• No results found

Idrottares upplevda kunskaper om kost i relation till kroppsuppfattning

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Idrottares upplevda kunskaper om kost i relation till kroppsuppfattning"

Copied!
57
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Idrottares upplevda kunskaper om kost i relation till kroppsuppfattning

En intervjustudie med unga idrottare

Författare: Marina Sjöberg Handledare: Pernilla Hedström &

Owe Stråhlman

Examinator: Bo Carlsson

(2)

Sammanfattning

Bakgrund: Idrott på elitnivå definieras sällan som hälsosamt. Individer som utvecklar en elitidrottskarriär, ställs inför olika val och ofta kan dessa val vara avgörande för såväl hälsan som för den idrottsliga prestationen på såväl kort som lång sikt. För en idrottare kan kroppen ses som ett verktyg och för att lyckas prestera optimalt är det viktigt att göra val som leder mot detta mål. Viktigt i detta sammanhang är bland annat att uppnå en balans mellan fysisk belastning och återhämtning i strävan att uppnå en

prestationsförbättring och för att undvika ohälsa. Flera studier visar på ett otillräckligt energiintag hos idrottare och de konsekvenser detta kan medföra samtidigt som det saknas studier gjorda på idrottares kostkunskap i samband med idrottande.

Syfte: Syftet med denna studie är dels att beskriva unga idrottares kunskaper om kost, dels också deras upplevda begriplighet och hanterbarhet om denna kunskap kopplat till idrottsutövande och kropp.

Teori: I denna studie tolkas och analyseras resultatet av intervjuerna i huvudsak med hjälp av Antonovskys (1987, 1991) hälsoteori och huvudbegrepp. Vidare tolkas och analyseras respondenternas utsagor med hjälp av Self-determination theory (Deci &

Ryan 2007).

Metod: För att undersöka unga idrottares syn på kost med koppling till idrott och hur denna syn påverkar kostval, är en intervjuundersökning som datainsamlingsmetod vald.

Datainsamlande metod var semistrukturerade intervjuer. Inklusionskriterier för deltagande var att respondenterna skulle gå på ett idrottsgymnasium i Sverige och ha friidrotten som sin huvudidrott. Med detta urval söktes seriösa idrottare med såväl en idrottslig historia som en idrottslig framtid framför sig. Urvalet av respondenter var avsiktstyrt och unga friidrottare mellan 16 och 18 år, inom skilda grenar och kön valdes ut (fyra män och sex kvinnor). En kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod och en hermeneutisk kunskapsansats låg som teoretisk grund för tolkningar av

resultaten.

Resultat: Ur beskrivningskategorierna utvecklades två teman, där det ena var medvetenhet och det andra var respondenternas hanterbarhet. Underkategorier i det första temat var kostmedvetenhet, normmedvetenhet och känslomedvetenhet.

Underkategorier i det andra temat var kunskap, trygghet och kroppskännedom.

Diskussion: Det fanns en upplevelse av påverkan av samhällets normer vad gäller en normativ kroppssyn. Respondenterna upplevde sig trygga både i sig själva och i sin miljö och de gjorde kostval som kändes rätt för just dem. För att unga idrottare ska

(3)

kunna göra kostval som är positiva både för deras idrottsliga prestation och hälsa behöver de ha kunskap kring vad det innebär att äta tillräckligt och på ett bra sätt vilket det rådde osäkerhet kring om de faktiskt hade. Målet för den unga idrottaren är att prestera men vägen dit och livet i stort ska därför kännas meningsfullt. De behöver ha en känsla av sammanhang.

Nyckelord: attityd, kostbeteende, kostunskap, kroppsuppfattning, idrottsnutrition, idrottsprestation

(4)

Abstract

Background: Sports at the elite level are not always associated with what is defined as health. Individuals, such as current studies young athletes, are faced with many choices during one day and often these choices can be crucial for both health and athletic performance in both the short and the long term. For the athlete, the body is a tool and to achieve optimal performance it is important to make choices that favor them towards this goal. They should strive to achieve a balance between physical stress and recovery in striving to achieve a performance improvement and to avoid illness. Several studies show an insufficient energy intake in athletes and the consequences this can have at the same time as there are no studies done on athletes' views on diet knowledge and sport.

Purpose: The purpose of this study is partly to describe young athletes' knowledge of diet, also their perceived comprehensibility and manageability about this knowledge linked to sports practice and body.

Theory: In this study, the results of the interviews are interpreted and analyzed mainly with the help of Antonovsky's (1987, 1991) health theory and main concepts.

Furthermore, respondents' statements are interpreted and analyzed using Self- determination theory (Deci & Ryan 2007).

Method: To investigate and increase the understanding of young athletes' views on diet and body and how this view affects their dietary choices in practice, a qualitative method was considered most appropriate. The data collection took place through semi- structured interviews. The inclusion criteria for participation were that the respondents would attend a sports high school in Sweden. The sample of respondents was

intentionally controlled and young athletes between the ages of 16 and 18 were selected in different branches and genders (four men and six women). A qualitative content analysis was used as the method of analysis. For further in-depth, the results obtained in this study were discussed and compared with previous research and theories. Categories and themes are discussed with the support of Antonovsky's health theories. The

discussion is done through a hermeneutic "back and forth process" between parts and whole that builds on each other.

Furthermore, respondents' behavior was interpreted and analyzed using self- determination theory (self-determination theory), which is a theory of motivation.

Result: Two themes were developed from the description categories, one of which was awareness and the other was the manageability of the respondents. Subcategories in the

(5)

first theme were diet awareness, norm awareness and emotional awareness.

Subcategories in the second theme were knowledge, security and body awareness.

Diskussion: There was an experience that many were influenced by society's norm, for example a certain body ideal. Respondents who felt safe in themselves and in their environment made diet choices that felt right for them in their bodies. In order for young athletes to be able to make diet choices that are positive for both their athletic performance and health, they need to have knowledge of what it means to eat enough and in a good way. The goal for the young athlete is to perform in athletics, but the way there and life in general should feel meaningful. They need a sense of context.

Keywords: Attitude, Dietary behavior, Dietary knowledge, Body image, Sports nutrition, Sports performance

(6)

Tack

Tack alla ni som peppat mig till att fortsätta denna, lite halvkrokiga resa…

Ni har lagt ner såväl massor av tid (fritid) som energi på mig och min forskning. Utan er hade jag aldrig orkat fortsätta mitt skrivande och absolut inte med samma glädje som jag känt. Nu har jag, trots allt, lyckats med detta. Även i denna stund känner jag såväl en glädje som energi och inte minst ett fortsatt driv. Ni har gett mig suget att fortsätta min forskarresa.

Ni är bäst; Christan Augustsson, Pernilla Hedström, Jenny Jacobsson och inte minst Owe Stråhlman. Dessutom Kristin Ungerberg, barndomsvän, bollplank och stora stöd.

(7)

Innehållsförteckning

1. Introduktion

………...1

2. Bakgrund

………..3

2.1 Begrepp………...3

2.1.1 Hälsa………..…..3

2.1.2 Idrott och fysisk aktivitet……….3

2.1.3 Energibehov hos idrottare………...……4

2.1.4 Energibrist hos idrottare/ Relative energy defiency in sport……….…4

2.1.5 Kost/ Livsmedel………...……….…4

2.1.6 Näring/ Nutrition……….…4

2.1.7 Idrottsnutrition……….…5

2.1.8 Motivation………5

2.1.9 Självkänsla………..………...5

2.2 Problemområde och syfte………...6

3. Tidigare forskning

………...7

3.1 Sammanfattning………...10

4. Teoretisk ram………..………...11

4.1 Sammanfattning………...14

5. Metod

………16

5.1 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt………16

5.2 Datainsamling………..17

5.3 Urval……….17

5.4 Genomförande……….18

5.5 Etiska övervägande………...………..18

5.6 Dataanalys………..………..………19

6. Resultat

………21

6.1 Medvetenhet……….21

6.1.1 Kostmedvetenhet………21

6.1.2 Normmedvetenhet………..23

6.1.3 Känslomedvetenhet………25

6.2 Hanterbarhet………...26

6.2.1 Kunskap………..26

6.2.2 Trygghet……….28

(8)

6.3 Resultatsammanfattning……….30

6.3.1 Medvetenhet………...31

6.3.1.1 Kostmedvetenhet………..31

6.3.1.2 Normmedvetenhet………31

6.3.1.3 Känslomedvetenhet….……….………...31

6.3.2 Hanterbarhet………...31

6.3.2.1 Kunskap……….31

6.3.2.2 Trygghet……….32

6.3.2.3 Kroppsuppfattning………...32

7. Diskussion

………...33

7.1 Resultatdiskussion………..……….33

7.2 Metoddiskussion………..38

7.3 Vetenskapligt bidrag och framtida studier………...39

7.4 Sammanfattande diskussion………...…40

Referenser………...42 Bilagor………...I

Bilaga A Informerat samtycke………. I Bilaga B Intervjuguide………...II

(9)

1. Introduktion

Det finns studier som visar att elitidrottare, jämfört med icke idrottande individer, har mer kunskaper om och relevantare inställning till kost, men att kunskapen inte alltid omsätts i praktiken (Cupisti, Alessandro, Castrogiovanni, Barale & Morelli, 2002;

Douglas & Douglas, 1984; Rash, Malinauskas, Duffrin, Barber-Heidal, & Overton, 2008). Det visar på ett behov av ytterligare studier avseende betydelser av kunskap kring kostval och attityder till kost hos idrottare. Studier på unga idrottande

populationer saknas i det närmaste helt.

