7-9

AAMHTESELÄSTOE

Pleenume i Staaresne 7-9 goevten asken 2018

§1 Rihpesti:mmie

§2 Lilitsegh åehpiedehtedh

§3 Göökte juster:ingealme~idie veeljedh

§4 Jis jea~ah aamhtese

§5 Budsjehte 2018 lissie

Saemieåålmegen gihtjemeaejlcie gaskevåhkoen 7.b goevten asken ts 13.30

§6 Budsjehtevåaroe 2019-2021 lissie

§7 Saemiedigkien rilipestimmie 2021 lissie

§ 8 Mosjovnh lissie

§9

§ 10

§11

§ 11.1

§12

§ 13

1. M 455- Vaejsjiedåarjoen maaksoe-dihte gie mosjovnem bi"eji lea dam bååstede sigkeme 2. M 504 - Saemiedigkien konstruksjovne-dihte gie mosjovnem bi'eji lea dam bååstede sigkeme 3. M 486 - Vaahra bovtside valkesisnie

4. M 498 - Digitaale dahkoeh

5. M 513- Saemien gi:eleevtiedim:mie 6. M 515- Saemiedigkiem dekoloniseeredh

7. M 477 -Tjlelkesti:mmieh pleenumisnie gietedidh 8. M 518- Mirrestalleme

9. M 519 -Alkohovlepolicy

10. M 521-Pleenumisnie toelhkestidh meedijen ~lrrh

11. M 506- Daltese man jljnjh skaarah båatsose tööledh- vThtesjidh skaaradaltesi bi:jre, def:inisjovnen bi:jre mij i~mies skaara lea jTh raeriestimmiej bi:jre vaarjelimmievljremasse mij byjjesfaamoen initiatijveste

12. M 507 - Pryövoedarjome sljtine

13. M 508 - Saemien laantedajvh vaarjelidh

14. M 514- Laake jTh åårdnege åålmegen nuhljemasse laantedajvide skåajjesne jTh vaeresne

15. M 516 -Båatsoepollise

16. M 503- Vuemiesaemien assimilasjovneprosesse Ståvroen jTh moenehtsen buerkiestimmieh

Interpellasjovnh jTh vaestiedassh Aamhtesh veeljemen bi:jre

Lissieveeljeme- Lihtsegem Gielemoenehtasse Mosjovnh bcejhkoehtidh

Orrijidh

lissie lissie lissie

FÖREDRAGNINGSLISTA Plenum i Staare 7- 9 februari

§1

§2

§3

§4

§5

§6

§7

§8

§9

§10

§11

§ 11.1

Öppnande

Upprop av ledamöter Val av två justerare Eventuella extra ärenden Budget2018

Sameallmänhetens frågestund onsdagen den 7 februari kl13.30 Budgetunderlag 2019 2021

Sametingets öppnande 2021 Motioner

l. M Rovdjursersättningsbelopp återtagits av motionären 2. M 504- Sametingets konstruktion-återtagits av motionären 3. M 486 - Renpåkömingar

4. M 498 -Digitala handlingar

5. M 515- Dekolonisering av Sametinget 6. M 177 -Behandling av yrkanden i plenum 7. M 518- Könsfördelning

8. M 519- Alkoholpolicy

9. M 521- Tolkning på plenum via media

10. M 506- Toleransnivå för rovdjursskador inom rennäringen fastställande av Skadenivåer, definition av allvarlig skada och riktlinjer för skyddsjakt på myndighetens initiativ

11. M 507- Försöksverksamhet med sameby 12. M 508 Skydd av samisk mark

13. M 514 Lag och ordning inom allmänhetens markutnyttjande i skog och fjäll 14. M 516 Renskötselpoliser

15. M 503- Den skogssamiska assimileringsprocessen styrelsen och nämndernas redovisningar till plenum Interpellationer och svar

Valärenden

Fyllnadsval ledamot i Språknämnden

§ 12 Anmälan av motioner

§ 13 Avslutande

bilaga

bilaga bilaga bilaga

bilaga bilaga bilaga

Närvarolista Sametingets plenum

Platsft'I?.M . ~~~~

~~. :!?~~f-Klockan 1D.~

Parti Ordinarie ledamot Tjänstgörande ersättare

Jakt-& Fiskesamerna

Per-OiofNutti Marita Stinnerbom Josefina Skerk MattiBerg Vuovdega- skogssamerna Stefan Mikaelsson Landspartiet Svenska Lars-Jonas Johansson Samer

Jakt- och fiskesamerna Oscar Sedholm Guovssonåsti

Guovssonåsti Lars J on Allas Christina Åhren

Karin Vannar Albmut-Almasj-Almetjh- Lars-Paul Krok Folket

Jakt- och fiskesamerna Daniel Holst Landspartiet Svenska Torkel Stångberg Samer

Justeras:

Nr ...

1

N ärv.

v

Närvarolista Sametingets plenum

Plats

.{\.9~J..~~t.~ ^.. ~?.~

Jl9.?..9. ~ ^...

. Ö~~

s

Parti Ordinarie ledamot Tjänstgörande ersättare

Jakt-& Fiskesamerna Håkan Jonsson Per-OlofNutti

Marita Stinnerbom Josefina Skerk MattiBerg Vuovdega-skogssamerna Stefan Mikaelsson Landspartiet Svenska

Samer

Jakt-och fiskesamerna

Guovssonåsti

Lars-Jonas Johansson Oscar Sedholm

Guovssonåsti Karin Vannar

Albmut-Aimasj-Almetjh- Lars-Paul Krok Folket

Jakt- och fiskesamerna Daniel Holst Landspartiet

Samer Torkel Stångberg

Justeras:

Nr ~.

N ärv.

v

y

v

v

v

Närvarolista Sametingets plenum

Plats~~k(. ~·!:~J~1tc?.b .

..\. ~.~·q·~ · ···

9.~~

Parti

Jakt-& Fiskesamerna

Landspartiet Svenska Samer

J akt-och fiskesamerna Guovssonåsti

Jakt- och fiskesamerna Landspartiet Svenska Samer

Tjänstgörande ersättare

Lars-Jonas Johansson Oscar Sedholm

Karin Vannar Lars-Paul Krok

Daniel Holst Torkel Stångberg

Justeras:

Nr. S ..

N ärv.

Närvarolista Sametingets plenum

Plats M~ki(~b.(~ ^.. ~ .~ ^Datum J~.~kP~ ^{.. .}

. 0~~

Parti Ordinarie ledamot Tjänstgörande ersättare

Jakt-& Fiskesamerna

lodat Per-OiofNutti Marita Stinnerbom Josefina Skerk

lodat MattiBerg Vuovdega- skogssamerna Stefan Mikaelsson Landspartiet Svenska Lars-Jonas Johansson Samer

Jakt- och fiskesamerna Oscar Sedholm Guovssonåsti

Guovssonåsti

Folket

J akt- och fiskesamerna

Landspartiet Svenska Samer

Karin Vannar Lars-Paul Krok Daniel Holst Torkel Stångberg

Justeras:

Nr . ~

N ärv.

v'

v'

51

Omröstningslista Sametingets plenum

Plats

{;.c.~~-:- .. l<?--.~ .b ...

. ! .~lo.?-:. ..

