• No results found

Yngre människor med hemtjänst: Upplevelsen av att vara under 65 år och i behov av stöd och hjälp från hemtjänsten.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Yngre människor med hemtjänst: Upplevelsen av att vara under 65 år och i behov av stöd och hjälp från hemtjänsten."

Copied!
40
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper

Social omsorgsvetenskap

Maria Eriksson och Linda Malm

Yngre människor med hemtjänst

Upplevelsen av att vara under 65 år och i behov av stöd och hjälp från hemtjänsten

Younger people with home care

Experience of being younger than 65 years and in need of public home care

Examensarbete 15 hp C-uppsats

Datum/Termin: HT-2008 Handledare: Mona Sundh Examinator: Berith Nyqvist Cech

(2)

Förord

Denna C-uppsats är en del i vår utbildning på det sociala omsorgsprogrammet vid Karlstads universitet. Arbetet har tagit mycket tid och energi, men vi har erhållit värdefull kunskap och erfarenhet som vi kommer att ha nytta av som sociala omsorgsvetare.

Vi vill börja med att tacka de intervjupersoner som medverkat i studien. Utan er hade inte vårt examensarbete kunnat genomföras!

Vidare vill vi tacka personal vid Karlstads universitet: vår handledare Mona Sundh för att du givit oss värdefulla synpunkter och stöttning under processens gång. Camilla Grönvall för att du har hjälpt oss att granska uppsatsens text. Eva Olsson för att vi fick låna diktafonen av dig.

Vi vill även tacka biståndsbedömarna i X kommun för hjälp med urval och information.

Även tack till våra familjer för stöd under tiden som vi arbetat med uppsatsen.

Slutligen vill vi tacka varandra för ett utmärkt samarbete!

Linda och Mia

(3)

Sammanfattning

Syftet med studien är att belysa hur människor med funktionsnedsättning upplever att vara i behov av stöd och hjälp för att klara vardagliga göromål. Därtill syftar studien till att undersöka hur denna målgrupp upplever att de kan påverka utformningen av hemtjänstinsatserna och i så fall på vilket sätt?

För att besvara syftet och fånga människans egen upplevelse användes kvalitativ metod i form av intervjuer. Studiens resultat bygger på fem intervjuer med människor i varierande ålder och med olika funktionsnedsättningar. Gemensamt för intervjupersonerna är att de alla har hjälp från hemtjänsten.

I analysfasen framkom fyra huvudkategorier: ”upplevelser av påverkansmöjligheter”,

”självständighet och beroende”, ”anpassning” samt ”strategier”. Utifrån dessa kategorier diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning gällande människor i behov av stöd och hjälp. Därtill har teorier använts för att försöka förklara det resultat som framkommit vid genomförandet av studien. Bland annat så förs resonemang omkring hur individualismen i vårt moderna samhälle påverkar en människa med funktionsnedsättning som är i behov av stöd och hjälp.

Resultatet från studien visar att det finns vissa faktorer som har större betydelse än andra för hur den enskilde upplever att vara i behov av stöd och hjälp från hemtjänsten. Det kan till exempel handla om huruvida funktionsnedsättningen är medfödd eller förvärvad. I studien framkom att den tydligaste strävan efter självständighet kan ses hos dem som upplever beroendet till hemtjänsten som mest påfrestande.

Abstract

The aim of this study was to explore how people with disabilities experience to be in need of support and help to cope with everyday tasks. The aim was also to study if they feel that they can influence the design of the home help and, if so, how?

To answer the purpose and in order to capture the man's own experience qualitative methodology was used, and interviews were carried out. The result of the study is based on five interviews with people of different ages and with various disabilities. Common to all interviewees was that they all have help from home care.

The analysis revealed four main categories: “perceptions of influence”, “independence and dependence", "adaptation" and “strategies". From these categories the results are discussed in relation to previous research about people in need of support and help. In addition, the theories used to explain the results of the study which obtained during implementation.

Among other things, so the argument about the individualism in our modern society, affecting people with disabilities in need of support and assistance.

Results of the study show that there are certain factors that are more important than others for the experience of having public home care. It is a matter of whether the functional limitation is congenital or acquired. It appears that the obvious desire for independence can bee seen by those who experience addiction to home care as most stressful.

(4)

Förord

Sammanfattning/Abstract Innehållsförteckning

1 Inledning ...5

1.1 Bakgrund ...5

1.1.1 Vår målgrupp ...6

1.2 Lagstiftning kopplad till ämnet ...7

1.3 Begreppsdefinitioner ...7

1.3.1 Begreppen beroende och självständighet...7

1.3.2 Begreppet funktionsnedsättning ...8

1.3.3 Begreppet hemtjänst ...8

1.4 Studiens syfte ...9

1.5 Val av perspektiv ...9

2 Tidigare forskning och teoretiskt perspektiv ... 10

2.1 Tidigare forskning ... 10

2.1.1 Medbestämmande och påverkan ... 10

2.1.2 Anpassning ... 11

2.1.3 Socialt nätverk ... 12

2.1.4 Strategier för att bibehålla självständigheten ... 12

2.1.5 Beroende och oberoende... 13

2.2 Teoretiskt perspektiv ... 14

2.2.1 Rollteori ... 14

2.2.2 Coping ... 15

2.2.3 Det moderna samhället och individualisering... 15

3 Metod ... 17

3.1 Motivering av metodval ... 17

3.2 Validitet och generalisering ... 17

3.3 Undersökningsgrupp och urval ... 17

3.4 Datainsamling ... 18

3.5 Bearbetning och analys ... 19

3.6 Forskningsetiska aspekter ... 20

4 Resultat ... 22

4.1 Beskrivning av intervjupersonerna ... 22

4.1.1 Sammanfattande bakgrundinformation ... 22

4.2 Huvudkategorier ... 23

4.2.1 Upplevelser av påverkansmöjligheter ... 23

4.2.2 Självständighet och beroende ... 24

4.2.3 Anpassning ... 25

4.2.4 Strategier ... 26

5 Slutdiskussion ... 30

5.1 Metoddiskussion ... 30

5.2 Resultatdiskussion ... 31

5.2.1 Individualisering och rollteori ... 31

5.2.2 Självständighet och beroende ... 32

5.2.3 Påverkansmöjligheter ... 33

5.2.4 Anpassning ... 34

5.2.5 Strategier ... 34

5.3 Slutsats ... 35

6 Källförteckning ... 36

7 Bilagor ... 38

(5)

5

1 Inledning

Vi närmar oss nu slutet på vår utbildning i social omsorgsvetenskap och får, i och med detta examensarbete, möjlighet att pröva och utveckla vår kunskap. Samtidigt får vi ökad förståelse för en del av de människor vi kommer att möta i vår yrkesroll som sociala omsorgsvetare.

Social omsorg för oss handlar om omsorg människor emellan, det behövs relationer med andra människor för att ge, ta och uppleva omsorg. Det betyder även att samhället skall verka för att utsatta grupper och svaga individer får det stöd och den hjälp som denne är i behov av.

Det kan vara allt ifrån den äldre människan som behöver bo på särskilt boende till den yngre människan som behöver stöd och hjälp på grund av missbruk.

Intresset för, personer under 65 år som har stöd och hjälp från hemtjänsten, har väckts hos oss då vi arbetat inom omsorg och vård. Denna målgrupp är, enligt oss relativt osynlig i dagens samhälle, vilket också bekräftas genom att mestadels av den forskning vi funnit omkring hemtjänst handlar om gruppen äldre, det vill säga personer över 65 år. En annan anledning till intresset för denna målgrupp är att vi tror att det är en grupp som hamnar mellan stolarna, då de varken har rätt till insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, 1993:387) eller tillhör gruppen ”äldre” människor, vilket är den grupp som det enligt oss, i första hand associeras till då begreppet hemtjänst diskuteras.

I det inledande avsnittet här nedan presenteras en översikt av det studerade området för att ge läsaren en introduktion till det ämne studien belyser.

