Skönlitteratur för barn i förskolan
En analys av genus
Josefin Erlandsdotter & Linn Windelius
Självständigt arbete – Pedagogik GR (C), 15 hp Huvudområde: Pedagogik
Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: Termin 7 / 2020 Handledare: Lars Sandin
Examinator: Sofia Eriksson Bergström Kurskod: PE202G
Utbildningsprogram: Förskollärare, 210 hp
Förord
Nu har vi äntligen nått slutet på vår utbildning! Efter tre och ett halvt års utmanande men framförallt givande och roliga studier är vi nu klara för det annalkande arbetslivet som legitimerade förskollärare och som avslutning gör vi nu ett fördjupande självständigt arbete.
Vi vill börja med att tacka vår handledare Lasse som genom arbetets gång gett feedback, uppmuntran och stöttning samt flitigt svarat på alla våra frågvisa mejl. Vi vill även tacka vänner och familj som gett oss motivation och tid att sitta med vårt arbete så vi tillslut har kunnat ro detta i land. Avslutningsvis vill vi också sända kärlek och gratulationer till alla våra fina klasskamrater, tyvärr kunde vi inte fira vår avslutning tillsammans på grund av den rådande pandemin men ett stort grattis och lycka till allihop!
Vi hoppas vi ses snart!
Det du nu kommer läsa är en studie i ämnet pedagogik för Förskollärarutbildningen vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Arbetet har pågått under både vår och höstterminen 2020 och har för oss varit mycket givande. Vi valde vårt ämne då vi båda känner ett intresse för just barnlitteraturen och trots att vi först ville avgränsa oss med fokus på språket så tog vår studie en vändning då vi fick upp ögonen för de könsnormer som böckerna bär med sig. Vi vill rikta ett stort tack till de förskolor som försåg oss med boklistor, utan er hade denna studie inte funnits.
Josefin Erlandsdotter och Linn Windelius November 2020
1
Abstrakt
Att ge alla barn rättvisa möjligheter för sin utveckling oberoende av kön är ett av målen i förskolan.
Denna studie har undersökt hur genus gestaltas i barnböcker i förskoleverksamheten genom både en kvantitativ och en kvalitativ innehållsanalys. De aspekter som undersöktes var hur könsfördelningen ser ut samt vilka könsstereotyper som förekommer eller utmanas i ett urval av 20 barnböcker som varit populära detta år i svenska förskolor. Resultatet tyder på en förbättring av könsfördelningen jämfört med utländska studier men kvinnliga karaktärer är underrepresenterade. Det tyder även på att trots att ett flertal könsstereotyper för män och kvinnor utmanas är det fortfarande mer förekommande med könsstereotypa karaktärer. Då studien antar ett social-konstruktionistiskt perspektiv är slutsatsen att barnlitteratur behöver förbättras både gällande könsfördelning och könsstereotyper, för att möjliggöra en förändring i det konstruerade könet och ge barnet i förskolan möjligheter som inte påverkas av kön.
Nyckelord: Barnlitteratur, förskola, genus, könsfördelning, könsstereotyper
2
Innehållsförteckning
Inledning ... 4
Syfte ... 5
Frågeställningar ... 5
Bakgrund ... 6
Definitioner ... 6
Genus ... 6
Jämlikhet och jämställdhet ... 6
Könsstereotyper ... 6
Normer ... 6
Sexism ... 7
Läroplan ... 7
Tidigare forskning ... 7
Könsroller och könsstereotyper ... 7
Könsroller i barnlitteraturen ... 7
Könsfördelning i barnlitteraturen ... 7
Barnböckers inverkan på barnet ... 8
Teoretisk anknytning ... 9
Metod ... 10
Datainsamlingsmetod ... 10
Kvantitativ innehållsanalys ... 10
Kategorier av könstillhörigheter för den kvantitativa studien ... 11
Kvalitativ innehållsanalys ... 11
Urval ... 12
Forskningsetiska överväganden ... 13
Metoddiskussion ... 13
Resultat ... 15
Kvantitativ innehållsanalys ... 15
Analysområde: Omslag ... 15
Analysområde: Huvudkaraktärer ... 16
Analysområde: Biroller ... 16
Analysområde: Bakgrundskaraktärer ... 17
Sammanfattning av analysområden ... 17
Kvalitativ innehållsanalys ... 18
Stereotyper som förekom i böckerna ... 18
Stereotyper som bröts i böckerna ... 20
Diskussion av resultat ... 22
3
Kvantitativ innehållsanalys ... 22
Könsfördelningen mellan huvudkaraktärer ... 22
Könsfördelningen mellan biroller ... 22
Könsfördelningen i barnböcker... 23
Kvalitativ innehållsanalys ... 23
Könsstereotyper i böckerna ... 23
Könsstereotyper som utmanades i böckerna ... 23
Slutsatser ... 24
4
Inledning
Barns förståelse för kön utvecklas tidigt och redan vid treårsåldern kan barnet urskilja sig från det motsatta könet och vid femårsåldern har många barn format sig efter och accepterat de könsstereotyper som finns i samhället. Detta påverkar hur barnet ser sig själv och hur de samspelar med andra barn och vuxna (Kortenhaus & Demarest, 1993; Turner-Bowker, 1996). I ett social konstruktivistiskt perspektiv ser man kön som något vi konstruerar genom sociala processer, vilket även innebär att det konstruerade könet går att förändra (Butler, 2007; Heldin, 2010). Detta är det perspektiv på kön som denna studie antar. Genus är ett relevant ämne som ofta kommer upp i förskolans värld vilket presenteras tydligt i detta utdrag om värdegrunden från Läroplan för förskolan Lpfö 18, där fastställer Skolverket (2018) i sin formulering av grundläggande värden att förskolan ska genomsyras av:
“/…/jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, samt solidaritet mellan människor. Inget barn ska i förskolan bli utsatt för diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck/…/" (Skolverket, 2018. s.5)
Denna målsättning från Skolverket (2018) går att tolka som att en del av genusarbetet i förskolan är just att skapa en miljö där jämställdhet mellan könen ingår och Skolverket (2020) förstärker denna tolkning då de presenterar att brister i genusarbetet kretsar just kring jämställdhet. Skolverket (2018) förtydligar sedan att förskolans uppdrag innebär att barnet ska få samma förutsättningar i miljön oberoende av könstillhörighet och att könsstereotyper inte ska påverka barnets uppfattningar om vilka möjligheter som finns. Skolverket (2018) tar även upp i riktlinjer för normer och värden att barnet aktivt ska få ta del av arbetet med jämställdhet och utveckla nya perspektiv.
När det kommer till forskning om genus har många studier fokuserat på just barnböcker och den könskodning dessa bär med sig, så låt oss ta en närmare titt på barnboken och dess plats i samhället. I Sverige började böcker riktade till barn säljas redan under 1700-talet, men de var mer utformade som läroböcker ämnade att forma barnet utifrån vad som ansågs vara en god vuxen. Den första svenska bilderboken kom inte förrän den senare delen av 1800-talet. Bilderböckerna bar till skillnad från de tidigare böckerna med sig ett innehåll med mer fantasi och med handlingar från olika folksägner (Granberg, 1996).
Idag finns barnböcker i varje förskoleverksamhet i hela landet men hur detta material används och görs tillgängligt för barnet varierar. I vissa verksamheter är barnböckerna placerade på ett sätt där endast pedagogerna har tillgång till dem vilket motiveras med att barn inte kan få förtroendet att samspela fritt med materialet då de kan skada böckerna. Detta görs trots att studier visar att barnen behöver en inbjudande och lättillgänglig miljö för att väcka intresset för läsning och böckers innehåll.
