• No results found

Marknadsföring av p-piller

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Marknadsföring av p-piller "

Copied!
37
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för företagsekonomi Kandidatuppsats HT10

Marknadsföring av p-piller

En studie om relationerna mellan läkemedelsföretag, förskrivare och konsumenter

Handledare: Ulf Olsson Författare: Resha Yass

(2)

Sammandrag:

Enligt läkemedelslagen är det sedan år 2006 förbjudet att marknadsföra receptbelagda läkemedel. Många skulle kanske tycka att det verkar rimligt eftersom man ändå aldrig väljer ett receptbelagt läkemedel själv, man tar det förskrivaren ordinerar. Det finns dock receptbelagda läkemedel som man i allra högsta grad väljer själv och dessa läkemedel är antikonceptionspiller (p-piller) som är ett receptbelagt preventivmedel. När det gäller dessa läkemedel har kvinnan ett stort inflytande på valet av p-piller, hon kan gå till en förskrivare och be att få ett specifikt p-piller utskrivet. Dessa p-piller skiljer sig inte mycket från varandra förutom i biverkningar där vissa kan ge mer eller mindre biverkningar beroende på kvinnan. Man kan då fråga sig varför man väljer ett visst p- piller över ett annat eller om det är så att man låter förskrivaren välja åt en. Syftet med denna studie är att undersöka vad det är som påverkar kvinnors val av p-piller. Under processen att försöka förstå kvinnors köpbeteende när det gäller p-piller är det även av stor vikt att beskriva de relationer som ligger bakom valet av p-piller. Därför undersöks relationen mellan läkemedelsföretag och kunder, läkemedelsföretag och förskrivare, förskrivare och kunder samt relationen mellan kunder. För att ta reda på detta har en intervju utförts med en förskrivare samt en enkätundersökning med 100 respondenter.

Resultatet av denna studie visar att relationen mellan förskrivare och kunder är den som är starkast då kunderna litar mest på förskrivarnas expertis. Det finns även ett visst förtroende för andra kunder och framförallt vänner som själva har erfarenhet av antikonceptionspiller.

2

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning... 4

1.1 Bakgrund ... 4

1.2 Problemformulering och syfte ... 6

2. Teori ... 7

2.1 Teoretisk referensram... 7

2.1.1 Beskrivning och motivering ... 7

3. Metod... 13

3.1 Förstudie ... 13

3.2 Överblick ... 13

3.3 Metoddesign ... 14

3.4 Metod för datainsamling... 14

3.5 Skriftliga källor... 16

4. Empiri och analys ... 16

4.1 Relationen mellan företag och förskrivare ... 16

4.1.1 Analys av relationen mellan företag och förskrivare... 18

4.2 Relationen mellan kunden och experterna... 19

4.2.1 Analys av relationen mellan kund och förskrivare ... 22

4.2.2 Analys av relationen mellan kund och läkemedelsföretag ... 22

4.3 Relationen mellan kunder... 22

4.3.1 Analys av relationen mellan kunder ... 24

4.4 Analys av kvinnors val av p-piller... 25

5. Diskussion och Slutsats ... 26

Litteraturlista ... 29

Bilagor ... 32

Bilaga 1. Intervju med Ingrid Ottenbring 28.9.2010 ... 32

Bilaga 2. Enkätundersökning om p-piller med svar. ... 33

Bilaga 3. Preventivmetoders effektivitet ... 36

Bilaga 4. Källa till WOM med tillämpning av studien... 37 

3

 

(4)

1. Inledning 

Kapitlet introduceras med den relevanta bakgrundsinformation samt det problemområde uppsatsen kommer att behandla. Därefter presenteras problemformuleringen tillsammans med studiens syfte och avgränsning.

1.1 Bakgrund

Tänk dig att en kvinna kommer in till en barnmorska eller gynekolog med avsikten att komma ut med ett recept på ett p-piller. Det kan röra sig om en kvinna som är medveten om vad hon vill ha för sorts p-piller redan när hon kommer in. Kvinnan har förmodligen undersökt sina valmöjligheter redan innan hon kommit in hos förskrivaren och gör ett aktivt beslut om vad för typ och märke av p-piller hon vill få utskrivet. Ett annat scenario är att en kvinna kommer in till förskrivaren med avsikten att ta till sig de råd och experttips som denne har. Hon har alltså full tillit till att förskrivaren vet vilket preventivmedel som är bäst just för henne. Detta är ett exempel på två extrema fall och frågan man kan ställa sig är vart de flesta hamnar på skalan.

Enligt Läkemedelsverket (2005) är risken för att bli gravid vid ett samlag är beräknad till 6-7% men kan variera beroende på vilken fas en kvinna är i sin menstruationscykel. Där beskrivs det att andra biologiska faktorer även kan spela in, så som det hälsotillstånd kvinnan eller mannen befinner sig i. Även åldern spelar en essentiell roll då yngre kvinnor generellt är mer fertila än äldre. För de som vill undvika en oönskad graviditet finns det många vägar att gå men en avsevärt säker metod är kombinerade hormonella metoder (p-piller) som har en Pearl Index (PI) på 0,5-1,5. PI är ett mått på antalet graviditeter som sker beräknad på 100 kvinnor som använder ett specifikt preventivmedel i ett år. Detta är den mätmetod som oftast används för att fastställa preventivmedels effektivitet (Tydén 2005). Ju säkrare metod desto lägre PI, i bilaga 3 kan man se säkerheten på p-piller jämfört med andra preventivmedel.

Enligt Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer av preventivmetoder är det individen som gör valet av preventivmetod och rådgivaren skall finnas till hands för att

4

(5)

bidra med sin kunskap. De som ingår i begreppet rådgivare är alla inom vården som kommer i kontakt med kvinnor i fertil ålder. Vid enkel rådgivning där man endast är ute efter att börja med p-piller räcker det med att träffa en barnmorska som gör tester och ställer frågor för att få en överblick av individens livssituation. Utifrån dessa avgörs om individen är tillräckligt frisk och att metoden inte kommer att utsätta individen för någon större fara (Läkemedelsverket 2005).

Hormonella antikonceptionspiller (p-piller)

Idag finns det många olika preventivmedelsmetoder men en vanlig grupp bland dessa är kombinerad hormonell antikonceptionsmetod (p-piller). Karaktäristiskt för dessa läkemedel är att alla innehåller etinylöstradiol, den syntetiska versionen av det kvinnliga hormonet östrogen. Då metoden är kombinerad ingår förutom östrogen även en gestagenkomponent. Denna komponent varierar då typen av gestagen är olika i de olika sorterna som har samma verkningsmekanismer men skiljer sig i bieffekterna. Det finns även mini-piller som endast innehåller en gestagenkomponent men inget östrogen

(Tydén 2005).

Läkemedelsmarknadsföring i Sverige

”Relationen mellan läkemedelsföretaget och hälso- och sjukvårdens medarbetare skall präglas av det förhållande som ska råda mellan en försäljare och en tjänsteman med teckningsrätt för offentliga medel” Citatet är hämtat från Läkemedelsindustriföreningen (LIF) och Sveriges kommuner och landstings (SKL) överenskommelse om samverkan (2007).

