• No results found

Gnosjö kommun

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Gnosjö kommun "

Copied!
23
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Dagvattenutredning inför exploatering av ny industrimark, Annelund,

Hillerstorp

Gnosjö kommun

Flygfoto planområde. Hämtad från Eniro karttjänst, 2019.

(2)

Magnus Ottosson, VoS, Handläggare

Peter Sandström, VoS, Uppdragsansvarig/ Granskare

Granskning Namn Datum

Granskad internt Peter Sandström 2019-03-12

Slutprodukt godkänd Peter Sandström 2019-04-05

Revidering

(3)

Innehållsförteckning

1.  BAKGRUND OCH SYFTE ... 1 

2.  OMRÅDESBESKRIVNING ... 2 

2.1.  Orientering ... 2 

2.2.  Topografi och markförhållanden ... 2 

2.3.  Hydrologi och avrinningsområde. ... 5 

2.4.  Befintligt spill- och dagvattensystem ... 6 

2.5.  Miljökvalitetsnormer ... 7 

3.  FÖRÄNDRAD MARKANVÄNDNING ... 9 

4.  DAGVATTENFLÖDEN ... 10 

4.1.  Klimatförändringar ... 10 

4.2.  Förutsättningar och antaganden ... 10 

4.3.  Dimensionerande flöden och erforderliga utjämningsvolymer ... 11 

4.4.  Extrema regn ... 13 

5.  FÖRORDAD DAGVATTENHANTERING ... 14 

5.1.  LOD – Lokalt omhändertagande av dagvatten ... 17 

5.2.  Svackdike ... 17 

5.3.  Fördröjningsyta ... 17 

5.4.  Påverkan på aktuella miljökvalitetsnormer ... 18 

6.  REKOMMENDATIONER ... 19 

(4)
(5)

1. Bakgrund och syfte

Vatten och Samhällsteknik AB har på uppdrag av Gnosjö kommun utfört en dagvattenutredning för fastigheterna Kväsjö 7:1; 2:22 och Hillerstorp 2:69 inom Annelunds industriområde i Hillerstorp. Dagvattenutredningen ska utgöra underlag till framtagande av detaljplan för området.

Utredningen skall möjliggöra exploatering med kompletterande hårdgjorda ytor samt ny- och tillbyggnader av industri och dylika verksamheter.

Dagvattenutredningen syftar till att beskriva dagens dagvattensituation, förändringarna i dagvattenflödet efter att området exploaterats enligt underlag till ny detaljplan samt ge förslag på dagvattenhantering för planerad bebyggelse inom utredningsområdet.

Samtliga nivåer är angivna i RH2000.

(6)

2. Områdesbeskrivning

2.1. Orientering

Planområdet är ca 27,9 ha och beläget i östra delen av Hillerstorp inom Annelunds industriområde. Området omges av riksväg 151 och riksväg 152 i norra respektive östra delen. Områdets yttre gräns utgörs dock av Kävsjövägen i öst samt Järnvägsgatan i söder.

Järnvägen är belägen söder om Järnvägsgatan. I västra delen avskärmas området av ett bostadsområde.

I sydväst, angränsande till avrinningsområdet, återfinns två stycken industrifastigheter, Hillerstorp 2:65 (ca 3,8 ha) och Hillerstorp 2:106 (ca 3,2 ha), som idag huserar företagen Sigharth AB (metalltillverkning) resp. Pulverlacken i Hillestorp AB (lackering) samt MB Shop Design AB (metalltillverkning).

Markområdet består huvudsakligen av gles barrskog. Cirka 16 800 m2 i norra hörnet utgörs av åkermark. Genom området går idag diken samt vatten-, dag- och spillvatten- ledningar för hantering av avlopp från redan befintlig verksamhet och bostadsområde.

2.2. Topografi och markförhållanden

Enligt SGU (2019) utgörs marken främst av mossetorv. I södra, sydvästra och nordvästra delen av området utgörs marken av isälvssediment, sand varav nordvästra delen även innehåller tunna/ osammanhängande lager av torv, se figur 1.

I samband med tidigare detaljplanearbete har en översiktlig grundundersökning genomförts i området av Arne Ohlson konsulterande ingenjörsbyrå AB (dat. 1992).

Enligt undersökning består största delen av området av mossmark med glesa martallar.

Längst i sydost finns en mindre del fastmark med tallskog. Jordlagerföljden består av varierande torvmäktighet på mellan 0,5 och 1,0 m följt av underliggande finsand. I sydvästra delen har även grovsiltig finsand och grovsilt återfunnits på 0,5 – 1,1 respektive 2,3 – 2,8 meters djup. Berget ligger enligt undersökningen mer än tre meter från

markytan.