Barnlitteraturen ses som ett viktigt verktyg inte endast för att utveckla barnets omvärldsförståelse utan även för identitetsutvecklingen (Granberg, 1996; Chambers, 2014; Kortenhaus & Demarest, 1993;
Kåreland & Lindh-Munther 2005). Detta perspektiv delas av både Crabb och Marciano (2011) och Turner-Bowker (1996) då de uttrycker att barnböckerna är ett verktyg som socialiserar barnet och påverkar hur barnen samspelar med sin omvärld genom att påverka barns uppfattning om vilka artefakter och aktiviteter de bör delta i beroende på deras könstillhörighet. Exempel på detta är om en flicka upplever att hon borde leka att hon är mamma med dockor medan en pojke kan uppleva att han borde leka polis med leksaksvapen. Dessa barn kan uppleva att det inte är normalt för dem att byta
5 dessa roller. Dessa exempel stämmer även överens med de överförenklade könsstereotyperna som Kortenhaus och Demarest (1993) menar att barnet adopterar genom socialisering. Enligt Kortenhaus och Demarest (1993) hade kvinnliga karaktärers representation i barnböcker ökat under den andra halvan av 1900-talet men de tilldelades fortfarande mer passiva roller än de manliga karaktärerna. Över 20 år senare tyder bland annat Filipovic (2018) studie på att det är tre gånger så många manliga huvudkaraktärer än kvinnliga och även de könsneutrala karaktärerna som illustrerades som djur utan pronomen representerades oftare än kvinnliga karaktärer. Kvinnliga huvudroller är alltså enligt ett flertal källor underrepresenterade och kvinnliga karaktärer presenteras ofta som känsliga, hjälpsamma, försiktiga, tysta och i behov av hjälp från manliga karaktärer (Hedlin, 2010; Kortenhaus & Demarest, 1993; Kåreland, 2005; Kåreland & Lindh-Munther, 2005; Turner-Bowker, 1996).
För att synliggöra varför innehållet i barnlitteratur är ett relevant område för förskolan kan man placera läroplanen i ett läroplansteoretiskt ramverk. Inom läroplansteorin kan läroplanen tolkas som att den existerar på tre olika arenor. Dessa arenor är formuleringsarenan, transformerings och medieringsarenan samt realiseringsarenan. Formuleringsarenan är den process då läroplanen skapas och formuleras.
Transformerings och medieringsarenan är ett stadie då läroplanen tolkas och bearbetas vilket bland annat formar de läromedel som används i verksamheten. Realiseringsarenan är det arbete som sker i verksamheten (Linde, 2012). Valet av barnlitteratur som presenteras i förskoleverksamheten är därav en del av transformerings och medieringsarenan.
Skolverket (2018) har alltså uttryckt vikten av att barnet inte ska bli utsatt för könsstereotyper som påverkar dess utveckling och studier tyder på att böcker socialiserar barnet (Crabb & Marciano, 2011;
Kåreland & Lindh Munther, 2005). Det blir därför av intresse att undersöka hur genus gestaltas i barnlitteratur som blir läst i förskoleverksamheter. Innehållet i dessa böcker kan ses som en del av de tolkningar av läroplanens formuleringar som skett på transformerings och medieringsarenan. Genom att granska det material som presenteras för barnet i förskolan kan det synliggöras om Skolverkets (2018) krav på att barnet inte utsätts för könsstereotyper efterlevs i förskolan, eller om barnen ges uppfattningen att deras möjligheter påverkas av könstillhörighet.
Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka hur Skolverkets (2018) mål om genus i förskolan speglas i den barnlitteratur som blivit vald att läsas i verksamheten.
Frågeställningar
Denna studie består av två delar, en kvantitativ och en kvalitativ. Frågeställning 1, 2 samt 3 hör till den kvantitativa analysen, medan frågeställning 4 och 5 hör till den kvalitativa.
1. Hur ser könsfördelningen ut mellan huvudkaraktärer i barnböcker som blir läst i verksamheten?
2. Hur ser könsfördelningen ut mellan biroller i barnböcker som blir läst i verksamheten?
3. Hur ser den övergripande könsfördelningen ut i barnböcker som blir läst i verksamheten?
4. Vilka könsstereotyper presenteras i barnböcker som blir läst i verksamheten?
5. Vilka könsstereotyper blir utmanade i barnböcker som blir läst i verksamheten?
6
Bakgrund
I denna del lyfts definitioner av relevanta begrepp för läsarens förståelse av denna studie. Det presenteras resultat och slutsatser från forskare om hur genus gestaltas i barnlitteratur samt hur det påverkar barnet. Avslutningsvis förtydligas det social-konstruktionistiska perspektivet som antas i denna studie.
Definitioner
Genus
Genus som begrepp härstammar från engelskans “gender” och började användas inom svensk forskning under 1980-talet (Hedlin, 2006; Hirdman, 1988; Hirdman, 2001; Höglund, 2000; Rubin, 1975).
Att ha ett begrepp som genus är viktigt för att på så sätt utmärka att det handlar om någonting annat än det biologiska könet. Det är nämligen en vanlig missuppfattning att genusperspektiv är detsamma som att fokusera på kön och könsskillnader, men i själva verket handlar det om föreställningar om det kvinnliga och det manliga som finns i samhället och därför innebär ordet genus också att det är samhället i sig och människan själv som studeras (Hedlin, 2010; Hedlin, 2006; Höglund, 2000; Thuren, 2010). Genus är inte någonting statiskt utan snarare en process som kan förändras över tid, genus är alltså någonting vi “gör” och inte någonting vi “är” (West & Zimmerman, 1987).
Jämlikhet och jämställdhet
Det kan ibland uppstå förvirring kring begreppen jämlikhet och jämställdhet, men de har inte överensstämmande innebörd. Jämlikhet syftar på likvärdighet på en större skala mellan olika grupper och kan handla om till exempel ekonomisk bakgrund (Hedlin, 2010). Jämställdhet är enligt Hedlin (2010) strävan efter likvärdiga villkor mellan kvinnor och män och är därför det begrepp som är mest aktuellt för ämnet genus och kommer användas i denna studie.
Könsstereotyper
Könsstereotyper är inlärda och socialt accepterade uppfattningar och generaliseringar om könen, då dessa stereotyper är starkt integrerad i samhället bibehålls och förstärks de konstant och påverkar hur en individs kompetens, beteende och värde uppfattas (Turner-Bowker, 1996). Exempel på könsstereotyper är att kvinnan ses som sårbar och känslosam medan mannen är skyddande och stark.
Könsstereotyper är dock föränderliga vilket blir tydligt av att rosa och blått idag ses som feminint respektive maskulint men tidigare under 1900-talet representerades färgerna tvärtom (Ambjörnsson, 2011; Koller, 2008; Nikolajeva, 2017).
Normer
En norm kan lättast beskriva vad som i det vardagliga samhället uppfattas som det “normala” eller en normalitet. Norm som begrepp används för att skildra både de uttalade och outtalade antaganden om hur människor bör förhålla sig till varandra. Innebörden i begreppet, om vad som anses vara normalt, är inte statiskt utan ändras genom förhandlingar som uppstår i sociala sammanhang (Hellman, 2013).
Barn lär sig väldigt tidigt vilka aktuella normer om de beteenden som tillskrivs flickor respektive pojkar, de lär sig även att det manliga har högre status än de som beskrivs som kvinnligt. Då våra föreställningar om vad som anses vara kvinnligt respektive manligt ständigt produceras och reproduceras av människor så finns det därmed även en möjlighet att förändra vår syn på normer och inte minst könsnormer, det vill säga de normer som tillskrivs respektive kön (Hedlin, 2010).
