Faktorer som påverkar kost, motion,
blodsockermätning och medicinering hos personer med diabetes mellitus typ 2
En litteraturöversikt
Blind, Nadja Novak, Karel
Arbete: Examensarbete Huvudområde: Omvårdnad Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: VT/2020
Handledare: Marianne Maltheson Examinator: Ulla Näppä
Kurskod/registreringsnummer: Omvårdnad GR(C), Examensarbete - OM080G Utbildningsprogram: Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp
Abstrakt
Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk endokrin sjukdom där kroppen har utvecklat resistens mot hormonet insulin. Den största orsaken till sjukdomen är fysisk inaktivitet och övervikt. Egenvård är en stor del av behandlingen. Egenvård syftar framförallt till god kosthållning, fysisk aktivitet, regelbunden blodsockermätning och adekvat läkemedelsbehandling. Syfte: Syftet med
litteraturöversikten var att belysa faktorer som påverkar egenvård, utifrån personer med diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt genomfördes genom att sammanställa resultatet från 13 artiklar, tio kvantitativa och tre kvalitativa, om personer med diabetes typ 2 och deras uppfattning av faktorer som påverkade egenvården. Artiklarna söktes genom fritextsökning i CINAHL och PubMED.
Resultat: Faktorer som påverkade egenvård hos personer med diabetes typ 2 var huvudsakligen kunskap om sin sjukdom, stöttning i egenvården, vardagslivets inverkan på egenvården samt
inställning och attityder. Diskussion: Då ett flertal faktorer påverkade egenvården kan det vara till stor hjälp att som sjuksköterska ha ett helhetsperspektiv. Detta för att kunna identifiera de påverkande faktorerna och sedan optimera egenvården så den passar just den personen som söker hjälp utifrån dennes unika situation och förutsättningar. Slutsats: Ett flertal faktorer kan komma att påverka egenvården för personer med diabetes typ 2. Sjuksköterskor har en stor del i att ge personer med diabetes typ 2 förutsättningar i att själva kunna hantera sin sjukdom genom att uppmärksamma dessa faktorer och anpassa omvårdnaden efter varje persons specifika behov och förutsättningar.
Nyckelord: Blodsockermätning, Diabetes typ 2, Egenvård, Kost, Motion, Påverkande faktorer
Innehåll
Introduktion 1
Bakgrund 1
Diabetes mellitus typ 2 1
Egenvård vid diabetes 2
Omvårdnad av personer med diabetes typ 2 2
Teorin om egenvård 3
Begrepp 4
Problemformulering 4
Syfte 4
Metod 4
Design 5
Inklusions och exklusionskriterier 5
Litteratursökning 5
Urval/Relevansbedömning/kvalitetsgranskning 6
Analys 7
Etiska överväganden 9
Resultat 9
Kunskap om sin sjukdom 9
Stöttning i egenvåden 10
Vardagslivets inverkan på egenvården 11
Inställing och attityder 14
Diskussion 16
Metoddiskssion 16
Resultatdiskussion 18
Slutsats 22
Referenser 23
Bilagor
1
Introduktion
Egenvård har stor betydelse för hur sjukdomsbilden vid diabetes typ 2 kommer se ut. I många fall hanterar personer sin sjukdom på egen hand genom god egenvård enligt angivna instruktioner från hälso- och sjukvården. I vissa fall hanteras inte egenvården på ett adekvat sätt hos personerna på grund av olika faktorer som kan störa egenvården. Sjukdomsbilden kan då förvärras och leda till negativa konsekvenser för hälsan. I litteraturöversikten belyses de faktorer som påverkar egenvård både positivt och negativt för personer med diabetes typ 2, ur personerna med sjukdomens perspektiv.
Bakgrund
Diabetes mellitus typ 2
Diabetes typ 2 är en kronisk endokrin sjukdom. Sjukdomen grundar sig i kroppens
oförmåga att hantera insulin. Till skillnad från diabetes typ 1, där insulinbrist är den största orsaken, produceras ofta tillräckligt med insulin vid diabetes typ 2 men kroppen har
utvecklat en resistens mot insulinet. Majoriteten av personer med diabetes i världen har diabetes typ 2. Den största orsaken till sjukdomen är fysisk inaktivitet och övervikt (Sarwar et al., 2010).
Högt blodsocker som diabetes kan orsaka, medför många risker som till exempel skador på hjärtat, blodkärlen, synen, njurarna och nerverna. Höga blodsockervärden kombinerat med dålig blodcirkulation kan leda till neuropati (nervskador) i fötterna som ger ökad risk för sår som senare kan leda till infektioner och amputation (Sarwar et al., 2010). Överviktiga
personer med diabetes typ 2 kan förbättra sitt HbA1c, vikt, midjemått, hälsorelaterad livskvalitet samt minska användningen av läkemedel relaterad till behandlingen av sjukdomen genom att ändra sina levnadsvanor och äta adekvat kost och utöva fysisk aktivitet (Wolf et al., 2004). Att leva med diabetes typ 2 kan medföra regelbunden
blodsockermätning, insulinbehandling med andra diabetesmediciner, blodtryckskontroll, fotvård, screening för retinopati, kontroll av blodfetter och screening av tecken kopplade till diabetesrelaterade njursjukdomar (Sarwar et al., 2010).
2 Egenvård vid diabetes
Enligt Socialstyrelsen (2019) definieras egenvård som en hälso- och sjukvårdsåtgärd som personen får utföra självständigt eller med hjälp av närstående alternativt assistent.
Egenvård kan handla om att äta rätt och att öka sin fysiska aktivitet, det är en viktig del av behandlingen vid sjukdomen diabetes typ 2 (Inzucchi et al., 2012). Förbättringar i
följsamheten till behandling som rör läkemedel, egenvård samt förändringar i sina
levnadsvanor är områden som bör förbättras då förekomsten av diabetes typ 2 och tillstånd som kan försämra hälsan ökar (Banerji & Dunn, 2013). Nödvändiga förändringar i
levnadsvanorna, relaterade till egenvård, som personer i en studie av Wu, Tai, och Sun (2019) var tvungna att göra var till exempel att långsiktigt ha kontroll över dieten. Detta kunde leda till psykiska problem som till exempel stress. Egenvård vid diabetes typ 2 kunde innebära att ändra sina levnadsvanor. Det kunde vara åtgärder som att börja träna mera samt att göra det regelbundet, bevaka blodsockret och ta sina mediciner. Samtliga åtgärder var nödvändiga för att kunna leva med sin diabetes. Seuring, Archangelidi och Suhrcke (2015) visade att diabetes typ 2 utgör en stor ekonomisk börda för personer i låg- och medelinkomstländer. Kostnaderna skiljer sig dock åt mellan länderna.
Omvårdnad av personer med diabetes typ 2
Sjuksköterskans ansvar grundar sig i fyra olika ansvarsområden. En sjuksköterska ska främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt lindra lidande. Sjuksköterskan ska precis som all annan vårdpersonal ha kunskap om, och ha respekt för mänskliga rättigheter, kulturella rättigheter, rätten till liv, människans rätt till egna val och värdet av att bli bemött med respekt och värdighet (International Council of Nurses, 2012). Sjuksköterskan ska förebygga ohälsa, det är viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar risker och tecken på sjukdom för att situationer inte ska utvecklas vidare och förvärras (Finnström, 2014, s. 79).