1.1 Bakgrund

Att som äldre få hjälp i hemmet genom kommunala omsorgstjänster är något som varit möjligt bland alla samhällsklasser i ungefär 50 år i de nordiska länderna. Innan dess bedrevs hemhjälpsverksamhet av ideella organisationer, till exempel Röda Korset. Hemtjänstens framväxt bidrog till en större valfrihet bland de hjälpbehövande, som nu kunde bo kvar i sina egna hem utan att, som tidigare, vara beroende av hjälp från sina barn. Det har även funnits kommunal hemhjälp för barnfamiljer vilken utförde de hushållssysslor som modern inte hann med då hon tog hand om barnen (Szebehely, 2003). I denna studie riktas uppmärksamheten mot ”yngre” personer som har hemtjänstinsatser.

Vi har valt att studera hur personer mellan 18 och 64 år upplever att vara beroende av hjälp från hemtjänsten för att klara sin vardag. I oktober 2007 fanns det i Sverige drygt 153 700 personer över 65 år som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende (Socialstyrelsens statistikdatabas, 2008). Vid samma tidpunkt fanns 16 800 personer under 65 år som var beviljade hemtjänst i sina ordinarie boenden i Sverige (Socialstyrelsen, 2008). Hur kommer det sig då att denna grupp inte uppmärksammas mer vare sig i media, forskning eller litteratur då den ändå är relativt stor? I den kommun som vår studie genomförts (X kommun) finns det i dagsläget 192 personer under 65 år som har hjälp från den kommunala hemtjänsten (ansvarig tjänsteman i X kommun, 14 november, 2008).

Hemtjänstinsatserna i X kommun är anpassade efter äldre människors behov enligt ansvarig tjänsteman i X kommun (a.a.). Denne menar att vår målgrupp befinner sig i en aktivare ålder, där kommunens insatser inte alltid räcker till. Detta kan till exempel handla om att vid utflykter behöva stöd från personal, vilket i dagsläget inte finns som enskild insats i X kommun. Vår målgrupp beskrivs av ansvarig tjänsteman som en ökande grupp i X kommun,

(6)

6 varför ett projekt har startats i syfte att utreda om andra riktlinjer än de befintliga behövs.

Många som har hemtjänstinsatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) har även insatser från kommunens alkohol- och narkotikaavdelning eller avdelningen för socialpsykiatri. En del personer under 65 år som är beviljade hemtjänstinsatser har tidigare ansökt om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), men fått avslag och därefter vänt sig till biståndsenheten för att söka insatser enligt SoL. Det finns även de som ansöker om hemtjänstinsatser enligt SoL först i väntan på en utredning om LSS-insatser, då en utredning enligt LSS tar längre tid (a.a.). För att få insatser enligt LSS, som till exempel personlig assistans, krävs att den som ansökan gäller ingår i någon av de tre så kallade personkretsarna, vilka beskrivs nedan i lagen. Avgörande för om en person ingår i någon av personkretsarna är hur stort behov av stöd och hjälp denne har (Sjöberg, 2003).

Intervjupersonerna i vår studie har inte tillräckligt stort behov av stöd och hjälp för att ha rätt till LSS insatser, varpå de istället beviljats hemtjänstinsatser enligt SoL.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) Inledande bestämmelser

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer:

1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,

2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller

3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

1.1.1 Vår målgrupp

Det finns flertalet olika begrepp för personer som har behov av stöd och hjälp för att klara vardagliga göromål. Giertz (2008) har till exempel studerat inflytandet och självbestämmandet för personer med personlig assistent. Hon har valt att kalla dessa personer för brukare. I artiklarna som studerats angående äldre människor med hjälp från hemtjänsten (se till exempel Dunér & Nordström, 2004: Hammarström & Torres, 2005, 2007: Janlöv, Hallberg & Peterson, 2004, 2005) benämns undersökningsgruppen för de äldre. Detta begrepp har valts bort från denna studie med tanke på att vår målgrupp är under 65 år.

Vi har fört diskussion omkring begreppen hemtjänsttagare, hemtjänstmottagare, omsorgstagare och omsorgsmottagare, men vi anser att dessa begrepp fokuserar i allt för stor utsträckning på att ta emot och att vara mottagare av stöd och hjälp. Det leder, enligt vår mening, till att människor tenderar att ses som endast mottagare eller tagare av hemtjänst eller omsorg, vilket kan innebära att det bortses från att de har egna resurser och kan ge av sig själva. Vår målgrupp kan inte kategoriseras som en enhetlig grupp på grund av att de består av människor med varierande funktionsnedsättningar och med tanke på att det är stor skillnad mellan att vara i 20-årsåldern och att vara i 60-årsåldern.

Vi väljer därför i syfte och problemformulering att benämna undersökningspopulationen för vår målgrupp. Detta på grund av att det är ett neutralt begrepp som inte fokuserar på funktionsnedsättning, ålder, hjälpinsatser eller annat som kan uppfattas som kategoriserande. I resultatdelen benämns de som intervjupersoner av samma anledning. Då vi presenterar tidigare forskning väljer vi att använda oss av de begrepp som forskarna i varje enskild studie har använt sig av.

(7)

7

1.2 Lagstiftning kopplad till ämnet

I denna studie ligger fokus på personer som har hjälp från hemtjänst enligt Socialtjänstlagen, varav nedanstående lag är relevant (2001:453). Den övergripande målsättningen med denna lag finns formulerad i SoL 1 kap. 1§, den så kallade ”portalparagrafen”.

1 kap. Socialtjänstens mål

1 § Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet,

- jämlikhet i levnadsvillkor, - aktiva deltagande i samhällslivet.

Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.

Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.

(Clevesköld, 2005:307)

Målen med socialtjänstens verksamhet som uttrycks i denna paragraf skall vara allmänt utformade. Det är en målinriktad ramlag viket innebär att varje kommun har tämligen stor frihet att utforma socialtjänsten så den passar deras kommunmedlemmar. Socialtjänsten präglas av en helhetssyn som innebär att varje enskilt ärende skall bearbetas i alla sina aspekter med alla de resurser som socialtjänsten förfogar över (Clevesköld et al., 2005). Vår målgrupp har alla hemtjänstinsatser enligt nedan, SoL 4 Kap 1 § för att få hjälp i sin vardag.

4 kap. Rätten till bistånd

1 § Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv (Clevesköld, 2005:309).

Insatser enligt SoL och Hälso och sjukvårdslagen (HSL) skall vara tillräckliga för den enskilde individen i behov av hjälp och stöd och utgör därmed det grundläggande skyddet i samhället (Sjöberg, 2003).

1.3 Begreppsdefinitioner

För att tydliggöra de centrala begrepp vi använder oss av presenteras och motiveras nedan för studien valda begrepp, detta för att underlätta förståelsen av innehållet.

1.3.1 Begreppen beroende och självständighet

Hammarström och Torres (2007) skriver i sin definition av begreppet beroende att en vanlig beskrivning av beroende handlar om att ha omsorg och vård, det vill säga att ha omsorg och vård innebär att vara beroende. En annan vanlig beskrivning av begreppet är då det sätts samman med funktionshinder, att urskilja i vilken utsträckning funktionshindret begränsar människan i sin dagliga livsföring. Detta kan mätas genom att fokusera på förmågan att utföra, i vardagen, nödvändiga aktiviteter (Hammarström & Torres, 2007).

Ball, Perkins, Whittington, Hollingsworth, King och Combs (2004) väljer att använda sig av begreppet självständighet då de talar om oberoende, vilket enligt dem är ett vidare begrepp.

De delar upp begreppet i två dimensioner, fysiskt och psykiskt, i vilka de lägger olika innebörder. Vad gäller den fysiska självständigheten kopplas den samman med den kroppsliga funktionsförmågan, för att då det gäller den psykiska självständigheten handla om känslomässiga aspekter så som upplevelsen av kontroll över sitt liv. Vidare skriver

(8)

8 Hammarström och Torres (2007) att tidigare begreppsdefinitioner indikerar liknande förklaringar genom att beroendebegreppet åtskiljts genom fysiskt och beteendemässigt beroende. Att vara fysiskt beroende sätts i samband med omgivningen, medan det beteendemässiga beroendet handlar om upplevelsen av att befinna sig i beroendeställning till dem som bistår med hjälp och stöd.

I denna studie definieras begreppet beroende med stöd av ovanstående beskrivning. Beroende handlar om att på grund av funktionsnedsättning vara i behov av stöd och hjälp för att klara vardagliga göromål.

