En framtidsrapport för Västerbottens län
AB, Bromma, 2016
Förutsättningar för
företagande, jobb och tillväxt
sätt är verksamma i Västerbottens län.
Arbetet genomfördes hösten 2015 av Mia Wester, Conecti AB.
För att göra rapporten läsvänlig används inte fotnoter. Den som är intresserad av att läsa mer hänvisas till avsnitt 9 Källor och definitioner längst bak i rapporten.
Förord
Är du intresserad av och engagerad i att skapa fler jobb och tillväxt i vår region?
Den här rapporten vänder sig till dig.
Den handlar om Västerbotten och om framtiden för länets män, kvinnor och barn.
Den handlar också om vad som skapar goda förutsättningar för att leva i länet. Om arbete och försörjning, och därmed de grundläggande faktorer som bygger trygga villkor i vardagen i form av utbildning, vård och omsorg.
Västerbotten har rika tillgångar. Här finns naturresurser för de hållbara lösningar som framtiden kräver. Här finns ett brett kunnande långt ute i bygderna. Här finns ett förtroende mellan människor och en tradition av samarbete.
Samtidigt står länet inför tuffa utmaningar. Den demografiska utvecklingen är en av utmaningarna. Allt färre ska försörja allt fler.
Medan Umeå växer kraftfullt fortsätter tillbakagången i många av inlandskommu- nerna. Flera av de kommunerna har allt svårare att klara sina åtaganden gentemot medborgarna.
De som är i (traditionell) arbetsför ålder är för få för att fylla de platser som blir lediga i företag och offentlig sektor framöver. Vem ska göra jobbet? Den flyktingvåg som vi nu har till länet, hur lyckas vi med integrationen av de nya medborgarna?
Det är för att ge ytterligare underlag i den framtidsdiskussion som länet behöver, som denna rapport och framtidsanalys för Västerbottens län utarbetats. Framtiden hänger i betydande grad på näringslivets möjligheter att utvecklas, det vill säga på företagens och företagarnas möjligheter till framgång i sina verksamheter. Lönsamhet ger fler jobb. Fler jobb ger ökad tillväxt. Och ökad ekonomisk tillväxt i länet ger nya muskler i både företag, bygder och offentliga verksamheter.
Ett särskilt tack går till de personer som blivit intervjuade och låtit oss ta del av deras visioner om Västerbotten i framtiden.
Umeå januari 2016 Karina Folkesson Regionchef
Svenskt Näringsliv Västerbotten
Innehåll
Förord . . . . 1
1 Inledning . . . . 3
1 .1 Sammanfattning . . . . 3
1 .2 Fakta om Västerbotten . . . . 4
2 Befolkningsutveckling . . . . 7
2 .1 Befolkningsutveckling i Västerbotten . . . . 8
2 .2 Försörjningsbörda . . . . 9
2 .3 Befolkningsprognos . . . .10
3 Utbildning . . . .11
3 .1 Utbildningsnivå . . . .12
3 .2 Samverkan skola – näringsliv . . . .13
3 .3 Skolans attityder till företagande . . . .14
3 .4 Ung Företagsamhet . . . .15
4 Arbetsmarknad . . . .16
4 .1 Arbetslöshet . . . .17
4 .2 Ungdomsarbetslöshet . . . .17
4 .3 Antal anställda . . . .18
4 .4 Löneläge . . . .20
4 .5 Matchning . . . .21
4 .6 Jobbunderskott . . . .22
5 Företagsamhet . . . .24
5 .1 Företagsstruktur . . . .25
5 .2 Företagsamheten 2015 . . . .26
6 Företagsklimat . . . .29
6 .1 Lokalt företagsklimat . . . .30
6 .2 Kommunens service . . . .31
6 .3 Dialog . . . .32
6 .4 Konkurrens från kommunen . . . .32
6 .5 Entreprenader . . . .33
6 .6 Marknadsförsörjning . . . . .34
7 Tillväxt . . . .35
7 .1 Konjunkturläget . . . .36
7 .2 Bostäder . . . .37
7 .3 Produktion/försäljningsvolym, investeringar och antal anställda . . . .39
8 Framtiden . . . .41
9 Källor och definitioner . . . .42
1 Inledning
Sverige står inför flera stora utmaningar som hotar tillväxten. Allt färre ska försörja allt fler, kunskapsresultaten i den svenska utbildningen sjunker och arbetslösheten är fort- satt hög samtidigt som matchningen på arbetsmarknaden fungerar dåligt och behovet av en väl fungerande integration blir alltmer akut.
För att säkra framtida välfärd behövs ekonomisk tillväxt. Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster ökar. Ett gott företagsklimat är grunden för ekonomisk tillväxt. Konkurrenskraftiga företag och företagsamma människor utgör basen för både jobb och välstånd. Svenska företag måste vara konkurrenskraftiga inter- nationellt för att kunna växa.
Sverige är ett litet och i allra högsta grad exportberoende land. Vi påverkas därför i hög grad av det som händer i omvärlden och måste förändras i takt med den för att behålla och utveckla vår konkurrenskraft. För att underlätta produktion och tillväxt krävs goda förutsättningar för företagande.
Vi har många styrkor men det finns också områden där vi behöver göra förändringar för att klara konkurrensen ännu bättre. Vi måste möta framtiden med öppna ögon, fokusera på möjligheterna, dra nytta av våra styrkor och skapa goda förutsättningar för fler företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag. Det är en förutsätt- ning för ökat välstånd.
På regional nivå är det viktigt att företag, politiker och utbildningsväsendet samarbetar i frågor som rör långsiktiga investeringar som exempelvis kompetensförsörjning, före- tagsklimat och infrastruktur. När företagen i regionen har stabila grund förutsättningar får det ringar på vattnet och övriga delar av samhället gynnas.
Denna analys belyser nuläge och framtida förutsättningar för jobb och företagande ur sex olika perspektiv: Befolkningsutveckling, utbildning, arbetsmarknad, företagsamhet, företagsklimat och tillväxt.
1.1 Sammanfattning Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Västerbotten har varit svagare än för Sverige som helhet under 2000-talet. Andelen personer över 65 år har ökat kraftigt de senaste åren vilket har medfört att försörjningsbördan ökat för dem som är i yrkesverksam ålder. Enligt prognosen kommer försörjningsbördan att öka än mer de kommande 15 åren.
Utbildning
Utbildningsnivån i Västerbotten ligger över genomsnittet för riket. I alla länets kom- muner har skolan en positiv attityd till företagande. Knappt 40 procent av företagen samverkar med gymnasieskolan och cirka 20 procent med högskola/universitet och yrkeshögskola. Endast 12 procent samverkar med grundskolan. Andelen gymnasieelever i Västerbotten som driver UF-företag har de senaste två åren legat under rikssnittet.
