Oro och ångest i samband med mammografiundersökning: Hur kan röntgensjuksköterskan bidra till ökad trygghet? En litteraturöversikt

32  Download (0)

Full text

(1)

EXAMENSARBETE

Oro och ångest i samband med mammografiundersökning

Hur kan röntgensjuksköterskan bidra till ökad trygghet?

En litteraturöversikt

Josefine Hansson Anu Mäkitalo

2015

Röntgensjuksköterskeexamen Röntgensjuksköterska

Luleå tekniska universitet Institution för hälsovetenskap

(2)

Institutionen för hälsovetenskap

Röntgensjuksköterskeprogrammet, 180hp

Oro och ångest i samband med mammografiundersökning

Hur kan röntgensjuksköterskan bidra till ökad trygghet?

En litteraturöversikt

Worry and anxiety associated with mammography

How can the radiology nurse contribute to increased security?

A literature review

Anu Mäkitalo Josefine Hansson

Examenarbete i radiografi M0063H Termin 6, höstterminen 2014

Handledare: Lektor, Anders Eriksson

Examinator: Adjungerad universitetsadjunkt, Fil.dr. Caroline Stridsman

(3)

Oro och ångest i samband med mammografi

Hur kan röntgensjuksköterskan bidra till ökad trygghet?

- En litteraturöversikt

Anu Mäkitalo Josefine Hansson

Institutionen för Hälsovetenskap Luleå Tekniska Universitet Abstrakt

Introduktion/bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor, varje år får ungefär 8000 kvinnor i Sverige diagnosen. Under de senaste åren har mortaliteten minskat på grund av att allt fler bröstcancerfall upptäcks i tidigare skeden och då behandlingarna har blivit bättre. Screeningkontrollerna är en viktig del i tidig upptäckt av bröstcancer. De inriktar sig på undersökning av kvinnor som är utan symptom och som bedömer sig själva som frisk. De kvinnor vars bilder visar tecken på förändring blir kallade för ytterligare undersökning. Oro och ångest är känslor som ofta förekommer i samband med mammografi. Röntgensjuksköterskans uppgift är att se patientens behov och observera om patienten upplever känslor av obehag.

Syfte: Att undersöka kvinnors erfarenheter av oro och ångest i samband med mammografiundersökning.

Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturöversikt. Två frågeställningar formulerades utifrån syftet och hjälptes till att besvaras med 21vetenskapliga artiklar.

Resultat: Resultatet visade på att det finns olika faktorer som kan påverka kvinnors känslor av ångest och oro, exempelvis risk för cancerdiagnos, återkallelse, smärta samt

röntgensjuksköterskans kunnighet och kompetens. God information samt ett vänligt bemötande har stor betydelse för patienternas upplevelser av mammografiundersökning.

Konklusion: Studien kan användas för att ge ökad förståelse för de känslor som kan finnas hos de patienter som ska genomgå en mammografiundersökning. Den belyser även den viktiga roll som röntgensjuksköterskan har. Resurser bör läggas på att öka röntgensjuksköterskors

kompetens i diverse samtalstekniker för att förbereda dem på att bemöta och stödja personer som ska genomgå en mammografiundersökning.

Nyckelord: Mammografi, screening, bröstcancer, ångest, oro

(4)

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor där det främst är kvinnor i medelåldern och äldre som drabbas. Yngre kvinnor kan också få bröstcancer även om antalet är mindre. Varje år får 7000-8000 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer (Nystrand, 2014; Larsson, Sandelin &

Forsberg 2010). Det är ungefär 20 stycken varje dag. Det finns olika typer av bröstcancer, såsom ductal cancer som hittas i mjölkgångarnas celler och lobulär cancer som återfinns i

mjölkkörtlarna. Bröstcancer kan även uppstå i bindvävnaden. Cancercellerna har olika

tillväxthastigheter, för en del kvinnor växer bröstcancern väldigt fort medan den hos andra har ett långsammare förlopp. Den exakta orsaken till cancern är inte helt klarlagd, men ärftlighet, livstil, hormoner samt miljö kan påverka. Under de senaste åren har mortaliteten minskat pågrund av att allt fler bröstcancer fall upptäcks i tidigare skeden och då behandlingarna har blivit bättre

(Nystrand, 2014).

Människans kropp består av miljontals celler som styr funktionen, de finns i kroppens organ och vävnader. Det som händer vid cancer är att cellernas delning blir förändrad, den blir otyglad, och cellerna utvecklas till cancerceller. Elakartade cancerceller som bildar metastaser och som utbreder sig till andra delar i kroppen går under namnet maligna medan godartade kallas benigna (Socialstyrelsen [SoS], 2013). Metoder som hjälper till att upptäcka bröstcancer i tidigt skede är mammografiundersökningar och självundersökningar av bröstet. Sjuksköterskeutbildningen betonar hur viktigt det är att skaffa bra kunskap om hur bröstet kan undersökas och genom det kan sjuksköterskorna lära kvinnor att undersöka sina bröst själv (Ceber, Turk & Ciceklioglu, 2009). Screening riktar sig på undersökning av kvinnor som är utan symptom och som bedömer sig själv som frisk. Kontroller sker oftast vid lokala screeningenheter och ger inte ett resultat direkt utan bilderna granskas efteråt vid en centralenhet, dit de kvinnor som blir återkallade får komma för vidare undersökning (Vitak & Svene, 2008, s. 400-401).

Enligt socialstyrelsens rekommendationer ska det finnas möjlighet till screening för bröstcancer i form av mammografiundersökning till kvinnor mellan 40 - 74 år. Screening innebär att kvinnor i de aktuella åldrarna ges tillfälle till undersökning var 18 - 24:e månad, tidsperioden mellan undersökningarna varierar beroende på landsting. De kvinnor vars bilder visar tecken på

(5)

förändring blir kallade för ytterligare undersökning, som brukar bestå av mer bildtagning, ultraljud och ibland punktion med biopsi. En del kvinnor kan även få genomgå en

magnetkameraundersökning (SoS, 2013). Vid mammografiundersökning ser en

röntgensjuksköterska först över bröstet och ställer frågor om kvinnan har känt eller märkt av någonting ovanligt i bröstet. Därefter får kvinnan klä av sig på överkroppen och bröstvävnaden undersöks med hjälp av en röntgenapparat och strålning. Bröstet läggs på en platta och pressas ned med hjälp av en annan skiva (Wallskär, 2012). Kompressionen är en viktig del för att få bra röntgenbilder av bröstet och det gör att rörelseartefakter, bröstets tjocklek och den spridda

strålningen minskar (Vitak & Svane, 2008, s. 389). En del kvinnor upplever undersökningen som obehaglig (Wallskär, 2012).

Tidig upptäckt av bröstcancer är det bästa sättet för att kunna börja behandlingen så fort som möjligt och för att reducera dödligheten, vilket kan minskas med 20-35% vid tidig diagnos (Miller, O´Hea, Lerner, Moon & Foran- Tuller, 2011). Bland de kvinnor som deltar i

screeningundersökningarna uppskattas dödligheten minskas med ungefär 40 % (Jonsson, Bordas, Wallin, Nyström & Lenner, 2007).Ångest och oro i samband med mammografi kan spela en stor roll till varför inte alla kvinnor deltar i bröstundersökningarna, även om den har ett förbyggande syfte (Miller, O´Hea, Lerner, Moon & Foran- Tuller, 2011). Vid ångest kan symptom såsom:

snabbare puls, ökad tyngd kring bröstet, blekhet, känsla av att inte få tillräckligt med luft, gäspningar, svettningar, känsla av torrhet i munnen, illamående samt orolig mage förekomma och är kännetecken för ångest. En mildare form av ångest benämns som ängslan eller oro. Är känslorna av ångest bunden till en viss typ av situation kan det innebära att det som framkallar känslorna gärna avstås ifrån (Levander, Adler, Gefvert & Tuninger, 2008, s. 41-41).