7 Sexism
Begreppet har sin grund i den engelskspråkiga feministiska rörelsen under 1960-talet. Feminister hade försökt att finna ett begrepp som på bästa sätt kunde beskriva de förtryck som de kämpade emot.
Begreppet syftar till att synliggöra och förklara hur samhällets struktur utgör skillnader mellan könen och kan användas för att undersöka hur genusstrukturen i vårt patriarkala samhälle fungerar, där män som grupp har mer makt och värderas mer än kvinnor som grupp. Sexismen är inbäddat i vår samhällsstruktur och kan därför vara svår att identifiera men den återfinns både i privata miljöer och i offentligheten (Ne, u.å.).
Läroplanen
Skolverket (2018) formulerar sig inte uttryckligen med begreppet genus i läroplanen för förskolan men behandlar ändå ämnet ingående med begreppen kön och jämställdhet för att förtydliga de
värderingar som bör genomsyra verksamheten. Jämställhet mellan könen är något som alla i verksamheten ansvarar för menar Skolverket (2018) vilket de förtydligar med att inget barn ska diskrimineras på grund av sitt kön, och att varje barns möjligheter och utveckling ska främjas utan att påverkas av barnets könstillhörighet. Förskolan ansvarar även för att motarbeta att könsmönster påverkar barnets utbildning och utveckling (Skolverket,2018). Skolverket (2018) visar förståelse för hur barnen blir bemött samt vilka handlingsutrymmen de får, påverkar hur barnet uppfattar vad som förväntas av kvinnor respektive män. De menar att detta motiverar att förskolans verksamhet ska planeras utifrån målsättningen att barn inte upplever att deras kön är avgörande för deras möjligheter.
Tidigare forskning
Könsroller och könsstereotyper
De senaste decennierna har inneburit stora framsteg när det kommer till utbildning, politiskt inflytande och anställning men samhället är fortfarande inte jämlikt trots dessa vinster. Fitzgibbons Shafer och Malhotra (2011) menar att detta delvis beror på könsstereotyper som skapar en bild av kvinnan och mannen som helt åtskilda och olika varandra, dessa stereotyper formar hur människor agerar utifrån sin könstillhörighet vilket bibehåller samhällets syn på könet och dess roll. Denna problematik synliggörs i studier där könsstereotyper påverkar uppfattningen av hur kompetent kvinnan är som anställd, denna inställning visar sig oberoende av hur kvinnan presterar på arbetet. Könsstereotyper blir på detta sätt en inre uppfattning med yttre påverkan på ojämlikheter mellan könen i samhället. För att sträva mot ett jämlikt samhälle behöver könsrollerna som kvinnor och män tilldelas och de könsstereotyper som familj och arbete bär med sig utmanas och förändras (Fitzgibbons Shafer &
Malhotra, 2011).
Könsroller i barnlitteratur
I barnlitteratur är könsnormer integrerad inte bara i handlingen utan även i karaktärerna, deras kroppar och de aktioner de deltar i, ofta presenteras manligt och kvinnligt som motsatser till varandra. Den manliga karaktären får den positivt laddade rollen som den starka och kompetenta hjälten vilket
8 motsvaras av en passiv kvinnlig karaktär i behov av hjälp (Earles, 2017; Sachar, 2012). Enligt Sachar (2012) har barnböcker väldigt sällan kvinnliga karaktärer med självständiga och starka attityder som kan agera som förebilder för unga flickor.
I Crabb och Marcianos (2011) kvantitativa studie undersökte de hur fördelningen mellan manliga och kvinnliga karaktärer som utförde aktiviteter med artefakter förknippade med arbete inom respektive utanför hemmet ser ut. Detta gjordes för att synliggöra hur könsroller gestaltas i prisbelönta barnböcker utgivna med 20 års mellanrum med syftet att se till vilken grad könsroller i barnböcker speglade samhället. Studien av de äldre böckerna visade att kvinnliga karaktärer oftast ägnade sig åt aktiviteter i hemmet medan manliga karaktärer arbetade utanför hemmet med produktion. De senare böckerna visade ingen ökning av kvinnliga karaktärer med aktiviteter utanför hemmet trots att kvinnor under denna tidsperiod arbetade utanför hemmet. De manliga karaktärerna visade inte någon förändring i aktivitet heller trots att antalet män som arbetade utanför hemmet hade minskat. En liknande studie av Poarch och Monk-Turner (2001) där de undersökte vilka artefakter kvinnliga respektive manliga karaktärer illustreras med, fann även att manliga karaktärer inte utför hushållssysslor. Detta tyder på att trots att samhället och könsfördelningen i arbetsmarknaden har förändrats, speglas inte denna förändring i barnlitteraturen (Crabb & Marciano, 2011).
Könsfördelning i barnböcker
Filipovic (2018) Irländska studie av hur könen representeras i barnböcker visade att manliga karaktärer dominerade samtliga undersökta kategorier, av totalt 14 huvudkaraktärer var tio manliga, tre könsneutrala och endast en kvinnlig. Utöver detta visade studien när alla karaktärer i böckerna undersöktes att det var tre gånger fler manliga karaktärer än kvinnliga. Det framkom även att det totalt fanns fler könsneutrala karaktärer än kvinnliga. Med könsneutrala karaktärer syftar Filipovic studie på djurkaraktärer i boken där kön inte angavs. En annan studie där prisvinnande amerikanska barnböcker undersöktes visade även fler manliga karaktärer än kvinnliga då kvinnliga karaktärer representerade 40% av samtliga karaktärer från 22 böcker. Detta jämförde forskarna med äldre studier från sent 70-tal och tidigt 80-tal då kvinnliga karaktärer endast var 22% respektive 26% av alla karaktärer (Poarch &
Monk-Turner, 2001).
Sachar (2012) poängterar att när genus och könsrepresentation i barnlitteratur undersöks förekommer manliga karaktärer mycket mer frekvent än kvinnliga karaktärer vilket inte speglar verkligheten då mängden män och kvinnor i befolkningen är jämn. I Sverige är befolkningen relativt jämn i könsfördelning, som exempel i åldersgruppen 0–4 år finns det idag ungefär 292 000 flickor och 309 000 pojkar (SCB, 2020).
Barnböckers inverkan på barnet
Barnböcker kan fungera som ett verktyg för att hjälpa barn att förstå omvärlden, sig själva samt sin roll i samhället de lever i. Men även om böcker fungerar som en arena för barnets fantasi och utforskande kan de bära med sig könsnormer i bokens handling och karaktärer, som påverkar barnets uppfattning av vad som är normalt och korrekt beteende utifrån barnets könstillhörighet (Crabb & Marciano, 2011;
Earles, 2017; Jabeen, Mehmood & Fiaz, 2014; Ruterana, 2012). Studier visar dock att det inte är så enkelt som att endast erbjuda några normbrytande böcker då barnet tolkar dessa böcker utifrån de könsroller
9 som hen har accepterat som normen. Barnet uppfattar då dessa böcker som en historia som inte är rätt eller som är knasig. Böcker som utmanar könsrollerna handlar i de flesta fall om en karaktär som sticker ut, är utsatt och möter svårigheter på grund av sin olikhet vilket är viktiga ämnen att bearbeta som barn.
Men det kan även sända ett dubbelt meddelande att det är just onormalt och inte något att sträva efter (Earles, 2017).
