LÄRARUTBILDNINGEN Självständigt arbete, 15hp
Vilket bra samtal vi hade nu!
En studie om tiden som finns till för varje elev
Martin Siöström
Ansvarig institution: Institutionen för utbildningsvetenskap.
Handledare: Per-Eric Nilsson
Examinator: Lena Stenmalm Sjöblom
Kurs: AUO Kurs 6 Examensarbete GO 2963 År och termin: 2013 VT13
Abstrakt
Författarens namn:
Martin SiöströmTitel : V
ilket bra samtal vi hade nu! – En studie om tiden som finns till för varje elevEngelsk titel :
What a good conversation we had now! – A study about how much time there is for each pupil.Antal sidor: 22
Sammanfattning
Studien om tiden för varje elev lyfter upp problematiken med stora barngrupper och synliggör några tillvägagångssätt att arbeta mot problematiken. I Teoridelen fokuseras på begreppet barnperspektiv vilket är relativt nytt och innefattar att man utgår från barnet, dess frigörelse och individualisering. Här är det viktigt att vi kan se barnet ur barnets synvinkel ”att se barnet, samtala och lyssna, ta reda på och försöka förstå”( Ihrskog, :2006:44). Syftet med min undersökning är att få en bättre kunskap och förståelse om hur dialog och delaktighet främjas i fritidshemmen samt att få reda på fritidspedagogers sätt att arbeta med att se varje elev utifrån de förutsättningar eleven har. Två pedagoger från två olika skolor med olika stora barngrupper intervjuas. Undersökningen visar att de intervjuade har uppmärksammat detta som ett problem för att målen som fritidshemmen ska kunna uppnås. Undersökningen visar att det finns en problematik att följa målet att ”ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande” (Skolverket 2011 LGR 11: 14) i och med de stora barngrupperna som finns på fritidshemmen. Resultatet visar däremot att detta inte är generellt för alla skolor. I studien framgår hur mycket fritidspedagogerna främjar delaktighet och dialog i fritidshemmen. I resultatet visar det sig att både fritidspedagoger och forskare utrycker vikten av att arbeta med dialog och delaktighet.
Nyckelord
: Tiden, barngrupp, dialog, samspel, barnperspektiv och fritidspedagogFörord
Jag vill tacka min handledare Per-Eric Nilsson för allt stöd och hjälp under hela studiens gång och allt stöd från mina lärare på institutionen för pedagogik.
Sedan vill jag framföra ett stor tack till alla pedagoger som varit delaktiga i intervjuer och att ni tog er tid till detta samt visat ett intresse för min studie.
Martin Siöström
Innehåll
1.
Inledning
... 11.1 Fritidshemmet ... 1
2.
Syfte och frågeställning
... 23.
Litteraturgenomgång och tidigare forskning
... 33.1 Teorigreppet: barnperspektiv eller barns perspektiv ... 3
3.2 Stora barngrupper ... 4
3.3 Att tillhöra en grupp ... 5
3.4 Dialog ett samspel mellan människor ... 6
3.5 Sammanfattning ... 8
4.
Metod
... 94.2 Urval ... 9
4.3 Genomförande ... 10
4.4 Bearbetning och analys ... 10
4.5 Trovärdighet och äkthet ... 11
4.6 Etiska kriterier ... 11
4.7 Metodkritik ... 11
4.8 Sammanfattning ... 12
5.
Resultat och analys
... 136.
Diskussion
... 176.1 Resultatdiskussion ... 17
6.3 Metoddiskussion ... 18
6.4 Fortsatta forskningsfrågor ... 19
Referenser
... 20 Bilaga A ...Bilaga B ...
1
1. Inledning
Jag är snart färdigutbildad fritidspedagog med erfarenhet av ledarskap i elevgrupper. Under min praktikutbildning upplevde jag att elevers tillhörighet i grupper kunde påverka situationen på fritidshemmet och hur personalens syn på eleverna också påverkade situationen. Skolans läroplan har förändrats i och med att en ny läroplan, läroplanen för grundskolan 2011 (LGR 2011) har grundats. Fritidshemmet har fått större elevgrupper och ska dokumentera mera och detta förstärkte mitt intresse för hur fritidspedagogerna ska få tid till att uppmärksamma varje elev. Mina erfarenheter är att det är svårt att hinna se varje elev lika mycket i en större elevgrupp jämfört med om elevgruppen är mindre. De erfarenheterna kommer ifrån egen skolgång samt när jag hållit i teatergrupper utanför skolan. Det som ska studeras i denna studie är vad fritidspedagoger och andra pedagoger anser om tiden som finns till varje elev.
Problematik som kan skapas av för stora barngrupper är att eleverna kan bli lidande av höga ljudnivåer och att det finns mindre tid till varje elev för fritidspedagoger
1.1 Fritidshemmet
Lite kort information om när fritidshemmen kom till i Sverige. Fritidshemmet skapades för att barn behövde någonstans att vara efter skoltid. I den vetenskapliga rapporten Forskning om villkor för yngre barns lärande i förskola, förskoleklass och fritidshem tar Persson (2008) upp att det moderna fritidshemmet först blev till 1965 då det skapades den första utbildningen för fritidspedagoger. Persson tar även upp att fritidshemmen har likheter med förskolans pedagogik där man ska sträva efter mål och arbeta med omsorg. Vidare menar Persson att den förändring som ändrats mest under 1990 talet är integreringen i skolan. Det har i sin tur bidraget till att forskningen fokuserats på detta enligt Person.
2
2. Syfte och frågeställning
Syftet med detta arbete är att få en djupare kunskap om dialog och delaktighet i fritidshemmet. Hur fritidspedagoger arbetar mot målet att ”ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande” ( skolverket 2011 LGR 11: 14).
Jag vill även få en djupare insikt i hur gruppstorlek påverkar relationen mellan fritidspedagogen och eleven samt om det finns en dialog mellan fritidspedagogen och eleven.