Örnberg & Andersson (2012)beskriver i kompetensbeskrivningen för legitimerade

röntgensjuksköterskor att syftet med röntgensjuksköterskan yrkeskompetens är att ge säkert vård till patienterna. Kompetensbeskrivningen betonar att röntgensjuksköterskan ska ha förmåga att kommunicera med patienten med respekt och empati. Röntgensjuksköterskan ska se till

patientens behov och kunna observera om patienten upplever känslor av obehag och vid dessa

(6)

situationer ha kunskaper för att kunna minska dessa upplevelser genom olika åtgärder.

Röntgensjuksköterskan ska se till att patienten känner sig trygg i samband med undersökningen och att dess integritet är bevarad. Förhoppningarna är att denna studie ska resultera i ökad förståelse för känslor kvinnor kan ha i samband med mammografiundersökning och vad det är som kan orsaka dem. Den ökade förståelsen kan sedan göra att röntgensjuksköterskan blir mer medveten för hur han eller hon agerar i patientmötet och på så vis kunna bidra till ett så bra och tryggt möte som möjligt. Enligt yrkesetisk kod för röntgensjuksköterskor (2008) ska

röntgensjuksköterskan ge stöd till och ta hänsyn till patienten och minska dess obehag och smärtor vid undersökning.

Syfte

Syftet med studien var att genom en litteraturöversikt undersöka kvinnors erfarenheter av oro och ångest i samband med mammografiundersökning. Utifrån syftet formulerades följande frågeställningar:

- Vilka faktorer påverkar kvinnornas upplevelse av oro och ångest?

- Vad kan röntgensjuksköterskan göra för att minska oron och ångesten?

Metod

Denna studie genomfördes med hjälp av Fribergs modell för en allmän litteraturöversikt. Valet av Friberg grundade sig i att den ansågs passa bäst enligt vad studien skulle handla om, vilket syftade till att inom ett visst ämne få en översikt genom att finna befintlig data som finns publicerat. En allmän litteraturöversikt utförs genom att definiera området som studien ska handla om, söka artiklar och litteratur på ett metodiskt sätt, kvalitetsgranskning samt tolkning av den utvalda litteraturen (Friberg, 2012, s. 134).

Litteratursökning

För att få en tydligare begränsning i sökningen av litteratur formulerades kriterier som artiklarna skulle uppfylla. Med inklusionskriterier blir själva litteratursökningen lättare att kontrollera och det blir en mindre mängd artiklar att gå igenom och granska (Willman, Stoltz & Bahtsevani,

(7)

2006, s.65-66). Inklusionskriterierna för studien var kvinnor som ska genomgå eller har genomgått hälsokontroller genom mammografiundersökning och kvinnor som fått besked om återkallelse. Artiklarna som inkluderades skulle vara skrivna på engelska eller svenska, publicerade mellan åren 1990-2014 samt ha genomgått vetenskaplig granskning, peer review.

Studier som har genomgått peer review är granskade innan publicering av personer som har specifika erfarenheter inom det aktuella området (Willman et al, 2006, s. 76). Val av årtal grundade sig i att få en mer begränsad sökning, men ändå inte begränsa den för mycket genom att bara söka efter nya artiklar. Artiklar med män exkluderades.

Litteratursökningen av vetenskapliga artiklar genomfördes i databaserna Cinahl, Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature och PubMed, som är en sökmotorn av den primära databasen Medline, National Library of medicine. PubMed kan användas för att söka

vetenskaplig litteratur i Medline (Willman et al 2006, s. 67-68). Cinahl är en databas som är inriktat mot engelskspråkiga artiklar och omvårdnads vetenskapliga referenser. Vid sökningen användes booleska sök operatorer. Det är speciella ord, exempelvis AND och OR, som på olika vis gör att sökorden kopplas samman. Används de på rätt sätt kan de hjälpa till att få fram väsentlig litteratur samtidigt som sökningen blir begränsad till avsett område Vid

litteratursökningen användes AND som gör att artiklar som innehåller alla sökorden träffas (Willman et al, 2006, s.62-63). När sökorden formulerades behövde vissa ord hittas med hjälp av ett uppslagsverk. Svenska MeSH, Medical Subjects Headings, har använts för att få fram rätt ämnesord (Willman et al 2006, s. 59). Sökorden var: mammography, screening,cancer screening, anxiety, breast cancer, nursing care, communication, satisfaction, reduce, experiences,

psychology, pain, discomfort, strategies, information, informed choice, related, decision making, patient attitudes och psychosocial factors.

Artiklarna valdes ut genom att rubrikerna först lästes igenom. Var artikeln av intresse lästes även abstraktet igenom för att få en bild över om den kunde användas och om den passade in enligt studiens syfte. Bedömdes den göra det blev hela artikeln genomläst för ytterligare bedömning.

Litteratursökningen gjordes på varsitt håll av författarna. När en artikel hittades som kunde passa

(8)

in i studien gick båda författarna igenom den och sedan togs beslut om den skulle inkluderas. I Tabell 1 redovisas litteratursökningen där valda sökord och dess kombinationer redovisas, samt hur många träffar det blev.

Tabell 1 Översikt av litteratursökning

Söknr Databas Söktermer Träffar Valda

1 CINAHL Mammography AND experiences AND breast cancer 52 5

2 CINAHL Mammography screening AND anxiety AND psychosocial factors

21 2

3 CINAHL Mammography AND screening AND discomfort 27 6

4 CINAHL Breast cancer AND anxiety AND nursing care 14 1

5 CINAHL Nursing care AND reduce anxiety AND strategies 6 1

6 CINAHL Mammography screening AND communication AND satisfaction

4 1

7 PubMed Mammography AND pain AND information AND communication

5 1

8 CINAHL Reducing AND psychology AND mammography 3 1

9

CINAHL Breast cancer AND mammography screening AND informed 28 1

10 CINAHL Mammography AND informed choice 13 1

11

CINAHL Mammography AND related anxiety 13 1

12 CINAHL Mammography AND cancer screening AND decision making AND patient attitudes

9 1

Kvalitetsgranskning av artiklar

Tjugotvå stycken artiklar identifierades i litteratursökningen och valdes ut till

kvalitetsgranskning (Friberg, 2012, s. 138). Kvalitetsgranskningen av de valda artiklarna gjordes med hjälp av granskningsprotokoll för kvalitativa och kvantitativa artiklar (Willman et al, 2006, s.89-90 ). Protokollen bestod av frågor som svarades med ja, nej eller vet ej. Varje fråga som fick ett positivt svar gav ett poäng medan svaren som gav ett negativt svar tilldelades noll poäng.

Därefter räknades poängen ihop och gjordes om till procent för att få ut kvalitén på artikeln. Fick den mellan 80-100% var artikeln av hög kvalité, 70-79 % innebar medel kvalité. De studier som kom upp i hög eller medel kvalité på procentberäkningen valdes ut till att användas i studien.

Studier som granskades och fick låg kvalitet, 60-69 %, användes inte. Kvalitetsgranskningen

(9)

utfördes av båda författarna var för sig med hjälp av granskningsprotokollen. Svaren jämfördes därefter för att komma fram till ett gemensamt resultat. Under granskningen var det en artikel som fick låg kvalité och inkluderades därför inte i studien.

Tabell 2 Översikt över artiklar ingående i analysen (n=21) Författare/år/land Typ av

studie

Deltagare Metod

Datainsamling/Analys

Huvudfynd Kvalité

Davey, White, Gattellari & Ward, (2005),

Australien & Nya Zeland

Kvantitativ 106 Semi-Strukturerad intervjustudie

Kvinnorna uppskattar individuell information om

mammografiundersökningen.

Medel

Doyle & Stanton, (2002),

Irland

Kvantitativ 46 Intervjustudie Obehaget ökade hos de kvinnor som uttryckte ett behov av information innan de deltog i undersökningen.

Medel

Dore, Gallagher, Saintonge, Hwerbert, (2013), Kanada

Kvalitativ 20 Semi-Strukturerad intervjustudie

Kvinnor behöver information och stöd vid avvikande resultat.