Det finns olika budskap om hur individer bör äta och hur de bör träna för att uppnå hälsoeffekter och för att må bra. Påstående och uppmaningar i media kan vara: Ät magnesium, börja dagen med en ingefärashot, ta proteintillskott, drick energidryck med BCAA (som ofta inte ens ger någon energi i form av kalorier), ät långsamma

kolhydrater eller helst inga alls, ät enligt Paleo, tänk på miljön och ät veganmat. Det kan vara svårt att urskilja vilka budskap som är vetenskapligt underbyggda samt veta vilka budskap som syftar till enskilda individer (Livsmedelsverket, 2020). Faktorer som påverkar individer handlar om både somatisk och psykisk status, individens livsstil och levnadsvanor, om man är överviktig eller underviktig.

För vissa skapar ett hälsopåståenden stress, en stress som kan leda till att individer går till överdrift, en överdrift som på sikt kan leda till en ohälsosam situation. I vissa fall kan det till och med handla om en inkörsport till en ätstörning (Cohen & Babey, 2012;

Wiseman, V., Sunday, S., & Becker, A., 2005).

Kost och kostvanor är ett komplicerat område, vilket också gjort att frågor kring mat och matvanor har blivit både onyanserade och även detaljerade kring specifika delar såsom prestation, ”superhälsa” och kroppsvikt. Det förefaller därför angeläget att både förmedla kunskaper om kost, men också avdramatisera ätandet och bibehålla de positiva känslorna kring måltiden i vardagen. Samtidigt har vissa grupper, exempelvis idrottare, särskilda behov av måltidsplanering och att också kontrollera sitt energi- och

näringsbehov (Consensus Conference on Nutrition in Sport, 2011; Sveriges Olympiska Kommitté, 2016).

(10)

För en idrottare är prestation på hög nivå viktig för att nå toppresultat och då finns risk att fokusera på ohälsosamma vanor både vad gäller kost och prestation (träning). Men hur upptäcks att en aktiv idrottare är i farozonen för att utveckla exempelvis ätstörning eller hur upptäcker man att personen redan är drabbad? Vad skiljer en sund

kostmedvetenhet i strävan att må bättre från ett tvångsmässigt kontrollerat ätande?

Forskning visar att en sund kostmedvetenhet handlar om ett varierat allsidigt och tillräckligt matintag med näringsriktiga livsmedel och regelbundna måltider ”timade”

efter träningstider (Blond, 2008; Groesz, Levine & Murnen, 2002).

Idrott på elitnivå förknippas inte alltid med vad som definieras som hälsosamt beteende.

Idrottande individer ställs inför många val under en dag och för unga idrottare kan dessa val vara avgörande för såväl hälsan som för den idrottsliga prestationen både på kort och lång sikt. För idrottaren är kroppen ett medel för att prestera optimalt och för att uppnå en balans mellan fysisk belastning och återhämtning, i strävan att uppnå en prestationsförbättring och för att undvika ohälsa såsom exempelvis

överbelastningsskador (Difiori, Benjamnin & Brenner, 2014).

Studier visar på förekomsten av otillräckliga energiintag hos idrottare och de

konsekvenser som detta kan medföra (Cupisiti et al., 2002; Melin et al., 2014; Mountjoy et al., 2014) samtidigt som det saknas studier gjorda på idrottares kunskaper om fullgod kost (med tanke på till exempel energi) i relation till sin kroppsuppfattning.

Aktuell studie är ett bidrag till att öka förståelsen för unga idrottares kunskap om kost.

Med detta som grund kan förutsättningar till bättre vägledning öka, och det i sin tur kan leda till ett sunt idrottande hos individer i samhället. Ett idrottande där idrottarna förblir skadefria och hela, upplever ett välmående och en god total hälsa såväl under som efter sin karriär. Detta bidrag kan vara värt mycket på individuell nivå men kan även ses ur ett större samhällsperspektiv då allt från upplevda känslor hos individen till en kostnad för samhället kan påverkas.

(11)

2. Bakgrund

2.1 Begrepp

I detta avsnitt ges definitioner av de centrala begrepp som förekommer i den aktuella studien.

2.1.1 Hälsa

Hälsa definieras både som ett mål och ett medel för att nå andra mål (Brülde &

Tengland, 2003). Om hälsa betraktas som ett medel och en resurs i vardagen, och inte som det övergripande målet, kan det beskrivas utifrån Världshälsoorganisationens fortfarande aktuella Ottawa-manifest (WHO, 1986) vilken också betonar aspekter av både psykisk och social karaktär. Brülde och Tengland (2003) inkluderar även en dimension av välbefinnande i sin hälsodefinition. Denna handlar om upplevelsen av att må bra trots eventuell objektiv ”ohälsa”. En individ kan alltså uppleva sig må bra (subjektiv känsla) och ha en känsla av välmående trots att hälsotillståndet förändras/

försämras (objektivt sett). Enligt Antonovskys (1987, 1991) teorier utgör det friska, positiva och hälsosamma utgångspunkten för tanken. Hälsa ses som något man har mer eller mindre av vid olika skeenden i livet. Hälsa är således inget statiskt tillstånd utan ses snarare som ett kontinuum där vi rör oss fram och tillbaka. Antonovsky (1987, 1991) liksom Naidoo och Wills (2007) menar att hälsotillståndet är föränderligt över tid och påverkas av faktorer i vår vardag såsom socialt utanförskap, ekonomi,

arbetsförhållanden och inte minst individuella livsstilsfaktorer (som i sin tur kan leda till välfärdssjukdomar som till exempel fetma och diabetes).

2.1.2 Idrott och fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet definieras som all kroppsrörelse som ökar energiförbrukningen, utöver den energiförbrukning vi har i vila. Idrott innehåller fysisk aktivitet, ofta med inriktning mot tävling eller kroppslig träning. Idrott innefattar även fysiska aktiviteter som saknar tävlingsmoment, inklusive motionsidrotter som joggning, stavgång och aerobics (Mattsson, Jansson & Hagströmer, 2016). Piggings (2019) synsätt på fysisk aktivitet inkluderar även sociokulturella perspektiv och menar att röra på sig inte enbart handlar om en fysiologisk process isolerad från omvärlden, utan att fysisk aktivitet också kan utföras i ett sociokulturellt sammanhang.

(12)

2.1.3 Energibehov hos idrottare

Total energiförbrukning är summan av den energiförbrukning som härrör från vila (basalmetabolismen), matsmältning (termisk effekt av måltid) och från fysisk aktivitet.

Energiförbrukning från fysisk aktivitet består av summan av energiförbrukningen vid olika intensitet, där högre intensitet ger proportionerligt högre energiförbrukning (Mattsson, Jansson & Hagströmer, 2016).

2.1.4 Energibrist hos idrottare/ Relative energy defiency in sport

Studier visar att många idrottare får i sig otillräckligt med energi, exempelvis beroende på att de äter mer livsmedel med låg energitäthet jämfört med vad som är

rekommenderat för högenergiförbrukare. Detta kan generera i låg energitillgänglighet, hormonstörningar (hos män och kvinnor) och menstruationsrubbningar. Ett begrepp som används för att benämna energibrist hos idrottare är ”RED-S” (relative energy deficiency in sport) som kännetecknas av försämrad fysisk funktion orsakat av en relativ energibrist (Cupisiti et al., 2002, Melin et al., 2014, Mountjoy et al., 2014).

2.1.5 Kost/ livsmedel

Kost används i aktuell studie som en övergripande beskrivning på det människan intar för att få energi och/eller näring och/eller njutning och livsmedel är varor, både bearbetade och obearbetade som är avsedda att ätas eller drickas av människor (Jordbruksverket, 2019).

2.1.6 Näring/ nutrition

Näring är intaget av kost som beaktas i förhållande till kroppens behov och nutrition är den vetenskap som behandlar näringsämnenas (protein, kolhydrater, fett samt vitaminer och mineraler) förekomst, upptag och omsättning i kroppen. För att tillgodose det behovet är det viktigt att äta optimal kost avseende energi-, makro- och

mikronäringsämnen genom tillräcklig mängd och en varierad kost (Rodriguez, DiMarco

& Langley, 2009). Med näring, näringsämne och näringsvärde menas ett födoämnes värde som energialstrare eller som uppbyggare av kroppssubstans. Detta efter att ha brutits ner av organismen och i detta fall människan. Det finns energigivande och icke energigivande näringsämnen.