Hur påverkar gruppens storlek tiden att möta varje elev?
Hur ser fritidspedagoger på uttrycket att se varje elev?
Hur arbetar fritidspedagoger med att varje elev ska känna sig sedd?
Hur arbetar fritidspedagoger för att främja dialog och delaktighet på fritidshemmen?
Med dialog och delaktighet menas att en lärare ska få tänkandet i en diskussion i fokus och att alla elever bemöts med samma respekt.
3
3. Litteraturgenomgång och tidigare forskning
I detta kapitel kommer min studie ge kunskap i att ett barn blir ”sett”. Hur teoribegreppen barnperspektiv och barns perspektiv kan tolkas av olika författare. Vad en stor barngrupp är och att tillhöra en grupp. Avslutningsvis lite bakgrund om dialog och vad dialog innebär.
3.1 Teorigreppet: barnperspektiv eller barns perspektiv
Ihrskog (2006) menar att redan från barnets första år är relation till sina föräldrar att bli sedd mycket viktig. Kvaliteten på hur barnet blir sett är viktigt anser författaren samt att barnets dialog med en vuxen är något som barnet kommer utveckla tillsammans med andra barn.
Vidare skriver Ihrskog (2006) att om barnet får uppmärksamhet bidrar det till att lusten att lära sig nya saker ökar. Detta är en av de grundegenskaper som behövs för att utveckla en social kompetens. Begreppet social kognition beskriver Ihrskog vidare utifrån Stern (1991) som innebär att man har en förståelse för socialt beteende och mellanmänskliga relationer.
Författaren menar också att det är genom känslolivet man skapar sin personlighet. Genom att en relation mellan den vuxne och barnet skapas blir det lättare för den vuxne att nå barnet.
I början av avhandlingen tar Ihrskog (2006) upp hur viktigt det är att ett barn får bli älskad för den hon är. Detta börjar redan på ett tidigt stadium i barnets liv. Författaren skriver vidare att det har förändrats för barnen under 1970-talet då hade barnen sin fria tid som antingen spenderades hemma eller på fritidshemmet. Fritidshemmet hade i regel sin uppgift att fostra och se till barnets behov. Miljön på fritidshemmet var anpassat efter barnen. Dagens situation enligt Ihrskog är mer inriktad på barnens fritid och vilken roll den har för barnens utveckling.
Enligt Ihrskog (2006) är begreppet barnperspektiv relativt nytt. Begreppets grund bygger på att synen vi har på våra barn har förändrats med tiden genom den forskning som kommit fram.
Det finns tre olika faser ur historiskt perspektiv. Första fasen innebar att barn knappt inte hade något värde och där barndomen var mer en fas som man var tvungen att gå igenom för att bli vuxen. I fas två började forskningen om utvecklingspsykologin komma fram mer och man gick till att mer kontrollera och få en effektiv fostran på barnen. I fas tre utgår man mer ifrån barnens frigörelse och individualisering. Vidare tar hon upp hur viktigt det är ”att se barnet, samtala och lyssna, ta reda på och försöka förstå”( Ihrskog, :2006:44). Författaren menar också att det är viktigt att vi ser ur barnens synvinkel, hur de upplever situationer, vad för relation de har till andra som familj, lärare och kompisar.
4 Enligt Dencik, Bäckström och Larsson (1998) finns det olika sorters kontakt med barn till exempel vid personalorganiserade aktiviteter eller vid rutinsituationer och när de övervakar den fria leken. Författarna menar dock att det inte finns någon direkt kontakt med varje barn generellt. Kontakten mellan det enskilda barnet och pedagogen är mycket liten utom när en situation kräver det. Detta stärks av observationer som gjorts vid skolorna. Observationerna visade att kontakten mellan pedagogen och det enskilda barnet knappt var märkbart, bara med ett fåtal ord och korta små meningar samt att barnen fick hjälp med fysiska saker. Den kontakt som sker i dessa situationer tar oftast slut efter att situationerna är utredda.
3.2 Stora barngrupper
I den vetenskapliga rapporten har någon sett Matilda? Skriver Ulrika Lorentzi i (Kommunal, 2012)att barngrupperna idag på fritidshemmet har dubblerats jämfört med 80-talet. Vidare skriver Lorentzi att antalet barn per vuxen är nästan tre gånger så stort idag. Rapporten har sin grund från intervjuer och enkäter till föräldrar. En del av de frågor som behandlas i intervjuerna och enkäterna är gruppstorleken, oro för föräldrar när barnen är på fritidshemmet och fritidshemmets lärande uppdrag. Rapporten tar vidare upp att antalet barn som ökades på fritidshemmen inte medgav till att resurserna till fritids ökade utan snarare tvärtom att personaltätheten minskade. Ett citat på en fråga angående skillnaden mellan dagens och 80- talets verksamhet som framgår i rapporten är
Det fanns keramik rum, foto rum, vilorum och så vidare. En del av sakerna finns kvar men vi kan inte använda dem. Vi har bra lokaler men det är alldeles för många barn. Då var det 25 barn och sex personal i de lokaler där det nu är 100 barn och åtta personal. ( Lorentzi, 2012:17)
Rapporten visar skillnaden på antalet barn per personal i dagens samhälle. Det handlar inte enbart om personaltäthet och barngruppens storlek för att kvaliteten på fritidshemmen ska vara bra utan också ledarskapet, personalens kompetens och hur lokalerna är. Men enligt rapporten så bidrar för stora barngrupper och för lite personal till att fritidshemmets uppdrag inte kan uppnås undantaget att skapa en meningsfull fritid åt barnen samt att stötta och stimulera dom. Författaren menar att både skolinspektionen och skolverket har flertalet gånger visat att besparingar på fritidshemmen bidrar till att kvaliteten försämras enligt Lorentzi. Nedskärningar som hänt under åren har bidraget till att barnen, föräldrar, personalen och samhället har tagit skada. Här beskrivs i rapporten några av de olika konsekvenser som
5 kommit till på grund av nedskärningarna. Det bildas fler konflikter för barnen, ljudnivån blir högre, mobbningen kan öka och det blir förvaring istället för en verksamhet som utvecklas.
