Abstract
Mapping needs of information
_________________________________________
Teknisk- naturvetenskaplig fakultet UTH-enheten Besöksadress: Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsvägen 1 Hus 4, Plan 0 Postadress: Box 536 751 21 Uppsala Telefon: 018 – 471 30 03 Telefax: 018 – 471 30 00 Hemsida: http://www.teknat.uu.se/student
predetermined questions, the needs that were discovered during the observations were also discussed. Based on the person’s own thoughts and experiences, the most important needs of information were selected.
The results show that there is a great potential to improve the way to supply information. Because of time constraints, it is not possible to predict any general conclusions. What one should do next is to increase the data basis in order to capture more nuances. Then it is possible to establish the demands of the future system, and investigate the possibility of purchasing a complete system.
Hanna Wigert
This report is the result of a thesis carried out during the spring of 2010 at Sandvik Coromant in Gimo. The purpose of this thesis has been to make an inventory and mapping of information used by flow groups that are most relevant for the day-to-day work. This mapping will then form the basis for information supplied by an automated system.
The project consisted of:
Identifying how the information is supplied today. Inquiring into the needs of an automated system.
Which needs of information that will be provided by the system.
The project has focused on the following occupational roles: head of department, production managers, operators, production engineers and production service, and their needs of information concerning the production.
Data collection occurred in two ways, both through observations and interviews. Observations of the participants were carried out early in the thesis, where the aim was to create a picture of the problem, and gradually develop a basis for the actual interview study. At each observation, an unstructured observation was used, which means that all activity was recorded.
Sammanfattning
Denna rapport är resultatet av ett examensarbete utfört under våren 2010 på Sandvik Coromant i Gimo. Syftet med detta examensarbete har varit att göra en inventering och kartläggning av den information som används av flödesgrupper och som är mest relevant för ett effektivt arbete. Denna kartläggning kommer sedan att utgöra grunden för mera automatiskt framtagen information.
Specifikt har projektet bestått i att:
• Kartlägga hur informationsflödet ser ut idag
• Undersöka hur stort behovet är av ett mer automatiserat system
o Vilka behov som systemet ska tillgodose
Projektet har inriktats på följande roller: avdelningschef, produktionsledare, operatörer, produktionstekniker samt produktionsservice och deras behov av information som berör produktionen.
Insamling av data har skett på två sätt, dels genom observationer och dels genom intervjuer. Observation av de deltagande i examensarbetet utfördes tidigt i arbetet, där syftet var att skapa en bild av problemet, för att successivt utveckla underlag för den egentliga intervjustudien. Vid varje observationstillfälle användes en ostrukturerad observation, vilket innebar att all aktivitet registrerades.
Den kunskap som erhölls vid observationerna utgjorde sedan grunden till själva intervjustudien. Intervjuguiden bestod av 10 frågor, utformade med en hög grad av standardisering samt en låg grad av strukturering. Förutom de på förhand bestämda frågor, diskuterades även alla de behov som kom upp vid observationstillfället. Utifrån den intervjuades egna tankar och erfarenheter, fick den intervjuade själv välja ut de behov som ansågs vara viktigast.
Förord
Detta examensarbete har utförts under våren 2010 vid Sandvik Coromant AB i Gimo, som en avslutande del av högskoleingenjörsutbildningen i maskinteknik vid Uppsala Universitet.
Jag vill härmed rikta ett stort tack till alla som har hjälpt mig under arbetets gång. Utan ert engagemang och kunnande hade detta arbete inte varit möjligt.
Jag vill speciellt tacka min handledare Mikael Herdin, som har stöttat och väglett mig igenom arbetet. Jag vill även tacka min handledare på Uppsala Universitet, Lars Degerman, som med sina snabba svar har hjälpt mig när frågetecken har uppstått. Avslutningsvis vill jag även tacka Martin Kolseth som bistått med kritisk granskning och goda råd.
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 1 1.1 BAKGRUND... 1 1.2 SYFTE OCH MÅL... 1 1.3 AVGRÄNSNINGAR... 1 2 FÖRETAGSPRESENTATION... 3 2.1 SANDVIK AB ... 3 2.1.1 Framgångsfaktorer... 3 2.1.2 Sandvik Coromant ... 3 3 TEORI ... 5 3.1 KVALITATIVA INTERVJUN... 53.1.1 Planering av kvalitativ studie... 5
3.1.2 Val av intervjuform... 5
3.1.3 Utarbetande av intervjuguide... 6
3.1.4 Urval av informanter... 6
3.1.5 Organisering, bearbetning och analys av data ... 6
8.6 PRODUKTIONSTEKNIKER...26
9 SLUTSATSER OCH DISKUSSION ...27
9.1 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE...27
10 REFERENSER...29
10.1 FÖRETAGS INTERNA KÄLLOR...29
Kapitel 1 Inledning
1 Inledning
Detta kapitel beskriver projektets bakgrund, dess syfte och mål samt avgränsningar.
1.1 Bakgrund
Vid Sandvik Toolings produktionsenhet i Gimo är det av prioritet att jobba med kontinuerliga uppföljningar och ständiga förbättringar. Systematiskt förbättringsarbete sker bland annat genom pulsmöten och förbättringsgrupper och för att detta arbete ska fungera effektivt behövs lättillgänglig och relevant information.
Men på grund av den stora mängd information som genereras varje dag, går mycket tid åt att manuellt hantera all information som dessutom har många felkällor. Som nästa steg i sitt förbättringsarbete vill man nu utveckla ett system där samtliga anställda på ett enkelt sätt kan erhålla relevant information.
1.2 Syfte och mål
Syftet med detta examensarbete är att göra en inventering och kartläggning av den information som används av flödesgrupper och som är mest relevant för ett effektivt arbete. Detta kommer sedan att ligga till grunden för mera automatiskt framtagen information.
Projektet består i att:
• Kartlägga hur informationsflödet ser ut idag
• Undersöka hur stort behovet är av ett mer automatiserat system
o Vilka behov som systemet ska tillgodose
1.3 Avgränsningar
Projektet är inriktats på följande roller: avdelningschef, produktionsledare, operatörer, produktionstekniker samt produktionsservice och de behov av information som berör produktionen. Andra behov som till exempel lagerstyrningar, logistik etc. ska inte ingå i detta projekt. Fokus kommer att ligga på fräsning komplett, som är den mest
komplicerade processen i flödesgruppen och som även står för den största förädlingskostnaden.
Kapitel 2 Företagspresentation
2 Företagspresentation
I detta kapitel ges en kort beskrivning av Sandvik AB och dess affärsområden.