Arbetsmarknad
Den öppna arbetslösheten har det senaste året ökat kraftigt och ligger nu över genom snittet för riket. Ungdomsarbetslösheten har minskat och ligger under riks- genomsnittet. I Västerbotten dominerar det offentliga som arbetsgivare. Många före tag i Västerbotten upplever svårigheter att rekrytera och vart fjärde rekryte- ringsförsök misslyckas. Det är svårt att hitta personer med rätt yrkeserfarenhet och utbildning.
Företagsamhet
Andelen personer som klassificeras som företagsamma är lägre i Västerbotten än i Sverige som helhet. Endast fyra län har en lägre andel företagsamma kvinnor än Väster botten. Tillväxten av antal företagsamma personer är näst högst i landet och högre än riksgenomsnittet. Tillväxten av antal unga företagsamma personer är hög och långt över genomsnittet för hela riket.
Företagsklimat
Två av länets 15 kommuner placerar sig bland de 100 bästa i Svenskt Näringslivs årliga ranking av det lokala företagsklimatet. Sju av kommunerna ligger lägre än plats 200. I flera av länets kommuner bedöms kommunen i relativ liten utsträckning konkurrera med privata företag. Det är färre personer i länet som har sin försörjning från privata företag i jämförelse med genomsnittet för riket.
Tillväxt
Den ekonomiska aktiviteten i länet har under lång tid följt BNP-utvecklingen men avviker påtagligt det senaste året. Orsaken är minskad sysselsättning och lägre befolk- ningstillväxt än för riket. Bostadsbyggandet har ökat påtagligt det senaste året vilket kan tyda på att utvecklingen kan vända uppåt de kommande åren. Företagen i Väster- botten har en positiv förväntan om framtida produktion och antal anställda men är mer försiktiga angående framtida investeringar.
Framtid
Västerbotten gynnas av hög utbildningsnivå och ökat bostadsbyggande. Företags- klimatet blir allt bättre i flera kommuner. Invandringen kan bidra till befolknings- ökning och kompetensförsörjning. Tillväxten av antal företagsamma och framför allt unga företagsamma är också positiv. Negativa faktorer för länets tillväxt är det höga skattetrycket, ökad arbetslöshet och företagens svårigheter att rekrytera. Den nega- tiva befolkningsutvecklingen i flertalet kommuner och den högre andelen äldre resul- terar också i ökad försörjningsbörda för dem som är yrkesverksamma.
1.2 Fakta om Västerbotten
Västerbotten, landets näst största län till ytan, har drygt en åttondel av hela Sveriges landareal. När det gäller antalet invånare placerar sig länet istället på 14:e plats.
Västerbottens län består av 15 kommuner: Bjurholm, Dorotea, Lycksele, Malå, Nord maling, Norsjö, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Vännäs och Åsele.
Länet har landets längsta allmänna vägnät cirka 1 000 mil långt, reguljära flygför- bindelser från sex orter och sex hamnar. 95 procent av all utrikes export från länet, räknat i ton, går via sjöfarten.
Tabell 1. Fakta om Västerbottens län 2014
Residensstad Umeå
Källa: SCB
Landskap Västerbotten samt delar av Lappland, Ångermanland och Jämtland Antal kommuner 15
Area km2 55 432
Folkmängd 262 653
Regionens näringslivshistoria är starkt knuten till skogsnäring och gruvdrift. Under 1800-talets senare del expanderade skogsnäringen kraftigt tack vare ångsågarna.
Vid sekelskiftet kom massaindustrin igång. I början av 1900-talet upptäcktes malm- fyndigheter och gruvverksamheten tog fart. Även om skogsindustrin och gruvdriften fortfarande är betydelsefulla blir nu verkstadsindustrin alltmer dominerande.
Trä- och tillverkningsindustrin är än idag viktiga för Västerbottens näringsliv. Men nu ser vi även en tjänstesektor i stark utveckling. Länet har också en växande besöks- näring, en stor handelssektor och en konkurrenskraftig IT-sektor. Den dominerande näringsgrenen i Västerbotten är vård och omsorg där nästan 20 procent är sysselsatta.
Källa: SCB
Diagram 1. Sysselsatta per näringsgren 2015
0 % 2 % 4 % 6 % 8 % 10 % 12 % 14 % 16 % 18 %
20 % Västerbotten
Hela riket
Jordbruk, skogsbruk, fiske Tillverkning och utvinning, energi och miljö Byggverksamhet Handel Transport Hotell och restaurang
Information och kommunikation
Finansiell verksamhet, företagstjänster Offentlig förvaltning m.m. Utbildning Vård och omsorg Personliga och kulturella tjänster
Kommunalskatten har stor påverkan på människors privatekonomi. Den påverkar till exempel möjligheterna att bygga det kapital som krävs för att starta företag. För redan existerande företag är det också viktigt att den lokala köpkraften är så stark som möjligt. Skattesatsen är därför en viktig faktor när man beskriver företags- klimatet.
Västerbotten har ett högt skattetryck. Alla kommuner har en skattesats över 33 pro- cent och nästan hälften har en skattesats över 34 procent. Dorotea har länets högsta skattenivå på 34,75 procent. Den skattesats som används nedan är kommunal- och landstingsskatt tillsammans för 2016.
Tabell 2. Skattenivå 2016
Namn Totalskatt %
Källa: SCB
Dorotea 34,75
Vindeln 34,45
Vännäs 34,45
Vilhelmina 34,25
Malå 34,20
Norsjö 34,20
Nordmaling 34,10
Bjurholm 33,95
Robertsfors 33,95
Sorsele 33,95
Storuman 33,95
Åsele 33,95
Lycksele 33,90
Västerbotten 33,72
Umeå 33,65
Skellefteå 33,45
Sverigesnitt 32,10
Varje gång någon får ett nytt jobb i den privata sektorn inträffar en rad positiva spridningseffekter. Företaget ökar sin omsättning. Det innebär bland annat att före- tagets underleverantörer får mer att göra, att de kan växa och anställa. Det kan också innebära att företag som säljer olika tjänster (städning, IT-support etc.) kan få sälja fler tjänster. Ytterligare en aspekt är att den som blivit anställd använder sin lön till olika saker – som att äta lunch på restaurang, köpa kläder eller kanske till att reno- vera sitt kök.
En modern ekonomi är ett avancerat kretslopp där varje nytt jobb skapar en positiv spiral. Det är därför ett gott företagsklimat är så viktigt och utgör grunden för vårt välstånd och vår välfärd.
Med ”välfärd” menas generellt olika tjänster (eller bidrag) som den offentliga sektorn tillhandahåller. Det vill säga sådant som i Sverige finansieras med skatt. För att detta ska fungera krävs förstås att det finns något att beskatta. Det krävs en privat sektor som beskattas för att det ska bli några pengar till välfärden. Kärnan i den privata sek- torn är företagen, näringslivet, som ger jobb.