För personer med diabetes typ 2 kan utbildning inom egenvård förbättra
blodsockernivåerna hos samtliga personer som deltagit i utbildningen (Moghadam, Najafi,
& Yektatalab, 2018). Enkla förändringar i vardagen har visat sig ha stor betydelse för att förebygga diabetes typ 2. För att förebygga diabetes typ 2 och sjukdomens konsekvenser ska en hälsosam vikt bibehållas, fysisk aktivitet ska utföras, minst 30 minuter om dagen som höjer pulsen avsevärt, äta hälsosamt vilket till exempel innebär att mättade fetter och socker
3 undviks. Även tobak ska undvikas, tobak har en förmåga att öka risken för diabetes samt hjärt- och kärlsjukdomar. Behandling av diabetes innebär oftast fysisk aktivitet kombinerat med kost som sänker blodsockret (Sarwar et al., 2010). Det visade sig i en studie av
Miyamoto, Henderson och Fazio (2019) att sjuksköterskans coachande roll vid kroniska sjukdomar hade en signifikant betydelse vid egenvård som rör personer med diabetes typ 2.
Det hjälpte deltagarna att återfå kontroll över sin egenvård och sjukdomssituation. Positiva effekter visade sig gällande psykologiska aspekter men även viktkontroll, fysisk aktivitet och mental status.Att känna sig förstådd i sin sjukdom samt att få stöd av en sjuksköterska hade stor betydelse för många med diabetes typ 2. Stöd var av stor vikt då sjuksköterskan hade förståelse över hur personer med diabetes fungerar, kände till de utmaningar som
personerna lever med, hade kunskap om livsförändringar som sjukdomen erfordrade och därför uppmuntrade och handledde dessa personer utan att vara dömande mot dem. När personerna med diabetes typ 2 var med om motgångar eller gick tillbaka till ohälsosamma vanor var sjuksköterskan en trygghet då personerna litade på att sjuksköterskan med sin kunskap kunde stödja dem och individuellt hjälpa dem med att återgå till sina
hälsofrämjande rutiner och göra framsteg i att nå sina mål (ibid).
Teorin om egenvård
Orem (1995, s. 172-174) har format en teori om egenvård. Det är en delteori i ett större sammanhang som handlar om personens kapacitet att vårda sig själv, men också sina närstående. Orem beskriver egenvård som en mänskligt reglerad funktion som individer måste genomföra eller måste få genomfört på annat sätt för att förse sig själv samt bibehålla funktioner och förutsättningar för att livet ska fungera. Det ska även göras för att bibehålla god fysisk och psykisk hälsa och för att allmänt fungera i samhället. Egenvård kan endast bli lärt och måste sedan genomföras kontinuerligt för att bibehållas. Egenvård blir slutligen ett inlärt beteende. Handlingen har alltid ett bestämt syfte. Orem skriver att alla människor till viss mån kan vårda sig själva, men det är förutsättningarna som sätter gränserna. Flera olika faktorer som påverkar egenvården framförs; ålder, kön, hälsostatus, personliga
omständigheter, livsstil, socioekonomisk status, mognadsnivå, familjesituation samt socialt nätverk. För att egenvården ska vara möjlig är rätt medicinsk diagnos och tillgång till medicinsk behandling essentiellt, som hälso- och sjukvården kan bidra med. Om en person
4 har god hälsa har personen med större sannolikhet bättre chanser att tillgodose sina
egenvårdsbehov. Personen har alltså en bättre egenvårdsförmåga. Det finns även
omständigheter som kan hindra en person från att utföra sin egenvård, det kan till exempel vara en förlamning eller något annat handikapp (ibid). I en studie av Sürücü och Kizil (2012) framkom det att personens engagemang i sin egenvård ökade och positiva förändringar i personens hälsostatus uppstod efter att personen blivit utbildad i egenvård enligt Orems egenvårdsteori.
Begrepp
I föreliggande arbete används begreppen person som avser vuxna individer som lever med diabetes typ 2 och faktor som avser en företeelse som påverkar egenvården för personer med diabetes typ 2.
Problemformulering
Diabetes typ 2 är en sjukdom som kan leda till negativa konsekvenser för hälsan.
Egenvården är en central del i behandlingen av sjukdomen men det kan förekomma en rad olika faktorer som kan påverka egenvården för personer med diagnosen. Därför är det viktigt att faktorer som påverkar egenvården både positivt och negativt identifieras och lyfts fram för att hälso- och sjukvårdspersonalen i framtiden ska kunna arbeta för en optimal egenvård som personerna känner sig trygga med samt minimera riskerna vid diabetes typ 2.
Att identifiera och lyfta fram dessa faktorer kan hjälpa sjuksköterskans arbete i att ge dessa personer förutsättningar för att kunna sköta sin egenvård på ett adekvat sätt och därmed erhålla en god hälsa.
Syfte
Syftet var att belysa faktorer som påverkade egenvården, utifrån personer med diabetes typ 2.
Metod
5
Design
En litteraturöversikt utfördes genom att granska och sammanställa resultatet från flera tidigare publicerade vetenskapliga originalartiklar. Artiklar vars resultat svarade mot syftet sammanställdes (Friberg, 2017, s. 132-137). Forskning med både kvantitativ och kvalitativ design användes.
Inklusions och exklusionskriterier
Inklusions- och exklusionskriterier användes för att öka relevansen i de studier som användes i litteraturöversikten (Friberg, 2017, s. 87). De inkluderade artiklarna var
vetenskapliga originalartiklar, med fokus på vuxna individer av båda könen med diabetes typ 2, tidskrifterna var vetenskapligt granskade enligt Ulrichsweb. De inkluderade artiklarna var skrivna på engelska samt var högst 10 år gamla, artiklarna skulle ha ett etiskt
resonemang. Studier där personer under 18 år deltog exkluderades, likaså artiklar där den vetenskapliga kvaliteten bedömdes som under medelhög. Hur kvaliteten på artiklarna bedömts redovisas under rubriken urval/relevansbedömning/kvalitetsgranskning (s. 8.).
Litteratursökning
För att hitta artiklar relevanta mot syftet användes sökorden “Diabetes mellitus type 2”, “self care or self management” och “Factors influencing” eller “influencing factors” som
fritextsökning i CINAHL och PubMED. Sökordet “diabetes mellitus type 2” har använts, med motiveringen att sjukdomen som litteraturöversikten handlar om är diabetes typ 2.
Sökordet “self care or self management” har använts då syftet i artikeln innefattar egenvård i hög grad. Sökorden “Factors influencing” eller “influencing factors” användes då syftet i litteraturöversikten undersökte vilka faktorer som påverkar egenvård hos personer med diabetes typ 2. Booleska operatorn “AND” har använts mellan sökorden i sökningen. Enligt Östlundh (2017, s. 72-73) används boolesk söklogik för att sätta samman sökorden och bestämma vilket samband de utvalda sökorden ska ha till varandra.
I databasen CINAHL har sökorden “Diabetes mellitus type 2”, “self management or self care” och “factors influencing” använts i en sökning i fritext vilket resulterade i 42 träffar där fem artiklar ansågs relevanta utifrån titeln, se tabell 1. Sökningen gjordes den 10:e december
6 2019. Avgränsningar som användes var engelska samt att artiklarna skulle vara högst 10 år gamla. En sökning gjorts i PubMED med sökorden “Diabetes mellitus type 2”, “self
management or self care” samt “influencing factors” vilket genererade i 58 träffar där åtta artiklar ansågs relevanta gentemot syftet efter att artiklarnas titel lästs.
Tabell 1
Översikt av sökningar
Databas Datum
Sökord Avgr. Antal
relevanta träffar
Urval*
1
Urval*
2
Urval*
3
Urval*
4
Antal valda
Artikel
PubMED 191210
((diabetes mellitus type 2) AND (self management or self care)) AND influencing factors
Engelska 10år
58 34 23 14 12 8 Amaraseka
ra et al.
(2014); Bao et al.
(2018);
Bezo et al.
(2019);
Huang et al. (2014);
Liu et al.