Läkemedel är produkter av komplex natur och det är därför essentiellt att läkare och andra föreskrivare har den information som krävs med för- och nackdelar för att ge det optimala terapiresultatet. De ska dessutom se till att patienten är införstådd med de risker som finns samt motivera patienten att använda sina läkemedel på rätt sätt (Melander &

Nilsson).

5

(6)

Den 1 april år 2007 skrevs en överenskommelse om samverkan mellan läkemedelsföretag och medarbetare i den offentliga hälso- och sjukvården. Denna överenskommelse omfattar samtliga medarbetare inom den vård som står i kontakt med läkemedelsföretag i den svenska marknaden för läkemedel. De allmänna förutsättningarna talar om god affärssed som innebär att industrin har en skyldighet att inte bara informera allmänheten om sina produkter utan även hälso- och sjukvården. De är skyldiga att informera om de egenskaper produkten har, hur de fungerar och används samt de kända biverkningar som finns. Detta samarbete leder sedan till att även medarbetarna har möjlighet att medverka i forskning för läkemedelsutveckling. Det råder ingen tvekan om att samarbetet är viktigt men att det bör ske under omständigheter där det inte finns tvivel gällande trovärdighet från båda parter. Överenskommelsen betonar även att samarbetet som förs mellan dessa parter bör vara transparant och öppet (LIF & SKL 2006).

1.2 Problemformulering och syfte

År 2006 infördes ett förbud mot marknadsföring av humanläkemedel i läkemedelslagen.

Lagen förbjuder förutom marknadsföring av icke godkända humanläkemedel

och marknadsföring riktad mot barn även marknadsföring av receptbelagda läkemedel till allmänheten. Lagen betonar även att godkända läkemedel skall presenteras i

god sed för marknadsföring, det vill säga följa de regler satta av Läkemedelsindustrin för läkemedelsinformation samt Internationella Handelskammarens grundregler för reklam.

Man skall således marknadsföra läkemedel med relevant information för förskrivare samt det som ligger i allmänhetens intresse (Läkemedelsverket 2008).

Studier kring läkemedelsmarknadsföring är ett väl omdiskuterad ämne. Det finns dock inga bestående studier kring läkemedelsmarknadsföring gällande de

godkända antikonceptionspiller som finns på marknaden. Antikonceptionspiller är ett av de få läkemedel där patienten har stort inflytande på valet av medicinering. Av den anledningen har det varit intressant att undersöka relationen mellan läkemedelsföretag och förskrivare, mellan förskrivare och konsumenter samt relationen

mellan konsumenter. Detta har legat som underlag för hur konsumenters köp av p-piller påverkas av dessa relationer.

6

(7)

Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva de relationer som existerar mellan läkemedelsföretag och förskrivare, förskrivare och konsument samt mellan läkemedelsföretag och konsument ur marknadsföringssynpunkt. Detta för att komma fram till vilken av dessa relationer som har störst påverkan på kundens val av p-piller.

2. Teori

I detta kapitel kommer den relevanta teorin att introduceras och behandlas. Motiveringen av de valda teoridelarna kommer att framföras tillsammans med en beskrivning av den teoretiska referensram som utformar studien.

2.1 Teoretisk referensram

2.1.1 Beskrivning och motivering

Syftet med denna studie är att skapa förståelse för konsumenters val av p-piller. För att uppnå detta har jag valt att beskriva hur relationen ser ut mellan läkemedelsföretagen och hälso- och sjukvård. Utöver detta är det av stor vikt att även belysa den marknadsföringsrelation som existerar mellan hälso- och sjukvård och kund samt kunder emellan. Utifrån relationsmarknadsföringsteorin och Word-Of-Mouth-teorin (WOM) kommer dessa relationer att belysas.

Relationsmarknadsföring

Teorin om relationsmarknadsföring behandlas för att skapa förståelse för hur relationen mellan läkemedelsföretag och representanter från den offentliga hälso- och sjukvården, d.v.s. förskrivarna, ser ut. Denna del av teorin kommer att beröra den kommunikation som sker mellan experter. Grönroos (1996) beskriver att en fundamental aspekt i marknadsföring är relationen mellan ett företag och dess omgivning. Inom denna relation är det viktigt att det finns förtroende mellan parterna men även förpliktelser (Morgan &

Hunt 1994). Morgan & Hunt (1994) beskriver hur viktig relationsförpliktelsen är och att det är den viktigaste parametern inom relationsmarknadsföring som existerar endast då den är essentiell för relationen. En annan parameter som författarna tar upp är förtroendet 7

(8)

mellan parterna. De menar att förtroende uppnås då ena parten uppfattar sin relationspartner som tillförlitlig och integritetsbärande. Utöver dessa egenskaper är det viktigt att se över kvaliteten på relationen och den kundupplevda kvaliteten som Blomqvist, Dahl & Haeger (2004 s. 44). Författarna anser att den kundupplevda kvaliteten har en viktig betydelse för värdeskapandet och kundlojaliteten (2004 s. 48).

Det är i relationens innehåll och styrka som man kan avgöra den kundupplevda relationen.

Relationen mellan läkemedelsföretag och förskrivare har definierats som mellan en

”försäljare och tjänsteman med teckningsrätt..” i överenskommelsen mellan Läkemedelsindustriföreningen och Sveriges kommuner och landsting. Genom att jämföra denna relation och modeller för relationsmarknadsföring har jag valt att undersöka relationen ur kundens synvinkel vilket i detta fall är företrädaren för kunden dvs.

föreskrivaren. Detta görs genom att undersöka den kundupplevda relationen mellan företagen och offentlig hälso- och sjukvård, som i detta fall kan anses vara kunden.

Varumärkesrelationer Förtroende

Produktrelationer Tillfredställelse

Person- och processrelationer Engagemang

Figur1

Ur Blomqvist, Dahl & Haeger (2004) sid 48.

Innehållet bestäms av parametrarna till höger och omfattar det intresse som finns för produkten och den person och processrelation som uppfattas. Om företaget lyckas fånga ett positivt intresse kring produkten kan detta bidra till en positiv kundupplevelse. En

8

(9)

annan parameter är person och processrelationen där en person på företaget lyckas skapa en positiv relation med kunden och därmed bidra till en god kundupplevelse (2004 s. 49).

Styrkan i relationen bestäms av varumärkesrelationer där inställningen till ett varumärke kan bidra till en förstärkt eller försvagad relation mellan kund och företag. Det är dock tillfredställelsen och engagemanget i relationen som avgör styrkan i kundupplevelsen.

Med tillfredställelsen menas den upplevda skillnaden i kvalitet som uttrycks i verkligheten och de förväntningar man har. De två resterande parametrarna, engagemang och förtroende, är i högsta grad påverkade av tillfredställelsen. Engagemang är att vilja bygga stabila relationer samtidigt där man avstår från att göra kortsiktiga lönsamheter på bekostnad av relationen. Den sista parametern som är förtroende, symboliserar den egenskap som krävs för att skapa harmoni och stabilitet för en fortsatt kundlojalitet (2004 s. 49).