2 Befolkningsutveckling
Lycksele år 2035. Ett kluster av framgångsrika teknikföretag exporterar sina produkter över hela världen . Alla Lyckseles teknikföretag är djupt involverade i skolan där teknik och entre- prenörskap löper som en röd tråd under hela utbildningstiden - från grundskolan till gymna- siet . En framgångsrik gemensam marknadsföring av intressanta och utvecklande jobb på en ort med vacker natur och bra boende har resulterat till inflyttning . Kommunen har nu 20 000 invånare . Attraktionskraften baseras på en bred arbetsmarknad med många karriärvägar, en teknikskola i världsklass och ett bra företagsklimat . Det har fått många företag att välja att etablera sig här .
Visionen ovan kan verka avlägsen. Men för att Lycksele ska utvecklas är det en vision att sträva mot. Det tycker Elisabeth Nordström på Lycksele Plåtprodukter.
Lycksele Plåtprodukter är ett familjeföretag som startades 1979 av Elisabeths föräldrar. Sedan 2003 ägs och drivs företaget av Elisabeth och hennes bror. Legotillverkning i tunn plåt står för huvuddelen av produktionen. Företagets kunder, som finns i hela Sverige, är i sin tur större export- företag inom olika branscher. Lycksele Plåtprodukter har en möjlighet att växa i och med att deras kunder växer.
Lycksele har historiskt varit en viktig handelsplats i södra Lappmarken och blev Lapp lands första stad 1946. I Lycksele bor drygt 12 000 invånare. Näringslivet är differentierat med en bas av gruv- och mineralindustri, handel samt trä- och verk- stadsindustri. Företagen ger sitt högsta betyg i Svenskt Näringslivs undersökning av Lyckseles företagsklimat 2015 när det gäller tillgången på Tele- och IT-nät.
Vad krävs av kommunen för att nå visionen?
På vårt företag har vi som ledord att vi gör det tillsammans och har kunden i fokus.
Det borde vara samma sak för kommunen. Den finns till för medborgare och företag.
Vi är en kriskommun. För att lyckas måste kommunen våga satsa. Då kan de inte låta de politiska värderingarna styra. Politikerna måste lyssna på oss företagare och satsa på det vi tycker är viktigt. Kommunen kan exempelvis kartlägga vilket typ av företag som skulle gynna befintlig företagsstruktur. Om det går bra för företagen går det bra för Lycksele kommun.
Vad kan du och ditt företag göra för att bidra till visionen?
Jag är mycket engagerad i företags- och utvecklingsfrågor i kommunen. Vi företagare måste samarbeta mer och vara aktiva ambassadörer för kommunen. Vi måste mark- nadsföra oss tillsammans och inse att om det går bra för andra företag så gagnar det även mitt företag.
Kan du ge ett exempel på ditt engagemang?
Att säkerställa kompetensförsörjningen är ett viktigt område för oss. Tillsammans med övriga teknikföretag på orten jobbade jag för att rädda det nedläggningshotade industriprogrammet på Tannbergsskolan i Lycksele. Vi lyckades!
2.1 Befolkningsutveckling i Västerbotten
I Västerbottens län har befolkningsökningen varit lägre jämfört med Sverige som helhet efter 2001. Men utvecklingen har ändå varit bättre än för Norrbotten, Väster- norrland, Jämtland, Gävleborg och Dalarna.
Källa: SCB
Diagram 2. Befolkningsutveckling. Index 2000 = 100
95 100 105 110 115
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Riket
Befolkningsutveckling är en viktig faktor för en region. Det kan leda till en större kommunal budget som kan användas inom olika områden, till exempel äldreomsorg och skola. En växande befolkningsmängd skapar möjligheter för regionen i form av nya industrier, nya butiker och andra nyetableringar.
Efter år 2006 har antalet personer över 65 år ökat kraftigt i Västerbottens län sam- tidigt som personer mellan 15 och 64 år har minskat. Åldersfördelningen i en region är viktig eftersom den bland annat påverkar försörjningsbördan när allt färre får för- sörja allt fler.
Källa: SCB
Diagram 3. Förändring i befolkningsstrukturen. Index 2000 = 100
15-64 65+
90 95 100 105 110 115 120 125
Invånarantalet skulle ha varit avsevärt lägre i Västerbottens län utan inflyttning av personer födda utanför Sverige. En positiv befolkningsutveckling i länet är beroende av invandring. Utmaningen är att få utrikes födda som kommer till Västerbotten att stanna.
Källa: SCB
Diagram 4. Befolkningsutveckling inklusive och exklusive utrikes födda
225 000 230 000 235 000 240 000 245 000 250 000 255 000 260 000 265 000
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Folkmängd inkl.
utrikes födda Folkmängd exkl.
utrikes födda
2.2 Försörjningsbörda
Försörjningsbördan visar hur många som arbetar i relation till hur många som inte arbetar (barn, studerande, personer som ej är i arbetskraften samt pensionärer). En försörjningskvot på 2,5 innebär att varje förvärvsarbetande försörjer sig själv och ytterligare 1,5 person. Prognoserna i tabellen nedan baseras på en oförändrad syssel- sättningsgrad.
Tabell 3. Försörjningsbörda
Kommun 2010 2020 2030
Källa: SCB
Bjurholm 2,49 2,59 2,62
Dorotea 2,38 2,48 2,56
Lycksele 2,20 2,30 2,36
Malå 2,27 2,39 2,50
Nordmaling 2,31 2,39 2,49
Norsjö 2,35 2,47 2,55
Robertsfors 2,18 2,28 2,39
Skellefteå 2,20 2,27 2,33
Sorsele 2,38 2,38 2,43
Storuman 2,34 2,46 2,50
Umeå 2,10 2,19 2,22
Vilhelmina 2,37 2,44 2,50
Vindeln 2,31 2,40 2,48
Vännäs 2,15 2,23 2,30
Åsele 2,56 2,60 2,74
Sverigesnitt 2,17 2,25 2,29
I Västerbottens län förväntas försörjningsbördan öka fram till 2030. Så är det även i riket som helhet, men de flesta kommuner i länet har och kommer att få en högre för- sörjningsbörda än snittet i Sverige. När det gäller den förväntade försörjningsbördan 2030 är det endast Umeå kommun som ligger under Sverigesnittet.
2.3 Befolkningsprognos
Under 2010 var Sverige det EU-land som urbaniserades snabbast. Urbaniseringen är problematisk för kommuner där populationen minskar. I dessa kommuner utsätts de kommunala ekonomierna för stora påfrestningar. Minskad befolkningsmängd leder ofta till minskade skatteintäkter.
Prognoser visar på en fortsatt urbanisering. Det är landets tillväxtregioner (storstads- regionerna, många större städer – i synnerhet universitetsstäderna – och vissa närbe- lägna pendlingsregioner) som växer snabbast.
Av länets 15 kommuner visar prognosen på en minskning av antalet invånare i sju kommuner. Övriga kommuner visar på en ökning.