De tar även upp i rapporten varför det blir en negativ konsekvens med stora barngrupper angående ljudnivån trängseln och konflikterna. De beskriver det att i en stor barngrupp är det lättare att ljudnivån blir högre i och med att det blir lätt skrik, trängsel och bråk. Mer människor som är olika därför kan konflikter lättare uppstå. Detta är något som stämmer överens med barnskötarnas berättelser och utvärderingar som gjorts. Det tar särskilt upp barn som behöver lugn och ro inte har en möjlighet att få det när barngrupperna är för stora. De tar även upp lokalerna spelar en roll fast oftast är det så att lokalerna inte kan användas fullt ut.
Lorentzi (2012)
3.3 Att tillhöra en grupp
Thornberg (2006) menar att det inte finns någon direkt definition av begreppet grupp utan ett flertal. Några av definitionerna är en samling människor som samspelar med varandra. Det vill säga ett flertal människor som är beroende av varandra. Vidare skriver Thornberg att en grupp kan se ut och fungera på olika sätt. Han menar att detta kan vara en av anledningarna till att det inte finns någon direkt definition av begreppet grupp. Det finns också en skillnad på informella grupper och formella. En formell grupp innebär att man utgår från färdiga regler, rutiner och ett syfte som är klart. Fortsättningsvis skriver Thornberg (2006) att fritidshemmet ingår i den formella gruppen och oftast bildas det spontant smågrupper i den formella gruppen genom leken. Hur det finns referensgrupper som eleverna också kan ingå i t.ex. scoutgrupper, teatergrupper eller grupper som de vill ingå i t.ex. de coola gänget i klassen. Thornberg menar att detta är något som kan påverka elevens handlande och tänkande även om gruppen inte finns närvarande. För att förstå en grupp och dess innebörd får man gå in på vilka värden och attityder en grupp har. Det finns en förväntan på att pedagoger ska ha en specifik gestaltning och förmedla vissa värden till eleverna Thornberg (2006).
I föreläsningen En skola för alla 25/1 2011 beskrivs begreppet delaktighet som.
I vilka sammanhang får jag vara med?
I vilka sammanhang kan jag vara med?
I vilka sammanhang vill jag vara med
6
3.4 Dialog ett samspel mellan människor
Om man går tillbaka till antikens Grekland fanns redan då inlärning genom dialog. Sokrates använde sig av ett inspirerande lärande ”ett lärande som drivs av känslor och motiv, lusten att lära och kärlek till kunskapen” (Egidius 2005:31). Sokrates aktiverade andra atenare att genom samtal själv komma på lösningar på problem. Sokrates var mer handledare än lärare i sina samtal. ”Vad vi kan lära av Sokrates och Platon är att sådant som vi tänker ut och upptäcker själva har en helt annan dynamisk kraft i vår personlighet än sådant som andra talar om för oss att vi ska lära in och kunna återge” (Egidius 2005:32).
Frågeställningarna som Sokrates och Platon tog upp genom dialoger diskuteras även idag.
Sokrates dialog handlar om att genom samtal förbättra barns och vuxnas färdighet att tänka.
”Förmågan att använda det Sokratiska samtalet skapas genom att lärare och elever provar sig fram och testar samtalets regler” (Ann S Pihlgren, 2011, www.su.se) På detta sätt byggs en stödjande gruppkultur där man genom gester, blickar och kroppsspråk utvecklar ett tyst samspel där dessa då ger sympati och stöd för eleverna. Rollen en lärare har är att få tänkandet i diskussionen i fokus och att alla elever bemöts med samma respekt. Dessa samtal kallas Sokratiska samtal som man har istället för den traditionella klassundervisningen. I ett sokratiskt samtal får gruppen diskutera och tänka om olika frågor. Ettexempel är ”om Pippi Långstrump egentligen är en bra kompis?” (Pihlgren, 2011, www.su.se). Enligt Pihlgrens forskning utvecklas elevernas såväl som lärarens tänkande och samarbetsförmåga. I läroplanen för grundskolan (2011) inom centralt innehåll för årskurs 1-3 står det att eleverna ska kunna föra enkla samtal och föra dialoger med varandra och pedagogerna.
Eleverna ska ges förutsättningar att arbeta självständigt och lösa problem enligt läroplanen. I ett pressmeddelande av Elisabet Johansson (2002) ser man en negativ sida i detta att eleverna arbetar mycket med enskilt arbete där poängen med dialog försvinner. Författaren refererar till Nils-Erik Nilsson, som drar slutsatsen att genom för mycket enskilt arbete lär sig elever sämre.
Försöken att individualisera skolundervisningen leder oftast till klassrum där eleverna bara kommunicerar med läraren och inte med varandra. Det är dock i dialogen som förståelse och kunskap skapas. Vi behöver klassrum där problem och frågeställningar formuleras gemensamt.
Om skolan ska lyckas generera ny kunskap hos eleverna måste vi ta till ett kollektivt arbetssätt.
