enligt Faskunger (2001) den mest realistiska träningsformen för större delen av befolkningen i Sverige, då den bidrar till starkare hjärta och lungor vilket hjälper oss klara vardagen på ett effektivt sätt. En lätt till måttlig träning av konditionen 2-3 gånger i veckan á 20 min för äldre har enligt FYSS (2008) visat på en minskning av blodtryck samt förbättrade blodfetter, det har gett en bättre glukosomsättning samt en

(11)

11

ökad glukostolerans och insulinkänslighet. Konditionsträning kan alltså ha lika bra effekter på kroppen som vissa mediciner.

Vid 80 års ålder kan man ha förlorat hälften av sin muskelstyrka som en följd av minskade antal muskelfibrer (FYSS, 2008). En minskning i muskelstyrkan påverkar kroppen på olika sätt, bland annat försämras gångförmågan. Svantesson (2007) rekommenderar att styrketräning för äldre bör genomföras 2 gånger i veckan med 8-12 repetitioner per övning med stora muskelgrupper och med 48 h vila mellan träningspassen. De menar att ökad muskelsyrka minskar risken att drabbas av sjukdomar som det metabola syndromet, benskörhet och även cancer.

Balans och rörlighet är två kroppsfunktioner som blir sämre med åldern men som enligt FYSS (2008) kan förbättras med hjälp av anpassad allsidig fysisk aktivitet, antingen ensamt eller i grupp. Rekommendationen vad gäller träningsform från FYSS (2008) är skogspromenader som utmanar balansen samt förbättrar rörligheten. I en forskningsstudie gjord av Tien och Lin (2008) ser man att det finns ett tydligt samband mellan fysisk aktivitet och god balans hos äldre, man såg en signifikant skillnad i att förbättra eller behålla balansförmågan hos de som utförde fysisk aktivitet jämfört med de som inte gjorde det.

Enligt Lindwall (2010) har en måttlig intensitetnivå i fysisk aktivitet hos äldre visat på positiva effekter bland annat i kognitiva funktioner, depressioner och tron på sin egen förmåga att klara saker. Han säger även att regelbunden träning först visar sig genom en förhöjning av självuppfattningen för att sedan sprida sig till en mer positiv självkänsla.

”Fysisk träning verkar alltså kunna vara ett fullgott altenativ, eller rättare sagt ett komplement, till redan etablerade metoder” (Lindwall, 2010, sid. 237). FYSS (2008) är inne på samma linje och menar att psykologisk funktion förbättras av konditions-och styrketräning. Även Menec och Chipperfield (1997) hävdar att fysisk aktivitet hos äldre kan ge en förbättrad upplevd hälsa samt en högre livstillfredsställelse. Viktigt att tillägga är att Faskunger och Hemmingsson (2005) betonar att det aldrig är för sent att börja vara fysiskt aktiv och att hälsovinster har setts i alla åldrar, de påpekar dock vikten av att börja försiktigt för att sedan gradvis öka stegringen individanpassat. De nämner även att äldre som regelbundet är fysiskt aktiva har en bättre funktionell hälsa samt allmänt högre livskvalitet. Som synes i forskningen har fysiskt aktivitet mycket god påverkan på kroppens system vilket resulterar i en ökad livstillfredsställelse.

(12)

12 Motivation till fysisk aktivitet.

Enligt Josefsson och Lindwall (2010) kan man säga att motivationen styr vad vi vill göra, hur ofta samt hur länge vi väljer att göra det.

Motivation till fysisk aktivitet och motion inbegriper de skäl man har för att inleda och upprätthålla ett motionsbeteende och en vanlig definition av motivation är att det handlar om ansträngningens riktning, intensitet och duration (sid. 207).

Det finns tre olika sorters motivation nämligen inre-, yttre- och amotivation. Den inre motivationen består av tre typer, nämligen för att veta, för att uppnå något och för att uppleva stimulans. Den person som är motiverad av yttre faktorer tränar och lockas av belöningar av olika slag. Man kan även vara amotiverad, då saknas motivationen helt och kan ibland bero på en upplevd känsla av bristande kapacitet eller hjälplöshet. Det är den inre motivationen man ska sträva efter då den ökar både trivsel och motivation över tid och detta kan göras bland annat genom att stärka individens autonomi, kompetens och samhörighet med andra (Hassmén & Hassmén, 2010).

Cirkelträning.

McPherson (1994) fann i sin undersökning att deltagande i främst gruppbaserad fysisk aktivitet ger äldre stora möjligheter i att dels minska känslan av ensamhet samt att skaffa nya sociala kontakter. Det finns idag många olika typer av gruppbaserad fysisk aktivitet, till exempel gympapass, cirkelträning, spinning och yoga. Cirkelträning är en träningsform som går att individanpassa för alla människor där fokus kan ligga på egenskaper som individen behöver träna på, positivt är också att träningen sker i grupp. Vilket gör att den träningsformen är att rekommendera. Romero-Arenas, et al., (2013) genomförde en undersökning för att se vilken kunskap som finns kring cirkelträning för äldre för att i framtiden jobba för att de äldre ska kunna behålla en hög livskvalité. Man såg bland annat positiva resultat för en ökad syrekonsumtion, lungventilation, styrka och kroppssammansättning. De framhåller att det är ett mycket tidseffektivt sätt att träna hela kroppen på och eftersom övningarna går att variera mycket kan man få med kondition, styrka, balans och koordination i samma träningspass.

(13)

13 KASAM hos äldre.

Wiesmann, Rölker, Ilg, Hirtz och Hannich (2006) genomförde en undersökning i fysisk aktivitet och KASAM hos friska äldre med en medelålder på 66,3 år. De funderade på om KASAM verkligen slutar att förändras vid 30 års ålder som Antonovsky påstår. Under ett 14-veckors program fick de utöva fysisk aktivitet i grupp i form av uthållighetsträning, styrketräning samt yoga, man kunde då se att välbefinnande, subjektiv hälsa och psykosociala resurser förbättrades, från tillfredsställande till mycket bra. De rekommenderar framförallt att äldre deltar i grupporienterad träning som ger positiva förbättringar allmänt inom hälsa men som även uppmuntrar till aktivitet och produktivitet i vardagen vilket medför hälsofrämjande livserfarenheter.