Tabell 4. Befolkningsprognos till 2035
Kommun 2014 2035
Källa: SCB/Svenskt Näringsliv
Bjurholm 2 451 2 320
Dorotea 2 757 2 545
Lycksele 12 208 12 465
Malå 3 115 3 030
Nordmaling 7 085 6 935
Norsjö 4 180 4 263
Robertsfors 6 724 7 076
Skellefteå 72 024 76 566
Sorsele 2 565 2 417
Storuman 5 955 5 633
Umeå 119 613 142 041
Vilhelmina 6 848 7 008
Vindeln 5 383 5 522
Vännäs 8 616 8 995
Åsele 2 838 2 610
3 Utbildning
Skellefteå år 2035. Det pulserar av liv och rörelse i Entreprenörshuset . Det är ett hus med kittlande arkitektur som fungerar som en naturlig mötesplats för kreativitet och innovation . Entreprenörskap är sedan flera år en integrerad del i undervisningen i både grundskola och gymnasium . Redan från första klass startar eleverna egna projekt för att lära sig och se egen- företagande som en väg att gå . Flera gånger i månaden samlas elever och företagare för att tillsammans utveckla och förädla produkter och tjänster . Många industriföretag har tack vare detta samarbete utvecklat nya produkter som idag är världsledande . Ett år efter avslutade stu- dier har en stor del av gymnasieeleverna startat egna företag . Många av dem har banbrytande innovationer som verkar på en internationell marknad .
Framtidsscenariot ovan kan kännas avlägset för vissa.
Men för Viktor Lindbäck, 24 år, grundare och ägare av Resize Design, är det en möjlig utveckling i hemstaden Skellefteå.
Viktor fick sin företagsidé sista året på gymnasiet. Han hade sett hur kompisar i Stockholm rörde sig i en snabb flyttkarusell mellan olika boenden. Viktor insåg behovet av snygga och praktiska förvaringsmöbler som man lätt kunde ta med sig från studentbostad, till första ettan, till en större lägenhet och vidare till villan. Han såg även att kontorsmiljöer och hotell behövde förvaringsmoduler som lätt kunde flyttas utan skruvhål i väggen. Det var som UF-företagare på gymnasiet han fick chansen att testa sina idéer på riktigt. Efter en kort sejour på KTH hoppade han av studierna och sat- sade på sitt företag. Sedan två år tillbaka jobbar han heltid i företaget som idag har tre årsanställda. Tillverkningen av förvaringsmöblerna sker i trä, metall och sten i hemstaden Skellefteå.
Skellefteå kallas även ”Guldstaden” eftersom kommunen är ett av världens mineral- rikaste område. Staden har under 1900-talet utvecklats till en viktig industristad med gruvan, skogen och älven som bas. Idag finns även ett teknikintensivt näringsliv med flera världsledande företag och en växande tjänstesektor. I Skellefteå bor drygt 70 000 invånare. Tillgången på Tele- och IT-nät får högst betyg av företagen i Svenskt Näringslivs undersökning av Skellefteås företagsklimat 2015.
Hur skulle du och ditt företag kunna bidra för att nå visionen?
Jag kan bidra till utformningen av mötesplatsen mellan unga och företagare. Vårt företag skulle kunna bidra till att skapa insidan i den fysiska mötesplatsen, en insida som ger energi och stimulerar kreativiteten. Vi kan även skapa attraktiva arbetsplatser som gör att kreativa ungdomar vill stanna kvar i Skellefteå. Jag kan även tänka mig att engagera mig som bollplank.
Vad kan kommunen bidra med?
Skolan är kommunens viktigaste ansvarsområde. Där kan man påverka unga att bli kreativa och tänka sig en karriär där de ska anställa istället för att bli anställda.
Skolan kan skapa förutsättningar så att ungdomar vågar starta eget företag och vara en mötesplats för människor med olika idéer.
Hur är förutsättningarna för unga att starta företag idag?
Tröskeln att starta företag är hög. Det leder till att många ungdomar låter bli att reali- sera sina drömmar. Finansieringen är svår och det är ett krångligt regelverk. Ett steg i fel riktning är att arbetsgivaravgiften för unga har höjts. Det försvårar för unga både att bli anställda och att starta ett eget företag. Sänk trösklarna så kommer fler unga att starta företag. Det ska vara enkelt att starta företag så fler vågar.
3.1 Utbildningsnivå
Befolkningen i Västerbottens län har högre utbildningsnivå än rikssnittet. 14,9 procent av befolkningen mellan 16–74 år i Västerbottens län har en eftergymnasial utbildning som är längre än tre år. Motsvarande siffra för riket är 14,6 procent.
Källa: SCB
Diagram 5. Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre år 2014
14,9 % 14,6 %
0 % 5 % 10 % 15 % 20 % 25 %
Stockholm Uppsala Skåne Västerbotten Riket Västra Götaland Östergötland Halland Gotland Blekinge Västmanland Norrbotten Kronoberg Jämtland Örebro Värmland Västernorrland Jönköping Kalmar Södermanland Dalarna Gävleborg
Kvalitet i utbildningssystemet är viktigt för att säkerställa att kommande generationer får den kompetens som företagen efterfrågar. Kvalitet i utbildningssystemet är också viktigt för att unga personer ska få den grund som krävs för att kunna starta egna företag och bidra till regionens konkurrenskraft.
Ur ett internationellt perspektiv är trenden negativ när det gäller kunskapsnivån för svenska 15-åringar. I PISA-testet, ett kunskapstest från OECD, har Sverige halkat efter i de senaste undersökningarna. I december 2013 presenterades PISA-rapporten om elevers kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. I PISA-provet som testar problemlösningsförmågan skiljer man på statiska och interaktiva upp- gifter. I de statiska uppgifterna får eleven all information som behövs för att lösa pro- blemet från början, medan de interaktiva uppgifterna kräver att eleven bearbetar informationen för att kunna lösa problemet. Svenska elever klarar de statiska upp- gifterna bättre än de interaktiva uppgifterna.
3.2 Samverkan skola – näringsliv
Samverkan mellan skola och näringsliv är viktigt för båda parter. För eleverna är kontakten med näringslivet värdefull för deras yrkesvägledning och för att de ska få en djupare förståelse för arbetslivet. Samverkan med näringslivet kan även bidra till insikter om hur de ska använda sina kunskaper från skolan och vilka andra kompe- tenser som är viktiga i arbetslivet.
Näringslivets engagemang ger viktiga signaler om betydelsen av olika utbildningar.
Samverkan mellan skola och näringsliv ger även möjlighet för företagen att påverka att eleverna får den kompetens som företagen efterfrågar. Företagen kan genom skolan väcka intresse för såväl branschen som för det egna företaget.
Svenskt Näringslivs företagarpanel är en internetbaserad undersökning, där ett urval av Svenskt Näringslivs medlemsföretag medverkar. För kvartal 3 år 2015 ställdes ett antal frågor till företagarpanelen gällande samverkan med olika aktörer inom skolan och Arbetsförmedlingen.