Definitionen av självständighet baseras på Balls et al. (2004) begreppsbestämning, och delas således upp i två dimensioner, fysisk och psykisk självständighet. Fysisk kopplas till den kroppsliga funktionsförmågan, till exempel förmågan att kunna förflytta sig. Den är därigenom delvis miljöbetingad det vill säga att människan begränsas eller gynnas utifrån hur omgivningen är utformad. Den psykiska självständigheten handlar om känslomässiga aspekter, till exempel upplevelsen av kontroll, att på egen hand klara vardagliga göromål.

1.3.2 Begreppet funktionsnedsättning

Då vår målgrupp omfattas av människor i behov av stöd och hjälp, har de således någon form av funktionsnedsättning. Detta kan benämnas på olika sätt beroende på vad som åsyftas, nedan följer två definitioner.

Begreppet funktionsnedsättning definieras enligt Socialstyrelsen på följande sätt:

Definition: Nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga.

Kommentar och användningsområde: En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av bestående eller av övergående natur (Socialstyrelsens termbank, 2008).

Begreppet funktionshinder definieras enligt Socialstyrelsen på följande sätt:

Definition: Begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen.

Kommentar och användningsområde: Exempel på begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet och bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter, i utbildning och i demokratiska processer. Det handlar framförallt om bristande tillgänglighet i omgivningen (Socialstyrelsens termbank, 2008).

Alla personer i undersökningen har någon form av funktionsnedsättning, vilket bidrar till försvårande omständigheter då de skall utföra vissa dagliga göromål. Med hänvisning till ovanstående förklaringar av begreppen kommer begreppet funktionsnedsättning att användas i denna uppsats. Begreppet funktionshinder fokuserar på miljön vilket inte kommer att belysas här och således har detta begrepp valts bort.

1.3.3 Begreppet hemtjänst

I denna uppsats definieras begreppet hemtjänst enligt Socialstyrelsens definition, då vi anser att den är tydlig, kortfattad och beskrivande. I Socialstyrelsens statistikdatabas finns att läsa att hemtjänst är:

(9)

9

Biståndsbeslutad service och personlig omvårdnad, enligt socialtjänstlagen, som ska underlätta för den enskilde att bo hemma. Hemtjänstens traditionella innehåll kan allmänt sett indelas i uppgifter av servicekaraktär och uppgifter som mer inriktas på personlig omvårdnad. Med serviceuppgifter kan bl.a. avses hjälp med bostadens skötsel, inköp, ärenden på post och bank, tillredning av måltider eller distribution av färdiglagad mat. Med personlig omvårdnad avses de insatser som därutöver behövs för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. Detta kan innebära hjälp med att äta och dricka, klä sig och förflytta sig, sköta personlig hygien och insatser för att bryta isolering (t.ex. viss ledsagning) och skapa trygghet och säkerhet bl.a. genom kvälls- och nattpatruller. I hemtjänstbegreppet ingår också avlösning av anhörigvårdare (Socialstyrelsens statistikdatabas, 2008).

Eftersom vår målgrupp består av människor med stöd och hjälp från hemtjänsten är ovanstående definition relevant för förståelse av innebörden med hemtjänst.

1.4 Studiens syfte

Syftet med studien var att belysa:

- hur vår målgrupp upplever att vara i behov av stöd och hjälp för att klara vardagliga göromål

- om vår målgrupp upplever att de kan påverka utformningen av hemtjänstinsatserna och i så fall på vilket sätt

1.5 Val av perspektiv

Med hänvisning till studiens syfte valdes att lägga fokus på den enskilda människans upplevelse och därmed utgå från individens perspektiv, det vill säga personer som har stöd och hjälp från hemtjänsten. På grund av detta är det i denna studie inte väsentligt att klarlägga olika yrkesgruppers åsikter angående hjälp från hemtjänsten.

I vårt kommande arbete, inom den sociala omsorgen, handlar det om att möta människor som på ett eller annat sätt befinner sig i en situation då de är i behov av stöd och hjälp. Av denna anledning är det av yttersta vikt att få kunskap om människors situation och upplevelser av stödet och hjälpen. Eftersom denna studie är en del av vår utbildning är den ett sätt för oss att fördjupa oss inom ämnet social omsorg samt att skaffa oss kunskap och förståelse för en del av vårt kommande yrkesområde.

(10)

10

2 Tidigare forskning och teoretiskt perspektiv

I detta avsnitt presenteras ett antal tidigare undersökningar rörande personer med varierande funktionsnedsättningar. Flera av undersökningarna är baserade på gruppen ”äldres”

upplevelser av att vara i behov av stöd och hjälp, medan andra fokuserar på ”yngre”

människor med funktionsnedsättning. Anledningen till att vi här presenterar forskning gällande andra grupper är att vi inte hittat någon forskning alls omkring vår målgrupp. I vårt sökande efter forskning gällande vår målgrupp har vi använt alla tänkbara sökvägar både nationellt och internationellt. Sökta begrepp är bland annat: hemtjänst, home care, home help, funktionsnedsättning, funktionshinder, disability, äldre, elderly, old, yngre, younger, young.

Därtill har begreppen kombinerats för att uttömma så många tänkbara alternativ som möjligt, trots detta har vi inte funnit specifik forskning omkring vår målgrupp. På grund av detta har vi således valt att presentera forskning gällande andra grupper än vår målgrupp, som även de är i behov av stöd och hjälp i vardagen. Förutom den forskning vi presenterar hittade vi även studier omkring bland annat missförhållanden och övergrepp på vuxna med personlig assistans samt hur den informella hjälpen för äldre har utvecklats i förhållande till den formella. Det vill säga hur stöd och hjälp från individens sociala nätverk har kommit att påverkas av hur den kommunala hjälpen har utvecklats. Därtill fann vi även forskning gällande olika arbetssätt för personalen, till exempel att arbeta utifrån ett holistiskt eller kundinriktat synsätt. Detta är en del av den forskning vi valt att inte använda oss av i vår studie med hänvisning till att vårt syfte inte omfattar dessa perspektiv.

Syftet med vår studie är att belysa hur vår målgrupp upplever att vara i behov av stöd och hjälp för att klara vardagliga göromål. Vi intresserar oss även för om vår målgrupp upplever att de kan påverka utformningen av hemtjänstinsatserna och i så fall på vilket sätt. Nedan presenteras den tidigare forskning vi valt som är av relevans för syftet med vår studie, vilken sammanställs efter innehåll, det vill säga att forskning gällande samma företeelser kommer att presenteras under samma rubrik. Sist i avsnittet beskrivs även ett antal teorier, valda utifrån i studien framkomna resultat, vilka senare diskuteras i resultatdiskussionen.

2.1 Tidigare forskning

Somliga kommer till ett skede i livet då de behöver söka offentlig hjälp för att klara vardagliga göromål. När det tillfället inträffar varierar och att ta steget att söka hjälp kan upplevas svårt. Janlöv et al. (2004) har gjort en studie i vilken syftet var att undersöka hur äldre människor (mellan 75 och 96 år) upplever att bli beroende av hjälp. Forskarna intresserar sig för skeendet då äldre människor bestämmer sig för att ansöka om hemtjänst, att det förmodligen kan vara ett svårt steg i en människas liv. Resultatet av undersökningen visar att de äldre människorna lade stor vikt vid att klara vardagliga sysslor på egen hand så länge som möjligt. En del av de medverkande i Janlöv et al. (a.a.) studie ansåg att steget till att ta emot offentlig hjälp var en negativ vändpunkt i livet, att det sedan bara går utför. Med hänvisning till detta samt att vår målgrupp är yngre undrar vi hur de medverkande i vår studie upplevde att söka offentligt stöd och hjälp.

2.1.1 Medbestämmande och påverkan

Vår studie har delvis som avsikt att belysa vår målgrupps upplevelse av att kunna påverka utformningen av hemtjänstinsatserna. Då det är brist på tidigare forskning omkring vår

(11)

11 målgrupp beskrivs nedan kortfattat några studier gällande äldre människor samt människor med personlig assistans och deras upplevelser av medbestämmande.