(Johansson, 2002)
7 För att samtal ska kunna ske mellan eleverna eller med fritidspedagogen samt läraren måste alla parter vara medvetande om hur viktigt lyssnandet är. I boken Kommunikation samspel mellan människor (Nilsson & Waldermarson, 2007) tar upp att i undervisning och debatter är det oftast större vikt på hur arbetet framförs än vilken förståelse det har, samt att i en argumentation verkar det vara viktigare att bli hörd än förstådd. Vidare skriver de att för att kommunikationen ska vara så effektiv som möjligt är det viktigare att vi lyssnar och tar emot korrekt information än ger. Det hänger egentligen på den som lyssnar för att en kommunikation ska äga rum än tvärtom. Konsten att lyssna är en mycket viktig del för att en bra kommunikation ska uppstå. Lyssnande kan ofta uppfattas som något negativt att man är passiv samt som en svaghet. Men ändå är konsten att lyssna något som är bristfälligt hos människor som gör att missförstånd ofta uppstår bland två parter. Författarna menar att det är skillnad att höra vad en elev säger medan att lyssna på en elev. Att lyssna på en elev är inte endast att höra eller uppfatta vad eleven säger utan mycket mer. Det rätta sättet att lyssna är enligt författarna att uppmärksamma, förstå och reagera. Vidare skriver författarna att lyssna innebär inte att man bara hört och kan tala om vad den andra parten har sagt utan att man måste förstå avsikten med det. Författarna bygger sin uppfattning om lyssna utifrån två olika delar ett är att ta emot och tolka hörselstimuli det andra är omvandla talat språk till något meningsfullt i medvetandet.
Nilsson & Waldermarson anser att vi har svårt fortsätta att lyssna på när någon pratar vi vill gärna fylla i meningarna detta för att vi gärna vill ha reda på vad den andre ska säga. Vidare skriver de att vi oftast tänker mer på vad vi ska säga om en stund än faktiskt lyssna på vad den andre har att säga. Vidare anser de att det är en anledning till att vi inte uppfattar allt som sägs antingen det sägs direkt eller vad som antyds. Fortsättningsvis skriver Waldermarson &
Nilsson om att lyssna är en social process där det är många saker man måste göra när man lyssnar på innehållet.
bekräfta den andre, definiera relation och situation, läsa av omgivningen, planera vårt eget tal och våra egna reaktioner och dessutom undvika att fastna i svårigheter med att tyda det som sägs och görs(Nilsson, Waldermarson 2007:87).
8
3.5 Sammanfattning
Redan när barnet fötts så skapas en relation till föräldrarna. Detta följer barnet vidare till nära och kära, d.v.s. barn, pedagoger och andra i deras närhet. Ihrskog (2006) menar att relationen är väldigt viktig för att man ska kunna lyssna på barnet, förstå och samtala med det. Dencik, Bäckström och Larsson (1998) tar vidare upp att det finns olika sorters kontakt med barnen men att den generella kontakten med ett barn finns först när väl situationen kräver det.
Barngrupperna har dubblerats sedan 1980 talet visar en vetenskaplig artikel av (Lorentzi, 2012). Resurserna har inte ökat på fritidshemmen även om barnen gjort det utan snarare tvärtom, nu är det nästan tre gånger så mycket barn på varje vuxen. Att det finns stora barngrupper på fritidshemmet bidrar till att uppdragen inte kan nås. Det handlar inte enbart om stora barngrupper utan att personalen har rätt kompetens samt hur lokalerna är (Lorentzi,2012). Thornberg (2006) menar att det finns olika grupper den informella och formella gruppen. I fritidshemmet ingår den formella gruppen som utgår från färdiga regler, rutiner och ett klart syfte. Det finns också referensgrupper som t.ex. scoutgrupper, teatergrupper eller grupper barnen vill ingå i som de ”coola gängen”. Detta kan påverka handlandet och hur barnet tänker även om gruppen är närvarande eller inte (Thornberg, 2006).
Dialog är något som fanns redan på antikens tid, Sokrates använde sig av dialog till människorna för att få dem att lösa problem som uppstått genom att samtala med varandra.
Detta är något som vi fortfarande använder idag (Egidius, 2005). Viktigt är att lyssnandet mellan pedagog och barn är bra för att samtal ska kunna ske. Konsten att lyssna på någon är viktigt för att kommunikation ska kunna ske. Det är skillnad att höra vad ett barn säger medan lyssna på ett barn (Nilsson, Waldermarson, 2007).
9
4. Metod
I detta kapitel redogörs vad för val av metod vilken metodansats som passat bra, det vill säga på vilket sätt information har hämtats. Hur jag gick tillväga för att få informationen och hur jag bearbetade informationen. En analys är hur det gick att använda metoden samt vilka fördelar och nackdelar metoden hade för mitt arbete.
4.1 Metodval
Mitt metodval var att göra intervjuer.
När man gör sitt val i en forskning är det viktigt att man har i åtanke att det finns flera olika sätt att forska på. Den kvalitativa forskningsmetoden är en av dem som utgår från vad personerna tycker mer än det praktiska. Jag använde mig av kvalitativ metod för att några av de utgångspunkter som beskrivs av Bryman (2007) är hur de intervjuade personerna man undersöker ser på världen. Detta passade min studie i och med undersökningen inriktade sig på vad för bild pedagogerna har. Hur fritidspedagogerna ser på verksamhetens helhet och uppfattar om en stor grupp påverkar hur deras arbete utförs (Bryman, 2007). Intervjuerna utformades ifrån kvalitativ metod (Bryman, 2007) som innebär att man utgår från de personer man intervjuat. Det finns olika sorters kvalitativa metoder, jag använde semi-strukturerad intervju detta gjorde för att jag använder mig av ett tema och för att få många svar. Semi- strukturerad intervju innebär att man utgår från hur man ställer sina frågor till den man intervjuar och hur den intervjuade personen förstår sig på frågorna. Den semistrukturerade metoden är att man använder sig av samma frågor till alla man intervjuar.
4.2 Urval
I början skulle skolorna vara helt slumpmässigt utvalda upptäckte en problematik att få tider med fritidspedagoger utan att pratat med dem innan. Detta bidrog till ett bekvämlighetsurval.
Det finns en skillnad på utbildning hos de två personer som intervjuades den ena var utbildad fritidspedagog medan den andra hade barnskötarutbildning. Detta kan ha bidraget till att svaren på frågorna blev olika. Anledningen till att det blev två pedagoger var för att en tackade ja på förfrågan genom mail och den andra var ett bekvämlighetsurval. Från början skulle jag göra en gruppintervju med två pedagoger som arbetade på ett fritidshem men en blev sjuk så fick intervjua endast en med barnskötarutbildning men arbetserfarenhet i fritidshem.