2.1 Sandvik AB
Sandvik är en global koncern verkandes inom verkstadsindustrin. Företaget är representerat i 130 länder och har en omsättning på drygt 72 miljarder. Affärsidén grundas på ”att man ska utveckla, tillverka och marknadsföra långt förädlade produkter som bidrar till att förbättra våra kunder produktivitet och lönsamhet. Verksamheten är i första hand koncentrerad till områden där Sandvik är, eller ha möjlighet att bli
världsledande”. (www.sandvik.se)
Sandvik har 44000 anställda fördelade inom tre områden, Sandvik Tooling, Sandvik Mining and Construction och Sandvik Materials Technology. Affärsområdet Tooling är specialiserat på hårdmetall- och snabbstålsverktyg för metallbearbetning. De största kunderna återfinns inom bil- och flygplansindustrin. Affärsområdet Mining and Construction är specialiserat på maskiner och verktyg för bergbearbetning. Dessa produkter återfinns på anläggningsarbeten världen över. Affärsområdet Materials Technology är specialiserat på produkter i rostfria stål, speciallegeringar samt högtemperaturmaterial för diverse områden där kraven på prestanda är mycket hög. Kunder för denna typ av produkter återfinns inom de flesta industrisegment.
2.1.1 Framgångsfaktorer
Sandviks styrka ligger i en bred och avancerad FoU verksamhet, långt förädlade produkter, egen tillverkning, direktförsäljning till slutkund, egna marknadskanaler och effektiva logistiksystem, finansiell styrka samt en stark företagskultur.
(www.sandvik.se)
Den framgångsrika utvecklingen av företaget är ett resultat av den målmedvetna
satsningen på forskning, utveckling och kvalitetssäkring. År 2008 satsades 2,8 miljarder på forskning och utveckling, vilket motsvarar 3 procent av den totala omsättningen.
2.1.2 Sandvik Coromant
Sandvik Coromant är en del av Sandvik Tooling och är världsledande inom tillverkning av skärande verktyg. I Sverige finns Sandvik Coromant representerat i Gimo, Västberga utanför Stockholm samt Sandviken, där även huvudkontoret ligger.
Kapitel 3 Teori
3 Teori
Detta kapitel beskriver de teorier som har tillämpats under examensarbetet.
Inledningsvis beskrivs den kvalitativa intervjun och hur man genomför en sådan studie, vidare beskrivs Blitz-QFD och dess metodik och slutligen ett minilexikon som innefattar de viktigaste begreppen.
3.1 Kvalitativa intervjun
Ändamålet med en intervju är att få fram träffande och beskrivande information om hur andra människor upplever olika sidor av sin livssituation. Den kvalitativa intervjun är speciellt lämpad för att ge insikt om informantens egna erfarenheter, tankar och känslor. Den kvalitativa metoden fokuserar inte bara på beskrivningen av de förhållanden personen lever i, utan fokuserar även på upplevelsedimensionen.
Kvalitativ forskning använder olika tillvägagångssätt vid analysen av det empiriska materialet. Gemensamt för alla är att de har en tolkande approach till dataunderlaget. (Dalen, 2004)
3.1.1 Planering av kvalitativ studie
De centrala stegen som bör planeras och beskrivas vid det kvalitativa arbetssättet: (Dalen, 2004)
• Val av tema och utformning av problemställning • Val av informanter
• Utarbetande av intervjuguide • Genomförande av intervjuerna
• Organisering och bearbetning av det insamlade materialet • Analys av intervjumaterialet
• Redovisning av de viktigaste resultaten
3.1.2 Val av intervjuform
3.1.3 Utarbetande av intervjuguide
En intervjuguide innehåller centrala teman och frågor som tillsammans ska täcka de viktigaste områden för studien. Att utarbeta en intervjustudie handlar om att omsätta studiens överordnade problemställningar till konkreta teman med underliggande frågor. Alla teman och frågor ska ha relevans för de problemställningar man önskar belysa. (Dalen, 2004)
3.1.4 Urval av informanter
Val av informanter är en särskilt viktig fråga inom kvalitativ intervjuforskning. En utgångspunkt är att antalet informanter inte kan vara för stort, eftersom både
genomförandet av intervjuerna och bearbetningen av dem är en tidskrävande process. Samtidigt måste det intervjumaterial som samlats in vara av en sådan kvalitet att det utgör tillräckligt underlag för tolkning och analys. (Dalen, 2004)
3.1.5 Organisering, bearbetning och analys av data
Analysprocessen startar tidigt vid kvalitativa studier, faktiskt redan i intervjufasen, där forskaren iakttar och observerar under samtalets gång. Det är viktigt att skriva ner alla dessa iakttagelser och funderingar, så kallade fältanteckningar och analysteckningar. (Dalen, 2004)
Ett viktigt steg i analysprocessen är kodningen av det insamlade materialet. Strauss och Corbin använder följande definition av kodning:
Coding represents the operation by which data are broken down, conceptualized, and put back together in new ways. It is the central process by which theories are built from data (Strauss & Corbin, 1990). Det vill säga att forskare måste systematiskt gå igenom materialet för att beskriva vad det egentligen handlar om. Därefter måste han eller hon leta efter mer abstrakta kategorier som kan sammanföra och organisera materialet på ett nytt sätt. Syftet är att hitta lämpligare kategorier som ger möjlighet att förstå innehållet på en mer tolkande och teoretisk nivå. (Dalen, 2004)
3.1.6 Presentation av intervjudata
Presentation av resultat från intervjuundersökningar kan ske på olika sätt, emellertid kommer redovisningen av egna resultatet alltid att vara kopplad till de överordnade problemställningar som ska belysas.
Det handlar om att hitta en presentationsform som resulterar i bra tillståndsbilder, det vill säga beskrivningar som utgår från informantens uttalanden, samt förståelsemodeller, det vill säga utveckling av det teoretiska perspektivet och det faktiska materialet.
Kapitel 3 Teori
3.2 Blitz-QFD
I samarbete med QFD Institute, USA har Sandvik utvecklat en egen metod för att säkerställa att utvecklade produkter möter kundernas krav och behov. Man har valt att kalla metoden för Blitz-QFD då den fokuserar på de viktigaste och banbrytande behoven och deras lösningar.
En stor del av arbetet består av att kartlägga kundens framtida behov, vilket innebär att man möter kunden i sin hemmamiljö. Genom observationer och intervjuer analyseras vad kunden kommer att ha för framtida behov.