Dock visar en liknande undersökning av Pakkla, Read, Sipilä, Portegijs, Kallinen, Heinonen, Alen, Kiviranta, et al., (2011) där man undersökte om individuellt anpassad styrketräning utförd på gym 2 ggr/v under 12 veckor hos 60-85 åringar som gått igenom en höftoperation kunde höja KASAM. Man fann dock inga sådana resultat och pekade på vikten av att fortsätta undersöka hur äldre människor kan höja sin KASAM.

Togas, Gouva, Lachana, och Kotrotsiou (2011) såg i en undersökning av 100 stycken äldre med en medelålder på 71,68 år att det finns ett starkt samband mellan mindre depressioner och högre KASAM, samt tvärtom. De menar att hög KASAM stärker motståndskraften i människan vilket betyder att denne har större krafter att förebygga psykiska problem.

Wiesmann och Hannich (2010) genomförde en undersökning i hälsosamt åldrande med en salutogen analys som visade att människor med hög KASAM i större grad har god hälsa och främjar hälsa hos sig själva genom att de har större motståndskällor till ohälsa.

De deltar även i fler aktiviter, är mer självskapande och har en låg systemstörning.

Studien visar också att hög KASAM är en fullständig förmedlare av självständighet, självkänsla, socialt liv och socialt stöd.

(14)

14 Metod

Här presenteras val av metod, urval, instrument, datainsamling, dataanalys, tillförlitlighet samt etiskt övervägande.

Metodval

För datainsamling kan man använda sig utav kvantitativ och/eller kvalitativ metod (Trost, 2007). Enligt Patel och Davidsson (2001) är kvantitativ metod tolkning av siffror och i kvalitativ metod försöker man förstå hur människor tänker kring ett visst fenomen.

Jag har använt mig av kvalitativ metod för att försöka förstå individernas tolkningar och upplevelser kring orden Hälsa, Fysisk aktivitet samt KASAM.

Det finns olika typer av forskningsintervjuer att välja mellan då en intervju skall genomföras. Denscombe (2010) presenterar tre olika typer i relation till graden av kontroll från forskaren, nämligen strukturerade intervjuer, semistrukturerade intervjuer och ostrukturerade intervjuer. I föreliggande uppsats används typen semistrukturerad intervju. Denscombe (2010) förklarar en semistrukturerad intervju som då forskaren har en färdig lista med ämnen som skall bearbetas, möjligheter till följdfrågor finns för ytterligare förståelse samt fördjupning i ämnet.

Urval

Vid en kvalitativ undersökning finns det flera olika sätt att välja deltagare för intervjuer.

Enligt Hassmén och Hassmén (2008) ligger intresset i att finna individer som kan ge så informationsrik och djup data som möjligt. Ett av tillvägagångssätten rubriceras bekvämlighets- eller tillgänglighetsurval där forskaren letar i sin omgivning efter deltagare. Ett annat snöbollsurval, forskaren väljer en person att intervjua, denna person rekommenderar nästa och så vidare. Ett annat är handplockat urval då forskaren väljer deltagare själv, positivt då forskaren väljer deltagare som han/hon anser kunna ge bästa informationen. I den här undersökningen valdes handplockat urval, detta för att hitta deltagare som har något speciellt att bidra med samt har en unik inblick i ämnet. Kraven för deltagande i undersökingen var två till antalet. 1. Att de skulle vara äldre (+65 år). 2.

Att de utövade någon slags fysisk aktivitet. Dessa krav uppfylldes i en grupp äldre som utövade aktiviteten cirkelträning två gånger i veckan tillsammans på Seniorernas hus i

(15)

15

Karlstad. I gruppen om tolv kunde alla tänka sig vara med på intervjuer därför valdes åtta stycken äldre slumpmässigt ut för deltagande i intervjuer.

Instrument

Utifrån de frågeställningar som utformats skapades en intervjuguide där frågor kring hälsa, fysisk aktivitet samt KASAM skulle ingå. Frågorna utformades under tiden som genomläsning av litteratur skedde. Vad gäller frågor kring begreppet hälsa så är det svårdefinierat därför valdes att ställa en fråga kring vad hälsa är, därefter kom frågan hur de upplever sin egen hälsa med sin egen definition, denna fråga är även en KASAM-fråga. Gällande fysisk aktivitet fick de även där definiera vad fysisk aktivitet är samt förklara hur ofta de är fysiskt aktiva. Sedan kom en fråga kring motivation och hinder gällande att vara fysiskt aktiv. Eftersom respondenterna genomförde cirkelträning två gånger i veckan fick de svara på vad de tycker om den, samt lite spontana följdfrågor kring denna på grund av nyfikenhet. Frågorna som handlar om KASAM plockades från boken Hälsans mysterium som är utformade av Antonovsky.

En fråga för varje begrepp, det vill säga begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet.

Tre frågor av de som var märkta med en stjärna, (med störst relevans), valdes ut och formulerades om till muntliga frågor istället för skalfrågor.

Datainsamling

För att samla in data genomfördes intervjuer ansikte mot ansikte. Två pilotintervjuer genomfördes för att undersöka intervjuguidens tillförlitlighet samt för att se hur de reagerade på, samt uppfattade frågorna som utformats. Efter pilotintervjuerna gjordes enstaka småändringar i utformningen av frågorna. Pilotintervjuerna används inte resultatet. Intervjuerna ägde rum under april månad 2014, de genomfördes i enskilda rum på Seniorernas hus i Karlstad och tog cirka 20 minuter, de spelades in med hjälp av en mobiltelefon med röstupptagning.

Dataanalys

De inspelade intervjuerna transkriberades vilket resulterade i cirka 30 A4 sidor text.

Påpekas bör att irrelevanta diskussionsdelar inte inkluderades (t.ex. prat om sonen i

(16)

16

Stockholm). Efter det att intervjuerna var genomförda utfördes en ordagrann transkribering. För att få en överblick av materialet ögnades allt igenom till att börja med, sedan lästes samtliga åtta intervjuer noga där viktiga ord eller citat markerades för senare användning. När det var gjort delades resultatet in i två delar, beskrivning och analys. I beskrivningsdelen tas det viktiga upp från respektive tema som respondenterna sagt för att få en tydlig bild av personen. I analysdelen utformades tre tabeller: 1. Hälsa.

2. Fysisk aktivitet. 3. KASAM. Detta för att på ett överskådligt sätt se vilka resultat som framkommit samt vem som sagt vad.

