Att skapa en lyckad aktieportfölj
En komparativ uppsats om aktieportföljer och dess faktorer i
den svenska marknaden
Södertörns högskola | Institutionen för ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp | Företagsekonomi - Finansiering | Vårterminen 2010
Vårterminen 2010
(Frivilligt: Programmet för xxx)
The more we learn of possibilities of our world, and the possibilities of ourselves, the richer, we learn, is our inheritance
Sammanfattning
Uppsatsens titel Att skapa en lyckad aktieportfölj – en komparativ uppsats om aktieportföljer och dess faktorer
Ämne/Kurs Företagsekonomi C – Kandidatuppsats, inriktning finansiering
Författare Sagar Kazi & Annie Wu
Handledare Maria Smolander
Nyckelord Effektiv portfölj, aktieportfölj, CAPM, portföljteori & diversifieringsmöjligheter
Syfte En komparativ studie och beskriva möjligheterna för att skapa en effektiv portfölj av olika aktieportföljer, där det undersöks om faktorerna som företagens omsättningsstorlek, branschen de är aktiva i och valet att ha utländska aktier, har betydelse eller inte för att skapa en effektiv portfölj med hänsyn till dess korrelation, avkastning och risk.
Metod Uppsatsen utgår från en kvantitativ studie, som sträcker sig från april 2008 till april 2010, då historiska aktiekurspriser används för olika sorters uträkningar, som baseras på uppsatsens huvudteorier; CAPM, Sharpekvot och portföljteori. Utgångspunkten är deduktiv, där slutsatserna har dragits från teorierna.
Abstract
Title Creating a successful stock portfolio – a comparative essay about stock portfolios and its factors
Subject/Course Business studies - Bachelor Essay, Finance
Authors Sagar Kazi & Annie Wu
Instructor Maria Smolander
Key Words Effective portfolio, stock portfolio, CAPM, mean-variance portfolio theory & diversification opportunities
Purpose A comparative study that describes possibilities of creating an effective portfolio, which examines if the factors, such as company’s turnover, industry and foreign stocks, have any significance when it comes to creating an effective portfolio
Method The essay is based on a quantitative study where the historical stock prices are used for different types of calculations, such as CAPM, Sharpe ratio and mean-variance portfolio theory. The used historical stock prices in the essay are taken from a time period of April 2008 to April 2010. The approach of the essay is deductive, which means conclusions have been made based on theories.
Conclusion No general conclusion was made based on the results of the
Innehållsförteckning
1. Introduktionskapitel ________________________________________ s 1 1.1. Bakgrund s 1 1.2. Problemformulering s 2 1.3. Syfte s 2 1.4. Frågeställningar s.3 1.5. Avgränsningar s 3 2. Metodkapitel ______________________________________________ s 4 2.1. Utgångspunkter s 4 2.2. Litteratur s 4 2.3. Elektroniska källor s 4 2.4. Reliabilitet s 5 2.5. Val av studieobjekt s 6 2.6. Tillvägagångssätt för uträkningarna s 7 2.7. Validitet s 8 3. Teorikapitel _______________________________________________ s 93.1. CAPM – Capital Asset Pricing Model s 9
3.1.1. Betavärde s 11 3.1.2. Standardavvikelse s 12 3.2. Sharpekvot s 12 3.3. Portföljteorin s 13 3.3.1. Korrelationen s 16 3.4. Teoritillämpning s 16 3.5.Tidigare forskningar s 17
3.5.1. Kritik för och emot CAPM teorin s 17
3.5.2. Tidigare forskningar om diversifieringsmöjligheter s 18
4. Empirikapitel ______________________________________________ s 19
4.1. Kort beskrivning av aktiebolagen s 19
4.2. Resultat av uträkningarna s 24
5. Analyskapitel ______________________________________________ s 28 5.1. De enskilda aktiernas omsättningsstorlek s 28
5.2. Branscher s 30
5.3. Utländska investeringar s 31
5.4. Helbildsanalys s 31
6. Slutsats ___________________________________________________ s 33 7. Diskussionskapitel __________________________________________ s 34 8. Förslag till vidare forskningar ________________________________ s 35 9. Källförteckning ____________________________________________ s 36 Bilagor: Bilaga 1 – Uträkningarna för Beta och CAPM
Bilaga 2 – Uträkningarna för Sharpekvot Bilaga 3 – Pearsons korrelation
Tabellförteckning
Tabell 1 – De valda svenska aktierna
Tabell 2 – De större aktiebolagen inom finans- och investeringsbranschen Tabell 3 – De mindre aktiebolagen inom finans- och investeringsbranschen Tabell 4 – De större aktiebolagen inom elektronikbranschen
Tabell 5 – De mindre aktiebolagen inom elektronikbranschen Tabell 6 – De större aktiebolagen inom läkemedelsbranschen Tabell 7 – De mindre aktiebolagen inom läkemedelsbranschen Tabell 8 – De utländska/amerikanska aktiebolagen
Tabell 9 – Beta, CAPM och Sharpekvot
Tabell 10 – Sammansättningen av portföljerna
Tabell 11 – Portföljavkastning, -standardavvikelse och Sharpekvot Tabell 12 – Faktorkategori: Aktiernas omsättningsstorlek
Tabell 13 – Faktorkategori: Branscher Tabell 14 – Faktorkategori: Utländska aktier
Figurförteckning
Figur 1 – Security Market Line
Figur 2 – Systematisk och ickesystematisk risk Figur 3 – Effektiva portföljen
Formelförteckning
Formel 1 – CAPM Formel 2 – Betavärde Formel 3 – Kovariansen Formel 4 – Standardavvikelse Formel 5 – SharpekvotFormel 6 – Den förväntade avkastningen för portföljen Formel 7 – Portföljens risk (standardavvikelse)
1
1. Introduktionskapitel
Denna uppsats inleds med bakgrundbeskrivning, problemformulering, syfte, frågeställningar och avgränsningar. Dessa delar ska komplettera varandra för att beskriva vad som vill uppnås med studien.
1.1 Bakgrund
’Don’t put all your eggs in one basket’ har blivit allmän vetskap när det gäller investeringar, så som värdepapperssatsningar. Detta har inte varit någon främmande uttryck för ekonomer, som länge har förstått vikten av diversifiering. Däremot var det inte förrän Nobelprisbelönade Harry Markowitz skapade matematiska och systematiska formler, för att räkna ut olika värdepappers risk och sedan kombinera det för att få ut den maximala avkastningen1, som uttrycket fick en betydande roll inom finansieringens historia. Teorin går under namnet ”Mean-Variance Portfolio Theory”, den så kallade portföljteorin på svenska.
När det gäller valet av värdepapper för sin portfölj, så har det diskuterat vilka
investeringsval som borde göras för att kunna få den optimala avkastningen, i förhållande till risken. Enligt Jeremy Siegel, en känd ekonomiprofessor som har publicerat böcker och artiklar, och Urban Bäckström, bland annat riksbankschef 1994-2002, är det bästa alternativ att satsa på aktier om det är långsiktighet man satsar på2. Till synes, är aktieinvesteringar det mest riskfyllda värdepappret i jämförelse med bland annat obligationer eller fonder, men ur ett historiskt perspektiv så gäller det endast under de första åren. Aktierisken sjunker sedan genom åren och ungefär efter fem år så blir den till och med mindre riskfyllt än obligationen eller andra värdepappersval3.
Större delen av Sveriges befolkning är aktieägare, direkt eller indirekt form. Vid slutet av 2007, så var antalet aktieägare i Sverige hela 6,5 miljoner vilket var mer än 70 procent av befolkningen.4 Detta bevisar hur viktigt aktieinvesteringar har blivit för vårt samhälle, och hur den har implementeras in i vårt sätt att spara eller investera besparingar. Två aspekter, som är nödvändiga att ha i åtanke när man ska välja aktier, är hur mycket aktiens förväntade
avkastning är och hur mycket den förväntade risken är, det vill säga hur förhållande mellan avkastningen och risken är.
1
Library of economics and liberty, sökord: Harry Markowitz, länk: http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Markowitz.html Markowitz, H (1952), Portfolio Selection
2
Siegal, J.J (2007) Stock for the long run – the 4th edition Bäckström, U (2009) Dags att köpa aktier? s. 141
3
Siegal, J.J (2007) Stock for the long run – the 4th edition, s. 25
4
2 En grundläggande regel när det gäller investeringar är att investerare borde (ska) tänka på att maximera avkastningen i förhållande till att minimera risken, men det är praktiskt taget omöjlig att få hög avkastning utan hög risk och tvärtom, detta kallas för return-risk-tradeoff5. Enkelt uttryck, så betyder det att när avkastningen ändras så ändras risken också.