En studie i Rwanda där barns inställningar till jämställdhet i barnlitteratur undersöktes, visade att både flickor och pojkar reagerade positivt på en normbrytande historia där huvudkaraktären var en kvinnlig hjälte. Samtliga barn i denna studie ställde sig även positiva till att förändra traditionella könsnormer (Ruterana, 2012). Enligt Earles (2017) visar barnet störst respons för böcker med äventyr och spänning och när det finns en kvinnlig kompetent hjälte som presenteras får flickor makt att agera. Earles (2017) utmanar även idéen att pojkar endast gillar äventyr och spänning medan flickor föredrar djursagor och drama. På grund av den stora skillnaden i könsfördelning och de könsstereotyper som barnböcker bär med sig anser Filipovic (2018) att det finns ett ansvar för pedagoger att se över den litteratur som görs tillgänglig för barn i verksamheten och att de är medveten om hur stor inverkan det har på barnets utveckling och uppfattning av sitt kön och förstärka dessa stereotyper i vårt samhälle.
Teoretisk anknytning
Då denna studie har social konstruktivism som teoretiskt perspektiv ger vi nedan en beskrivning av hur könet tolkas inom denna teori, vilka möjligheter för förändring detta innebär samt avslutningsvis en kort sammanfattning av hur denna teori används i studien.
Att konstruera kön är en process vi både omedvetet och medvetet deltar i genom att anpassa oss till rollen som kvinna eller man och därmed bibehåller vi femininitet och maskulinitet. Dessa könsroller är inte biologiska utan något som vi skapar i samspel med varandra (Hedlin, 2010). Könet som en produkt av vår egen konstruktion kan innebära en möjlighet till förändring som följande citat visar:
”Om genus är konstruerat, skulle det då kunna konstrueras annorlunda, eller innebär dess egenskap av konstruktion någon form av social determinism som utesluter möjligheten att påverka och förändra” Butler (2007, s. 57).
Social konstruktivism är en samhällsvetenskaplig inriktning som menar att den verklighet vi lever i är en produkt av interaktion mellan människor och det kollektiva handlandet. I ett socialkonstruktivistiskt perspektiv så erkänner man visserligen det biologiska könet men menar på att de egenskaper som tillskrivs det som anses vara kvinnligt respektive manligt är konstruerat av samhället och det är där ordet genus kommer in i bilden. Genom att anta ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på genus ifrågasätts mönster i det sociala som anses vara det naturliga (Berger & Luckmann, 1966; Butler, 1990;
Butler, 2007; Heldin, 2010; Ne u.å.).
Denna studie är baserad på det social-konstruktionistiska perspektivet att könet är konstruerat och att det därför går att förändra och konstruera på ett annat sätt för att ge barnen i vårt samhälle jämlika förutsättningar. I denna studie innebär det att vi undersöker hur könet konstrueras genom innehållet i barnböcker för att synliggöra det kön som konstrueras i dessa och därmed synliggöra om det krävs en förändring i den barnlitteratur som barn möter i förskoleverksamheten.
10
Metod
Datainsamlingsmetod
Denna studie har både en kvantitativ och kvalitativ ansats liknande Filipovic (2018) studie. Detta motiveras med att tecken på sexism i litteratur kan anta både öppen och dold form. Med öppen form menas till exempel hur många kvinnliga respektive manliga huvudroller representeras, medan dold form syftar på aspekter som ordval och hur olika karaktärer beskrivs utifrån deras könstillhörighet (Nair & Talif, 2010). För att kunna analysera både de öppna och dolda aspekterna behövs olika former av innehållsanalys. Både en kvantitativ där aspekter som könsfördelningen kan undersökas, men även en kvalitativ innehållsanalys som undersöker de ordval och könsnormer som tilldelas karaktärerna (Filipovic, 2018).
En kvantitativ forskningsmetod innebär att samla in fakta i form av numeriska data, det vill säga siffror som går att räkna, kvantitativa data är statisk och strukturerad vilket gör det lätt att mäta och dra slutsatser av materialet. Kvalitativ forskningsmetod däremot handlar mer om att samla in information om ett ämne snarare än att mäta det. Metoden är av en mer tolkande karaktär då informationen kommer ifrån exempelvis människors tankesätt, intryck eller åsikter. Tillsammans utgör kvantitativ och kvalitativ metod ett brett angreppssätt när det gäller samhälleliga undersökningar då de kompletterar varandra på ett givande sätt (Bryman, 2013).
Studien utgår därför från både en kvantitativ och en kvalitativ innehållsanalys av 20 barnböcker som anses vara populära i förskoleverksamheten. Målet med denna analys är att undersöka innebördsaspekten hos barnböckerna, nämligen vad texten och bilderna säger (Bergström & Boréus, 2012). Ett sätt att tolka genus är som en social konstruktion, något som bibehålls både på en strukturell och individuell nivå. I denna studie antar vi ett socialkonstruktionistiskt perspektiv för att undersöka ett material som formar barnets uppfattning av genus i vårt samhälle (Turner-Bowker, 1996). Både omslag, text och bilder har analyserats med fokus på könsfördelningen samt hur genus gestaltas i karaktärerna. Detta görs för att få insikt i de intryck som barnen tar del av i verksamheten. En mindre pilotstudie utfördes för att säkra beslutet om lämpligaste analysinstrumentet för detta då Bergström och Boréus (2012) påpekar att det oftast är för sent att justera kodscheman när studien är igång då det är mycket tidskrävande med manuell kodning.
Kvantitativ innehållsanalys
Den kvantitativa studien fokuserar på fyra analysområden av böckerna där könstillhörigheten av avbildade karaktärer i bild eller text sätts in i tre kategorier av könstillhörighet. Denna fördelning av boken i analysområden görs för att göra det möjligt att se eventuella skillnader i könsfördelningen mellan mer och mindre avgörande roller i böckerna. Motiveringen att dela in böckerna i analysområden är baserad på idén att alla karaktärer i böckerna inte bär samma värde för handlingen vilket gör det viktigt att kunna separera dessa i resultatet (Nikolajeva, 2017). Analysområderna för denna studies kvantitativa analys är; Omslag, huvudkaraktär/er, biroller samt bakgrundsfigurer. Omslag syftar på bokens framsida där bokens huvudkaraktär ofta presenteras. Huvudkaraktär eller huvudkaraktärer definieras som den person eller personer som handlingen kretsar kring. Då denna studie fokuserar på
11 barnlitteratur är det i många fall en kollektiv huvudkaraktär vilket innebär att det är flera karaktärer som klassificeras som huvudkaraktärer (Nikolajeva, 2017). För att avgöra vilken eller vilka karaktärer som i denna analys skulle räknas som huvudkaraktärer togs det hänsyn till ett flertal aspekter, vem som avbildades på omslaget, vem titeln hänvisade till samt vem eller vilka som var mest framträdande i handlingen (Nikolajeva, 2017). Då dessa böcker riktar sig till barn var det även några av böckerna som saknade huvudkaraktärer vilket speglas i resultatet, se tabell 3. Biroller syftar till alla de karaktärer som samspelar med huvudkaraktären i handlingen och i detta område räknade vi med alla de karaktärer som ingick i handlingen antingen genom att bli nämnd eller att de aktivt samspelade med andra karaktärer. Bakgrundskaraktärer är alla övriga karaktärer, de existerar för att berika barnbokens visuella miljö, detta är ett stort område i barnböcker vilket går att se i det höga antalet i tabell 5 (Nikolajeva, 2017).
Den kvantitativa innehållsanalysen utfördes av båda studiepartnerna över videochatt och delades upp i de fyra analysområderna; omslag, huvudkaraktärer, biroller samt bakgrundskaraktärer.