Ur relationsmarknadsföringsteorin om kundupplevd relation kommer fokus att ligga på styrkan i relationen. Då kundrelationer ser ut på olika sätt inom olika områden varierar även betydelsen av de olika delarna i Figur 1 (2004). Innehållet anses inte kräva analys då läkemedel som p-piller bör vara intressanta produkter för förskrivare så som barnmorskor och gynekologer.

Word-OF-Mouth (WOM)

Enligt Sweeney, Soutar & Mazzarol (2008) som refererar Merton (1968) är WOM en process där det personliga intrycket förs vidare genom social kommunikation mellan sändare och mottagare, där mottagaren ändrar sin ståndpunkt eller sitt beteende.

Fenomenet har blivit uppmärksammat som den viktigaste kommunikationskällan mellan konsumenter (Derbaix and Vanhamme 2003). Under åren har många psykologer såväl som sociologer studerat den sociala kommunikationens påverkan på beteende och uppfattning (Sweeney, Soutar & Mazzarol 2008). I Holvands (1948) studie uppmärksammas den sociala kommunikationen som delaktig i fyra delmoment med;

sändare (den som kommunicerar), stimuli (den information som förs vidare), mottagare

9

(10)

(personen som uppfattar informationen) och respons (som är det beteende eller attityd som genereras).

För att undersöka vad som motiverar konsumenter till att föra vidare sina erfarenheter och åsikter om p-piller samt vad som motiverar konsumenter att ta till sig denna information kommer delar av WOM-teorin att behandlas. Här kommer även behovet av expertråd att tas upp och hur konsumenten tar till sig den rekommendation som ges.

Denna del kommer att ligga som grund för de enkäter som konstruerats för att förstå konsumentens val av p-piller.

I Silvemans bok the Secrets of Word to Mouth Marketing (2000) angriper han de aspekter som spelar in i WOM-teorin ur ett företags perspektiv men klargör även de interaktioner som marknaden utför. Dessa interaktioner beskrivs i tabell 1 med den koppling till studien som jag gjort.

Tabell 1. Interaktioner inom WOM-teorin (Silverman 2000) med koppling till studien.

Silverman (2000) Koppling till studie

• Expert ÆExpert Marknadsföring mellan läkemedelsföretag och hälso- och sjukvård.

• Expert ÆKonsument Marknadsföring mellan föreskrivare från hälso- och sjukvård till konsumenter.

• Konsument ÆKonsument Den rekommendation som kommer från jämlika.

Silverman diskuterar hur experter kan vara en kraftfull källa till WOM men att det i vissa fall kan vara mer gynnande med WOM mellan konsumenter. Han menar att konsumenter är i behov av konfirmation från oberoende användare och verifikation om att produkten fungerar som utlovat (bilaga 4). Dock framhäver han även vikten av kundens behov av expertråd (2000 kapitel 6).

10

(11)

Då marknadsföring av läkemedel är strikt reglerat i Sverige är WOM en av de faktorer som i denna studie motiveras påverka konsumenters val av p-piller. I marknadsföringslitteratur beskrivs WOM som en trolig drivande kraft när det gäller konsumenters val av produkt. Det är dock inte lätt att identifiera om WOM är direkt länkat till kundköp (Chevalier & Mayzin 2004 ).

Vad är det då som motiverar till Word-of-Mouth? Detta har Ernst Dischter byggt en studie kring där han konstruerat involveringskategorier som är uppdelade i fyra underkategorier. Dessa underkategorier beskriver de drivande faktorer som finns för att rekommendera en produkt:

Produktinvolvering: Under denna subkategori faller erfarna köpare som är nöjda med produkten och är entusiastiska över att rekommendera den.

Självinvolvering: Här ligger fokus mer på konsumenten och dess självkänsla då den mår bra av att rekommendera denna produkt.

Andras involvering: De som vill dela med sig av sin goda erfarenhet om en produkt hamnar i denna subkategori. Här ses rekommendationen som en ”gåva” som man vill dela med sig till någon man vill väl.

Budskapsinvolvering: I denna subkategori faller de som genom marknadsföring blivit intresserade av produkten och motiverade att berätta för andra om sina åsikter utan att kanske ha provat produkten själva.

Dichter (1966) diskuterar även olika grupper som konsumenter lyssnar på och tar del av dennes rekommendationer. Han har delat in dessa i sex undergrupper, dock understryker han så som Chevalier & Mayzin (2004) att det är svårt att direkt länka köp till WOM och att det oftast är en kombination av faktorer som resulterar i ett köp.

11

(12)

Kommersiell auktoritet: Detta omfattar de som är experter inom området och där mottagaren har förtroende för dessa. Här kommer rekommendationen från människor som har en nära relation till produkten på grund av sitt yrke och även mer kunskap om konsumenten.

För att tydligt koppla begreppet kommersiell auktoritet till denna studie anser jag att experterna i detta fall är förskrivare och läkemedelsföretag. Jag anser att då konsumenten främst har kontakt med hälso- och sjukvård är det förskrivare som definierats som sändare i denna kategori.

Delat intresse: Mottagaren i denna underkategori motiveras till att lyssna då sändare och mottagare har något gemensamt så som en liknande livssituation.

Jag anser att personer i denna underkategori kan identifieras med kvinnor i samma livssituation eller behov. Exempel på detta kan vara att man vill undvika oönskad graviditet och tar då till sig rekommendationer från någon i samma sits. Exempel på andra orsaker till användning av p-piller är att man är i behov av att stabilisera hormonbalansen på grund av PMS och dylikt (Landstingen och regionerna 2009).

Den goda viljan: I detta fall uppfattas sändaren som en person som vill mottagarens bästa och där mottagaren utrycker full tillit till denne.

Denna underkategori är av vikt då jag utgår från att den omfattar vänner eftersom mottagaren har full tillit till sändaren och sändaren rekommenderar produkten av välvilja.

Detta kan vara en väninna som har god erfarenhet av ett specifikt p-piller och vill dela med sig av detta.

12

(13)

3. Metod

Detta kapitel inleds med den förstudie som utfördes innan skrivprocessen påbörjades samt en överblick av de relationer undersökts. Vidare beskrivs den metoddesign som utformat studien samt en beskrivning av de datainsamlingsmetoder som används samt en motivering för dessa.

3.1 Förstudie

För att skapa en bild av vilka tankar och funderingar som ligger bakom valet av p-piller krävdes en förundersökning. Genom möten med kvinnor i åldrarna 20-29 bildades en uppfattning kring vad som leder kvinnor till valet av p-piller. Denna förstudie ligger som grund för de frågor som ställdes i den enkät som utformades för detta arbete. Den relevanta information som upplystes under förstudien var att valet av p-piller berodde mycket på två faktorer. Den första var att man hört från vänner och bekanta om att ett märke var bättre än ett annat. Inom denna kategori nämndes även att Internet spelade in då man ville få bekräftelse från flera personers erfarenhet på olika forum. Andra betonade att det räckte med förskrivarnas rekommendationer och att de har full tillit till dess expertis.

3.2 Överblick

Här presenteras en överblick över de relationer som kommer att beskrivas och de frågor som ställts för att beskriva relationerna med teorin som verktyg.

Intervjun med förskrivare är bifogad i bilaga 1 och enkätundersökningen är bifogad i bilaga 2.