Avkastningen och risken för en aktieportfölj bestäms utav två olika källor. Den ena källa är mer internt, då företaget i sig är den centrala. Det handlar om de speciella förhållanden som är kopplade till företagen som har ett tillsatt värde för verksamheten för att skapa vinster, till exempel innovativa idéer. En annan aspekt av den första källan är förhållanden, som kan skapa möjligheter eller hot, i branschen som företaget är inom. Den andra källan är den hela ekonomins förhållande som kan påverka aktiemarknaden, vilken verksamheten är aktiv i. Ett exempel är konjunktursvängningar – är det goda tider så blomstrar aktiemarknaden och tvärtom.6
Ett bra sätt att ha lika hög avkastning med mindre risk eller mer avkastning till lika risk är att diversifiera risken genom att sammansätta en aktieportfölj.
1.2 Problemformulering
Som skrivet i tidigare avsnitt så ägde åtminstone 70 procent av den svenska befolkningen aktier vid slutet av 2007. Men trots finanskrisen 2008 så har siffran ökat 10 %, det vill säga att över 80 % av befolkningen idag äger direkta eller indirekta aktier, enligt Sparekonomens hemsida7. Detta visar ett större intresse av att köpa aktier och det börjar bli en väsentlig sparande- eller investeringssätt i Sverige, men vilka kriterier ska sättas när aktieval för portfölj ska ske? Ska satsningen ske på de större aktierna, de trygga aktierna och/eller utländska aktier? Detta är vad uppsatsen kommer att handla om, vilka faktorer har betydelse när man väljer aktier för att sätta ihop en portfölj?
1.3 Syfte
Vårt syfte med denna uppsats är att göra en komparativ studie, då det beskrivs om
möjligheterna för att skapa en effektiv portfölj av olika aktieportföljer, där det undersöks om faktorerna som företagens omsättningsstorlek, branschen de är aktiva i och valet att ha utländska aktier, har betydelse eller inte för att skapa en effektiv portfölj med hänsyn till dess korrelation, avkastning och risk.
5
Byström, H. (2007) Finance – Markets, Instruments and Investment, s. 125
6
Bäckström, U (2009) Dags att köpa aktier? s. 53
7
3
1.4 Frågeställningar
Vilka faktorer har en avgörande betydelse när man skapar en portfölj? Faktorerna som kan tänkas påverka är:
o Företagens omsättningsstorlek: utgör större bolag mer trygghet eller inte? o Vilken bransch aktierna tillhör: finns det en betydelse om branschen är
konjunkturkänsliga eller inte?
o Att ha utländska aktier: kan det minska portföljrisken?
1.5 Avgränsningar
Det har valts att avgränsa uppsatsen med:
Att studien är inriktad i den svenska marknaden, trots att de utländska aktierna tillhör den amerikanska marknaden. Studien i sig vänder sig till de nuvarande och framtida svenska aktieägare, då aktiesparandet eller aktieinvesteringar tillhör majoriteten av den svenska befolkningens vardag.
Att uträkningarna kommer att ske i en tidspann från april 2008 fram till april 2010, då det skulle bli mer trovärdig när betauträkningen baseras på en tillräcklig lång period. Ett år ansågs för kort för att kunna hitta kurssvängningarna, det vill säga
standardavvikelserna.
Att behandla alla aktieägare som rationella konsumenter som strävar efter
4
2. Metodkapitel
Här tas det upp beskrivningar och motiveringar till tillvägagångssätten som har använts för att uppnå syftet. De valda material, uträkningar och studieobjekt beskrivs på ett så noggrant sätt att det går att kunna utföra en sådan analys ytterligare ännu en gång. Möjligheter och
begränsningar med de olika valen diskuteras här också.
2.1 Utgångspunkter
Denna uppsats är en hel kvantitativ studie då vi arbetar med hårda data, vilket menar att vi arbetar med historiska siffror som inte går att ändra8. Då vi utgår från givna teorier som referens, kommer vi att använda oss av deduktiv slutsats som innebär att man drar slutsatser utifrån teorier (generella principer). Däremot kan den kvantitativa ansatsen ifrågasättas på grund av att det inte kommer att gå in i djupet, men för att uppnå uppsatsen syfte så behövs det inte en kvalitativ insats. Uppsatsen är också komparativ, då det jämförs med flera olika variabler av en sammansättning av aktieportfölj. Den kan ses som en enkelfallsstudie, då det endast koncentreras på att sätta ihop en effektiv portfölj och dess sammanhang9.
2.2 Litteratur
Det har använts av tryckta källor, i form av kurslitteraturer och böcker, för att beskriva teorier, metoder och bakgrundfakta. Dessa har hittats främst i Södertörns högskolebibliotek och Stockholms universitetsbibliotek.
De vanligaste sökorden: Risk och avkastning, portföljteori, modern portfolio theory, CAPM, financial investment, aktievärderingar
2.3 Elektroniska källor
Insamlingen av de sekundära data för att skapa empirin har bestått för det mesta från elektroniska källor. Den ursprungliga sökmotorn har varit Google och Södertörns högskolebiblioteks hemsida (länk: genvägar EconLit, Affärsdata, Jstor,
Nationalencyklopedin).
8
Johannessen, A & Tufte P-A (2003) Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, s. 24
9
5 Yahoo Finance, Google Finance och NASDAQ10 har varit viktiga källor för att få fram de historiska kurspriser, som anger aktiernas och marknadens avkastning, från 2008 till nu. Det betyder att vi har använt oss av källorna för att få ut de siffror som senare utgör grunden till uträkningarna.
De vanligaste sökorden: portfolio, portföljteorin, Harry Markowitz, Stockholmsbörsen, New York-börsen, aktievärderingar, CAPM, financial investment, portföljoptimering
2.4 Reliabilitet
Här kommer det diskuteras hur tillförlitliga data eller källorna är.11
Anledningen varför det användes tryckta källor och Internet är för det uppfyller två olika funktioner i uppsatsen. De tryckta källorna förklarar teorier, metoder och den ekonomiska historien på ett mer utförligare sätt, då forskare och författare har behandlat dessa ämnen i en längre tid. De ansågs vara mer pålitligare och tillförlitligare, då det baseras på deras expertis och erfarenhet inom det studerade området. Däremot var det mer möjligt att få tag på mer uppdaterade information i Internet som kan ge studien ett nyare perspektiv. För att undvika de oseriösa källorna och falska fakta, som det är lätt att stötta på i nätet, så fokuserades det att leta fram publicerade forskningsartiklar och äldre inspirerande uppsatser. Som tidigare skrivet så blev Yahoo Finance, Google Finance och NASDAQ de använda källorna för att ta fram de historiska kurspriser som behövdes för uträkningarna. Anledningen var att de är några av de få sajter som hade de valda aktiernas kurspriser så lång bak som från april 2008. De troddes vara tillförlitliga eftersom det inte ansågs finnas någon anledning varför de skulle manipulera historiska kurspriser. För att öka uppsatsens reliabilitet så kontrollerades de tagna siffrorna mellan sajterna, det vill säga om siffror i Yahoo Finance användes i uträkningarna så kontrollerades att det var lika siffror i Google Finance eller NASDAQ. Ibland så fanns inte siffrorna i Yahoo Finance så användes till exempel NASDAQ för att få fram dem, på så sätt kompletterade sajterna varandra.
10
Uträkningsunderlag, länkar: www.finance.yahoo.com, www.google.com/finance, www.nasdaqomxnordic.com
11
6
2.5 Val av studieobjekt
Valet av marknad föll på den svenska Stockholmsbörsen, då studien vänder sig till svenska nuvarande och framtida investerare. Kraven för vilka aktier som behövdes var att de skulle representera de karaktäristiska dragen för att svara våra frågor, det vill säga att kraven och uppdelningen blev:
9 större bolag och 9 mindre bolag, uppdelningen beror på hur stor omsättning dessa verksamheter producerade år 2009. Total: 18 aktier.
Inom dessa 18 aktierna så ska det finnas 6 företagsaktier inom respektive bransch – finans- och investeringsbranschen, elektronikbranschen och läkemedelsbranschen. Anledningen för de valda branscherna var på grund av ett antagande om att vissa branscher är mer konjunkturkänsliga. Antagande lydde att finans- och
investeringsbranschen inte är konjunkturkänslig, även om det har krisat under de senaste åren. Elektronikbranschen, som är en trendföljande bransch, är
konjunkturkänslig medan läkemedelsbranschen inte är det.
3 utländska företagsaktier, det låga antalet utländska aktier beror på studiens mål, vilket är att se hur en aktieportföljs avkastning och risk förändras genom att ha med utländska aktier. Att ha mer utländska aktier ansågs vara överflödig. Totalt: 3 aktier Totala antalet aktier: 21 stycken
Alla aktier måste ha varit aktiva under den valda tidspannen, det vill säga att de inte har fått genomgå konkurs eller att de var ett nystartat aktiebolag.