Tillförlitlighet

I en kvantitativ undersökning används orden validitet och reliabilitet för att få en bild av kvaliteten i undersökningen. Bryman (2002) menar att det är svårt att använda de orden i en kvalitativ undersökning. Han föreslår att ordet tillförlitlighet bör användas istället och att den ska säkerställas genom att trovärdighet, pålitlighet samt överförbarhet kan garanteras i undersökningen.

Trovärdigheten i undersökningen kan garanteras då den genomförts enligt de regler som fåtts i och med föreläsningar i kvalitativ metod samt i böcker. De fynd som gjorts grundar sig i empiriska data samt genom fältarbete. För att få en så hög trovärdighet som möjligt i svaren valdes åtta personer ut som alla fick svara på samma frågor.

Pålitligheten i undersökningen kan garanteras när valet att spela in intervjuerna med en mobiltelefon gjordes för att i efterhand kunna lyssna till vad som sades för att sedan skrivas ned. Att pilotintervjuer genomfördes innan de riktiga intervjuerna var ett sätt att testa att frågorna var lämpliga samt för att testa att intervjua en annan människa.

Pålitligheten togs också hänsyn till då en grundlig beskrivning av genomförandet av undersökningen har förklarats i metoddelen. I analysprocessen ”sattes andra glasögon på” för att vara så neutral som möjligt. Möjligheten till överföring av de funna resultaten i undersökningen till andra grupper av människor är möjlig då det tydligt är beskrivet i metoddelen hur processen har gått till.

Etiskt övervägande

Enligt Vetenskapsrådet (2002) bör humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning uppfylla fyra etiska krav. År 1990 bildades forskningskravet av Humanistisk-

(17)

17

samhällsvetenskapliga forskningsrådet som består av fyra krav som måste tillämpas vid forskning. Dessa är informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet.

Informationskravet - respondenten informeras om undersökningen. För att tillmötesgå detta krav träffade jag respondenterna innan själva genomförandet av intervjun och presenterade då undersökningens fokus och syfte. Samtyckeskravet - deltagarna själva har rätt att bestämma över sin medverkan. För att tillmötesgå detta krav inhämtades samtycke från samtliga deltagare. Konfidentialitetkravet - obehöriga inte kan ta del av personuppgifter. Detta krav tillmötesgick då påhittade namn användes samt att all data förvarades på ett säkert ställe. Nyttjandekravet - den insamlade datan får endast användas till forskningsändamål. Detta krav tillmötesgick då respondenterna fick veta att den information som samlas in endast ska användas i denna uppsats.

(18)

18 Resultat

I detta kapitel presenteras resultatet uppdelat i två avsnitt, nämligen beskrivning och analys. Mer specifikt fokuserar det första stycket mot hälsa medan det andra mot fysisk aktivitet och det sista mot KASAM.

Beskrivning

Respondenterna är mellan 69 och 85 år gamla, deras fiktiva namn är Svea, Märta, Kerstin, Jörgen, Marie, Ida, Margareta och Stella.

Svea.

Hävdar att hälsa kan vara både mentalt då man känner sig vaken, öppen och intresserad av saker men även kroppsligt, då tänker hon på hygglig kondition och rörelseförmåga men också att inte har några sjukdomar.

Att inte ha några egentliga sjukdomar förstås.

Hon berättar att hennes hälsa har varit perfekt, idag anser hon den vara hygglig med tanke på omständigheterna.

Fysisk aktivitet är att röra sig, hon sitter aldrig ner mer än en halvtimme i sträck.

Ja, det är att röra sig överhuvudtaget, jag rör mig oerhört mycket. Jag är väldigt mycket för att motionera. Min mamma sa att jag har motion på hjärnan.

Hon betonar att man får uppleva mycket när man rör på sig och att motivationen beror på ett behov. Cirkelträningen framhåller hon som givande, men också som omväxlande för att hela kroppen tränas och att det är en stegring i det.

På grund av åldern (85 år) säger hon sig ha ett visst perspektiv. Världen är både begriplig och strukturerad men även oväntad och oförklarlig. I yngre dar var det mer struktur och inte så mycket som störde. Hon funderar på hur länge vi ska orka utvecklas gällande tekniken, men poängterar samtidigt hon inte ska oroa sig för allt. Vad gäller olycksfågel så har hon känt så ibland beroende på vad hon har hittat på antingen i umgänget eller på jobbet men hon tycker inte att man ska tänka på sådant så mycket.

Svea funderar väldigt mycket på vad meningen med allt är, hon säger att det gör man om man är människa.

(19)

19

Jag kan inte riktigt säga att jag har funnit min riktiga mening, jag tror bara vet du att vi trots allt bara är en del i den ekologiska cirkeln liksom, vi föds och vi lever och vi dör och vi försvinner alltså.

Sedan några år tillbaka är hon ensam men tycker inte synd om sig själv, ett stort nätverk av vänner gör att hon hittar på mycket ändå.

Märta.

Hävdar att hälsa är både själsligt och medicinskt där kroppen mår bra inifrån och ut. På grund av en oväntad hemsk omständighet är hennes egen hälsa skräp idag, hon mår absolut inte bra varken i själen eller i kroppen.

Fysisk aktivitet är cirkelträning, men även dans som hon utför flera gånger i veckan.

Motivationen till fysisk aktivitet hittar hon i glädjen i att få röra på kroppen. Att se folk har och att vara fysiskt aktiv har hjälpt henne mycket i sorgearbetet.

Du vet att jag känner ju, jag känner en glädje i att få röra mig, det gör jag, när jag är här så koncentrerar jag mig helt på det som händer här, ingenting hemma.

Cirkelträningen de utför två gånger i veckan tycker hon är bra för att hon gillar övningarna som man kan bli bättre på för hon anser att träning ger färdighet och de är ett bra sätt att träna uthållighet på.

När vi kommer in på KASAM och om världen är begriplig eller oförklarlig förklarar hon att hon inte kan svara på det idag för att precis allt gick fel den kvällen, och om världen är strukturerad så var det strukturerat att det skulle hända.

Jag kan inte säga det idag, för det som jag har råkat ut för är obegripligt.

Allting blev fel den kvällen.

En olycksfågel säger hon sig ha känt sig som många gånger. Mening med livet säger hon sig ha haft innan denna händelse, idag har hon dock svårt att se meningen och att orka fram varje dag och hon har gått ut tiden lite grann.