. )Q .~. :r

Parti Ordinarie ledamot Tjänstgörande ersättare

Jakt-& Fiskesamerna Håkan Jonsson

Per OlofNutti Marita Stinnerbom J asefina Skerk MattiBerg Vuovdega-skogssamerna Stefan Mikaelsson Landspartiet Svenska Lars-J onas J o hans son Samer

Jakt- och fiskesamerna Oscar Sedholm Guovssonåsti

Albmut-Almasj-Almetjh- Folket

Jakt-och fiskesamerna

Landspartiet Svenska Samer

Lars Miguel Utsi Britt Sparrock Mona Persson

Mttne f'etsson "Njajta Vetonilta Wäl<aRSSBI) Paulus Kuoljok Hilding Andersson

Daniel Holst Torkel stångberg

Justeras:

#~

x x

x

Nr ...

1

staare 2018-02-06

Begäran om extra Sametingsplenum

SÅMEDIQGI SAMETINGET

ltii:J

2018 -02- o 7

Bcdi

Undertecknade Sametingspartier begär att ett extra plenum ska hållas innan slutet av mars månad 2018, för att behandla frågorna konsultationsordning, nordisk samekonvention samt regeringsuppdraget angående traditionell kunskap.

~ltb -adA, f: 2> /af,a.rhe-rnq

rek~ ^&U-

~L

BUDGET 2018 Sammanställning 3 1 Sametinget

Verksamhet (tkr) Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall2016 Budget 2016 Prognos 2017 Budget 2017 Budget 2018

Folkvalda 10 026 10 215 9 571 10 090 14 781 15 290 14 961

Förvaltning

Kanslichefens stab 3 903 3 408 3 395 3 506 3 795 3 689 10 073

Admin & ekonomi 10 978 12482 13189 12194 13 947 13 986 14 848

Språk, Kultur & lnfo 6 742 7 012 6 523 7 925 7 475 7 751 4 076

Kulturavdelning 3 257

Näringsavdelningen 313

Rennäringsavdelningen

s

Summa 27 405 28 012 26 999 27 475 29 298 29447 37 439

Anslagskredit

Summa 37 431 38 227 36 570 37 565 44079 44 737 52400

Resultat -612 -1827 995 658

o o

Prognosen för 2017 är HÖGST preliminär.

1. l Budget samt utfall för folkvalda delen under 2017 ingår 3 mkr särskild markerade i regleringsbrevet 2017 för Sametingsvalet.

Utskrivet: 2018-01-18 08:58

, .. ^,.

.. ,:;

\&

ⁱ

Samediggi Samedigge Sårniediggie Saemiediglåe

BUDGET 2018 ^Folkvalda

FOLKVALD VERKSAMHET (tkr) Utfall2016 Utfall2017 Budget 2017 Budget 2018 Not

Kulturnärrmd 372 452 450 450

Plenum 3 071 5 067 4390 3 939

Rennäringsnärrmd 381 451 450 450

Näringsnärrmd 224 218 250 350

Språknämnd 216 122 350 350

Presidium 367 526 300 350

Uppdrag/projekt 230 71 350 1400 1

Valberedning 16 96 80 30

Partistöd 521 538 530 800

styrelseordförande 1226 1218 1250 1250

Vice styrelseordförande 662 540 800 2

Styrelse arbete 351 1152 860 3 633 2

Interna kommittUppdrag 559 310 480 1

Nordiskt och int. arbete 76 207 200 1

SPR- Förtroendevalda 471 85 150 1060

Ungdomsråd 201 474 600 350

Valnämnden 629 3255 3 200 350

Rådslag (utskott) 200 3

Obudgeterade medel 600 4

Summa 9 571 14 781 15 290 14 961

l. Externa kommitteuppdrag byter namn till Uppdrag/ projekt vilket blir ett samlingsnamn för externa, interna samt nordiskt och internationellt arbete.

Dessa kommer att särredovisas enligt tabell på nästa sida med rubriken Uppdrag/projekt

2. Vice ordförandeposten och styrelseledarnoter slås ihop och blir posten styrelse arbete.

Prognos 2017 för posterna tillsammans är 1692 tkr och budget 2017 är 1660 tkr

3. Intärffande av rådslag vilket syftar till att oppositionen får möljlighet granska styrelsens arbete. Rådslaget består av tre personer, två från oppositionen och en från majoriteten.

4. 600 tkr för obudgeterade medel 2017 vilka är medel från årets resultat 2016.

Utskrivet: 2018-01-18 08:58 2

BUDGET 2018 ^Folkvalda

Uppdrag/Projekt (tkr}

Renskötselkonvention 100

Urfolksrättigheter klimat 130

Utredning valnämnden 100

Etiskt råd 75

Sanningskommission 150

Utredningar och uppdrag inom samepolitik, hälsa, idrott et c 595

Övervakningskommitten 150

Kommitten för samiska national symboler 100

Summa 1400

Utskrivet: 2018-01-18 08:58 2

BUDGET 2018 Rennäringsanslaget

Verksamhetstext Prognos 2017 Budget 2017 Budget 2018

Renmärkesregister-Företagsregister 1200 1400 1400

Underhåll riksgränsstängsel 8 000 8 000 7 000

Ersättning Tjemobyl, inkl. avskrivn mot anslag 6 000 6 000 6 000

Pristillägg 18 055 15 991 17 000

Markanvändningsredovisning 3 250 3 750 3 750

Miljöprojekt, Ballinbiras 650 750 500

Förvaltningsverktyg toleransnivåer 800 1500 1500

Projektmedel Främjande av rennäringen 920 850 900

statistik om samiskt näringsliv 900 800 l 000

Renbruksplaner 1500

Katastrofskadeskydd, kostnad 7 510 7 319

Rovdjursersättningar 52 370 53 000 53 000

skadeersättning för massdöd 600 800 800

Skadeförebyggande åtgärder ^{l 700 l 000 1500}

Anslagsfinansierade investeringar 1500

Använd anslagskredit från föregående år 6 234 2 514 5196

Underskott vägföreningar-kostnad 270 350 350

Pedationsstudier 4000 4 000

Rovdjursinventering 3 210 3 210 3 700

SUMMA ^{115 669 103 915 113 915}

Resultat -5 196

Budget enligt regleringsbrevet 2018 för anslag 1 :22 främjande av rennäring m m

Obs! Prognosen är högst preliminärt!

Utskrivet: 2018-01-18 08:58 4

BUDGET 2018 Övriga sakanslag

Verksamheter (tkr) Utfall2017 Budget 2017 Budget 2018 not

Nationella minoriteter

NATIONELLT UPPFÖUNINGSANSVAR 2 097 2 200 2 200

HEMSIDA NAT MINORITETER 1176 1200 1200

STATSBIDRAG KOMMUNER OCH LANDSTING 16 220 16 220 22 670

SAMISKA SPRÅKCENTRUM s 661 6 000 6 000

Utgiftsområde 17, anslag 1:2 ap 5 samt samefonden

BIDRAG SAMISK KULTUR 1S 24S 1S 377 17 878

Samefonden 4 705 5 500 s soo

Samefonden

Samefonden 1SOO 1SOO 1SOO

Observera att utfallet är preliminärt!