Det ska vara möjligt att hitta aktiernas historiska kurspriser som sträcker sig från april 2008 till april 2010.
Stockholmsbörs
Finansbranschen Elektronikbranschen Läkemedelsbranschen
Större bolag Swedbank B Nordea Bank Investor B Ericsson B Nokia Oyj Axis AstraZenica Meda A Getinge B
Mindre bolag Kinnevik B Fabege
Avanza Bank Holdning Orc Software Know IT Novotek B Diamyd Medical B Orexo Pfizer
7 Valet för den utländska marknaden föll på New Yorkbörsen, och de utländska aktierna blev de kända varumärken Bank of America Corporation, Apple Inc och Nike Inc. Anledningen för de valda aktiebolagen är då det ansågs att man, som en utländsk investerare, väljer ofta
igenkända varumärken.
Alla de valda aktierna, både svenska och amerikanska, har hämtats från olika listor och index i börsernas hemsidor.12
2.6 Tillvägagångssätt för uträkningarna
Det första vi gjorde var att samla in data för alla aktierna, och de data som var i fokus var deras kurspriser. Genom deras kurspriser så studerades aktiernas kursutveckling d.v.s. ökning eller minskning per månad, och utifrån detta som grund räknades det fram ett historiskt betavärde som sedan användes för att få fram den förväntade avkastningen genom CAPM. Beta är ett utav de viktigaste nyckeltalen för denna uppsats som man behöver beräkna för att kunna räkna ut avkastningskravet. Marknadens betavärde, som var 1, utgick från den svenska börsen som sedan korrelerar med de svenska aktierna, likaså med den amerikanska börsen och dess aktier. Den riskfria räntan fick vi från den 10-årliga statsobligationsräntan och ”Treasury bills”13 och den svenska marknadens riskpremies siffra blev funnen i en artikel från
www.e24.se14 och den amerikanska riskpremien i ett utförligt akademiskt arbete15.
Efter att ha tagit reda på den enskilda aktiens förväntade avkastning, valdes det att räkna ut förhållandet mellan aktieavkastningen och risken genom Sharpekvoten. Därefter, med CAPM och Sharpekvoten, skapades olika portföljer för att kunna svara på våra frågeställningar. Totalt skapades 8 portföljer som senare skulle jämföras med varandra i analysen. När dessa portföljer hade bildats så var det dags för att räkna ut portföljernas förväntade avkastning och standardvarians (risk), för att få veta hur dessa två aspekter påverkar varandra. Beräkningen av korrelationen för alla dessa portföljer och alla möjliga parvisa kombinationer gjordes i programmet SPSS. Med alla korrelationer så summerades de aktierna i en portfölj ihop för att sedan räknas ut ett medelvärde. Återigen räknades Sharpekvoten ut, men då för att veta hur förhållande mellan portföljens avkastning och standardavvikelse (risk) har förändrat.
12
Se källförteckning
13
Dagens industri, länk: http://di.se/Default.aspx?pid=3866&epslanguage=sv
U.S. Treasury, lank: http://www.ustreas.gov/offices/domestic-finance/debt-management/interest- rate/yield.shtml
14
E24, lank: http://www.e24.se/business/bank-och-finans/investerarna-sanker-kraven_1997907.e24
15
8 Redovisningen av uträkningarna kan finnas i de medföljda bilagorna och med hjälp av de siffror som vi har fått fram skapades det fram tabeller som kan ses i empirikapitel.
2.7 Validitet
Validitet är ett mått på om man verkligen mäter det man avser att mäta och det handlar också om hur väl data representerar det som man vill uppnå.16
Syftet är att mäta och jämföra hur den förväntade avkastningen och risken varierar för de olika aktieportföljer, vilka alla innehåller olika aktier som ska representera och svara våra frågeställningar. Då vi utgår från matematiska och statiska formel som används för att räkna ut avkastning och risk så mäter vi det vi avser att mäta i denna undersökning. Dock kan bedömning av betavärde som beräknas utifrån en historisk kursutveckling ha vissa svagheter som att betavärden kan vara påverkade av tillfälliga händelser som kan få aktiens pris röra sig med marknadsportföljen. Samt att portföljerna har skapats i tron att det är rationella
konsumenter som vill vinstmaximera i förhållande till riskminimering, så har det avgränsat en del av konsumenter som har andra mål med att ha aktieportföljer. Aktieportföljerna blev i en viss del slumpmässigt skapade, vilket kan utgöra en del brister. Som skrivet innan, eftersom marknaden inte är rationell, då aktieköparna skapar portföljer hur som helst, så brister det inte att vi har satt ihop portföljerna som vi vill för att uppnå uppsatsens mål.
I senare tillfälle under studien, lades det märke till att två aktier utmärkte sig genom att få värde, 9,85 % och -8,43 %, som avvek rejält från den normala som var runt 3-7 %. Trots de icke normala värden, så valdes det inte att ta dessa aktier som bortfall på grund av att portföljer behöver inte bara bestå av endast aktier som inte avviker. Det går inte att förutse vilka aktier som ger bra eller dåliga avkastningar och det är fullt möjlig att portföljer innehar aktier som ger skyhöga avkastningar eller förluster. Med en sådan tankesätt så beslutades det att alla behandlade aktier borde vara med. Vi vill däremot att läsarna ska ha det i åtanke att dessa två aktier, Orexo och Ericsson B, kan ha dragit upp eller ner portföljernas korrelation, avkastning och standardavvikelse, men det kommer att framföras i analyskapitel återigen för att påminna.
16
9
3. Teorikapitel
Detta kapitel kommer att presentera teorier som senare ska tillämpas i analyskapitel för att analysera och tolka den insamlade empiri. De teorier som presenteras är risk- och
avkastningsteorier; CAPM, Sharpekvot och portföljteorin.
3.1 CAPM – Capital Asset Pricing Model
CAPM modellen togs fram och introducerades av Sharpe 1964 som utgick från Markowitz portföljteori som en grund när han tog fram och utvecklade den så kallade CAPM modellen. Definitionen av avkastning är kvoten mellan värdetillskott och investeringsbeloppet då investeringar görs för att ge investeraren ett värdetillskott.17
CAPM beskrivs som en prissättningsmodell som är en utav de vanligaste
prissättningsmodeller och används ofta inom finansteori för att förklara sambandet mellan förväntad avkastning och risk. Den är också en jämviktsmodell som visar sambandet mellan risk och förväntad avkastning. Den förväntade avkastningen beror på och påverkas av den riskfria avkastningen och risken (betan) som är ett mått hur känslig tillgångens avkastning är för förändringar i förhållandet till marknaden.18 Beta eller risken mäter inte hela tillgångens risk utan hur tillgången ökar eller minskar i förhållandet till marknaden som den finns på, det vill säga dess systematiska risk19.
Formeln som används för att beräkna CAPM är:
Ri = Rf + (Rm – Rf)* β
Ri = Den förväntade avkastningen
Rf = Den riskfria räntan
Rm = Marknadens avkastningskrav, marknadsrisken
(Rm-Rf) = Marknadens riskpremie
β = Betavärde/risk med avseende på marknaden
Formel 1: CAPM
17
Vinell L & De ridder A (1995) Aktiers avkastning och risk teori och praktik, s.35
18
Ross, S. A; Westerfield, R. W; Jaffe, J & Jordan, B. D (2009) Modern Financial Management - 8th Edition, s. 308
19
10 Den förväntade avkastningen: Avkastningskrav används då aktier värderas och jämförs och är den procentuella avkastning som kan förväntas att få från en placering utifrån dess risk.
Den riskfria räntan: Den riskfria räntan innebär den avkastning som fås utan att behöva ta någon risk alls. Det är oftast räntebärande papper som staten ger ut som t ex statsobligationer eller statsskuldsväxel då en stats kreditrisk är liten.
Marknadens riskpremie: Marknadens riskpremie definieras som differensen mellan marknadsavkastningen och den riskfria räntan. Riskpremien kan ses som en form av kompensation eller ersättning för den risk investeraren utsätter sig för i samband med placeringen.
Utifrån denna formel kan man se att sambandet är linjärt, att den förväntade avkastningen är en linjär funktion av tillgångens betavärde. Detta innebär att om man ökar en tillgångs
avkastning måste även risken öka, avkastningen växer linjärt med beta. Detta linjära samband kan illustreras grafiskt med Security Market Line20:
Figur 1: Security Market Line
Utifrån grafen kan vi se att beta alltid är lika med 1 på marknaden och på samma sätt kan vi se att den riskfria räntan har alltid beta 0.