Kerstin.

Kerstin tycker att hälsa är att försöka hålla sig frisk och att mat och motion är väldigt viktigt.

Försöka hålla sig frisk så länge som möjligt och vara i rörelse.

(20)

20

På grund av cancer har hälsan varit dålig men hon är glad att hon har jobbat sig tillbaka.

Bortsett från trötthet skattar sin egen hälsa som 8 av 10.

Kerstin anser att fysisk aktivitet är att hålla sig i rörelse med gymnastik, qigong och promenader. Tre gånger i veckan är hon fysiskt aktiv, motivationen till att röra på sig är att hon vill hålla sig frisk så länge som möjligt, och vill hon inte så gör hon det ändå.

Jag är motiverad för att jag ska försöka hålla mig frisk så frisk som möjligt och så länge som möjligt och inte bli sittande som en soffpotatis.

Cirkelträningen anser hon vara positiv för att man får jobba igenom kroppen med olika moment och rörelser. Hon tycker också att det är kul att de är några stycken som tränar tillsammans för att man ser vad de andra gör och att man kommer med i ett gäng.

När vi pratar om begriplighet så har hon lite svårt att greppa den snabba utvecklingen av tekniken och ser det främst som mindre bra för att man måste vara nåbar hela tiden och hon tror att det måste vara jobbigt för den som är ung.

Världen är inte som en annan var van, jag tycker det var bättre när jag var ung och allting blev bättre, som 50- och 60-talet. Nu tycker jag det har blivit för mycket teknik för en annan som är äldre, det har gått för fort.

När hon blev sjuk ansåg hon sig vara en olycksfågel, då var hon i en riktig svacka och trodde inte att hon skulle klara det men är idag glad att hon har hängt i så länge och säger att man måste tycka att det är mening med livet.

Ja det måste man ju liksom tycka att det är. Det är någon dag sådär som man kanske inte, alla dagar kanske inte är lika bra, men man måste ju ändå tycka att meningen är ju att man ska försöka och göra det bästa av det.

Jörgen.

Jörgen förklarar hälsa som att må bra överhuvudtaget och att vara utan sjukdomar. Han uppfattar sin egen hälsa som relativ.

Det skulle väl kunna vara lite bättre. Det skulle kunna ha varit lite mindre vikt och så. Annars mår jag väl rätt bra.

Fysisk aktivitet är cirkel-och gympaträning och cykling, som han utför ett par gånger i veckan. Cirkelträningen anser han vara positivt för att det är många olika övningar sp, man gör så gott man kan på och det är ett bra sätt att träffa folk och se vad de kan göra.

(21)

21

Jag tycker den är bra. Många olika moment, man gör det man orkar.

Varierande.

Han ser världen som både begriplig och oförklarligt därför att världen är orättvis.

Ja både och. Det finns så många orättvisor i olika länder.

Han försöker göra sin egen vardag begriplig genom att skapa rutiner och hänga med i utvecklingen av teknologin, han känner oftast mening med sakerna han gör i sitt dagliga liv. Vad gäller att känna sig som en olycksfågel så säger han att det har väl dykt upp någon gång.

Det har väl hänt någon gång men inte mer än att varje människa har någonting någon gång.

Marie.

Hälsa är att känna sig pigg, i form och röra sig såväl inåt som utåt, men också att hälsa förebygger sjukdom samt att man kan ha hälsa även om man har en sjukdom.

Mår man inte bra inåt så mår man inte bra utåt.

Fysisk aktivitet är allmänt att röra på sig, antingen att vara ute och gå eller hålla igång här och det gör hon för att kroppen mår bra av det och att man inte drar på sig så många kilon. Oftast är hon fysiskt aktiv flera dagar i veckan men att det är tiden och slöhet som är avgörande. Cirkelträningen anser hon vara jättebra och övningarna är sådana att man kan utföra dem hemma sen. Gruppträning tycker hon bara är positivt.

Det är trevligt med en grupp. Man sporrar varandra lite grann.

När vi pratar om begriplighet så tycker hon att världen är helt oväntad och oförklarlig, detta för att det är en sådan skillnad från när hon var liten när hon inte ens behövde låsa dörren. Hon säger också att barnen har blivit grymmare och att det kommer från föräldrarna.

Vi lever ju i en grym värld. Det är ju nästan varje dag som någon skjuts, det är ju inte mänskligt.

Vad gäller att känna sig som en olycksfågel så tycker hon inte att hon är det, hon säger att hon har det bra så länge som alla är friska. Att känna meningsfullhet med sakerna hon gör i sitt dagliga liv är ibland sådär.

Ibland känner man väl att det är blaha, men att det går ju över.

(22)

22 Ida.

Ida berättar att hälsa är att förebygga sjukdom genom att leva sunt, äta bra och röra sig men även socialt, att man har mycket kontakter utåt och att man kan skratta.

Hälsa är också att förebygga så att man inte får sjukdom.

Den egna hälsan uppfattar hon idag som bra men den har varit sämre på grund av cancer. Efter cancern har hon börjat tänka om vad gäller kost och motion.

Fysisk aktivitet är att röra på sig och det kan man bland annat göra genom cirkelträning och zumba. Ida tycker inte om att sitta stilla längre stunder.

Jag tycker inte om att vara still. Alltid varit rörlig så. Så hellre går jag ut och rör mig än och sätter mig och läser. Det där spring i benen har jag alltid haft.

Hon har en positiv inställning till cirkelträningen och gillar variationen med de olika momenten som går igenom hela kroppen. Att det är en och samma grupp som träffas tycker hon är bra.

Det är betydelsefullt för att vi är ju ett samhälle med människor och då kommer den där närheten. För många betyder det ju att man blir lite starkare av det, för att de är ensamma, det ger styrka. Alltså att man får styrka av varandra, att man är här och finns till och gör saker ihop.

Hon förstår inte riktigt den värld vi lever i med tanke på tekniken och maskinerna och att det blir ganska ensamt för att det avskärmar människor.

Neej jag förstår inte den värld vi lever i riktigt, det gör jag inte. Det är så tekniskt har blivit, mycket maskinellt. Telefoner och datorer, det förstår jag inte riktigt.