(13)

Nutrition är läran om näringsämnenas förekomst, upptag och omsättning i kroppen. I aktuell studie används en vidgad tolkning och menas läran om näringsbehov,

livsmedelskonsumtion och kostvanor samt sambandet kost och hälsa. Nutrition kan här betyda både näring och näringstillförsel (Dietisternas Riksförbund, 2015).

2.1.7 Idrottsnutrition

För idrottare är det extra viktigt med måltidsplanering för såväl maxprestation som för återhämtning i samband med fysisk aktivitet (Consensus Conference on Nutrition in Sport, 2011; Sveriges Olympiska Kommitté, 2016). Idrottsnutrition är sambandet mellan kost och i stort sett alla fysiologiska processer som är inblandade i

energiproduktion och återhämtning. För att kunna prestera krävs träning och

återhämtning. Det är lika viktigt att ha både en koststrategi och en träningsstrategi för att få i sig energi och näring vid rätt tidpunkt och i rätt mängd. Det är viktigt att ha en förståelse för sambandet mellan kost och prestation. Idrottsnutrition handlar om energibalans, mängd och fördelning och kolhydrater, fett, protein och vätska samt timing i samband med idrottsutövande (Riksidrottsförbundet, 2019).

2.1.8 Motivation

Motivation kommer från det latinska ordet motivum som betyder ”satt i rörelse”. Det är ett tillstånd av reaktionsbenägenhet vilket kan leda till handling av något slag. Viljan att utföra en handling kan vara såväl en medveten som en omedveten inriktning. Har individen skäl eller anledning för ett visst handlande har denne motiv. Motivation kan definieras som en psykologisk energi riktad mot ett särskilt mål, en drivkraft som styr och upprätthåller beteenden (Hassmén & Hassmén, 2010; Psykologiguiden, 2019;

Patrick & Williams, 2012). För att känna en inre motivation är det viktigt att de tre grundläggande behoven tillgodoses; kompetens, samhörighet och autonomi (Ryan &

Deci, 2007). Det finns empiriskt stöd för att de tre behoven (autonomi, kompetens och samhörighet) har en positiv inverkan på motivation och kan bidra till internalisering av den yttre motivationen (Chirkov, Ryan, & Sheldon, 2011).

2.1.9 Självkänsla

Ordet självkänsla innefattar hur vi värderar den bild vi har av oss själva, det vill säga vår självuppfattning- vad individen har för uppfattning om sig själv (Lindvall, 2011;

Sonstroem, 1992).

(14)

2.2 Problemområde, syfte

Syftet med denna studie är dels att beskriva idrottares kunskaper om kost, dels också deras upplevda begriplighet och hanterbarhet om denna kunskap kopplat till

idrottsutövande och kropp.

Frågeställningar:

- Hur beskrivs begriplighet kring kostens betydelse för idrott i ljuset av normer och emotionalitet?

- Hur beskrivs kostvanor i relation till hanterbarhet av erhållen kunskap om kost?

- Hur beskrivs betydelsen av denna kunskap för att skapa en promotiv kroppsuppfattning?

(15)

3. Tidigare forskning

Syftet med litteraturgenomgången är att beskriva forskningsfronten inom valt område, genom att framhålla forskning som har med unga idrottares upplevda kunskaper om kost i relation till idrottsutövande och kropp. Litteraturgenomgången kommer att inkludera studier om idrottares kunskap inom området idrottsnutrition, samt hur de faktiskt väljer vad de skall äta. Allteftersom kommer litteraturgenomgången även att inkludera ett begränsat antal studier som handlar om kroppsuppfattning. En narrativ litteraturgenomgång är vald för att skapa en ökad förståelse för problemet. Sökvägar har framförallt varit databaserna Pub Med och SPORT Discus, mellan åren 2005 till 2018.

Sökord har bland annat varit Nutrition, Sport, Track & Field, Food choice in Athletes, Dietary, Nutrition understanding, Diet behavior, Eating attitudes och Hermeneutics. De flesta studier är av kvantitativ design samt systematiska sammanställningar av artiklar inom området.

Birkenhead och Slater (2015) beskriver i sin översiktsartikel att beslut gällande val av kost som individer i allmänhet ställs inför, är mycket komplexa i stort, oavsett om de är idrottare eller inte. Faktorer som kan påverka val och attityder till kost är fysiologiska, som exempelvis kroppsform och funktion (Bublitz, Peracchio & Block, 2010), de senare kan vara avgörande för den idrottande populationen men även psykologiska och sociala faktorer kan påverka (Long & Perry, 2011). Andra yttre faktorer som ekonomi (Hanton, Fletcher & Coughlan, 2005), media (Wiseman et al., 2005) och trenddieter (Cohen & Babey, 2012) har visats påverka idrottarens förhållningssätt till kost.

Spronk, Cullen, Burdon och O´Connor (2014) har visat på att det finns ett svagt samband mellan högre nivå av kunskap och hälsosammare kostval, vilket tyder på att hög kunskap om kost inte nödvändigtvis behöver leda till befrämjande kostval. Liksom Birkenhead och Slater (2015) belyser de bristen på studier inom området och pekar på att studier som undersökt idrottarens kunskaper och faktorer som påverkar

förhållningssätt och val, med avseende kost, är ytterst begränsade.

Vissa studier visar att idrottare har större kunskaper om kost i jämförelse med dem som inte idrottar (Douglas & Douglas, 1984). Andra forskare har sett att sambandet inte är starkt mellan kunskap om kost och vad man faktiskt äter (Spronk et al., 2014).

(16)

Ramaswami (2013) visar i sin studie, där bland annat kunskap och attityder hos 178 friidrottare mättes, att det råder brist på bra kostkunskap hos friidrottarna. Forskarna menar att bra utbildningar inom kost och näring genererar kunskap inom idrottsnutrition och relevanta attityder som därigenom ger en ökad idrottslig prestation.

Andra studier visar att idrottare har en relevant attityd kring kost (Dunn, Turner, Lori, Denny & George, 2007) men även här råder ett svagt samband mellan kunskap och attityder till den kvalitet på maten de faktiskt väljer att äta (Rash, Malinauskas, Duffrin, Barber-Heidal & Overton, 2008). Rash et al. (2008) påtalar att forskningen borde utforska faktorer, annat än kunskap och attityder, som influerar valet av mat hos idrottare. Ramaswami (2013) sammanfattar sin studie på friidrottare med att falska uppfattningar, modeflugor, rädsla att äta rätt innan, under och efter prestation påverkar idrottarnas ätande.

Heaney et al. (2008) menar att även om tränarna har en viktig funktion och kanske är första källan till kunskap inom ämnet kost kopplat till idrott, så är det inte de som ska vara experter och erhålla uppdaterad kunskap inom alla områden. Vidare menar Heaney et al. (2008), att trygghet i miljön, bra tränare/ ledare som ser sina aktiva som unika individer, är en viktig del för välmående idrottare. Även annan forskning (Beckner &

Record, 2016; Noble, Vermillion & Foster, 2016) visar på tränarens viktiga position och möjlighet att kunna utveckla en gynnsam, stödjande och positiv miljö för de aktiva.

Tränarens handlande kan ses som en ständigt pågående process av professionella-, interpersonella- (som exempel den sociala miljön kring den aktive, relationer samt olika dimensioner på tränarskapet) och intrapersonella kunskaper (som exempel

tränarfilosofi, kritiskt tänkande kring sin verksamhet och positiv till livslångt lärande) för att förbättra den aktives förmåga, förtroende och karaktär i en specifik miljö (Coté &

Gilbert, 2009).

Idrottares förhållningssätt till sin kropp har också studerats. Nyare studier visar att många idrottare upplever en stress för att erhålla den perfekta idrottskroppen (Pettersson, Pipping Ekström & Berg, 2012). Forskning visar även att förekomst av ätstörningar/ stört ätbeteende är vanligare bland elitidrottare i relation till den övriga befolkningen (Melin et al., 2014; O´Connor, Olds & Maughan, 2007). Lunde (2014) visar att det inom vissa idrotter, exempelvis ridning, finns risk att det fokuseras på ett överdrivet och ohälsosamt sätt på ryttares utseende. Många upplever ett socialt tryck att

(17)

se ut på ett visst sätt. Studier gjorda på unga män visar att de påverkas av yttre faktorer såsom bilder på vältränade, smala manskroppar (Blond, 2008; Groesz, Levine &

Murnen, 2002) vilket kan medföra ohälsosamma val såsom restriktivt ätande, för lite energi och negativa konsekvenser följt av detta (Mountjoy et al., 2014).