20
11
3.1.1 Betavärdet (Marknadsrisken)
Beta är ett begrepp som visar risken för en enskild aktie, vilket betyder hur mycket den
enskilda aktien ökar eller minskar i förhållandet till marknaden som helhet. Beta mäter inte all risk, utan mäter endast hur tillgången korrelerar med marknaden, det vill säga dess
systematiska risk som inte går att diversifiera bort. Marknadsportföljen ovan, figur 1, har ett betavärde som är lika med 1. När betavärdet är noll så är investeringen helt riskfritt.
Betavärde som är större än 1 säger att aktien eller tillgången reagerar och rör sig mer än marknaden och om den är under 1 så rör den sig mindre än marknaden. Bedömningen av betavärden kan göras genom att beräkna utifrån historisk kursutveckling. Genom
regressionsanalys, går det att mäta förhållandet mellan marknadsportföljens utveckling och tillgångens prisutveckling baserat på historisk data. Först räknas standardavvikelsen ut för både marknadsportföljens avkastning och tillgångens avkastning och sedan kovariansen mellan de två. Därefter delas detta med variansen för marknadsportföljens avkastning. Betavärde kan uttryckas på följande sätt matematiskt21:
βi = Den systematiska risken
Cov(RiRm)= Kovariansen mellan tillgångens avkastning och
marknadsportföljens avkastning
= Variansen i marknadsportföljens avkastning
Formel 2: Betavärde
Kovariansen kan uttryckas och räknas ut på följande sätt också:
Formel 3: Kovariansen
21
12
3.1.2 Standardavvikelse
Standardavvikelse är ett spridningsmått som visar stor spridningen från medelvärdet på en serie observationer. Inom finansiell ekonomi används den som ett mått på risk genom att mäta den genomsnittliga avvikelsen från den faktiska kursutvecklingen för en tillgångs
kursförändringar under en given tidsperiod baserad på dess historiska data.
Små avvikelser ger en låg risk medan stora avvikelser ger en större risk. Variansen är standardavvikelsen i kvadrat.22
R = Avkastningen
= Den genomsnittliga avkastningen N = Antalet observationer
Formel 4: Standardavvikelse
3.2 Sharpekvot
Sharpekvot används för att mäta den riskjusterade avkastningen. Det är ett mått som säger hur stor avkastning som har framställts i förhållande till den totala risken.23 En hög Sharpekvot visar ett bra utbyte mellan avkastning och risk, d.v.s. en bättre riskjusterad avkastning. Kvoten uttrycks med denna formel:
Ri = Tillgångens avkastning Rf = Riskfria räntan σi = Tillgångens standardavvikelse Formel 5: Sharpekvoten 22
Byström, H (2007) Finance - Markets, Intruments & Investments, s.47
23
13
3.3 Portföljteorin
Den moderna portföljteorin presenterades under 1950-talet av Harry Markowitz som lade grunden till denna teori. Grundföreställningen i portföljteorin utgår från att en investerare anses vara rationell och vilja få så hög avkastning som möjlig och ha så låg risk som möjligt. Men med hög avkastning tillkommer hög risk och ju mindre risk man tar desto mindre blir den förväntade avkastningen. Med portföljteorin så kombinerar man olika tillgångars
avkastning med dess risk och det uppstår en så kallad diversifieringseffekt som minskar risken konstaterar Markowitz.
Diversifiering bygger på att bryta ner och reducerar så mycket risk som möjligt. En
diversifierad portfölj ger en bättre riskjusterad avkastning än enskilda tillgångar eftersom dess risk inte är större än de enskilda tillgångarna var för sig. Med denna metod går det alltså att sänka portföljens risknivå samtidigt som avkastningsnivån behålls kvar. Man uppnår hög avkastning utan att behöva öka risken då portföljen kan innehålla tillgångar med hög risk utan att portföljens risk i sig blir större.24
Man skiljer på två typer av risk, den unika risken och marknadsrisken. Det är den unika risken som går att diversifiera bort och kallas för den osystematiska risken, medan
marknadsrisken, den systematiska risken, går inte att diversifiera bort och detta kan illustreras på följande sätt:
Figur 2: Systematisk och ickesystematisk risk
24
Markowitz, H (1959) Portfolio Selection, The Journal Finance
Antal Aktier Risknivå
Marknadsrisk (Systematisk)
14 Ju lägre korrelation det är mellan portföljens tillgångar desto mindre blir risken för hela portföljen, risken går alltså att diversifiera bort genom att ha olika korrelation mellan
tillgångarna. För att diversifiering ska kunna uppstå får tillgångarna inte vara helt korrelerade med varandra, det vill säga de får inte få värdet 1.
Effektiva portföljer
Effektiva portföljer menas att portföljerna ska ge den högsta möjliga förväntade avkastningen till den lägsta möjliga risk. För att en portfölj ska vara effektiv, så ska det inte finnas någon annan portfölj som ger högre avkastning till samma risk eller ger samma förväntade
avkastning till lägre risk.25 Alla portföljer som uppfyller det ligger på den s.k. effektiva fronten som representerar alla dessa placeringar och kombinationer som är effektiva och sammanbinder dem grafiskt. En rationell investerare kommer endast ha portföljer som ligger på den effektiva fronten eftersom denne kommer att välja den högre förväntade avkastningen då valet ligger mellan två tillgångar med samma risk och vice versa. Investerare som väljer att ha sin portfölj efter den effektiva fronten kallas för riskavert. Den övre delen av kurvan representerar de placeringar som är effektiva. Ju mindre risk man vill ta desto mer åt vänster i grafen kommer man förflytta sig. Längst ut i kurvan finns den så kallade minimum varians portföljen ”MVP” som har lägst risk av alla portföljer.26
Figur 3: Effektiva portföljen
25
Optimala börsen, 2010-05-07, länk: http://www.optimalbors.se/portfolj_teori.htm
26
Byström, H (2007) Finance - Markets, Intruments & Investments, s.134
Risk Avkastning
Effektiva Fronten
15 Portföljens förväntande avkastning och risk (standardavvikelsen) kan uttryckas matematiskt med dessa två formler:
RP = XA * RA + XB * RB
RP = Förväntade avkastningen för portföljen
XA = Tillgångens A fördelning
RA = Avkastning för tillgång A
XB = Tillgångens B fördelning
RB = Avkastning för tillgång B
Formel 6: Den förväntade avkastningen för portföljen
= Standardavvikelsen för porföljen XA = Tillgångens A fördelning
= Standardavvikelsen för tillgång A XB = Tillgångens B fördelning
= Standardavvikelsen för tillgång B = Korrelationen mellan A och B
16
3.3.1 Korrelationen
Korrelation anger hur starkt sambandet är mellan tillgångarna, det är alltså ett mått på hur tillgångarna samvarierar. Ju lägre korrelationen är desto större är olikheterna.
Korrelationskoefficienten kan inte vara större än 1 eller mindre än -1. När den är 1 så har det ett positivt samband vilket innebär när den ena tillgången ökar så ökar även den andra. Vid negativt tal så har det motsatt effekt och reagerar tvärtom, det vill säga om den ena tillgången ökar så minskar den andra och vice versa.27 Beräkningen av korrelationskoefficienten kan uttryckas med följande formel:
Cov(RA RB)= Kovariansen mellan tillgångens A avkastning och tillgångens B
avkastning
σA = Tillgångens A standardavvikelse
σB = Tillgångens B standardavvikelse
Formel 8: Portföljens korrelation
3.4 Teoritillämpning
Målet med alla teorier är att de funktionerar som olika steg till att komma fram till slutsatsen, då vi börjar räkna den enskilda aktiens förväntade avkastning (beta och CAPM) och
standardavvikelse som sedan blir viktiga tal som behövs till resten av uträkningar.
Sharpekvoten, som då behöver avkastning och standardavvikelse, räknas ut och används för att sätta ihop portföljerna. Sedan används portföljteorins olika formler för att räkna ut korrelationer, avkastningar och risker. Dessa siffror, från CAPM, Sharpekvot och
portföljteorins formler, kommer till slut att användas för att svara på frågeställningarna och komma fram till slutsatser. Detta betyder att hela uppsatsen förlitar sig på dessa teorier som agerar som byggstenar och genomsyrar hela studien. Om en av teorierna senare skulle uppfattas ogiltig eller bristfällig så faller även uppsatsen. Än så länge så är teorierna som grundstenar till finansiering och trots kritik som talar emot dem så anses dem som tillräckligt trovärdig att kunna användas i arbetet. Teorierna i uppsatsen är menade för att komplettera varandra, vilket betyder att de behöver varandra för att uppnå uppsatsens mål.