Markytan är relativt jämn och nivån varierar mellan ca 167 – 168 m.ö.h. med små variationer. Marken har en tendens till en höjd i centrum av området och därefter luta utåt i alla riktningar. Lägsta höjderna återfinns i områdets norra delar samt på befintliga industritomter sydväst om utredningsområdet, se figur 2.

Permeabiliteten i orörd torv kan variera mellan 10-2 – 10-5 . Finsand har permeabilitet 10-4 – 10-6 och grovsilt 10-5 – 10-7.

Inga undersökningar avseende förorenad mark har i skrivandets stund genomförts.

(7)

Figur 1 Jordartskarta och aktuellt utredningsområde. Modifierad från SGU, hämtad 2019.

(8)

Figur 2 Topografisk karta, Lantmäteriet höjdskuggning, hämtad 2019.

(9)

2.3. Hydrologi och avrinningsområde.

Avrinningsområdet tillhörande planområdet definieras utifrån topografiska och tekniska barriärer, såsom dagvattenledningar och diken.

Hillerstorp tillhör huvudavrinningsområde Lagan. Området delas i två delavrinnings- områden, se figur 3, med ”Ovan Fläsebäcken” i norr och ”Mynnar i Bolmån” i söder.

Vattendrag som är recipient för dagvatten från området är Fläsebäcken och Storån, se figur 3. Storån rinner vidare söderut och mynnar ut i Bolmen.

Ytlig avrinning från området sker idag främst med hjälp av diken utmed Järnvägsgatan och Kävsjövägen. De två industritomterna i sydväst avvattnas med hjälp av en större dagvattenledning som passerar genom utredningsområdet österut. Vattnet släpps i dike och leds vidare ner mot Fläsebäcken. Enligt Länsstyrelsen i Jönköping finns inga dikes-/

markavvattningsföretag inom utredningsområdet.

Dagens markförhållanden och markanvändning bedöms ha goda förutsättningar att utjämna nederbörd genom lagring i torv och infiltration. Marken anses ha goda infiltrations-, buffert- och reningsegenskaper.

Grundvattenytan har vid undersökningstillfället (1992) i allmänhet legat runt 0,6 – 0,9 meter under markytan. På grund av undersökningens ålder kan grundvattennivån variera något.

Vad gäller de hydrologiska förutsättningarna saknas tidigare undersökningar.

Figur 3. Översikt av vattenförekomster (ljusblå) och delavrinningsområden (mörkblå) vid

(10)

2.4. Befintligt spill- och dagvattensystem

Inom avrinningsområdet finns idag vatten-, spill- och dagvattenledningar samt diken för hantering av dagvatten från kringliggande vägar, se figur 4.

I området går ett ledningsstråk med trycksatta vatten- och från väst in mot centrum av avrinningsområdet. Därefter bildas en korsning där ett nytt ledningsstråk med vatten- och avloppsledning fortsätter nordväst. Avloppsledningen går under Kävsjövägen och

ansluter in till en pumpstation varefter den delas vidare ut från området. Vattenledningen följer med under vägen och delas vidare längs stråket.

En dagvattenledning följer de två bebyggda industritomterna och ansluter de två

fastigheterna. Därtill ansluts även dagvatten från delar av Kävsjövägen och Järnvägsgatan in till ledningen. Plastledningar från fastigheterna ansluts till en betongledning som sedan leder vattnet sydöst. Ledningen ökar i dimension efter fastigheterna och vid avvattning från vägar avslutas ledningen med en 1000-ledning (hela sträckan i betong). Byggår är 1989 och lutningen i ledningen varierar mellan (-) 0,5 – 1,8 ‰. Ledningens sista sträcka (1000 mm) har en lutning som varierar mellan 0,84 – 1,05 ‰.

Dagvatten från Järnvägsgatan avvattnas med hjälp av rännstensbrunnar och följer sedan en plastledning fram till anslutningspunkt. Delar av Kävsjövägen avvattnas med hjälp av vägdiken som sedan går under vägen och följer ett dike innanför området mot

anslutningspunkten.

Figur 4. Översikt av ledningar & dike, blå – vatten-, röd – spill- & grön – dagvattenledning

(11)

2.5. Miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i 5 kap. miljöbalken.

EU:s vattendirektiv har införts i miljöbalken genom Förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (SFS 2004:660) och i enlighet med detta har Vattenmyndigheten beslutat om miljökvalitetsnormer, förvaltningsplaner samt åtgärdsprogram för i princip alla vattenresurser, såväl yt- som grundvatten. Miljökvalitetsnormerna formuleras för den status som bedöms kunna uppnås och vidmakthållas i vattenresursen. För ytvattendrag är målet att god ekologisk och kemisk status skulle nås 2015 eller i undantagsfall något senare.