Datainsamlingen genomfördes stegvis utifrån dessa analysområden för varje enskild bok och alla avbildningar av eller omnämnanden i text av en karaktär placerades in i en av följande tre kategorier av könstillhörighet; Kvinnlig, manlig och ospecificerad. Förtydligande av premisserna för dessa kategorier finns i nästa stycke. Kategorierna är placerad i alfabetisk ordning. Datainsamlingen dokumenterades med hjälp av enkla anteckningar där tecknet för venus, mars och oändlighet brukades för att representera könstillhörigheterna på ett sätt som senare skulle vara enkelt att tolka. Efter den kvantitativa datainsamlingen var klar översattes dessa anteckningar till 4 tabeller där resultatet för analysområderna är mer översiktliga för vidare analys. Se tabell 2, 3, 4 och 5 under rubriken Resultat.
För att säkerställa datainsamlingens reliabilitet utfördes den sedan en ytterligare gång samt kontrollerades en tredje gång där eventuella skillnader visats (Bryman, 2013).
Kategorier av könstillhörigheter för den kvantitativa studien
Kvinnlig: Karaktärer med ett feminint tilltalsnamn, titel, pronomen eller om de illustreras med bröst placeras i denna kategori. Exempel på detta är Lisa, mormor och hon.
Manlig: Karaktärer med ett maskulint namn, titel, pronomen eller om de illustreras med ansiktsbehåring placeras i denna kategori. Exempel på detta är Krille, pappa och han.
Ospecificerad: Karaktärer som inte blivit tilldelad ett tilltalsnamn, titel, pronomen eller har ett tilltalsnamn som inte är förknippat till något kön placeras i denna kategori.
Kvalitativ innehållsanalys
Den kvalitativa analysen fokuserar på könsstereotyper vilket innebär att karaktärernas utseende, beteende och de artefakter de samspelar med analyseras. På ett omedvetet plan brukar könsmönstren kunna lysa igenom i bilderböcker genom beteende, färg och form. De könsstereotyper som idag återfinns i barnböcker visar på hur personer förväntas handla utifrån sitt kön under de rådande normer som finns i vårt samhälle (Kåreland, 2005; Nikolajeva, 2017). För att skapa ett analysinstrument som undersöker könsstereotyper har vi utgått från Nikolajevas (2017) tabell och utökat denna för vårt syfte då vi sammanställt andra forskares exempel på hur stereotyperna gestaltar sig (Ambjörnsson, 2011;
12 Koller 2008; Kåreland & Lindh Munther, 2005; Nikolajeva, 2017; Turner-Bowker, 1996).
Könsstereotyperna är som Nikolajeva (2017) påpekar ofta uppbyggda av motsatta parter vilket speglas i tabellen (se tabell 1).
Tabell 1: Könsstereotyper för kvalitativ analys, omarbetad från Nikolajeva (2017)
Till den kvalitativa innehållsanalysen inleddes en pilotstudie av analysinstrumentet över videochatt för att säkerställa att båda parterna analyserade med samma metod samt att analysinstrumentet gav resultat. De övriga böckerna delades sedan upp mellan båda studiepartnerna som sedan analyserade sina tilldelade böcker individuellt. Instrumentet som användes var tabellen om könsstereotyper (se tabell 1) och karaktärerna delades in i kategorierna "stereotyper som förekom" och "stereotyper som bröts".
Anteckningarna från denna datainsamling blev sedan delade mellan parterna och resultatet sammanställdes (se kvalitativ innehållsanalys under rubriken resultat).
Urval
För att säkerställa att denna studie är relevant för förskolan gjordes vad Bryman (2013) kallar för ett målstyrt urval vilket innebär att urvalet väljs ut för att vara så relevant för studien som möjligt. Därför är denna studies urval populära böcker från svenska förskoleverksamheter. Vi kontaktade tre förskolor med ett missiv där vi bad om att få en lista på tio av deras mest populära böcker (se bilaga 1). Vad som avgjorde just populariteten varierade beroende på hur verksamheterna arbetar med läsning och barnlitteratur. Variationen beror på om det är pedagogerna som väljer böcker till högläsning, om barnen får möjlighet att välja till högläsningen eller om barnen självständigt läser. Enligt utlåtanden av dem pedagoger som försåg oss med boklistor framkom det att populariteten berodde på olika aspekter. I ett fall avgjordes populariteten av att de under den gällande perioden hade djungeltema vilket gjorde att det var böcker med detta tema som lästes på avdelningen. En annan av boklistorna utgjordes av böcker
13 som barnen själv angav var böcker dem tyckte om. Den tredje boklistan valdes ut av den pedagog vi kontaktade och speglar därav dennes uppfattning av vilka böcker som är populär. Av dessa 30 böcker valde vi bort böcker som inte fanns tillgänglig att låna på bibliotek eller köpa samt böcker med teckenstöd ämnade för specialpedagogik. Detta resulterade i en lista med 20 böcker varav 17 var ämnad för 3–6 åringar och tre böcker för 0–3 åringar. Dessa böcker fungerar som ett representativt urval av barnlitteratur i svenska förskolor, då samtliga inte går att undersöka i en enda studie (Bryman, 2013).
Urvalet av böcker för denna studie utfördes för en av oss tidigare planerad studie av barnböckers värde för språkutveckling, vilket speglas i vårt missiv (Se bilaga 1), efter ett byte av avgränsning beslutade vi i samråd med vår handledare att urvalet fortfarande var relevant för denna studie. Då denna studies syfte fortfarande undersöker barnlitteratur från förskolans innehåll vilket säkerställs av att urvalet är populära barnböcker från förskoleverksamheter. Vi kontaktade de förskolor som försett oss med listor av böcker för att uppdatera dem om denna förändring.
Forskningsetiska överväganden
Denna studie har under sin gång följt Vetenskapsrådets (2002) forskningsetiska principer.
Informationskravet har vi följt genom att informera våra uppgiftslämnare (förskolorna) om deras roll och villkor för deltagande samt att de deltar av fri vilja. Samtyckeskravet följdes då denna studie fokuserar på litteratur vilken är allmänt tillgänglig och inte privat information som behöver samtycke från författarna. Konfidentialitetskravet följdes då denna studies uppgiftslämnare (förskolorna) inte givit ut någon känslig information men vi har ändå valt att inte ge ut någon information som kan röja dessa. Nyttjandekravet följes då den information och data som samlats in för denna studie inte kommer brukas för något annat syfte.
Metoddiskussion
Denna studies fokus ligger på hur genus gestaltas i barnböcker som läses i förskoleverksamheten. För att säkerställa att detta undersöks med god reliabilitet och validitet har denna studie både en kvantitativ och en kvalitativ ansats på grund av att genus antar både öppen och dold form vilka inte går att synliggöra och analysera med endast en metod. Genom att istället använda sig av två metoder ökar studiens trovärdighet då man får fram data från två olika vinklar som skapar ett brett resultat (Filipović, 2018; Nair & Talif, 2010, Bryman, 2013). Att utföra två olika innehållsanalyser är ett val som kräver mer tid och bearbetning men för att säkerställa ett givande resultat är detta avgörande då genus som Filipovic (2018) påpekar gestaltar sig på olika sätt i litteraturen vilket kräver olika analyser. Bergström och Boréus (2012) argumenterar för att det går att kvantifiera somliga aspekter i en kvalitativ studie men inte till den graden som denna studie krävde för att kunna undersöka både könsfördelning och könsstereotyper. Denna studies dubbla analyser kan därför ses som en styrka.