Medel

Frazier, Moses, Daley, McKinley, Reigel, Garvin &

An (2003), USA

Kvantitativ 783 720 Randomiserad studie Det finns olika metoder att använda för att dämpa ångest hos patienter.

Medel

Hafslund, Espehaug &

Norvedt, (2012), Norge

Kvantitativ 5192 Cross-sektional comparative studie, två grupper

Majoriteten hade hög livskvalitet, låg ångest och depression innan mammografiundersökning.

Hög

Hamilton, Wallis, Barlow, Cullen

&Wrigth, (2013), England

Kvalitativ 27 Fokus grupper Kvinnorna hade positiva

upplevelser av

mammografiundersökningen och kände att de respekterades.

Medel

Heckman, Fisher, Moonsees, (2004), USA

Kvantitativ 98 Statistik analys Ångest nivån ökade när kvinnan blev återkallad. Vid kognitivt tillvägasätt minskade ångesten

Medel

Liao, P. Chen, M.

Chen & S. Chen, (2009),

Taiwan

Kvantitativ 122 Kontroll grupper Minska ångest för de kvinnor som fick mer stöd.

Medel

(10)

Författare/år/land Typ av studie Deltagare Metod

Datainsamling/Analys

Huvudfynd Kvalité

Lindberg, Svendsen, Domgaard &

Brodersen, (2013), Danmark

Kvalitativ 8 Intervjustudie Kvinnorna kände ångest

men försökte att inte reagera till känslorna.

Medel

Mainiero, Schepps, Clements & Bird, (2001),

USA

Kvalitativ 613 Statistik analys Ångestnivån gällande

resultatet var högre än ångesten gällande själva proceduren.

Medel

Pineault, (2007), Kanada

Kvantitativ 631 Desprektiv statistik Ångest minskade hos kvinnor som fick stöd från sjukhuspersonal, familj och vänner. Behov av socialt stöd.

Hög

Poulos &

Llewellyn (2004), Australia

Kvalitativ 12 Intervjustudie Informera patienten spelar

en stor roll under olika moment och för hur kvinnor upplever själva undersökningen.

Hög

Robinson, Hogg &

Newton - Hughes, (2013),

England

Kvalitativ, 15 Fokus grupper Vilka faktorer som påverkar

upplevelser av smärta.

Hög

Sherstha &

Poulos, (2001), Australia

Kvantitativ 136 Statistik analys Information före

undersökning minskar obehag.

Medel

Silverman, Woloshin, Schwartz, Byram, Welch & Fishhoff, (2001),

USA

Kvalitativ 41 Semi-strukturerad

intervjustudie

Kvinnorna tyckte att tidigt upptäckt av bröst cancer räddar liv.

Medel

Solbjør, Forsmo, Skolbekken &

Sætnan, (2011), Norge

Kvalitativ 8 Intervjustudie Information kan lindra

ångest när patienten väntar på resultat från screeningen.

Hög

Sutton, Saidi, Bickler, Hunter (1995), England

Kvantitativ 1500 Prospektiv studie Ångest nivån ökade hos kvinnor som fick remiss till en ny undersökning och känslor av smärtor ökade.

Medel

(11)

Författare/år/land Typ av studie Deltagare Metod

Datainsamling/Analys

Huvudfynd Kvalité

Tang, Patterson, Roubidoux & Duan, (2009),

USA

Kvantitativ 296 Cross-sektional longitudinal studie

Patienter gav högt betyg för tillfredsställelse med service och

kommunikation medan psykologisk upplevelse fick lågt betyg.

Medel

Truesdale-

Kennedy, Taggart &

McIlfatrick, (2011), England

Kvalitativ 19 Fokus grupper Kvinnornas kunskaper om

bröstcancer, risker, förebyggande åtgärder, tecken & symptom var begränsad.

Hög

Van Goethem, Mortelmans, Bruyninckx, Verslegers, Biltjes, Van Hove & De Schepper (2003), Belgien

Kvantitativ 268 Randomiserad studie Röntgensjuksköterskans beteende vid

undersökningen har betydelse för kvinnors upplevelser av smärta.

Medel

Willis, (2008), Sverige

Kvalitativ 32 Semi- Strukturerad intervjustudie

Kvinnor upplevde att vara frisk och hålla sig i from är det viktigaste.

Medel

Dataanalys

Analys av artiklarna i tre steg enligt Friberg (2012, s. 140-141). Under första steget läses

artiklarna igenom ett antal gånger för att få en bra förståelse över dess innehåll. Nästa steg är att se över likheter och skillnader mellan de valda studierna gällande deras teoretiska

utgångspunkter, metodologiska tillvägagångs sätt, analysgång, resultatinnehåll samt hur författarna tolkat resultaten. Det tredje steget i analysen handlar om att sortera underlaget som framkommit. Underlaget presenteras sedan i resultatet och sorteras med hjälp av rubriker där det refereras till de artiklarna som valt ut.

I denna studie lästes de valda artiklarna igenom flera gånger. Det gjordes för att se att helheten i artiklarna uppfattats rätt och för att få en bra förståelse över dess innehåll. Alla artiklar som ingick i studien var skrivna på engelska och det bidrog till att artiklarna behövdes läsas igenom ett flertal gånger. Därefter studerades och jämfördes likheter och skillnader i artiklarnas

resultatdel. Det som kom fram i granskningen sorterades upp i ett resultat och presenterades med

(12)

hjälp av två huvudkategorier och sju underkategorier. Innehåll som handlade om liknande saker sorterades under en gemensam rubrik.

Etiska överväganden

Lagen om etikprövning av forskning (SFS, 2003) säger att de artiklar som ingår i

litteraturöversikten ska följa etiska lagar och föreskrifter och respektera för människovärde.

Genom att välja ett ämne och formulera frågeställningar som leder till resultat ska examenarbetet ta hänsyn till etiska överväganden (Kjellström, 2012, s. 70-71). Med informerat samtycke menas att den etiska principen ska följas och att deltagarens rättigheter är att bestämma själv och på vilket sätt den ska delta i studien. Ett informerat samtycke kräver också att deltagaren förstår angiven information om forskning projektet samt att deltagaren inte ska känna sig tvingad att delta i forskningen (Kjellström, 2012. s. 82-83). Enligt lagen om etikprövning av forskning som avser människor ska deltagarna och deras känsliga uppgifter skyddas så att den enskilda

personen inte skadas och människovärdet ska respekteras (SFS, 2003,§1). Alla artiklar som inkluderades i studien hade inte med etiskt övervägande. Detta togs hänsyn till vid

kvalitetsgranskningen av artiklarna genom att det övervägdes om människovärdet respekterades i studierna, som till exempel att deltagarna hade rätt att hoppa av studien om de ville eller att deras personliga uppgifter skyddades.

(13)

Resultat

I tabell 4 anges huvudkategorier och dess underkategorier som tagits fram genom de analyserade artiklarna som är gjord enligt Friberg (2012).

Tabell 3 Översikt över huvudkategorier och underkategorier

Huvudkategori Underkategori

Faktorer som påverkar kvinnors oro/ångest Att eventuellt få en cancerdiagnos Att återkallas för vidare undersökning

Smärtupplevelse i samband med undersökning

Röntgensjuksköterskans kompetens

Röntgensjuksköterskans roll Information och kommunikation

Väsentlig information Vänligt bemötande

Faktorer som påverkar kvinnors oro/ångest

De faktorer som studien visade på som kunde påverka kvinnors oro och ångest presenteras nedan var för sig med hjälp av underkategorier.