Källa: Svenskt Näringsliv
Diagram 6. Samverkan med olika aktörer
Högskola/universite t
Yrkeshögskola Gymnasieskola Grundskola
Arbetsförmedlinge n
Ingen av de m
18 % 20 %
36 %
12 %
44 %
38 %
0 % 5 % 10 % 15 % 20 % 25 % 30 % 35 % 40 % 45 % 50 %
Undersökningen visar att drygt 44 procent av företagen i Västerbottens län sam- verkar med Arbetsförmedlingen och 36 procent samverkar med gymnasieskolan.
När det gäller samverkan med högskola/universitet samt yrkeshögskolan uppger cirka 20 procent att de har någon form av samverkan. Endast 12 procent av före- tagen samverkar med grundskolan. 38 procent av företagen uppger att de inte har samverkan med någon av aktörerna.
Källa: Svenskt Näringsliv
Diagram 7. Näringslivets upplevelse gällande samverkan med olika aktörer
15 9 5
16
53 33
50 34
14
11 7
9 7 6
3 5
2 4 4
17 56
30 51 60
0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Arbetsförmedlingen
Grundskola Gymnasieskola Yrkeshögskola
Högskola/universitet Mycket väl
Ganska väl
Ganska dåligt Mycket dåligt Vet ej/Ej svar
Företagarpanelen fick sedan ge sitt omdöme av hur de upplever samverkan. Av de företag i Västerbotten som samverkar med högskola/universitet så upplever endast 30 procent att det fungerar mycket väl eller ganska väl. Motsvarande siffra för gym- nasieskolan är 59 procent. Av de företag som samverkar med Arbetsförmedlingen upplever 68 procent att det fungerar mycket väl eller ganska väl.
På frågan om betydelsen av samverkan med olika aktörer för företagens konkurrens- kraft svarar företagen enligt diagrammet nedan.
Källa: Svenskt Näringsliv
Diagram 8. Näringslivets samverkan med olika aktörer för verksamhetens konkurrenskraft
49 31
50 44 39
30 39
27 32 32
22 30
22 24 30
0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Arbetsförmedlingen
Grundskola Gymnasieskola Yrkeshögskola Högskola/universitet
Viktigt Inte viktigt Vet ej
Enligt företagen i Västerbotten är samverkan med gymnasie- och yrkeshögskolan samt Arbetsförmedlingen viktigast för att stärka företagens konkurrenskraft.
3.3 Skolans attityder till företagande
Då dagens unga både är morgondagens arbetstagare och arbetsgivare är det vik- tigt att skolan förmedlar kunskap om näringslivet och företagande. Tabell 5 visar hur företagarna upplever skolans attityd till företagare. Statistiken är från Svenskt Näringslivs årliga enkät till företetagare. Betyg sätts på en skala mellan 1 och 6 där betyg 1 är ”dåligt”, betyg är 3 ”godtagbart” och betyg 6 är ”utmärkt”.
Tabell 5. Skolans attityder till företagande
Kommun 2010 2011 2012 2013 2015
venskt Näringsliv
Bjurholm 4,3 4,0 4,2 4,2 4,1
Dorotea 4,0 3,8 3,8 3,8 3,7
Lycksele 3,6 3,5 3,6 3,3 3,5
Malå 3,8 3,8 3,9 3,5 3,5
Nordmaling 3,9 3,8 3,5 3,8 4,0
Norsjö 3,8 3,8 3,7 3,7 3,5
Robertsfors 3,5 3,6 3,3 3,2 3,4
Skellefteå 3,9 3,7 3,8 3,8 3,8
Sorsele 3,7 3,8 3,6 3,7 3,7
Storuman 3,5 3,6 3,6 3,9 3,7
Umeå 3,7 3,7 3,8 3,8 3,9
Vilhelmina 3,4 3,2 3,8 3,5 3,4
Vindeln 3,8 3,7 3,6 3,4 3,4
Vännäs 3,9 3,9 3,8 3,6 3,6
Åsele 3,3 3,4 3,4 3,2 3,4
Sverigesnitt 3,8 3,8 3,8 3,8 3,8
För de flesta av länets kommuner är skolans attityd till företagande något lägre än rikssnittet, men på en godtagbar nivå. Bjurholms kommun har legat högre än riks- snittet under fem år. Även Nordmaling och Umeå får 2015 ett högre betyg än genom- snittet för riket.
3.4 Ung Företagsamhet
Ung Företagsamhet är en ideell och obunden utbildningsorganisation med syftet att tillsammans med skolan införa entreprenörskap och ett engagerat näringsliv i utbild- ningssystemet. Detta gör Ung Företagsamhet genom att ge barn och ungdomar möj- lighet att träna och utveckla sin kreativitet, företagsamhet och sitt entreprenörskap genom läromedel och utbildningar. På så sätt ger Ung Företagsamhet unga en tro på sin egen företagsamhet som ofta är första steget till företagande.
Ung Företagsamhet bidrar till Sveriges tillväxt. Undersökningar visar att ungdomar som på gymnasiet har genomgått processutbildningen UF-företagande senare i livet i större utsträckning startar eget företag. De anställer i högre grad fler personer i sina företag, de har en högre omsättning och deras företag har en längre livslängd. Det här gör att ett läns satsning på Ung Företagsamhet blir en investering som i förlängningen återbetalar sig. Ju större andel gymnasieelever som får ta del av Ung Företagsamhets processutbildning, desto fler startar företag senare i livet.
Tabell 6. Genomslagskraft – andelen elever av en årskull som driver UF-företag
Läsår Antal UF-elever Genomslagskraft
Västerbotten
Genomslagskraft Sverige
Källa: Ung Företagsamhet
2005–2006 510 15,6 % 10,8 %
2006–2007 484 14,2 % 12,3 %
2007–2008 508 14,4 % 13,3 %
2008–2009 638 17,6 % 15,1 %
2009–2010 708 20,0 % 16,2 %
2010–2011 586 17,0 % 17,0 %
2011–2012 650 19,0 % 17,0 %
2012–2013 640 20,0 % 20,0 %
2013–2014 472 16,0 % 21,0 %
2014–2015 622 21,9 % 24,0 %
Andelen elever som driver UF-företag har ökat både i länet och i riket från 2005 till 2015. Genomslagskraften i Västerbotten låg under de första åren över genomsnittet för riket för att sedan hamna på rikssnittet. De två senaste läsåren har Västerbotten haft en lägre andel elever som driver UF-företag än riket i övrigt. Ung Företagsamhets definition på en årskull är snittet av antalet elever i årskurs 2 och 3.
En ny studie visar även att Ung Företagsamhets processutbildning har en positiv effekt på det lokala näringslivsklimatet oavsett geografiskt läge och kommunförut- sättningar. Att ge fler gymnasieelever möjligheten att driva UF-företag är således en god investering både för individen och för samhället.