För att säkerställa denna studies reliabilitet är varje steg av datainsamlingen samt analysprocessen detaljerat beskriven för att säkerställa att vår studie går att upprepa. Studien baseras på 20 barnböcker från tre olika förskolor i olika delar av landet för att säkerställa att resultatet inte endast speglar ett avgränsat område. Antalet böcker avgränsas till 20 på grund av omfånget av denna studie för att säkerställa att datainsamlingen och analysen för varje bok blir grundlig samt möjligheten att analysera samtliga böcker med både kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. All datainsamling utfördes manuellt vilket utsätter studien för den mänskliga faktorn vilket kan vara en svaghet för den
14 kvantitativa analysen. Den kvantitativa datainsamlingen utfördes därför två gånger för att säkerställa resultatets reliabilitet genom att dubbelkolla våra mätningars pålitlighet (Bryman, 2013). Vid skillnader mellan det första och andra tillfället för datainsamling utfördes processen en tredje gång.
En manuell datainsamling krävdes dock på grund av både materialets gränser samt att det inte endast var texten som analyseras utan även illustrationerna. Med materialets gränser syftar vi på att samtliga böcker inte finns tillgänglig som elektronisk resurs. Validiteten av våra mätningar säkerställs av att våra analysinstrument är baserad på liknande tidigare forskningar och resultat från studier med liknande syfte (Bergström och Boréus, 2012). Den kvantitativa analysen innebar en svårighet att kategorisera främst bakgrundskaraktärer då de inte är tilldelad ett namn eller ett pronomen men fortfarande kan vara avbildad med maskulina eller feminina drag/ könskodade kläder. För att undvika det Bergström och Boréus (2012) benämner som tolkningsfrågor baserades den kvalitativa innehållsanalysen på kategorier med tydliga definitioner som återfinns i metodavsnittet. Analysinstrumentet för den kvantitativa innehållsanalysen är baserat på både Filipovic (2018), Poarch och Monk-Turner (2001) samt Sachers (2012) studie då de behandlade könsfördelning i barnböcker. För den kvalitativa analysen utformades ett analysinstrument med flera forskares exempel på könsstereotyper och instrumentet baserades på Nikolajevas (2017) tabell (Ambjörnsson, 2011; Koller, 2008; Kåreland & Lindh Munther, 2005; Turner-Bowker, 1996). Detta gjordes för att minimera risken att den kvalitativa analysen baseras på vår egen upplevelse av könsstereotyper.
För att försäkra att denna studie går att väga mot en rik bakgrund samlades en stor mängd avhandlingar och artiklar om ämnet in i förhand, dessa lästes för att sedan avgöra vilka som var mest relevanta för vår studie. Många av studierna i avsnittet Tidigare forskning är från andra länder men har ändå liknande syfte och resultat. Detta är delvis på grund av att vi hade svårighet att hitta liknande studier som var nygjorda och relevanta samt utförda i Sverige. Detta kan dock ses som en styrka för denna studie då den kan agera som ett svenskt bidrag som framtida studier med liknande syfte kan jämföras mot. Vår ambition är även att denna studie ska bidra till att personal i förskolan blir mer medveten om hur genus gestaltas i barnlitteraturen, samt att detta leder till mer medvetna val av vilken barnlitteratur de väljer att servera barnen i verksamheten.
15
Resultat
Då denna studie har två metoder med två separata datainsamlingar presenteras dessa även separat.
Först presenteras resultatet från den kvantitativa datainsamlingen där könsfördelningen i
barnböckerna undersöktes. I den kvalitativa delen presenteras datainsamlingen av de könsstereotyper som förekom respektive de könsstereotyper som bröts i barnböckerna.
Kvantitativ innehållsanalys
För att synliggöra resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen så tydligt som möjligt presenteras varje analysområde med en egen tabell. Dessa tabeller visar könsfördelningen för varje individuell bok samt en sammanfattning av samtliga böckers resultat för varje kategori av könstillhörighet. Premisserna för de olika kategorierna av könstillhörighet finner ni under rubriken Metod för datainsamling. I slutet av resultatdelen presenteras även en egen tabell med sammanfattningar av könsfördelningen i de 4 analysområdena samt en sammanställning av samtliga områdens könsfördelning för att ge en tydlig överblick.
Analysområde: Omslag
Som tabellen visar var majoriteten av karaktärerna på böckernas omslag av ospecificerad könstillhörighet. Omslagen inkluderade lika många kvinnliga och manliga karaktärer (se tabell 2). Detta kan ses till stor del bero på att omslag inkluderar ett flertal illustrationer av bakgrundskaraktärer.
Tabell 2: Könsfördelning på omslag
16 Analysområde: Huvudkaraktärer
Som tabellen visar är majoriteten av huvudkaraktärerna manlig, nära följt av kvinnliga karaktärer. Den minst representerade könstillhörigheten inom huvudkaraktärer är ospecificerad könstillhörighet (se tabell 3). Detta resultat tyder på att karaktärer av manligt kön tilldelas roller i barnlitteratur med större inverkan på och värde för handlingen i större utsträckning än kvinnliga karaktärer. Ur ett social konstruktivistiskt perspektiv kan detta tolkas som att det fungerar som ett verktyg för att rekonstruera könet och det handlingsutrymmet som könen tillskrivs hos barnen.
Tabell 3: Könsfördelning av huvudkaraktärer
Analysområde: Biroller.
Som tabellen visar är majoriteten av biroller av ospecificerad könstillhörighet. Detta resultat beror till stor del på att de flesta biroller i Stalfelt (2011) inte har ett namn eller pronomen även om de är illustrerad med feminina eller maskulina drag. Denna kategori har i många fall mindre samspel med handlingen än karaktärer från kategorin huvudkaraktärer men biroller är trots det en av kategorierna med mest värde för handlingen. Könsfördelningen mellan kvinnliga och manliga roller i denna kategori visar fortfarande att fler manliga karaktärer tillskrivs dessa roller, vilket på samma sätt som majoriteten av manliga karaktärer i huvudkaraktärer kan påverka barnets upplevda handlingsutrymme på grund av kön och på detta vis fortsätter kön att konstrueras som motsatser.
17 Tabell 4: Könsfördelning av biroller
Analysområde: Bakgrundskaraktärer
Som tabellen visar är majoriteten av bakgrundskaraktärer av ospecificerad könstillhörighet (se tabell 5), detta beror till stor del av att bakgrundskaraktärer inte blir tilldelad ett namn eller pronomen vilket gör deras könstillhörighet svår att kategorisera. De bakgrundskaraktärer som blivit kategoriserad som kvinnlig eller manlig har blivit det på grund av visuella utmärkande drag som t.ex. byst och ansiktsbehåring. Bakgrundkaraktärernas klädsel har inte räknats som en avgörande faktor för kategorisering. Det stora antalet ospecificerade karaktärer beror även på att det i bakgrunden av barnböcker är vanligt med djur eller fantasivarelser.
Tabell 5: Könsfördelning av bakrundskaraktärer
18 Sammanställning av analysområden
Tabellen visar en stor majoritet av karaktärer med ospecificerad könstillhörighet. Detta beror till stor del på det som tidigare nämnts om att kategorisering av bakgrundskaraktärerna blir komplicerat på grund av bristen på namn och pronomen. Översikten visar dock att manliga karaktärer är mer förekommande än kvinnliga i tre av fyra analysområden. Detta kan som tidigare påpekat påverka barnets upplevda handlingsutrymme då manliga karaktärer tillåts mer utrymme och roller av mer värde i barnlitteraturen. Detta speglar det socialt konstruerade könet som behöver konstrueras annorlunda för att möjliggöra den jämställdhet som Hedlin (2010) beskriver.