Att eventuellt få en cancerdiagnos

En faktor som bidrar till att ge ökad ångest och oro är risken att få en cancerdiagnos, som bland annat uppkommer när kallelsen till hälskontrollen anländer (Poulos & Llewellyn, 2004;

Mainiero, Schepps, Clements & Bird, 2001; Lindberg, Svendsen, Domgaard & Brodersen, 2013

& Willis, 2008). Poulos & Llewellyn (2004) tar upp att olika erfarenheter kan påverka kvinnors upplevelser av mammografiundersökning. Känslor som sårbarhet, ångest och risken att få en cancer diagnos kan kännas obehaglig. Mainiero et al (2001) fick i sin studie fram att kvinnorna hade mindre ångestkänslor rörande själva undersökningen och genomförandet av den. Den största källan till ångest var vad resultatet skulle visa. I en annan studie av Lindberg et al (2013) gav undersökningarna lugnande besked om att kvinnorna var friska, men kontrollerna innebar också införandet av tankar på bröstcancer vilket gjorde att ångesten ökade. Willis (2008) visar på att kvinnor som går till mammografiundersökning känner oro och ångest om deras nära

(14)

familjemedlem har drabbats av cancer. Kvinnorna betonar att god hälsa är viktigt för dem

eftersom de tänker på sina familjer och barn, och de vill tillhöra deras framtid. De vill att cancern upptäcks i ett tidigt skede då det ger större möjlighet att bli frisk igen. Det gör att kvinnorna vill komma till mammografiundersökningarna och tycker att kontrollerna är viktiga och ett bra sätt för att ta hand om sig själv.

Att återkallas för vidare undersökning

När resultaten från hälsokontrollerna anländer ger de antingen svaret att bilderna inte visade på någonting eller att det har getts tid för ytterligare undersökningar. Besked om återkallelse kan orsaka en mängd känslor hos kvinnor, däribland ångest och oro (Solbjør, Forsmo, Skolbekken &

Sætnan, 2011; Sutton, Saidi, Bickler & Hunter, 1995; Heckman, Fisher, Monsees, Merbaum, Ristvedt & Bishop, 2004 & Lindberg et al., 2013).

Solbjør et al (2011) visar på vilka känslor som kan uppstå hos kvinnor när de blir återkallade för mer undersökningar. Kvinnorna blev överraskade när de fick brevet eftersom de inte hade känt någonting i bröstet eller märkt symptom som tyder på bröstcancer. Tanken hos kvinnorna när de deltog i mammografiundersökningen var endast att få en försäkran om deras hälsa och screening var egentligen någonting som andra behövde mer. När de sedan blev återkallad ändrades

tankarna till att fundera över risken att verkligen bli diagnostiserad med cancer. Det skapade en mängd känslor där några kände sig fortsatt positiv medan den gemensamma känslan hos de flesta var ångest.

I studier av Sutton et al (1995) och Heckman et al (2004) blev kvinnornas ångest högre vid besked att de blivit återkallade och var tvungen till mer undersökningar. Lindberg et al (2013) fick också fram att kvinnorna som deltog i studien hade upplevt ångest och oroskänslor i

samband med att de blev återkallad. Dock ansåg deltagarna att det resulterat i att de uppskattade livet mer och de ville fortsätta med att delta i mammografiundersökningarna, även fast de fått uppleva ett falsk-positivt resultat och känslorna som kom med det. I en annan studie av Silverman, Woloshin, Schwartz, Byram, Welch & Fischhoff (2001) såg kvinnorna på falska

(15)

positiva svar som en del av mammografiundersökningarna. Hälften av kvinnorna förknippade undersökningarna med bland annat känslor av ångest, dock övervägdes det med känslan av lättnad vid ett normalt resultat.

Smärtupplevelse i samband med undersökning

Känslor av smärta förekommer i samband med mammografiundersökning och de kan förhöjas om kvinnan upplever ångest. När ångest, som är kopplad till undersökningen, var högre

förknippades det med upplevelsen av smärta steg. Kvinnorna som var mer oroliga för resultatet upplevde också att undersökningen var mer smärtsam (Mainiero et al, 2001). Robinson, Hogg, Newton-Hughes (2013) visar på att kvinnor upplever smärta på olika sätt. En del upplevde svår smärta vid kompression medan andra kände nästan ingenting. Andra faktorer som påverkade kvinnornas smärtupplevelser i samband med mammografiundersökning var otillräcklig

information, kommunikation samt bristande medvetande om kommande resultat. I en studie där det diskuterades om vilka nackdelar det finns med mammografiundersökning nämnde kvinnorna den fysiska smärtan (Silverman et al, 2001). Truesdale-Kennedy, Taggart & McIifatrick (2011) påvisar att kvinnorna i studien var rädda och oroliga inför undersökningen. Dock upplevdes den som positiv och trots att smärta förekom, ansåg kvinnorna att det inte gjorde lika ont som de tänkt sig i förväg.

Röntgensjuksköterskans kompetens

Positionerna som kvinnorna får stå i under bildtagningarna i samband med mammografiundersökningarna kan bidra till oro och ångestkänslor. Där spelar

röntgensjuksköterskans kompetens och kunnande en stor roll, något som Poulos & Llewellyn (2004), Robinson et al (2013) och Hamilton, Wallis, Barlow, Cullen & Wright (2003) visar på.

Poulos & Llewellyn (2004) redogör att röntgensjuksköterskans kompetens är något som en del kvinnor är oroade över i samband med mammografiundersökning. Det som bidrar till oron är inställningarna innan bildtagningen, som till exempel att höjden inte blir rätt, kvinnan blir flyttad omkring i positioner som är generande för henne samt att sköterskan inte ger klara direktiv och

(16)

inte lyssnar på vad kvinnan säger. Robinson et al (2013) fick fram att kvinnorna oroade sig över själva positioneringen under bildtagningen. De oroade sig över att få till undersökningen och att de inte skulle kunna hålla positionen rätt och då göra att undersökningen inte blev bra.

I en annan studie av Hamilton et al (2003) upplevde de flesta kvinnorna någon form av obehag i samband med undersökningen. Ett exempel var då röntgensjuksköterskan tog tag i bröstet och lyfte det för att positionera kvinnan rätt, något som kvinnor som gjorde undersökningen för första gången inte var beredd på. Kvinnor som hade större bröst fick känslan av att bli mosad då bröstet placerades i maskinen och andra hade svårigheter med att behålla positionen. De

upplevde undersökningen som fysisk och åsikter kom fram att det är av vikt att personalen känner till om kvinnan har några hinder i hennes rörelsemönster, som till exempel en av kvinnorna som hade artrit och upplevde vissa av ställningarna obekväma på grund av den.

Poulos & Llewellyn (2004) nämner att en kvinna ifrågasatte röntgensjuksköterskans kompetens att undersöka en knöl i bröstet eftersom röntgensjuksköterskan inte är en läkare. Att ta av sig kläderna och stå med bar överkropp och låta en sköterska se och röra bröstet är något som en kvinna inte gör normalt och det kan göra kvinnan känsligare för undersökningen. Kvinnorna kände oro att röntgensjuksköterskan kunde skada bröstet.

Röntgensjuksköterskans roll

Vad röntgensjuksköterskan kan göra för att lindra oro och ångestkänslor hos kvinnor som upplever dessa känslor presenteras nedan med hjälp av underkategorier.

Information och kommunikation

Tiden som går mellan att kvinnorna får sin kallelse till screeningen till att processen är avklarad innebär en tid av väntan, vilket kan resultera i perioder med hög ångest. Något som kvinnorna var missnöjda med angående förloppet var bristen på information och hänsyn för deras känslor (Doré, Gallagher, Saintonge, Hébert, 2013). Att få tydlig information innan en undersökning spelar en stor roll för att skapa en trygg miljö och minska olustkänslor hos de kvinnor som ska delta i undersökningen. Vikten av information för en röntgensjuksköterska i hennes eller hans

(17)

arbete har kommits fram till i studier av Truesdale-Kennedy et al (2011), Hafslund, Espehaug &

Nortvedt (2012), Shrestha & Poulos (2001) samt Doyle & Stanton (2002).

Shrestha & Poulos (2001) och Doyle & Stanton (2002) pekar på att kvinnor som uppvisar tecken på obehag i samband med mammografi vill ha mer information innan själva undersökningen.