27
17
3.5 Tidigare forskningar
Uppsatsen ligger mycket fokus på CAPM modellen, då det är grunden till all uträkning. Det är därför vikten i detta delavsnitt läggs på tidigare forskningar inom CAPM teorin. Men det avslutas med en forskning om diversifieringsmöjligheter mellan olika branscher och olika länder.
3.5.1 Kritik för och emot CAPM teorin
CAPM har genom åren utsatts för flera empiriska tester och det har framförts en hel del kritik emot modellen som bygger på antaganden så som att det inte anses vara realistiska i
verkligheten och att den fungerar bara när vissa antaganden är uppfyllda. Bland annat har Richard Roll ifrågasatt och kritiserat CAPM, då han menar att det är omöjligt att empiriskt verifiera modellens slutsatser. Han kritiserar de empiriska undersökningar som testar CAPM’s huvudsakliga samband.28 Han nämner att CAPM använder sig av begreppet
marknadsportföljen, då slutsatsen om effektiv marknadsportfölj existerar bara i teorin medan i verkligheten existerar bara ett mått som består av ett index av aktier på marknadsportföljen.29 Det finns även en del kritik som har framförts av Fama & French. I en av deras tidigare artiklar från 1973 – 1974, testade de SML sambandet mellan beta och avkastning då
undersökningsperioden var 1926 - 1968. Enligt deras empiriska tester så drog de slutsatsen att det fanns ett samband mellan betavärde och avkastning.30 Men vid en senare uppföljning av dessa forskningsstudier så publicerade de en ny artikel år 1992, då de undersökte perioden 1963 – 1990, och kom fram till det inte fanns något direkt samband mellan portföljer med högt betavärde och avkastningen. De hävdade att sambandet mellan betavärde och den förväntade avkastning över tiden var alltför svagt och kom fram till denna gång att betavärde inte kunde förklara avkastningen på marknaden under denna period som de undersökte. Däremot kom Fama & French i denna studie fram till att företagets storlek hade ett negativt samband med avkastning, med andra ord att ju mindre företag var desto högre var
avkastningen.31
Trots all kritik emot CAPM modellen så finns det även studier som faktiskt stödjer den och den är idag den mest förekommande prissättningsmodellen som har fått störst
användningsområde när det gäller att bestämma avkastningskrav. Den används av aktörer på
28
Roll, R (1978) Ambiguity When Performance is Measured by the Securities Market Line, Journal of Finance.
29
Roll, R (1977) A Critique of the Asset Pricing Theory’s Tests, Journal of Financial Economics
30
Fama, E. F & MacBeth, J. D (1973) Risk, Return, and Equilibrium: Empirical Tests, Journal of Political Economy
31
18 marknaden och har fått stort genomslag inom modern finansieringsteori i läroböcker och litteratur.32
3.5.2 Tidigare forskningar om diversifieringsmöjligheter
Yang, Tapon & Sun undersökte i deras artikel ”International correlations across stock markets and industries: trends and patterns 1988–2002” bland annat
diversifieringsmöjligheter mellan olika branscher och olika länder under perioden 1988 - 2002 genom att studera korrelationen under denna tidsperiod och hur den förändrades. Enligt
resultaten så är det ju mindre korrelationen man har desto större blir diversifieringseffekten. De kom dels fram till i deras slutsatser att korrelationen mellan branscherna är mindre än korrelationen mellan länderna vilket innebär att diversifieringen var större mellan branscherna än mellan länderna.33
32
Lindbeck, A (1990) Pionjärer i finansiell ekonomi, Ekonomisk Debatt nr.8
33Yang Li, Tapon Francis & Yiguo Sun, “International correlations across stock markets and industries: trends and patterns
19
4. Empirikapitel
De insamlade data och uträkningsresultaten kommer att presenteras i form av beskrivningar och tabeller.
4.1 Kort beskrivning av aktiebolagen
34Swedbank AB35 Nordea Bank36 Investor B37
Kort beskrivning av aktiebolag Erbjuder banktjänster, från uttagsautomater till fond- och aktieköpande Är tillgänglig i de nordiska länderna, men finns också bland annat i Shanghai, Ryssland, Tokyo Ca 675 bankkontor, som erbjuder Swedbanks produkter i Sverige Dotterbolag, joint venture, representationskontor i andra länder Erbjuder banktjänster, från uttagsautomater till fond- och aktieköpande Blev en koncern år 2000, och finns att hitta i tre av de nordiska börserna Tillhör de 10 största finansinstitut i Europa, enligt marknadsvärde Ca 1400 bankkontor runtom de nordiska länderna, Polen, Ryssland och de baltiska länderna Erbjuder långsiktig avkastning för deras aktieägare genom att äga och utveckla potentiella bolag
Investeringsbolag, med verksamhet runtom i världen, bland annat Stockholm, New York Hong Kong, Tokyo
Funnits sedan år 1917, som aktiebolag Omsättning SEK 676 892 820 (Aktien i Sthlm-börs) SEK 497 495 208 (Aktien i Sthlm-börs) SEK 136 056 485 Antal aktier 939 953 583 4 037 417 751 455 484 186
Årets resultat SEK -10 511 miljoner förlust
9 073 miljoner euro, ökning med 11 %
SEK ca 31 368 miljoner, en ökning - förlust 2008
Tabell 2: De större aktiebolagen inom finans- och investeringsbranschen
34
Alla aktiernas information kommer ifrån deras hemsidor och årsredovisningar, förutom omsättningarna och antal aktier vilka kommer ifrån NASDAQ OMX Nordic’s hemsida.
35
Swedbank AB, länk: http://www.swedbank.se/sst/inf/out/infOutWww1/0,,4280,00.html
36
Nordea Bank, länk: http://www.nordea.com/Om+Nordea/52062.html
37
20
Kinnevik B38 Fabege39 Avanza Bank Holding40
Beskrivning av aktiebolag År 1936 grundades detta investmentbolag Utvecklar rörelsedrivande företag och förvaltar aktieportfölj som består av långsiktiga investeringar
Äger bland annat Tele2, Millicom, Metro och investeringar i andra länder Investerar inom fastigheter, är en av Sveriges ledande fastighetsbolag År 1990, börsnoterades detta aktiebolag Fokuseras i Stockholmsområden och dess omgivning
Erbjuder banktjänster, som sparande genom bland annat aktieköp och fondbyten
Sveriges största nätmäklare
Bildades genom många sammanslagningar och strukturomvandlingar – till exempel Avanza och Aktiespar
Fondkommission som tidigare bolag
Omsättning SEK 55 257 408 SEK 16 201 802 SEK 6 081 796
Antal aktier 211 816 606 169 320 972 27 577 610 Årets resultat SEK 16 373 miljoner, en ökning - förlust 2008 SEK 425 miljoner, en ökning - förlust 2008 SEK 288 miljoner, en ökning på 43 miljoner
Tabell 3: De mindre aktiebolagen inom finans- och investeringsbranschen
Ericsson B41 Nokia Oyj42 Axis43
Beskrivning av aktiebolag En ledande leverantör av kommunikatörsnät och tillhörande tjänster samt multimedia lösningar Finns över 175 länder, världen över
”Connecting people” är deras vision, där de vill att människor ska kunna kommunicera oberoende var och när genom olika kommunikationsverktyg
Startades upp år 1865 och är en av världens välkända kommunikatörsleverantörer
Ett IT-företag som erbjuder nätverksvideolösningar för professionella installationer Global marknadsledare gällande nätverksvideo 38 Kinnevik B, länk: http://www.kinnevik.se/sv/Om-kinnevik/ 39 Fabege, länk: http://www.fabege.se/templates/Page____50.aspx?epslanguage=SV 40
Avanza Bank Holding, länk: https://www.avanza.se/aza/omavanza/index.jsp?lang=se
41
Ericsson B, länk: http://www.ericsson.com/se/investerare/index.shtml
42
Nokia Bank, länk: http://www.nokia.com/about-nokia/company
43
21 Har kunder som
motsvarar ca 50 % av världens alla
mobilabonnemang
Har varit världsledande när det gäller mobiler och telefoni, år 1998
Egna kontor i mer än 20 länder och genom
samarbeten finns de över 70 länder
Omsättning SEK 527 829 582 SEK 163 189 625 SEK 11 133 280
Antal aktier 3 011 595 752 3 744 956 052 69 377 000 Årets resultat SEK 4 127 miljoner, en minskning på 65 % 767 miljoner euro, en minskning på 982 miljoner euro SEK 217,8 miljoner, en minskning på 34,6 miljoner
Tabell 4: De större aktiebolagen inom elektronikbranschen
Orc Software44 Know IT45 Novotek B46