Dunér och Nordström (2004) beskriver att det är viktigt för äldre människor (67-98 år) att vara självständiga och fria så länge som möjligt. Det innebär att ha kontroll, att fatta egna beslut och att klara sig på egen hand. Delaktighet i hemtjänstprocessen framhålls som betydelsefullt, det vill säga att de äldre själva är med och beslutar och har åsikter om hjälpen, gör att livskvaliteten kan öka (Dunér & Nordström, 2004). Omständigheter som försvårar delaktighet är att de äldre ofta är sköra och har nedsatt hälsotillstånd. Även om de upplever att de fått möjlighet att delta i beslutandet om hemtjänstinsatserna så är det inte alltid att utbudet av hemtjänstinsatser stämmer överens med behoven. Detta medför att människor med särskilda behov inte ges samma möjlighet att delta i beslutandeprocessen (Janlöv et al., 2005).

I en studie som Giertz (2008) genomfört, gällande personlig assistans, studeras i vilken utsträckning brukaren har inflytande över processen att få personlig assistans. Studien visar att brukaren upplever sig ha mer inflytande över planeringen av insatsen för personlig assistans än vad som är fallet med hemtjänst eller annan form av boendestöd. I studien utkristalliseras fyra olika förhållningssätt till inflytande och självbestämmande. Den autonoma brukarrollen lägger fokus på kontroll, vilket bland annat uppnås genom att aktivt välja sina assistenter samt att själv planera sina dagar. Vidare beskrivs den självständiga men anpassade rollen. Rollen präglas av anpassning till vem som arbetar av de personliga assistenterna samtidigt som brukaren vidmakthåller rätten till självbestämmande. I de fall där rätten till personlig assistans inte lett till ökat självbestämmande präglas situationen av vanmakt och beroende. Dessa individer känner att de är oförmögna att påverka valet av assistenter trots att de försöker. Det sista förhållningssättet återfinns bland dem som fortfarande bor på institutionsliknande hem med personliga assistenter, som dock inte ges av få och välkända personer som är fallet vid personlig assistans. Dessa brukares förhållningssätt beskriv i termer av utsatthet (Giertz, a.a.).

2.1.2 Anpassning

Då syftet med studien till viss del handlar om att beskriva upplevelsen av att vara i behov av stöd och hjälp väcks tankar omkring anpassning. Att på grund av sin funktionsnedsättning tvingas att anpassa sig till att vara i behov av stöd från andra, samt att anpassa sig till ett liv olikt ”vanliga” människors.

Att anpassa sig till situationen, att någon annan person har rätt att fatta beslut om vilket stöd- och hjälpbehov som finns, kan vara påfrestande. Visserligen kan det vara en lättnad att få hjälp med vardagliga göromål, som under en lång period har varit besvärligt. Samtidigt kan en känsla av att förlora kontroll över sin egen situation infinna sig, då det kommer in främmande personer i hemmet och tar över hushållssysslor. Det är inte bara viktigt att den äldre får möjlighet att delta när beslutet om hemtjänsten tas, utan att denne får vara delaktig under hela tiden hemtjänstinsatserna pågår. Känslan av att inte ha kontroll över sitt liv, att inte veta när, vem eller hur många som kommer kan vara oroande och ny hemtjänstpersonal kan bidra till en ökad oro. Att istället ha samma personal under en längre tid gör att personalen får kunskap om den äldres önskemål (Janlöv et al., 2005).

Giertz (2008) studie visar även den att bristande personalkontinuitet försvårar för brukaren.

Omsättningen av personliga assistenter försvårar självbestämmandet för brukarna. Att ideligen tvingas introducera ny personal, kan innebära att brukaren väljer att anpassa sig till

(12)

12 assistenten istället för att framhålla sina egna önskemål. Något som underlättar för brukarna är rätten att själv välja sin personal, vilket kan vara en betydande faktor för självbestämmande.

Ytterligare något som är viktigt för graden av självbestämmande är det personliga mötet. Att personkemin stämmer och att övriga familjemedlemmar kommer överens med assistenterna är betydelsefullt. Det kan många gånger handla om att personen i sig är viktigare än vilken organisation denne arbetar för.

Jeppsson-Grassman (2000) har under 17 år genomfört intervjuer med personer som har drabbats av grava funktionshinder i form av synskada i vuxen ålder. Bland annat så har hon fokuserat på hur anpassningsprocessen sker för dessa människor. Då studien pågick under många år tillkom, för några av intervjupersonerna, fler funktionshinder under undersökningstiden. Det pågick en ständig omställningsprocess och det blev därmed en återkommande uppgift för de intervjuade att försöka anpassa sig till den rådande situationen.

Jeppsson-Grassmans (a.a.) undersökning har utgångspunkt i arbetslivet och hos de intervjuade var arbete något högt prioriterat i livet. Det gällde att ständigt försöka finna anpassningsstrategier för att funktionshindret inte skulle begränsa dem i arbetet. Mot slutet av undersökningsperioden så vara det endast ett fåtal som fortfarande var yrkesverksamma, de flesta var då istället förtidspensionärer.

2.1.3 Socialt nätverk

Vårt intresse med denna studie ligger i att belysa upplevelsen av att vara i behov av stöd och hjälp för att klara vardagliga göromål. Nedanstående forskning visar att det sociala nätverket såväl som hemtjänst kan vara av betydelse för stöd och hjälp i vardagen. Nedan beskrivs därför lite av tidigare forskning gällande äldre människors sociala nätverk.

Studier (se till exempel Janlöv et al., 2004, 2005) visar att äldre människor (75 år >) är rädda för att förlora förmågor som kan bidra till att de blir beroende av andra. De tror att förlusten av förmågor kan medföra förluster i det sociala nätverket. En del av de äldre i Janlöv et al., studier (a.a.) har tidigare haft hjälp från familjemedlemmar. När de ansöker om hjälp från hemtjänsten är de oroliga över att kontakten med familjen minskar, då de inte längre behöver lika mycket hjälp från dem. Det sociala nätverket kan vara av betydelse för om den äldre människan får det stöd och den hjälp som denne behöver. De lägger inte så stor tonvikt på att få stöd och hjälp med praktiska företeelser men anhöriga och närstående kan med fördel hjälpa till att uttrycka vilket hjälpbehov som finns.

Många värdesätter sin familj högt och använder sig av hjälp från dem så stor utsträckning som möjligt för att undvika stöd och hjälp från hemtjänsten. Att få stöd och hjälp från hemtjänsten väcker känslor av sårbarhet och inskränker integriteten, varför de ser en trygghet i att ha familjen som ett skyddsnät och att kunna vända sig till dem. Samtidigt är de äldre rädda för att

”överbelasta” de anhöriga, att bli en börda. Vid gränsen till att bli en ”börda” kan ett sätt att lösa situationen vara att ansöka om hemtjänst (Janlöv et al., 2004, 2005).

2.1.4 Strategier för att bibehålla självständigheten

Syftet med vår studie handlar om upplevelsen av att vara i behov av stöd och hjälp för att klara vardagen. Här presenteras något omkring hur äldre människor använder sig av strategier för att minska på behovet av stöd och hjälp.

(13)

13 I Dunér och Nordströms studie (2004) berättar de äldre att de är rädda för att bli passiviserade om de tar det alltför lugnt. De håller sig därför sysselsatta, vilket kan upplevas som en strategi för att motverka framtida förluster av funktionsförmågor. De kan fylla en hel dag med dagliga göromål så som att klä på sig, laga mat, handla, tvätta och stryka. Janlöv et al. (2004) visar i sin studie liknande resultat där de äldre använder sig av olika strategier för att behålla funktionsförmågan. De kämpar dagligen med att utföra hushållssysslor, praktiska göromål och personlig omvårdnad i syfte att undvika hjälp från hemtjänsten.

För att upprätthålla känslan av självständighet sköter många äldre de dagliga sysslorna på egen hand, trots att de inte har samma ork som tidigare. För att klara vardagliga göromål använder de äldre sig av olika strategier. Det kan till exempel handla om att dela upp inköpen på fler tillfällen för att orka bära hem varorna. Vidare fördelar de sin hjälp på flertalet personer i sin omgivning för att upprätthålla självständighet samt för att undvika en beroendeställning gentemot enskilda individer. Trots hjälp i vardagen upprätthåller de äldre genom dessa typer av strategier känslan av kontroll över sitt eget liv (Dunér & Nordström, 2004).