Genom att fokusera på behoven och inte lösningen, så är det lättare att hitta flera alternativa lösningar. Vidare utvärderas samtliga lösningar vilket slutligen utmynnar i den mest optimala lösningen.
Nedan följer ett utdrag av den del av metodiken som man valt att kalla Gemba, vilket fritt översatt betyder ”plats där värde skapas”.
• Planera vad du ska göra och vad du vill göra. • Genomför observationer och intervjuer
o Observera kunderna i sin hemmamiljö för att förstå deras verksamhet.
Fråga dem vad de gör, vad de försöker uppnå och varför.
o Dokumentera deras problem samt deras möjligheter. Dokumentera även
deras kunders problem och möjligheter.
o Analysera kundernas beteende när de blir nöjda och missnöjda.
Observera med ögon, öron och hjärta. • Dokumentera var du var och vad du gjorde.
3.3 Minilexikon
Coför – inköpssystem för interna ordrar. Coin – inköpssystem för externa ordrar. Corus – system som behandlar arbetsordrar.
FU – förkortning av förebyggande underhåll.
Kobe – en förkortning av Kobeanalys vilket innebär en visuell kontroll av cirka 10% av de artiklar som levereras. Syftet är att hitta synliga brister för att på så sätt ge input till förbättringsarbete.
MIA – förkortning av material i arbete.
Prioordrar – ordrar som ska prioriteras framför andra.
Rigglista – anger vilka verktyg som är riggade i en specifik maskin.
Spotcheck - är en metod att genom uppmätning av lagerlagda artiklar jämföra
kvalitetsnivån på produkter från olika produktionsenheter. Syftet är att skapa incitament för förbättringar.
Kapitel 4 Metod
4 Metod
Detta kapitel beskriver de metoder som använts under examensarbetet. Inledningsvis beskrivs planeringen av examensarbetet, vidare beskrivs de datainsamlingsmetoder som använts för att erhålla relevant information och slutligen en utvärdering av metodikens tillförlitlighet.
4.1 Planering
Arbetet under planeringsfasen handlar huvudsakligen om att analysera förutsättningarna i detalj och avgränsa projektet, om att bedöma handlingsalternativ, om att skapa de planer som behövs för att leda arbetet och om att organisera projektet.
De planer och beskrivningar som tagits fram under planeringsfasen bör samlas i ett dokument, en projektspecifikation. En projektspecifikation bör innehålla följande: (Jansson & Ljung, 2004)
• Motiv, avsikt och omgivning o Motiven till projektet.
o Den eftersträvande effekten av projektresultatet.
o Beskrivning av vad projektet kommer att resultera i, liksom tidsgränsen för projektet.
o Översikt över de viktigaste intressenterna i projektet. • Projektresultat och avgränsning
o Krav, behov och förväntningar som projektet ska uppfylla och
beskrivningar i detalj av vad som ska levereras från projektet. • Projektplan
o Beskrivningar av projektets viktigaste strategier.
o Arbetet struktureras och indelas i aktiviteter, med uppskattade ledtider och resursåtgång.
• Projektorganisation
o Funktioner, roller och deras ansvar och handlingsfrihet. Namnge
personer för varje roll.
4.2 Datainsamling
4.2.1 Observation
Observation är en vetenskaplig teknik för att samla information, som framförallt är användbar inom områden som berör beteenden och skeenden i naturliga situationer. Ordet beteende inom detta sammanhang innebär inte endast fysiska handlingar utan även verbala yttranden, relationer mellan individer, känslouttryck och liknande. (Davidson & Patel, 2003)
Observationsmetoden kan användas i olika syften, den allra främsta användningen har den fått i samband med explorativa undersökningar. Den kunskap man då erhåller genom observationer lägger sedan grunden för vidare studier med andra tekniker för att samla information.
Det som brukar tas upp som en nackdel med observationsmetoden är att den är dyr och tidsödande. Men är problemställningen sådan att observationer förmodligen är den bästa tekniken för att samla in information bör metoden naturligtvis inkluderas. (Davidson & Patel, 2003)
Observation kan genomföras på två olika sätt, antingen genom en strukturerad
observation eller genom en ostrukturerad observation. Vid en strukturerad observation är det en förutsättning att problemen är så väl preciserade att det på det hela taget är givet vilka situationer och vilka beteenden som ska ingå i observationen.
Ostrukturerade observationer används oftast i utforskande syfte för att kunna inhämta så mycket information som möjligt kring ett problemområde. Vid dessa observationer finns ingen utprovad metodik utan allting ska registreras. Även de ostrukturerade observationerna måste förberedas men på ett annat sätt än de strukturerade. En ostrukturerad observation kräver att intervjupersonen har relativt god kunskap, både teoretisk och empirisk, om problemområdet. Denna kunskap utnyttjas för att reda ut kommande observationssituationen utifrån vem/vilka som ska observeras, vilken/vilka situationer, hur registreringen ska ske och under vilken tidsrymd. (Davidson & Patel, 2003)
4.2.2 Intervju
Vid intervjuns början är det centralt att klargöra syftet med intervjun. Det är även viktigt att betona individens roll i att få stånd till en förändring, dvs. klargörande av att just hans bidrag är viktigt. Vid en intervju kommer motivationen ytterligare påverkas av den personliga relation som uppstår mellan intervjuaren och intervjupersonen. Det är viktigt att visa ett genuint intresse och förståelse för intervjupersonen. Det är alltför lätt att väcka en försvarsattityd hos intervjupersonen om denne upplever att han blir dömd eller kritiserad. (Davidson & Patel, 2003)
Kapitel 4 Metod
När det gäller grad av strukturering handlar det om vilket svarsutrymme
intervjupersonen får. En helt strukturerad intervju lämnar ett mycket litet utrymme för intervjupersonen att svara inom och man kan förutsäga vilka alternativa svar som är möjliga. I en ostrukturerad intervju lämnar frågorna maximalt utrymme för
intervjupersonen att svara inom. (Davidson & Patel, 2003)
4.3 Metodkritik
Den metodik som har använts under detta examensarbete har valts i syftet att säkerställa att målet uppnås. Dock finns det alltid en liten risk, oavsett vilken metod man väljer, att resultatet som erhålls inte är helt tillförlitligt.
Den kritik som framförts när det gäller att använda sig av den kvalitativa intervjun är att det är svårt att validera och vara objektiv. Dessutom bygger den kvalitativa
intervjuformen på mänskligt samspel, och det är en metodologisk förutsättning att det skapas intersubjektivitet mellan forskare och informant. Intersubjektivitet refererar till hur upplevelser och situationstolkningar blir gemensamma för människor. När
Kapitel 5 Genomförande
5 Genomförande
Följande kapitel beskriver hur projektet har genomförts med avseende på de metoder som beskrivits i föregående kapitel.