Beskrivning av
aktiebolag
Globalt företag, som erbjuder
nätverkslösningar, för att underlätta
kommunikation och handel
Trots att företaget startades år 1987, så finns de världen över
Ett konsultföretag som erbjuder expertis inom informations- och kommunikationsteknik
Riktar sig mot företag och organisationer
Finns främst i Sverige, men också i Norge, Tallin, Seattle och Beijing
Erbjuder industriella IT- och automationslösningar inom produktion, det vill säga från tillverkande industrier (bilindustri) till allmän
produktionsanläggning (energi och vatten)
Finns tillgängliga i ett antal europeiska länder, främst Skandinavien
Omsättning SEK 5 423 931 SEK 4 153 941 SEK 363 346
Antal aktier 23 379 700 16 268 021 9 100 000 Årets resultat SEK 150 369 000, en ökning på SEK 95 930 000 SEK 94 092 000, en minskning på SEK 2 658 000 SEK 160 000, en minskning på SEK 11 345 000
Tabell 5: De mindre aktiebolagen inom elektronikbranschen
44
Orc Software, länk: http://www.orcsoftware.com/About-Orc/
45
Know IT, länk: http://www.knowit.no/Om-Know-IT/
46
22
AstraZenica47 Meda A48 Getinge B49
Beskrivning av
aktiebolag
År 1999 fusionerades Astra och Zenica, där båda företag har över 70 års historia bakom sig Globalt bioläkemedelsföretag Fokuseras på forskning, utveckling, tillverkning och marknadsföring av receptbelagda läkemedel Verksamma i över 100 länder, världen över
Specalty
Pharmaföretag, i fokus på terapiområden så som astma/allergi och hjärt/kärl
Läkemedel säljs i över 170 länder, men med egen försäljning i 50 länder
Deras läkemedel i de valda terapiområdena dominerar den totala försäljningen med 80 % av världsmarknaden Världens ledande leverantör av kompletta, ergonomiska, kostnadseffektiva lösningar för effektiv rengöring, desinfektion och sterilisation inom vård- och
biovetenskapliga sektorn
Har funnits över 100 år
Omsättning SEK 189 935 158 SEK 125 814 568 SEK 55 345 334
Antal aktier 269 238 029 302 243 065 222 383 327 Årets resultat USD 7 455 miljoner, en minskning på USD 1 414 miljoner SEK 1 537 miljoner, en ökning på 954 miljoner SEK 1 914 miljoner, en ökning på 25,5 %
Tabell 6: De större aktiebolagen inom läkemedelsbranschen
Diamyd Medical B50 Orexo51 Pfizer52
Beskrivning av
aktiebolag
Bioläkemedelsföretag som specialiseras sig inom diabetes - behandlingar och förebyggande av diabetes Utvecklar nya läkemedel med hjälp av innovativa teknologier Läkemedelsföretag, som erbjuder vård och behandlingar i samarbete med sjukvården
Finns i mer än 150 länder
47 AstraZenica, länk: http://www.astrazeneca.se/ 48 Meda A, länk: http://www.meda.se/swedish/index.csp 49 Getinge B, länk: http://www.getingegroup.com/ 50
Diamyd Medical, länk: http://www.diamyd.com/
51
Orexo, länk: http://www.orexo.com/
52
23 Grundades år 1994 Bredd och vertikal
kompetens, där de arbetar från forskning till produktion till distribution Grundades år 1995 Grundades för 150 år sedan av amerikaner, men kom till Sverige runt 50-talet
Världsledande
läkemedelsföretag, som tillverkar ca 90 % av världens penicillin runt det andra världskriget
Omsättning SEK 3 487 142 SEK 887 215 SEK 401 756
Antal aktier 27 562 229 23 401 252 10 984 563 Årets resultat SEK -86 256 000 förlust SEK -98,1 miljoner förlust USD 8 635 miljoner, en ökning på 17,3 % (koncernen)
Tabell 7: De mindre aktiebolagen inom läkemedelsbranschen
Bank of America Corporation 53
Apple Inc54 Nike Inc55
Beskrivning av
aktiebolag
Erbjuder från individer till globala organisationer olika banktjänster från investeringar till försäkringar Grundades för över 200 år sedan
En bank som har bidragit att forma den kapitalistiska
amerikanska historien
Ett amerikansk dator- och hemelektronik företag, som erbjuder hård- och mjukvaror
Grundades år 1976
Ett av de kändaste varumärken i världen, tack vare bland annat Imac och på senare tid Iphone och Ipad
Grundades år 1972
Finns över hela världen, på sex kontinenter
Erbjuder sportsartiklar från skor till klockor
Ett mycket välkänt varumärke världen över
Omsättning USD 150 450 million USD 42 905 million USD 19 176 100 000
Antal aktier 150 630 042 16 179 356 2 080 770
53
Bank of America Corporation, länk: http://www.bankofamerica.com/index.cfm?page=about
54
Apple Inc, länk: http://www.apple.com/pr/
55
24 Årets resultat USD 6 276 miljoner, en ökning på 2 268 miljoner USD 8 235 miljoner, en ökning på 3 401 miljoner USD 1 486 700 000, en minskning på 396 700 000
Tabell 8: De utländska/amerikanska aktiebolagen
4.2 Resultaten av uträkningarna
Här redovisas de siffror som har kommit fram under uträkningarna.
DE ENSKILDA AKTIERNA
Aktiebolagen Betavärde
25 Nokia Oyj (S, E) Getinge B (S, L) Ericsson B (S, E) – 0,0707 – 0,2341 – 2,5058 0,1078 0,1069 0,787 2,02 – 8,43 – 0,10 – 0,15
Tabell 9: Beta, CAPM och Sharpekvot (S = större bolag, M = mindre bolag, F = finans- och investeringsbranschen, E =
elektronikbranschen, L = läkemedelsbranschen, U = utländska aktier)
Alla aktier gav en positiv avkastning förutom Ericsson B-aktien. Fyra av aktiernas
avkastningar, de längst ner i tabellen, var under den riskfria avkastningen. Orexo-aktien gav den högsta förväntade avkastningen med sina 9,85 % och den hade också den bästa
förhållande mellan avkastning och risk. Däremot var det ingen bransch eller storlek som var specifik utmärkande, när det gäller den enskilda aktiens förväntade avkastning. De aktierna inom elektronikbranschen hamnade en snäpp lägre än finans/investerings- och
läkemedelsaktierna.
PORTFÖLJERNA
Portföljerna sattes ihop beroende på vilka som hade bäst Sharpekvot. Den blandade stora och små bolagsaktieportföljen sågs till att det innehåller tre stora och tre små bolagsaktier, medan den blandade branschaktier innehåller två aktier från respektive bransch.
26
Elektronikbransch Läkemedelsbransch Blandade branschaktier Kombinationen av svenska och utländska aktier Ericsson B Nokia Oyj Axis Orc Software Know IT Novotek B AstraZenica Meda A Getinge B Diamyd Medical B Orexo Pfizer Investor B Kinnevik B Axis Novotek B Meda A Orexo Investor B Meda A Orexo Bank of America Corp Apple Inc Nike Inc
Tabell 10: Sammansättningen av portföljerna
Portföljer Avkastningar
(%)
Korrelation Standardavvikelse Sharpekvot
Större bolagsaktier
Mindre bolagsaktier
27 Kombination av
svenska och
utländska aktier 6,50 0,187 0,24799 0,12218
Tabell 11: Portföljavkastning, -standardavvikelse och Sharpekvot
28
5. Analyskapitel
Avsnittet struktureras upp enligt frågeställningarna, det vill säga omsättningsstorlek, bransch och utländska aktier – det kommer att analyseras hur dessa faktorer påverkar sammansättning av effektiv portfölj. Sedan förs det en helbildsanalys av alla dessa faktorer. Teorin tillämpas för att kunna analysera empirin.
Enligt teorierna, så visas resultatet av CAPM uträkningarna den förväntade avkastningen för den enskilda aktien, efter att ha tagit hänsyn till olika risker och beta. Medan Sharpekvoten visar hur förhållande mellan avkastningen och risken är, ju högre kvot desto bättre
riskjusterad är aktien. Sharpekvoten, som tidigare skrivet, användes för att skapa portföljer. Det finns fyra aspekter som kommer att tas upp i analysen, då det gäller portföljteorin. Den första är den förväntade avkastningen för portföljen och den andra är korrelationen mellan aktierna inom varje portfölj. Korrelationen ska vara mellan +1 och -1, ju närmare +1 så är det ett positivt samband och om det är närmare -1 så är det ett negativ samband. Förklarat på ett annat sätt och med två aktier så menas det att om det är positivt samband så går båda aktierna upp eller ner på samma gång medan om det är ett negativt samband så går ena uppåt medan den andra går neråt. Ju mer negativ det är desto mer diversifierad är portföljen. Den tredje aspekten är standardavvikelse, det vill säga risken, och den sista är än en gång Sharpekvoten men då gäller det portföljerna och inte aktierna.