13

(14)

3.3 Metoddesign

Då läkemedel i Sverige inte kan marknadsföras i traditionell mening har jag att titta på relationerna som beskrivits i Överblick 3.2 för att undersöka de marknadsföringsrelationer som finns utifrån den teoretiska referensram som valts.

Utförandet har utformats i en kvalitativ undersökning i form av en intervju med en förskrivare samt en kvantitativ enkätundersökning med 100 kvinnliga respondenter. En deduktiv ansats har valts då författaren anser att detta bör passa bäst för denna typ av studie. En deduktiv ansats används då man drar sina slutsatser genom logiskt tänkande (Ghauri, N., Grønhaug & Kristianslund 1995 s. 9). Frågorna i intervjun och enkäten har konstruerats med den teoretiska referensramen som verktyg och detta har i sin tur beskrivits i empirin. Detta har sedan att analyserats för att beskriva relationerna och utse vilken av dessa som har störst påverkan på kundens val av p-piller.

3.4 Metod för datainsamling

Primärdata erhölls dels genom en intervju med en förskrivare samt genom en webbaserad enkätundersökning. Frågorna som konstruerades till intervjupersonen är relevanta för att förstå relationen mellan de olika instanserna och är styrda utifrån den teoretiska referensram som beskrivits. Vissa av frågorna är skapade för att beskriva en bakgrundsbild av relationerna och situationerna kring ämnet. Förutom detta formulerades även frågor som genererade personliga åsikter, detta för att få en insyn i uppfattningen kring relationerna och konsumenters p-piller vanor. Intervjufrågorna är sammanställda i bilaga 1. Det finns dock en nackdel i att endast intervjua en förskrivare då vissa frågor baserades på hennes personliga åsikter och det hade möjligen varit intressant att jämför med ytterligare en intervju och se om svaret skulle vara det samma. Jag ansåg dock att i syftet att förstå hur relationen såg ut så räckte det med en intervju i denna studie.

En webbaserad enkätundersökning har utformats där svar från 100 kvinnor analyserats.

Frågorna i enkäten har styrts utifrån den teoretiska referensram som valts för att skapa en bild dels om hur relationen mellan kunderna ser ut och dels relationen mellan kunder och

14

(15)

förskrivare. För att även skapa en bild om kvinnornas inställning till produkten har vissa frågor ställts i syftet att ge en bakgrund till dessa åsikter, se fråga för 1-5 exempel i enkätundersökningen i bilaga 2. En länk till enkätsidan har skickats till kvinnor runt om i Sverige där de ombetts att svara och sedan skicka vidare länken till vänner och bekanta.

På detta sätt ämnar man uppnå den önskvärda spridningen som ger ett slumpmässigt val av respondenter. För att tydligare förstå kopplingen mellan teorin och datainsamlingen se Tabell 2.

Tabell 2. Översikts koppling mellan teorin samt intervju och enkäter

Teori Enkät Intervju

Relationsmarknadsföring Fråga 7 Fråga 3,4,5,7,8,13, Word of Mouth Fråga 6,7,8,9 Fråga 16,17

Det bör även uppmärksammas att det finns nackdelar med en webbaserad enkätundersökning, exempel på detta är då respondenterna inte kan fråga om de inte förstår något i enkäten. Något som jag lagt märke till efter insamlingen av enkäterna är att många tycks ha missförstått frågorna. Efter vidare analys upptäckte jag att formuleringen på vissa av enkätfrågorna kan ha varit förvirrande. Jag upptäckte detta då alla som svarat på enkäten inte svarat på alla frågor. Exempel på detta är fråga 7 bilaga 2, att istället för att skriva ”Vilken informationskälla litar du mest på…” och ge flera val möjligheter med rankningssteg så bör jag ha skrivit ”Till vilken mån litar du mest på följande..” . Detta kan vara en anledning till att alla inte svarade på frågan helt korrekt utan misstänks ha trott att de skulle välja ett av förslagen i frågan, d.v.s. antingen läkemedelsföretag, barnmorska/gynekolog, nära vän osv. Jag anser dock att eftersom så pass många har svarat korrekt, ca 97 respondenter, så bör resultaten vara tillräckliga. En annan upptäckt är att över 100 svar har inkommit på fråga 4 som ställde frågan ”Vem rekommenderade dig att börja använda de p-piller du använder idag?”. Detta kan förklaras genom att många även här missförstått frågan och personer som använt p-piller men inte använder dem i nuläget svarat på två platser, nämligen vem som rekommenderade dem produkten samt att de inte använder produkten idag. Detta vet jag då de skrev in detta i fältet för

”Annat”. En annan upptäckt är att de 100 som svarat på enkäten är mellan 20-29 år så kan de svar som analyserats vara specifika för den åldersgruppen.

15

(16)

Det hade varit av stort intresse att även inkludera en intervju med någon anställd på ett av läkemedelsföretagen, dock har de som kontaktats inte visat intresse för att delta.

3.5 Skriftliga källor

De sekundärkällor som använts har bestått av skriftliga källor så som böcker och artiklar men även bakgrundsinformation från Läkemedelsverket och skriftliga överenskommelse rapporter som berör läkemedelsmarknadsföring. De skriftliga källorna är en viktig del i studien och behövs för att skapa förståelse för hur läkemedelsmarknadsföringen ser ut i Sverige idag. Förutom detta är det de skriftliga källorna som utgör den teoretiska referensram som valts. Källkritiken av de skriftliga källorna är av störst vikt och det finns en nackdel i att de källor som använts har tagits ur sitt sammanhang.

4. Empiri och analys

I detta kapitel presenteras den valda insamlingen av relevanta fakta samt en analys utifrån de svar som mottagits. Relationerna mellan de olika grupperna kommer att analyseras utifrån de data som samlats in och kapitlet avslutas med en analys av syftet med studien.

4.1 Relationen mellan företag och förskrivare

För att få en inblick i relationen mellan företag och förskrivare utfördes en intervju med Ingrid Ottenbring som är leg. barnmorska med receptförskrivningsrätt. Detta innebär att hon är, precis som en läkare, behörig att skriva ut recept för p-piller. Hon har arbetat som barnmorska sedan 1975 och har varit med om den förändring som skett vad gäller kontakt med läkemedelsföretag som inneburit en mer formellt begränsad kontakt än tidigare.

Som barnmorska på Akademiska Sjukhuset i Uppsala träffar Ottenbring kvinnor varje dag som är i behov av bland annat preventivmedelsrådgiving. Hon arbetar heltid och ägnar 30 minuter åt varje patient. De kvinnor hon oftast möter är i behov av p-piller av olika anledningar så som att de vill undvika oönskad graviditet men även andra orsaker som hänger samman med den kvinnliga fysiologin.

16

(17)

När man kommer in till Ottenbring och vill börja använda p-piller finns det en rutin som barnmorskorna på Akademiska följer där de börjar med att fråga vad för preventiv- medelsmetod man söker och om man har sjukdomar eller tar någon viss medicin. De frågar även hur många gånger man varit gravid, om man använt preventivmedel förut och allmänna livsstilsfrågor. Utöver detta tittar de på om personen har sjukdomar i släkten som skulle kunna vara ärftliga och beräknar personens Body Mass Index (BMI) som är en beräkning på relationen mellan vikt och längd. Detta för att barnmorskan skall få en så tydlig bild som möjligt av kvinnan för att kunna vara till hjälp vid valet av p-piller. Man erbjuder även en undersökning för att titta om kvinnan har någon sexuellt överförbar sjukdom speciellt klamydia då detta är en nästan symptomfri infektion.