Som en olycksfågel har hon känt sig ibland men tycker att det handlar mer om hur man känner inåt men att hon är ganska positiv ändå. När vi pratar om meningsfullhet så tycker hon att allt hon gör är meningsfullt egentligen men speciellt att:

Jag får röra mig och att jag kan gå och uträtta saker och ting. Klarar av allt själv! Jag är en sån där människa som gör allt själv och kan allt själv!

Hon är mycket väl medveten om att saker händer i livet och berättar att när man blir gråhårig så har man levt livet på rätt sätt. Allt hänger ihop i en röd tråd, om inte hälsan är bra så blir inte det andra bra och om det blir det fel någon gång säger hon att då får

(23)

23

man göra det bästa av det, man ska inte ge upp. Hon tror att det här med viljan är det viktiga, att man vill saker och vågar prova lite nytt.

Margareta.

Hälsa för Margareta är att man kan röra sig och vara med på olika aktiviteter. Hon är mycket nöjd med hälsan trots sin ålder, det enda är ett högt blodtryck.

Jaa, det är som det är nu att jag kan gå ut och röra mig ordentligt och vara med på såna här grejer. Det tycker jag är väldigt viktigt.

Hon förklarar fysisk aktivitet som att gå ut och gå eller vara med på olika gympapass och något av dem gör hon varje dag.

Jag gör alltid något varje dag. Endera promenader eller något sånt här.

Hon tycker att hon mår bra av att röra sig, känner sig starkare och orkar mer. Hon känner sig även nöjd när hon rört sig så att hon kan ta det lugnt senare. Cirkelträningen anser hon vara mycket bra, det enda dåliga är salen som är lite sådär.

Jag tycker det är jättetrevligt och bra faktiskt. Jag gillar cirkelträning för det, ja den där timmen går så fort!

När vi kommer in på begriplighet berättar hon om våldet i världen och hur fruktansvärt hon tycker att det är men att vi är förskonade här i Sverige.

Jag tycker det är en knepig värld vi lever i.

Hennes vardag är uppbyggd på struktur och hon gör inte så mycket stora grejer. Hon anser sig inte vara en olycksfågel och vad gäller meningsfullhet så är livet oftast meningsfullt förutom städningen för det varar inte så länge.

Stella.

Hälsa enligt Stella är man klarar vardagen på ett bra sätt och att inte ha några speciella krämpor, hon ser sig själv ha ganska bra hälsa. Tycker dock det är lite orättvist att vissa klarar sig längre än andra utan sjukdom.

Jag kan göra det som jag behöver göra och jag kan göra lite mer.

Fysisk aktivitet är framförallt promenader som har blivit en vana som hon inte kan vara utan, men det är även gymnastik, bollsporter och nätsporter. Hon berättar att det lätt blir lite ensamt när det alltid har varit maken och hon men att cirkelträningen är ett bra sätt

(24)

24

att träffa folk, variationen av övningar och att få röra sig till musik. Att de är samma tolv personer som träffas gillar Stella för att det blir lite mer dynamik och gruppkänsla då.

Det är lite drive i det. Vi är ju svettiga och så här var. Så det tycker jag är bra.

Livet är oförklarligt och oväntat nu för tiden, det var skillnad när hon var ung på 30- talet, då var det någonting helt annat. Det är en annan mentalitet idag med girighet och grävande journalister.

Jag är så glad att jag är gammal eller att jag har upplevt den tiden, för den kommer aldrig tillbaka, det gör den inte nej.

När hon berättar om att känna sig som en olycksfågel säger hon att hon känt så hela sitt liv. Men sen kommer det fram att det handlar mer om en dålig självkänsla som har gjort att hon varit blyg. Gällande meningsfullhet så berättar Stella att hon har sin make på äldreboende sedan två år och hon tycker att det är som dödens väntrum.

Jag tycker inte att ett liv till varje pris, det är viktigt att det är ett visst värde i det.

(25)

25 Analys

I detta avsnitt presenteras analysen av intervjuerna uppdelat i tre teman, nämligen Hälsa, Fysisk aktivitet och KASAM.

Uppfattningar om hälsa.

I tabell 1 presenteras intervjupersonernas uttalanden om hälsa.

Tabell 1. Allmän uppfattning om hälsa

Salutogen Patogen

Svea Mentalt och kroppsligt. Ser sin hälsa positivt trots sjukdom.

Märta Själsligt och medicinskt, att kroppen mår bra inifrån och ut.

Skräp och hon mår inte bra själsligt eller medicinskt.

Kerstin Hålla sig frisk, mat och motion. Hälsa 8/10.

Jörgen Må bra överhuvudtaget, utan sjukdomar. Egna hälsan relativ pga. vikt och så.

Har ett slutet system och är mycket fåordig.

Marie Känna sig pigg, i form och röra sig. Hälsa trots sjukdom. Egna hälsan är ganska bra.

Ida Leva sunt, äta bra, röra sig, kontakter och skratt. Bra hälsa - övervunnen cancer.

Margareta Gå ut och röra sig mycket. Viktigt hur man känner sig. Nöjd med hälsan.

Stella Klara vardagen på ett bra sätt utan speciella krämpor. Ganska bra hälsa. Kan göra det hon behöver och mer.

Orättvisan med

sjukdomar.

Enligt tabell 1 tycks de flesta intervjupersonerna uttala sig om hälsa utifrån ett salutogent perspektiv, med uttalanden som Inga sjukdomar, Att må bra, Röra sig mycket, Äta bra, då tankarna är hälsofrämjande. Emellertid kan man se patogena dimensioner i några personers uttalanden där det fanns ett sjukdomsalstrande fokus.

(26)

26 Förhållning till fysisk aktivitet.

I tabell 2 presenteras intervjupersonernas förhållningssätt till fysisk aktivitet.

Tabell 2. Fysisk aktivitet

Vad är fysiskt aktivitet, hur ofta?

Motiverar Cirkelträning

Svea Röra sig överhuvudtaget.

Sitter aldrig mer än 30 min.

Behovet och upplevelser.

Givande, trevlig, stegring, omväxling och

ansträngande.

Märta Cirkelträning, olika former av dans. Cirka 4 ggr/v.

Känner en glädje i att få röra sig.

Bra för uthålligheten. Bli bättre på övningarna.

Kerstin Hålla igång kroppen.

Cirka 3 ggr/v.

Frisk så länge som möjligt.

Hela kroppen tränas. Bra med grupp – gäng.

Jörgen Cirkelträning, gympa och cykla. Ett par gånger i veckan.

Må så bra som möjligt.