5.1 Planering
En projektplan med projektets bakgrund, problemformulering, mål och syfte, metodik samt avgränsningar formulerades. En tidsplan med de viktigaste milstolparna
upprättades, vilket visualiserades genom ett Gantt schema.
Tidsplaneringen med de viktigaste milstolparna såg ut enligt följande: Vecka 16 Undersökning av produktion avslutad
Vecka 17 Intervjustudie färdig
Vecka 18 Mellanredovisning Uppsala Universitet Vecka 22 Inlämning av rapport
Vecka 23 Opponering
Projektorganisationen för projektet såg ut enligt följande:
5.1.1 Utformning av intervjuguide
Redan vid planeringsstadiet genomfördes en brainstorming kring hur den kommande intervjuguiden skulle utformas. Detta för att generera idéer som sedan fungerade som underlag till den slutgiltiga intervjuguiden.
Resultatet av brainstormingen sammanfattades i ett Ishikawa diagram.
Effektivare informationsflöde
Hur ska informationen
förmedlas?
När ska informationen
förmedlas?
Var ska informationen
förmedlas?
Varför ska informationen
förmedlas?
Vilken typ av information
ska förmedlas? sortera metod relevans lagring av data förtjänst 5.2 Ishikawa diagram
5.2 Studiebesök
I syftet att få uppslag till arbetets utförande besöktes Nicklas Bylund vid Sandviks enhet i Sandviken. Nicklas har tillsammans med QFD Institute, USA utvecklat en metod som säkerställer att utvecklade produkter möter kundernas krav och behov. Då denna metod har i stort sett samma mål som detta examensarbete, det vill säga kartlägga behov, så utmynnade diskussionen i beslutet att det bästa sättet att gå tillväga är att utföra observationer samt att komplettera med intervjuer.
För vidare information, se kapitlen för teori och metod.
5.3 Datainsamling
Kapitel 5 Genomförande
5.3.1 Observation
Observation av de deltagande i examensarbetet utfördes tidigt i arbetet, där varje observation varade runt tre timmar. Syftet med observationerna var att skapa sig en bild över problemet, för att successivt utveckla underlag för den egentliga intervjustudien. Vid varje observationstillfälle användes en ostrukturerad observation, vilket innebar att all aktivitet registrerades. Registreringen skedde genom att undertecknad skrev ner nyckelord. Sedan vid observationens slut skrevs en utförligare redogörelse för att information inte skulle gå förlorad.
Strategi
För att få ett sådant brett spektrum av arbetet och på så sätt skapa ett kvalitativt underlag för tolkning och analys, valdes personer verkandes inom olika roller, kön, åldrar,
arbetserfarenhet och avdelning.
Vilka som har deltagit i arbetet redovisas i bilaga 1.
5.3.2 Intervju
Den kunskap som erhölls vid observationerna lade sedan grunden till själva
intervjustudien. Utformningen av intervjuguiden blev endast 10 frågor, då intervjuer ofta har en tendens att innehålla för många frågor vilket gör det tröttsamt för personerna som ska besvara dem.
Intervjuguiden utformades även med en hög grad av standardisering samt en låg grad av strukturering. Detta innebar att samtliga intervjupersoner fick likalydande frågor i exakt samma ordning men med ett maximalt utrymme att svara inom.
Vid själva intervjutillfället klargjordes det tydligt att intervjupersonens svar kommer att behandlas strikt konfidentiellt och att personens namn endast kommer att omnämnas som referens i rapporten.
Förutom de på förhand bestämda frågor, som redovisas i bilaga 2, diskuterades även alla de behov som kom upp vid observationstillfället. Utifrån den intervjuades egna tankar och erfarenheter, fick den intervjuade själv välja ut de behov man ansåg vara viktigast. Dessa behov redovisas i kapitlet för resultat.
5.3.3 Litteraturstudie
I ett försök att sammanställa och systematisera den kunskap som finns inom
Kapitel 6 Nulägesbeskrivning
6 Nulägesbeskrivning
Detta kapitel redovisar hur informationen förmedlas idag.
Inom GV förmedlas informationen på ett flertalet sätt. Nedan följer en sammanställning över de mest förekommande sätten att delge och sprida information.
6.1 Möten
Informationsförmedlingen inom GV sker främst genom möten. Nedan illustreras mötesstrukturen för hela GV, där mötenas innebörd och innehåll redovisas i bilagorna 3-6. Endast möten som förekommer minst en gång i månaden presenteras.
Som till synes är GVR och GVH organisatoriskt uppbyggda på olika sätt. Det är upp till respektive avdelningschef att bestämma hur den egna avdelningen ska styras.
Ett av de viktigaste mötena är det aggregerade pulsmötet som börjar på
produktionsavsnitten för att slutligen hamna på ledningsnivå. På så sätt erhålles statusen för varje produktionsavnitt samt för hela GV.
6.2 Intranet
Genom Intranet kan de anställda erhålla generell information, löpande dokumentation om pågående aktiviteter samt de senaste händelserna för ett produktionsavsnitt till hela koncernen.
Intranet fungerar även som ett komplement för att de anställda ska kunna lösa sina uppgifter på ett snabbare och bättre sätt. Bland annat finns verksamhetsmanualer som anger gemensamma riktlinjer för Sandvik Coromants och Toolings anläggningar i Sverige.
6.3 Övrigt
Kapitel 7 Resultat
7 Resultat
I följande kapitel kommer de resultat som erhållits genom observationer och intervjuer att presenteras. Endast de viktigaste behoven för respektive roller kommer att beskrivas, övriga behov redovisas i analysen.
7.1 Avdelningschef
• Visualisering av status per T-linje för effektiv styrning av produktion. Genom att erhålla möjligheten att se produktionsflödet för varje
produktionsavsnitt är det lättare att lokalisera var problem uppstår och
därigenom agera proaktivt för att skapa ett jämnare flöde. Dessutom medför det en bättre styrning av MIA.
7.2 Operatör
• Med snabb och enkel hantering säkerställa tillgänglighet av skärande verktyg.
Idag inträffar stillestånd i produktionen på grund av att det saknas verktyg. Istället för att manuellt behöva beställa verktyg, ska all hantering av verktyg ske automatiskt.