Truesdale-Kennedy et al (2011) beskriver att röntgensjuksköterskans roll är att informera patienten väl om kommande undersökning. Stress och ångest ökar hos kvinnor som inte får tillräcklig information om mammografiundersökningen. Vikten av information tar även Hafslund et al (2012) upp och nämner att kvinnorna bör bli informerade tydligt och bra och att det kan vara ett sätt för att minska kvinnornas eventuella ångest som de kan känna som är knytet till bröstcancer, men också till själva proceduren med mammografiundersökning. Det kan bidra till att inspirera kvinnor som inte tänkt delta i kontrollerna och som lider av ännu mer oro. I en studie av Tang, Paterson, Roubidoux & Duan (2009) var tillfredsställelsen och

informationsutbytet med personalen hög hos kvinnorna.

Effekten av djupare typ av information undersöktes i en studie av Liao, M., Chen, M., Chen, P.,

& Chen, S. (2010). Kvinnor med misstänkt bröstcancer blev erbjuden ett stödprogram som visade på att kvinnorna som var med i det fick en lägre ångest än kvinnor som fick vanlig vård. I det programmet ingick att kvinnorna fick känslomässigt stöd och fick information som var anpassad för just dem i syftet att minska deras osäkerhet. Kvinnorna fick också ha personliga samtal med vårdpersonal och det gjordes uppföljningar via telefon. Det här gjorde att det uppstod tilllit och kvinnorna delade med sig av sina känslor. För de anställda innebar det att de bättre kunde förstå kvinnornas reaktioner och ha det som hjälp för att kunna lindra deras ångest.

Väsentlig information

Vad informationen ska innehålla har betydelse för undersökningen. Silverman, Woloshin,

Schwartz, Byram, Welch & Fischhoff (2001), Davey, White, Gattellari & Ward (2005), Doyle &

Stanton (2002), Hamilton et al (2003) och Mainiero et al (2001) har i sina studier kommit fram till vad kvinnor ville veta och vilka sätt det finns för att ge informationen.

(18)

Vilken slags information som kvinnor ville ha i samband med mammografiundersökning fick Silverman et al (2001) fram i sin studie. Över hälften av kvinnorna ville veta hur det fungerar när undersökningen genomförs och även vad som ses på och fördelarna med

mammografiundersökning. Ett fåtal kvinnor ville veta hur exakta undersökningarna är. Davey et al (2005) rankade vilken information som spelade mest roll för beslutet att delta i

mammografiundersökning. Tekniska egenskaper rankades högre än egenskaper rörande servicen.

Exempel på tekniska egenskaper som nämndes var: fördelar och tillförlitlighet med mammografi, vad oddsen är för att behöva göra mer undersökningar samt kontrollernas begränsningar. Till service nämndes: tillvägagångssättet med undersökningen, om den gör ont samt vilket kön röntgensjuksköterskan hade. Doyle & Stanton (2002) visade på att kvinnor som upplevde maskinen som kall kände mer obehag och ville ha blivit bättre informerade om undersökningen.

Hamilton et al (2003) beskriver mer om olika typer av information och om kvinnors upplevelser.

I studien var den rådande åsikten att kallelsebrevet och det medföljande informationsbladet som kvinnorna fick hemskickat gav bra information och det varnade för eventuella obehag.

Kvinnorna upplevde det som att de hade möjlighet och tid för att ställa frågor till

röntgensjuksköterskan, men de ansåg också att de behövde mer ingående information i samband med undersökningen. Förslaget gavs att informationen kunde ges av personal, video eller en broschyr. Informationen de ville ha var vad som egentligen händer i samband med bildtagningen och varför det behövs. Kvinnorna föreslog att annonsering om mammografiundersökning i media eller på apotek kan få mer kvinnor att delta i hälsokontrollerna. De som fick besked om

återkallelse tyckte ett telefonsamtal skulle vara bättre att använda sig av. Det eftersom ett brev inte alltid förklarar på tillräckligt bra sätt anledningen till varför det krävs mer undersökningar, vilket kan bidra till mer ångest, något som ett samtal kan minska.

I en studie av Mainiero et al (2001) prövades effekten av att ha en video i väntrummet. Den handlade om bröstcancer och fördelarna med att upptäcka det i ett tidigt stadium. Videon förklarade också om själva undersökningen, hur den går till samt hur viktig positionering och kompression är. Svaren som de fick fram i sin studie var att det inte blev någon skillnad i ångest

(19)

mellan de kvinnor som fick se videon med information och kvinnor som fick se en vanlig film i väntrummet.

Vänligt bemötande

På vilket sätt som röntgensjuksköterskan bemöter och agerar mot och med kvinnorna i samband med undersökningarna har betydelse för hur de upplevs och om kvinnorna får positiva

erfarenheter av mammografiundersökningarna. Vikten av bemötandet är något som Doyle &

Stanton (2002), Truesdale-Kennedy et al (2011) och Van Goethem, Mortelmans, Bruyninckx, Verslegers, Biltjes, Van Hove & Schepper (2003) tar upp i sina studier.

Röntgensjuksköterskor som kvinnor fått en bra uppfattning om upplevdes som trevliga och förstående och inte alls stressade eller hårdhänta (Van Goethem et al, 2003). Kvinnor som hade positiva upplevelser av bemötandet beskrev det som att personalen var lugnande och hjälpsam (Doyle & Stanton, 2002; Hamilton et al, 2003). Kvinnor som upplevde att

röntgensjuksköterskorna var vänlig mot patienten ansåg att det hjälpte till för att lindra känslor av rädsla och oro (Truesdale-Kennedy et al, 2011). Hamilton et al (2003) och Doyle & Stanton (2002) beskriver att kvinnorna var överens om att upplevelsen av personalen i samband med undersökningarna berodde på hur personalen betedde sig, deras proffsighet och hur bra de var på att kommunicera. Kvinnorna i studien var eniga om att deras erfarenheter av bemötandet var positivt och de tyckte att personalen de mötte var trevlig, hjälpsam, duktig samt att de visste vad de gjorde. Det hjälpte till att lindra deras ångest och förhindra eventuell osäkerhet.

Diskussion Metoddiskussion

En allmän litteraturöversikt användes för att få en överblick över valt ämne genom att gå igenom befintliga studier och artiklar inom det specifika området. Den litteratur som valdes ut till att ingå i studien kvalitetsgranskades och analyserades, vilket sedan ledde till en redogörande överblick över det valda området (Friberg, 2012, s. 133-134). En nackdel med en litteraturöversikt kan vara att det finns en risk för att valet och sorteringen av studier blir alltför selektivt och att artiklar

(20)

väljs för att stödja ens egna åsikter (Forsberg & Wengström, 2003, s. 26). Det har författarna av denna studie försökt undvika under arbetets gång genom att reflektera över och diskutera olika åsikter och tankar.

Det bestämdes sökord för litteratursökningen och medicinska ord översattes med hjälp av Cinahl och PubMed (Willman et al 2006, s. 59-68). Inklusionskriterierna som valdes var artiklar som var peer reviewed, skrivna på engelska eller svenska och publicerade mellan åren 1990-2014.

Författarnas tankar var först att begränsa sökningen ytterligare genom att inte inkludera artiklar som var äldre än tio år. Upplevelsen blev dock att det begränsade sökningen för mycket och beslutet togs att bredda sökningen genom att ändra årtalen. Författarna ansåg att äldre artiklar kunde inkluderas eftersom syftet med studien var att studera känslor och där sker det inte lika stora och snabba förändringar som med tekniken. Fokuset låg på att beskriva kvinnors

upplevelser och därmed inte ta med eventuella studier som inkluderade män. Däremot går det att utläsa i tabell 2 att i en av artiklarna förekommer deltagare som är män. Varför den artikeln ansågs kunna ingå i studien var för att den handlade om vad röntgensjuksköterskor kan göra och det har genomförts intervjuer med kvinnliga och manliga röntgensjuksköterskor.