Inledningsvis ställdes frågor angående Ottenbrings position och vad hon arbetar med för att sedan förflytta oss vidare till frågor som rör kontakten med läkemedelsföretag.

Ottenbring berättade att ungefär två gånger om året så ringer något företags bokningssekreterare och bokar in en tid med barnmorskorna på avdelningen för att berätta om sina p-piller. Kontakten kan dock variera, oftast skickas nya broschyrer till avdelningen som barnmorskorna kan läsa och få information om de nya preventivmedel som kommit eller ny forskning som gjorts. Enligt Ottenbrings har kvalitéten på möten förändrats genom åren. Hon menar att det som företagen gör när de kommer på besök och skall berätta om ett visst piller är att endast säga det som står i broschyrerna.

Förhållandena på dessa möten är inte heller som de brukade vara då företagsrepresentant och barnmorskor sitter i ett undersökningsrum och där barnmorskorna oftast känner att de vet allt det som berättas för dem och i många fall känner att de kan läsa in informationen på egen hand. Det företagsrepresentanterna brukar berätta är hur deras piller fungerar, hur det fungerar bättre än andras och visa många diagram som tyder på detta. Ottenbring berättar att förr så kunde man bli bjuden på lunch i samband med dessa möten eller att det var mer engagemang inlagt i att skapa en trevlig atmosfär. En följdfråga ställdes om vad hon tror denna förändring kan bero på, om detta kan vara på grund av Läkemedelsverkets föreskrifter svarar Ottenbring att det kan stämma men att hon tror att de även behöver spara pengar och inte har råd med denna typ av aktivitet längre. Vid frågan om hon som 17

(18)

förskrivare har förtroende för företagen svarar Ottenbring med ett tydligt - ja. Ytterligare en fråga som ställdes gällande företagskontakt var om de har en sjukvårdshuvudman som ansvarar för kontakten och om denna brukar närvara under dessa företagsmöten som äger rum. Svaret där var - nej, att hon eller han är oftast inte närvarande. Ytterligare en fråga som ställdes i koppling till relationsmarknadsföring är om Ottenbring föredrar ett visst varumärke. Hennes svar var att de har riktlinjer att rekommendera förstagångsanvändare det p-piller som funnits längst tid på marknaden och har beprövats under längst tid.

4.1.1 Analys av relationen mellan företag och förskrivare

Analysen av relationen mellan läkemedelsföretag och förskrivare har styrts utifrån den valda teori för relationsmarknadsföring och den intervju som utförts.

Figur1

Ur Blomqvist, Dahl & Haeger 2004 sid 48

Då analysen gjorts från förskrivarnas synvinkel har den valda teorin används i syftet att försöka förstå relationen mellan läkemedelsföretag och förskrivare. Modellen visar de parametrar som använts för att försöka förklara hur relationen ser ut och analysera styrkan i den.

Under intervjun beskrivs endast en inställning till ett varumärke men detta har inget att göra med företagen utan snarare produkten och att den funnits på marknaden längst.

Detta är inte en överraskning då varumärkesrelationerna inom detta område är begränsade. Då alla p-piller innehåller olika aktiva substanser skiljer de sig åt och därmed ger olika biverkningar hos olika individer. Förutom detta så finns det klara direktiv för hur kontakten mellan läkemedelsföretag och föreskrivare får se ut i läkemedelslagen, Läkemedelsverket och i överenskommelsen mellan LIF och SKL. Detta för att förhindra

18

(19)

subjektivitet gällande produkter och för att det inte skall finnas något tvivel om att man rekommenderar p-piller utifrån kunskap och inte intryck som läkemedelsföretagen skapat. Eftersom det är tillfredställelsen och engagemanget i relationen som är själva styrkan i relationen har intervjun klargjort att engagemanget i kontakten har sjunkit från läkemedelsföretagens håll och därmed så har föreskrivarna tappat sitt engagemang. En annan anledning till att engagemanget är lågt i detta fall är att p-piller är ett läkemedel som uppfyller ett syfte och det finns egentligen ingen ny forskning på området som kräver ett större engagemang. Detta hänger även samman med att tillfredställelsen har sjunkit de senaste åren vilket kan bero på de föreskrifter och regelverk som Läkemedels- verket satt samt det faktum att företagen kan behöva spara pengar så som man gör i många andra branscher idag. Men ur ett annat perspektiv kan man även kritisera den relation som förskrivare och läkemedelsföretag har haft. Då man förr bjöd på middagar, resor och andra saker så kunde det finnas tvivel om förskrivarnas objektivitet gällande produkterna. Idag kan man tänka sig att det finns ett större förtroende från föreskrivarnas sida till läkemedelsföretagen vilket även hänger samman med de regelverk som Läkemedelsverket satt.

4.2 Relationen mellan kunden och experterna

För att förstå relationen mellan kund och föreskrivare utfördes en enkätundersökning som besvarades av 100 kvinnor, främst i åldrarna 20-29. Under intervjun med Ingrid Ottenbring besvarades även frågor som berör denna relation.

För att bekräfta att studien omfattar denna åldersgrupp ställdes frågan om vilken preventivmedelsmetod som är den vanligaste hos kvinnor i 20-29 åldern och hennes svar på detta var just hormonella antikonceptionspiller. I intervjun berättar hon bland annat att de kvinnor som hon möter idag är mycket mer pålästa än de hon mött tidigare. De är mycket mer medvetna om vilka preventivmedel som finns på marknaden och vilket de vill få utskrivet. Förr förlitade man sig till största del, om inte helt, på barnmorskans expertis och bad om råd i större utsträckning än idag. Det är inte helt ovanligt för Ottenbring att en kvinna kommer in och berättar att hon hört att ett visst p-piller har

19

(20)

passat någon man känner och vill därför prova själv. Vid frågan om priset spelar någon roll när kvinnor gör sitt val av p-piller svarade hon att hon personligen märkt en skillnad i dagens läge då vi befinner oss i en ekonomisk kris.

För att få klarhet om vad kunderna själva anser utfördes en enkätundersökning där det ställdes frågor som bland annat berör relationen mellan kund och förskrivare men även kund och läkemedelsföretag. Detta då både förskrivare och läkemedelsföretag anses vara experter inom området. Av de 100 kvinnorna som besvarat denna enkät var det 3 % som var under 19år, 14 % som var över 30 och en majoritet där 83 % var mellan 20-29 år. 65

% av de som svarade på enkäten använder p-piller idag och av de 35 % som inte använder p-piller idag är det nästan hälften som någon gång använt p-piller men slutat av en eller annan anledning. Här presenteras de frågor och svar som ställts för att skapa en bild av hur kunderna relaterar till föreskrivare och läkemedelsföretag.

Vem rekommenderade dig att börja använda de p-piller du använder idag?