5.1 De enskilda aktiernas omsättningsstorlek
De större bolagen, som omsätter flermiljonbelopp, har haft ett svårt år där endast tre; Investor B, Meda A och Getinge B, av de nio företagen ökade deras årsresultat, jämför med det
tidigare årets. De större bankerna, Swedbank B och Nordea AB, genomgick förluster, medan resten av de större företagen fick ett minskat resultat. I motsatta sidan, gick två; Diamyd Medical B och Orexo, av de nio mindre bolag i förlust. Två andra bolag; Know IT och Novotek B, fick en minskad vinst och resten av bolagen hade ökade vinster. Trots
29 Gjord för analysera portföljfaktorn omsättningsstorlek, fanns tre skapade portföljer i fokus; den med större bolagsaktier (SB), den med mindre bolagsaktier (MB) och den med blandade stora och små bolagsaktier (BB). Den som fick den bästa avkastningen var den blandade, 6,43 %, som också hade den bästa riskjusterade förhållande mellan avkastning och risk, 0,14671. Medan SB förväntas få 5,71 % avkastning och MB 5,41 %. Enligt CAPM och Sharpekvoten så är det bevisat att det är mer fördelsaktig att blanda portföljen med aktier med olika
omsättningsstorlekar. Med den höga avkastningen och bra avkastnings- och riskförhållande, så korrelerar de aktierna i den portföljen mest negativ, 0,094, det vill säga att den var mest riskdiversifierad. I det perspektivet så har aktierna i SB mest positiv korrelation, 0,206. När det gäller risken, standardavvikelsen, så är det mest riskfylld att satsa på MB, 0,22751 och BB hamnade bara lite efter med 0,22698. Detta kan bero på att båda portföljerna innehåller aktien Orexo, som ger hög avkastning och hög betavärde. Genom att blanda stora och små
bolagsaktier så är det möjlig att välja de bästa av dessa två kategorier som då ger en mer diversifierad portfölj med en högre avkastning med en risk, vilken liknar MB:s risk. BB:s korrelation, vilket är en mycket svag positivt samband mellan aktierna, visar att risken att alla aktier skulle falla ner samtidigt är svagt. Tvärtemot om det strävas att få en mindre risk med en liknande avkastning som MB, så ska valet falla på SB.
Portföljer Avkastningar
(%)
Korrelation Standardavvikelse Sharpekvot
Större bolagsaktier (SB)
Mindre
bolagsaktier (MB)
Blandade stora och små bolagsaktier (BB) 5,71 5,41 6,43 0,206 0,107 0,094 0,18325 0,22751 0,22698 0,14243 0,10153 0,14671
30
5.2 Branscher
Det skapades tre olika portföljer utifrån tre utvalda branscher: finans och investering, elektronik och läkemedelsbranschen. Utöver dessa, skapades även en blandad portfölj med aktier från alla dessa branscher. Det framgår utifrån resultatet att elektronikbranschen är den som ger det allra lägsta avkastningen på 2,01 % och har den högsta standardavvikelsen jämfört med de andra två branscherna. I elektronikbranschen har Ericsson B, Nokia Oyj och Orc Software låg avkastning, speciellt Ericsson B med -8,43 % som kan förklara varför det drar ner hela portföljens förväntade avkastning på elektronikbranschen. Den portföljen som innehåller blandade branschaktier gav högst avkastning på 5,33 % och lägst
standardavvikelse, 0,15218, av de alla då man valde två aktierna från respektive bransch. Blandade branscherna har en ganska låg korrelation på 0,119 så det finns en väldigt svag samvariation mellan aktierna. Läkemedelsbranschen har dock nästan samma avkastning och standardavvikelse som de blandade branscherna men skillnaden var att den hade det lägsta korrelationen av alla på 0,015 vilket innebär att det är det mest riskdiversifierade portföljen. Blandade branscherna och läkemedelsbransch hade liknande Sharpkvot, där de blandade hade dock lite högre än läkemedelsbranschen vilket ger lite bättre riskjusterad avkastning.
Portföljer Avkastningar
(%)
Korrelation Standardavvikelse Sharpekvot
Finans- och investeringsbransch Elektronikbransch Läkemedelsbransch Blandade branschaktier 5,25 2,01 5,06 5,33 0,493 0,197 0,015 0,119 0,24544 0,44773 0,16193 0,15218 0,0874 – 0,02435 0,12104 0,14654
31
5.3 Utländska investeringar
Som en utländsk investerare, är det sällsynt att välja okända företagsaktier på grund av att det inte är tryggt. När det gäller förväntade avkastningar så ska Apple Inc ge 5,99 %, Nike Inc 4,79 % och Bank of America 4,54 %. Apple Inc intog femte bästa enskilda akties avkastning och de andra hamnade runt mitten av tabellen (se tabell 9). Dessa aktier lovar en mindre risk (mindre betavärde) än de närmsta lägre positionerad aktier i tabell 9 som ger mindre
avkastning. Bank of America får den bästa enskilda akties Sharpekvot, 0,52, i denna studie. Dessa aktier, som ger hög avkastning med låg risk (jämför med de svenska aktierna), ger en positiv verkan i portföljen med kombinationen av svenska och utländska aktier. Skillnaden med hur de utländska aktierna räknades är att de medverkar i en annan marknad, som utlovar andra risker och möjligheter. I detta fall ger det en positiv effekt till portföljen. Portföljen med kombinationen av svenska och utländska aktier utlovar den bästa avkastningen, 6,50 %, av alla de skapade portföljer. Trots den höga avkastningen så är portföljens korrelation, standardavvikelse och Sharpekvot inte mer utmärkande eller mycket högre än de andra portföljerna.
Portföljer Avkastningar
(%)
Korrelation Standardavvikelse Sharpekvot
Kombination av svenska och
utländska aktier 6,50 0,187 0,24799 0,12218
Tabell 14: Faktorkategori: Utländska aktier
5.4 Helbildsanalys
32 Men det finns ingen portfölj utmärker sig genom att ha bra Sharpekvot, låg korrelation och låg standardavvikelse. Detta visar sig att det behövs många faktorer, som sammanstäms med varandra, för att bilda en effektiv portfölj. För trots att portföljen med kombinationen av svenska och utländska aktier inte har det bästa korrelationen, låg standardavvikelse eller hög Sharpekvot så lägger dessa siffror runt medelvärdet vilket gör att den får den bästa
avkastningen, 6,50 %.
Enligt en tidigare forskning av Fama & French, där de drar slutsatsen att mindre företag genererar högre avkastning, så visas denna studie att de mindre bolagen hamnar i mitten av tabellen av förväntade avkastningar för enskilda aktier (tabell 9) vilket kan betyda att de mindre bolagen har en mindre tendens att variera från hög avkastning till låg avkastning och tvärtom, men det behövs ytterligare en studie med ett tidsperspektiv i fokus. Men när de mindre bolagsaktierna hamnar i en portfölj så förväntas en lägre avkastning än en portfölj med större aktiebolagsaktier.
Yang, Tapon & Sun hävdar att diversifieringsmöjligheter är större mellan branscher än mellan länder. Portföljen med de blandade branschaktierna visar lägre standardavvikelse och bättre Sharpekvot än portföljen med kombinationen av svenska och utländska aktier, men då blev också avkastningen mindre. Frågan är hur stor risk investeraren är villig att ta för att få den avkastning som denne vill ha.
Det enda som uppsatsens empiri visar är att diversifiering av de undersökta faktorerna, omsättningsstorlek, branschen som företagen är aktiva i och valet att ha utländska aktier, ger en bättre avkastning till liknande risk eller mindre risk till liknande avkastning. Undantaget är
33
6. Slutsats
Här dras kortfattade slutsatser av analysen som vi har fört fram i det tidigare avsnittet. Det kan ses som svar till problemformuleringen och frågeställningarna.
Omsättningsstorleken har liten betydelse, då det som kan tänkas när en aktieportfölj sätts ihop är att blanda storlekarna med både stora och små bolagsaktier. Investerare borde inte bara satsa på stora eller små bolagsaktier.
Det gäller att ha koll på vilka branscher som passar en själv. Om investeringsmålet är att ha trygga aktier, som ger liknande avkastning varje år, så är det
konjunkturokänsliga aktier som ska satsas. Elektronikaktierna visas vara väldigt riskfyllda att satsa på nu för tiden, då de senaste årens ekonomi inte har varit bra. Även här så är blandning det bästa valet, det vill säga en blandning av olika branschaktier.