Utskrivet: 2018-01-18 08:S8

s

BUDGET 2018 övriga externa medel

Verksam h Utfall2017 Budget 2017 Budget 2018

2530-2531 INTERREG 4 SAPMI 819 l 078 l 078

2290 Renbruksplaner 2 000 2 000 2 000

2276 LANDSBYGDSUTVECKLING 2 567 2 500 2 500

22708 Samisk mat 745 l 000 l 000

22706 Projekt formas l

2272 Projekt SMHI

2252 Nordisk Samekonvention 950 950

2220 Rasism mot samer 500 500 500

2269 Utredning Bibliotek 470 700

l. OH-kostnader som ej täcks av TA-medel: lokalhyra, tidskrifter, etc, telefon, internet, data, rekreation och motion, lll ftgshälsovård, läkemedel, övr. sjukvård, bisnode. Ett negativt resultat belastar förvaltningsanslaget

2. Projekten är avslutade mars 2017 och överstigande kostnader kommer att belasta förvaltningsanslaget.

3. Uppdraget med totalbudget fördelat på två år. 2017 års medel är förbrukade.

Utskrivet: 2018-01-18 08:58

Not

l

2 2

3

6

BUDGET 2018

Personalrelaterade kostnader stabpersonal

SUMMASTAB

Kanslipersonal Centrala poster OH-kostnader Kiruna OH-kostnader JMK IT/IS

SUMMA EKO o ADM

RENNÄRINGsHANDLÄGGARE OH-KOSTNADER ÖSTERSUND Ej stödberättigat LB

SUMMA NÄRING

Förvaltningens ramar

Utfall2017 Budget 2017

634 400

3 161 3 289

3 795 3 689

Utfall2017 Budget 2017

5 835 6032

2 917 2 870

2 369 2 343

210 191

2 616 2 550

13 947 13 986

Utfall2017 Budget 2017

3 762 3 625

241 318

78 78

4081 4021

Not Budget 2018

1717 l 8 356 10073

Budget 2018 5 358 3 390 2 2 620 3 230 3 3 250 14848

Budget 2018 4 553

320 3

4 873

l. Personalrelaterade kostnader innehåller kostnaderför personalkonferenser, företagshälsovård, friskvårdsaktiviteter et c

Sammanslagna poster från centrala poster, oh-Kiruna, oh Jokkmokk och oh Östersund för kostnader som personalkonferenser, friskvårdssatsningar, företagshälsovård et c. för att förbättra uppföljningen samt planeringen av gemensamma kostnader

2. Centrala poster in n håller övergripande kostnader som Arbetgivareverket, statens service center, Utvecklings rådet, statens pensionsverk et c 3. OH-Kostnader innehåller kostnader specifika för kontoren som hyra, porto, portomaskin, kopieringsmaskiner, larm, papper, prenumerationer et c

r

BUDGET 2018

Kulturhandläggare

Sametingets Språkkonsulenter immateriella kulturarv Gollegiella

Informationscentrum Studier samiska Giellagaldu % SUMMASPRÅK

Kulturhandläggare SUMMA KULTUR

NÄRINGsHANDLÄGGARE SUMMA NÄRING

Förvaltningens ramar

Utfall2017 Budget 2017

1613 1848

2 212 1612

4

2 257 2 500

656 815

732 976

7 475 7 751

Utfall2017 Budget 2017

Utfall2017 Budget 2017

Budget 2018

2 580

815 681 4076

Budget 2018 3 258 3 258

Budget 2018 313 313

Med omorganiationen har också budget poster flyttats mellan avdelningarna. Grunden är dock den samma.

Till Stab har lnformationscetnrum (SiC), kommunikatören samt sekreterare plenum/styrelse flyttats.

Till Eko/adm har controllern flyttats

Kulturhandläggarna harflyttats från kulturavdelning tillsammans med biblioteksverksamheten.

Handläggare förEu-projekt flyttas till näringsavdelningen vilket också gör att verksamheten finansieras i stort från Eu-projekten.

Budget för näringsavdleningen avser den del av verksamheten som ej är stödberättigad enligt regelverket för EU-medel.

Budgetförslag

Förslaget innebär drastisk sänkning av styrelsens arvode och att en arbetande vice

styrelseordförande återinrättas. Genom detta Sametingets styrelse arbeta på ett effektivt sätt till en två miljoner kronor lägre kostnad {4883 tkr i styrelsens förslag mot 2800 tkr i vårt förslag).

Att nämnderna höjs med 50 tkr vardera för att de på ett ännu bättre sätt ska kunna genomföra sitt viktiga arbete.

Att medel för att utreda viktiga utredningar och politiska arbeten säkras, exempelvis framtida samepolitik och för att tillsätta en arbetsgrupp för ett genomförande av den skogssamiska utredningen och främja skogssamiska frågor. Ytterligare medel avsätts för att arbeta med traditionell kunskap, konsultationsordningen och nordisk samekonvention.

Budgetförslaget innebär en ökning av medel för insyn och oppositionens arbete.

Insynsarbetet ska ledas och utformas av oppositionen.

Valnämnden ska enligt vårt förslag återgå till sin ordnarie verksamhet och valnämndens ordförandes arvode kraftigt sänks ner till normal nivå.

Vidare innebär vårt förslag en stor satsning på kansliet, särskilt med anledning av

konsultationsordningen som vi hoppas ska komma på plats. Vi väljer att inte dela ut de extra kanslimedlen utan en ordentlig översyn och budgeterar därför de medlen i en särskild post.

Medlen ska täcka såväl nuvarande ekonomiska behov inom kansliet liksom en utveckling med ett flertal nya tjänster.

)_ i

tv\- ' -

\~~~Y\ ~~C\_ ~-If'\~~

~~ . - \((L.J. 1-6 7 &-JG

· v1 ^L~~~

MOTFÖRSLAG BUDGET 2018

Folkvald verksamhet

Kulturnämnd 500

Plenum 4200

Rennäringsnämnd 5ÖO

Näringsnämnd 400

Språknämnd 400

Presidium 350

Extra kommitteuppdrag & projekt 1525

Valberedning 30

Partistöd 800

Styrelseordfö ra n de 1250

Vice styrelseordförande 800

styrelseledamöter 750

Interna kommitteuppdrag

o

Nordiskt och int. Arbete 100

~örtroendevalda 150

omsråd 350

l n syn sr å d/Rådslag 600

Valnämnden 45

Obudgeterade medel

Summa 12750

Extra kommiteuppdrag& projekt

Renskötselkonvention 100

Urfolksrättigheter klimat

o

Utredning valnämnden

o

Interna kommitteuppdrag

o

Etiskt råd 75

Framtida Samepolitik 500

Sanningskommission 250

Projekt inom hälsa idrott etc

o

övervakningskommitten 150

skogssamisk utredning 300

Kommitteen för samiska nationalsymboler

o

Nordisk samekonvention 50

l

Traditionell kunkap 50

Summa 1525

MOTFÖRSti~G BUDGET 2018

Verks~mhet(tkr)

Folkvalda 12750

Förvaltning

. · · ·.· ^.

..