4 Arbetsmarknad
Vännäs år 2035. Söktrycket är högt till Industriprogrammet på Liljaskolan i Vännäs . Anled- ningen är enkel – alla får jobb efter utbildningen och många redan under studie tiden . Skolans strategi är att vara flexibel med fokus på att eleverna ska etablera sig på arbetsmarknaden . Detta utan att göra avkall på de teoretiska utbildningsinslagen . Alla praktiska utbildnings inslag sker ute på olika företag . Det innebär att eleverna får tillgång till modern teknisk utrustning och en naturlig kontakt med olika arbetsplatser . Teori varvas med praktik och eleverna får ofta erbjudande om jobb på sina praktikplatser redan under studietiden . Det är den enskilda elevens och företagens behov som styr utbildningens upplägg och innehåll – inte tvärtom . Det innebär att undervisningen kan ske individuellt eller i mindre grupper på skolan, på arbetsplatsen eller på distans på tider som passar elever och kan anpassas till arbetstider . Lärarna är mer enga- gerade och eleverna har ett större driv och är mer ansvarstagande . När eleverna får jobba med lön en del av veckan blir det en extra morot som stimulerar . I och med det upplägget kommer eleverna snabbt in på arbetsmarknaden . Och företagen är nöjda . De har en stabil tillgång på arbetskraft som har den kompetens de efterfrågar .
Framtidsscenariot ovan kan kännas lite främmande för vissa men inte för Sally Strand. Hon har själv gjort denna resa och tycker att det borde vara en självklarhet för alla elever att få möjlighet att både jobba och studera under gymnasietiden.
Sally fick intresset för teknik och bilar med modersmjölken. Hon har hela sitt liv mekat med bilar. Industriprogrammet var därför ett självklart val för henne. När Sally gick sista året på gymnasiet praktiserade hon tre dagar i veckan som billackerare på Umelacken i Umeå. Ganska snart fick hon erbjudande om jobb de återstående två dagarna i veckan. Efter en tids diskussion gick skolan med på att Sally, som skolans första elev, fick lov att studera på distans för att kunna jobba två dagar i veckan med lön. Samma dag som hon gick ut gymnasiet fick hon fast jobb på Umelacken.
Vännäs, med endast tre mil till Umeå, är en stor pendlingskommun. I Vännäs bor närmare 9 000 invånare. I slutet av 1800-talet drogs stambanan genom kommunen som därmed blev en viktig järnvägsknut. Det ledde till att samhället utvecklades och befolkningen ökade. Botniabanan ansluter idag till stambanan i Vännäs. Näringslivet domineras av tjänstesektorn, handel, transport – och tillverkningsindustrin samt jord- och skogsbruk. Företagen ger sitt högsta betyg i Svenskt Näringslivs undersökning av Vännäs företagsklimat 2015 när det gäller allmänhetens attityder till företagande.
Hur är det att jobba på Umelacken?
Jag tycker om mitt jobb. Vi är fyra anställda plus chefen som också jobbar i verk- staden. Det är ett litet företag och det innebär att vi får göra många olika arbets- moment. Arbetet blir omväxlande och man sliter inte ut sig. Vi är två tjejer och två killar i verkstaden samt en tjej i administrationen. Det är en bra balans och vi är ett
Hur lätt är det för er att hitta rätt kompetens?
Vi tar emot många praktikanter men det är tyvärr inte många som håller måttet. Det finns de som inte ens kommer till arbetsplatsen. Om vi får praktikanter som visar framfötterna har de goda chanser att få jobb här i framtiden. Företaget växer och på sikt kan vi behöva rekrytera fler.
Vad kan kommunen göra för att bidra till visionen?
Gymnasieskolan måste ha mer koll på vad eleverna gör. Skolans roll är att pusha eleverna att ta för sig. Det finns många elever som behöver extra hjälp att komma igång. Eleverna kan ha många dolda problem som exempelvis blyghet och det måste lärarna hjälpa eleverna att komma över. Från företagets sida kan vi även hjälpa till och stötta eleverna.
4.1 Arbetslöshet
Den öppna arbetslösheten i Västerbottens län har ökat kraftigt från 2014 till 2015 och ligger över genomsnittet för riket.
Källa: SCB
Diagram 9. Öppen arbetslöshet (15-74 år)
0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 5 % 6 % 7 % 8 % 9 % 10 %
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Västerbotten Riket
Före finanskrisen 2009 tenderade arbetslösheten att minska i Sverige. När finans- krisen bröt ut ökade dock arbetslösheten snabbt och sedan dess har den legat på en historiskt hög nivå.
I arbetslöshetsstatistiken ingår personer som inte är sysselsatta, kan påbörja ett arbete inom 14 dagar och som aktivt har sökt arbete under de senaste fyra veck- orna eller som inväntar att börja ett arbete inom tre månader efter mätveckan. Om arbetskraften växer kan både antal sysselsatta personer och antal arbetslösa per- soner öka samtidigt.
4.2 Ungdomsarbetslöshet
Ungdomsarbetslösheten i Västerbottens län har minskat mellan 2013 och 2014.
Under båda åren låg arbetslösheten för unga under genomsnittet för riket. Under hela 2000-talet har ungdomsarbetslösheten i Sverige legat på relativt höga nivåer. Det är ett tecken på att det inte enbart är ett konjunkturproblem utan att det kan finnas strukturella orsaker bakom dessa nivåer.
Källa: SCB
Diagram 10. Ungdomsarbetslöshet i länen 2013 och 2014
0 % 5 % 10 % 15 % 20 % 25 % 30 % 35 %
Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Riket
2013 2014
4.3 Antal anställda
I Västerbotten dominerar det offentliga som arbetsgivare. Tolv av länets 15 största arbetsgivare är kommuner, landsting, universitet eller företag ägda av samhället.
Tillsammans har dessa arbetsgivare 36,5 procent av länets alla anställda.
Tabell 7. Västerbottens 15 största arbetsgivare november 2015
Ranking Företagsnamn Antal anställda
Källa: SCB
1 Umeå Kommun 11 175
2 Västerbottens Läns Landsting 9 625
3 Skellefteå Kommun 8 925
4 Umeå Universitet 4 175
5 Volvo Lastvagnar Aktiebolag 1 925
6 Boliden Mineral Ab 1 825
7 Lycksele Kommun 1 775
8 Vännäs Kommun 1 175
9 Coop Nord Ekonomisk Förening 1 125
10 Vilhelmina Kommun 975
11 Nordmalings Kommun 825
12 Storumans Kommun 725
13 Samhall Aktiebolag 725
14 Postnord Sverige AB 675
15 Robertsfors Kommun 675
Alla registrerade företag är inte det man i vardagligt tal brukar benämna som företag. I SCB:s Företagsdatabas finns även exempelvis dödsbon och företag som inte är aktiva. För att ge en mer rättvis bild kan man göra en del rensningar i statis- tiken. I tabell 8 har vi jämfört totala antalet företag med de företag som har minst en person anställd.