• Säkra arbetsmetodik för att minimera tid för verifiering av produkt. För att minimera icke värdeskapande tid finns det behov av stöd för automatisk mätning i mätmaskin för samtliga produkter. Den tid som nu går åt till att manuellt mäta produkter kan då användas effektivare. Dessutom utmynnar det i att risken för fel på grund av den mänskliga faktorn minskar.
• En mer utvecklad loggbok som stödjer systematiska förbättringsarbeten. För att bli proaktiv istället för reaktiv krävs en utveckling av loggboken, så att den stödjer ett strukturerat och användarvänligt arbetssätt.
Loggboken skall fokusera på de större felen som sedan presenteras på ett enkelt sätt. Detta medför att fel snabbare kan åtgärdas genom användande av tidigare dokumentation.
• Information kring pågående underhållsarbeten.
För att få ett bättre flyt i produktionen krävs en bättre dialog med
7.3 Produktionsledare
• Visualisering av status per T-linje för effektiv styrning av produktion. Sammanställning av status för en specifik T-linje utförs manuellt av respektive produktionsledare. Detta upplevs som ett riktigt tidsslöseri då information får hämtas ifrån flertalet system. Istället för att sammanställningen sker manuellt ska sammanställningen finnas färdig i systemet.
• Lokalisering av order i produktionsflödet.
För att kunna planera produktionen effektivare är det av vikt att veta status på både standard- och prioordrar. Att veta var en specifik order befinner sig i produktionsflödet medför en bättre styrning av MIA.
• Tydlig visualisering för prioritering av order.
Idag är det omständligt att erhålla information hur man ska prioritera körning. För att möjliggöra en effektiv styrning av produktionen krävs tydligare direktiv.
7.4 Produktionsservice
• Utvecklad kostnadsuppföljning av reparationer. Skapa underlag för analyser av kostnader.
• Tydlig visualisering av prioritering för underhållsarbete
Det behövs tydligare anvisningar för hur prioritering ska ske vid lagning av maskin. Idag grundas besluten på tidigare erfarenheter.
• Enklare hantering av inköpssystem.
Det ska bli enklare och snabbare att generera inköpsordrar i främst Coin. Det finns en önskan att det endast ska finnas en sida istället för tre och att de uppgifter som i nuläget behöver hämtas från Corus ska fyllas i automatiskt.
7.5 Produktionstekniker
• Information kring montering av verktyg i respektive maskin.
För att kunna utföra en korrekt programmering behövs vetskapen om hur respektive maskin är riggad. På grund av att detta saknas i nuläget får varje produktionstekniker använda sig av en generell lista, vilket ofta leder till att programmen måste korrigeras.
• Tydliga och relevanta felbeskrivningar.
Kapitel 8 Analys av informationsbehov
8 Analys av informationsbehov
I detta kapitel analyseras de resultat som framkommit under arbetet utöver de som redan beskrivits i föregående kapitel. Även en analys kring nuläget redovisas. Inom informationsdominanta processer är den största orsaken till dålig kvalitet
bristfälliga instruktioner, data eller annan typ av information som berör produkten eller själva processen. (Juran & Gryna, 1988). Därav är det viktigt att inte underminera betydelsen av arbeten där informationsbehov kartläggs.
8.1 Nuläget
8.1.1 Informationsflöde möten
Det har under arbetets gång framkommit indikationer på att det finns en önskan ifrån produktionsledarnas sida att dra ner på antalet möten. De anser att de inte hinner utföra sitt arbete så fullständigt som de önskar, vilket sker på bekostnad av att delaktigheten i det dagliga arbetet hos operatörerna försummas. En lösning på detta problem vore att titta på konceptet som utformats uppe i Sandviken, effektiva möten. Genom att använda sig av det färdiga konceptet skulle informationsflödet till en viss del effektiviseras och arbetsbördan på produktionsledarna lättas.
En annan anledning till varför mötesstrukturen behöver ses över är att det vore önskvärt att involvera produktionsservice i större utsträckning. Detta skulle utmynna i en bättre kommunikation mellan produktionen och produktionsservice, vilket medför att flera behov från både produktionen och produktionsservice skulle bli tillgodosedda.
8.1.2 Intranet
Intranet används inte i den utsträckning som är önskvärt, då många upplever att det är svårt att hitta information. Att ha viss information lättillgänglig på intranet skulle tillgodose ett flertal behov från såväl operatörer och produktionsledare som produktionsservice.
Att använda intranet som en informationskälla är fördelaktigt då det är viktigt att det nya systemet inte blir alltför stort, eftersom överskådligheten då skulle gå förlorad. Dessutom är det viktigt att ha i åtanke att det nya systemet ska stödja ett strukturerat och användarvänligt arbetssätt.
8.2 Avdelningschef
Under intervjun med avdelningschefen framgick det tydligt att denne anser att pulsmötena är det viktigaste, men att strukturen på dessa möten måste utvecklas. I nuläget fokuseras det enbart på att sammanställa uppkomna problem, men ingenting om hur dessa problem ska lösas. Vad som även bör ingå är en handlingsplan där det
utförligt dokumenterats vad som är problemet, tillvägagångssättet för att lösa problemet, status på problemet, vem som är ansvarig, vilka övriga som är inblandade samt vilka som tillhandahåller resurser.
Vid önskemål av vad systemet skall innehålla omnämndes följande: • Sammanställning av gröna korset per produktionsavsnitt
o Noteringar om eventuella olyckor eller tillbud. • Sammanställning av kvaliteten per produktionsavsnitt
o Eventuella anmärkningar ifrån Kobe och Spotcheck
• Sammanställning av leveranser per produktionsavsnitt. o Uppfylls målet gällande leveranser?
• Sammanställning av lagertillgänglighet per produktionsavsnitt o Uppfylls målet gällande lagertillgänglighet?
Övriga behov som framfördes under intervjun:
• Status kring systematiska förbättringsarbeten
Genom visualisering av hur systematiska förbättringsarbeten fortskrider är det lättare att lokalisera var problem har uppstått och därigenom agera i tid.
8.3 Operatör
Operatörerna erhåller mestadels information ifrån möten med sina produktionsledare samt muntligt ifrån sina arbetskollegor. På grund av det anses vara enbart relevant information som delges söker de sällan information själva. När det väl inträffar har de svårt att veta var de ska söka information, vem som ska kontaktas vid händelse av problem eller hur problemet skall lösas.
Dock anser de att det är viktigt att föra vidare information både muntligt och skriftligt, då muntlig information ger en bättre bild över problemet men som samtidigt har en tendens att tappas bort eller glömmas bort. Därför är det bra att allt finns dokumenterat, ifall något skulle vara oklart.