Kanslichefens stab 3700

Adrnin &ekonomi

' 14000

~åk&kultur 7750

lturiwdelningen . ·· · .. ^{~· .·.· .}

Näringsavdel n ingen *

Rennäringsavdelningen 4200

Nya tjänster och omorganisering kansli 10000

Summa 52400

Innehåller 4 konsultationsmiljoner

*ingår i nya tjänster/omorganisation kansli

Motförslag, Tilläggsförslag, Ändringsförslag

Datum:

%-- ^{2o ~}

Namn:

!Jan/d l/alf/

D

l x-l

D

Text:

A"bt yY\erV\\t\~e-n.'

Samediggi Simedigge Saemiedigkie

Sametinget

\\Hdsi~J be$~r av ^.frt yntJtP\1-t-r,

iv~ ~Yl ^(). p 'f ^B '>'C tri ^{o. h 'el\'\ &C} h ^{<e, n} _.py;;; n

m~ ^{J C\IY} JWw ~

fuc?~

ft tf p;k~e{j Se.ml""bh-;>h"6fru'~ b0~Ji~J

~ ^{t-" om t n} '-'i-r<-d..n\ j ^tJ Är / ';, e. ^m fl '}'"-

rliJ(ti v. ^pÅ Jt ^{V... ~ Y\J"d .J e (W _}

Motförslag, Tilläggsförslag, Ändringsförslag

Datum:

Namn:

D

Text:

S}e>- ~ ^)..O t~- c~- ^of

.j,Mn J.,._ ^J~~ .. ----

Motförslag till §

Tilläggsförslag/ändringsförslag till §

'J"

Samediggi Samedigge Saemiedigkie

Sametinget

A lJ M ^!.vi 6 kil tle. ol"' fS=vcckk '\';; ^{l. (,Sll}

ill)ti.e>c u?~y-Ö.kvt-t:t-s · tiLl ~ r~"t ~v~,

~;))OV(A~ J.öl~ ~G-'-". ~~otevf- f~O~ u.& .

Omröstningsli sta Sametingets plenum

Plats

.G.~~nJ~~ - ~ ····

~~:t

.l\/~

Parti

Jakt-& Fiskesamerna

Vuovdega- Skogssamerna

Landspartiet Svenska Samer

Jakt- och fiskesamerna

Guovssonåsti

Jakt- och fiskesamerna

Vuovdega-

Guovssonåsti

Albmut- Almasj-Almetjh- Folket

Jakt- och fiskesamerna

Landspartiet Svenska Samer

Tjänstgörande ersättare

Per OlofNutti Marita Stinnerbom Josefina Skerk MattiBerg

Lars-Jonas Johansson Oscar Sedholm .bars Migttel Uts+-

Britt Sparrock

Mona Persson

><

Marie PersseR }ljltjta

Paulus Kuoljok Hilding Andersson

Nd.s

Daniel Holst Torkel Stångberg

.~ 14 f t 14

l b~l 1b~

Omröstningslista Sametingets plenum

w

Plats

~ 0~~ .~ . :1e.abxt ...

J~9~. 9 . C Kiockan . Jw ...

s+c;)

Parti

Jakt· & Fiskesamerna

Landspartiet Svenska Samer

Jakt- fiskesamerna Guovssonåsti

Albmut-Almasj-Aimetjh- Folket

Jakt-och fiskesamerna Landspartiet Svenska Samer

Ordinarie ledamot Tjänstgörande ersättare Håkan Jonsson

Per OlofNutti Marita Stinnerbom Josefina Skerk MattiBerg

Lars-Jonas Johansson

Oscar Sedholm birs Miguel Ut~

Britt Sparrock Mona Persson

Daniel Holst Torkel Stångberg

6

\D b\CV\k

Nr ...

RESERVATION

Till§

i)

Angående:

f\ ndd ⁿ ~ ³ tJ r k ode f paZ O~ Jrd~erv3

bctJo ^{d i n 1} ;\vr11"A t- a v fkn,e) IM ^M

Motivering till reservation:

Samediggi Samedigge Saemiedigkie

Sametinget

V\ fi ^{nnG'( Cc} (i 8~" ⁹ &/,~w pwff'ex

v

^{~nser et(;(; O.fpoS/ n'on€f) !Jdr htt} ln'lltrk&'t

a 6t p~ · JM.ritA ^'i.trn-.a ~a tfnt'rv:rer; c. v Orpos/f;(artJ h;def.~

(}\ ltOn k~ l tu f R~ d s l !<f &f:

Datum:

· 7--;'2- -18

^j tV!

Namn:

J'OtU -- ^ooiL r::-,'0{e~vn0rn0

~~ ~

Underskrift av tjänstgörande ledamot/ledamöter:

RESERVATION

Till§

'i'

Angående:/)/) t<

}f t>rl '"' ^'j

Motivering till reservation:

Underskrift av tjänstgörande ledamot/ledamöter:

S:imediggi S:imedigge Saemiedigkie

Sametinget

BUDGETUNDERLAG

2019-2021 ^{Såmedigge Såmediggi}

Såmiediggie

Saemiedigkie

Innehåll

Budgetunderlag för Sametinget avseende perioden 2019-2021 ... 2 Sammanfattning ... 2 Bakgrund ... 2 Översikt av Sametingets finansiering (tkr) ... 11 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse ... 12 Anslagspost 3:1 Sametinget, ap 1 ... 12 Kort presentation av budgetäskande: ... .. 12 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel ... 14

Anslag 1:22 Främjande av rennäringen m.m ... 14 Utgiftsområde 24 Näringsliv, Anslag 1:5 näringslivsutveckling ... 17 Anlagspost 1 .... ... 17 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 1:2 Kulturanslag ... 19 Anlagspost 1 ... . 19 Kultur ... 19 Investeringar och finansiering ... 22 Finansiering ... 23 Övrig kreditram och räntor får samhällsinvesteringar ... 23 Bilaga Att leda det samiska språkarbetet ... 24 Bilaga Sanningskommission ... 26 Bilaga Jämställdhet ... 27 Bilaga Etiskt råd ... 28 Bilaga SPR ... 29 Bilaga Samisk nationalscen ... 30 Bilaga Stöd individnivå ... 31 Bilaga Samisk idrott ... 32 Bilaga Ungdomsförbund ... 33 Bilaga Samemas bibliotek ... 34

1

Budgetunderlag för Sametinget avseende perioden 2019-2021

Sammanfattning

Sametinget har genom regleringsbrevet för 2018 erhållit en ramförstärkning på 6 mkr. Dessa har använts till förstärkning av den politiska verksamheten samt för tre nya ~änster inom kansliet. Behoven för att tillgodose de krav som ställs på Sametinget som en väl fungerande myndighet är dock fortfarande stora. Ä ven de egna samepolitiska ambitionerna kvarstår vilket medför att Sametinget totalt äskar om en ramförstärkning på 12 Mkr årligen.

Behov:

• Förstärkning av politiska verksamheten genom att förstärka nämndverksamhet och ökat partistöd

• Förstärkning av handläggare inom rennäringsfrågor, l ~änster

• Förstärkning av stabsfunktionen med dels HR och ekonomifunktioner, dels

kompetens i och ansvar inom hälsa, omsorg och idrott, dels i frågor som griper över flera sakområden (utbildning, kulturarv etc.)