Tabell 8. Antal företag fördelat på kommun och storleksklass november 2015
Kommun/län Totalt antal företag Minst en anställd Andel
Källa: SCB
Västerbottens län 39 644 8 299 20,9 %
Dorotea 562 99 17,6 %
Umeå 14 407 3 600 25,0 %
Åsele 667 127 19,0 %
Bjurholm 605 94 15,5 %
Lycksele 2 046 426 20,8 %
Malå 721 100 13,9 %
Nordmaling 1 312 181 13,8 %
Norsjö 926 141 15,2 %
Robertsfors 1 392 235 16,9 %
Skellefteå 10 825 2 273 21,0 %
Sorsele 688 112 16,3 %
Storuman 1 439 280 19,5 %
Vilhelmina 1 470 249 16,9 %
Vindeln 1 302 201 15,4 %
Vännäs 1 282 181 14,1 %
Sverige 1 218 437 354 457 29,1 %
Alla kommuner strävar efter en god arbetsmarknad och där spelar det lokala närings- livet en mycket viktig roll. Västerbotten har nästan 40 000 företag, alla bolagsformer räknat. Av dessa utgör 20,9 procent företag med en anställd eller fler. Lägst andel företag med minst en anställd har Nordmaling och högst andel har Umeå.
Tabell 9. Kommunanställda som andel av befolkningen 2013
Kommun Antal invånare Antal
kommunanställda Andel
kommunanställda
Källa: SCB
Bjurholm 2 436 284 11,7 %
Dorotea 2 757 407 14,8 %
Lycksele 12 270 1 816 14,8 %
Malå 3 155 455 14,4 %
Nordmaling 7 006 867 12,4 %
Norsjö 4 175 626 15,0 %
Robertsfors 6 738 827 12,3 %
Skellefteå 71 988 9 209 12,8 %
Sorsele 2 595 386 14,9 %
Storuman 5 954 737 12,4 %
Umeå 118 349 10 629 9,0 %
Vilhelmina 6 887 1 067 15,5 %
Vindeln 5 344 596 11,2 %
Vännäs 8 583 1 304 15,2 %
Åsele 2 875 395 13,7 %
Sverigesnitt 33 258 2 742 8,2 %
I 14 av länets 15 kommuner ligger andelen kommunanställda, i förhållande till befolkningen, över 10 procent. Högst andel kommunanställda har Vilhelmina och Vännäs med över 15 procent. Lägst andel, i förhållande till antalet invånare, har Umeå med 9 procent.
20
Tabell 10. Kommunanställda som andel av arbetande befolkning 2013
Kommun Antal personer som arbetar i kommunen
Antal kommunanställda
Andel kommunanställda
Källa: SCB
Bjurholm 793 284 35,8%
Dorotea 1 177 407 34,6%
Lycksele 6 082 1 816 29,9%
Malå 1 441 455 31,6%
Nordmaling 2 500 867 34,7%
Norsjö 1 821 626 34,4%
Robertsfors 2 458 827 33,6%
Skellefteå 34 979 9 209 26,3%
Sorsele 1 149 386 33,6%
Storuman 2 701 737 27,3%
Umeå 62 306 10 629 17,1%
Vilhelmina 2 799 1 067 38,1%
Vindeln 2 548 596 23,4%
Vännäs 3 050 1 304 42,8%
Åsele 1 114 395 35,5%
Sverigesnitt 15 897 2 742 17,2%
Vid en jämförelse mellan den arbetande befolkningen i respektive kommun och hur många som är kommunanställda blir bilden än tydligare: en mycket stor andel arbetar i kommunal förvaltning. I tio av länets 15 kommuner är över 30 procent av dem som arbetar anställda i primärkommunal förvaltning. Störst andel finns i Vännäs där nästan 43 procent av den arbetande befolkningen är anställd i kommunen. Umeå har länets lägsta andel kommunanställda med drygt 17 procent.
4.4 Löneläge
I rapporten ”Fakta om löner och arbetstider 2015”, sammanställd av Svenskt Näringsliv i maj 2015, jämförs det relativa löneläget 2014. Spridningen är relativt liten mellan länen. Högst löneläge har Stock holm och lägst löneläge återfinns i Jämtland. Väster- bottens län placerar sig på plats 19.
Figur 1. Relativt löneläge per län, medarbetare och tjänstemän.
Källa: Svenskt Näringsliv
Kronobergs län
Gävleborgs län Södermanlands län Västmanlands län
Norrbottens län Västernorrlands län
Jämtlands län Stockholms län 106 till 108
102 till 105 98 till 101 94 till 97
1 4 14 2
107 103 103 103 102 101 100 100 100 100 100 100 99 99 99 99 98 98 98 96 96 Län
Index Antal
Index Ranking 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Blekinge län
Örebro län
Dalarnas län
Jönköpings län Östergötlands län
Riksgenomsnittet = 100 Uppsala län
Västra Götalands län
Kalmar län
Gotlands län Skåne län
Västerbottens län Hallands län Värmlands län
Figur 1. Relativt löneläge per län, medarbetare och tjänstemän.
Kronobergs län
Gävleborgs län Södermanlands län Västmanlands län
Norrbottens län Västernorrlands län Stockholms län 106 till 108
102 till 105 98 till 101 94 till 97
1 4 14 2
107 103 103 103 102 101 100 100 100 100 100 100 99 99 99 99 98 98 98 Län
Index Antal
Index Ranking 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Blekinge län
Örebro län
Dalarnas län
Jönköpings län Östergötlands län Uppsala län Västra Götalands län
Kalmar län Skåne län
Västerbottens län Hallands län Värmlands län
Figur 1. Relativt löneläge per län, medarbetare och tjänstemän
4.5 Matchning
För många företag är det idag svårt att hitta medarbetare med rätt kompetens och erfarenhet för jobben. Nästan vart femte rekryteringsförsök, som företagen i Sverige gör, misslyckas. I Västerbotten misslyckas vart fjärde rekryteringsförsök. Det kan i sin tur leda till att företagens konkurrenskraft och tillväxt hämmas. Svensk arbets- marknad lider av bristande matchning.
Svenskt Näringslivs rapport ”Rekryteringsenkäten” undersöker hur många rekry- teringsförsök som lyckas eller misslyckas. Rapporten uppdateras vartannat år och innehåller, förutom statistik angående företagens rekryteringsförsök, även ett antal parametrar som beskriver matchningen på arbetsmarknaden.
Rekryteringsenkäten för 2014 visar att 48 procent av företagen som svarade i Väster- bottens län, som försökt rekrytera under de senaste sex månaderna, upplevde svårig- heter. Länet ligger strax under rikssnittet på 53 procent.