Tabell 6: Sammanställning av könsfördelning
Resultatet visar tydligt hur könsfördelningen ser ut i analysområderna huvudkaraktärer och biroller samt ger en överblick av könsfördelningen i samtliga böcker både enskilt och sammanslaget. Dessa två analysområden samt översikten av könsfördelning är de områden som denna studie strävar efter att undersöka.
Kvalitativ innehållsanalys
För att tydligt presentera resultatet från den kvalitativa innehållsanalysen har resultatet delats upp i två delar, stereotyper som förekom i böckerna respektive stereotyper som utmanades i böckerna. I båda delarna presenteras de feminina och manliga stereotyperna som förekom eller bröts i böckerna separat. Varje stereotyp följs därefter med kortfattade exempel av hur de gestaltades i böckerna.
Stereotyper som förekom i böckerna
Feminint kodade stereotyper som förekom hos kvinnliga karaktärer
Vackra/söta, exempel; I Kotten, Grisen och lilla vännen, säger Grisen att lilla vännen är den sötaste som Grisen mött (Andersen, 2013). I Även prinsessor pruttar beskrivs prinsessorna som vackra och underbara (Branman & Zilberman, 2014).
Emotionella, exempel; I Ella och Noa glass på en onsdag är Ella orolig och rädd för att bryta regler (Edvardsson & Samlen, 2018). I Den underbara familjen kanin och monstret i skogen gråter det kvinnliga monstret (Björnstjerna, 2007). I Kotten, Grisen och lilla vännen uttrycker både Kotten och lilla vännens mamma oro, lilla vännen är både rädd och ledsen (Andersen, 2013).
Omtänksamma/ omsorgsfulla,exempel; I Ella och Noa glass på en onsdag, visar Noas mormor omtanke då hon lägger sig på golvet bredvid Ella och låter Ella bearbeta sin oro av att följa med Noa hem (Edvardsson & Samlen, 2018). I Kotten, Grisen och lilla vännen visar Kotten omsorg då hon tar in lilla vännen i sitt hem, matar henne och hjälper lilla vännen att hitta sin mamma (Andersen, 2013). I Filippa och morfar hoppar studsmatta, hjälper Filippa sin morfar att plocka taggar ur sin rumpa efter han landat i rosenbuskar (Berghagen, 2017).
19 Sårbara, exempel; I Kotten, Grisen och lilla vännen, har lilla vännen tappat bort sig och är därför ledsen och i behov av hjälp (Andersen, 2013).
Försiktiga, exempel; I Ella och Noa glass på en onsdag är Ella försiktig och motsträvig att bryta mot oskrivna regler från hennes vardag (Edvardsson & Samlen, 2018). I Bosse & Bella och trumpna Donald, är Bella försiktig i sitt samspel med de andra karaktärerna och viskar till Bosse för att inte bli hörd (Gahrton
& Eriksson, 2018).
Rosa/röd, exempel; I Även prinsessor pruttar illustreras prinsessorna i rosa och röda klänningar (Branman
& Zilberman, 2014). I Bosse & Bella och trumpna Donald, bär fröken Isabell rosa tights (Gahrton &
Eriksson, 2018). I En tiger i trädgården har Noras mormor på sig en rosa topp (Stewart, 2017). I Den underbara familjen kanin och monstret i skogen är mamma kanin klädd i endast ett rött förkläde (Björnstjerna, 2007). I Kotten, Grisen och lilla vännen bär Kotten rosa klänning (Andersen, 2013). I Rätt lätt, om barnets rättigheter, illustreras en kvinnlig fröken i rosa kläder (Swärd & Landgren, 2019).
Hushållssysslor,exempel; I Kotten, Grisen och lilla vännen, utför Kotten flera olika sysslor i hemmet, som matlagning och stickar kläder till sitt barn (Andersen, 2013). I Åse och grodan lagar mamman mat, dukar och syr (Olsson & Ramel, 2019).
Trädgårdsarbete, exempel; I Filippa och morfar hoppar studsmatta, illustreras den kvinnliga grannen i sin trädgård och utför trädgårdsarbete (Berghagen, 2017).
Bakning, exempel; I Bosse & Bella och trumpna Donald bakar två kvinnliga fröknar kanelbullar med barnen (Gahrton & Eriksson, 2018). I Filippa och morfar hoppar studsmatta har Filippas mamma bakat bullar (Berghagen, 2017).
Barnomsorg, exempel; I Ella och Noa glass på en onsdag bor Ella med sin mamma och Noa med sin mormor, inga män nämns (Edvardsson & Samlen, 2018). I En tiger i trädgården, är Nora hos sin mormor (Stewart, 2017). I Kotten, grisen och lilla vännen tar Kotten hand om sin bebis och tar även in ett borttappat barn (Andersen, 2013).
Städerska,exempel; I Bosse & Bella och Trumpna Donald, illustreras en kvinnlig fröken som skurar samt en annan kvinnlig fröken som dammsuger (Gahrton & Eriksson, 2018). I Hårboken dammsuger en äldre kvinna (Stalfelt, 2011).
Maskulint kodade stereotyper som förekom hos manliga karaktärer
Känslokalla,exempel; I Klackodilen blir Krille retad av två hyenor som hotar att berätta för alla att Krille bär klänning och klackar och skrattar åt Krilles förtvivlan (Laberis & Willis, 2018).
Aggressiva, exempel; I Bosse & Bella och trumpna Donald, skriker Donald mycket på de andra barnen (Gahrton & Eriksson, 2018). I Sagan om den underbara familjen kanin, möter lillebror en vresig tomte som skäller på honom och ser sur ut (Björnstjerna, 2007).
Rovgiriga,exempel; I Bosse & Bella och trumpna Donald, hjälper Donald inte till att baka men stjäl sedan alla kanelbullar och äter upp dom (Gahrton & Eriksson, 2018). I Halvan, här kommer polisbåten, har två pojkar stulit en motorbåt för att imponera på sitt kvinnliga sällskap (Norlin & Burman, 2006).
20 Skyddande, exempel; I Klackodilen hjälper Krilles vän Gupp honom att skapa en pjäs innan helgen för att skydda Krilles rykte (Laberis & Willis, 2018). I Filippa och Morfar hoppar studsmatta är brandmannen en man (Berghagen, 2017).
Självständiga, exempel; I Bosse & Bella och Trumpna Donald, står Bosse upp mot Donald vid flera tillfällen och låter sig inte styras (Gahrton & Eriksson, 2018).
Ledare, exempel; I Bosse & Bella och trumpna Donald, leder Donald två andra barn att bygga en mur (Gahrton & Eriksson, 2018). I Sagan om den underbara familjen kanin blir lillebror ledd av Tomten genom skogen (Björnstjerna, 2007).
Blå,exempel; I Bosse & Bella och trumpna Donald, är Bosse klädd i en blå och vit tröja (Gahrton & Eriksson, 2018). I Sagan om den underbara familjen kanin har pappa kanin på sig ett blått förkläde (Björnstjerna, 2007). I Även prinsessor pruttar är pappan klädd i en blå och grön skjorta (Branman & Zilberman, 2014).
Polis,exempel; I Halvan, här kommer polisbåten, är den manliga huvudrollen samt en manlig biroll poliser (Norlin & Burman, 2006). I Kurt och Kio vill ha koja är en manlig biroll polis (Adbåge, 2009).