• Förstärkning av arbete med traditionell kunskap

• Förstärkning av språkarbetet med 4 ~änster (4 000 tkr), permanent Giellagaldu (5 400tkr) samt stöd på individnivå om l 000 tkr¹

Bakgrund

Sametinget överlämnar härmed sitt budgetunderlag för perioden 2019-2021 enligt

förordningen (2000:605) om årsredovisningar och budgetunderlag. Sametinget vill främst uppmärksamma regeringen på bristen av både politiska resurser och ~änstemannaresurser

för att klara av krav och direktiv gällande utförandet av Sametingets verksamhet.

V år verksamhet som folkvalt parlament och statlig myndighet

Sametinget har i egenskap av både folkvalt samiskt parlament och statlig myndighet vitt skilda verksamheter och uppdrag. Dessa spänner över stora områden som samhälls- planering, samiskt näringsliv, rennäring, landsbygdsutveckling, främjande av samiska kulturyttringar, kulturarvsfrågor, att leda det samiska språkarbetet, gränslöst nordisk samarbete, mänskliga rättigheter, minoritetsfrågor och urfolksfrågor. Sametinget ska verka för en levande samisk kultur och ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur.²

Syftet med införandet av Sametinget som statlig institution var att ge samerna ett betydande inflytande i frågor som berör den samiska kulturen och de samiska näringarna. Som samisk folkvald institution och myndighet är Sametinget alltså det centrala nav i vilket samiska frågor ska behandlas.

1 Se bilaga Att leda det samiska spårkarbetet

2 2 kap. l § Sametingslagen (1992:1433)

2

Den konsultationsordrdng som håller på att arbetas fram är ett exempel på Sametingets ökande delaktighet och inflytande. Med denna utveckling får Sametinget ett utökat ansvar, både för myndighetsuppgifter och i sin funktion som folkvalt organ.

Samiskt självbestämmande

Främjandet av den samiska kulturen och de samiska näringarna är en rättighet som enligt folkrättsliga instrument tillkommer samerna i egenskap av urfolk och folk. Samerna erkänns i grundlagen som ett folk. I sin rapportering till FN har Sverige tydligt markerat att samerna både är att betrakta som ett urfolk och ett folk i förhållande till folkrättens bestämmelser.

Den särskilda ställrdng som det samiska folket har som Sveriges urfolk ska respekteras och efterlevnaden av deras rättigheter ska säkerställas.

I egenskap av urfolk har samerna också rätt till självbestämmande. Denna rättighet stadgas bl.a. i artiklarna 3-5 i FN:s urfolksdeklaration (UNDRJP) från år 2007 som Sverige under- tecknat.3 Det samiska självbestämmandet behandlas även i den nordiska samekonvention som är under förhandling.

Enligt principen om urfolks rätt till självbestämmande har samerna rätt att upprätthålla sina egna politiska system och institutioner, därtill rätt att autonomt bestämma över interna frågor inklusive medel för att finansiera dessa funktioner. Sametinget ser att det finns luckor att fylla för att syftet med ett samiskt organ med betydande inflytande fullt ut ska kunna uppfyllas. Samerna har rätt till effektivt deltagande/inflytande i frågor som berör dem och rätt att autonomt besluta i frågor som enbart berör dem.

Sametinget ska inte vara en institution som enbart avger yttranden eller deltar i samverkan med andra myndigheter. Sametinget ska säkras ett effektivt deltagande och aktivt inflytande i frågor som rör samer så tidigt som möjligt i beslutsprocessen. Den samiska kulturen och näringarna måste värnas och utvecklas utifrån samernas uppfattning. Sametinget ska därmed ha en central roll i formandet av det allmännas samepolitik och insatser enligt vad det samiska folket anser. Om Sametinget inte har de medel som krävs för detta, hämmas det samiska samhället vilket innebär ett åsidosättande av samernas rätt till självbestämmande.

Internationell kritik

Sverige har återkommande fått internationell kritik för brister i sin behandling av samerna, bland annat i FN s rasdiskrimineringskommittes rapport från 2013 om samernas situation i Sverige. I rapporten rekommenderar kommitten Sverige bland annat följande:

• Att Sverige vidtar ytterligare åtgärder för att underlätta att ny lagstiftning om samiska rättigheter antas, i samråd med berörda samhällen, och med utgångspunkt i de utredningar som har gjorts om samiska land och resursrättigheter som är

ömsesidigt godtagbara

3 Rätten till självbestämmande återfinns också i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR) och är en del av den internationella sedvanerätten som Sverige är bunden av. Även om varken ICCPR eller UNDRIP är direkt tillämplig i svensk rätt ska Sverige tillämpa och tolka svensk rätt i enlighet härmed, s.k.

fördragskonforn1 tolkning. Se även regeringens skrivelse Vissa samepolitiska frågor (Ds 2009:40) där det konstateras dels att samerna är ett urfolk i Sverige, dels att Sverige är bundet av ett antal internationella konventioner som i olika avseenden tillforsäkrar urfolken vissa rättigheter.

3

• Att Sverige antar lagstiftning och vidtar andra åtgärder för att säkerställa respekten för samemas rätt att på förhand lämna ett frivilligt och informerat samtycke närhelst deras rättigheter kan påverkas av projekt, inklusive för att utvinna naturresurser som genomförs på deras hävdvunna territorier

• Att Sverige bidrar till en snar förhandling och antagande av en nordisk samekonvention

• Att Sverige ratificera ILO konventionen 169

Ökat förvaltningsanslag

Under invigningen av den nya mandatperioden 2017-2021 utlovades förstärkning av

Sametinget på sammanlagt 16 Mkr. 2018 förstärktes Sametinget med 6 Mkr vilket innebar att den politiska delen och förvaltningen fick ramförstärkning för att utveckla Sametinget inom vissa prioriterade områden. Eftersom Sametingets ansvarsområden och uppgifter

fortfarande växer krävs att Sametingets personella och finansiella resurser ökar i

motsvarande utsträckning. Ä ven om ramen förstärkts räcker de ekonomiska resurserna inte till för att driva ordinarie verksamhet på ett kvalitativt godtagbart sätt, vilket Sametinget både har rätt och skyldighet till enligt folkrättsliga instrument, författningar och

regleringsbrev.

Trots ramförstärkningen 2018 har Sametinget med nuvarande resurser en omöjlig uppgift att motsvara regeringens uttalade ambitioner samt de krav, de behov och den efterfrågan som finns på Sametinget både från externt håll av andra myndigheter och internt samepolitiskt Planeringsunderlag, både interna och externa, behöver utarbetas till stöd för handläggning och samepolitik En förutsättning för att Sametinget seriöst ska kunna möta det samiska folkets behov och efterfrågan är att det finns resurser för konsultation med det samiska samhället och politiska beredningsresurser till styrelse och nämnder. Det saknas ofta tid och resurser för att möta upp mot andra myndigheters önskemål om Sametingets deltagande i möten och projekt. Detta är även något som ESV lyfte upp i sin granskning av Sametinget 2017.