Figur 2. En sammanfattning av svaren på fråga 4, bilaga 2.Kategorin barnmorska/gynekolog är av betydelse för denna del.

20

(21)

Är du nöjd med den hjälp du fick av barnmorska/gynekolog?(Rangordna)

Diagram 1 Sammanfattning av svaren på fråga 6a, bilaga 2

Vilken informationskälla litar du mest på när du gör ditt val av p- piller?(Rangordna)

Diagram 2. Sammanfattning av svaren från fråga 7a och 7b, bilaga 2.

Vad anser du vara viktigast vid val av p-piller? (Rangordna)

Diagram 3. Sammanfattning av svaren på fråga 9d och 9g, bilaga 2.

21

(22)

4.2.1 Analys av relationen mellan kund och förskrivare

Analysen av relationen mellan kund och förskrivare kommer att styras av den valda teori om WOM där motivationen kunder har till att influeras av rekommendationer undersöks.

Den enkätundersökning som utförts tyder på att den kommersiella auktoriteten är den mest påverkbara WOM när det gäller p-piller. Kunden har störst förtroende för barnmorskor och gynekologer vilket man kan se utifrån de svar som angetts till de presenterade frågorna. Detta kan bero på att förskrivaren besitter tillräcklig kunskap och inte är försäljare med baktanke. Detta beskrev Ottenbring under intervjun, se fråga 10 bilaga 1.

4.2.2 Analys av relationen mellan kund och läkemedelsföretag

Relationen mellan kund och läkemedelsföretag framgår som väldigt svag. Detta på grund av de regelverk, som bland annat Läkemedelsverket, säger att läkemedelsföretag endast får distribuera information om sina receptbelagda produkter. Även här styrs undersökningen av WOM- teorin där motivationen kunder har till att influeras av rekommendationer. Det finns en indikation på att förtroendet för företagen är mindre än vad det är för barnmorska och gynekolog, se fråga 7a och 9g. Detta kan bero på just det faktum att det enda företagen kan bidra med är information på sina hemsidor och broschyrer där man sedan själv måste bilda uppfattning.

4.3 Relationen mellan kunder

För att försöka förstå hur relationen ser ut mellan kvinnor som använder p-piller har frågor utformats i den tidigare nämnda enkäten. För att fånga alla kunder man kan tänka sig komma i kontakt med har frågorna ställts så att man kan ta ställning till både vänners rekommendationer men även andras som man hittat på Internet-forum som berör denna typ av produkt. Exempel på detta kan vara hemsidor som landsting ansvarar för och där man kan hitta information om preventivmedel där det även finns forum som kvinnor kan chatta på för att bland annat ge tips och råd. Dessa frågor har ansetts relevanta för studien då de även uppstått i förstudien.

22

(23)

Vem rekommenderade dig att börja använda de p-piller du använder idag?

Figur 2. En sammanfattning av svaren på fråga 4,bilaga 2. Kategorin ’nära vän’

är av betydelse för denna del.

Är du nöjd med den hjälp du fick av vänner och bekanta samt den information du hittade på nätet?(Rangordna)

Diagram 4. En sammanfattning av svaren på 6b och 6c, bilaga 2.

Vilken informationskälla litar du mest på när du gör ditt val av p-piller? (Rangordna)

Diagram 5. En sammanfattning av svaren på 7c och 7d, bilaga 2.

23

(24)

Anledning till att vilja rekommendera en produkt.

Diagram 6. En sammanfattning av svaren på fråga 8, se bilaga 2.

Vilka rekommendationer anser du vara viktigast vid val av p-piller? (Rangordna)

Diagram 7. En sammanfattning av svaren på fråga 9e och 9f, se bilaga 2.

4.3.1 Analys av relationen mellan kunder

Analysen av relationen mellan kunder styrs av den valda WOM-teorin. Motivation till att lyssna på andras rekommendationer om vilka p-piller som är bäst samt vilka drivkrafter som ligger bakom viljan att rekommendera ett visst p-piller har analyserats utifrån de enkätsvar som sammanställts.

24

(25)

I teorikapitlet har fyra underkategorier identifierats som anledning at rekommendera en produkt, produktinvolvering, självinvolvering, andras involvering och budskapsinvolver- ing. När det gäller produkten p-piller är det produktinvolveringen som är den största anledningen till att respondenterna rekommenderar/skulle rekommendera sina p-piller.

Enkäten har visat att en övervägande majoritet av respondenterna anser att de är nöjda med produkten och att detta är anledningen till att vilja rekommendera produkten detta kan beskrivas som självinvolvering.

Enkätundersökningen tyder på att det finns en delad mening när det gäller vänners rekommendationer. Det är många som anser sig likgiltiga i frågan men det finns en indikation på att det spelar en viss roll och det är fler som litar på vänners rekommendationer än de som inte gör detta. Däremot är det färre som litar på okändas rekommendationer som de kommit över på Internet via olika forum.

4.4 Analys av kvinnors val av p-piller

En majoritet av de som svarat på enkätundersökningen och använder p-piller blev rekommenderade att använda just det märket de använder av sina föreskrivare. Allstå finns det ett stort förtroende för dessa experter. Detta ser man även i diagram 8 där det gjorts en sammanställning av det förtroende man har för läkemedelsföretag, förskrivare och kunder. Även detta pekade på att man finner ett stort förtroende för förskrivare.

Diagram 8. Sammanfattning av svar, fråga 7, bilaga 2

25

(26)

Man kan även se att det finns ett gott förtroendet för vänner. För att undersöka vad man anser om den hjälp man fick var de flesta mycket nöjda med den hjälp de fick av föreskrivarna vilket visas i diagram 9. Hur uppskattad hjälpen från föreskrivare, vänner samt information från internet var enligt kunderna beskrivs även i diagram 9. Detta tyder på att de som har störst påverkan på konsumenterna är föreskrivarna och i andra plats kommer vännerna. Man har en större tillit till vänner när det gäller erfarenhet av p-piller än andra konsumenter på nätet som rekommenderar ett p-piller som fungerat just för dem.

Det betyder även att det är föreskrivarna som har makten över vilka p-piller som säljs och därmed är det även de som står för ett p-pillers framgång eller fall.

Diagram 9. Sammanfattning av fråga 6, bilaga 2

5. Diskussion och Slutsats

I detta kapitel diskuteras analysen och ges förslag till hur man kan utnyttja den information som studien upplyst. Vidare diskuteras de observationer och tankar som uppkommit under studiens gång samt förslag till framtida studier.

I analysen har det tydligt framgått att det är förskrivarna som har huvudansvaret när det gäller kvinnors val av p-piller. Detta är kanske inte helt överraskande men det som varit en intressant upptäckt är att även vänner har ett stort inflytande. Då man tidigare inte utfört studier av denna typ så har man inte kunnat öppna ögonen för denna typ av 26

(27)

marknadsföring när det gäller p-piller. Det är även tydligt att en kombination av dessa relationer, där vänner rekommenderar ett visst märke och där man i sin tur tar med sig denna rekommendation till förskrivaren utnyttjas. Hos förskrivaren får man höra mer om dennes åsikt om p-pillret och om det skulle passa bra. Denna upptäckt kan användas av läkemedelsföretag som på något sätt kan lyckas nå ut till sina kunder på ett positivt sätt.