Kapitel 8 Analys av informationsbehov
Övriga behov som framfördes under intervjuerna:
• Underlag för underhållsinsats genereras automatiskt
Vid behov av reparation av maskin, måste operatören manuellt skriva en
arbetsorder som sedan skickas till produktionsservice. Detta skapar ofta problem då produktionsservice emellanåt har svårt att tyda vad som efterfrågas. För att underlätta hanteringen för både operatörer och produktionsservice ska
arbetsordrar genereras automatiskt.
• Tydlig visualisering för prioritering av order
Idag är det omständligt att erhålla information om prioritering av körning. För att möjliggöra ett effektivare flöde i produktionen krävs tydligare direktiv. • Anvisning för produktens tillverkningsbarhet i specifik maskin
Genom att belägga rätt maskiner med rätt ordrar skapas ett jämnare och
effektivare flöde i produktionen. Problemet idag är att det saknas anvisningar för hur maskinerna är riggade, vilket skapar svårigheter vid planering av
produktion.
• Lättillgängliga ritningar för specifik operation
Idag medföljer överflödig information med orderhandlingen. Vad operatören är intresserad av är den information som berör det egna arbetet.
• Information om kommande underhållsåtgärder
För att undvika omotiverade stillestånd krävs tydliga anvisningar för när det är läge för underhållsåtgärder av maskin.
• Lokalisering av order i produktionsflödet
För att möjliggöra en effektivare planering av produktion är det av vikt att veta status på både standard- och prioordrar.
• Sammanföring av allmännyttig information
Samla allmännyttig information under en och samma portal.
• Information kring planerade och pågående aktiviteter kring specifik maskin
För att få ett bättre flyt i produktionen krävs en bättre dialog med
produktionsteknik. På grund av bristande kommunikation händer det operatören
8.4 Produktionsledare
Produktionsledare använder sig främst av möten för att erhålla väsentlig och viktig information. I mån av tid används även Intranet i syftet att inhämta övergripande information, men även här anses det att det finns ett stort behov av att strukturera upp Intranet och göra det mer användarvänligt.
I viss utsträckning används även mail för att sprida information, men det kan emellanåt vara problematiskt då alla inte regelbundet läser mailen.
När det gäller informationens relevans går åsikterna isär, den ena menar på att det i stort sett enbart relevant information som delges medan den andra anser det emellanåt förekommer information som inte har en direkt betydelse för det egna arbetet. Vid bedömning av informationens relevans förlitar sig produktionsledarna på sin egen erfarenhet, vilket är riskabelt eftersom viktig information kan försummas.
Sökning av information upplevs ta en betydande mängd tid då de befintliga systemen uppfattas som föråldrade och att det är spretigt att hitta information. Dessutom förekommer det tillfällen då behörighet saknas, vilket orsakar ytterligare tidsslöseri. Båda de intervjuade produktionsledarna är eniga om att det krävs olika sätt att förmedla information. Att information förmedlas muntligt har sin fördel, eftersom det går att förtydliga för att undvika missförstånd, men samtidigt har muntlig information ofta en tendens att misstolkas. Därför är det bra att ha ett kompletterande system där all information finns dokumenterat. Genom att ha all information samlad under en och samma portal skulle felprioriteringar i produktionen på grund av bristande information undvikas.
Vid önskemål hur det framtida systemet ska vara utformat så är det viktigt att systemet är användarvänligt samt innehåller all information. Det ska även finnas instruktioner och manualer tillgängliga för det nya systemet, vilket är något som efterfrågas redan idag till de befintliga systemen.
Övriga behov som framfördes under intervjuerna:
• Information kring kommande och pågående underhållsarbete
För att möjliggöra en effektivare styrning av produktionen krävs en bättre dialog med produktionsservice. Genom att erhålla information kring kommande och pågående underhållsarbeten kan produktionsledaren enklare omfördela anställda och produktionen om situationen så kräver.
• Sammanföring av allmännyttig information
Samla allmännyttig information under en och samma portal • Enklare hantering av anställdas arbetstider
Kapitel 8 Analys av informationsbehov
8.5 Produktionsservice
Produktionsservice erhåller främst information genom Corus samt vid akutare fall muntligt. Att erhålla information muntligt anses vara det bästa men att det samtidigt är det mest tidsförödande sättet att förmedla information på. Dessutom har muntlig information ofta en tendens att bli missförstådd, förvrängd samt glömmas bort
alternativt tappas bort. Produktionsservice skulle även vilja se att mail används i större utsträckning, men anser samtidigt att det emellanåt kan vara problematiskt då alla inte regelbundet läser mailen.
När det gäller informationens relevans anser de båda intervjuade att det förekommer information som inte har en direkt betydelse för det egna arbetet. Vid bedömning av informationens relevans förlitar de på sin egen erfarenhet, vilket är riskabelt eftersom viktig information kan försummas.
De båda intervjuade upplever att en betydande mängd tid går till att söka relevant information. Det nuvarande datasystemet är splittrat vilket innebär att otaliga rutiner måste bearbetas för att uppnå önskat resultat. Dessutom innehåller systemet information som inte är aktuell.
Vid önskemål av ett framtida system, är det tydligt att de gärna vill se ett komplett och effektivt underhållssystem, som innehåller alla de delar som idag finns spridda i olika portaler tillsammans med de behov som framförts under arbetet. Därigenom skulle felprioriteringar på grund av bristande information förhindras, exempelvis att problem ordnas parallellt eller inte alls eller att för många är involverade fastän det inte är nödvändigt.
Övriga behov som framfördes under intervjuerna:
• Löpande dokumentation kring utförda underhållsarbeten
Skapa underlag för att kartlägga kontinuerliga problem samt möjliggöra nyttjande av tidigare dokumentation vid lagning av maskin med liknande symptom.
• Visualisering av ritning för reservdel
Vid sökning av reservdel ska det vara möjligt att kunna se en bild eller en ritning på produkten.
• Enklare och träffsäkrare sökfunktioner
8.6 Produktionstekniker
Produktionsteknikerna erhåller information ifrån flertalet källor, men använder sig främst av Intranet för att förse sig med information för det dagliga arbetet. Dock anser de att Intranet behöver struktureras upp bättre och bli mer användarvänligt, då det skulle spara en betydande mängd tid.