Sametinget har regelbunden kontakt med flera centrala förvaltningsmyndigheter, fem länsstyrelser och ett stort antal norr landskommuner. Trycket från olika aktörer som önskar nyttja och ändra användningen av naturresurserna i Sapmi är större än någonsin tidigare, samtidigt som klimatförändringen ställer stora krav på anpassning och ökar pressen på Sametinget Med nuvarande arbetsbelastning och resurstilldelning kan inte Sametinget helt och fullt uppfylla sin lagstadgade roll, varken på ~änstemannanivå eller på politisk nivå.

För att kunna vara det samiska folket till gagn, möta en ökande arbetsbelastning och vara en aktiv part i rådande samhällsutveckling är Sametinget i stort behov av ett ökat förvaltnings- anslag. Detta är en förutsättning för att Sametinget ska kunna utföra både sitt politiska uppdrag och sitt myndighetsuppdrag att ta tillvara det samiska folkets intressen samtidigt som Sametinget kan vara ett stort stöd till regeringen och andra myndigheter inom andra områden som tangerar samisk kunskap såsom rninoritetsfrågor, rasism, samhällsplanering ( ekosystem~änster, grön infrastruktur, biologisk mångfald och hållbarhet), klimatanpassning och traditionell kunskap.

4

Sametinget bedömer därutöver att det kommer att behövas ytterligare personal för att klara stabsfunktionen samt den administrativa verksamheten; och dels frågor som griper över flera sakområden, dels i sakfrågor där det idag inte finns någon ansvarig handläggare som inom till exempel utbildning, samisk social omsorg, kulturarv och samisk hälsa.

Enligt regleringsbrevet ska Sametinget redovisa hur myndigheten arbetar med samisk traditionell kunskap samt dess betydelse för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald. Den samiska traditionella kunskapen, Årbediehtu är central i förvaltningen av samiska näringar, språk och kultur. Sametinget behöver få särskilda resurser för att kunna arbeta kontinuerligt och utvecklande med Årbediehtu och nå målen gällande 8j⁴ och lOc i konventionen för biologisk mångfald. Sametinget kan då samtidigt vägleda andra

myndigheter och bidra till kunskap om såväl biologisk mångfald, grön infrastruktur och ekosystemtjänster.

Samerna har utifrån sin status som urfolk, i folkrättslig mening, rättigheter, inklusive rätten till självbestämmande. Rätten till självbestämmande är en förutsättning för bevarandet och utvecklandet av alla folks kulturer och samhälle, inklusive urfolkens. Urfolkens rättssystem utgörs i allmänhet av ett komplicerat mönster av sedvanor och sedvanerättsliga normer, snarare än av den kodifierade lagstiftning som oftast kännetecknar andra kulturer.

Självbestämmanderätten inkluderar i princip alla frågor av betydelse för att bevara och utveckla urfolkens samhällen kulturellt socialt och ekonomiskt. Urfolk har även rätt att forma och bevara sin identitet som distinkt folk. Vidare ingår en rätt att bli konsulterad, i egenskap av folk i samtliga frågor som berör folket i fråga. Det samiska folket har rätt att råda över sina naturtillgångar och får inte berövas sina traditionella former av försörjning, såsom renskötset jakt och fiske.

För att implementera samemas rätt till självbestämmande skall bli effektivt måste Sverige också respektera samemas traditionella rättssystem och rättsliga traditioner. En viktig del av upprätthållandet av mänskliga rättigheter i förhållande till samerna är att inrätta en modem same- och urfolkspolitik

Språk

Samiska språket indelas i nordsamiska, lulesamiska, sydsamiska, pitesamiska och umesamiska, varav fyra av språken har egen godkänd ortografi (den fjärde ortografin godkändes så sent som 2016). Arbetet med att godkänna en ortografi för ytterligare ett språk, pitesamiskan, är påbörjat och kan förväntas fullbordas senast 2019. Ansvaret för att stärka det samiska språket kommer därmed på kort tid ha utökats från tre språk till fem språk vilket innebär en markant ökning av behovet av språkinsatser. Det är stora skillnader i

4 En av de fem grundprinciperna är att traditionell kunskap ska värderas, ges samma respekt och anses som lika användbar och nödvändig som andra former av kunskap. För den artikeln finns ett arbetsprogram för nationellt genomförande av artikel8j inom FN:s Konvention om biologisk mångfald samt relevanta beslut från

partsmötena 20 l O och 2014: https:/ /www.slu.se/globalassets/ew/ org/centrb/cbm/dokument/publikationer- cbm/cbm-skriftserie/cbm-skriftserie84 _pow8j .pdf

5

ordförråd och grammatik mellan de olika samiska språken. Skillnaden mellan sydsamiska och nordsamiska kan liknas med svenska och färöiska.

Sametinget bör förstärkas i arbetet med att leda det samiska språkarbetet De samiska språken är små och definieras som hotade språk enligt Unescos kriterier för hotade språk.

Det innebär att samiska språk har samma behov som välmående språk har av utveckling och främjande, samtidigt som det finns behov av stödåtgärder som tillkommer små och hotade språk Det handlar om att stödja de samiska språken på ett brett plan och på olika nivåer, genom bland annat språkvård, revitaliseringsinsatser och stöd till enskilda. Sametingets förvaltning bör förstärkas med ansvar, uppdrag och resurser för alla språkliga funktioner och uppdrag ett samhällsbärande språk kan behöva. Den senaste vetenskapliga under- sökningens visar att de svenska samerna befinner sig i en långt framskriden språkbytes- process. Sametinget anser att ytterligare aktiva revitaliseringsåtgärder bör sättas in för att vända på språkbytesprocessen.

Sametinget har i budgetunderlaget 2018-2020 pekat på behov av utökade resurser till inrättande av fler språkcentra för att stärka alla samiska språk i hela Sapmi. Sametinget ser inledningsvis behov av förstärkning med fyra språkljänster, resurser för språkliga insatser samt att permanenta den verksamhet som Giellagåldu bedriver i projektform. Sametinget anser att behovet att stärka språkarbetet fortfarande är stort och vill påtala vikten av extra medel för att stäkra de samiska språken.

Sametinget saknar resurser för att främja och stärka samiskans användning, samt synliggöra samiskan i samhället. Det finns behov att stärka samiska utbildningsvägar i Sverige för att möjliggöra för samiska språkets fortlevnad. Sametinget har i sitt språkpolitiska

handlingsprogram lyft upp områden som exempelvis stipendieordning för studier i samiska på olika nivåer. Stipendier kan vara ett sätt att öka studiemotivationen och rikta insatser för att i bristyrken säkerställa kompetens i samiska. Stipendieordningar förväntas stimulera till språkstudier, vilket i sin tur bidrar till att fylla det behov språkresurser som finns i samhället på alla samhällsområden. En ramförstärkning om 1 OOOtkr beräknas behövas för att främja och stärka samiskans användning genom stöd på individnivå.⁶

Sametingets intention med kommande sändningstillstånd för public service företag är att avsevärt öka sändningstiden för samiska. Det bör av regeringen säkerställas att resurser avsätts för detta. Att utöka resurserna för samiska i public-service bidrar till Sametingets språkmål om de samiska språkens synlighet vilket ska relateras till Sametingets språkmål om att samiska ska vara ett av Sveriges huvudspråk