Övningarna, gör så gott man kan. Bra med grupp – jämförelser.

Marie Allmänt att röra på sig, promenader eller annat.

Cirka 5 ggr/v.

Kroppen mår bra allmänt, hålla vikten.

Övningarna kan göras hemma utan redskap.

Sporrande med grupp.

Ida Röra på sig och inte sitta stilla. Cirkelträning, zumba och promenader.

3-5 ggr/v.

Gillar inte att sitta still.

Variationen, hela kroppen. Socialt, sammanhållning, får styrka av varandra.

Margareta Promenader eller olika gympapass. Varje dag.

Mår bra av rörelse. Starkare och orkar mer.

Jättetrevligt, bra, går fort, omväxlande. Bryr sig inte om de andra.

Stella Promenader,

lättgymnastiken och andra sporter. 3 ggr/v.

Beroende av promenader.

Röra sig till musik.

Olika övningar, blir svett, dynamik och gruppkänsla om det är samma grupp.

Enligt tabell 2 anser intervjupersonerna att fysisk aktivitet är att röra på kroppen med allt från gruppträningspass till promenader. De är fysiskt aktiva minst tre gånger i

(27)

27

veckan och hittar motivationen till det genom behov, rörelseglädje och även vetskapen om att kroppen mår bra av det. Cirkelträningen anser de är positiv på flera plan, de gillar övningarna med de olika momenten för att de går igenom kroppen och att man kan bli bättre på dem. Alla utom en anser att träning med samma grupp är positivt. De åsikter som kom fram var: Kommer med i ett gäng, sporrande med grupp, sammanhållning, närhet, styrka av varandra, mer dynamik och gruppkänsla om det är samma CT-grupp.

Känsla av sammanhang.

I tabell 3 presenteras intervjupersonernas uttalanden om den egna hälsan utifrån KASAM-komponenterna.

Tabell 3. Känsla av sammanhang.

Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet Svea Både och. Oroar för

tekniken. Man kan inte koncentrera sig på allt.

Anser inte att man ska hänga upp sig på saker.

Vi är en del i den ekologiska cirkeln.

Har mycket vänner.

Märta Kan inte säga det idag. I så fall strukturerat att det skulle hända.

Känt sig som en olycksfågel många gånger.

Har känt meningsfullhet innan. Har gått ur tiden och har svårt att se mening.

Kerstin Svårt med tekniken, jobbigt att vara nåbar hela tiden. Tyckte det var bättre förr.

Olycksfågel när hon blev sjuk. Idag mer en turfågel.

Känner i hög grad meningsfullhet och menar att det måste man ju göra.

Jörgen Både och. Orättvisor i världen och

teknologin. Har rutiner som gör vardagen begriplig.

Inte speciellt och inte mer än någon annan människa.

Känner ofta meningsfullhet.

Marie Oförklarlig. Skillnad från när hon var liten.

En grym värld idag.

Ingen olycksfågel. Har det bra så länge alla är friska. Meningsfullhet varierar.

(28)

28 Ida Förstår inte världen

med tanke på

maskiner och teknik, blir ensamt och avskärmande.

Ibland men arbetar bort det.

Det mesta är

meningsfullt. Gillar att göra saker själv och man inte ska ge upp.

Margareta Knepig värld med tanke på våldet.

Struktur i vardagen gör den begriplig och ordnad.

Ingen olycksfågel. Livet är oftast

meningsfull, dock inte städning, för det vara inte så länge.

Stella Oförklarlig. Jämför med 30-talet och är glad att hon sett den, annan mentalitet nu.

Blandar ihop olycksfågel med dålig självkänsla och säger sig ha det senare.

Pratar om sin man på äldreboende och säger att det är viktigt att det finns ett visst värde i livet.

Enligt tabell 3 och begriplighet så ses likheter hos de flesta av respondenterna där de anser att den nya tekniken och maskiner är svåra att förstå och att det leder till en ensamhet där man ständigt måste vara nåbar. Idag mer våld, orättvisor och grym värld vi lever i som var bättre förr hörs hos många av dem. Att använda rutiner i vardagen gör den begriplig. Gällande hanterbarhet och frågan om att ibland känna sig som en olycksfågel så är det bara Märta som känner så ofta, de andra anser att de inte är det. De arbetar bort den känslan och tycker att man inte ska hänga upp sig på sådana saker. Den sista delen är meningsfullhet och de flesta av respondenterna svarar att de känner meningsfullhet. Svea anser att vi är en del i den ekologiska cirkeln att det är meningen med livet. De flesta är överens om att ofta känna meningsfullhet och för att det måste man ju göra. En påpekar också vikten av att ha mycket vänner och en annan att klara saker själv som meningsfullt. Mindre meningsfullt är städning, när alla inte är friska och när det inte finns något värde i livet.

(29)

29 Diskussion

Här presenteras diskussioner om metodologiska problem, de framkomna resultaten med slutsatser samt framtida forskning inom området.

Metoddiskussion

Syftet med denna uppsats var att undersöka äldre individers uppfattningar om och upplevelser av hälsa och fysisk aktivitet. För att på bästa sätt få djup och informationsrik data valdes den kvalitativa metoden och semistrukturerad intervjuguide som Patel och Davidsson (2001) menar handlar om att försöka förstå individer genom att kunna vara flexibel med frågorna. Vilket var mycket bra att jag valde då jag i vissa fall fick ändra på utformningen av frågan eller ta den från en annan vinkel för att respondenterna skulle förstå den. En svaghet med semistrukturerade frågor är dock att det inte ger standardiserade svar. Vilket innebär att informanten svarar på det sätt han/hon anser vara rätt. En svaghet med urvalet är att det endast är en man vilket kan ha påverkat resultatet.

Vad gäller intervjuguiden så ser jag i efterhand en del tveksamheter med den. Frågorna gällande hälsa och fysisk aktivitet är helt okej. En svaghet är frågan om cirkelträning som inte är speciellt djupgående. Fler frågor hade resulterat i ett större fokus på cirkelträning och dess positiva effekter på äldre. KASAM-frågorna är utplockade från boken Hälsans mysterium och livsfrågeformuläret som är skrivna av Antonovsky. De frågor med störst relevans har märkts ut i boken och en fråga för varje begrepp valdes.