Det förväntas att alla verksamheter och samhällssektorer i förhållande till sina respektive belastningar medverkar till att god status kan uppnås. Detta är särskilt lämpligt att beakta i samband med framtagande av en detaljplan och innebär i detta fall rening av dagvattnet från befintlig och planerad ny bebyggelse inom området.

Informationen nedan är hämtad ur Vatteninformationssystem Sverige (VISS) databas (2019).

Utredningsområdet

Utredningsområdet berör vattenförekomsterna Fläsebäcken (SE635469-138527) och Storån (SE635639-138431).

Grundvatten på platsen tillhör grundvattenförekomsten Hillerstorp (SE635647-138501).

Fläsebäcken

Fläsebäcken har måttlig ekologisk status, detta p.g.a. att den hydromorfologiska påverkan har bedömts vara så pass omfattande att förutsättningar för god ekologisk status saknas.

Drygt halva sträckan är rätad/ kanaliserad vilket tros haft en negativ effekt för vattenlevande växter och djur.

Vattenförekomsten bedöms ej uppnå god kemisk status. Detta baseras på en extra- polering av mätdata för kvicksilver, då ingen närliggande förekomst med mätdata hamnar under gränsvärdet, och polybromerade difenyletrar (PBDE).

Uppströms Fläsebäcken återfinns ett naturreservat ”Store mosse nationalpark” som anses ha mycket högt naturvärde. Fläsebäcken börjar i Kväsjön som ligger öster om aktuellt område och rinner sedan söder om Hillerstorp innan den mynnar ut i Storån.

(12)

Storån

Storån har miljöproblem med miljögifter, försurning, flödesändringar samt morfologiska förändringar och kontinuitet.

Vattenförekomsten har klassats med måttlig ekologisk status. Det är bedömning av det särskilt förorenade ämnet zink och klassning av fiskesamhället som gett upphov till statusen. Bedömningen stärks av en omfattande och hydromorfologisk påverkan.

Storån uppnår ej god kemisk status i nuläget. Bedömningen är baserad på en extra- polering av halten kvicksilver i närliggande vattenförekomster (se Fläsebäcken ovan) Storåns avrinningsområde är hårt belastat av tungmetaller. I övre delen (uppströms Hillerstorp) är halterna låga medan i området runt Hillerstorp sker ett tillskott av metaller från antropogena källor.

Grundvatten Hillerstorp

Grundvattenmagasinet är baserat på sand- och grusförekomst. Det finns mycket goda eller utmärkta uttagsmöjligheter i de bästa delarna av grundvattenmagasinet.

Grundvattnet uppnår kemisk status, otillfredsställande. Vid Pelly Industrier AB (Hillerstorp 3:106), sydväst om området, har höga halter av trikloreten uppmäts i grundvattnet under perioden 2004 - 2008. Medelhalten var 2556 µg/l. Gräns för god status går vid 10 µ/l.

(13)

3. Förändrad markanvändning

Aktuellt förslag syftar till att exploatera området för framtida industriverksamhet. Enligt beställarens önskemål har 100% av ytan antagits vara industrimark/ hårdgjord yta.

I tabell 1 redovisas förändringen av ytorna inom avrinningsområdet samt reducerad area före och efter exploatering. Totalt ökar effektiva arean inom planområdet med ca 17,9 ha.

I beräkningssyfte antas ytorna inom avrinningsområdet ersättas från mark till att vara av bebyggelsetyp ”Slutet byggnadssätt med planterade gårdar, industri och skol- områden” med flack topografi.

Tabell 1 Redovisning av nuläge samt framtida markanvändning för avrinningsområde.

Yta (m2) Nuläge Framtid

Total Yta Reducerad area Total yta Reducerad area

Tak 26 800 24 120 26 800 24 120

Asfaltsyta 23 800 19 000 23 800 19 000

Flack

skogsmark 275 000 13 750 - -

Slutet bygg. - - 275 000 137 500

(14)

4. Dagvattenflöden

Dagvattenavrinningens storlek bestäms främst av nederbördens intensitet och

varaktighet, avdunstning, markytans beskaffenhet samt avrinningsområdets storlek, form och lutning. När naturområden bebyggs förändras den naturliga vattenomsättningen.

Vegetationen och de betydelsefulla ytliga marklagren tas bort och ersätts av täckande, vattentäta konstruktioner som byggnader, vägar och parkeringsplatser. Vattenavrinningen från sådana ytor blir i högre grad direkt beroende av nederbörden, den blir snabb och dämpas knappt alls. Borttagandet av naturlig vegetation innebär dessutom att växternas förmåga att ta upp vatten och på annat sätt kvarhålla vatten elimineras. Avdunstningen blir mindre. Följden blir att volymen avrinnande ytvatten ökar.