Samisk utbildning och undervisning bör prioriteras av regeringen och det bör tillföras resurser för detta. Det är stort behov av att stärka tillgång på läromedel på samiska språken, både inom Sameskolstyrelsens verksamhet och för utbildning därutöver. I Sametingets språkpolitiska handlingsprogram lyfts att Sametinget bör ha det övergripande ansvaret för utvecklandet av läromedel på samiska och att resurser tillförs detta ändamåL

5 Svonni Mikael 2006, Språksituationen för samerna i Sverige, Sami dutkan/Samiska studier

6 Se bilaga Att stärka det samiska språkarbetet

6

Hälsa och omsorg

Samernas hälsorelaterade rättigheter som urfolk

Som urfolk i Sapmi (Sameland, samemas traditionella bosättningsområde) har samerna krav på urfolksrättigheter vilket inkluderar hälsorättigheter. I Förenta Nationernas (FN)

urfolksdeklaration, artiklarna 22-24, anges bland annat att urfolken ska vara skyddade från all form av diskriminering och våldsutsatthet, att urfolken har rätt till den bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa samt möjlighet att påverka sin egen hälsosituation (så långt som möjligt genom sina egna institutioner). Dessutom anges att urfolken har rätt att ta del av hälso- och socialljänster utan någon som helst diskriminering.

FNs granskning av Sverige

FN:s specialrapportör för den mänskliga rätten till hälsa besökte Sverige 2006. I sin officiella rapport noterade specialrapportören att Sverige erkänt samerna som urfolk 1977 men att åtgärder som vore rimliga att vidta för att säkra samemas hälsorelaterade rättigheter

fortfarande tre decennier senare lyste med sin frånvaro. Åtgärder Hunt nämner som rimliga inkluderar bland annat: policys för samisk hälsa inklusive en nationell plan för samers hälsa och personalförsörjning av hälsovårdspersonal med samiskt språk och kultur kompetens, enheter med ansvar för samisk hälsa samt att överhuvud taget stärka kunskapen om samers hälsa. Hunt kritiserar också att det är mycket svårt att kartlägga samemas hälsosituation då svensk lagstiftning inte tillåter registrering av samisk etnicitet. Att det inte går att få fram

"samisk" statistik (på hälsoområdet och andra områden) innebär att samerna blir

systematiskt osynliggjorda som folk i Sverige. Utan grundläggande kunskap om samemas demografi och hälsosituationen blir det mycket svårt att bedöma vilka insatser som vore lämpliga, att genomföra dessa och att utvärdera vilken effekt olika insatser har.

Etnisk diskriminering och hälsa

Relationen mellan hälsa och diskriminering är komplex. Att uppleva sig själv som

diskriminerad är i sig ett hälsoprob lem, samtidigt som upplevelse av att vara diskriminerad är vanligare bland personer med sämre hälsa. Till detta ska läggas att mindre god hälsa kan vara en effekt av diskriminering (på strukturell nivå) utan att individen nödvändigtvis upplever sig vara diskriminerad. För en enskild patient är det förstås svårt eller omöjligt att avgöra om exempelvis vården lever upp till den svenska patientlagens (SFS 2014:821) krav på lika vård för alla.

Sametinget, i enlighet med FN s urfolksdeklaration, menar att samerna måste ges möjlighet att påverka sin hälsa genom sin egen institution -i detta fall Sametinget- som därmed måste få mandat och resurser att arbeta med samisk hälsa. I dagsläget saknas både kompetens och resurser på Sametinget för att ha en realistisk möjlighet att kunna föra dialog med

exempelvis landsting, folkhälsomyndighet och regering kring samers hälsobehov. Vidare menar vi att kunskapsbristen kring hälsosituationen bör åtgärdas genom instiftande av en forskningsenhet med uppdrag att genomföra hälsoundersökningar bland samer, efter

modellen som finns i Norge, där Senter for samisk helseforskning vid Universitetet i Tromsö genomfört två stora befolkningsbaserade hälsoundersökningar i samiska områden. Dessa undersökningar har på ett genomgripande sätt förändrat kunskapsnivån om samers hälsa i Norge.

7

Sametinget kommer även under kommande år att arbeta för att två politiska nämnder bildas med uppdrag att b la ta fram ett hälsopolitiskt handlingsprogram och för ett

utbildningspolitiska handlinsprogram. Idag saknas grundläggande information om samers hälsa och detta kan endast åtgärdas genom riktad forskning vilket även kräver riktade medel för detta.

Kulturarv

Kulturarvet och kulturmiljön skyddas av ett flertal olika lagar och föreskrifter. Bestämmelser om hänsyn och skydd för kulturmiljöer finns bland annat i plan- och bygglagen (PBL), kulturmiljölagen (KML), skogsvårdslagen (SKV) och miljöbalken (MB).

Idag har länsstyrelserna ansvar för det statliga kulturmiljöarbetet i länen och

Riksantikvarieämbetet (RAÄ) ansvarar för frågor om kulturarvet och har enligt KML överinseende över kulturmiljöarbetet i landet. Det innebär bl.a. att utveckla samarbetet mellan aktörer inom området och att analysera konsekvenserna för kulturmiljön av förändringar i samhället.

Riksantikvarieämbetet är också det centrala expertorganet i frågor kring KML och meddelar föreskrifter om hur lagen ska tillämpas. Riksantikvarieämbetet ger vid sidan av de regionala och lokala museerna stöd som central expert inom kulturmiljöområdet. KML är den centrala lagen för kulturmiljövården. KML innehåller bl. a. bestämmelser för skydd av ortnamn, fornlämningar och fornfynd, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen, samt för utförsel och export av äldre kulturföremål. Länsstyrelserna ansvarar för tillämpningen av KML.

Länsstyrelsen har tillsyn över kulturmiljövården i länet kontrollerar att KML följs,

tillstånd, råd och information. Uppdraget består i att skydda, vårda, informera om och öka tillgängligheten till våra fornlämningsmiljöer. Länsstyrelsen kan också bevilja bidrag till vård av särskilt värdefulla fornlämningar, byggnader och kulturlandskap. Länsstyrelserna använder i första hand de lokala eller regionala museerna som stöd i expertfrågor.

Länsstyrelsen prövar ansökningar och ger tillstånd till förändringar i ett fornlämningsområde.

RAÄ och länsstyrelsen får vidta de åtgärder som behövs för att skydda och vårda en

fornlämning. Den som avser att uppföra en byggnad eller en anläggning eller genomföra ett annat arbetsföretag bör i god tid genom att inhämta information från länsstyrelsen ta reda på om någon fornlämning kan beröras av företaget och i så fall snarast samråda med

länsstyrelsen. Ett beslut om arkeologisk utredning samt vem som ska utföra den fattas av länsstyrelsen. Länsstyrelsen ansvarar för att bevaka att riksintressen hävdas och att KML följs.

Kommunerna har ansvar för kulturmiljöfrågor också utifrån bestämmelserna i PBL. Lagen reglerar användning av mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön skall

utvecklas. Inför större förändringar eller ingrepp i kulturmiljön upprättas detaljplaner, som beskriver var, hur och vad det är tillåtet att bygga. skogsstyrelsen har ansvar för att hänsyn tas till övriga kulturhistoriska lämningar i skogsmark enligt skogsvårdslagens 30 §

(1979:429) och att hänsyn tas till rennäringen vad gäller skogsbruk. I dagsläget finns det inga

8

organiserade former för samordning och samråd mellan de statliga myndigheter och bolag som äger och förvaltar mark och kulturmiljöer inom Sapmi.