10
4.3 Genomförande
Undersökningen av studien genomfördes genom att kontakta olika skolor i en kommun via mail och telefonkontakt för att få intervjua fritidspedagoger. Jag valde att göra studien i södra Sverige för att jag hade nära till skolorna runt omkring. Intervjuerna skedde på fritidshemmen med avsikt att pedagogerna skulle känna sig trygga under intervjuerna. Informerade rektorer på olika skolor i en kommun att jag ville göra en intervju med fritidspedagoger. Skickade mail till rektorer och fritidspedagoger på olika skolor där jag meddelade att jag ville göra en intervju med fritidspedagoger och att de intervjuade skulle vara anonyma samt att intervjun skulle bli inspelad. Tog telefonkontakt med skolor efter det att jag skickat iväg ett 10-15 mail och knappt fått svar. För att få fram fakta till teorin användes biblotek och internet där vetenskapliga artiklar och böcker blev till grund för min forskning. En fritidspedagog och en barnskötare tackade ja till att bli intervjuade. Intervjun genomfördes på skolan för att de intervjuade skulle känna en trygghet. Intervjuerna tog ca 30 minuter för var och en de spelades in på mobilen.
4.4 Bearbetning och analys
Efter det att intervjuerna genomförts transkriberade jag texten hemma därefter bearbeta den och analysera svaren. Vid bearbetningen och analysen såg jag likheter och olikheter i resultatet. Till exempel att fritidspedagogen utryckte att det inte finns den tiden som behövs för att varje barn ska kunna känna sig sedd och det ansåg också barnskötaren på den andra skolan. Detta var en likhet, att det är mycket viktigt för ett barn att känna sig ”sedd” för att inlärningen av kunskap ska bli lättare. För stora barngrupper var en olikhet hos pedagogerna, fritidspedagogen ansåg inte att det var en för stor barngrupp medan den andra pedagogen ansåg att den var för stor. Endast en överblick på barnen bidrar till att ingen direkt kontakt med varje barn bildas det händer endast vid tillfällen som det är i behov av.
11
4.5 Trovärdighet och äkthet
I intervjun kan jag också se en skillnad på hur svaren blev. Barnskötaren frågade under intervjun om det var det svaret jag ”var ute efter” medan fritidspedagogen svarade utan att fråga om det var rätt eller fel. Detta gör att jag börjar fundera över hur mycket av det jag fick ut av frågorna som var korrekt i och med att den intervjuade var osäker så blir genast trovärdigheten mindre. Från början skulle jag göra en gruppintervju med två pedagoger som arbetade på ett fritidshem men en blev sjuk så fick intervjua endast en med barnskötarutbildning men arbetserfarenhet i fritidshem. Detta kan också vara en faktor som spelar roll i resultatet
4.6 Etiska kriterier
Vetenskapsrådet Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (1990) tar upp hur viktigt det är att de som intervjuas inte får någon påtryckning eller någon form av påverkan ifall intervjupersonen skulle vilja avsluta intervjun innan den är klar. De två pedagoger som jag intervjuade hade båda gett sitt samtycke och visade intresse under hela intervjun. Vetenskapsrådet har fyra huvudkrav som gäller för individens skydd;
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Genom min första kontakt via telefon och via mail och under arbetets gång tog jag som intervjuare hänsyn till samtliga krav. Informerade personerna om alla kraven tydligt innan intervjuerna sattes igång.
4.7 Metodkritik
Känner man personen som ska intervjuas innan kan det bidra vad svaren blir och att det är för personlig (Bryman, 2007). Ett annat sätt att försöka förklara kvalitativ forskning är att beskriva det utifrån vad kvantitativ forskning är och sätta det som motsaten till kvalitativ. Ett problem som kan uppstå här är att man endast beskriver vad den kvantitativa forskningen inte är jämfört med vad den kvalitativa är Bryman (2007).Att använda sig av kvalitativ metod var något som passade min undersökning mycket bra för att få ett så trovärdigt resultat som möjligt. Det var väldigt olika skolor där intervjuerna utfördes och det var endast två olika skolor därför är det svårt att generalisera om det var rätt metodval samt om detta gäller för alla
12 stora/mindre skolor. Intervjuerna fungerade bra i och med att jag fick många olika svar och svaren berörde mitt område.
4.8 Sammanfattning
I undersökningen användes kvalitativ forskningsmetod istället för kvantitativ för att få en fördjupad bild av vad pedagogerna ansåg om temat. Du får ett större djup av en kvalitativ forskningsmetod anser Bryman (2007) och det behövdes därför att jag inte hade så många intervjuer samt att inga enkäter skickades ut. Hade jag valt att skicka ut enkäter anser jag att många svar hade blivit lika, korta och svårtolkade vid analysen. Valde att göra en semi- strukturerad intervju för att den bygger sin grund på att intervjufrågorna som ställs följer ett och samma tema. Den ostrukturerade intervju metoden kan istället utgå till exempel från en enda fråga där forskaren sedan ställer följdfrågor utifrån de svar som han får, den intervjuade får med andra ord associera mer fritt. En semi-strukturerad utgår alltså mer från ett flertal färdigskrivna frågor men måste inte tas i den följd de är skriva, medan en ostrukturerad intervju kan man förklara mer som ett samtal Bryman (2007).
13
5. Resultat och analys
I detta kapitel kommer min studie att visa ett resultat som speglas av de intervjuer som gjorts.
Intervjuerna som gjorts var på två skolor i en större kommun i södra Sverige. Jag kommer redovisa svaren och frågorna från intervjuerna här nedan. I kapitlet görs även en analys till varje frågeställning och frågorna som är i resultatdelen är de undersökningsfrågor jag använt mig på intervjuerna.
Hur gör du då när ni arbetar med barnen är det genom monolog mycket eller dialog?