Med detta menar jag att man exempelvis kan, efter ett köp av ett p-piller, logga in på förtagets hemsida och bli medlem för att diskutera hur man tycker att ens p-piller fungerar och där företaget kan ge specifik information till sina kunder. Ett annat förslag vore kanske att man som medlem får påminnelse-sms när man skall ta sina p-piller. Man kan självklart bestämma själv om man vill ta del av denna tjänst eller inte och då ha total kontroll över vilken tid denna påminnelse skall skickas och hur länge det skall skickas.

En annan faktor som även undersöktes var hur många det är som söker sin information på internet, i diverse forum. Det visade sig att det inte var så många som använde sig av detta medium men jag tror att det skulle vara intressant område att undersöka i framtiden.

Vi lever i en tid där internet har utvecklats till ett socialt medium och där många idag träffas för utbyte av information om sitt liv och sina vanor.

Det råder inga tvivel om att denna studie hade varit fulländad om något av läkemedelsföretagen hade deltagit. Det kan finnas många orsaker till att avstå, men den fundering jag har kring detta är att läkemedelsmarknadsföring är ett mycket känsligt ämne. Därför vore det intressant att i framtida studier undersöka läkemedelsföretagens marknadsföringsmetoder. En intressant observation är nämligen att många av de p-piller som sagts användas (se bilaga 2, fråga 3) tillhör läkemedelsföretaget Bayer AB. Kan detta vara en slump eller ligger det en välplanerad marknadsföringsstrategi bakom detta?

Det behöver inte betyda att de på något sätt inte följer läkemedelslagen utan att förteget kan ha lyckats skapa intresse kring sina p-piller.

Slutligen vill jag diskutera resultatet av denna studie som visar att det är förskrivarna som sitter med den största makten när det gäller att påverka konsumenternas val av p-piller.

En fråga som dyker upp är om det alltid kommer att vara så? Under intervjun med Ottenbring kom det fram att kvinnor idag är mycket mer medvetna om vilka p-piller de 27

(28)

vill ha. Det är kanske inte helt ovanligt att man kommer in till sin läkare och redan själv ställt sin diagnos. Människor idag verkar mycket mer medvetna eller i alla fall vill vara mycket mer medvetna och aktiva deltagare i sin hälsa. Detta ser man även i denna studie då kvinnor tar till sig de råd som vänner ger och inte nöjer sig med att ta det första bästa som förskrivaren rekommenderar. I framtiden kanske en studie av samma typ visa på ett annat resultat. Detta återstår att se.

28

(29)

Litteraturlista

Tidskrifter

Chevalier, J A and Mayzlin, D (2006), “The effect of Word to Mouth on sales: Online Book Reviews”, Journal of Marketing Research, Vol. 43 Issue 3, p345-354

Derbaix, C and Vanhamme, J (2003), “Inducing word-of-mouth by eliciting surprise: a pilot investigation”, Journal of Economic Phycology, Vol 24 Issue 1 , p 99-116

Dichter, E (1966),”How Word-of-Mouth Advertising Works”, Harvard Business Review, Vol 44 Issue 6, p 148-165

Grönroos, C. (1996), “Relationship marketing: strategic and tactical implications”, Management Decision, Vol. 34 Issue 3, pp. 114-35.

Hovland, C. I. (1948). “Social communication”, Proceedings of the Maerican Philosophical Society, Vol.92 Issue 5 p.371-5

Sweeney, C.J, Soutar, N.G, Mazzarol.T. (2008) “Factors influencing word of mouth effectiveness: receiver perspectives”, European Journal of Marketing, Vol.42 No.3/4 pp344-364

Morgan, R.M. and Hunt, S.D. (1994), “The commitment-trust theory of relationship marketing”, Journal of Marketing, Vol. 58 Issue 3, p20-38.

Tryckta källor

Blomqvist, Ralf, Dahl, Johan & Haeger, Tomas (2004). Relationsmarknadsföring. 3., omarb. uppl. Göteborg: IHM Publ.

Ghauri, Pervez N., Grønhaug, Kjell & Kristianslund, Ivar (1995). Research methods in business studies: a practical guide. New York: Prentice Hall

29

(30)

Melander, Arne & Nilsson, J. Lars G. (2004). Marknadsföringen av läkemedel: effekter på behandlingens inriktning och kostnader. Stockholm: Apotekarsocieteten

Merton, R.K. 1968. Social Theory and Social Structure, The free press, New York, NY

Nyberg, Rainer (2000). Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av IT och Internet. 4., [bearb.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Silverman, George (2000). The secrets of word-of-mouth marketing: how to trigger exponential sales through runaway word of mouth. New York: AMACOM

Strömquist, Siv (1998). Uppsatshandboken: råd och regler för utformningen av examensarbeten och vetenskapliga uppsatser. Uppsala: Hallgren & Fallgren

Elektroniska källor

Landstingen och regionerna 1177, 2009: Preventivmedel/Kombinerade p-piller.

(19.9.2010) http://www.1177.se/artikel.asp?CategoryID=30053&Preview=

Läkemedelsindustriföreningen och Sveriges Kommuner och Landsting, 2006:

Överenskommelse om samverkansformer mellan läkemedelsföretag och medarbetare i den offentliga hälso- och sjukvården. (27.9.2010)

www.landstinget.sormland.se/Sidans.../Samverkan_lakemedelsforetag.pdf

Läkemedelsverket, 2005: Antikonception – Behandlingsrekommendation.(6.9.2010) http://www.lakemedelsverket.se/upload/halso-och-

sjukvard/behandlingsrekommendationer/Rek%20antikonception%20v3.pdf>

Läkemedelsverket, 2008: Marknadsföring av humanläkemedel till allmänheten.

(6.9.2010)

http://www.lakemedelsverket.se/malgrupp/Foretag/Lakemedel/Marknadsforing-/

30

(31)

Tydén, T, 2005: Läkemededelsverket - Preventinmedelsanvändning I Sverige. (6.9.2010) http://www.lakemedelsverket.se/upload/halso-och-

sjukvard/behandlingsrekommendationer/bakg_dok/antikonceptionbakg_webb.pdf >

Muntliga källor

Ottenbring, Ingrid, leg. Barnmorska med förskrivningsrätt 2010: muntl. Peronligintervju 28.9.2010

31

(32)

Bilagor

Bilaga 1. Intervju med Ingrid Ottenbring 28.9.2010 1. Hur länge har du arbetat som barnsmorska?