Forskning (Pinto et al., 2019) där det undersökts och diskuterats (i fokusgrupper med manliga gymnaster) attityder gentemot ätande och kroppsuppfattning, visade att uppfattningar till kroppsbild och attityder till kroppsviktens påverkan på idrotten varierade mycket. Vissa påtalade en önskan att gå ner i vikt för en ökad prestanda medan andra trodde att vikten var irrelevant och fokuserade snarare på att utveckla en stark och vital kropp. Studiens idrottare (som var män) trodde att deras kvinnliga motsvarigheter upplevde en mycket större press för att upprätthålla en låg kroppsvikt.

Slutsatsen i denna studie visar att dessa manliga elitgymnaster inte har ett osunt ätande följt av kroppsuppfattning. Däremot observerades viktiga attityder som bör hanteras med utbildningsprogram rörande idrottsnutrition som även omfattar psykologiska och beteendemässiga mönster avsedda att stödja såväl idrottarna som personal och andra betydande personer runt idrottaren.

Det finns även forskning som visar att idrotten kan vara en skyddande faktor mot ohälsosamma val såsom restriktivt ätande (Hausenblas & Fallon, 2006) vilket kan bero på att idrottaren inte i lika hög grad bedömer sin kropp utifrån sitt utseende utan snarare ser den ur ett funktionellt perspektiv, ett verktyg för att kunna prestera. Hur idrottaren bedömer och uppfattar sin egen kropp skiljer sig inom olika idrottande grupper (Lindén Hirschberg, 2014; Lunde, 2014).

Extern påverkan och andras reaktioner på den enskilda individen kan även det förändra den egna kroppsuppfattningen och forma kroppsattityder (Greenleaf & McGreer, 2006;

Wiseman et al., 2005). Wiseman et al. (2005) belyser massmedias påverkan på hur, speciellt ungdomar, ser på sig själva och sin omgivning, det vill säga hur den påverkar ungdomars kroppsattityd och självkänsla. Att massmedia har en del i ungdomars stressbild visar även Post-Sennehed (2007) i sin studie. Media såsom TV, film, tidningar och internet har en trendskapande funktion och individer påverkas alla på något sätt och då speciellt ungdomar. Kroppsideal och kroppsattityd är faktorer som även spelar in på hur ungdomarna mår, och även där har media stor påverkan. Kraven

(18)

kan även komma från andra håll såsom skola, kompisar och föräldrar. Greenleaf och Rosemary (2006) har i sin studie undersökt självobjektifiering, som menas att vi ser på oss själva utifrån, från betraktarens ögon snarare än våra egna. Denna studie visar att kvinnor med stor självobjektion rapporterade högre nivåer av kroppsmissnöje och stört ätbeteende än kvinnor som inte såg sig själva utifrån på samma sätt.

Rash et al. (2008) påtalar att mer forskning borde utforska faktorer, annat än kunskap och attityder, som influerar valet av mat hos idrottare.

3.1 Sammanfattning

Vissa studier visar att många idrottare har större kunskap inom kost jämfört med de som inte idrottar, men att sambandet mellan kunskap och vad de faktiskt äter är svagt. Andra studier visar att idrottare har en bra attityd kring ämnet kost, men också att det råder ett svagt samband mellan kunskap och attityder till den kvalité på kosten de äter. Faktorer såsom modeflugor, rädsla att äta rätt innan, under och efter prestation påverkar

idrottarnas ätande.

Idrottares förhållningssätt till sina kroppar har även detta studerats. Nyare studier (Lunde, 2014; Melin et al., 2014; Pettersson, Pipping Ekström & Berg, 2012) visar att många idrottare upplever en stress mot den perfekta idrottskroppen och att kroppsideal och kroppsattityd är faktorer som även spelar in på hur ungdomarna mår, bland annat genom en påverkan från media. Kraven kan även komma från andra håll såsom skola, kompisar och föräldrar.

Forskning bör utforska ytterligare faktorer sett ur ett vidare perspektiv, som influerar valet av kost hos idrottare då beslut gällande kostval som idrottande individer i

allmänhet ställs inför som mycket komplexa. Faktorer som kan påverka val och attityder till kost är såväl fysiologiska, biologiska som psykologiska och sociala faktorer. Även yttre faktorer som ekonomi, media och trenddieter har visats påverka idrottarens förhållningssätt till kost.

(19)

4. Teoretisk ram

I denna studie valdes Antonovskys (1987, 1991) hälsoteoretiska utgångspunkter och också huvudbegrepp som teoretiskt stöd, där Antonovsky lyfter konceptet; en känsla av sammanhang (KASAM). Detta ansågs passande då Antonovskys diskussioner om att begriplighet och hanterbarhet kan ses som ett sätt att skapa en meningsfullhet i en krävande livssituation (elitsatsande idrottare), samt sett ur det begriplighets- och hanterbarhetsperspektiv som det innebär att upprätthålla en god hälsa. Detta i ljuset av både fysiska och psykiska påfrestningar som idrottsutövande på hög nivå kan innebära.

KASAM såsom det uttolkas innebär att hälsa uppstår som en balans just mellan dessa tre huvudbegrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet innebär en utökad förståelse för och förmågan att bedöma vad som är verklighetens konstitution, i detta avseende som en kognitiv aspekt. Hanterbarhet är förmågan att hantera och möta olika krav samt att hitta strategier och metoder för att möta kraven (i detta fall en idrottsligt relaterad handlingskomponent). Meningsfullhet innebär delaktighet och en känsla av att kunna påverka, vilket kan skapa motivation till idrottande (och omvänt meningslöshet vid amotivation) som en emotionell komponent individen utvecklar (Antonovsky, 1987, 1991). I det extrema idrottsutövande som elitidrott ofta innebär, skapas motivation ofta genom att idrottsutövandet kan relateras till meningsfullhet som en produkt utav begriplighet och hanterbarhet i relation till idrottslig ambition.

Antonovsky menar vidare att de tre nämnda huvudbegreppen samvarierar, att

meningsfullhet uppstår i livssituationer när dessa blir begripliga för individen, samtidigt som individen kan hantera livshändelser och kan tillhandahålla strategier och metoder som hanterbara verktyg. När begriplighet och hanterbarhet uppstår, uppstår också en känsla av meningsfullhet (Antonovsky,1987, 1991). Individer med en hög KASAM kan då i närliggande situationer förstå uppkomna problem, lösa dem efter hand och finna en mening med det som sker. Ett exempel kan vara en strävan efter idrottsframgång med bibehållen hälsa i olika skeenden i livet, trots att hälsostatus är föränderligt

(Antonovsky, 1987, 1991). Den kritik som har riktas mot detta antagande bygger bland annat på frågan om vad KASAM mäter och Nilsson (2002) frågar om KASAM är ett tillstånd eller ett förhållningssätt? Nilsson påpekar att det inte är möjligt att ge entydiga svar på frågor som dessa, vilka skulle komma från komplexiteten i Antonovskys resonemang, vilket också får tolkas som en svaghet i framställningen av KASAM.

Svaret på frågan om komplexitet kan också vara att det är ”både och”. Theorell (1998)

(20)

menar att en allvarlig invändningen gäller Antonovskys egen, som Theorell skriver, relativt pessimistiska syn på KASAM, där Antonovsky hävdar att sedan KASAM grundlagts är möjligheten till förändringar av denna relativt liten. Enligt Theorell mot- säger bland annat forskning inom coping-området denna pessimistiska syn (Theorell ref.

i Nilsson, 2002). Motargumentet till detta handlar om att begriplighet inte med

automatik innebär att tillvaron är hanterbar. Andra forskare (Nilsson, 2002; Tishelman, 1998) påtalar också att det finns ett behov av konstruktiv kritik, granskning samt diskussion vad gäller Antonovskys arbete med till exempel KASAM. Det finns också ett behov av att reflektera över såväl individens egen bedömning som andras bedömning på samma individ i dennes vardag. Det är väsentligt att inte bara mäta KASAM som en personlig variabel utan också se att strukturförändringar i samhället i stort påverkar individen. En individs inflytande, sociala situation och inte minst samhällets insatser för välfärd påverkar (Nilsson, 2002). Tishelman (1998) menar att yttre faktorer påverkar olika individer på olika sätt beroende på vart på KASAM skalan de befinner sig. Denna kritik tas i beaktande vad gäller aktuell studie som hämtat inspiration ifrån dessa

begrepp. Kumlin (1998) menar dessutom att Antonovsky gärna vill vara paradigmskapare, men att resultaten av denna ambition stannar vid ett normalvetenskapligt förhållningssätt, därför att det enbart tillför redan känd

patogentetisk kunskap, vilket för Kumlin innebär att grunderna har hämtats från annat håll och den patogenetiska kunskapen har klätts i andra begrepp. Konarski (1998) framhåller dock förtjänster med KASAM och att Antonovskys forskning bröt sig ur det förhärskande paradigmet med att fokusera på problem och sjukdomar, och i stället såg avsevärd betydelse i diskussioner kring individuella uppbyggnadsprocesser (Konarski ref. i Nilsson, 2002). För att relatera till elitidrott så menar Stråhlman (2006) att detta utvecklande skapar uppbyggnadsprocesser, som innebär att hantera risker för ohälsa (skador och sjukdomar) hos den enskilda idrottaren, som ohanterade kan innebära ett ifrågasättande av meningsfullheten med elitidrott.