(2019);
Nijland et al. (2011);
Tong et al.
(2015); Yu et al. (2019)
CINAHL 191210
diabetes mellitus type 2 AND ( self management or self care ) AND factors influencing
Engelska 10år
42 26 17 11 9 5 Bech et al.
(2019);
Chahardah -Cherik et al. (2018);
Hessler et al. (2018);
Lee et al.
(2016); Pan et al. (2019)
*Urval 1: Antal valda artiklar efter att titel lästs, Urval 2: Antal valda artiklar efter att abstrakt lästs, Urval 3: Antal valda artiklar efter att hela artikeln lästs, Urval 4: Antal valda artiklar som kvalitetsgranskades.
Urval/Relevansbedömning/kvalitetsgranskning
Urvalsprocessen skedde i flera steg. I första steget gjordes en relevansbedömning där
artiklarnas titel lästes. Om titeln ansågs vara relevant utifrån litteraturöversiktens syfte lästes abstraktet. I de fall abstraktet stämde överens med syftet och inklusionskriterierna, lästes artikeln i sin helhet. Om artikeln fortfarande ansågs vara relevant genomfördes en kvalitetsgranskning.
7 Kvantitativa artiklar kvalitetsgranskades enligt Fribergs granskningsfrågor för kvantitativa studier (Friberg, 2017, s. 187-188). För att kvaliteten på artikeln skulle anses som hög skulle artiklarna ha ett tydligt problem formulerat, syftet skulle vara väldefinierat och vara användbart mot litteraturöversiktens syfte, artiklarna skulle vara vetenskapliga originalartiklar med ett etiskt resonemang, deltagarna i artiklarna skulle vara tydligt
beskrivna. Metoden för genomförandet av studien i artiklarna skulle tydligt beskriva hur de gått tillväga.
Kvalitativa studier har kvalitetsgranskats enligt SBUs (2014) mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser. Artikelns syfte undersöktes, urvalet skulle vara relevant och beskrivet, datainsamlingen skulle vara beskriven så att relevans och kvalitet kunde bedömas, artiklarna eller tidskrifterna skulle innehålla ett tydligt etiskt resonemang, analys samt resultat, där analysen skulle vara utförligt beskriven och resultatet skulle vara logiskt och tydligt för att artikeln skulle anses hålla hög kvalitet.
Analys
De kvalitativa artiklarna analyserades enligt Graneheim och Lundman (2004), se tabell 2.
Först har hela artikeln lästs igenom ett flertal gånger för att skapa en förståelse om
innehållet. Meningsenheter som innehöll relevant information för litteraturöversiktens syfte plockades ut. Omgivande text togs med så att hela sammanhanget kvarstod.
Meningsenheterna har sedan kondenserats för att korta ned texten men ändå behålla innehållet. De kondenserade meningsenheterna har kodats genom färgsättning av
textstyckena och delats in i subkategorier som sedan grupperats in i kategorier som speglar det centrala innehållet i artikelns resultat. De fyra kategorier som formulerades sedan gemensamt med analysen av de kvantitativa artiklarna var: Kunskap om sin sjukdom (1), stöttning i egenvården (2), vardagslivets inverkan på egenvården (3) samt inställning och attityder (4).
8 Tabell 2
Exempel på analys av Tong, Vethakkan & Ng (2015) enligt Graneheim och Lundman (2004)
Meningsenhet Kondenserad meningsenhet
Kod Subkategori Kategori
“Despite receiving advice from the doctor that they could adjust their insulin dosage, some participants did not do so because they were afraid of making mistakes when adjusting the insulin dose, which could lead to hypoglycaemia and other
complications.”
Rädsla för att göra misstag vid hantering av insulindos på egen hand
Självhantering av insulin
Utbildning Kunskap om sin
sjukdom
“Participants found it difficult to integrate medical
recommendations, such as a medication regimen and meal times, when they did not match their schedule of daily activity.”
Svårigheter med att kombinera hälso- och sjukvårdens rekommendationer med vardagen.
Integrering Vardagsliv Vardagslivets
inverkan på egenvården
“Participants admitted that they were so tired of adhering to diabetes medications after having taken them for such a long time that sometimes they would intentionally skip doses.”
Personer som behandlats för diabetes under en längre var trötta på den medicinska behandlingen och hoppade medvetet över läkemedelsintag.
Trött på att anpassa sitt liv efter sjukdomen
Brist på motivation Inställning och attityder
“I check less because sometimes when the needles are finished, I have to wait for my salary to buy.”
Brist på finansiella resurser för att finansiera utrustning relaterat till blodsockerkontroller
Otillräckliga finansiella resurser
Finansiella resurser Vardagslivets inverkan på egenvården
De kvantitativa artiklarna analyserades enligt modellen för analys i Friberg (2017, s. 148-149).
Artiklarna har först lästs i sin helhet med fokus på resultatdelen för att skapa sig en uppfattning vad de handlar om och om de besvarade litteraturöversiktens syfte. Sedan sammanställdes resultatet i studierna i en tabell för att få en översikt. De olika studiernas resultat har jämförts samt ställts mot varandra för att hitta likheter och skillnader. Olika
9 teman som framkom formades sedan i enlighet med analysen av de kvalitativa artiklarna till kategorier i resultatdelen.
Etiska överväganden
Förförståelse har under studiens gång beaktats för att förhindra att resultatet förvrängts. Att utesluta relevant data under analysprocessen har undvikits. De artiklar som har använts har behandlats med ödmjukhet för att inte presentera ett felaktigt resultat. Då artiklar med engelska som språk har använts, har texten översatts så textnära som möjligt.
Resultat
Litteraturöversikten är baserad på både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultatet är summerat av 13 artiklar, tre artiklar av kvalitativ ansats och tio artiklar av kvantitativ ansats.
Studierna är gjorda i Kina, Sri Lanka, Danmark, Solomonöarna, Iran, Amerika, Taiwan, Malaysia, Sydkorea och Nederländerna. Resultatet har delats in i fyra kategorier,
kategorierna är övergripande faktorer som samtliga påverkar egenvården för personer med diabetes typ 2. Kategorierna är: kunskap om sin sjukdom (1), stöttning i egenvården (2), vardagslivets inverkan på egenvården (3) samt inställning och attityder (4).
Egenvårdsåtgärderna som påverkas av dessa faktorer är främst kost, motion, blodsockermätning och medicinering.
Kunskap om sin sjukdom
Kunskap om sin sjukdom var en faktor som påverkade egenvården positivt då det gav mer förtroende för behandlingen samt ökade tilltron till sin egen förmåga att klara av
egenvården hos majoriteten av personerna (Lee, Shin, Wang, Lin, Lee & Wang, 2016; Pan, Ge, Xu & Toobert, 2019). Ökad kunskap ökade förtroendet för behandlingen (p< .01).