Dunér och Nordström (2004) beskriver att strategierna påverkas av både egna och externa resurser. De egna resurserna är kopplade till personliga förmågor medan de externa resurserna kan vara hjälp från hemtjänsten. De externa möjligheterna kan vara av stor vikt när det gäller möjligheten till att vara aktör i sitt eget liv. Att i en ansträngd situation erhålla stöd och hjälp från hemtjänsten kan vara ett sätt för att anpassa sig till situationen och kunna återhämta sig.

På så vis kan hjälp från hemtjänsten under en period vara en strategi för den äldre att återfå kontrollen över sitt liv för att sedan klara sig med mindre stöd och hjälp.

2.1.5 Beroende och oberoende

Hammarström och Torres (2007) har gjort en studie i vilken de problematiserar begreppet beroende kontra oberoende. Detta har de gjort med hjälp av intervjuer med äldre personer (77 – 93 år) som har hemtjänst för att ta reda på hur de äldre upplever att ha hjälp som de tidigare klarat sig utan. De ville även undersöka om de äldre uppfattar sig själva som beroende eller om de framställer sig som oberoende. Hur de äldre ser på att ha hjälp har sammanfattats i tre kategorier; oberoende och aktivt handlande, beroende och autonomi, beroende och maktlöshet. De tre kategorierna skildrar de äldres beskrivningar av handlingsmönster i hjälpsituationen, hur de ser på att ha hjälp. Innebörden i de tre är följande:

Oberoende och aktivt handlande. De äldre inom denna kategori framhåller sina mentala och fysiska förmågor snarare än de oförmågor som utgör grunden för hjälpinsatserna. Upplever inte ett beroende gentemot dem som bistår med hjälp.

Beroende och autonomi. De äldre i denna grupp upplever ett beroende gentemot dem som bistår med hjälp, men strävar efter självständighet genom att söka kontroll över sitt liv.

Försöker att balansera det upplevda beroendet genom självständighet.

Beroende och maktlöshet. Inom denna kategori är upplevelsen av att vara i behov av hemtjänstinsatser en känsla av maktlöshet. Detta genom att de äldre känner ett starkt beroende till dem som bistår med hjälp. De äldre har svårt att acceptera sin funktionsnedsättning och är inte nöjda med den hemtjänst de har.

(14)

14 Slutsatsen av resonemanget med de olika kategorierna blir att den formella hjälpen från hemtjänsten inte alltid mynnar ut i samma känslor. De äldre känner sig inte alltid maktlösa eller beroende av de människor som hjälper dem.

Enligt studien finns det faktorer som underlättar för de äldre i situationen vilket handlar om mentala resurser, fysisk rörelseförmåga samt eventuell hjälp från anhöriga. Dagens samhälleliga normer handlar i mångt och mycket om att klara sig på egen hand och vara oberoende av andra. Hammarström och Torres (2007) tror att studiens resultat, det vill säga att de flesta tar avstånd från att vara beroende av andras hjälp, är avhängigt med detta.

Hammarstöm och Torres (a.a.) problematisering av ovanstående begrepp får oss att fundera över om vår målgrupp anser att behovet av stöd och hjälp medför att de upplever sig beroende.

2.2 Teoretiskt perspektiv

Vår studies syfte är att belysa hur vår målgrupp upplever att vara i behov av stöd och hjälp för att klara vardagliga göromål. En del i syftet handlar även om att undersöka om vår målgrupp upplever att de kan påverka utformningen av hemtjänstinsatserna och i så fall på vilket sätt.

Med hänvisning till syftet presenteras nedan tre tillämpliga teorier som valts utifrån det resultat som framkommit under analysen av vårt intervjumaterial. Vi fick fram de tre teorierna utifrån den kunskap som vi tillägnat oss under vår sociala omsorgsvetenskapsutbildning. Det vill säga att vi vid analysen uppmärksammade vissa delar som kunde kopplas till teorier vi tidigare lärt oss under utbildningens gång.

2.2.1 Rollteori

Goffman (1998) beskriver att människans sociala roller skapas utifrån vilken position människan befinner sig i samt utifrån vilka värderingar och normer som råder i samhället.

Normer är enligt Angelöw och Jonsson (2000:136) ”ett regelsystem eller en normstruktur som i olika utsträckning reglerar individernas beteende, så att ett mer eller mindre homogent och förutsägbart beteende kan förväntas”. Detta gör att människan agerar utifrån de förväntade normerna och intar olika sociala roller beroende på vad som förväntas av henne. En kvinna kan samtidigt inta både den sociala rollen som mamma, dotter och politiker fast vid olika tillfällen och i olika positioner. Omgivningen skapar olika förväntningar på olika roller, att vara mamma skapar andra förväntningar än att vara politiker. Dessa förväntningar omsätts och blir till våra faktiska handlingar och människan befinner sig ständigt inom flertalet roller.

Angelöw och Jonsson (a.a.), som refererar till Stephan och Stephan, menar att människan tenderar att värderas positivt om de införlivar de förväntade sociala rollerna. Medan en människa som bryter mot förväntningarna i större utsträckning, ur samhällssynpunkt, värderas negativt.

Sociala roller kan vara något förvärvat, det vill säga något människan själv skaffat sig, till exempel sin yrkesroll. Sociala roller kan även vara tillskrivna vilket innebär att människan själv inte gjort något för att få den rollen, vilket exempelvis kan handla om våra könsroller som kvinna eller man (Giddens, 2007).

Tornstam (2005) beskriver att rollförväntningarna även är förbundna med vilken ålder man befinner sig i. De förväntningar omgivningen har på en människa under barndomen skiljer sig markant mot de förväntningar som finns under medelåldern eller, vad han kallar ”den friska pensioneringstiden” (Tornstam, a.a:132). Därtill menar Tornstam att rollförväntningarna även

(15)

15 baseras på vad som är funktionellt ur samhällssynpunkt. Livet igenom förändras en människas roller, vissa går förlorade medan andra tillkommer. Han menar att rollförlusterna under senare delar av livet kan komma mer plötsligt, samt att tillkomsten av nya roller sker allt mer sällan vilket kan gör att människan får svårigheter att anpassa sig till sin situation (Tornstam, a.a.).

2.2.2 Coping

Begreppet för teorin om bemästring av påfrestningar och stress är hämtat ur det engelska språket, coping. Det finns ingen given svensk översättning och i denna uppsats används strategier då det talas om hur människan hanterar påfrestande situationer. Enligt Lazarus (se till exempel 1998, 2006) kan det handla om två typer av hanteringsmönster, å ena sidan problem-focused coping (Lazarus, 2006:57) vilket innebär att människan handgripligen agerar i sin situation. Ett exempel kan vara att en person som irriterar sig på att grannens löv faller in på dennes gård försöker att lösa situationen genom att prata med grannen. Å andra sidan kan det även röra sig om emotion-focused coping (Lazarus, a.a:57) en slags mental strategi som handlar om att människan i en påfrestande situation löser det hela genom att resonera bort negativa tankar. Lazarus (1998, 2006) menar att dessa två typer av strategier ofta kombineras eftersom de fyller olika funktioner. Den problemfokuserade strategin (vår översättning) handlar om att praktiskt lösa situationen och se till att det sker en faktisk förändring. Den emotionsfokuserade strategin (vår översättning) används för att lindra människans känslomässiga tillstånd och för att i stunden må bättre samt mobilisera krafter till att lösa situationen.

Människan har en hel repertoar av copingstrategier, vilken typ som används är avhängigt av den situation människan befinner sig i och vilken typ av påfrestning hon utsätts för. Tornstam (2005) skriver att det finns studier som antyder att en positiv inställning och ett aktivt sätt att hantera svårigheter kan vara betydande för resultatet.

Ett annat begrepp som behandlar samma fenomen är anpassningsstrategier. Jeppsson- Grassman (2003) menar att anpassningsstrategier är något människan använder sig av för att bemästra svårigheter, och i hennes fall talar hon om detta i relation till sjukdom. En anpassningsstrategi används för att återta kontroll över situationen, vilket hon illustrerar bland annat genom att beskriva hur en grupp MS-sjuka (multipel skleros) bemästrar sin vardag.