Salutogenes

Antonosky knyter till KASAM begreppet salutogenes, vilket innebär att den positiva innebörden av begreppet hälsa utgör den befrämjande utgångspunkten för KASAM, vilket nämndes ovan. Nilsson (2002) skriver att kontinuumtänkande i relation till hälsobegreppet är som en dynamisk process där man från tid till annan rör sig mot hälsopolen eller ohälsopolen, eller befinner sig i ett stabilt läge där emellan. Kunskaper

(21)

(som begriplighet) om kost och förmågan att hantera kostvanor är en nyckelfaktor för framgångsrikt elitidrottande, exempelvis genom att undvika ätstörningar och därtill hörande sjukdomar (Cupisiti et al., 2002; Melin et al., 2014; Mountjoy et al., 2014;

Ramaswami, 2013). Viktigt här är att konstatera vad som bidrar till att individen rör sig mot hälsopolen, vad som krävs för att bibehålla den hälsa individen har för tillfället, samt vad som orsakar rörelser mot ohälsopolen i ljuset av begriplighet och hanterbarhet.

Att kunna hantera nutritionsproblematik inom idrottande är en nyckel till framgång och därför är det viktigt att förstå en individs aktuella hälsostatus och vid behov skapa förutsättningar att förändra denna (Antonovsky, 1987, 1991).

Antonovskys resonemang kring salutogenesen tas upp av Gassne (2008) som skriver att salutogenes är ett samlingsbegrepp som under sig även kan rymma andra

hälsoperspektiv än de som vanligen tas upp inom medicin och sociologiska områden.

Faktorer och processer beskrivs fungera som en del i hanteringen av vardagslivets, såväl stora problem som små problem, vilket ger legitimitet att ta upp dessa salutogena

perspektiv även inom idrottsvetenskaplig problematik. Gassne (2008) skriver att salutogenes som begrepp inte nödvändigtvis skall ses som egen teoribildning, utan snarare som en möjlighet att koppla samman olika teoretiska inriktningar. Strümpfer (1990 ref. i Gassne, 2008) menar att salutogenes kan användas som en metateori under vilken annan mer specifik teoribildning kan inordnas och klassificeras (i föreliggande studie har Self Determination Theory - SDT inordnats). Gassne (2008) har som exempel på detta beskrivit ett antal områden där salutogenes kan vara en överbyggnad att hålla samman andra perspektiv med salutogena anspråk.

Med det resonemang som fördes ovan om Salutogenes som en övergripande teori, valdes i denna studie att också använda Self-determination theory (SDT - som fritt översatt till svenska blir självbestämmandeteori) och som i sin tur har drag av motivationsteori. Self- determination theory bygger på att människor har tre

grundläggande psykologiska behov som behöver tillfredsställas för att vi ska fungera optimalt; behovet av kompetens, behovet av autonomi och behovet av samhörighet (Deci & Ryan, 2012). Behovet av kompetens är en känsla av att kunna uppnå önskade resultat och hantera sin omgivande miljö på ett kompetent och effektivt sätt. Behovet av autonomi handlar om en känsla av valfrihet, att det finns utrymme för att ta egna beslut och att kunna handla utifrån sina egna intressen och värderingar. Samhörighetsbehovet

(22)

sig delaktig i ett socialt sammanhang. Kritik man kan rikta mot SDT handlar om att de ovan nämnda begreppen autonomi och kompetens ses som allt för generella och att det finns en allt för stor kontextlöshet så nämnda begrepp kan ses som kulturberoende (Jang, Reeve, Kim & Ryan, 2009), vilket också är kritik som riktats mot KASAM.

Skälet till valet av SDT är att forskning inom SDT har använts inom idrott och hälsofrämjande arbete (Fortier, Duda & Teixiera, 2012) och visat att autonomi, kompetens och relaterade behov till idrottsförhållanden är förknippat med förbättrat engagemang, prestanda och välbefinnande. Här finns anledning att knyta SDT till Antonovsky begrepp, om att välbefinnande skapar meningsfullhet, att autonomi i livssituationer och kompetens/kunskap bidrar till att göra tillvaron begriplig, samt att hanterbarhet uppstår och bidrar till ökad prestationsförmåga, vilket i sin tur skapar motivation att tillfredsställa uppkomna behov. Enligt Deci och Ryan (2007) kan

motivation delas in i inre motivation, yttre motivation och amotivation. De anser att det handlar om olika grader av motivation som kan ses som ett kontinuum med en inre motivation i den ena änden och amotivation i den andra. Mitt emellan placerar sig den yttre motivationen. Deci och Ryan (2007) menar att om en individ har en inre

motivation kommer den från individens önskan om att bidra till något utan yttre belöning, skapa en slags inre tillfredställelse att uppnå något, glädjefyllt och självvalt.

Omvänt anser Deci och Ryan att om individen drivs av en yttre motivation så styrs detta av yttre faktorer såsom att tillfredsställa andra, få materiella belöningar eller att bli socialt accepterad. En individ med amotivation saknar helt drivkraften till handlande.

Man kan samtidigt drivas både av både yttre och inre motivation.

4.1 Sammanfattning

I aktuell studie tolkas och analyseras resultatet av intervjuerna i huvudsak med hjälp av Antonovskys (1987, 1991) hälsoteori och huvudbegrepp. Antonovsky pekar på att känsla av sammanhang (KASAM) är viktigt för att bibehålla alternativt uppnå en god hälsa vilken skapas i en balans mellan de tre huvudbegreppen begriplighet,

hanterbarhet och meningsfullhet.

Vidare tolkas och analyseras respondenternas utsagor med hjälp av Self-determination theory (självbestämmandeteorin), som har inslag av motivationsteori. Self-

determination theory bygger på att människor har tre grundläggande psykologiska

(23)

behov som behöver tillfredsställas för att vi ska fungera optimalt; behovet av kompetens, behovet av autonomi och behovet av samhörighet (Deci & Ryan, 2007, 2012). I studien argumenteras för att dessa uppräknade begrepp i vissa avseenden står nära begreppen inom KASAM, eftersom det då handlar om att anpassa insatser och motivationsarbete på individnivå det vill säga utifrån vart individen befinner sig (Gassne, 2008).

(24)

5. Metod

5.1 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt

Intervju användes i denna studie som datainsamlingsmetod. Studien är därmed såväl empirisk, men även (i sin analyserande del) rationalistisk. Inklusionskriterier för deltagande var att respondenterna skulle gå på ett idrottsgymnasium i Sverige och ha friidrott som huvudidrott. Dessa kriterier var avsedda att försöka fånga respondenter, seriösa i sitt idrottande, med målsättningen en positiv idrottslig utveckling och hälsosam framtid. Urvalet av respondenter var avsiktstyrt och gjordes så att unga friidrottare inom skilda grenar och av olika kön valdes ut. Fyra män och sex kvinnor i en ålder mellan 16 och 18 år från varierade friidrottsgrenar kom att delta. En kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod och en hermeneutisk kunskaps-ansats låg som teoretisk grund för tolkningar av resultaten.

Den hermeneutiska kunskapsansatsen användes för att genom tolkningar av texter hitta en förståelse av textens mening och att belysa dialogen som skapar intervjutexterna. En företeelse i en del av intervjutexten (hos en respondent) kunde upptäckas på fler ställen trots att den yttre gestalten (respondenten) var en annan. Delar som hade

beröringspunkter med varandra fördes ihop till större enheter/kategorier som är en viktig utgångspunkt inom hermeneutiken för att försöka förstå människan i sitt sammanhang. Detta kom i denna studie att också inkludera företeelser som

respondentens föräldrar, tränare, vänner, media eller förebilder, det vill säga faktorer som ligger utanför respondenten, men som är viktiga andra, och viktiga för individens utveckling och kunskapsnivåer. Viktigt för förståelsen av intervjuns innehåll är den levda erfarenheten och mötet mellan människor (Ricoeur, 1976).

Förklaringen som användes för att fördjupa tolkningen bygger på Ricoeurs (1976) utgångspunkter för analys och utgör en viktig del av analysarbetet i en hermeneutisk studie. Texten strukturerades om så att de delar i texten som har samma eller liknande meningsinnehåll, förs samman till enhetliga enheter. Strukturanalyser genomförs ofta med utgångspunkt i de olika kategorier och teman som identifieras i läsningen.

Tolkningen växer sedan fram i en cirkulär rörelse (hermeneutisk cirkel) mellan

förförståelse och intervjutext. Förståelsen fördjupas hela tiden och är egentligen ändlös.