Båda författarna sökte artiklar var för sig och när en intressant artikel hittades länkades det till den andra författaren. Kvalitetsgranskningen gjordes med hjälp av granskningsprotokoll enligt Willman et al (2006). För att öka kvalitén granskades artiklarna var för sig och sedan jämfördes resultaten för att komma fram till ett gemensamt beslut. De artiklar som publicerats är skrivna på engelska som är det språk som används vid vetenskaplig forskning (Segersten, 2006, s.38). Då det inte är vårt modersmål kan det innebära en begränsning för studien. För att förstå valda artiklar översattes de med hjälp av lexikon, men det kan ändå inte uteslutas att det kan ha uppkommit fel med översättningen och förståelsen av artiklarna. Däremot har detta

försöktundvikas genom att artiklarna har blivit genomlästa flera gånger och de har diskuterats mellan båda författarna för att för hjälpas åt med att förstå innehållet.

(21)

Segersten (2006, s. 14) betonar att en god relation mellan handledare och författare är viktig och att båda måste ta ansvaret för sin roll. Genom seminarier med opponenter, handledare och kursansvarig har arbetet granskats av utomstående för att ge hjälp och idéer i syftet att hjälpa arbetet framåt. Då har det varit två författare som gjort denna studie har vi kunnat hjälpas åt med att lägga upp arbetet, komma på idéer och diskutera tankar. Det är för båda första gången en studie av det här slaget görs vilket innebär mycket nytt att ta hänsyn till. Eftersom rutinen inte är särskilt hög har arbetsgången inte alltid varit den mest effektiva, men den har förbättrats under arbetets gång då förståelsen för strukturen har klarnat allt mer. Vi anser dock att relevanta artiklar i ämnet hittades och sammanställdes.

Resultatdiskussion

Syftet med studien var att undersöka kvinnors erfarenheter av oro och ångest i samband med en mammografiundersökning. Frågeställningar som formulerades var vilka faktorer som påverkar kvinnornas känslor av ångest och oro samt vad en röntgensjuksköterska kan göra för att minska oro och ångest. Resultatet visar på olika faktorer som kan påverka kvinnors känslor av ångest och oro i samband med en mammografiundersökning. Faktorer som tas upp är risk för

cancerdiagnos, återkallelse, smärta i samband med undersökningen och röntgensjuksköterskans kunnighet och kompetens. I resultatet tas även röntgensjuksköterskans roll vid en

mammografiundersökning upp. Det visade sig att god information i varierande former samt ett vänligt bemötande har stor betydelse för patienternas upplevelser av denna form av

undersökning.

I resultatet framgår att en stor del av den ångest och oro som kvinnor kan uppleva inför en mammografiundersökning har ett samband med själva kallelsen och vetskapen om risken för eventuell upptäckt av bröstcancer. Detta kan vara en anledning till varför vissa kvinnor undviker att delta i denna typ av hälsoundersökning. En studie gjord av Johansson & Berterö (2003) nämner att ca 20 % av svenska kvinnor som blivit kallade till mammografiundersökning väljer att inte genomföra den. Dock visar en studie av Bredal, Kåresen, Skaane, Engelstad & Ekeberg (2012) att av 526 deltagare var det bara en kvinna som svarade att hon skulle avböja nästa

(22)

kallelse till screening och 12 av deltagarna var osäkra. Tre av kvinnorna skulle inte

rekommendera andra att delta i en mammografiundersökning. Även fast det i resultatet framgår att många känner oro och ångest inför undersökningen och vad resultatet av den ska visa väljer ändå majoriteten att delta. I en studie gjord av van Agt, Fracheboud, van der Steen & de Koning (2012) hade en stor del av deltagarna en positiv attityd mot denna typ av undersökning och hade för avsikt att genomföra den.

Att få ett återkallelsebrev har också visat sig vara en bidragande orsak till ångest, även för de kvinnor som inte upplevde oro inför första undersökningen. Att bli återkallad är inget definitivt cancerbesked, vilket vi anser är en viktig aspekt att informera om i själva kallelsen och tydligt göra klart att det rör sig om ytterligare undersökning för att utesluta cancer. I en studie gjord av Torhild Gram & Slenker (1992) visade det att av de som blev återkallade var det 93 % som friskförklarades och 7% som diagnostiserades med bröstcancer. I en annan studie av Bredal et al (2012) var det 12% av de som fick genomgå ytterligare undersökningar som fastställdes med en bröstcancerdiagnos.

I en av studierna som presenteras i resultatet påvisas att smärta kan kopplas till ångest, det vill säga att om en kvinna upplever ångest och oro inför själva mammografiundersökningen kan undersökningen i sig upplevas som mer smärtsam. Det är viktigt att ta hänsyn till att alla

människor är olika och upplever samma situation och stimuli på olika sätt. I en studie av Coghill (2010) påtalas det att alla människor har olika typer av bakgrund vilket leder till att vi uppfattar vår omgivning på olika sätt. Hafslund (2000) benämner att olika bakgrund kan innefattas av utbildning, sysselsättning och samhälle. Studien kom fram till att individer med lägre utbildning, låg sysselsättning och bosatta i städer hade högre ångest inför mammografiundersökning än de som var bosatta på landsbygd, hade hög sysselsättning och högre utbildning.

Som röntgensjuksköterska möter vi många individer från olika samhällsskikt som alla har skilda erfarenheter av bland annat mammografiundersökningar. Vissa genomgår undersökningen för första gången medan andra kan ha genomfört den ett flertal gånger och kanske även varit med

(23)

om återkallelse. Solbjør, Skolbekken, Ruddinow, Saetnan, Hagen & Forsmo (2012) skriver att värdet och upplevelserna av mammografiundersökningen är något som är individuellt för de kvinnor som deltar i undersökningen. Det är av stor vikt att vi som röntgensjuksköterskor inte blir rutinmässiga i vårt sätt att bemöta patienter utan att vi ser varje individ och inte bara

fokuserar på kroppsdelen som ska undersökas. Detta menar vi är viktigt att ta hänsyn till vid alla typer av vårdsituationer och inte enbart vid mammografiundersökning. I resultatet framgår det att en bidragande orsak till oro hos patienter var då de inte kände sig sedda utan bara blev

omkringflyttad utan information av sin sköterska.

Resultatet i denna studie visar att fungerande kommunikation och information mellan röntgensjuksköterska och patient i samband med undersökning har stor betydelse för hur en undersökning upplevs. Det är ett bra verktyg för röntgensjuksköterskan för att linda oro och ångestkänslor. Hälso- och sjukvårdlagen (SFS 1982:763) 2a § betonar att god vård bygger på goda kontakter mellan patient och personal. För att kunna ge god information till patienter krävs det att röntgensjuksköterskan i sig besitter de kunskaper som krävs och kan förmedla information på ett professionellt och tydligt sätt för att patienten ska förstår vad som ska göras och framförallt varför. Det är viktigt att som röntgensjuksköterska kunna individanpassa sitt sätt att delge

information. Kelley, Docherty & Brandon (2013) visar på att sköterskor som deltog i deras studie ansåg att det var viktigt att veta klinisk och personlig information om patienten för att de skulle kunna ge individuell omvårdnad och för att kunna få patienten att känna det som att dess personliga behov sågs efter.

I resultatet framgår det att patienter blev mindre oroliga inför undersökningen när de bemöttes av personal som var lugna, trevliga och inte stressade. För att patienter ska få en positiv upplevelse av sina besök ställer det stora krav på röntgensjuksköterskans bemötande av patienten. För att sköterskan i sin tur ska kunna ta hand om alla patienter på bästa sätt, krävs det en fungerande arbetsmiljö med bland annat gott om tid för varje patient. Farquharson, Bell, Johnston, Jones, Schofield, Allan, Ricketts, Morrison & Johnston (2012) skriver att ett problem som kan påverka sköterskors hälsa och deras förmåga att ge vård av hög kvalité är stress. Mer tid, tror vi, gör att

(24)

sköterskan kan fokusera på patienten denne har framför sig och inte behöva fundera över allt annat som ska göras och på alla andra patienter som ska hinnas med. Vilket i sig kan göra att patienterna känner sig sedd och väl omhändertagna.