Övertagandet av samiskt kulturarv

Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda kulturarvet och ansvaret delas av alla.

Sametinget vill ta ett större ansvar för det samiska kulturarvet och vill därför precis som i Norge att Sametinget blir förvaltningsmyndighet för det samiska kulturarvet. Förvaltningen för kulturmiljön i Norge är organiserad så att Riksantikvarien har ett överordnat ansvar men förvaltningen av samiska kulturminnen ligger på Sametinget. Det finns personal på

Sametingets olika lokalkontor och de fungerar som kulturminnesförvaltningarna på fylkeskommunerna (motsvarande länsstyrelserna). Sametinget förestår förvaltningen av samiska kulturminnen enligt kulturmiljölagen och handlägger plan- och byggfrågor- precis som fylkeskommunerna, deras ansvarsområden överlappar varandra. Genom denna samförvaltning får alla röster komma till tals. Det innebär en acceptans att kulturarv kan knytas till olika grupper vilket främjar utveckling, jämställdhet och tolerans. Alla samiska museer i Norge ligger även under Sametinget

Sametingets definition av samiskt kulturarv är att det samiska folkets kultur och historia i en geografisk kontext. Kulturarvet återspeglar en svunnen tid samtidigt som det är basen för ett tankesystem och dagens levande samiska kultur. Kulturmiljön och kulturlandskapet är en del av kulturarvet. Det samiska kulturlandskapet är inte statiskt utan har genomgått stora förändringar. Från början var samerna ett jägar-, fiskar- och samlarfolk som senare övergick till att hålla tamren. Först levde man i intensiv tamrenskötsel med daglig mjölkning av renkorna för att senare övergå till storskalig extensiv renskötsel med fokus på

köttproduktion. Samer har även varit fiskare, nybyggare, jordbrukare, sockenlappar med mera. Därför kan det samiska kulturlandskapet se mycket olika ut och olika samiska grupper kan ha sina egna kulturlandskap, ibland inom samma geografiska område. I det samiska kulturlandskapet finns även spår som inte har lämnats av samer eller samiska näringar. Det samiska kulturlandskapet ska ses som en helhet som består av tre komponenter där alla delar behövs för att bilden ska bli komplett. Om komponenterna betraktas var och en för sig är det inte möjligt att förstå sammanhanget i kulturmiljön.

• Det materiella kulturarvet innefattar alla fysiska spår i landskapet.

• Det immateriella kulturarvet omfattar allt som inte lämnar några fysiska spår; be- rättelser, sägner, platser med speciell betydelse och allt annat som någon måste berätta om. Ä ven traditionell samisk kunskap och samiska språket ingår i det immateriella kulturarvet.

• Det biologiska kulturarvet är den levande delen av kulturarvet som visar hur människan har nyttjat naturen. Exempel är renvallar och barktäkter.

Viktiga utgångspunkter är FN:s urfolksdeklaration, Konventionen om det biologisk mångfald, Konventionen om det immateriella kulturarvet och den Europeiska

landskapskonventionen. Precis som andra folk har det samiska folket också rätt till sina kulturarv.

9

Målsättningen för Sametinget som förvaltningsmyndighet för det samiska kulturarvet är ett långsiktigt hållbart nyttjande av marker och naturresurser inom samiskt område där

utgångspunkten är samisk historia och samisk värdering. Sametinget vill:

• Värna, bevara och synliggöra det samiska kulturarvet

• Stärka kunskaperna om samisk tradition och historia

• Förvalta det samiska kulturarvet med bakgrund av egen historia och egna värderingar

Genom att Sametinget blir förvaltningsmyndighet för det samiska kulturarvet tillförsäkras nuvarande och kommande generationer tillgång till en mångfald av kulturmiljöer. Det bidrar även till Sveriges arbete med att nå miljökvalitetsmålen samt internationella konventioner.

Fördelar med Sametinget som förvaltningsmyndighet för det samiska kulturarvet:

lO

• En tydlig samrådspart vad gäller bland annat samhällsplanering och förvaltning

• Aktuell kunskap om samiskt kulturarv upprätthålls och samlas hos berörda myndigheter, organisationer och allmänheten

• Samiska traditionella kunskaper respekteras och används i ökad utsträckning som underlag för politiska och förvaltningsmässiga beslut

• Principen om fritt och informerat förhandssamtycke (FPIC) kommer att praktiseras

• I det samiska perspektivet är alla frågor miljöfrågor; kultur går inte att skilja från natur, därför får miljöfrågor större utrymme i det övriga samhället

• Information om tillståndet på samiska kulturmiljöer insamlas och kulturmiljöer bevaras, restaureras och förvaltas på rätt sätt

• Möter behovet av att skydda samiska kulturmiljöer

Översikt av Sametingets finansiering (tkr)

ANSLAG (tkr) Utgiftsområde 1 ap.1

ap.12 ap.13 ap.14

Utgiftsområde 17

2017 Utf_all

44079

2 097 16 220 5 661

2018 Prognos

52401

2200 22670 6 000

2019 Beräkning

88 361

2200 22 670 6 000

2020 Beräkning

87 641

2 200 22670 6 000

2021 Beräkning

89101

2200 22670 6 000

anslag 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt

Utgiftsområde 23

anslag 1:22 Främjande av rennäringen m.m.

ap.2 109 110 113 915 165 915 170 915 175 915

11

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Anslagspost

3:1 Sametinget

ap 1

UTÖKNING

FÖRVALTNINGSANsLAG (tkr)

Utökat förvaltninf(;sansla:<

Konsultationsordning Permanent Giellagaldu Språk

] ämställdhet Etiskt råd

Sannin9;skommissionen Hälsa och omsor9:

Samiskt parlamentariskt råd Samisk nationalscen

Samisk idrott

Inrättande av ungdomsförbund Ökad finansiering av folkvalda delen

Summa

2017 Utfall

4 000 2 700

6700

2018 ProR,nos

10 000 5400 l 000

2000

18400

2019 2020 2021

BeräkninR, BeräkninR, Beräkning 12000 12000 12 000 10000 10000 10 000

5400 5400 5 400

l 000 l 000 l 000 l 000 l 000 l 000

500 500 500

800 800 800

2 000 2 000 2000 1760 l 040 2500

1500 1500 1500

35 960 35240 36700 Förklaring tabell ovan: Vid årlig ökning finns siffran i varje års ruta och vid utökning för ett år finns belopp enbart i en ruta.

Kort

presentation av

12

• Utökat förvaltningsanslag - se sid

• Konsultationsordningen

Vid inrättande av konsultationsordningen behöver Sametinget förstärkas med de uppdrag som tillkommer.

• Jämställdhet

Kartläggning av jämställdheten inom det samiska samhället i syfte att ta fram utvecklingsområden samt aktiva insatser. Bilaga Jämställdhet

• Etiskt råd

Ett etiskt råd ska arbeta med att ta fram rådgivande riktlinjer för återföring av mänskliga kvarlevor. Detta ska ske ur ett urfolksperspektiv med historisk och kulturell grund. Bilaga Etiskt råd