Dagvattenproblematiken omfattar generellt såväl effektiv bortledning, så att risken för översvämningar minimeras, som utjämning av flödet för att minimera risken för stört- flöden nedströms, samt rening av vattnet.

4.1. Klimatförändringar

SMHI har gjort klimatscenarier för perioden 1961–2100 för Sveriges samtliga län. I rapporten har beräkningar med två olika utvecklingsvägar analyserats fram till seklets slut.

Scenariot RCP4.5 beskriver en framtid med kraftfull klimatpolitik och stora utsläpps- minskningar, men för scenariot RCP8.5 fortsätter utsläppen att öka.

Rapporten visar att ökning av nederbörd är något större för de längre återkomsttiderna.

Skillnaden mellan 10 till 100 års regn är dock i detta fall försumbara.

Årsmedelnederbörden i Jönköpings län väntas öka med 10-20 % till seklets slut.

Nederbörden ökar mest vintertid, i sydvästra delen av länet visar RCP8.5 på nära 50 % ökning. Den kraftiga nederbörden ökar också, maximal dygnsnederbörd kan öka uppemot 20 %.

Antalet dagar med mer nederbörd än 10 mm, vilket innebär stora regnmängder som kan leda till översvämningar, väntas enligt RCP4.5 öka med ca 5 dagar och enligt RCP8.5 öka med ca 8 dagar. Ökningen är störst i sydvästra delen, där Gnosjö kommun tillhör, av länet där det kan röra sig om en ökning på upp till 11 dagar.

Ovan nämnda siffror baseras på medelförhållanden men det är viktigt att komma ihåg att variationen mellan åren kan vara stor, även i ett framtida klimat.

För att kunna möta de större flödena har en klimatfaktor på 1,15 använts för nederbörd med kortare varaktighet än en timme och för övrig nederbörd 1,2. Klimatfaktorn har adderats till framtida flöden.

4.2. Förutsättningar och antaganden

Redovisad dagvattenhantering och ledningsläge/dimension utgör principiella förslag till lösning baserad på det aktuella förslaget där hela eller delar av ytorna ska exploateras för

(15)

industrier o.d. verksamheter. I beräkningarna har även nuvarande avrinning från industrifastigheter och vägbanor tagits med.

Dimensionerande flöden har beräknats med tid-area metoden. Tid-area metoden anses vara mer allmängiltig än den rationella metoden, som annars används, eftersom den mer i detalj utgår från varje delområdes speciella karaktär. Avrinningsberäkningen blir säkrare om hänsyn tas till att olika delytor i området medverkar till avrinningen i en viss uppsamlingspunkt, vid olika tidpunkter efter regnstart. Vidare kan vilket varaktighets- värde som helst större än 3 minuter läggas till grund för dimensionering. Då det är ett relativt stort avrinningsområde där tiden för vattnet att träffa utloppspunkter och fördröjningar varierar mycket anses detta vara den mest lämpade metoden.

Föreslagna dagvattenåtgärder är utarbetade efter att dagvatten från tillkommande hårdgjorda ytor skall fördröjas samt genomgå rening för att aktuella flöden från

respektive fastighet ej ökar vid exploatering samt att respektive verksamhet skall bidra till att miljökvalitetsnormerna ej äventyras.

Vidare bör fördröjning ske på sådant sätt att den befintliga ledningen för utlopp av dagvatten mot Fläsebäcken inte överbelastas.

Beräknade dimensionerande dagvattenflöden för dagens situation är baserade på rationella metoden då knappt 5,1 ha avvattnas från området.

4.3. Dimensionerande flöden och erforderliga utjämningsvolymer

För att skapa underlag för uppskattning av dimensionerande dagvattenflöden och erforderliga utjämningsflöden har dagvattenberäkningar utförts med tid-area metoden vilken beräknats enligt VV Publ. 1990:11.

Avrinningskoefficienter och beräkningsförutsättningar är baserade på Svenskt Vatten1, se tabell 2, 3 och 4.

Tabell 2 Vattenhastighet i ledningar och diken m m (Svenskt vatten, 2016).

Typ av ledning Hastighet [m/s]

Ledning i allmänhet 1,5 Tunnel och större ledning 1,0 Dike och rännsten 0,5

Mark 0,1

Tabell 3 Avrinningskoefficient, typ av yta (Svenskt vatten, 2016).

Typ av yta Avrinningskoefficient

Tak 0,9 Betong- och asfaltsyta 0,8

Park m. rik vegetation 0,1 Odlad mark, gräsyta m.m. 0 – 0,1

(16)

Tabell 4 Avrinningskoefficient, bebyggelsetyp och topografi (Svenskt vatten, 2016).