I litteraturöversikten framkom det att ångest och oro hos kvinnor som ska genomgå mammografiundersökning ofta kan lindras av bra och tydlig information samt ett vänligt

bemötande. Geller, Zapka, Hofvind, Scharpantgen, Giordano, Ohuchi & Ballard-Barbash (2007) skriver att information om mammografi kan ges på många olika sätt, bland annat via brev, broschyrer, video, internet, telefon och muntlig. Vi anser att alla dessa informationskanaler är bra, men tycker att kontakten mellan patient och sköterska inte får glömmas bort. Att ge patienten möjlighet att samtala ansikte mot ansikte med en kompeten röntgensjuksköterska om sin oro och sina funderingar inför kommande undersökning. Swenne & Skytt (2014) tar upp om att information bör ges genom en dialog mellan patient och sjukvårdspersonal med anledning att patienten ska kunna medverka mer aktivt. Vidareutbildning för röntgensjuksköterskor i olika samtalsmetodiker kan vara ett sätt att utveckla informationsflödet som ges till patienterna och på detta sätt hjälpa de som känner mycket oro inför denna form av undersökning.. En

samtalsmetodik som kan vara av värde är motiverande samtal (motivational interviewing, MI) som går ut på att med ett patientfokuserat förhållningssätt och öppna frågor få patienten att själv förstå varför de känner som de gör (Karzenowski & Puskar, 2011). Denna metod kan tänkas vara bra framförallt för samtal med kvinnor som funderar på att inte delta i

mammografiundersökningar då de exempelvis lider av för svår ångest eller oro.

Slutsatser

Med hjälp av denna studie kan en introduktion ges för ökad förståelse när det kommer till den ångest och oro som kan finnas hos patienter som ska genomgå en mammografiundersökning.

Den kan även ge en ökad förståelse för vilken viktigt roll röntgensjuksköterskan har, inte bara när det gäller kunskap om själva bildtagningen utan även när det kommer till patientens

välmående. Information har visat sig vara en viktig del för att förhindra eller minska känslor av oro och ångest hos de kvinnor som lider av det i samband med mammografiundersökningar.

(25)

Utifrån resultatet går det att utläsa att röntgensjuksköterskan har en viktig roll när det gäller att bemöta, informera samt få patienten att känna sig trygg och väl omhändertagen. Detta kan för patienten innebära att deras oro och ångest minskar och bidrar till att själva undersökningen blir en mer positiv upplevelse. Det kan leda till att fler kvinnor vill genomföra undersökningen på nytt, vilket i sin tur gör att bröstcancer kan upptäckas i tid. Resultatet kan även användas inom flertalet områden där information och bemötande spelar stor roll för att minska oro och ångest.

Mer ingående forskning bör göras för att få fram vilken slags information som har bäst effekt på att minska oro och ångest. Resurser bör även läggas på att ge röntgensjuksköterskor kompetens i diverse samtalstekniker för att förbereda dem på att bemöta, hjälpa och handskas med olika individer.

(26)

Referenser

*Artiklar som ingår i resultatet

Ceber, E., Turk, M., & Ciceklioglu, M. (2010). The effects of an educational program on

knowledge of breast cancer, early detection practices and health beliefs of nurses and midwives.

Journal Of Clinical Nursing, 19(15-16), 2363-2371. doi:10.1111/j.1365-2702.2009.03150.x

Geller,B., Zapka, J., Hofvind,S., Scharpantgen, A., Giordano, L., Ohuchi, N., & Ballard-Barbash, R. (2007). Communicating with women about mammography. Journal of cancerEducation.

22(1), 25-31.DOI:10.1007/BF0317437

Coghill, R. C. (2010). Individual differences in the subjective experience of pain: New insights into mechanisms and models. Headache: The Journal of Head and Face Pain, 50(9), 1531-1535.

doi: 10.1111/j.1526-4610.2010.01763.x

*Davey, C., White, V., Gattellari, M., & Ward, J. E. (2005). Reconciling population benefits and women's individual autonomy in mammographic screening: In-depth interviews to explore women's views about? informed choice? Australian and New Zealand Journal of Public Health, 29(1), 69-77. doi: 10.1111/j.1467-842X.2005.tb00752.x

*Doré, C., Gallagher, F., Saintonge, L., & Hébert, M. (2013). Breast Cancer Screening Program:

Experiences of Canadian Women and Their Unmet Needs. Health Care For Women International, 34(1), 34-49. doi:10.1080/07399332.2012.673656

*Doyle, C. A., & Stanton, M. T. (2002). Significant factors in patient satisfaction ratings of screening mammography. Radiography, 8(3), 159-172. doi:10.1053/radi.2002.0379

Farquharson, B., Bell, C., Johnston, D., Jones, M., Schofield, P., Allan, J., Ricketts, I., Morrison, K., & Johnston, M. (2013). Nursing stress and patient care: Real-time investigation of the effect

(27)

of nursing tasks and demandson psychological stress, physiological stress, and job performance:

Study protocol. Journal of Advenced Nursing, 69(10), 2327-2335

*Frazier, S., Moser, D., Daley, L., McKinley, S., Reigel, B., Garvin, B., & An, K. (2003).

Critical care nurses' beliefs about and reported management of anxiety. American Journal Of Critical Care, 12(1), 19-27

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning (s.26).(1. utg.) Stockholm: Natur och Kultur.

Friberg, F. (red.) (2012). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.

133-141). (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Geller,B., Zapka, J., Hofvind,S., Scharpantgen, A., Giordano, L., Ohuchi, N., & Ballard-Barbash, R, (2007). Communicating with women about mammography.Journal of cancerEducation.

Hafslund, B. (2000). Mammography and the experience of pain and anxiety. Radiography, 6(4), 269-272.doi:10.1053/radi.2000.0281

*Hafslund, B., Espehaug, B., & Nortvedt, M. W. (2012). Health-related quality of life, anxiety and depression related to mammography screening in Norway. Journal Of Clinical Nursing, 21(21/22), 3223-3234. doi:10.1111/j.1365-2702.2012.04244.x

*Hamilton, E. L., Wallis ,M. G., Barlow, J., Cullen,L., & Wright, C. ( 2003). "Women's views of a breast screening service." Health Care For Women International 24, no. 1: 40-48. doi:

10.1080/07399330390170015

*Heckman, B. D., Fisher, E. B., Monsees, B., Merbaum, M., Ristvedt, S., & Bishop, C. (2004).

Coping and anxiety in women recalled for additional diagnostic procedures following an

(28)

abnormal screening mammogram. Health Psychology, 23(1), 42-48.

doi:http://dx.doi.org/10.1037/0278-6133.23.1.42

Johansson, I., & Berterö, C., (2003). Getting no respect: Barriers to Mammography for a group of Swedish women. Health Care for Woman International,Vol.24(1), p.8-17.

doi:10.1080/07399330390169990

Jonsson, H., Bordas, P., Wallin, H., Nyström, L., & Lenner, P. (2007). Service screening with mammography in Northern Sweden: effects on breast cancer mortality – an update. Journal of Medical Screening June, 14(1), 87-93. doi:10.1258/096914107781261918

Karzenowski, A., & Puskar, K. (2011). Motivational Interviewing: A Valuable Tool for the Psychiatric Advanced Practice Nurse. Issues In Mental Health Nursing, 32(7), 436-440.

doi:10.3109/01612840.2011.565907

Kelley, T., Docherty, S., & Brandon, D. (2013). Information Needed to Support Knowing the Patient. Advances in Nursing Science, 36(4), 351–363. doi: 10.1097/ANS.0000000000000006

Kjellström, S. (2012) Forskningsetik. Henricson, M. (red.) (2012). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Larsson, J., Sandelin, K., & Forsberg, C. (2010). Health-Related Quality of Life and Healthcare Experiences in Breast Cancer Patients in a Study of Swedish Women. Cancer Nursing, 33(2), 164-170. doi:10.1097/NCC.0b013e3181bb0d05

Levander, S., Adler, H. Gefvert., O & Tuninger, E. (2008). Psykiatri; en orienterande översikt (s. 41-42). (2., [rev.] uppl.) Lund: studentlitteratur.