Kunskapen framfördes effektivt genom att hälso- och sjukvårdspersonalen hade god kontakt med sina diabetespatienter, vilket ledde till att egenvården påverkades positivt (Pan et al., 2019). Bristfällig information från hälso-och sjukvårdspersonalen och att
sjukvårdspersonalen inte försäkrat sig om att personerna med diabetes typ 2 förstått den givna informationen resulterade i att personerna kände sig osäkra i att hantera sin diabetes
10 hemma (Bech, Borch Jacobsen, Mathiesen & Thomsen, 2019; Tong et al., 2015). Flera personer beskrev att de saknade kunskap för att hantera egenvården av sjukdomen hemma (Liu, Willis, Fullbrook, Wu, Shi & Johnson, 2019). Kunskap visade sig hos majoriteten av 295 personer bidra till att personerna kände makt över sig egen situation ökade personernas förmåga att ha ett kritiskt förhållningssätt och att göra självständiga val relaterade till egenvård. När personerna kände makt över sin egen situation kunde de sköta sin egenvård på ett tryggare sätt (p< .001) (Lee et al., 2016). I en studie där 140 personer deltog (Bezo, Huang & Lin., 2019) samt i en annan studie där 175 personer deltog (Chahardah-Cherik, Gheibizadeh, Jahani & Cheraghian, 2018) visade det sig att de med mer kunskap om sin sjukdom och högre utbildning var mer benägna att tillämpa ett hälsofrämjande beteende, ansvara för sin hälsa samt sin egenvård på ett gynnsammare sätt än de med låg kunskap och utbildning. En del personer med diabetes hindrades från att motionera regelbundet på grund av andra hälsotillstånd, som exempelvis svårigheter att gå (Tong et al., 2015). Nästan en femtedel (17,3%, n = 196) motionerade inte på grund av att de hade någon form av handikapp som hindrade dem från att utföra aktiviteten (Amarasekara, Fongkaew, Wimalasekara, Turale & Chanprasit 2014).
Vissa personer saknade kunskap om hur man mäter blodsockret trots att de hade kännedom om riskerna med att inte göra det. Brist på kunskap om vilken nivå blodsockret skulle hålla sig på och vilka mål de skulle ha var avgörande för många. Personerna var heller inte
medvetna om i vilken utsträckning de borde kontrollera deras blodsocker (Tong et al., 2015).
Även om personerna fick råd från läkaren om att de själva kunde justera insulindosen blev många istället osäkra över att råka göra fel när de justerar sina doser på egen hand, då de visste att det kunde leda till lågt blodsocker och andra komplikationer (Tong et al., 2015).
Stöttning i egenvården
Socialt stöd hade en påverkande roll i egenvården genom att bidra med kunskap och
förtroende för behandlingen (p< .05) (Pan et al., 2019). Majoriteten av 21 personer beskrev att de saknade socialt stöd för att klara av att hantera sin diabetes typ 2 hemma (Liu et al., 2019).
11 De flesta med diabetes typ 2 föredrog att sköta sig själva och hantera sin livssituation och medicinska behandlingar utan att involvera sina vänner och sin familj. För en del berodde det på att de var vana att hantera problem på egen hand och för andra var det en
konsekvens av att ha en umgängeskrets som inte gynnade hälsosamma levnadsvanor.
Personer som inte kände av symtom från sjukdomen var sällan mottagliga för stöd och råd från närstående gällande kosthållning (Bech et al., 2019).
Personer med diabetes typ 2 som använt sig av en diabetes-applikation med funktioner där personerna kunde dokumentera sina blodsockervärden och ha kontinuerlig kontakt med sin sjuksköterska var mer motiverade och hade en mer aktiv roll i att själva hantera sin diabetes.
(Nijland, van Gemert-Pijnen, Kelders, Brandenburg & Seydel, 2011).
Vardagslivets inverkan på egenvården
Personer fann det svårt att integrera medicinska rekommendationer såsom att följa en plan under dygnet för en strukturerad och kontinuerlig medicinering (Tong et al., 2015).
Personer med diabetes typ 2 hade svårt att integrera ett schema för måltider under dagen med ett upptaget liv vilket ofta resulterade i att personerna hoppade över viktiga måltider och hetsåt senare under dagen vilket kunde leda till sämre effektivitet för insulinet (Bech et al., 2019; Tong et al., 2015). Personer som tidigare utövat en livsstil och kultur där kosten inte var förenlig med dieten ledde till att det blev svårt att upprätthålla god kosthållning (Bech et al., 2019).
Hälso- och sjukvårdens råd gällande kosthållning påverkade personernas
egenvårdsbeteenden då personer med diabetes typ 2 ansåg att rekommendationerna gav för lite energi för att orka med dagen och arbetet. Några uttryckte även en frustration över att rekommendationerna ofta innebar monotona och tråkiga måltider (Tong et al., 2015).
I en studie av Amarasekara et al. (2014) hade 65 (28,3%) av 230 personer bristfällig kontroll över sin kosthållning. Faktorer som bidrog till att personerna inte hade kontroll över sin kosthållning var enligt följande: 35 (53,8%) av 65 personer som inte hade kontroll över sin kost uppgav att det var svårt att implementera i deras upptagna liv, 21 (32,3%) av 65
12 personer av de som inte följde en adekvat kosthållning var tvungna att äta vad resten av deras familj åt, 9 (13,8%) av 65 personer uppgav att de struntade i att ha en god kosthållning.
Se figur 1 nedan för förenkling av resultatet ovan.
Figur 1. Cirkeldiagrammet visar anledningar, enligt Amarasekara et al. (2014), till varför 65 av 230 personer hade bristfällig kosthållning. Hela cirkeldiagrammet representerar 65 (28,3%) av 230 personer.
Det fanns en positiv association (adj.R^2 = 0.16) mellan att ha kunskap om diabetes,
förståelse för sitt hälsotillstånd och vara fysiskt aktiv minst 30 minuter per dag och att ha ett problemlösande förhållningssätt. Personerna som hade diabetes typ 2 och som regelbundet var fysiskt aktiva hade en god förmåga att hantera sina diabetesrelaterade problem (Bezo et al., 2019).
I studien av Amarasekara et al. (2014) framkom att så många som 196 (85,2%) av 230 personer inte motionerade, medan vissa motionerade regelbundet och några när de fick tillfälle. När det gällde motionering svarade deltagarna följande: Av 196 personer som inte motionerade uppgav 121 (61,7%) personer att de inte hade tid för att motionera regelbundet, 21 personer (10,7 %) av de som inte motionerade uppgav att allt som behövde göras hemma gav tillräcklig motion, 11 personer (5,6 %) av de som inte motionerade var inte intresserade av att motionera och 9 (4,7 %) personer av de som inte motionerade visste inte att motion har en inverkan på blodsockret.
32,3 53,8
13,8
Anledningar till bristfällig kosthållning (65 (28,3%) av 230 personer) enligt Amarasekara et al. (2014)
För upptagna Åt samma kost som familjen Struntade i kosthållningen
13 Majoriteten av personerna följde angivna instruktioner för sin medicinering kopplade till sjukdomen (Huang, Zhao, Li & Jiang, 2014; Amarasekara et al. 2014). I studien av Huang et al. (2014) följde 331 (91 %) av 364 personer instruktionerna gällande sin medicinering för sjukdomen på ett korrekt sätt. 176 (76,5%) av 230 personer i studien av Amarasekara et al.
(2014) följde rekommendationerna för läkemedelshanteringen. När det gällde att man inte tog sina mediciner enligt rekommendationerna svarade deltagarna följande: 16 (29,6%) personer av de som inte tog sina mediciner (n=54 personer) enligt rekommendationerna hade antingen missat sitt kliniska möte eller slarvat bort sin medicinlista, 20 (37 %) personer av de som inte tog sina mediciner enligt rekommendationerna tog inte sina mediciner på grund av sitt upptagna liv, 14 (25,9%) personer av de som inte tog sina mediciner enligt rekommendationerna tog endast mediciner när de kände sig sjuka, 4 (7,5 %) personer av de som inte tog sina mediciner enligt rekommendationerna brydde sig inte om medicineringen.
Se figur 2 nedan för förenkling av resultatet ovan.
Figur 2. Cirkeldiagrammet visar de olika anledningar, enligt Amarasekara et al. (2014), till varför 196 (76,5%) av 230 personer inte tog sina mediciner. Hela cirkeldiagrammet representerar 196 (76,5%) av 230 personer.