Barnskötaren anser att de arbetar med dialog med barnen genom att de får säga vad för ord som finns på en bokstav. Monolog som sker är att pedagogerna berättar vad som ska göras med bokstaven. Då får alla barnen säga någonting om de kommer på något I. Kommer de inte på något säger de pass sen berättar vi vad vi ska göra med den här bokstaven frågar om alla har förstått sen redovisar någon för hur vi ska göra.
I den andra intervjun ansåg fritidspedagogen att det var för mycket monolog men att det var svårt att få in dialog på fritidshemmet. Det som utmärkte sig var det fritidsråd som de hade varje vecka där dialog var i centrum med barnen. Ansåg också att det var nog tyvärr mer monolog än dialog.
Analys: Egidius (2005) menar att dialogen är ett viktigt redskap att använda för att lära ut kunskap samt att det förbättrar barnens och vuxnas sätt att tänka. Fritidspedagogen tyckte det var mycket viktigt med dialog men att tiden som fanns till det var mindre än hon velat.
Pihlgren (2008) anser att genom dialog med barnen så byggs det upp en gruppkultur med gester, blickar och ett kroppspråk som bildar ett tyst samspel med stöd och sympati för barnen. Genom ett sokratiskt samtal så får både pedagoger och barnen i gruppen diskutera och tänka om olika frågor.
Hur får du in delaktighet med eleverna?
Barnskötaren tyckte att det var viktigt med delaktighet, detta arbetade de med genom att fråga barnen varje dag om de fått vara delaktiga i lekar på raster. Samling var ett annat sätt pedagogen använde sig av för att få in en delaktighet i gruppen.
Fritidspedagogen på den mindre skolan arbetade med delaktighet mest på fritidsråden. Det finns alltid en skapande aktivitet på fritidshemmet. Efter aktiviteten sker alltid utvärderingar för att se vad barnen tycker sen lägger man upp fritidsaktiviteter med det i bakhuvet. Viktigt
14 att barnen får berätta för sina kompisar hur man ska göra i en aktivitet när de har en i t.ex.
fritidsgympan som sker en gång i veckan.
Analys: Att vara delaktig i något t.ex. en grupp är något Thornberg (2006) skriver om att det finns olika grupper som barn kan vara delaktiga i. På fritidshemmet finns den formella gruppen som är den med färdiga regler, rutiner här är det samlingar och styrda aktiviteter som ingår som båda pedagogerna använde sig av.
Hur arbetar du för att se varje barns behov och förutsättningar?
Här tog fritidspedagogen upp fritidsrådet igen som ett moment där de jobbar utefter barns behov och förutsättningar. Tyckte det var viktigt att man såg varje barn och vad varje barn behöver t.ex. lugn och ro eller vara aktiva när det behövdes. Att arbeta efter varje barns behov och förutsättningar var något barnskötaren hade svårighet att svara på, barnskötaren svarade att man inte ”drar alla barn över en kam”. ”Vi försöker tillgodose barnens behov beroende på vad det är, en del barn har ju större behov än vad andra har”
Analys: Ihrskog (2006) menar att det är mycket viktigt för ett barn att känna sig ”sedd” för att inlärningen av kunskap ska bli lättare. Uppmärksamhet är något som bidrar till en bättre inlärning av kunskap anser Ihrskog (2006).
Läroplanen säger då ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Hur ser ni på det? Hur arbetar ni kring det målet?
Här hade barnskötaren och fritidspedagogen delade åsikter att inget barn är likt något annat.
Barnskötaren anser också att de barnen som hörs mest är tyvärr de som syns mest. Detta gör att vissa barn inte får den uppmärksamhet de behöver och det är viktigt att man inte glömmer bort de barn som inte hörs på samma sätt. Fritidspedagogen svarade att det är viktigt att man formar uppgifterna efter barnet, inte för svårt och inte för lätt då tröttnar barnet dvs. man försöker se till varje barns behov utifrån vad de kan.
Analys: Detta styrks av Ihrskog (2006) att det är viktigt att samtala med barnet, lyssna på det, ta reda på och förstå barnet. Viktigt att man ser situationen utifrån barnets synvinkel och hur de upplever det som händer.
15 Preciserade frågan: vad är att se varje elev för er?
Fritidspedagogen på den mindre skolan säger att det är att man lyssnar på varje elev, se vad den eleven kan samt vad den vill. Viktigt att man inte endast ser till gruppen utan till varje barn i gruppen, det som är viktigast är att barnen känner sig sedda och att de ser att vi har tid till dem. Barnskötaren tycker det är viktigt att man hälsat på alla barnen en gång varje dag.
Sen anser barnskötaren att de ser barnen ganska bra. De har samling alltid innan mellanmålet där barnen blir ”sedda”.
Analys: Ihrskog (2006) styrker också att det är viktigt att ett barn får känna sig älskat för den hon/han är. Nilsson, Waldermarson (2007) skriver att det är viktigt att lyssna på barnen mer än att ge information för att få en bra kommunikation. Konsten att lyssna kan bidra till att mindre konflikter sker och färre missförstånd uppstår.
Följdfråga. Om man tänker på bästa sätt och haft fria möjligheter hur skulle ni vilja arbeta med det då?
Barnskötaren svarade att de hade behövts mer vuxna för att de hade 35 barn inskrivna.
Fritidspedagogen ville att man skulle kunna jobba lite mer i smågrupper. Annars ansåg fritidspedagogen att de hade det rätt bra på fritidshemmet.
Analys: Den vetenskapliga artikeln av Lorentzi (2012) visar att nedskärningar som hänt efter 1980 talet har bidragit till svårigheter för fritidshemmen att följa sina mål. Högre ljudnivåer i grupperna, mer mobbning och fler konflikter.
Hur tror du barnstorleken på fritidshemmet påverkar arbetet?
I intervjuerna framgick det att barnstorleken var något som påverkade hur arbetet på verksamheten utfördes. Detta hade pedagogerna samma åsikt om. Barnskötaren sa ” Om man går tillbaka till min tid för ca 30 år sen så var vi runt 15-20 barn på fritids med tre vuxna. Då åkte man på utflykter som simhallen och idag finns det ingen möjlighet till detta”.