Jag ser en del tveksamheter med detta idag. Framförallt för att de från början är utformade som skalfrågor och kan bli svåra att svara på, det märktes hos en del av respondenterna som hajade till när jag ställde frågan. Hade jag gjort intervjuerna igen hade jag valt att antingen formulera om frågorna eller att de fick kryssa i på en skala från ett till sju för att därefter dra slutsatser om KASAM, problemet då är att inga diskussioner hade dykt upp.

I en kvalitativ undersökning skall tillförlitligheten kunna garanteras enligt Bryman (2002) och det genom att trovärdighet, pålitlighet och överförbarhet kan tillgodoses. En kvalitativ undersökning är svår att hålla objektiv och troligen har min egen identitet påverkat både intervjusituationen samt tolkningen av datan med värderingar och beslut.

De fynd som gjorts grundar sig i fältarbete och svaren hos åtta individer, där problem

(30)

30

kan finnas med ärligheten i svaren. Genom att spela in intervjuerna för att i efterhand kunna lyssna till vad som sagts kan till viss del garantera tillförlitligheten, men att spela in kan hämma respondenten samt att det ibland kan vara skillnad i det som sägs och det som görs. Positivt är att det är möjligt överföra de fynd som gjorts i undersökningen på andra grupper av människor.

Syfte samt frågeställningar har uppfyllts. Dock insåg jag att ju längre in i processen jag kom desto mer kom den att handla om cirkelträning och hur den träningsformen kan verka för ett hälsosamt och starkt åldrande.

Resultatdiskussion

Hälsa.

Enligt mina data dominerar det salutogena perspektivet hos respondenterna, där uttalanden om hälsa är att äta och motionera men även att inte ha några sjukdomar och må bra. Som Kerstin säger: Försöka hålla sig frisk så länge som möjligt och vara i rörelse. Det uttalandet är i enlighet med Pellmer och Wramner (2007) som förklarar att det salutogena synsättet har fokus på hälsans ursprung. Genom att tänka hälsofrämjande, se individuella skillnader hos människor och möjligheter istället för svårigheter kan man ha fokus på hälsans ursprung och därmed hålla sig frisk så länge som möjligt. Nästan samtliga respondenter har ett salutogent synsätt vad gäller frågorna kring hälsa. Endast Märta har som synes ett patogent synsätt där sjukdom är fokus med en hälsa som är skräp, dock är det på grund av en svår olycka som påverkat henne rejält.

Däremot anser jag att WHO:s välkända definition om hälsa från 1948 till viss del strider emot dessa uttalanden: ”Ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte enbart frånvaro av sjukdom och svaghet” (utan sidhänvisning).

Detta uttalande är inte fullständigt medicinskt objektivt men det lutar åt det hållet.

Frågan som automatiskt ställs när jag hör detta citat är: Vilken människa i världen har ett fullkomligt fysiskt, psykiskt och social välbefinnande? Och vem är det som bestämmer om jag eller du i så fall har det? Nej, det är väldigt svårt att avgöra om en individ har hälsa eller ej utifrån WHO:s definition från 1948. Då är det bättre att vara subjektiv gällande bedömning av hälsa (om man nu ska bedöma hälsa), anser individen att denne har hälsa, då har han/hon det.

(31)

31

Sveriges folkhälsomyndighet har som mål att skapa bra förutsättningar för god hälsa på lika villkor för alla människor och för att nå det behövs en sjukvård som tänker hälsofrämjande. Vilket även Ida håller med om: Hälsa är också att förebygga så att man inte får sjukdom. Både Folkhälsomyndigheten och Ida tänker här på ett salutogent sätt, vilket är mycket bra och ett steg i rätt riktning.

Tack vare en de medicinska framsteg som gjorts ökar medelåldern stabilt i Sverige vilket Lökk (2008) ser en baksida med, nämligen en ökad press på hälso- och sjukvården. Men, behöver det verkligen bli det? Min åsikt är att han tänker tvärtemot salutogent, nämligen patogent där fokus ligger på varför människor blir sjuka och varför de hamnar i en viss sjukdomskategori. Hur kan vi arbeta för att leva ett långt och hälsosamt liv utan att sätta press på sjukvården?

Fysisk aktivitet.

Svaret på frågan i stycket ovan är självklart: Genom fysisk aktivet, världens bästa medicin. Men vad är fysisk aktivitet? Enligt mina data är fysisk aktivitet att röra på kroppen med allt från träningspass till promenader. Som Svea säger: Ja, det är att röra sig överhuvudtaget, jag rör mig oerhört mycket. Jag är väldigt mycket för att motionera. Min mamma sa att jag har motion på hjärnan. Detta i enlighet med FYSS (2008) och Folkhälsomyndigheten (2013) som förklarar att fysisk aktivitet är ett överordnat begrepp där rörelser med kroppens muskler får arbeta vilket resulterar i en ökad energiförbrukning. FYSS (2008) menar att fysisk aktivitet inte medför några speciella risker men för med sig mängder med positiva saker som bland annat ett hälsosamt åldrande, styrka, kondition, balans, minne och kognition men även personlig självständighet och livskvalitet. Ingen medicin i världen är så bra att den kan konkurrera med detta. Respondenterna är överlag mycket fysiskt aktiva, men av lite olika anledningar. Ida säger: Jag tycker inte om att vara still. Alltid varit rörlig så. Så hellre går jag ut och rör mig än och sätter mig och läser. Det där spring i benen har jag alltid haft. För Ida är det inte några problem med fysisk aktivitet, hon gör det för att hon inte gillar att sitta stilla. Eftersom respondenterna är del i grupp av äldre som utövar cirkelträning två gånger i veckan, räknade jag nästan med att svaren skulle bli på det här sättet. De har motivationen att träna för att de tycker att det är roligt att röra på kroppen, vissa i högre grad än andra. Den här gruppen har helt enkelt förstått det här med fysisk

(32)

32

aktivitet och ett hälsosamt åldrande. Det är de andra där ute som inte dyker upp på liknande aktiviteter som behöver hjälp med att komma igång med fysisk aktivitet, som Faskunger och Hemmingsson (2005) säger: Det är aldrig för sent att börja vara fysiskt aktiv, viktigt är att börja försiktigt och individanpassa.