Vissa personer uppgav att de kände sig tvungna att välja mellan att ha en hälsosam livsstil eller fortsatt umgänge med sina vänner. En del personer uttryckte att motion, äta hälsosam
29,6
37 25,9
7,5
Anledningar till utebliven medicinering ( 196 (76,5%) av 230 personer) enligt Amarasekara et al. (2014)
Missat kliniskt möte eller tappat bort medicinlista För upptagna
Tog endast mediciner när de kände sig sjuka Struntade i att ta mediciner
14 kost och att upphöra med rökning inte var normen eller prestigefyllt i deras sociala nätverk.
De ansåg att livsstilsförändringar därför potentiellt kunde isolera dem från umgängeskretsen (Bech et al., 2019).
En person beskrev hur hans yrke hindrade honom från att hantera sin medicinering och kosthållning på ett lämpligt sätt, det var praktiskt taget omöjligt (Tong et al., 2015). I en studie där 140 personer deltog visade det sig att vara arbetande och att integrera egenvården i sitt dagliga liv hade en negativ inverkan på egenvården. Arbetande personer upplevde svårigheter med att integrera egenvården i sitt liv mycket på grund av jobbrelaterad stress. I Solomonöarna upplevde många personer stigmatisering och diskriminering i jobbet som kunde leda till svårigheter att hantera sin diabetes på ett korrekt vis (Bezo et al., 2019).
Större delen av deltagarna i en studie beskrev att de saknade finansiella resurser för att klara av att hantera sin egenvård hemma (Liu et al., 2019; Tong et al., 2015). I studien framkom att hälso- och sjukvården inte främjade egna blodsockermätningar lika starkt vid diabetes typ 2 som vid diabetes typ 1 på grund av ekonomiska anledningar. Detta ledde till att färre personer med diabetes typ 2 hade sitt blodsocker under kontroll. De flesta personer hade endast kontroll över sitt blodsocker under sina uppföljningsbesök (Tong et al., 2015).
Faktorer som påverkade personers egenvård var jobb, ekonomi och metod för att betala hälso- och sjukvårdens utgifter (Huang et al., 2014).
Inställning och attityder
En viktig faktor som framkom var att personer med diabetes typ 2 undvek att sköta sin egenvård kring sjukdomen om de inte kände av några symtom (Liu et al., 2019).
Enligt Bezo et al. (2019) hade personer som kände sig sjukare än i vanliga fall ofta en bättre egenvårdsförmåga när de var tvungna att anstränga sig mer för sin hälsa. Liu et al. (2019) visade att personer som hade fler sjukdomar än diabetes typ 2 prioriterade ofta att sköta dem istället för sin diabetes typ 2. Den här prioriteringen skedde ofta när personerna ansåg att de andra sjukdomarna var mer kritiska än deras diabetes.
15 De allra flesta av 340 personer (Hessler, Fisher, Polonsky, Bowyer & Potter, 2018) samt de flesta av 17 personer (Chahardah-Cherik et al., 2018) ansåg att kosthållningen var den
viktigaste egenvårdsåtgärden som rörde deras sjukdom. Enligt Hessler et al. (2018) framkom att fysisk aktivitet var den egenvårdsåtgärd som deltagarna utförde minst. Fysisk aktivitet ansåg 153 (45 %) av 340 personer vara den viktigaste egenvårdsåtgärden. Kosthållningen ansåg 122 (36 %) av 340 personer vara den viktigaste egenvårdsåtgärden (Hessler et al., 2018).
Svårigheter i att motstå frestelser av sådant som inte ingick i dieten var en faktor som påverkade egenvården då detta gav upphov till att flera personer förlorade kontrollen över dieten och ofta föråt sig (Bech et al., 2019).
I en studie där 167 personer deltog framkom det att egenvårdsåtgärder som fysisk aktivitet, typ av behandling och kontroll över kosten minskade personernas ångest över sjukdomen vilket i sin tur var fördelaktigt för personernas egenvård (Bao, Liu & Ye., 2018).
Andra negativt påverkande faktorer kopplade till egenvårdsåtgärderna var hur långt gången man var i sjukdomen och antalet upplevelser av att vara inneliggande på sjukhus till följd av komplikationer med sin sjukdom (Huang et al., 2014).
Personer som haft diabetes typ 2 under en längre tid erkände att de i brist på motivation ibland var trötta på att anpassa sitt liv efter sjukdomen att de medvetet undvek att ta sina mediciner just för att de stått på medicinerna så länge. Flera äldre personer i studien hade samma syn på att, oavsett vilka metoder de använde sig av för att hålla blodsockret på en rimlig nivå, så skulle blodsockret ändå vara lågt på grund av deras höga ålder. Rädsla för nålstick kunde leda till att personerna dröjde med att injicera sitt insulin eller att helt avstå från det, detta ledde till sämre kontroll över blodsockret (Tong et al., 2015).
16 I intervjuer där fokus var på 340 personers attityder till och intresse för egenvård,
identifierades tre områden som påverkade attityden och intresset för egenvård: villighet att göra förändringar, upplevd förmåga till att göra och upprätthålla dessa förändringar och betydelsen relaterade till deltagarnas uppfattning att förändringen var värt ansträngningen.
Majoriteten av deltagarna uttryckte en relativt hög vilja att göra en förändring (r = 0.22) eller göra mer för sin egenvård, medan personerna var något mindre säkra på att en förändring var värd besväret (r = 0.20) (Hessler et al., 2018).
Psykologisk insulinresistens var en faktor som hade negativ inverkan på egenvården. Mer kunskap och socialt stöd motverkade psykologisk insulinresistens och påverkade
egenvården positivt (n=136) (Yu, Kim, Kim, Ko & Jin, 2019).
Diskussion
Metoddiskssion
En kombination av både kvalitativ och kvantitativ forskning användes för att besvara litteraturöversiktens syfte och samtidigt få ett nyanserat samt ingående och beskrivande resultat. Kvalitativa studier ger en ökad förståelse för en person och dennes livssituation, en kvalitativ ansats fördjupar förståelsen för ett valt fenomen som har med personens
erfarenheter, upplevelser, behov eller förväntningar att göra (Friberg, 2017, s. 107). En kvantitativ forskningsansats söker inte förståelse för varför någonting är som det är, utan söker istället den orsakande faktorn till fenomenet (Polit & Beck, 2008, s. 16). Fördelningen mellan kvantitativa och kvalitativa artiklar var inte jämn, det kan ha gjort resultatet mindre beskrivande då kvantitativa studier är mindre ingående.
Föreliggande arbete kan ha blivit påverkad av ett antal begränsningar. Majoriteten av artiklarna kommer från Kina vilket kan ha påverkat överförbarheten av resultatet. Det hittades inte nog med studier för att inkludera ett jämnt antal artiklar från olika länder.
Behandling av diabetes kan skilja sig åt mellan olika länder i världen (WHO, 2016).
Resultatet hade kunnat bli tydligare om ålder, kön och sjukdomsdebut hade preciserats i
17 inklusions och exklusionskriterierna men då hade möjligen färre artiklar detekterats. En svaghet kan även ha varit något bristfälliga erfarenheter och kunskaper i hur tabeller tolkas.
Litteraturöversiktens validitet har ökats genom att endast inkludera artiklar i resultatet som besvarar syftet och endast inkluderat artiklar från tidskrifter som är vetenskapligt granskade enligt UlrichsWeb.