Delar och helhet måste hela tiden hänga ihop och bygga på varandra. Det går inte att återgå till en tidigare punkt utan förståelsen fördjupas hela tiden. I praktiken upphör

(25)

dock tolkningsprocessen när det kommit fram en rimlig och enhetlig mening som är fri från motsägelser. I denna studie söktes en fördjupad förståelse om hur unga idrottare upplever sina kunskaper om kost i relation till kroppsuppfattning och hur denna upplevelse påverkar deras val i praktiken (hur de hanterar sin begriplighet). Fokus låg på att tolka intervjuerna som text och därigenom hitta den ursprungliga innebörden i denna (Hartman, 2004; Ricoeur, 1976).

5.2 Datainsamling

Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med syfte att komma närmare respondenternas upplevelser av ett visst fenomen med avseende att tolka meningen i det beskrivna. Semistrukturerade intervjuer är en datainsamlingsmetod där respondenten relativt fritt styr, utifrån förutbestämda teman, innebörden i samtalen samt reflekterar över sin erfarenhet runt det som önskas studeras. Den är planerad men flexibel (Brinkmann & Kvale, 2009).

Intervjuerna inleddes med en presentation av studiens syfte. Därefter ställdes frågor utifrån en framarbetad intervjuguide (bilaga 2). Exempel på frågor som kom att

diskuteras var: hur den aktive ser på kost i förhållande till idrott, samtal kring vikten av kost för friidrottsprestation. Den aktive beskrev en normal dag med tanke på kosten där samtalen kretsade kring deras kostval, d.v.s. vad och varför de äter som de gör, samt kunskapen inom idrottsnutrition. Vidare fokuserade intervjusamtalet på hur den aktive ser på sin kropp kopplat till kost där samtalen kom att handla om kroppsuppfattning, kroppsideal och känslor samt hur detta eventuellt styr deras kostval i praktiken.

5.3 Urval

Inklusionskriterier för deltagande var att respondenterna skulle gå på ett

idrottsgymnasium i Sverige. Förutom att friidrott var en intressant idrott att undersöka då den bland annat inkluderar en variation av grenar, var det ett slags

bekvämlighetsurval som styrde. Denna bekvämlighet berodde på forskarens bakgrund inom friidrotten som genererat kontakter med friidrottsgymnasier runtom i Sverige.

Detta var således anledningen till att det blev just friidrott som huvudidrott i aktuell studie. Urvalet skedde utifrån ett försök att fånga in en variation av unga friidrottare

(26)

såsom skilda kön och grengrupper. Fyra män (M1, M2, M3, M4) och sex kvinnor (K1, K2, K3, K4, K5, K6) i en ålder mellan 16 och 18 år från varierade friidrottsgrenar såsom sprint, kast och hopp kom att delta. Exklusionskriterier för deltagande var respondenter som inte studerade på ett idrottsgymnasium eller hade friidrott som sin primära idrott.

5.4 Genomförande

I syfte att testa intervjuguiden och intervjuteknik genomfördes en pilotintervju på ett friidrottsgymnasium i västra Sverige. Pilotintervjun gav ett tillfredsställande resultat. De i huvudstudien ingående tio intervjusamtalen kom att genomföras i ett lägre tempo för att ge respondenterna ökad möjlighet till genomtänkta utsagor. Studiedeltagarna rekryterades via sin huvudtränare från tre svenska elitklubbar. Tränarna tillfrågade aktiva i träningsgruppen, som studerar på idrottsgymnasier, om intresse att deltaga i studien. Urvalet kom att bli delvist avsiktstyrt (med tanke på att aktuell tränare sökte variation) och delvis slumpmässigt med tanke på att vissa tackar ja och vissa tackar nej, till att delta.

Idrottare som tackade ja till deltagande kontaktades därefter via telefon och fick själva välja plats för den fysiska intervjun där endast intervjuare och respondent närvarade.

Intervjuerna genomfördes under perioden februari- mars 2016. Intervjuernas längd varierade mellan 25- 45 minuter och bandades genom ljudinspelning. Därefter skedde en ordagrann transkribering. Samtliga tillfrågade intervjupersoner fullföljde deltagandet (n= 10).

5.5 Etiska överväganden

Vid introduktionstillfället informerades respondenterna att studien följer

vetenskapsrådets forskningsetiska linje och att hänsyn således skulle tas till de fyra forskningsetiska kraven, informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och

nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2011). Detta gjordes innan intervjugenomförandet där de deltagande respondenterna informerades om studiesyftet, att deltagandet var frivilligt, att inga namn skulle utlämnas samt att de när som helst under studiens gång kunde avbryta sin medverkan. Respondenterna fick också information om att deras

(27)

utsagor endast kommer användas i forskningsändamål. Ett skriftligt samtycke från respondent samt i vissa fall även deras vårdnadshavare gjordes (se bilaga 1).

5.6 Dataanalys

Med stöd av Graneheim och Lundman (2004, 2017) utgick aktuell studie från en kvalitativ innehållsanalys då denna analysmetod kändes passande i aktuell studie för att försöka fånga innebörden i respondenternas utsagor. Innehållsanalys som analysmetod kan användas med olika mening, procedurer och tolkningar, eftersom verkligheten ofta uppfattas på olika sätt. Att analysera det latenta i innehållet innebär att göra en tolkning av textens innebörd och att det då alltid blir någon form av tolkning men att den kan bli mer eller mindre djup.

Innehållsanalys går ut på att söka efter bakomliggande teman, mönster eller mening (Bryman, 2011) vilket ansågs passande i denna studie för att få djupare förståelse för hur unga idrottares uppfattning om kost i relation till kroppsuppfattning påverkar deras begriplighet och hanterbarhet kopplat till idrottsutövande och kropp.

Själva processen kan se ut på flera olika sätt, men följande beskrivning enligt

Graneheim och Lundman (2004, s. 105-112), visar hur analys av intervjutexter skett i denna studie:

• Hela texten (analysenheten) lästes igenom upprepade gånger för att få en känsla för helheten.

• Meningar eller fraser som innehåller information som är relevant för frågeställningarna plockades ut. Omgivande text måste tas med så sammanhanget kvarstår. Dessa

meningar eller fraser kallas meningsbärande enheter.

• De meningsbärande enheterna kondenserades i syfte att korta ned texten men ändå behålla hela innehållet.

• De kondenserade meningsenheterna kodades och grupperas i kategorier som återspeglar det centrala budskapet i intervjuerna. Dessa kategorier utgör det manifesta innehållet och är själva kärnan i en kvalitativ innehållsanalys.

• Slutligen formulerades teman, där det latenta innehållet i intervjuerna framgår.

(28)

I första steget fångades en upplevelse och uppfattning av det ursprungliga i

intervjumaterialet som en helhet. Detta gjordes genom att flera gånger läsa igenom det transkriberade materialet med öppenhet. Denna läsning kan betraktas som en första uppfattning och känsla för materialet, utan analys. Efter upprepade genomläsningar gjordes noteringar med nyckelord som hade med studiens syfte att göra. Exempel på nyckelord som noterades var energi, kunskap, kroppsideal, stress, inre känsla, trygghet och miljö. Efter detta söktes meningsbärande enheter som ansågs vara relevanta för studiens syfte. Dessa meningsbärande enheter kondenserades därefter och grupperades i kategorier, så att innebörden och det centrala budskapet bibehölls men texten

förkortades. I det sista steget formulerades teman. Kategorier och tema förklaras i resultatdelen med hjälp av citat/ meningsbärande enheter och analyseras på ett öppet sätt för att öka förståelsen och förklara det verkliga, latenta innehållet i intervjuerna och på detta sätt kommunicera studiens resultat. De teman som kommer fram ur

innehållsanalysen är kärnan och det centrala budskapet, och också det som kan förklara och öka förståelsen för de unga idrottarnas upplevda kunskaper om kost i relation till kroppsuppfattning samt hur detta påverkar deras kostval i praktiken.

I diskussionsavsnittet relaterades, diskuterades och jämfördes resultatet som framkommit i denna studie, med tidigare forskning och teorier (Hsieh & Shannon, 2005). Detta för att söka ytterligare fördjupning och vidgad förståelse. Kategorier och tema diskuterades med stöd av Antonovskys hälsoteorier och hans nyckelbegrepp KASAM, om att ha en känsla av sammanhang inklusive hans grundbegrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet samt salutogenes, hälsans ursprung (Antonovsky, 1987, 1991). Diskussionen görs inom hermeneutiken som en ”fram och tillbaka

process”, mellan delar och helhet som bygger på varandra. Helheten är en dialog mellan idrottarnas upplevelser, samtidigt som det är ett försök att begripa, utveckla och

beskriva upplevelsens innebörd för en mer helhetsmässig förståelse och insikt.