Att välja att ha utländska aktier, ökar avkastning till liknande risk som om portföljen bara innehåller svenska aktier.
34
7. Diskussionskapitel
Reflektion, kritik och diskussion över hela studien kommer att föras fram i detta avsnitt.
I denna uppsats undersöktes det om faktorerna, företags omsättningsstorlek, bransch och valet av utländska aktier, hade någon betydelse när man skapar en effektiv portfölj genom att sätta ihop portföljer med dessa faktorer. Resultaten var varierande och det fanns inga direkt större karaktäristiska mönster som pekade på den ena eller den andra faktorn som hade en betydande roll vilket gör det svårt att kunna dra helt generella slutsatser av det. Vissa branscher var dock mer påverkade av finanskrisen i undersökningen än andra som t. ex elektronikbranschen som fick en viss betydande roll då aktierna inom den branschen påverkade negativt
aktieportföljerna medan läkemedelsbranschen var mer stabil i svängarna. Generellt så påverkas aktieportföljen av de aktieval som görs och det visas sig i undersökningen att de bästa resultaten var när aktieportföljerna blandades utifrån aktiers omsättningsstorlek och bransch och att utländska aktier borde finnas med. En investerare borde ha så många aktier som möjligt som var så olika varandra som möjligt, vilket var vad som troddes innan studiens undersökning gjordes.
I metoden använde vi oss utav endast kvantitativ data, vilket kan vara ett bristfälligt problem. För en mer kompletterande uppsats, så skulle det ha varit bra att göra kvalitativa intervjuer för att få någon djup i investerares beteende men det skulle ha varit betydlig svår att få tag på personer som verkligen kan vara representativa och tillförlitliga. Som tidigare skrivet så var investerares beteende inte vårt mål med uppsatsen, så vi fann den kvantitativa ansatsen tillfredställande nog för att nå syftet och frågeställningarna.
Teorierna om CAPM och den historiska betan har vissa brister som går att kritisera sig på men trots det så är de en av de mest använda och vanligaste teorierna idag inom
finansvärlden. Vi skulle ha kunnat använda oss av en alternativ modell till CAPM som t. ex APT för att komplettera med varandra men även den modellen har sina brister. Trots om APT skulle användas för att öka validiteten, så kändes det inte nödvändig för än en gång
35
8. Förslag till vidare forskningar
Några förlag till vidare forskningar kommer att nämnas här.
Det skulle behövas en mer omfattande och djupare arbete av fler faktorer som skulle kunna vara i betydelse när aktier väljs för att skapa en effektiv portfölj då det upptäcktes i uppsatsens undersökning att det behövs fler faktorer som stämmer överens med varandra för att bilda en effektiv portfölj. Några förslag kan vara:
Hur diversifieringsmöjligheterna av effektiva portföljer ser ut mellan Stockholmsbörsen och andra nordiska börser
Kvalitativa intervjuer angående investerares beteende gällande aktieval. Det skulle vara intressant och se hur olika personer från olika länder anser om aktieval och dess faktorer.
Fokus på en faktor, och använda olika kvantitativa och kvalitativa metoder för att få en djup i just den faktorn
36
Källförteckning
Förteckningen kommer att struktureras upp i bokstavsordning; artiklar, litteratur, uppsats och webbsidor. Källorna under dessa rubriker är också strukturerade under bokstavsordning.
Artiklar
Fama, Eugene F & French, Kenneth R (1992) The Cross-Section of Expected Stock Returns; Journal of Finance, Vol. 47 No 2, s. 427-465
Fama, Eugene F & MacBeth, James D (1973) Risk, Return, and Equilibrium: Empirical Tests; Journal of Political Economy, Vol. 81 No 3, s. 607-636
Lindbeck, Assar (1990) Pionjärer i Finansiell Ekonomi; Ekonomisk Debatt nr.8
Markowitz, Harry, Portfolio Selection; The Journal of Finance, Vol 7 No 1, Mar 1952 s. 77-91
Roll, Richard (1978) Ambiguity When Performance is Measured by the Securities Market Line; Journal of Finance, Vol. 33 No 4, s. 1051-1069
Roll, Richard (1977) A Critique of the Asset Pricing Theory’s Tests Part I: On Past and Potential Testability of the Theory; Journal of Financial Economics, Vol. 4 No 2, s. 129-176 Sharpe, William F (1994) The Sharpe Ratio; The Journal of Portfolio Management, Vol. 21 No.1, s. 49 - 59
Yang Li, Tapon Francis & Yiguo Sun (2006) International Correlations across Stock Markets and Industries: Trends and Patterns 1988–2002; Applied Financial Economics, Vol. 18 No 16
Litteratur
Byström, Hans (2007) Finance – Markets, Instruments and Investment; Studentlitteratur
Bäckström, Urban (2009) Dags att köpa aktier? Ekerlids Förlag
Johannessen, Asbjørn & Tufte, Per Arne (2003) Introduktion till Samhällsvetenskaplig Metod; Liber AB
37
Elektroniska källor
Aktieägarna i Sverige
http://www.sparekonomen.se/aktier/ Hämtad 2010-04-19
Den amerikanska marknadens riskpremie
Damodaran, A. (2010) Equity Risk Premium (ERP): Determinants, Estimation and Implications – The 2010 Edition
http://www.scribd.com/doc/28266111/Damodaran-Equity-Risk-Premiums-Determinants-Estimation-and-Implications-2010-Edition
Hämtad 2010-04-25
Den svenska marknadens riskpremie
38
Finansbolagens hemsidor Avanza Bank Holding
39 Orexo http://www.orexo.com/ Pzifer http://media.pfizer.com/files/annualreport/2009/financial/financial2009.pdf, http://www.pfizer.se/Sites/PfizerSE/Templates/Extension____13.aspx Hämtad 2010-05-03 New Yorkbörsen http://www.dowjones.com http://www.nasdaq.com http://www.nyse.com/ Hämtad 2010-04-22 Riskfri Ränta http://di.se/Default.aspx?pid=3866&epslanguage=sv Hämtad 2010-04-22 http://www.ustreas.gov/offices/domestic-finance/debt-management/interest-rate/yield.shtml Hämtad 2010-04-25 Stockholmsbörsen
Lista över de största företagen i svenska marknaden, samt dess omsättningar www.bolagsfakta.se
www.largestcompanies.se www.nasdaqomxnordic.com www.retriver-info.com/se
40
BILAGOR
Att skapa en lyckad aktieportfölj
Bilaga 1 – Uträkningarna för Beta och CAPM Bilaga 2 – Uträkningarna för Sharpekvot Bilaga 3 – Pearsons korrelation
Bilaga 4 – Uträkningarna för Portföljerna
Södertörns högskola | Institutionen för ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp | Företagsekonomi - Finansiering | Vårterminen 2010
Vårterminen 2010
(Frivilligt: Programmet för xxx)
Bilaga 1 – Uträkningarna för BETA och CAPM
A. Stockholmbörsen – OMX Stockholm GI
Observationer Return Rate of Return(%) Deviation from Average Return (%) of OMX Stockholm GI apr-08 maj-08 jun-08 jul-08 aug-08 sep-08 okt-08 nov-08 dec-08 jan-09 feb-09 mar-09 apr-09 maj-09 jun-09 jul-09 aug-09 sep-09 okt-09 nov-09 dec-09 jan-10 feb-10 mar-10 apr-10 90,21 95,69 95,43 80,92 81,10 84,57 72,85 62,49 55,58 63,55 55,76 56,72 61,68 74,16 76,96 76,99 84,30 84,56 84,70 89,34 92,27 93,71 94,25 94,21 102,02 6 -0,2 -15,2 0,2 4,3 -13,9 -14,9 -11,1 14,3 -12,3 1,7 8,7 20,2 3,8 0 9,5 0,3 0,1 5,4 3,2 1,6 5,8 0 8,2 4,929 -1,271 -16,271 -0,871 3,229 -14,971 -15,971 -12,171 13,229 -13,371 0,629 7,629 19,129 2,729 -1,071 8,429 -0,771 -0,971 4,329 2,129 0,529 4,729 -1,071 7,129 0,00243 0,00016 0,02647 0,00008 0,00104 0,02241 0,02551 0,01481 0,0175 0,01788 0,00004 0,00582 0,03659 0,00074 0,00011 0,0071 0,00006 0,00009 0,00187 0,00045 0,00003 0,00224 0,00011 0,00508 ∑ 25,7 ∑0,18862 Snittvärdet ( ) = 25,7/24 ≈ 1,071
Riskfria Räntan ( ), April 2010 = 3,1 %
Marknadens Riskpremium ( - ), Mars 2010 = 4,6 %