2.2.3 Det moderna samhället och individualisering

Individualisering är ett framträdande fenomen i dagens moderna samhälle, varför behovet av stöd och hjälp i vardagen inte kan ses som eftersträvansvärt och i synnerhet kanske inte för

”yngre” människor, de i vår målgrupp. Giddens (2005) beskriver hur det moderna samhället skiljer sig från det tidigare traditionella. Det moderna samhället tenderar att förändras i allt snabbare takt. De sociala förändringarna skiljer sig också på så vis att de har benägenhet att påverka de redan existerande sociala praktikerna och beteendemönstren på ett djupare och mer genomgripande plan. Giddens (a.a.) menar här att det finns tre huvuddrag till varför så skett. Dessa är:

Åtskiljandet av tid och rum, i tidigare samhällen var tid och rum förbundna genom platsen, medan man i det moderna samhället inte nödvändigtvis måste befinna sig på samma plats för att kunna interagera med varandra.

(16)

16 Urbäddning handlar om den alltmer specialiserade verksamheten vårt samhälle ger uttryck för. Därtill poängteras att urbäddning också handlar om det sätt vi lever på idag utanför vårt lokala samhälle. I det traditionella samhället nöjde människor sig med vad det egna samhället hade att erbjuda och ifrågasatte inte detta, medan det idag skapas sociala relationer långt över det lokala samhällets gränser.

Det tredje huvuddraget i vårt moderna samhälle handlar om reflexiviteten, vilken Giddens (a.a.) menar kommit till genom samhällsförändringen. I och med urbäddning och åtskiljandet av tid och rum, vilket lett till att de traditioner som man i det traditionella samhället levde efter har kommit att ifrågasättas utifrån detta. Människan inom det moderna samhället överröses med nya kunskaper och information och tvingas därmed att på så vis reflektera över sina ställningstaganden.

Ett centralt begrepp i det moderna samhället är individualisering, vilket enligt Beck (1996) är en effekt av samhällets utveckling från industrisamhälle till reflexiv modernitet. Det moderna samhället kräver att människan gör individuella val omkring sin livssituation. Valen skall dock ske inom ramarna för vad samhället tillåter. Detta har enligt Beck (a.a.) bidragit till att människan tvingas forma sig som enskild individ och skapa sin egen livssituation, vilket har bidragit till ett allt mer individualiserat samhälle med fokus på den enskilde.

Individualism kan ses som både positivt och negativt. I anglosaxisk idétradition betraktas individualism som värde och kopplas till valfrihet, frigörelse samt till fri- och rättigheter.

Däremot i framför allt kontinentaleuropeisk forskning förknippas individualiseringen med negativa tankar (Oscarsson, 2005). Ett exempel på detta är som Beck och Beck-Gernsheim (2002) talar om, att samhällets sociala strukturer och system alltmer byggs upp omkring individen, vilket gör att antalet val människan tvingas göra ökar. Detta kan kopplas till det allt mer vanliga fenomenet att den som beviljats hemtjänst själv väljer vilken utförare som man önskar skall utföra hemtjänsten.

De ovan beskrivna teorierna kan alla kopplas till syftet med studien vilket det kommer att tas upp mer omkring i diskussionen av vårt resultat.

(17)

17

3 Metod

Syftet med studien var att belysa hur vår målgrupp upplever att vara i behov av stöd och hjälp för att klara vardagliga göromål, samt om vår målgrupp upplever att de kan påverka utformningen av hemtjänstinsatserna och i så fall på vilket sätt. I detta avsnitt redogörs för valet av metod samt hur studiens empiriska material samlades in. Därtill beskrivs hur det analytiska arbetet har genomfört och slutligen vilka etiska aspekter som tagits hänsyn till under processens gång.

3.1 Motivering av metodval

I en kvalitativ undersökning handlar det om att få människans egen beskrivning av sin livsvärld och genom den, tolka och analysera innehållet (Kvale, 1997). Då syftet med vår studie var att undersöka hur människor upplever att vara i behov av stöd och hjälp för att klara sin vardag samt upplevelsen av påverkansmöjlighet, valdes kvalitativa intervjuer för genomförandet av datainsamlingen. Studien var subjektivistisk då den utgår ifrån den enskilda individens upplevelse och den inriktades på förståelse och tolkning. Till grund för studien låg således halvstrukturerade intervjuer, vilket medförde att intervjuerna innefattade olika övergripande teman med några frågor under varje tema. Dessa teman skapades utifrån studiens syfte. Denna typ av intervju valdes för att ha viss struktur på intervjun samtidigt som det gav möjlighet att utveckla följdfrågor, för djupare beskrivningar, under intervjuns gång.

Materialinsamlingen i denna studie genomfördes därför med enskilda intervjuer.

3.2 Validitet och generalisering

Validitet handlar om att verifiera att studiens resultat är samstämmigt med dess syfte, det vill säga att det studerade fenomenet verkligen var vad som ämnade undersökas. Validering av arbetet är något som enligt Kvale (1997) sker under hela processen. Intervjuerna i vår studie har skrivits ut ordagrant, detta för att stärka validiteten samt för att inget av det sagda skall gå förlorat eller omformuleras. Enligt Kvale (a.a.) är det viktigt att ha teoretiska kunskaper om ämnet innan intervjuerna genomförs. Innan intervjuerna i förevarande studie påbörjades söktes tidigare forskning, men då materialet var knapphändigt genomfördes en intervju med ansvarig tjänsteman i den undersökta kommunen för att få en teoretisk grund att stå på. För att stärka studiens validitet ytterligare genomarbetades intervjuguiden grundligt, frågor granskades utifrån olika aspekter och vissa omformulerades inför intervjuerna.

Generalisering innebär att på basis av tidigare erfarenheter och kunskaper dras slutsatser om en viss företeelse. Med tanke på att människan har personliga erfarenheter har hon samma förväntningar på liknande händelser (Kvale, a.a.). Då en liten grupp människor studeras går det inte att generalisera till alla andra som befinner sig i en liknande situation, vilket innebär att föreliggande studies resultat endast kan kopplas till den studerade gruppen.

3.3 Undersökningsgrupp och urval

I urvalsprocessen valdes att lägga fokus på kognitivt friska människor. Med kognitivt friska åsyftas personer som inte har allvarliga minnesproblem eller lider av någon form av demenssjukdom (Hammarström & Torres, 2005). Sårbara grupper har valts att uteslutas i urvalsprocessen med hänsyn till etiska aspekter då de kan leva under svåra livsvillkor (Dalen,

(18)

18 2008). Med sårbara grupper avses här till exempel personer med alkohol- eller drogmissbruk, psykiska funktionshinder eller med någon form av demensproblematik.

För att få tillstånd att komma i kontakt med intervjupersoner kontaktades chefen för biståndsbedömarna i en medelstor kommun i Mellansverige (vidare benämns kommunen X kommun). Att just denna kommun valdes hade sin grund i flera olika faktorer. Dels kommunens storlek, eftersom en mindre kommun skulle innebära att intervjupersoner ur vår målgrupp skulle vara svårare att hålla anonym för allmänheten. Men även på grund av att vi hade kännedom om ett pågående projektet för vår målgrupp i X kommun, samt att vi hade personliga kontakter. I studiens inledande skede besökte vi biståndsbedömarna i X kommun för överlämnande av önskemål om urvalskriterier av intervjupersoner (bilaga 2). Några dagar senare mottogs uppgifter om fem personer som gett sitt samtycke till intervju. Den enda information om intervjupersonerna vi hade att tillgå var namn, ålder och telefonnummer, andra uppgifter framkom vid intervjutillfället. Intervjupersonerna kontaktades via telefon och samtliga tackade ja till deltagande varför tidpunkt för intervju avtalades.

Studien fokuserar på upplevelsen av att vara ”yngre” och i behov av stöd och hjälp från hemtjänsten i sin vardag. Det önskade urvalet utgick därför från människor med dagliga hemtjänstinsatser i åldrarna 18-64 år. Därtill önskade vi att få intervjua människor som haft hjälp från hemtjänsten under minst sex månader, detta med hänvisning till att de bör ha haft hemtjänst under en viss period för att kunna beskriva hur det är. Här gjordes sedan ett undantag, då en av intervjupersonerna har haft hemtjänst i cirka två månader och har hjälp varannan dag, då med hushållssysslor. Anledningen till att denne ändå valdes att ingå i studien var att få en bredare åldersfördelning i undersökningsgruppen, då vi ansåg det viktigt att belysa upplevelsen av hemtjänst i ett bredare perspektiv än vad som skulle ha varit fallet utan denna intervju. De intervjupersoner som kom att medverka i vår studie var mellan 25 och 60 år och bestod av tre män och två kvinnor, samtliga boende i eget hushåll.