För att söka ytterligare förståelse för respondenternas handlande, tolkades och analyserades dessutom deras agerande med stöd av Self- determination theory. Detta genom de tre grundläggande psykologiska behoven som denna teori anser behöver tillfredsställas för att individen ska fungera optimalt (behovet av kompetens, behovet av autonomi och behovet av samhörighet) (Deci & Ryan, 2012).

(29)

6. Resultat

Från nyckelord och meningsbärande enheter fångade i den inledande läsningen, sammanställdes olika typer av utsagor som i sin tur genererade sex

beskrivningskategorier varav kostmedvetenhet, normmedvetenhet och

känslomedvetenhet formulerade temat, medvetenhet och kategorierna kunskap, trygghet samt kroppsuppfattning genererade temat, hanterbarhet. Dessa två teman presenteras genom dess kategorier och med beskrivande citat för att kartlägga och undersöka hur respondenters uppfattningar förhåller sig till varandra och till kost och kroppsuppfattning (förståelse av kost i samband med idrottsutövande och uppfattningar om kostens inverkan på kroppen, både fysiskt och psykiskt).

Beskrivningskategorier Tema

Kostmedvetenhet

Normmedvetenhet Medvetenhet

Känslomedvetenhet Kunskap

Trygghet Hanterbarhet

Kroppsuppfattning

6.1 Medvetenhet 6.1.1 Kostmedvetenhet

Näringsrekommendationer för elitidrottare påtalar vikten av att äta optimal kost med avseende på energi, makro-, och mikronäringsämnen genom tillräcklig mängd samt också en varierad kost (se även Rodriguez, DiMarco & Langley, 2009). Respondenterna ger med utgångspunkt i intervjucitaten uttryck för en insikt om vad som skall betraktas som betydelsefullt och en förståelse för det betydelsefulla som prediktor på idrottslig framgång. Dessutom anger de uppfattningar om kostens betydelse för välmående. I studien beskrev respondenterna dessutom att kost är viktigt för optimal idrottslig prestation. Befrämjande kostvanor beskrevs som ett varierat livsmedelsval samt tillräcklig mängd och energi för att ge kroppen förutsättningar för återhämtning och uppbyggnad. Respondenterna gav uttryck för att kostens sammansättning var beroende av utövandenivå och de ansåg att det skulle bli mer viktigt framöver i idrottskarriären.

(30)

Jag tycker det är ganska viktigt med mat för jag blir ganska trött om jag inte äter så jag tycker det är ganska viktigt att äta så jag försöker äta så bra jag kan liksom… Ja, för att kroppen ska kunna hålla igång så mycket jag tränar liksom så måste jag ha energi som jag förlorar liksom (K5).

Ja, jag kanske 2-3 år sedan kände jag ingenting. Då åkte jag hem och käkade vitt bröd som efter träningar och tänkte inte direkt på vad jag åt. Sedan ville jag väl, nu när jag kom upp lite i ålder så ville jag väl ändå, när jag satsar på friidrotten vill jag ändå att min kropp ska må bra så nu tänker jag väldigt mycket på vad jag äter liksom. Det är inte så att jag tänker kalorier och sådant men jag äter rätt och mycket och så tränar jag hårt (M4).

Ovanstående citat visar att respondenterna, genom sina egna erfarenheter, förstått vikten av att inta tillräckligt med energi för att orka prestera maximalt, d.v.s. de besitter en viss kunskap om kostens betydelse.

Respondenterna menade också att det fanns en påverkan av ”trenddieter”, vilka handlar om att minska andelen kroppsfett, det vill säga äta mindre energi än behovet, och istället bygga muskler (även Cohen & Babey, 2012). Protein som näringsämne beskrivs ha en särställning sett till positiv kroppsutveckling och kolhydrater som dess motsats.

Respondenterna upplevde det som felaktigt att dra ner på kolhydrater, men kunde göra det ändå. Trots tilltro till protein, upplevdes en viss skepsis till proteinrika

sportprodukter såsom citatet nedan visar:

Alltså, jag kollade sådana här Y-tube grejer typ, om vad man ska käka för att snabbt bygga muskler men dom håller på med massa shakes och så och det har jag hört från FIG att det är dopingrisk eller så, så det undviker jag (M1).

Citatet visar på ett intresse för att snabbt bygga muskler och att ökad mängd protein anses ge denna effekt. Idrottarna undviker dock kosttillskott med protein på grund av synen om att misstagsdoping är stor vid intag av dessa tillskott.

Citaten ovan visar också på respondenternas insikt om kostens betydelse för idrottslig prestation, både vad gäller energi från kost och näringsämnen. Deras kostval i praktiken stämmer dock in på rekommendationer från tidigare studier (Cupisiti et al., 2002; Melin et al., 2014; Mountjoy et al., 2014) som belyser att många idrottare får i sig otillräckligt med energi. De påverkas också av trenddieter som handlar om att gå ner i vikt.

(31)

Ovanstående visar att respondenterna har förståelse för kostens betydelse

(meningsfullhet), de visar också en begriplighet för konsekvenser av olika kostval, men de menar att de i vissa fall saknar förmågan att hantera denna begriplighet, på grund av yttre krav såsom trender (se även Antonovsky, 1987, 1991). Här framskymtar ett behov av kompetens för att skapa en autonomi (Deci & Ryan, 2012) i valsituationer, för att kunna uppnå önskade resultat och hantera sin omgivande miljö på ett kompetent och effektivt sätt.

6.1.2 Normmedvetenhet

Tidigare studier har visat (exempelvis Bublitz, Peracchio & Block, 2010; Long & Perry, 2011) att kostvanor är normberoende. Respondenterna i studien upplevde att de styrdes att äta på ett sätt som inte alltid genererar i ökad idrottslig prestation, utan snarare beror på ett slags kroppens normalitet, vad som är estetiskt, trendigt och tilltalande här och nu:

Jag skulle nog säga att det är mer det här kroppsidealet rent utseendemässigt liksom som styr tyvärr, än som egentligen är bra för en och som gynnar friidrotten tror jag nästan, i vår ålder (M2).

De var medvetna om normering av kostintag, men insåg att det var svårt att handla (Antonovsky, 1987, 1991) annorlunda med tanke på åldern de befann sig i, där utseendet spelar en betydande roll. Studier (Blond, 2008; Groesz, Levine & Murnen, 2002) visar att det ofta fokuserats på ett överdrivet sätt, just på utseende och i vissa fall också vikt. De respondenter som, genom sina utsagor, inte uppfattades vara styrda av normen uppfattades också som tryggare individer och agerade utifrån egen drivkraft och vad som ansågs vara optimal kosthållning för atleter. Deras resonemang kring kost fokuserade ett helhetsperspektiv, inte bara kosten betydelse för idrottslig prestation utan som en övergripande livsstil. Vissa respondenter menade dock att det troligen är

vanligare att styra sitt handlande efter kroppsidealet för dem som inte håller på med någon specifik idrott då dessa individer inte har målet att bli bättre i sin idrottsgren så som respondenterna.

Respondenterna angav en betydelse av kroppsuppfattning som byggde på att ha starka och uthålliga muskler för prestation och att ett atletiskt utseende följer med denna ambition. Respondenterna ansåg att normen för kvinnor i allmänhet är smal, fast och

(32)

stark men även att ha traditionellt feminina kurvor. Dessutom menade de kvinnliga respondenterna att de gärna skulle vilja äta mindre mängd mat, för detta ansågs enligt dem som positivt. Detta kan vara en av anledningarna till det ofta förekommande idrottsliga problemet med att få i sig otillräckligt med energi (Cupisiti et al., 2002;

Melin et al., 2014; Mountjoy et al., 2014). För män som idrottar fanns en motsatt norm, att äta mer än de önskar. De manliga respondenterna påtalade att det eventuellt talas mer öppet om ideal mellan kvinnor. Följande citat belyser ovanstående:

Antagligen att man inte gillar maten eller att man inte ska äta mycket…, lite norm, vet inte, eller det är inte så jag tycker det ska vara men det är så för vissa. Alltså, dom jag umgås med äter bra men det är så klart man ser, och det är oftast tjejer också som kommer med en halv potatis i skolan och det känns ju inte så hälsosamt… Ja, vissa kanske tycker det är pinsamt att äta mycket sedan är det väl att man ska vara smal (K4).

Ja, alltså tjejer ska ju vara så där smala men ändå jättekurviga och killar ska vara väldigt biffiga och stora. Det är ju verkligen så men det är ju inte normalt tycker jag (M4).

I materialet återkom upplevelsen av att tonåren är jobbiga såväl fysiskt som psykiskt och en ålder där det yttre utseendet blir viktigare. Utseendet spelade stor roll för gruppstatus och därmed hur tonåringen mår. Även upplevelsen av att det i samtiden talas mer om kropp och kost var vanlig. Sammantaget visar denna beskrivningskategori på en slags normmedvetenhet, men också att normer kan vara olika som exempelvis mellan män och kvinnor, vid olika åldrar och mellan idrottande och icke-idrottande. I detta framstår också respondenternas förmåga att redogöra för en begriplighet

(Antonovsky, 1987, 1991) om uppfattningar om kost och kroppslighet, med extra betydelse för den idrottsliga prestationen. Men de visar också en ambivalens inför hanterandet av olika trender, men att det också finns utmaningar värda att engagera sig i, vilket grundar sig i en upplevelse av meningsfullhet.