Bebyggelsetyp Avrinningskoefficient

Flackt Kuperat Slutet byggnadssätt, ingen vegetation 0,7 0,9 Slutet byggnadssätt m. planterade gårdar,

industri och skolområden 0,5 0,7

Öppet byggnadssätt (flerfamiljshus) 0,4 0,6

Radhus, kedjehus 0,4 0,6

Villor, tomter <1000 m2 0,25 0,35

Villor, tomter >1000 m2 0,15 0,25

I tabell 5 redovisas beräknade flöden från avrinningsområdet för ett regn med 20-års återkomsttid och 20 minuters varaktighet för nuläget respektive ett framtida flöde enligt redovisad markanvändning i tabell 1, inklusive klimatfaktor. Intervallet 20-års återkomst- tid har valts för att kompensera för framtiden då 20-års regn väntas falla med intervallet 6 – 10 år under sommaren ända ner till 2 – 4 år under vintern. Därtill har Svenskt Vatten P90 använts för att ta fram dimensionerande återkomsttid. Varaktigheten sätts till 20 minuter då det enligt uträkning med tid-area metoden är det tillfället där rinntiden till den gemensamma utloppspunkten är dimensionerande.

Tabell 5 Aktuella flöden i nuläget, exklusive klimatfaktor, och efter exploatering, inklusive klimatfaktor, samt erforderligt utjämningsbehov

Dimensionerande

flöde Nuläge (exkl.

klimatfaktor) Framtid (inkl.

klimatfaktor) Utjämningsbehov

1245 l/s 3560 l/s 4270 m3

Om utjämningsmagasinet istället dimensioneras efter maximal kapacitet i ledningsnätet, d.v.s. ett utflöde motsvarande 750 l/s, erhålls en maximal utjämningsvolym om ca 3 370 m3, vilket uppnås efter ca 20 min för ett regn med 20 års återkomsttid, se tabell 6. Tabell 6 Aktuella flöden i nuläget, exklusive klimatfaktor, och efter exploatering, inklusive

klimatfaktor, maximalt tillgängligt flöde i ledningsnät samt erforderligt utjämningsbehov baserat på tillgänglig kapacitet.

Dimensionerande

flöde Nuläge (exkl.

klimatfaktor)

Framtid (inkl.

klimatfaktor) Maximalt flöde,

ledningsnät Utjämningsbehov

1245 l/s 3560 l/s 750 l/s 3370 m3

Framräknat utjämningsbehov skiljer sig markant beroende på vilket utflöde som ansätts i ett teoretiskt utjämningsmagasin. Om utflödet ansätts lika med beräknat maximalt flöde från definierat avrinningsområde kommer aldrig fördröjningsytan att nyttjas, annat än i extrema fall. Men en större ledning medför ett ökat flöde vilket kan bli problematiskt nedströms utredningsområdet. Det är inte heller enbart en ökad hårdgörandegrad som leder till ett fördröjningsbehov, hårdgörande av eventuella lågstråk medför att buffert- zonen där dagvatten nu delvis kan fördröjas byggs bort.

(17)

Ansatsen i denna dagvattenutredning är att erforderliga ytor för ett utjämningsmagasin reserveras i planen, varvid en detaljprojektering av ett utjämningsmagasin parallellt med en översyn av kapaciteten i ledningsnätet görs.

Utjämningsbehovet är baserat på ett största utflöde om 750 l/s vilket erhålls för en ledning med dimension 1000 mm i 0,9 ‰, vilket är samma ledningsdimension som den avslutande sträckan på dagvattenledningen som nu avvattnar området och ansluter till Fläsebäcken. Värt att notera är att ledningen redan i nuläget teoretiskt är under- dimensionerad.

4.4. Extrema regn

Med extrema regn menas i det här fallet de regnen som har en återkomsttid som över- stiger 20 år.

En beräkning med rationella metoden har gjorts för regn med 100-års återkomsttid.

Beräkningen är förenklad och kan skilja sig ifrån verkligheten. Därför ska den endast användas i syfte att jämföra de båda återkomsttiderna (20- resp. 100-års regn). Se tabell 7. Tabell 7 Jämförelse mellan 20- resp. 100-års regn.

Dimensionerande

utjämningsvolym Nuläge, 20 års

(exl. klimatfaktor) Framtid, 20 års (inkl.

klimatfaktor) Framtid, 100 års (inkl. klimatfaktor)

1500 m3 4270 m3 7550 m3

Att dimensionera dagvattensystemen utefter dessa regn skulle förmodligen bli mycket kostsamt. Dock bör åtgärder föreslås i samband med projektering av området.