Två sökningar utfördes i CINAHL respektive PubMED, en sökning i vardera databasen. Två databaser användes för att minska risken att relevanta artiklar försummades. Sökordet
“diabetes mellitus type 2” har använts, med motiveringen att sjukdomen som
litteraturöversikten handlar om är diabetes typ 2. En sökning i fritext genererar enligt William, Stoltz och Bahtesevani (2011) en träff i alla artiklar som någonstans i studien innehåller det aktuella sökordet. Sökordet “self care or self management” har också använts då syftet i artikeln innefattar egenvård. Sökorden “Factors influencing” eller “influencing factors” användes då syftet i litteraturöversikten undersökte vilka faktorer som påverkar egenvården hos personer med diabetes typ 2. Det kan diskuteras huruvida “factors influencing” och “influencing factors” är det mest relevanta sökordet för att hitta artiklar som besvarade syftet i högsta grad. Men efter att ha studerat artiklar i helikoptersökningar som besvarade litteraturöversiktens syfte bedömdes sökorden “factors influencing” och
“influencing factors” som de mest förekommande och mest relevanta att använda i sökningen för att förklara fenomenet.
Under kvalitetsgranskningen har ett kritiskt förhållningssätt använts vilket är fördelaktigt enligt Friberg (2017 s. 134). Sju artiklar bedömdes hålla en medelhög kvalitet och sex artiklar blev bedömda hålla en hög kvalitet. Nivån på samtliga inkluderade artiklar var tillräcklig för att besvara syftet.
Enligt Polit och Beck (2008, s. 196) handlar validitet om att en studie mäter det som är relevant i sammanhanget. Litteraturöversikten utformades utan att förkunskap präglat arbetet genom att den insamlade datan analyserades systematiskt och objektivt. Den
insamlade datan som format resultatet har samlats in och bearbetats systematiskt enligt den angivna analysmodellen vilket gör att resultatet kan återskapas. Enligt Polit och Beck (2008,
18 s. 196) handlar reliabilitet bland annat om att kunna återskapa ett resultat genom att
använda sig av samma metod som i en tidigare studie. I analysen av de kvantitativa
artiklarna var det svårare att få fram kategorier då datan som insamlats oftast var inriktad på specifika områden. Det försvårade processen att hitta likheter. I analysen har ett objektivt förhållningssätt anammats genom att egna värderingar åsidosatts i analysprocessen. Enligt Polit och Beck (2008, s, 196) ökar trovärdigheten i en studie om författarna för studien åsidosätter sina egna värderingar, erfarenheter och behåller objektiviteten genom studiens gång.
Begränsade kunskaper inom det engelska språket kan ha lett till feltolkningar i resultatet.
För att undvika detta har texten översatts så textnära som möjligt. Artiklarna som använts i litteraturöversikten är antingen etiskt godkända eller tillhör en tidskrift som var
vetenskapligt granskad och godkänd av ulrichsweb. Att artiklarna i studien är etiskt godkända är betydande då de mänskliga rättigheterna måste beaktas då deltagarna i studierna är människor som är sårbara (Polit & Beck, 2008, s. 167).
Resultatdiskussion
Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa de faktorer som påverkar egenvården hos personer med diabetes typ 2, utifrån personernas perspektiv. Litteraturöversikten
resulterade i fyra kategorier vilka var övergripande faktorer som påverkade egenvården. De övergripande faktorerna som diskuteras i resultatdiskussionen är kunskap om sin sjukdom, stöttning i egenvården, vardagslivets inverkan på egenvården samt inställning och attityder.
Dessa övergripande faktorer påverkar omvårdnaden för personer med diabetes typ 2 och det är därför viktigt att sjuksköterskan tar hänsyn till dessa faktorer i det dagliga arbetet för att kunna vårda personerna på bästa sätt utifrån flera olika aspekter. Orem skriver att alla människor till viss mån kan vårda sig själva, men det är förutsättningarna som sätter gränserna (Orem, 1995, s. 172-174). Som sjuksköterska är det därför viktigt att ge dessa personer förutsättningar för att kunna bedriva egenvård, vilket kan göras genom att
uppmärksamma faktorer som påverkar egenvården. Sjuksköterskan kan bidra med adekvat kunskap till personer med diabetes typ 2 som en förutsättning för att personen ska kunna utföra egenvård då kunskap om sjukdomen visade sig ha en positiv påverkan på
19 egenvården. Orem (1995, s. 172-174) redovisar flera olika faktorer som påverkar egenvården som till exempel ålder, hälsostatus, personliga omständigheter, livsstil, socioekonomisk status samt socialt nätverk. Detta visar även resultatet i litteraturöversikten, därför är det viktigt att som sjuksköterska se till helheten för att ta hänsyn till alla faktorer som kan påverka egenvården vid diabetes typ 2.
Då kunskap visade sig vara en betydande faktor för egenvården, är det av stor vikt för omvårdnaden att sjuksköterskor har nära kontakt med personerna för att ge adekvat kunskap. Detta styrks av två studier (Moghadam et al., 2018; Milo & Conelly, 2019) där det visade det sig att de med mer kunskap om sin sjukdom och högre utbildning var mer benägna att tillämpa ett hälsofrämjande beteende, ansvara för sin hälsa och sin egenvård på ett gynnsammare sätt än de med låg kunskap och utbildning. Personer med diabetes typ 2 som fått kunskap och utbildning inom egenvård förbättrade blodsockernivåerna.
Dorothea Orem framför att alla människor till viss mån kan vårda sig själva, men det är förutsättningarna som sätter gränserna (Orem, 1995, s. 172-174). Som sjuksköterska är det därför viktigt att ge dessa personer förutsättningar för att kunna bedriva egenvård, vilket kan göras genom att se till faktorer som påverkar egenvården. Sjuksköterskan kan bidra med adekvat kunskap till personer med diabetes typ 2 som en förutsättning för att personen ska kunna utföra egenvård då kunskap om sjukdomen visade sig ha en positiv påverkan på egenvården.
Resultatet visade att kommunikation mellan hälso-och sjukvårdspersonal och personerna med diabetes typ 2 var en faktor som påverkade egenvården positivt. Det gav kunskap och förtroende för behandlingen. God kommunikation mellan sjuksköterska och patient är av stor vikt då sjuksköterskan arbetar patientnära och ansvarar för att personerna har adekvat kunskap och information för att kunna genomföra egenvården. Resultatet visade att stöttning i egenvården hade en påverkande roll genom att bidra med kunskap och förtroende för behandlingen. Vilket är betydande för sjuksköterskor då ett av sjuksköterskans ansvar är att se till att personens närstående och anhöriga också är informerade.
20 Personer med diabetes typ 2 som använde sig av en diabetes-applikation med funktioner där de kunde dokumentera sina blodsockervärden och ha kontinuerlig kontakt med sin
sjuksköterska, hade en mer aktiv roll i att själva hantera sin diabetes och var mer motiverade i hanteringen av sjukdomen. I studien av Miyamoto et al. (2019) framkom det att stöd från sjuksköterskan var av stor vikt då sjuksköterskan hade förståelse för hur personer med diabetes fungerar, kände till de utmaningar som de som lever med samt hade kunskap om livsförändringar som sjukdomen erfordrade. Det hjälpte personerna att återfå kontroll över sin egenvård och sjukdomssituation.
I resultatet framkom det att några faktorer hade negativ inverkan på personernas
kosthållning. I studien av Sarwar et al. (2010) framkom att förebyggandet av sjukdomens konsekvenser innebär att en hälsosam vikt erhålls och personerna bör ha en god
kosthållning, vilket till exempel innebär att mättade fetter och socker undviks. Därför bör sjuksköterskan beakta dessa faktorer som har negativ inverkan, för att snabbare kunna fånga upp och åtgärda en dålig kosthållning.
Resultatet visade att en övervägande del av personerna med diabetes typ 2 inte motionerade på grund av olika anledningar, majoriteten uppgav att de inte hade tid för att motionera regelbundet. Minoriteten av personerna motionerade regelbundet, med tanke på att fysisk aktivitet hade en betydande roll för hur sjukdomsbilden kommer yttra sig för personerna med sjukdomen är detta en faktor att uppmärksamma. Sarwar et al. (2010) menar att enkla livsstilsförändringar har visat sig ha stor betydelse för egenvården vid diabetes typ 2.