Fritidspedagogen påpekade också att med lite personal på stor barngrupp blir det svårt att utföra några aktiviteter alls speciellt med de barn som har särskilda behov.
Analys: Enligt Lorentzi (2012) påverkar barngruppens storlek att ljudnivån blir högre, det kan bli fler konflikter med barnen. Lätt att det blir högre skrik och trängsel pga. den stora gruppen.
16 De som tar särskild skada är barn med särskilda behov. Den stora viktiga delen är att för stora barngrupper och för lite personal bidrar till att fritidshemmets uppdrag inte kan uppnås.
Hur arbetar du med stora barngrupper?
Barnskötaren svarade att de gör så gott de kan. De försöker att alltid erbjuda en styrd aktivitet till barnen som finns på ett fritidsschema. Fritidspedagogen har inte så ofta stora barngrupper men ifall det skulle hända att någon blir sjuk och ingen vikarie finns blir det fri lek för barnen för att kunna ha en överblick.
Analys: Endast en överblick på barnen bidrar till att ingen direkt kontakt med varje barn bildas det händer endast vid tillfällen som det är i behov av det styrks av Dencik, Bäckström och Larsson (1998).
17
6. Diskussion
I detta kapitel kommer jag redovisa min diskussion kring teorin och vad intervjuerna gav för svar på min frågeställning. I slutet av kapitlet kommer det finnas en liten del vad man kan göra för att forska vidare om detta.
6.1 Resultatdiskussion
Det första som jag tar upp handlar om uttrycket att se varje elev. Den ene pedagogen på intervjun svarade: ”vi försöker alltid se till att vi pratat med barnet minst en gång”. Enligt min aspekt: Räcker det då att bara prata med barnet? Är det att man faktiskt har lyssnat på barnet?
Det gör att ”signalerna” man får från skolan är att det finns för lite pedagoger för att tiden till varje barn ska vara bra. Detta anser jag är en mycket viktig del i en skola för att verksamheten ska fungera på ett bra sätt och att målet i läroplanen för grundskolan ska kunna nås. Speciellt för de barnen med särskilda behov som oftast behöver en pedagog vid sin sida. Medan på den andra skolan där fritidspedagogen jobbade så var detta inget stort problem. Där hade dock inte skolan så många barn med särskilda behov, vilket kan göra att verksamhetens arbete blir lite annorlunda. Rektorns sätt att arbeta tillsammans med sin personal tror jag också spelar en stor och viktig roll det kändes som det var ett större samarbete på just den fritidspedagogens skola än där den andre pedagogen arbetade.
En annan sak jag reagerade på var hur den första pedagogen jobbade med dialog det exempel hon tog upp var de arbetade med en bokstav sen fick barnen säga något på bokstaven, kunde de inte fick de säga pass. Det framgick inte i intervjun hur de gör om ett barn säger pass för då faller hela poängen med dialog. Detta anser jag kan vara ett mindre bra sätt att arbeta på för att det kan lätt bli att barn glöms bort eller inte får den tid de behöver för att kunna svara på frågan. På detta sätt motsäger pedagogen lite sig själv. Jag som författare drar slutsatsen att detta bidrar till att det blir svårt att jobba efter varje barns behov och förutsättningar ifall sådana fall uppstår. Mina tankar om att kunna förbättra arbetet på en skola är att jobba mera med små grupper där barnen delas in och får använda av t.ex. drama färdigheter för att öka gruppens trygghet och samarbete. Detta kan bidra till en bättre gruppdynamik och mindre missförstånd i och med barnen får lära sig att lyssna på varandra. Under min utbildning till fritidspedagog fick vi studenter lära oss hur viktigt det var att jobba ihop som en grupp och att med samarbete kan man klara av det mesta. Det här är något jag använt mig utav mycket i mitt arbete att komma nära gruppen som pedagog och bygga vidare på vad gruppen behöver
18 försöka hitta deras styrkor och svagheter. Att komma ut i verksamheten och arbeta med gruppdynamik har gett mig erfarenheten att det är svårt från början och tar mycket kraft från en men i längden har det blivit lättare att fungera som grupp. Jag har använt mig av drama övningar där man får jobba i grupp och där vem som helst i gruppen kan bli med varandra detta för att ”sära” på de barn som alltid hänger ihop annars. Anser att det kan vara bra att få vara med kompisar man inte är så ofta med för att upptäcka nya tankar.
Jag anser att det är skillnad på en större skola i ett samhälle än en skola som är mindre samt att samhälles storlek spelar en stor roll. I ett mindre samhälle finns det mindre barn som ska skrivas in på skolan och fritidshemmet. Däremot kan det finnas mindre personal till varje barn dock tror jag generellt att på större skolor finns det mindre tid till varje barn på fritidshemmet.
När det gäller att se ett barn kan man diskutera vad som egentligen räknas att ”se det”.
Pedagogen ansåg att det var viktigt att man hade hälsat på barnet minst en gång varje dag för att man skulle ha sett barnet men försökte alltid ha med i tanken att inte glömma de barnen som inte syntes så mycket. Fritidspedagogen ansåg istället att det viktigaste var att barnet hade känt sig sedd. Fritidspedagogen har både tanke och handling.
Mina erfarenheter av större skolor är att det behövs fler personal än vad de har och att mindre skolor ofta har tillräckligt med personal. Hur gruppen påverkas av detta är något jag inte kan fastslå med de två intervjuer jag utfört utan endast dra egna slutsatser om att det kan vara så.
För att få ett mer säkert resultat måste fler skolor undersökas genom exempelvis observationer av hur barngrupper påverkas med lite fritidspedagoger omkring sig respektive flera. Om man vill forska vidare om detta anser jag att man behöver göra en större utsträckning med fler intervjuer.