Stereotyper som bröts i böckerna
Feminint kodade stereotyper som bröts av manliga karaktärer
Vackra,exempel; I Klackodilen beskrivs Krille som vacker då han har på sig en röd klänning, klackskor och pärlor som han känner sig vacker i (Laberis & Willis, 2018).
Emotionella, exempel; I Sagan om den underbara familjen kanin är lillebror kanin både rädd, glad och ledsen (Björnstjerna, 2007).
Omtänksamma/Omsorgsfulla, exempel; I Bosse & Bella och trumpna Donald visar Bosse omtanke för sin lillasyster men även för miljön då han försöker övertyga Donald att endast lampor man behöver i stunden ska vara tända (Gahrton & Eriksson, 2018). I Sagan om den underbara familjen kanin ger tomten en kanelbulle till lillebror för sin resa hem (Björnstjerna, 2007). I Klackodilen bor Krille med sin pappa som pussar och kramar Krille varje kväll vid läggdags (Laberis & Willis, 2018).
Sårbara, exempel; I Sagan om den underbara familjen kanin är lillebror kanin försiktig och rädd i den fruktansvärda delen av skogen och är väldigt rädd för monstret i skogen (Björnstjerna, 2007). I Klackodilen är Krille krokodil orolig över hur hans pappa ska reagera på att se Krille i klänning och tror att pappan kommer sluta tycka om honom (Laberis & Willis, 2018).
Röd, exempel; I Sagan om den underbara familjen kanin bär pappa kanin ett rött förkläde när han lagar mat (Björnstjerna, 2007). I Klackodilen har Krille krokodil på sig en röd klänning och röda klackskor (Laberis & Willis, 2018). I Filippa och morfar hoppar studsmatta är morfar klädd i en röd skjorta (Berghagen, 2017). I Jakten är den kvinnliga huvudkaraktären helt röd (Borell, 2016).
Hushållssysslor,exempel; I Sagan om den underbara familjen kanin lagar pappa kanin mat (Björnstjerna, 2007).
21 Barnomsorg,exempel; I Klackodilen bor Krille med sin pappa (Laberis & Willis, 2018). I Filippa och morfar hoppar studsmatta blir Filippa passad av sin morfar under dagen (Berghagen, 2017). I Bosse & Bella och trumpna Donald blir Donald hämtad från förskolan av sin pappa (Gahrton & Eriksson, 2018). I Rätt lätt, om barnets rättigheter illustreras pappor på utflykter med sina barn (Swärd & Landgren, 2019).
Maskulint kodade stereotyper som bröts av kvinnliga karaktärer
Aggressiva,exempel; I Sagan om den underbara familjen kanin är mamma kanin arg på lillebror kanin när han kommer hem och skäller på honom (Björnstjerna, 2007).
Självständiga,exempel; I Ella och Noah glass på en onsdag, är Noas mormor en kvinna som inte gillar att följa andras regler, hon sitter på bordet, serverar glass till middag och häller ut lego på sitt golv utan att städa upp (Edvardsson & Samlen, 2018). I En tiger i trädgården hälsar Nora på hos sin mormor, mormoderns karaktär agerar självständigt utan en ”morfar karaktär” (Stewart, 2017).
Äventyrliga, exempel; I En tiger i trädgården ger sig Nora ut i sin mormors trädgård i jakt på stora trollsländor, en sur isbjörn och en tiger (Stewart, 2017).
Blå, exempel; I En tiger i trädgården har huvudkaraktären Nora på sig en blå klänning (Stewart, 2017). I Filippa och morfar hoppar studsmatta är Filippa klädd i blått (Berghagen, 2017). I Åse och grodan är Åse klädd i blått (Olsson & Ramel, 2019).
Polis, exempel; I Halvan, här kommer polisbåten, har huvudkaraktären Halvan en kvinnlig kollega som också är polis (Norlin & Burman, 2006).
22
Diskussion
Kvantitativ innehållsanalys
Könsfördelningen mellan huvudkaraktärer
De böcker som analyserades i denna studie visade störst antal manliga huvudkaraktärer, de kvinnliga huvudkaraktärerna var dock fler än de ospecificerade, vilket skiljer sig från resultatet i tidigare studier (Filipovic, 2018). Resultaten från denna studie visar en jämnare fördelning mellan manliga och kvinnliga huvudkaraktärer än Filipovic (2018) studie där resultatet visade tio manliga huvudkaraktärer och endast en kvinnlig. Denna studie resulterade i 33 huvudkaraktärer varav 14 manliga och tolv kvinnliga, vilket kan tolkas som att könsfördelningen mellan barnböcker har förbättrats de senaste åren. Hänsyn måste tas till att Filipovic (2018) studie är irländsk och därför inte speglar barnlitteratur i den svenska förskolan, men ger ändå insikt i hur könsfördelningen i barnböcker kan se ut under de senaste åren. Trots att fördelningen mellan kvinnliga och manliga huvudkaraktärer kan verka ha förbättrats är den fortfarande inte jämställd. Vi kan spekulera att detta kan bero på att denna studie endast undersöker ett urval av 20 barnböcker men då inga andra studier vi funnit tyder på en jämställd könsfördelning eller en könsfördelning där kvinnliga karaktärer är majoriteten verkar detta osannolikt.
Denna återkommande prevalens av manliga karaktärer går dock att tolka som en produkt av det konstruerade könet där maskulinitet tillskrivs mer utrymme i barnböcker då de könsstereotyper som förknippas med män ses som mer passande för en spännande handling (Hedlin, 2010; Earles, 2017;
Sachar, 2012).
Utöver de manliga och kvinnliga huvudkaraktärerna visade resultatet av denna studie även sju huvudkaraktärer med ospecificerad könstillhörighet. Det går att fråga sig om det ens finns ett behov för könstillhörighet och pronomen i barnböcker, när det viktiga är att barnet kan identifiera sig med karaktärerna för att stötta deras identitetsutveckling. Men barnböckerna är både ett instrument för att ge barnen insikt om sig själva, sin omvärld samt hur dom passar in i den världen (Granberg, 1996;
Chambers, 2014; Kortenhaus & Demarest, 1993; Kåreland & Lindh-Munther 2005). Barnet kommer fortfarande vara en del av en värld där kvinnligt och manligt existerar. Poängen med att anta ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och ifrågasätta det konstruerade könet är inte att radera dess existens, utan att ifrågasätta dess premisser. Genom att utmana och utöka idéen av vad manligt och kvinnligt är kan möjligheterna för barnets utveckling utökas också, vilket kan tolkas som Skolverkets (2018) målsättning. Det betyder heller inte att karaktärer utan könstillhörighet saknar något som barnet behöver då det finns individer som identifierar sig som icke binära vilket barnet också kan stötta barnets identitetsutveckling (Berger & Luckmann, 1966; Butler, 1990; Butler, 2007; Heldin, 2010; Ne u.å).
Könsfördelningen mellan biroller
Majoriteten av biroller var av ospecificerat kön, med 123 biroller av ospecificerat kön av totalt 191 biroller. Detta beror till viss del på att barnböcker ofta har djur och fantasivarelser som biroller vilka ofta tilltalas med könsneutrala och ibland unika namn istället för pronomen. Detta resultat skiljer sig från Filipovic (2018) där manliga karaktärer dominerade samtliga kategorier som undersöktes.
Resultatet visar att det fortfarande förekommer fler manliga än kvinnliga biroller då 37 biroller var manliga medan 31 var kvinnliga. Skillnaden kan ses som liten men könsfördelningen tyder
fortfarande på en underrepresentation av kvinnliga karaktärer. Både Sachar (2012) och Earles (2017)