Planering och höjdsättning av tomter och gator ingår inte i aktuellt uppdrag, men mark- planering och höjdsättning kring fastigheter är en viktig faktor för att avledning av dag- och dräneringsvatten ska fungera bra. Tydliga marklutningar behövs ut från byggnader och hårdgjorda ytor. Husen ska placeras så högt att en god vattenavrinning kan fås mot dagvattenledningen. Husets golvnivå bör ligga högre än gatan (ca 50 cm högre enligt Svenskt vatten P105) för att kunna avleda dräneringsvattnet med självfall. Nya byggnader bör dessutom grundläggas med sådan teknik och på sådan höjd att de i princip är

okänsliga för ytvatten som under begränsad tid kan bli stående på tomten. Även höjd- sättning av gatumark/hårdgjorda ytor måste planeras så att dagvattnet kan avledas på önskvärt sätt.

(18)

5. Förordad dagvattenhantering

Inför beräkningen har ett antagande av förändrad markanvändning gjorts, se figur 5. Antagandet går ut på att 100 % av området utnyttjas till industri och hårdgjord yta.

Majoriteten av området som inte infiltreras/ avdunstas på fastighet, avvattnas med ledningar till öppna diken/svackdiken för att sedan ledas till en eller flera fördröjningsytor som fördröjer och renar vattenmassorna. Utloppsflöden ansluts sedan på befintligt dagvattensystem.

Figur 5. Förordad dagvattenhantering. OBS, endast i beräkningssyfte.

På grund av den höga grundvattennivån i området kommer marknivån inom området att behöva höjas. Hur mycket är i dagsläget inte möjligt att säga utan beror främst på placering av fastigheter, vägar och hur ledningssystemen byggs upp. I detta sammanhang bör påpekas att de befintliga industrifastigheterna i sydväst (Hillerstorp 2:65 och

Hillerstorp 2:106) i direkt anslutning till utredningsområdet ligger relativt lågt. Någon form av invallning, dikning och/eller buffertzon kan bli aktuellt för att säkerställa att dagvatten inte leds in på fastigheterna.

(19)

Avledning av dagvatten i slutna system (rör) från större områden utan fördröjning eller infiltration är otidsenlig och utgör en onödig belastning på miljön och medför ofta ökade kostnader. Fördröjning och infiltration kan ske inom olika kategorier, beroende på vart i systemet åtgärder sätts in, se figur 6.

Figur 6. Illustration av olika kategorier av öppna dagvattenlösningar (Svenskt Vatten, P110)

Tidigare tillämpades huvudsakligen LOD, vilket enbart fokuserade på infiltration av dagvatten. LOD visade sig vara ett alltför begränsat synsätt. Tekniken för hållbar

dagvattenhantering fokuserar snarare på att fördröja då infiltration ofta är otillräckligt för kraftigare regn. Exempel på tekniska lösningar inom respektive kategori redovisas i tabell 8.

(20)

Tabell 8 Exempel på tekniska lösningar inom de olika kategorierna (bearbetad från Svenskt Vatten, P105)

Kategori Exempel på teknisk utformning

Lokalt omhändertagande

(Privat mark) Gröna tak

Infiltration på gräsytor Genomsläppliga beläggningar

Infiltration och fördröjning i gräs-, grus och makadamfyllning.

Perkolation Dammar

Uppsamling av takvatten Fördröjning nära källan

(Allmän platsmark) Genomsläppliga beläggningar Infiltration på gräsytor

Infiltration och fördröjning i gräs-, grus och makadamfyllning.

Tillfällig uppdämning av dagvatten på speciellt anlagda översvämningsytor

Diken Dammar Våtmarker Svackdiken Kanaler Trög avledning

(Allmän platsmark) Bäckar och diken Dammar

Våtmarksområden Samlad fördröjning

(Allmän platsmark) Dammar

Våtmarksområden

Hårdgörandegraden inom planområdet blir hög och en majoritet av de hårdgjorda ytorna kommer att utgöras av trafikerade ytor vilka medför ett dagvatten med relativt hög halt av föroreningar.

För att inte öka belastningen till recipienten krävs att åtminstone dagvatten från tillkommande hårdgjorda ytor inom planområdet genomgår någon form av renande åtgärd och inte bara utjämning. Rening föreslås ske inne i avvattningsområdet.

Förslag till dagvattenhantering omfattar följande dagvattenlösningar:

 Lokalt omhändertagande av dagvatten

 Översilningsytor med tillhörande svackdike.