6.3 Metoddiskussion
En del av den kritik som riktas emot kvalitativ forskning kommer ifrån kvantitativa forskare som menar att den kvalitativa forskningens resultat utgår för mycket ifrån vad forskarna anser är viktigt och betydelsefullt samt det nära förhållandet till sina undersökningspersoner. Detta är något som kan påverka undersökning på ett mindre bra sätt. Därför att forskaren lägger för mycket av sina egna uppfattningar och tankar i forskningen. Skillnad mellan kvantitativ och kvalitativ forskning är till exempel att mätningen i kvantitativ är siffror jämfört med kvalitativ där det är mer ord Bryman (2007). Vidare skriver Bryman (2007) att det finns fler märkbara
19 skillnader att den kvalitativa forskningen kan använda sig av tyngden för sociala egenskaper och förståelsen av det jämfört med naturvetenskapen som kvantitativ använder sig av.
Kvantitativ forskning baseras på de rent praktiska forskningsresultaten. Bryman (2007) menar att det inte är helt enkelt att skilja på kvantitativ forskning och kvalitativ därför att det inte finns en strikt skiljelinje. Han tar vidare upp olika anledningar till varför det är svårt att skilja dem åt.
Uttrycket ”kvalitativ forskning” tolkas ibland som ett synsätt inom samhällsvetenskapen där man inte samlar in eller generar kvantitativa data. Många som skriver om kvalitativ forskning ställer sig kritiskt till en sådan syn, eftersom det som gör forskningen kvalitativ inte enbart handlar om frånvaro av siffror (Bryman, 2007:250).
6.4 Fortsatta forskningsfrågor
Om jag hade fortsatt att forska vidare inom detta område hade jag velat ta upp hur politiker tänker kring barngrupper och om det finns möjlighet att utveckla en bra skola i större barngrupper utan att kunskapsutvecklingen tar skada dvs. inlärningen av kunskap. Samtidigt d.v.s. skulle det vara intressant att se om det finns någon skillnad på hur man arbetar i större kommuner jämfört med mindre kommuner.
Hur ser politiker på stora barngrupper och vad anser politiker om delad barngrupp?
Hur arbetar skolverket för att förbättra förhållandena mellan elev och lärare på fritidshemmen?
Hur fungerar samarbetet mellan lärare och fritidspedagog för att främja elevers utveckling?
20
Referenser
Bryman, Alan. (2007). Samhällsvetenskapliga metoder, Liber AB, Malmö, Egidius. Henry (2005) Att vara lärare i vår tid, Natur och Kultur, Stockholm,
Ihrskog, Maud. (2006). Kompisar och kamrater: Barns och ungas villkor för relationsskapande i vardagen, Växjö universitet
Nilsson, Björn, Waldermarson,Anna-Karin, (2007). Kommunikation samspel mellan människor, Författarna och studentlitteratur,
Thornberg. Robert, (2006). Det sociala livet i skolan, Liber, Stockholm,
Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidhemmet 2011, Stockholm (Johansson, Elisabeth) (Publicerat 2002-12-02) Enskilt arbete kan försämra elevers lärande.
Karlstads universitet (hämtat 2013-03-05)
http://www.kau.se/om-universitetet/aktuellt/nyheter/pressmeddelanden/1821 Lorentzi,Ulrika. (2012). Rapporten har någon sett Matilda?
( Hämtad 130127)
http://www.kommunal.se/PageFiles/136886/Rapport%20Har%20n%C3%A5gon%20sett%20 Matilda.pdf
Persson, Sven.(2008) . Forskning om villkor för yngre barns lärande i förskola, förskoleklass och fritidshem. Vetenskapsrådets rapportserie 11
http://dspace.mah.se/dspace/bitstream/handle/2043/7162/VR2008_11.pdf;jsessionid=7A420C 4A4DA4F01964BB924082DC24FB?sequence=1
Pihlgren, Anna (2011) Med Sokrates i klassrummet utvecklas elevernas tänkande och maktbalansen ändras, Stockholms Universitet (hämtat 130420)
http://www.su.se/om-oss/press-media-nyheter/pressrum/med-sokrates-i-klassrummet- utvecklas-elevernas-tankande-och-maktbalansen-andras-1.7010
Vetenskapsrådet (1990) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vetenskapsrådet , ISBN:91-7307-008-4
Linneuniversitetet. (2011-01-25) En skola för alla. Muntlig föreläsning
Bilaga A
Intervju
Hur gör du då när ni arbetar med barnen är det genom monolog mycket eller dialog?
Ser du någon skillnad på hur ni arbetar nu jämfört med hur ni arbetade innan den nya läroplanen kom? Tydligare? Svårare?
Hur arbetar du för att se varje barns behov och förutsättningar?
Hur får du in delaktighet med eleverna?
Finns det delaktighet ni har som inte barnen ser exempel mellanmålet vad de vill äta?
Läroplanen säger då ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande . Hur ser ni på det? Hur arbetar ni kring det målet?
Preciserade frågan: vad är att se varje elev för er?
Följdfråga. Om man tänker på bästa sätt och haft fria möjligheter hur skulle ni vilja arbeta med det då?
Hur tror du barnstorleken på fritidshemmet påverkar arbetet?
Hur arbetar du med stora barngrupper?
Bilaga B
Mitt namn är Martin Siöström jag läser sista terminen till fritidspedagog här i Växjö på Linneuniversitetet. Jag har påbörjat mitt examensarbete som ska ha sin utgångspunkt i fritidspedagogens mål att ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.
Till detta arbete skulle jag vara mycket tacksam om jag kunde få intervjua era fritidspedagoger med frågor som behandlar detta område.
Intervjun kommer att spelas in för att underlätta skrivandet men anonymitet kommer garanteras till er. Det kommer inte vara många frågor i intervjun så lång tid behövs inte.
Med vänlig hälsning Martin Siöström
Tid är ni välkomna att höra av er om.
Finns på mail xxxxxx
Finns även på mobilnummer xxxxxx