3.4 Datainsamling

Innan intervjuerna startade genomfördes en provintervju. Motivet till att göra en provintervju är enligt Dalen (2008) att få respons på såväl frågorna som sitt eget agerande i intervjusituationer. Provintervjun genomfördes med en äldre man som har hemtjänstinsatser, med vilken kontakt etablerades genom en av biståndsbedömarna i X kommun. Anledningen till att en provintervju genomfördes var för att få synpunkter och svar från någon som berörs av ämnet, därtill att samtidigt få intervjuguiden (bilaga 3) prövad samt tillfälle att träna på intervjusituationen. Efter att provintervjun genomförts förändrades upplägget på intervjuguiden. Några frågor formulerades om och ordningsföljden ändrades, samt att ett par uppföljande frågor lades till.

Tre av intervjuerna genomfördes i intervjupersonernas hem medan de andra två genomfördes i offentliga miljöer. Tiden för de inspelade intervjuerna var mellan 17 och 37 minuter, samtalet pågick dock både före och efter inspelningen och räknas således inte in i den angivna tiden. Under intervjuerna var en av oss huvudansvarig för genomförandet medan den andra skötte inspelningen och fokuserade på följdfrågor. Vem som hade huvudansvar fördelades så jämt som möjligt mellan oss. Intervjuerna spelades in med hjälp av en diktafon vilket möjliggjorde att fokus kunde läggas på samtalet och på att iaktta kroppsspråk, istället för att anteckna, vilket kan uppfattas som distraherande för den intervjuade. Diktafonen utgör även en garanti för forskaren att denne inte ersätter sina egna upplevelser och ord med intervjupersonens (May, 2001). Efter var och en av intervjuerna har inspelningen

(19)

19 transkriberats till skrift. Att informationsbortfall kan förekomma vid transkriberingen är känt, till exempel betoningar, känslouttryck och stämningen i omgivningen försvinner. För att det skall bli möjligt att analysera materialet valdes ändå att transkribera samtalet till en läsbar text.

3.5 Bearbetning och analys

Enligt Kvale (1997) kan en metod för analys vara meningskoncentrering, vilket genomförs i fem steg. Första steget handlar om att läsa igenom materialet för att skapa en helhetsbild.

Sedan bestäms betydelsefulla meningsenheter utifrån de transkriberade intervjuerna och som tredje steg fastställs centrala teman vilket sammanfattar meningsenheterna. Efter detta ställs frågor till texten utifrån studiens syfte. I det sista steget skrivs de väsentligaste temana ihop till en text som skildrar innehållet.

Alexandersson (1994) beskriver analysen på ett delvis liknande sätt, men han delar upp momentet i fyra olika faser. I den första fasen gäller det att upprepat läsa igenom materialet för att på så sätt finna väsentliga utsagor i intervjupersonernas berättelser. Andra analysfasen innebär sökande efter likheter och skillnader samt att kunna skilja delar från helhet i materialet. Den tredje fasen handlar om att delarna delas in i beskrivningskategorier. Viktigt är att de olika beskrivningkategorierna skiljer sig från varandra. Vidare sammanställs dessa i ett, vad Alexandersson kallar för utfallsrum. I den sista fasen görs en mer systematisk analys och jämförelse av uppfattningarna inom de olika beskrivningskategorierna som finns i utfallsrummet.

Analysen i denna studie genomfördes i sex steg (se figur 1 nedan). Första steget i bearbetningsfasen bestod i att vi var för sig läste igenom intervjuerna vid flertalet tillfällen för att skapa en helhetsbild av det insamlade materialet (se till exempel Alexandersson 1994:

Kvale 1997).

Som andra steg söktes naturliga meningsenheter i de olika intervjuerna, för att få fram väsentligt innehåll (Kvale, 1997). Med naturliga meningsenheter menas i vår studie avsnitt och meningar ur texten som kan komma att ha betydelse för analysen, det vill säga utsagor från intervjupersonerna som var av vikt för syftet med studien. Detta medförde att de utskrivna intervjuerna begränsades till en mer hanterbar text samtidigt som utsagor som inte hade betydelse för studiens syfte reducerades bort. I intervjumaterialet fanns mycket som vi ansåg som viktigt, men då vi under analysens gång återgick till vårt syfte kunde sådant som inte var relevant i vår studie tas bort. Då vi arbetade med det andra steget i analysen uppmärksammades skillnader och likheter i det insamlade materialet.

I det tredje steget skapades kortare formuleringar i form av centrala teman utifrån de naturliga meningsenheterna, vilket resulterade i sammanlagt 122 centrala teman från de fem olika intervjuerna. Vissa av de naturliga meningsenheterna kunde ordnas in under samma centrala tema. Ett exempel är temat ”strategier” som innehöll 23 naturliga meningsenheter från de fem olika intervjuerna. Andra naturliga meningsenheter förblev i sin ursprungsform.

De 122 centrala temana medförde oöverskådlighet vilket gjorde att det blev svårt att omedelbart reducera dessa till huvudkategorier. Därför genomfördes ett fjärde steg i analysen.

De olika centrala temana sammanställdes i underkategorier för att på så vis få ett mer hanterbart material.

(20)

20 Det femte steget i analysen bestod i att kombinera underkategorier till huvudkategorier. Vissa av underkategorierna kunde kopplas samman med varandra, medan andra förblev i sitt ursprung. Till exempel kombinerades underkategorierna ”missnöje över utförandet” med

”påverkan av hemtjänsten” i huvudkategorin ”upplevelser av påverkansmöjligheter ”.

Sammanlagt framkom fyra huvudkategorier.

Slutligen gick vi därefter tillbaka till de naturliga meningsenheterna och placerade in dem i den huvudkategori där de passade in. Detta gjordes med hjälp av en tabell för varje huvudkategori. På så vis kunde de utsagor som tillhörde samma huvudkategori samlas, vilket möjliggjorde överskådlighet och jämförelse.

1. Läsa igenom texten

2. Söka naturliga meningsenheter

3. Centrala teman

4. Skapa underkategorier

5. Skapa huvudkategorier

6. De naturliga meningsenheterna placeras in i huvudkategorierna

Figur 1. Schema över de sex stegen i analysen.

3.6 Forskningsetiska aspekter

Då det gäller humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning finns vissa huvudkrav att ta hänsyn till gällande etiska överväganden. Det grundläggande individskyddskravet kan sammanfattas i fyra huvudkrav som handlar om informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt slutligen nyttjandekravet.

Informationskravet handlar om att information om undersökningen ges till deltagarna samt att de informeras om att det är frivilligt att deltaga och att de när som helst kan avbryta sin medverkan. Samtyckeskravet syftar till att man som forskare skall inhämta samtycke till medverkan från deltagarna. Konfidentialitetskravet innebär att delge deltagarna information om att personuppgifter kommer att skyddas från obehöriga. Slutligen medför nyttjandekravet att insamlad information endast får användas för forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2008).

Vid valet av uppsatsämne uppkom tankar och reflektioner omkring olika etiska aspekter. Vi frågade oss om det ur ett etiskt perspektiv var försvarbart att intervjua dessa personer, då behovet av stöd och hjälp kan vara ett känsligt ämne att tala om. Samtidigt som ämnet hemtjänst ofta förknippas med gruppen äldre och vi frågade oss då om yngre personer med hemtjänst vill tala om sitt behov av stöd och hjälp. Vidare frågade vi oss om det var möjligt

(21)

21 att få kontakt med personer i vår målgrupp som kunde tänka sig att medverka i vår studie.