Källa: Svenskt Näringsliv
Diagram 11. Andel företag som upplevt det mycket eller ganska svårt att rekrytera på någon av utbildningsnivåerna
53 % 48 %
0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 %
Kronoberg Södermanland Gävleborg Västmanland Norrbotten Västernorrland Jämtland Stockholm Blekinge Örebro Dalarna Östergötland Jönköping Uppsala Riket Kalmar Västra Götaland Gotland Skåne Västerbotten Halland Värmland
Företagen fick också besvara vilka de främsta orsakerna var till att det var svårt att rekrytera. De hade möjlighet att ge flera svar. Orsaker som ligger i topp i Väster- bottens län, och för hela landet, är brist på personer med rätt utbildning, rätt yrkes- erfarenhet och med arbetslivserfarenhet. Det visar att det är viktigt att stimulera rörligheten på arbetsmarknaden och att människor utbildar sig till det som före- tagen efterfrågar.
Källa: Svenskt Näringsliv
Diagram 12. Orsaker till rekryteringssvårigheter
0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 %
Västerbotten Riket
Brist på personer med rätt yrkeserfarenhet Brist på personer med rätt utbildning Brist på personer med arbetslivserfarenhet För höga lönekrav Annat Regionen eller orten är inte tillräckligt attraktiv Bristande kunskaper i svenska A-kassans ersättningsnivå minskar intresset att ta jobb Brist på kommunikationer och bostäder Svartjobb, minskar intresset att ta ett vitt jobb
För att stärka chanserna att få jobb är det viktigt att elever och studenter kommer i kontakt med näringslivet redan under utbildningen. Val av rätt utbildning förbättrar matchningen. Det är också viktigt att unga människor tidigt kommer in på arbets- marknaden och skaffar den erfarenhet som krävs inför framtiden. Många företag kräver yrkes- och arbetslivserfarenhet för att de ska vilja anställa.
Att företagen har svårt att rekrytera får konsekvenser för deras möjligheter att växa och möta marknadens efterfrågan. Företagens svårigheter att rekrytera kan också leda till att de tvingas tacka nej till order eller uppdrag, dra ner på produktionen eller skjuta upp planerad expansion. Företagen kan lösa problemen genom att hyra in per- sonal eller att de anställda får arbeta mer övertid.
4.6 Jobbunderskott
Invandring är en potentiell resurs när det gäller företagens behov av arbetskraft.
Utmaningen är att ta tillvara denna kompetens och ha en effektiv modell för en fram- gångsrik integration. En internationell jämförelse visar att det svenska systemet för mottagning och integration av invandrare är generöst men stelbent. Allt måste ske i en bestämd ordning: Först SFI, sedan arbetsmarknadsutbildning, validering, praktik och förhoppningsvis ett jobb. Snabbare validering och fler enkla jobb (det vill säga jobb som inte ställer krav på kunskap och erfarenhet) skulle kunna bidra till att fler invandrare får jobb och att matchningen blir bättre. Den akuta situation som upp- stått under 2015 kräver ett brett spektrum av olika insatser och ett flexibelt system för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden.
Sverige har EU:s lägsta andel arbeten utan krav på särskild yrkesutbildning. Endast fem procent av alla arbeten har inga krav på särskilda kvalifikationer, vilket kan jäm- föras med ett genomsnitt på nio procent inom EU. Samtidigt ökar arbetslösheten snabbt för personer med högst förgymnasial utbildning vilket antyder att det finns för få arbeten för personer i denna utbildningsgrupp.
Figur 2. Jobbunderskott 2015
Källa: Svenskt Näringsliv
Jobbunderskottet - Västerbotten
I Västerbottens län går det 2 personer utan gymnasie- utbildning på varje jobb som inte kräver särskilda kvalifikationer.
Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning
0 1 2 3 Det ekonomiska läget - November
Jobbunderskottet visar hur många arbeten som saknas inom olika utbildningsnivåer.
Det är tydligt att konkurrensen är hårdast om de enklare jobben. I Sverige finns 2,9 personer (som saknar gymnasieutbildning) för varje jobb som inte kräver särskilda kvalifikationer. För Västerbotten är motsvarande siffra 2 personer.
För jobb som kräver högre utbildningsnivåer finns färre personer med rätt kvalifika- tioner för varje jobb. Konkurrensen är alltså hårdast om de enklare jobben.
5 Företagsamhet
Åsele år 2035. Näringslivet har god tillväxt och många av Åseles verkstadsföretag växer med nya produkter och på nya marknader . ÅMV Productions egenutvecklade produkter har fått starkt fäste på den europeiska marknaden och företaget har vuxit snabbt och har nästan 100 anställda bara i Åsele . ÅMVs expansion har tillsammans med två större företagsetableringar inom verkstadsindustrin lett till inflyttning . Besöksnäringen utvecklas och en stor andel av besökarna kommer från Tyskland och Holland . Åsele attraherar med orörd natur, en unik urskog samt flera unika naturreservat . Även tjänstesektorn växer snabbt . Det är främst kvinnor som startar tjänsteföretag inom olika branscher . Kvinnors företagande står också för den största tillväxten . I Åsele är det fler företag som drivs av kvinnor än i någon annan kommun i länet .
Framtidsvision kan för vissa förefalla lite främ- mande. Anders Westman, vd på ÅMV Produc- tion, tror på Åsele och sporras av visionen. Anders är också politiskt engagerad i Åselepartiet och ord- förande i kommunfullmäktige. ÅMV är ett verk- stadsföretag som tillverkar allt från minsta plåtbit till större plåtarbeten och stålkonstruktioner. Före- taget är i huvudsak underleverantör till andra företag och kunderna finns främst i Norrland. ÅMV har 36 anställda i Åsele och 15 i Nordmaling.
Åsele har relativt många små företag inom de gröna näringarna, transport-, handels- och metallindustrin samt turism- och tjänstesektorn. Kommunen ligger strategiskt placerad med fem flygplatser inom en radie av 15 mil och stora vägar i flera väder- streck. I Åsele bor knappt 3 000 personer. Företagen ger sitt högsta betyg i Svenskt Näringslivs undersökning av Åsele företagsklimat 2015 när det gäller tillgången på Tele- och IT-nät.
Vad krävs av kommunen?
Kommunen kan skapa en väl fungerande infrastruktur både gällande information och för att det ska vara enkelt för människor att förflytta sig. Kommunen kan hjälpa de mindre företagen som försöker växa genom utbildning och nätverkande. Den kan också bidra med att ta fram bra lokaler för företagen. Det är svårt för företag att få finansiering för lokaler i inlandet.
Det är också viktigt att kommunen satsar på bra fritid, kultur och utbildning. Bra barnomsorg och bra skolor är viktigt för att företagen ska kunna attrahera arbets- kraft att flytta hit. Om den kommunala servicen inte fungerar får vi problem att rekrytera.
Vad krävs av dig och ditt företag för att bidra till visionen?
Vår ambition är att hela tiden växa organiskt med både nya kunder och nya mark- nader. När vi får fart på försäljningen av våra egenutvecklade produkter kommer vi