 Fördröjningsyta

(21)

5.1. LOD – Lokalt omhändertagande av dagvatten

Platsspecifika förutsättningar tyder på mindre bra förutsättningar för rening och utjämning av dagvatten genom infiltration. Genomsläppliga jordar kan dock anläggas genom att blanda in mer genomsläppligt material i marken. Detta skall dock vara förenligt sett till eventuellt förorenad mark. Tak kan förses med ”gröna tak” och parkeringsytor kan tillskapas med genomsläppliga beläggningar. Exempelvis kan ”gröna tak” typiskt kvarhålla 5 mm regn. All nederbörd därutöver rinner av. Dessa åtgärder benämns LOD – lokalt omhändertagande av dagvatten. Dock leder dessa lösningar till mer intrikat

dimensionering då det ofta blir många mindre enheter vilka har stort beroende av övriga verksamheters utformning. Vidare ger dessa åtgärder en god utjämningseffekt av årsnederbörden, men utgör normalt sett ett litet tillskott för utjämning av skyfall.

Förordat utjämningsmagasin och svackdike (se nedan) är därav dimensionerat för att omhänderta det samlade överskottet av dagvatten till följd av ökad hårdgörandegrad.

Dränering av husgrunder bör undantas från lokalt omhändertagande av dagvatten av hänsyn till tekniska risker.

5.2. Svackdike

Längs större transportvägar inom området rekommenderas att svackdiken anläggs för att omhänderta överskottsvolymer i händelse av skyfall. Grönstråket föreslås utformas med lokala lågstråk med permeabelt ytskikt och underliggande dränering vilken ansluts till dagvattennätet. Vägbanan utformas med enkelsidigt tvärfall mot lågstråket. Rening sker primärt vid översilning genom gräsbeklädda slänter. Ett vägdike enligt principsektionen i figur 6 klarar att rena och omhänderta ca 0,6 m3/m.

Figur 7. Principsektion vägbana inkl. svackdike.

Som exempel utefter beräkningsmodellen kan ett svackdike uppföras längs med en sträcka om minst 1 100 m vilket då skulle kunna fördröja ca 675 m3.

5.3. Fördröjningsyta

För att fördröja resterande volymer föreslås att en eller flera fördröjningsytor anläggs där vatten kan dämma upp i händelse av skyfall. Fördröjningsytan kan företrädelsevis p.g.a.

markförhållandena och högt stående grundvattenyta utföras som en sedimentationsdamm med en permanent vattenvolym vilken medger ökad rening, men mindre flexibilitet.

Fördröjningsytan kommer då att behöva göras djupare vilket medför att anläggningen breder ut sig. Med hänsyn av områdets karaktär, där farligt gods hanteras frekvent, bör

(22)

Enligt beräkningsmodellen, med föregående antagande gällande svackdike, behövs utbredning av en fördröjningsyta med utjämningskapacitet motsvarande minst 2 700 m3 (inräknat volym i svackdike). Den maximala regleringsamplituden kan antas vara begränsad till en meter på grund av de naturliga förutsättningarna (högt stående

grundvattenyta). Med antagande om genomsnittlig släntlutning inom fördröjningsytan till 1:5 så krävs minst att en yta om 3 150 m2 avsätts för framtida dagvattenhantering.

Även dagvatten från befintliga avvattningsområden (industrifastigheter och vägytor) leds till fördröjningsytan vilket leder till ökad rening av dagvattnet jämfört med dagens situation.

Fördröjningsytan anordnas lämpligen i områdets lågpunkt och i anslutning till befintliga möjligheter att leda bort fördröjt dagvatten till recipient. Ett alternativ är en gemensam fördröjningsyta för hela utredningsområdet, se figur 5. Fördröjningsytan är placerad i områdets lågpunkt i anslutning till befintlig D1000 ledning i sydost. Recipient för allt dagvatten från området är Fläsebäcken (via befintlig D1000 ledning).

Ett alternativ är att anlägga två (eller flera) mindre fördröjningsytor. Exempelvis kan eventuellt en kompletterande yta anläggas längst i norr för uppsamlat dagvatten från de norra delarna av utredningsområdet. Det uppsamlade vattnet skulle i.s.f. eventuellt att ledas åt nordväst och Storån och på ett bättre sätt följa den befintliga situationen och de naturliga förutsättningarna i området. Jämför gräns för delavrinningsområde, se figur 3. Detta förslag skulle sannolikt kunna minska den nödvändiga uppfyllnadsvolymen (framtida marknivåer) jämfört med en samlad fördröjningsyta i sydost. För att säkerställa genomförbarheten behövs dock kompletterande utredning kring markavvattningen nedströms (norr om) utredningsområdet och mot Storån.

5.4. Påverkan på aktuella miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormer för vatten förväntas inte påverkas i någon nämnvärd omfattning med föreslagen dagvattenlösning.