I studien av Benerji och Dunn (2013) visade det sig att behandling som rör läkemedel, följsamhet till egenvård samt livsstilsförändringar är områden som bör förbättras då
förekomsten av diabetes typ 2 och komorbida tillstånd som är kopplad till sjukdomen ökar, vilket bekräftas i resultatet där problematiken uppenbarades då personer fann det svårt att integrera medicinska rekommendationer såsom att följa en plan under dygnet för en strukturerad och kontinuerlig medicinering. Orem (1995, s. 172-174) menar att egenvård är ett inlärt beteende som måste genomföras fortlöpande för att bibehållas. Därför är det viktigt
21 att som sjuksköterska inte bara lägger en god grund för personernas egenvård utan också har fortsatt kontakt för att se till faktorer som påverkar egenvården som kan uppkomma vid senare tillfällen.
Resultatet visade att: brist på motivation, äldre personer som inte ser mening i att sköta sin egenvård på grund av åldern och rädsla för nålstick är egenvårdsrelaterade problem. Det visade sig att sjuksköterskans coachande roll vid kroniska sjukdomar hade en signifikant betydelse vid egenvård som rör personer med diabetes typ 2. Det hjälpte deltagarna att återfå kontroll över sin egenvård och sjukdomssituation. Enligt Miyamoto et al. (2019) visade sig positiva effekter gällande psykologiska aspekter men även viktkontroll, fysisk aktivitet och mental status. Det kan konstateras att ju tätare kontakt man har med sin sjuksköterska, desto bättre kontroll kan personen med sjukdomen få över sin sjukdom, samt minska på psykiska problem relaterade till egenvården. Detta främst genom att sjuksköterskan coachar och förser personerna med rätt typ av kunskaper.
Resultatet visade att personer ofta inte hade råd med att betala för utrustning att mäta blodsockret med. Det framkom även att det kunde bli kostsamt för personer att sköta sin egenvård hemma. Att diabetes utgör en stor ekonomisk börda för personer i låg- och medelinkomstländer styrks i en studie av Seuring et al. (2015).
Egenvården påverkades negativt av antalet upplevelser av att vara inneliggande på sjukhus till följd av komplikationer av sin sjukdom. Personer som befann sig i ett hälsoskadligt tillstånd hade ofta en bättre egenvårdsförmåga när de var tvungna att anstränga sig mer på grund av att de befann sig i det tillståndet. Vilket styrks av artikeln av Pon, Wildeboer, Dooren, Bilo, Kleefstra och Dulmen (2019) då vissa personer menade att bristen på
motivation till egenvård berodde på frånvaron av symtom i sjukdomen, de kände sig inte sjuka. Då man som sjuksköterskan ska förebygga ohälsa enligt Finnström (2014, s. 79) är det viktigt att som sjuksköterska uppmärksamma risker innan personerna hamnar i
hälsoskadliga tillstånd till följd av sin sjukdom. Sjuksköterskan ska motivera dessa personer till att hantera sin egenvård så att inte sjukdomsbilden förvärras.
22
Slutsats
Litteraturöversiktens resultat ledde fram till ett flertal faktorer som påverkar egenvården för personer med diabetes typ 2. Då kunskap visade sig ha en avgörande roll för egenvården hos personerna med diabetes är det av stor vikt att sjuksköterskor ska kunna förmedla adekvata kunskaper och information angående sjukdomen och egenvården. Egenvården påverkades även av graden stöttning, vardagslivet, inställning och attityder, ekonomi och samsjuklighet. Då diabetes typ 2 är en vanlig sjukdom som kan ha negativa konsekvenser för hälsan är det viktigt att sjuksköterskan besitter kunskaper gällande faktorerna som kan påverka egenvården och därmed sjukdomsbilden. Denna litteraturöversikt är menad att hjälpa sjuksköterskor att vara medvetna om faktorerna som påverkar, för att i framtiden bättre kunna individanpassa och optimera omvårdnaden kring dessa personer. När sjuksköterskan är medveten om dessa faktorer kan åtgärder snabbare sättas in och personerna har större chans att hålla sig fria från komplikationer.
Vidare forskning bör ha fokus på hur man fångar upp personer i riskzon för diabetes typ 2 till följd av ohälsosamma levnadsvanor för att hindra sjukdomen från att utvecklas.
23
Referenser
* Amarasekara, A. A., Fongkaew, W., Wimalasekera, S. W., Turale, S., & Chanprasit C.
(2015). Cross-sectional study of glycemic control among adults with type 2 diabetes.
Nurse Health Science, 17(2), 223-8. doi: 10.1111/nhs.12179
Banerji, M. A., & Dunn, J. D. (2013) Impact of glycemic control on healthcare resource utilization and costs of type 2 diabetes: Current and future pharmacologic approaches to improving outcomes. American Health Drug Benefits. 6(7): 382–392.
Hämtad 6 December, 2019, från
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4031727/
*Bao, H., Liu, J., & Ye, J. (2018). Influencing factors of the diabetes distress among Chinese patients with type 2 diabetes mellitus. Psychiatry Danub, 30(4), 459-465. doi:
10.24869/psyd.2018.459
*Bech, L. K., Borch Jacobsen, C., Mathiesen, A. S., & Thomsen, T. (2019). Preferring to manage by myself: A qualitative study of the perspectives of hardly reached people with type 2 diabetes on social support for diabetes management. Journal of Clinical Nursing. 28(9/10), 1889–1898. https://doi.org/10.1111/jocn.1478
*Bezo, B. H., Huang, Y. T., & Lin, C. C. (2019). Factors influencing self-management behaviours among patients with type 2 diabetes mellitus in the Solomon Islands.
Journal of Clinical Nursing. 0(0), 1-11. doi: 10.1111/jocn.15139
*Chahardah-Cherik, S., Gheibizadeh, M., Jahani, S., & Cheraghian, B. (2018). The relationship between health literacy and health promoting behaviors in patients with type 2 diabetes. International Journal of Community Based Nursing & Midwifery, 6(1), 65–75.
Hämtad från
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=126795913&site=eh ost-liv
Finnström, B. (2014). Den professionella sjuksköterskan i dagens vård. I E. Dahlborg- Lyckhage (Red.), Att bli sjuksköterska: En introduktion till yrke och ämne (2. uppl., s. 60- 84.). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl., s. 141-152). Lund:
Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017). Att utforma ett examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl., s. 83-96). Lund:
Studentlitteratur.
24 Friberg, F. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ
forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl., s. 129-139). Lund: Studentlitteratur.
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
*Hessler, D. M., Fisher, L., Polonsky, W. H., Bowyer, V., & Potter, M. (2018). Motivation and attitudes toward changing health (MATCH): A new patient-reported measure to inform clinical conversations. Journal of Diabetes & Its Complications, 32(7), 665–669.
https://doi.org/10.1016/j.jdiacomp.2018.04.009
* Huang, M., Zhao, R., Li, S., & Jiang, X. (2014). Self-management behavior in patients with type 2 diabetes: a cross-sectional survey in western urban China. PLOS ONE, 9(4), e95138. doi: 10.1371/journal.pone.0095138
International Council of Nurses. (2012). The ICN code of ethics for nurses.