Utöver att information hämtas ifrån Intranet erhålles även information genom mail och möten. När det gäller informationens relevans går åsikterna isär, den ena menar på att det är i stort sett enbart relevant information som delges medan den andra anser att det förekommer information som inte har någon som helst betydelse för det egna arbetet. Dock är båda eniga om att det bra med flera sätt att delge och mottaga information. Vidare anser de att det är viktigt att det finns en portal som innehåller all viktig
information, men att det samtidigt inte går att förlita sig helt på ett automatiserat system då behov av information är situationsbaserat. Vid vissa fall så är muntlig information det bästa för att skapa sig en bra bild över problemet medan skriftlig information har sina fördelar i andra lägen. Dock förhindras felaktiga beslut till en viss del, som är ett av de vanligaste problemen som uppstår vid bristande information.
Övriga behov som framfördes under intervjuerna: • Samlad verktygsdata
Kapitel 9 Slutsatser
9 Slutsatser och diskussion
I detta kapitel redovisas de slutsatser och rekommendationer som överlämnas till Sandvik Coromant.
Syftet med detta examensarbete var att göra en inventering och kartläggning av den information som används av flödesgrupper och som är mest relevant för ett effektivt arbete.
Som till synes finns en stor potential för förbättring när det gäller informationsflödet. Idag går en betydande mängd tid åt att leta och sammanställa information, vilket skulle minimeras med hjälp av ett mer automatiserat system. Dock är det svårt att dra några generella slutsatser på grund av att dataunderlaget är begränsat. Vad som bör göras härnäst är att utöka underlaget genom fler observationer och intervjuer och därigenom få ett tillräckligt underlag för att utforma själva systemet.
Emellertid kan en tendens skönjas att behovet av en mer strukturerad
informationshantering är som störst hos produktionsledarna och produktionsservice. Det är främst de som dagligen använder sig av de befintliga systemen och som även
upplever att mycket tid ägnas åt att leta och hantera information.
9.1 Förslag till fortsatt arbete
Eftersom kontinuerliga uppföljningar och ständiga förbättringar är av prioritet bör en utformning av ett nytt system som tillgodoser de behov som beskrivits vara nästa steg i det systematiska förbättringsarbetet. Dock är det en god idé att först utöka underlaget, för att på sätt fånga så många nyanser som möjligt. Därefter kan önskemål på det framtida systemet och möjligheten att köpa in ett färdigt system kartläggas. Vidare bör det undersökas hur Intranet kan förbättras och utvecklas. Eftersom
Kapitel 10 Referenser
10 Referenser
10.1 Företagsinterna källor
Blitz-QFD, Sandvik AB, 2010-04-06
10.2 Internet källor
Sandvik AB (2010) www.sandvik.se (2010-05-26)
10.3 Tryckta källor
Dalen, M. (2004). Intervju som metod, Universitetsforlaget, Oslo (ISBN 978-91-40-65247-8)
Davidson, B. Patel, R. (2003). Forskningsmetodikens grunder, Studentlitteratur, Lund (ISBN 978-91-44-02288-8)
Jansson, T. Ljung, L. (2004). Projektledningsmetodik, Studentlitteratur, Pozkal (ISBN 978-91-44-03359-4)
Juran, J.M. Gryna, F.M. (1988). Quality control handbook, McGraw- Hill Inc, New York
Bilagor
11 Bilageförteckning
Bilaga 1 Muntliga referenser
Bylund, Nicklas (2010). Forskningsingenjör CTPR Sandvik AB, Sandviken Edvinsson, Christer (2010). Operatör GVH3 Sandvik Coromant, Gimo.
Engberg, Madeleine (2010). Produktionsledare GVH4 Sandvik Coromant, Gimo. Herdin, Mikael (2010). Chef GVM Sandvik Coromant, Gimo.
Jansson, Per-Olof (2010). Produktionstekniker GVH10 Sandvik Coromant, Gimo. Jansson, Peter (2010). Produktionsledare GVH3 Sandvik Coromant, Gimo. Liljeros, Jan (2010). Fabrikschef GV Sandvik Coromant, Gimo.
Lindman, Tommy (2010). Produktionsledare GVA4 Sandvik Coromant, Gimo. Lindström, Susanne (2010). Operatör GVR3 Sandvik Coromant, Gimo.
Lund, Anders (2010). Produktionstekniker GVR10 Sandvik Coromant, Gimo. Matiasson, Lars (2010). Avdelningschef GVH Sandvik Coromant, Gimo. Sahlén, Rikard (2010). Produktionsledare GVR7 Sandvik Coromant, Gimo. Wiberg, Jacob (2010). Produktionstekniker GVR10 Sandvik Coromant, Gimo. Wiebensjö, Karl-Olof (2010). Avdelningschef GVR Sandvik Coromant, Gimo. Åbrodd, Lina (2010). Operatör GVH3 Sandvik Coromant, Gimo.
Bilaga 2 Intervjuguide
1. Vad skulle du behöva för att kunna jobba effektivare? 2. Hur förmedlas informationsflödet idag?
3. Hur vill du att informationen skall förmedlas?
4. I vilken ordning använder du olika informationskällor? 5. Hur bedömer du informationens relevans?
6. Upplever du att mycket av din tid går till att söka relevant information? 7. Vilka svårigheter upplever du när du söker information?
8. Vilka är de vanligaste problemen som uppstår vid bristande information? 9. Finns det behov av ytterligare information?
Bilaga 3 Möten GV
Ledningsgruppsmöte Gimoverken
Ledningsgruppsmöte sker normalt varannan vecka men på grund av den rådande lågkonjunkturen så sker mötet för tillfället varje vecka. Deltagarna är chefer inom Gimoverken samt platschefen. Syftet med mötet är att gemensamt besluta om strategiska beslut rörande Gimoverken samt stämma av gemensamma aktiviteter.
Ledningsgruppsmöte GV
Ledningsgruppsmöte inom GV sker varje vecka där deltagarna är avdelningschefen, övriga chefer samt fabrikschefen. Syftet med mötet är densammas som föregående möte, med skillnaden att detta möte endast omfattar strategiska beslut gällande GV.
Pulsmöte GV
Bilaga 4 Möten GVA
Förebyggandeunderhållsmöte
Förebyggandeunderhållsmöte, även kallat FU, sker en gång varje vecka där deltagarna är folk som enbart jobbar med förebyggandeunderhåll med maskiner. Under mötet sammanfattar man vad som har hänt under föregående vecka och vad som kommer att ske härnäst.
Pulsmöte GVA
Pulsmöte inom produktionsservice, även betecknat GVA, sker varje dag där deltagarna är ledningsgruppen inom GVA. Under mötet går man igenom vad som har hänt under de senaste 24 timmarna. Syftet är att ge den aktuella statusen för avdelningen.