Skulle de vilja berätta om sitt hjälpbehov för oss med tanke på att de inte får någon direkt vinst av att tala med oss som är studenter? Om de berättar om sitt stöd- och hjälpbehov för till exempel en biståndsbedömare eller hemtjänstpersonal så får det kanske en direkt effekt i personens vardagsliv. Biståndsbedömare och hemtjänstpersonal har möjlighet att besluta om och utför insatser, vilket vi som studenter inte har. Dessa tankar och reflektioner bar vi med oss under processens gång. Efter godkännande att genomföra studien upplevde vi, trots dessa tankar, att studien är viktig med hänvisning till att det är ett så outforskat område.

Inför intervjuerna sammanställdes ett personligt informationsbrev till var och en av intervjupersonerna. I brevet fanns en kortfattad presentation av oss själva samt en beskrivning av vårt syfte med undersökningen (bilaga 1). Därtill informerades om att deltagandet var frivilligt och att intervjupersonerna när som helst kunde avbryta sin medverkan.

Intervjupersonerna fick dessutom vetskap om att personuppgifter kommer att skyddas från obehöriga samt att fiktiva identiteter valts i beskrivningen. Intervjupersonerna godkände att vi båda närvarande vid själva intervjun samt att samtalet spelades in. Vid intervjutillfället informerades även om att det inspelade materialet endast kommer att användas av oss samt att det efter uppsatsens godkännande kommer att raderas. Vid intervjutillfället delgavs informanterna om att de efter uppsatsens publicering kommer att få meddelande om Internetadressen där uppsatsen kan läsas.

(22)

22

4 Resultat

I följande avsnitt presenteras det resultat som framkommit ur det insamlade materialet och som är av relevans för syftet med studien. Syftet var att belysa hur vår målgrupp upplever att vara i behov av stöd och hjälp för att klara vardagliga göromål samt om vår målgrupp upplever att de kan påverka utformningen av hemtjänstinsatserna och i så fall på vilket sätt.

Avsnittet inleds med en beskrivning av intervjupersonerna vidare delas resultatet in fyra huvudkategorier (se figur 2 i avsnitt 4.2) och de presenteras var för sig.

4.1 Beskrivning av intervjupersonerna

Tord är i 40-årsåldern, gift, har en tonårsdotter och en hund, han arbetar deltid. Tord har ett medfött funktionshinder och förflyttar sig med hjälp av rullstol. Tord har haft hemtjänst sedan början av 1980-talet då han fortfarande bodde hemma hos sina föräldrar. Det är främst förflyttningar som Tord har hjälp med från hemtjänsten.

Tommy är i 50-årsåldern och ensamstående, har tre vuxna barn. Tommy är till följd av sjukdom rullstolsburen. Tommy har haft hjälp från hemtjänsten i cirka två år, till en början fyra gånger om dagen. I dagsläget har han endast hjälp på morgonen samt hjälp med städning två gånger i månaden.

Anna är i 60-årsåldern, sambo och har två barn som inte längre bor hemma. På grund av sjukdom är Anna rullstolsburen. Anna har haft hemtjänst sedan början av året 2008. Anna har hjälp från hemtjänsten varje morgon.

Kalleär i 60-årsåldern och ensamstående. Kalle var med om en olycka i tonåren och är sedan dess förlamad från bröstet och nedåt, vilket medför att han är rullstolsburen. Kalle har haft hjälp från hemtjänsten i cirka två år då hans hälsotillstånd förvärrades efter ytterligare en olycka. Kalle har hjälp från hemtjänsten på morgonen samt hjälp med städning och inköp.

Lena är i 25-årsåldern och ensamstående. Lena har haft en ämnesomsättningssjukdom under större delen av sitt liv och har nyligen blivit amputerad på grund av sjukdomen. Detta har medfört att hon i dagsläget är rullstolsburen. Lena har haft hjälp från hemtjänsten i cirka två månader, hon har hjälp med hushållssysslor.

4.1.1 Sammanfattande bakgrundinformation

Tord och Anna är båda gifta/sambo medan de andra är ensamstående. Tord har en medfödd funktionsnedsättning medan de andra har en funktionsnedsättning föranledd av förvärvad skada eller sjukdom i vuxen ålder. Gemensamt för alla är att de vid intervjutillfället är rullstolsburna. Den som har haft hjälp från hemtjänsten längst är Tord, då han haft hjälp i 26 år. Lena däremot har endast haft hjälp från hemtjänsten i cirka två månader. Alla utom Lena har hjälp med personlig omvårdnad på morgonen men i olika omfattning. Lena har endast hjälp med hushållssysslor varannan dag.

Lena, Tommy och Kalle har på grund av sjukdomskomplikationer vistats på sjukhus, vilket medförde ett ökat hjälpbehov vid hemkomsten, varför de alla ansökt om hemtjänst. Lena uppger att hon inte kommer ihåg så mycket av ansökningsprocessen, men att hon ändå var med på beslutet att ha hjälp från hemtjänsten. Tommy och Kalle säger att de i dagsläget ser

(23)

23 hjälp från hemtjänsten som enda utväg, men att de önskar avsluta sina insatser när de återfått förmågan att klara sig på egen hand. Anna berättar att det var hon själv som ansökte om hemtjänst men säger att det tog emot att söka. I Tords fall var det hans mamma som hjälpte till med ansökningen.

4.2 Huvudkategorier

Nedan presenteras de huvudkategorier som framkommit i vår analys av det insamlade materialet.

Figur 2. En sammanställning av studiens huvudkategorier.

4.2.1 Upplevelser av påverkansmöjligheter

Genomgående under intervjuerna talar intervjupersonerna om att de kan påverka sitt stöd och sin hjälp från hemtjänsten. Samtliga är övertygade om att de skulle kunna ändra sina insatser genom kontakt med chefen eller biståndsbedömaren. Tommy, Kalle och Lena berättar alla att de varit beviljade fler insatser när de började med hjälp från hemtjänsten, men att de under tidens gång avsagt sig vissa delar av biståndsbeslutet och därmed själva minskat på hjälpen.

Anna och Kalle säger att de utan problem kan avsäga sig viss hjälp tillfälligt. Till exempel uttalar Anna det så här:

Om jag säger till att nu vill jag ha mera hjälp eller mindre hjälp så tycker jag att det är okej att få ändrat på. Nu till veckan ska jag inte ha hjälp, veckan som kommer och då är det bara att säga till

”kan du säga till på fredag”, sa de.

Ett annat uttryck för påverkan av hjälpinsatser är Kalle som beskriver hur han för en tid provat på att ha personlig assistans. Men då han beskriver sig själv som en ”ensamvarg” så passade inte denna form av hjälpinsats, varför han valde att byta till hemtjänst.

I motsats till detta resonemang upplever intervjupersonerna samtidigt att det finns vissa företeelser som de inte kan påverka, vilket bland annat kan handla om personalens kontinuitet. Detta gjorde att Tommy bytte hemtjänstutförare i hopp om att få färre personal hos sig. Han berättar att det dessvärre inte blev så, utan att det var lika många som besökte honom från den nya utföraren som från den förra.

References

Related documents

Syftet med studien är att beskriva hur kuratorer arbetar med att hjälpa och stötta föräldrar som har barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, samt att förstå hur

De accep- terandes förhållningssätt kan delvis förstås i relation till att de ger uttryck för att se sina barn både som ett emotionellt och praktiskt stöd och även kan

Uppsiktsansvaret innebär att Boverket ska skaffa sig överblick över hur kommunerna och länsstyrelserna arbetar med och tar sitt ansvar för planering, tillståndsgivning och tillsyn

Förslag till nyckeltal Ett komplement till de befintliga nyckeltalen för samhällsbuller skulle kunna vara hur många människor som är störda av buller som alstras inom byggnaden,

På 1980-talet sammanställde planförfattare efter ett antal år eller månader en omfattande planhandling som sedan gick till samråd... En mindre krets deltog i det direkta utarbetandet

1(1) Remissvar 2021-01-22 Kommunledning Nykvarns kommun Christer Ekenstedt Utredare Telefon 08 555 010 97 christer.ekenstedt.lejon@nykvarn.se Justitiedepartementet

Förvaltningsrätten i Göteborg har i dag inte underlag för att göra någon annan bedömning men vill erinra om att även mindre resurskrävande reformer kan, om de följs av

Protokoll fort den lOjuli 2020 over arenden som kommunstyrel- sens ordforande enligt kommun- styrelsens i Sodertalje delegations- ordning har ratt att besluta