Deci och Ryan, (2012) lyfter kompetens som normerande, att uppnå önskade resultat, vilket i sin tur ger valfrihet, eftersom det finns utrymme för att ta egna beslut.

Normeringen kan också ses som en önskan om samhörighet, att känna närhet och acceptans av andra i sin omgivning (även, Patrick & Williams, 2012).

(33)

6.1.3 Känslomedvetenhet

Analysen visar på att vissa respondenter upplevdes göra kostval utan eftertanke, av gammal vana, såsom citatet nedan visar:

Det är det jag brukar äta, det är det som brukar finnas i kylskåpet och så. Det är mer att man har kommit in i en rutin så som man brukar göra (K5).

Valen av kost uppfattades ske mer medvetet i samband med exempelvis flytt till eget boende. Trots medvetenheten om vad relevanta kostval innebar, uppfattades ofta känslor styra olika av kostval samt mängden av den samma, vilket bottnar i känslor som smak, hunger, mättnad samt den upplevda känslan i kroppen. Därmed kan man också dra slutsatsen att kostintaget inte alltid är en uttryckt medvetenhet, i alla fall inte de optimala valen (Antonovsky, 1987, 1991). Faktorer som trötthet, stress, tidsbrist och dålig planering uppfattades som hinder kring val och kunde göra att respondenterna åt

”mindre bra” vilket till exempel kunde innebära att ingen planering för att kunna laga en varm måltid förekom, utan snarare det som ”råkade” finnas i skåpen hemma, såsom kall frukostmat till exempel smörgås och flingor. De äter det som känns bäst för stunden och faktorer som hunger, mättnad, trötthet samt vanor de fått med sig från hemmet, styr detta.

Long och Perry (2011) har visat att psykologiska faktorer påverkar individers agerande vid kostval. Respondenterna uttryckte att de genom att inte kunna medvetandegöra valen, upplevde de sig själva ha en dålig inre känsla, och valen kunde bli annorlunda.

Vanan, men även rådande sinnesstämning, uppfattades som en betydelsefull faktor till vad som vid ett specifikt tillfälle styrde matvalet. Upplevde de sig som nedstämda uppfattades de göra val därefter som citatet nedan visar:

Det är vissa dagar man känner att man inte är nöjd med sin kropp, mest sådär magen man tänker på men oftast är jag nöjd… men jag tycker det är ganska viktigt med mat för jag blir trött om jag inte äter så jag tycker det är ganska viktigt att äta så jag försöker äta så bra jag bara kan liksom (K4).

Dessa val kunde innebära att äta mindre mängd mat eller inget alls, och handlade ofta om en känsla av att kroppen kändes för tung, mjuk eller att de hade för stor mage.

Denna reflektion baseras på respondenternas utsagor som handlade om känslor,

(34)

självkänsla i sitt handlande. Citatet nedan visar även att respondentens tidigare upplevelser och upplevda känsla i kroppen kunde styra val och agerande:

Ja, det påverkar ju både psykiskt för när jag känner att jag ätit så där onyttig mat och sådant då känner jag mig nästan slapp i kroppen, lite hängig och inte hundra men när jag käkat kanske banan, havregrynsgröt och sådant till frukost då känner jag mig pigg och så och det sitter väl mer psykiskt än vad som sitter i kroppen (M4).

Det som påverkar respondenternas kostval kan styras av psykiska faktorer, vilket visar att det som händer inom individen, visar en slags begriplighet och i vissa fall går detta att förutse.

6.2 Hanterbarhet 6.2.1 Kunskap

Dunn et al., (2007) och Rash et al., (2008) visar kostens betydelse för prestation och respondenterna i den studien hade en utvecklad uppfattning till kostintag och dess betydelse. De upplevde det som viktigt för prestationen, speciellt då de kommer upp en nivå då det blir ännu viktigare att äta optimalt för att prestera på hög nivå. De hoppade inte över måltider vilket skapar uppfattningen att respondenterna vet att det är viktigt att äta tillräckligt till exempel efter träning. Citatet nedan visar på betydelsen, men

saknaden av kunskap om vad de bör äta:

Det är viktigt men jag har inte så stor koll på vad jag ska äta liksom (K3).

Några respondenter gav uttryck för att de inte hade goda kunskaper om kost och inte heller hur man skaffar sig denna kunskap. De beskrev att den kunskap de till viss del uppfattades ha kom ifrån hemmet, skolan, tränarna eller från informationsflödet i samhället, men osäkerheten kring detta uppfattades som stor. Därmed får

uppfattningarna om kunskaper kring kost anses vara flera, men att det finns ett uttryck för att kostkunskaper skapar ett slags begriplighet om kosten betydelse.

Trots denna osäkerhet beskrev respondenterna sitt sätt att äta på ett kunnigt sätt, vilket var i linje med rådande näringsrekommendationer för idrottare (Consensus Conference on Nutrition in Sport, 2011; Sveriges Olympiska Kommitté, 2016). De gav uttryck för

(35)

en hanterbarhet av kostintaget och insåg även här det meningsfulla i att äta ändamålsenligt.

Respondenterna upplevde sitt agerande i kostfrågan som en vana som kom från hemmet och dessa vanor beskrevs, med viss osäkerhet, som goda. De efterfrågade överlag mer och kontinuerlig kostinformation och kunskap från tillförlitliga källor som citatet nedan påvisar:

Kunskapen skulle väl komma från, det är väl mest erfarna dietister och så som föreläser och berättar för vi kan ju inte veta hur vi ska äta innan liksom. Någon måste ju berätta för oss och då kanske det kan komma därifrån liksom, i vår omgivning för dig som idrottar (M3).

Studier (Heaney et al., 2008) visar att även om tränarna har en viktig funktion och viss kunskap om idrottsnutrition, så är det inte de som ska vara experter och erhålla

uppdaterad kunskap. De har dock positionen att se och möta den aktives behov.

Respondenterna ger exempel på detta då tränaren har med bananer till träningen och säger ”nu är det dags för återhämtning”. Detta uttalande, som i grunden bygger på kunskap, kan tyckas självklar och enkel. På liknande sätt har respondenterna med sig vanor, som i vissa fall bygger på kunskap, hemifrån, och som numer har blivit ett invant beteende. Om tränarens agerande i ovannämnda fall handlar om en service som

tillhandahålls eller är ett genomtänkt pedagogiskt verktyg för lärande är svårtolkat men resultatet blir oavsett ett bra kostval hos respondenten.

Att respondenterna har tillräckligt med kunskap och förståelse inom ämnet kost för att kunna prestera, är av vikt för att göra val som gynnar dem och att de verkligen förstår vikten av att äta tillräckligt och varierat. Respondenter som upplevdes ha kunskap om kostens betydelse för hälsa och prestation, uppfattades ha lättare att förstå och begripa dess betydelse (se även Antonovsky,1987, 1991). Kunskaper om kost skapar också meningsfullhet, d.v.s. behovet av kompetens viket skapar autonomi (Deci & Ryan, 2012). Kunskaper anses skapa begriplighet, vilket är betydelsefullt för att tillfredsställa behov vilket i sin tur skapar motiverande beteenden och handlingar (ex. att inhandla livsmedel som är erkänt lämpliga för viss prestation.

References

Related documents

Vad gäller frågan om hur lärarna gör eleverna delaktiga i undervisningen samt kopplar eller anpassar till elevernas olika behov, förutsättningar, erfarenheter och kunskaper, svarar

Det fanns inget samband mellan stark kroppsuppfattning och hög eller låg KASAM, eftersom majoriteten av de unga kvinnorna hade både stark kroppsuppfattning och hög KASAM

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om lärande och undervisning i informell statistisk inferens. I studien användes en kvalitativ

Till skillnad från resultaten i studierna ovan kom McNicholas et al., (2009) fram till att media inte påverkar alla flickor till att vilja forma sina kroppar utefter medias tunna

Augustsson skriver i avhandlingen Unga idrottares upplevelser av föräldrapress om föräldrars påverkan och betydelse för barn och ungdomars idrottande (Augustsson,

Vi tänker oss, i relation till detta, att det är viktigare för kvinnor att       befinna sig i sammanhang där de inte utsätts för att bli socialt utvärderade baserat på sitt  

Här pratar Jaques-Dalcroze om olika sinnen; kroppens rytmsinne, hörselns rytmsinne, sinnet för intervaller och tonhöjdsförhållanden och förmågan att urskilja dess

The aim with look-ahead control is to reduce the energy consumption of heavy vehicles by utilizing information about future conditions focusing on the road topography ahead of