*Liao, M., Chen, P., Chen, M., & Chen, S. (2010). Effect of supportive care on the anxiety of women with suspected breast cancer. Journal Of Advanced Nursing, 66(1), 49-59.

doi:10.1111/j.1365-2648.2009.05139.x

(29)

*Lindberg, L. G., Svendsen, M., Dømgaard, M., & Brodersen, J. (2013). Better safe than sorry: a long-term perspective on experiences with a false-positive screening mammography in Denmark.

Health, Risk & Society, 15(8), 699-716. doi:10.1080/13698575.2013.848845

*Mainiero, M. B., Schepps, B., Clements, N. C., & Bird, C. E. (2001). Mammography-related anxiety: Effect of preprocedural patient education. Women's Health Issues, 11(2), 110-115.

doi:10.1016/S1049-3867(00)00071-2

Miller, S. J., O’Hea, E. L., Lerner, J. B., Moon, S., & Foran-Tuller, K. A. (2011). The

Relationship between Breast Cancer Anxiety and Mammography: Experiential Avoidance as a Moderator. Behavioral Medicine, 37(4), 113-118. doi:10.1080/08964289.2011.614291

Nystrand, A. (2014). Bröstcancer, Cancerfonden. Hämtad den 14 oktober, 2014, från http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Brostcancer/

*Pineault, P. (2007). Breast cancer screening: women's experiences of waiting for further testing.

Oncology Nursing Forum, 34(4), 847-853. doi:10.1188/07.ONF.847-853

*Poulos, A., & Llewellyn, G. (2005). Mammography discomfort: a holistic perspective derived from women's experiences. Radiography, 11(1), 17-25. doi:10.1016/j.radi.2004.07.002

*Robinson, L., Hogg, P., & Newton-Hughes, A. (2013). The power and the pain:

Mammographic compression research from the service-users' perspective. Radiography, 19(3), 190-195. doi:10.1016/j.radi.2013.04.005

Segersten, K. (2006) Användbara texter. Friberg, F. (red.) (2006). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten ( s.38). Lund: Studentlitteratur.

Segersten, K. (2006) Ännu en metodbok. Friberg, F. (red.) (2006). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.14). Lund: Studentlitteratur.

SFS 1982:763, Hälso- och sjukvårdslagen, Riksdagen, hämtad den 5 december 2014 från

(30)

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och- sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/

SFS 2003:460, Lag om etikprövning av forskning som avser människor, (2003), Riskdagen, hämtad den 17 november, 2014 från

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2003460- om-etikprovning_sfs-2003-460/

*Shrestha, S., & Poulos, A. (2001). The effect of verbal information on the experience of discomfort in mammography. Radiography, 7(4), 271-277. doi:10.1053/radi.2001.0344

*Silverman, E., Woloshin, S., Schwartz, L. M., Byram, S. J., Welch, H. G., & Fischhoff, B.

(2001). Women’s views on breast cancer risk and screening mammography: A qualitative interview study. Medical Decision Making, 21(3), 231-240. doi 10.1177/0272989X0102100308

Socialstyrelsen. (2013). Screening för bröstcancer: rekommendation och bedömningsunderlag.

Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad den 14 oktober, 2014, från

http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellascreeningprogram/brostcancer- screeningmedmammog

Socialstyrelsen. (2013). Cancer i siffror 2013. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad den 21 oktober, 2014, från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19108/2013- 6-5.pdf

*Solbjør, M., Forsmo, S., Skolbekken, J., & Sætnan, A. R. (2011). Experiences of Recall After Mammography Screening—A Qualitative Study. Health Care For Women International, 32(11), 1009-1027. doi:10.1080/07399332.2011.565530

Solbjør, M., Skolbekken, J., Sætnan, A. R., Hagen, A. I., & Forsmo, S. (2012). Mammography screening and trust: The case of interval breast cancer. Social Science & Medicine, 75(10), 1746- 1752. doi:10.1016/j.socscimed.2012.07.029

(31)

*Sutton, S., Saidi, G., Bickler, G., & Hunter, J. (1995). Does Routine Screening for Breast Cancer Raise Anxiety? Results from a Three Wave Prospective Study in england. Journal of Epidemiology and Community Health ( 1979-), Vol. 49, No. 4 (Aug., 1995), pp. 413-418.

Swenne, C. L., & Skytt, B. (2014). The ward round ? patient experiences and barriers to

participation. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28(2), 297-304. doi: 10.1111/scs.12059

*Tang, T. S., Patterson, S. K., Roubidoux, M. A., & Duan, L. (2009), Women's mammography experience and its impact on screening adherence. Psycho-Oncology, 18: 727–734. doi:

10.1002/pon.1463

Torhild Gram, I., & Slenker, S. E. (1992). Cancer Anxiety and Attitudes Toward Mammography among Screening Attenders, Nonattenders, and Women Never Invited. American Journal Of Public Health, 82(2), 249-251.

*Truesdale-Kennedy, M., Taggart, L., & McIlfatrick, S. (2011). Breast cancer knowledge among women with intellectual disabilities and their experiences of receiving breast mammography.

Journal Of Advanced Nursing, 67(6), 1294-1304. doi:10.1111/j.1365-2648.2010.05595.x

van Agt, H., Fracheboud, J., van der Steen, A., & de Koning, H. (2012). Do women make an informed choice about participating in breast cancer screening? A survey among women invited for a first mammography screening examination. Patient Education and Counseling, 89(2), 353- 359. doi:10.1016/j.pec.2012.08.003

*Van Goethem, M., Mortelmans, D., Bruyninckx, E., Verslegers, I., Biltjes,I ., Van Hove, E., &

De Schepper, A. (2003). Influence of the radiographer on the pain felt during mammography.

European Radiology (2003) 13:2384–2389. doi 10.1007/s00330-002-1686-6

Vitak, B., & Svane, G (2008). Radiologisk bröstdiagnostik. Aspelin, P. & Pettersson, H. (red.) (2008). Radiologi (s.389). (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

(32)

Vitak, B., & Svane, G (2008). Radiologisk bröstdiagnostik. Aspelin, P., & Pettersson, H. (red.) (2008). Radiologi (s.400-401). (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Wallengren, C., & Henricson, M. (2012) Vetenskpalig kvalitetsäkring av litteraturbaserat examenarbete. Henricson, M. (red.) (2012). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Wallskär, H, (2012). Mammografi. Cancerfonden. Hämtad den 20 december, 2014 från http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Forebygga-och-risker/Tidig-upptackt/Mammografi/

Wibeck, V. (2012) Fokusgrupper. Henricson, M. (red.) (2012). Vetenskaplig teori och metod:

från idé till examination inom omvårdnad. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

*Willis, K. (2008). "I come because I am called": recruitment and participation in mammography screening in Uppsala, Sweden. Health Care For Women International, 29(2), 135-150. doi:

10.1080/07399330701738143

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Yrkesetisk kod för röntgensjuksköterskor, (2008), vårdförbundet, hämtad den 10 december, 2014, från https://www.vardforbundet.se/Documents/Trycksaker%20-

%20egna/Nationella/Foldrar%20Broschyrer/Yrkesetisk%20kod%20for%20rontgensjukskotersko r_0809.pdf

Örnberg, G., & Andersson, B. (2012). Kompetensbeskrivning för legitimerad röntgensjuksköterska. Swedrad, hämtad den 3 februari, 2015 från

http://www.swedrad.com/images/stories/kompetensbeskrivning/komptetensbeskrivning_2012_0 2_20.pdf

Figure

Updating...

References

Related subjects :