Hämtad 03 November, 2019 från https://www.icn.ch/sites/default/files/inline- files/2012_ICN_Codeofethicsfornurses_%20eng.pdf
Inzucchi, S. E., Bergenstal, R. M., Buse, J. B., Diamant, M., Ferrannini, E., Nauck, M., &
Matthews, D. R. (2012). Management of hyperglycemia in type 2 diabetes: A patient- centered approach: Position statement of the American diabetes association (ADA) and the European association for the study of diabetes (EASD). Diabetes Spectrum, 25(3), 154–171. doi: 10.1007/s00125-012-2534-0
*Lee, Y. J., Shin, S. J., Wang, R. H., Lin, K. D., Lee, Y. L., & Wang, Y. H. (2016). Pathways of empowerment perceptions, health literacy, self-efficacy, and self-care behaviors to glycemic control in patients with type 2 diabetes mellitus. Patient Education &
Counseling, 99(2), 287–294. https://doi.org/10.1016/j.pec.2015.08.021
*Liu, X. L., Willis, K., Fulbrook, P., Wu, C.-J. (Jo), Shi, Y., & Johnson, M. (2019). Factors influencing self-management priority setting and decision-making among Chinese patients with acute coronary syndrome and type 2 diabetes mellitus. European Journal of Cardiovascular Nursing, 18(8), 700–710. https://doi.org/10.1177/1474515119863178 Milo, R. B., & Connelly, C. D. (2019). Predictors of glycemic management among patients
with type 2 diabetes. Journal of Clinical Nursing. 28(9/10), 1737–1744.
https://doi.org/10.1111/jocn.14779
Miyamoto, S., Henderson, S., Fazio, S., Saconi, B., Thiede, E., Greenwood, D. A., & Young, H.
M. (2019). Empowering diabetes self-management through technology and nurse health coaching. Diabetes Educator, 45(6), 586–595.
https://doi.org/10.1177/0145721719879421
25 Moghadam, S. T., Najafi, S. S., & Yektatalab, S. (2018). The effect of self-care education on
emotional intelligence and HbA1c level in patients with type 2 diabetes mellitus: A randomized controlled clinical trial. International Journal of Community Based Nursing
& Midwifery, 6(1), 39–46. Hämtad 5 December, 2019 från
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=126795910&site=eh ost-live
*Nijland, N., Gemert-Pijnen, JE., Kelders, SM., Brandenburg, BJ., & Seydel, ER. (2011).
Factors influencing the use of a Web-based application for supporting the self-care of patients with type 2 diabetes: A longitudinal study. Journal of Medical Internet
Research, 13(3), e71. doi: 10.2196/jmir.1603
Orem, D. (1995). Nursing science and self-care deficit nursing theory. Nursing: Concepts of Practice (5e. uppl., s. 153-185). St. Louis: Mosby
*Pan, W., Ge, S., Xu, Y., & Toobert, D. (2019). Cross-validating a structural model of factors influencing diabetes self-management in Chinese Americans with type 2 diabetes.
Journal of Transcultural Nursing, 30(2), 163–172.
https://doi.org/10.1177/1043659618790085
Pon, E., Wildeboer, A. T., van Dooren, A. A., Bilo, H. J. G., Kleefstra, N., & van Dulmen, S.
(2019). Active participation of patients with type 2 diabetes in consultations with their primary care practice nurses - what helps and what hinders: a qualitative study. BMC Health Services Research, 19(1), 1–11. https://doi.org/10.1186/s12913-019-4572-5
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2008). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. (8e. uppl.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health.
Sarwar, N., Gao, P., Seshasai, SR., Gobin, R., Kaptoge, S., Angelantonio, E., … Danesh, J.
(2010). Diabetes mellitus, fasting blood glucose concentration, and risk of vascular disease: A collaborative meta-analysis of 102 prospective studies. Lancet, 375(9733), 2215–2222. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(10)60484-9
Segesten, K. (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl., s. 105-108).
Lund: Studentlitteratur.
Seuring, T., Archangelidi, O., & Suhrcke, M. (2015). The economic costs of type 2 diabetes: A global systematic review. PharmacoEconomics, 33(8), 811–831.
https://doi.org/10.1007/s40273-015-0268-9
Socialstyrelsen. (2019). Egenvård. Hämtad 5 December, 2019, från Socialstyrelsen, https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker/riskomraden/egenvard Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2014). https://www.sbu.se/
26 Sürücü, H. A., & Kizilci, S. (2012). Use of Orem’s self-care deficit nursing theory in the self-
management education of patients with type 2: A case study. Self-Care, Dependent- Care & Nursing, 19(1), 53–59. Hämtad 8 December, 2019, från
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=104432019&site=eh ost-live
* Tong, W. T., Vethakkan, S. R., & Ng, C. J. (2015). Why do some people with type 2 diabetes who are using insulin have poor glycaemic control?: A qualitative study. British Medical Journal Open, 5(1), e006407. doi: 10.1136/bmjopen-2014-006407
World Health Organization. (2016).
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtesevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
Wolf, A. M., Conaway, M. R., Crowther, J. Q., Hazen, K., Nadler, J. L., Oneida, B., &
Bovbjerg, V. (2004). Translating lifestyle intervention to practice in obese patients with type 2 diabetes: Improving control with activity and nutrition (ICAN) study.
Diabetes Care, 27(7), 1570–1576. doi: https://doi.org/10.2337/diacare.27.7.1570 Wu, F. L., Tai, H. C., & Sun, J. C. (2019). Self-management experience of middle-aged and
older adults with type 2 diabetes: A qualitative study. Asian Nursing Research, 13(3), 209–215. https://doi-org.proxybib.miun.se/10.1016/j.anr.2019.06.002
*Yu, J. H., Kim, H. Y., Kim, S. R., Ko, E., & Jin, H. Y. (2019). Factors influencing psychological insulin resistance in type 2 diabetes patients. International Journal of Nurse Practice, 25(3), e12733. doi: 10.1111/ijn.12733
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl., s. 59-82). Lund: Studentlitteratur.
27
Bilagor
Bilaga 1
Tabell 3
Översikt av inkluderade artiklar
Författare Årtal Land
Studiens syfte Typ av studie Deltagare (Bortfall)
Datainsamling Analys
Huvudresultat Kvalitet
Amarasekara et al. (2015) Sri Lanka
Att identifiera faktorer som påverkar blodsockerkont roll och beteenden.
Kvantitativ Tvärsnittsstudie
230 (0)
Frågeformulär Deskriptiv statistik
72 % hade koll på sin diet men endast 15 % utförde regelbunden motion.
Hög
Bao et al.
(2018) Kina
Att undersöka faktorer som påverkar diabetesångest i regioner där medicineringe n är låg.
Kvantitativ Tvärsnittsstudie
167 (15)
Frågeformulär Deskriptiv statistik
54,5% av de undersökta hade måttlig till hög diabetesångest.
Medelhög
Bech et al.
(2019) Danmark
Utforska personer med diabetes typ 2’s perspektiv på socialt stöd från deras informella och formella nätverk för hantering av sin sjukdom
Kvalitativ Hermeneutisk
16 (14)
Semi- strukturerade intervjuer Kvalitativ innehållsanalys
Deltagarna föredrog att inte involvera sina
närstående i hanteringen av sin diabetes på grund av dysfuktionella nätverk, för att inte vara en börda och på grund av befintliga normer
Medelhög
Bezo et al.
(2019) Solomonöarna
Att undersöka dagsläget gällande egenvårdsbete enden bland personer med diabetes typ 2 i Solomonöarna och faktorer som påverkar dessa beteenden.
Kvantitativ Tvärsnittsstudie
140 (10)
Frågeformulär Deskriptiv statistik
Grand av kunskap och sjukdomsuppf attning var två faktorer som påverkade egenvården.
Hög
Chahardah- Cherik et al.
(2018) Iran
Hitta förbindelsen mellan kunskap och hälsofrämjande
Kvantitativ Longitudinell
175 (0)
Frågeformulär Deskriptiv statistik
Det fanns ett betydande samband mellan hälsofrämjande
Hög