Svantesson et al., (2007) rekommenderar träning 2 ggr veckan, 8-12 repetitioner per övning på stora muskelgrupper och 48 h vila mellan passen. Följer man inte dessa rekommendationer och är inaktiv så ökar riskerna för att drabbas av sjukdom enligt Folkhälsomyndigheten (2013). De nämner också att ungefär hälften av den äldre befolkningen är fysiskt aktiva minst 30 minuter varje dag. Och frågan jag ställer mig då är: Är den fysiska aktiviteten att gå till Konsum och tillbaka? Jag skulle tro att i många av fallen så är promenader den enda fysiska aktiviteten de gör och det är ju i och för sig fysisk aktivitet, men som FYSS (2008) nämner så kan hälften av muskelstyrkan har förlorats vid 80 års ålder på grund av ett minskat antal muskelfibrer, detta påverkar självklart kroppen på olika sätt. Vilket leder mig fram till cirkelträning som Romero- Arenas, et al., (2013) har mycket positiv forskning kring där de bland annat sett stora resultat i styrka och kroppssammansättning hos äldre individer.

Respondenterna gillar cirkelträning framförallt på två sätt. 1. Övningarna - olika moment/går igenom hela kroppen/man kan bli bättre på dem. 2. Gruppträning - ett gäng/sporrande/sammanhållning/närhet/styrka av varandra/mer dynamik/gruppkänsla, detta är om det är samma grupp som ses och tränar två gånger i veckan tillsammans. En gammal men bra källa är McPherson (1994) som funnit att äldre som deltar i gruppbaserad träning har större chanser att minska känslan av ensamhet och att skaffa nya sociala kontakter. Hassmén och Hassmén (2010) talar om inre motivation och att det är den man ska sträva efter för en hållbar motivation, de föreslår att man kan nå den genom samhörighet med andra. Slutsatsen av detta blir att vi som samhälle och jag som idrottsvetare bör jobba för cirkelträning hos äldre då det verkar fungera positivt mot ett hälsosamt åldrande på många olika sätt.

KASAM.

Enligt min undersökning gällande KASAM så kan man se att respondenterna totalt sett har en relativt hög känsla av sammanhang. Vad gäller begriplighet så är den överlag ganska låg, det var många som påpekade tekniken och maskiner som svår att greppa och förstå, och att det leder till ett samhälle som är ensamt, fast att man alltid måste vara

(33)

33

nåbar. Några påpekar också att det var bättre förr, när de var unga. Nja, ett samhälle i deras ögon kanske inte fungerar optimalt med all den nya tekniken, men att anpassa sig eller att göra som Svea säger: Man kan inte koncentrera sig på allt och man kan inte oroa sig för allt, löser många bekymmer. Att känna sig som en olycksfågel handlar om hur man hanterar saker och hur ens generella motståndsresurser kan möta olika stimuli enligt Antonovsky (2005). Respondenterna hade överlag hög hanterbarhet, vilket betyder att olika saker kan ske men de sörjer inte för alltid för det. Märta sa att hon ofta kände sig som en olycksfågel, med tanke på vad som hade hänt henne så förstår jag att hon sa det, dock fanns uppfattningen av att hon vanligtvis inte känner så.

Meningsfullhet är motivationskomponenten i KASAM och innebär att livet har en känslomässig innebörd. Som synes känner de flesta meningsfullhet med det dagliga livet, några menar att det måste man ju göra. Som Svea säger så är vi en del i den ekologiska cirkeln vilket är helt sant. Ett dolt budskap med det är att vi ska vara nöjda med det vi har och att hon känner en hög meningsfullhet. Slutsatsen som kan dras av detta är att respondenterna har relativt högt KASAM överlag och att de kan begripa, hantera och se mening med livet.

Att de har högt KASAM och ofta är fysiskt aktiva anser jag hänga ihop. De har förstått vikten av att röra på kroppen för att det blir en vinst hos dem själva. Detta är överens med tidigare studier av Wiesmann och Hannich (2010) men även Wiesmann, et al., (2006) som kommer fram till att individer med högt KASAM har en bättre upplevd hälsa, de främjar den hos sig själva, deltar i fler aktiviteter, är självskapande och har större motståndskrafter till ohälsa.

Antonovsky (2005) menar att fram till och med att man är 30 år ungefär så utvecklas KASAM, jag hade lite svårt att förstå det. Att vi dagligen utsätts för stressorer av olika slag är självklart, det kan vara allt från att bilen inte startar till att byxorna är trasiga.

När vi då övervinner en stressor så har vi vuxit som människa för att nästa gång det sker klara av situationen bättre, genom att begripa, hantera eller se meningsfullhet i det. Min tanke är att fysisk aktivitet i grupp är en KASAM-höjare. Samma fundering hade Wiesmann, et al., (2006) som lät 58 äldre delta i gruppbaserad träning under 14 veckor och man kunde då se att KASAM ökade genom att välbefinnande, den subjektiva hälsan och psykosociala resurser förbättrades, från tillfredsställande till mycket bra. Här kan man se att träning i grupp fungerar mycket bra. Motsatsen kan ses i studien av Pakkla, et al., (2011) där en grupp äldre fick utföra individuell styrketräning, på gym 2 ggr/v

References

Related documents

Att något är roligt och lustfyllt och ses som ett rent nöje, beskrivs av Ryan och Deci (2000a) vara kopplat till en persons inre motivation och är enligt Loehr och Baldwin (2014)

I denna undersökning har det framkommit att alla informanter såg positivt på rörelse och att det är viktigt för hälsan. Informanterna hade egna men olika erfarenheter kring

Min utgångspunkt när det gäller museichefernas betydelse för utställningarna skulle kunna härledas till detta område då de delvis utövar sitt mandat inom den kreativa sfären som

Slagen på adaptern ger upphov till stötvågor, energin i stötvågorna som inte avverkar något berg reflekteras och kommer tillbaka in i borrmaskinen.. 2.2.6

Icke parametriskt statistiskt Mann Whitney U test användes för att studera skillnaderna mellan pojkar och flickor vad gäller domäner av upplevd fysisk självkänsla samt vad

Idag står det att den fysiska aktiviteten ska genomsyra hela verksamheten samt att alla elever ska få chans till dagligt utövande av fysisk aktivitet vilket innebär

Jag tänker också att precis som i tidigare forskning och historisk bakgrund i det aktuella ämnet så tycks det finnas ett stort intresse i att förändra barnens förutsättningar

Det har även framkommit hur samtliga pedagoger menar att medvetna, engagerade och tillåtande pedagoger är en förutsättning för att barn ska utmanas till rörelse och fysisk