2. Vad är din roll här på avdelningen?

3. Har du någon kontakt med läkemedelsföretag?

4. Hur ofta sker denna kontakt skulle du säga ugefär?

5. Vem är det som initierar kontakten?

6. Har ni någon sjukvårdhuvudman här och är den personen med under dessa möten?

7. Vilka kontaktkanaler är vanligast är det studier eller är det brochyrer eller vilken form?

8. Har du sett någon förändring under åren, förklara?

9. Tror du att detta beror på de nya regler som Läkemedelsverket satt?

10. Finns det ett p-piller som du föredrar när du rekommenderar p-piller?

11. Följer man någon specifikation så som dosmängd?

12. Finns det något som ger mindre biverkningar än något annat?

13. Känner du att ni har ett förtroende för dessa företag?

14. Ser du att det finns någon trend i att ett p-piller är mer populärt än ett annat?

15. Vad anser du vara den största anledningen till att man börjar med p-piller?

16. Vad ser du för kunskap hos de som kommer hos dig, är de pålästa?

17. Kan man komma in och säga vilket man vill ha för att man hört att det skall vara bra?

18. Ser du någon skillnad i att vissa tycker att vissa p-piller är dyrare än andra?

19. Hur ser rutinerna ut när man kommer in till dig?

20. Vad är det vanligast prevetivmedelet mellan 20-30år?

32

(33)

Bilaga 2. Enkätundersökning om p-piller med svar.

Enkäten utfördes genom ett internet baserat enkätprogram och frågorna presenteras tillsammans med de första 100 svar som erhölls

1. Åldersgrupp

<19 (3) 20-29(83) >30 (14)

7. Använder du p-piller idag?

JA (65) NEJ (35)

8. Vilket p-piller använder du idag (om inget, skriv: inget)

Neovletta 17 Cerazette 10 Yasmin 10

Cilest 8

Trionetta 4 Orthonett Novum 3

Yasminelle 3

Mercilon 2

Diane 1

Yaz 1

Inget 41

9. Vem rekommenderade dig att börja använda de p-piller du använder idag?

Barnmorska/Gynekolog 70

Nära vän 11

Sökte internet 1

Annat (använder ej p-piller) 22

10. Är du nöjd med de p-piller du använder idag? Rangordna (1=missnöjd, 5= mycket nöjd)

Upplevelse 2(3) Likgiltig (5) 4(17) 5(41)

Använder inget p-piller (34)

11. Är du nöjd med..?

a) den hjälp du fick av barnmorska gynekolog:

Mycket besviken 1 Fick ingen hjälp 9

Besviken 3

33

(34)

Likgiltig 11 Nöjd 38

Mycket nöjd 38

b) Den hjälp du fick av vänner och bekanta

Mycket besviken 0 Fick ingen hjälp 39 Besviken 0

Likgiltig 18

Nöjd 27

Mycket nöjd 13

c) Den information du hittade på internet via forum Mycket besviken 1 Fick ingen hjälp 42 Besviken 1

Likgiltig 26

Nöjd 15

Mycket nöjd 12

12. Vilken informationskälla litar du mest på när du gör ditt val av p-piller?

Rangordna (1=inget förtroende, 5= fullt förtroende)

a)Läkemedelsföretag 1(5) 2(16) 3(31) 4(20) 5(13) Ingen åsikt (12)

b)Barnmorska/Gynekolog 1(3) 2(2) 3(9) 4(38) 5(45) Ingen åsikt (3)

c)Nära vän 1(2) 2(17) 3(28) 4(26) 5(14) Ingen åsikt (9)

d)Någon med samma 1(15) 2(18) 3(21) 4(12) 5(5) Ingen åsikt (24) livssituation som mig

(ex. rekommendation från Internet-forum

13. Vilket av dessa påståenden tycker du stämmer bäst överens med varför du skulle rekommendera ett visst p-piller?

Jag är nöjd och vill rekommendera produkten JA(89) NEJ(9)

Jag mår bra av att rekommendera produkten JA(23) NEJ(62)

Jag vill göra en god gärning genom att dela med mig av min erfarenhet av produkten

JA(54) NEJ(34)

Jag har inte provat produkten men jag har hört att den ska vara bra och känner därför att jag vill rekommendera produkten

JA(14) NEJ(69)

34

(35)

14. Vad anser du vara viktigast vid val av p-piller? Rangordna (1= minst betydelse, 5=

störst betydelse)

a)Priset

1(35) 2(22) 3(27) 4(9) 5(2)

b)Studier som stödjer pillrets säkerhet 1(3) 2(0) 3(13) 4(36) 5(45)

c)Biverkningar

1(4) 2(5) 3(15) 4(30) 5(47)

d)Rekommendation från barnmorska/gynekolog 1(1) 2(1) 3(16) 4(33) 5(46)

e)Vänners rekommendation

1(7) 2(18) 3(34) 4(33) 5(4)

f)Andras erfarenhet man kommit över på internet 1(29) 2(27) 3(23) 4(14) 5(1)

g)Information från läkemedelsföretagen 1(13) 2(19) 3(28) 4(23) 5(15)

h)Annan beskriv och rangordna (4)

35

(36)

Bilaga 3. Preventivmetoders effektivitet

Metod Ungefärligt PI

Kombinerade hormonella metoder 0,5–1,5

Oralt mellandosgestagen 0,5–1,5

Oralt lågdosgestagen 2–6

Högdosgestagen för injektion 0,1–0,5

Subkutana implantat 0,1–1,0

Kopparspiral (kopparyta >250 mm2) 0,7–1,0

Hormonspiral 0,2–0,6 Kondom 3–14 Pessar 6–20

Naturlig familjeplanering 2–20

Laktationsamenorré 0,8–1,2

Sterilisering (kvinna/man) 0,1–0,5

Läkemedelsverket 2005

36

(37)

Bilaga 4. Källa till WOM med tillämpning av studien

Källa Funktion Tillämpning

Företaget Information Fördelar Läkemedelsföretag

erbjuder information om preventivmetoder samt för och nackdelar.

Experter Konfirmation För och nackdelar Har en mer opartisk roll i att rekommendera det p- piller som passar efter konsumentens livsstil.

Vänner och Bekanta

Verifikation Vad som

förväntas i praktiken

Berättar sin historia och de för och nackdelar som de upplevt

Silverman, George (2000). Sid 88.

37

References

Related documents

Nycomed har även haft en fördel gällande tillgängligheten för deras produkt Norlevo till skillnad från Scherings Postinor.. Detta har sin grund i de olika apotekens ovilja att ta

Jämförelsen mellan de senast introducerade (E2V/DNG) och tidigare (EE/LNG) utvecklade p-piller verkar inte tyda på någon ökad tromboembolisk risk för E2V/DNG och

Men enhetschefen för Mimers dagverksamhet, Mari Falk tycker att det är viktigt att det finns dagverksamheter som riktar sig särskilt till äldre personer med psykiska besvär, precis

Många bäckar små rinner ihop till en stor sjö och idag hittar vi progestagener, om än i väldigt låga koncentrationer, i många naturliga vattendrag.. Vi människor delar

På samma sätt som för kvalitet bör normnivåfunktionen för nätförluster viktas mot kundantal inte mot redovisningsenheter.. Definitionerna i 2 kap 1§ av Andel energi som matas

Det är också bra att tidsuppskatta hur lång tid en intervju skall ta (Lantz 2013, s. Vi uppskattade tidsåtgången till 60 till 75 minuter per intervju. Utifrån syfte med

Frankner säger ”jag jobbar mycket med uppmuntran och appellerar till hjärtat för att motivera och inspirera”. Frankner jobbar mycket med att motivera

Resultaten visar att subventionen ledde till 8 procent färre aborter samt en kraftigt minskad risk för tidigt barnafödande. Det finns dock inga statistiskt signifikanta effekter