Veckomöte GVA
Bilaga 5 Möten GVR
Nedan följer en sammanställning av de möten som förekommer inom flödesgruppen. Endast de möten som minst förekommer en gång i månaden och som har en direkt koppling till flödesgruppen är beskrivna.
Avdelningsmöte GVR
Avdelningsmöte sker en gång varje vecka där deltagarna är produktionsledare, avdelningschefen samt övriga chefer. Mötet har två fokusområden: dels tittar på man den ekonomiska biten och dels går man igenom kvaliteten under den föregående perioden.
Förbättringsgruppsgenomgång
Förbättringsgruppsgenomgång, även förkortat FBG genomgång, sker en gång varje månad där deltagarna är operatörer, deras produktionsledare samt avdelningens flödestekniker. Syftet är att gå igenom de punkter som tagits upp under ordinarie förbättringsgruppsmöte och som man själva inom gruppen inte hittat någon lösning på.
Förbättringsgruppsmöte
Förbättringsgruppsmöte, även kallat FBG, sker en gång varje månad där deltagarna är samtliga operatörer inom en operation. Syftet med mötet är att stärka sin
konkurrenskraft genom att systematiskt jobba med kvalitetsförbättringar.
Under mötet går man igenom problem som uppstått och som kräver en handlingsplan. Uppgiften delegeras till en eller flera operatörer, som får ett datum när uppgiften skall vara slutförd.
Allt som tas upp under mötet dokumenteras i protokoll, ämnade just för FGB möten.
GVR möte
GVR möte sker en gång varje månad där deltagarna är flödestekniker,
produktionsledare samt avdelningschefen. Under mötet går man igenom nuläget för varje produktionsavsnitt. Man analyserar kassationsprocenten, reklamationer,
kvalitetsanmärkningar och övriga parametrar som har en inverkan på produktionen. Vid behov tillsätts en handlingsplan.
Kvalitetsmöte
Kvalitetsmöte sker en gång varje månad där deltagarna är operatörer, deras
produktionsledare samt avdelningens flödestekniker. Under mötet går man igenom den föregående periodens kvalitetsanmärkningar, reklamationer och kassationer.
Produktionsplanmöte
Produktionsplanmöte sker en gång varje månad där deltagarna är produktionsledare samt avdelningschefen. Syftet med mötet är att besluta om produktionsplanen för den kommande perioden.
Pulsmöte GVR
Pulsmöte inom GVR sker varje dag där deltagarna är produktionsledare,
avdelningschefen samt övriga chefer. Under mötet går man igenom vad som har hänt under de senaste 24 timmarna. Syftet är att ge den aktuella statusen på GVR.
Pulsmöte produktionsavsnitt
Pulsmöte inom varje produktionsavsnitt sker varje dag där deltagarna är operatörer och deras produktionsledare. Under mötet går produktionsledaren igenom vad som har hänt under de senaste 24 timmarna. Syftet är att ge den aktuella statusen för avdelningen. Dessutom tillkommer det en representant ifrån underhåll varje tisdag och torsdag i syftet att erhålla statusen på avdelningens maskinpark.
Styransvarigmöte
Styransvarigmöte sker varje vecka där deltagarna är några få operatörer som utnämnts som styransvariga inom gruppen samt deras produktionsledare. Syftet med mötet är att stämma av med varandra att man strävar mot samma mål. Dessutom utvärderar man hur väl man uppnått de uppsatta målen. Vid behov tillsätts en handlingsplan.
Styrgruppsmöte
Styrgruppsmöte, även kallat SGM, sker varannan vecka där deltagarna är
produktionsledare, avdelningschefen samt övriga personer som är involverade i de aktuella projekten. Under detta möte tar man beslut gällande omfattande, pågående projekt som rör nya produkter och investeringar.
Veckomöte produktionsavsnitt
Veckomöte inom varje produktionsavsnitt sker varje vecka där deltagarna är operatörer och deras produktionsledare. Under mötet går produktionsledaren igenom vad som är aktuellt för avdelningen för den kommande veckan.
Veckomöte produktionsteknik
Veckomöte inom produktionsteknik sker varje vecka där deltagarna är
Bilaga 6 Möten GVH
Nedan följer en sammanställning av de möten som förekommer inom flödesgruppen. Endast de möten som minst förekommer en gång i månaden och som har en direkt koppling till flödesgruppen är beskrivna.
Förbättringsgruppsmöte
Förbättringsgruppsmöte, även kallat FBG, sker en gång varje månad där deltagarna är samtliga operatörer inom en operation. Syftet med mötet är att stärka sin
konkurrenskraft genom att systematiskt jobba med kvalitetsförbättringar.
Under mötet går man igenom problem som uppstått och som kräver en handlingsplan. Uppgiften delegeras till en eller flera operatörer, som får ett datum när uppgiften skall vara slutförd.
Allt som tas upp under mötet dokumenteras i protokoll, ämnade just för FGB möten.
Ledningsgruppsmöte GVH
Ledningsgruppsmöte inom GVH sker varje vecka där deltagarna är produktionsledare, avdelningschefen samt övriga chefer. Syftet med mötet är att få ta del av den
information som genererats på ledningsgruppsmötet för hela Gimoverken samt att man går igenom föregående veckas händelser.
Produktionsplanmöte
Produktionsplanmöte sker en gång varje månad där deltagarna är produktionsledare samt avdelningschefen. Syftet med mötet är att besluta om produktionsplanen för den kommande perioden.
Pulsmöte GVH
Pulsmöte inom GVH sker varje dag där deltagarna är produktionsledare,
avdelningschefen samt övriga chefer. Under mötet går man igenom vad som har hänt under de senaste 24 timmarna. Syftet är att ge den aktuella statusen på GVH.
Pulsmöte produktionsavsnitt
Styrgruppsmöte
Styrgruppsmöte, även kallat SGM, sker var 6:e vecka där deltagarna är
produktionsledare, avdelningschefen samt övriga personer som är involverade i de aktuella projekten. Under detta möte tar man beslut gällande omfattande, pågående projekt som rör nya produkter och investeringar.
Veckomöte produktionsteknik
Veckomöte inom produktionsteknik sker varje vecka där deltagarna är produktionstekniker. Syftet med mötet är att erhålla aktuell information kring produktionen.
Veckopuls produktionsteknik
Veckpuls inom produktionsteknik sker varje vecka där deltagarna är