När området bebyggs och hårdgörs, kommer den öppna marken i motsvarande grad att minska. Avvattningen av området kan till viss del påverkas av exploateringen. Dels kommer dräneringen att öka och dels kommer markavvattning att öka, vilket kan påverka grundvattennivåer marginellt i anslutning till byggnader.

Införandet av miljökvalitetsnormer i svensk lagstiftning har inneburit en målsättning att alla måste bidra till att statusen i vattenförekomsterna förbättras, eller i alla fall inte försämras.

När området bebyggs enligt planprogrammet kommer dagvattenmängden att öka.

Genom anpassade svackdiken och en fördröjningsyta bedöms den total påverkan från området på aktuella vattenförekomster vid utbyggnad enligt planprogrammet inte bli större än i dag. Detta under förutsättning att svackdike och fördröjningsytan byggs minst i storlek med ovanstående förslag och att de dimensioneras och utformas enligt

vedertagna metoder för att uppnå god rening. De ska dessutom skötas regelbundet för att upprätthålla god funktion.

(23)

6. Rekommendationer

Marken inom utredningsområdet utgör idag ett naturligt system för infiltration, buffring och rening av dagvatten. I samband med att marken exploateras kommer dessa ytor att bli hårdgjorda med ökad avrinning som följd. Det rekommenderas därför att behålla naturliga förhållanden där så är möjligt. Exempelvis är det en mycket god tanke att behålla en bred korridor med skogsmark mot angränsande bostadsområde i väst.

Utgångspunkten i detta dokument har varit att behålla samma flöde samt samma föroreningsbelastning ut från området som idag. För att detta ska vara möjligt kommer det krävas att diken och fördröjningsyta (ytor) anläggs inom området. Dessa ytor behöver därtill utformas för att ha möjlighet att rena förorenat vatten från vägar och upplags- platser. Det rekommenderas även att en möjlighet till att stänga av hela dagvattensystemet finns vid ett eventuellt utsläpp i samband med olycka el dyl.

För att inte försämra för de redan befintliga fastigheterna rekommenderas i första hand att marken projekteras på ett sådant sätt att avrinning sker bort från fastigheterna. Är detta inte möjligt rekommenderas vidare att någon form av invallning/ dikning sker runt fastigheterna som sedan leds in i det nya systemet. Detta gäller såväl ny exploatering inom utredningsområdet som befintliga lågt liggande fastigheter i närområdet.

Den större dagvattenledningen som passerar genom området idag och med utlopp mot Fläsebäcken föreslås i framtiden spela en stor roll för avledning av utjämnat dagvatten från området. Osäkerheter föreligger kring ledningens skick och lilla lutning bl.a. En kontroll av ledningen bör genomföras. Beroende på resultat kan ledningen eventuellt behöva läggas om för att minska risken för framtida problem.

En kompletterande utredning om avrinningsförhållande norr om utredningsområdet och mot Storån rekommenderas för att belysa genomförbarheten av avledning av del av det framtida tillkommande dagvattenflödet åt detta håll. Sannolikt skulle det kunna finnas flera fördelar med ett sådant förslag.

Jönköping 2019-04-05

Vatten och Samhällsteknik AB

Magnus Ottosson Peter Sandström

granskare

References

Related documents

För att anslutningen till Stora Rörsvägen ska vara trafiksäker bör hastighetsbegränsningen flyttas så att den nya utfarten inryms inom sträckan med 50 km/h och en

SMHI:s prognos för nederbörd visar på ringa (&lt;5 mm) nederbörd kommande 10 dygn omkring Vetlanda (Höglandet) och ännu mindre nederbörd (&lt;2,5 mm) kommande 10 dygn i

Dessa två områden är att skapa trygga och säkra färdvägar för barn och ungdomar till och från skola och andra viktiga mål- punkter, samt att göra samhället tillgängligt

Du får normalt sätta upp ett vanligt staket utan bygglov däremot behövs det oftast bygglov för ett plank eller en mur.. Ett plank kan definieras som inhägnader som är högre än

Eingehende Seen: Götarpssjön Fischarten: Barsch, Hecht und Plötze. Karten-typen: Tageskarte, Wochenkarte

Varje myndighet skall redovisa sitt arkiv dels genom information om vilka slag av handlingar som kan finnas och hur arkivet är organiserat (arkivbeskrivning), dels i en

För barn i förskoleklasser finns ingen lagreglerad skyldighet för kommunen att sörja för skolskjutsning. Här jämställs dock 6-åringar, åk F med elever i åk 1-3 avseende

För att inte öka belastningen till recipienten krävs att dagvatten från tillkommande hårdgjorda ytor inom planområdet genomgår någon renande åtgärd och inte bara