En jämförande studie om hållbar utveckling i förskolan

Fakulteten för Samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för Biologi

Linda Enquist

En jämförande studie om hållbar utveckling i förskolan.

A comparative study on sustainable development in preschool.

Examensarbete 15 hp Lärarprogrammet

Datum/Termin: 2013-01-20 Handledare: Raimo Neergaard Examinator: Crister Albinsson

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60

Abstract

The concept of sustainable development is discussed constantly in the society today. Nature and environment has always been important to the preschool's activities but mostly focused on the knowledge of plants and animals. Studies on the sustainable development with small children in preschool proves to be inadequate. The focus is instead on the older children in our schools.

Throughout Sweden more and more preschools with environmental certificates starts to grow.

Therefore in this study I have chosen to explore how the work of these preschools differs with regard to preschools with or without environmental certificates, as well as on the various working methods and their impact on children's development and learning on environmental issues and sustainable development. The study is based on interviews with teachers, and survey questions to the child from the environment for preschools whith environmenal certificate and for schools without environmental certificates. Based on the results, I can see that all teachers believe that their interest in environmental issues is important for the children and for their understanding of

sustainable development. The result also shows that there are some differences in the work of the preschools and that it has a particular importance for the child's understanding of environmental issues.

Keywords: Environmental certification, environmental work, sustainable development, preschool.

Sammanfattning

Begreppet hållbar utveckling diskuteras ständigt i dagens samhälle. Natur och miljö har alltid varit viktigt i förskolans verksamhet men mest inriktats på kunnande om växter och djur. Studier kring hur arbetet med hållbar utveckling med små barn i förskolan visar sig vara bristfällig. Fokus ligger istället på de äldre barnen i våra skolor. Runt om i Sverige startas allt fler miljöförskolor. Därför har jag i denna studie valt att ta reda på hur arbetet i dessa förskolor skiljer sig gentemot de förskolor utan miljöcertifikat samt om de olika arbetssätten har något betydelse för barns utveckling och lärande gällande miljöfrågor och hållbar utveckling. Studien bygger på intervjuer av pedagoger, samt enkätfrågor till barn från miljöförskolor samt från förskolor utan miljöcertifikat. Utifrån det resultat jag fått kan jag se att samtliga pedagoger anser att det egna intresset för miljöfrågor är viktigt då det smittar av sig till barnen. Resultatet visar även att det finns vissa skillnader i arbetet på förskolorna och att det har en viss betydelse för barns förståelse kring miljöfrågor.

Nyckelord: Förskola, hållbar utveckling, miljöarbete, miljöcertifiering.

Inledning

Tillsammans ska vi samhällsmedborgare sträva efter att skapa ett hållbart samhälle. Det är då viktigt att vi reflekterar över vilka val vi gör i livet som kan bidra till en bättre miljö och hur vi vuxna lägger grunden för ett hållbart miljötänkande hos våra barn. Under lärarutbildningens gång har det diskuterats mycket kring vikten av att vara en god förebild för barnen vad det gäller att värna om naturen och vår miljö. Hållbar utveckling och miljöfrågor diskuteras ständigt i olika media.

Utbildning är viktigt i strävan efter ett hållbart samhälle. Både i förskola, skola och vuxenutbildning ska man som barn och vuxen ges möjligheter att utveckla förmåga i att ta ställning kring miljöfrågor (Myndigheten för skolutveckling, 2004). Genom att komma i kontakt med begreppet hållbar

utveckling i olika kurser och litteraturer i lärarutbildningen, har mitt intresse för detta viktiga arbete växt. Enligt den reviderade läroplanen för förskolan ska man som pedagog lägga stor vikt vid vad gäller miljö och naturvårdsfrågor i arbete med barnen. Den pedagogiska verksamheten ska innehålla olika aspekter där en av dem är naturen där miljö och naturvårdsfrågor har en central roll.

Läroplanen belyser också vikten av att utveckla ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv tro på framtiden. Därför anser jag att det är viktigt att studera hur detta arbete ser ut i olika

förskoleverksamheter. I Läroplanen för förskolan kan man läsa att: ”Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett

demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga förebilder” samt att arbetslaget dessutom ska

”ge barnen möjlighet att förstå hur egna handlingar kan påverka miljön” (Skolverket, 2010, s. 11).

Redan då den svenska förskolan startade på 1800-talet har naturen setts som en viktig del i verksamheten. Förskolelärarinnorna var inspirerade av Freidrich Fröbel som var pedagog och naturfilosof. Han menade att ”barn behövde befinna sig i en fostrande miljö, eftersom de var plantor som behövde få näring och stimulans för att utvecklas” (Sandberg 2009. s.108). Naturen har sedan dess levt kvar i förskolans verksamhet och under de senaste 35 åren har naturen som innehåll i verksamhet varit inskriven i förskolans styrdokument. En genomgående tanke som varit riktlinjer för verksamheten i förskolan under tidens gång är att genom att om barnen får vistas i naturen utvecklas deras kunskap, naturkänsla, förståelse och respekt för naturen och miljön (Sandberg, 2009).

Begreppet hållbar utveckling blev känt i slutet av 1980-talet då OECD (organisationen för

ekonomiskt samarbete och utveckling) gjorde Bruntlandrapporten offentlig. Rapporten om hållbar utveckling definieras som "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". FN och andra organisationer har spelat en viktig roll för att skapa internationella strategier politiskt, ekonomiskt och kulturellt.

Man menar att utbildning och hållbar utveckling bör ses som globala begrepp och att det är lika viktigt att grundlägga värden för ett demokratiskt och solidariskt tänkande som det är att hitta olika verktyg för att kunna undervisa och utbilda. Under en workshop i Göteborg år 2007 om vilken roll utbildning kring hållbar utveckling med små barn har, pratade man om vikten av pedagogernas egna utveckling och tankar kring hållbar utveckling och vad arbetet med detta med de små barnen

innebär. Man såg också under seminariet att många vuxna tänker på framtiden som en katastrof och att detta är något barnen bör skyddas ifrån. Barn behöver arbeta och vara här och nu, men det behöver nödvändigtvis inte innebära att arbetet med barnens förståelse för hållbar utveckling inte riktas mot ett globalt tänkande (Hägglund, Pramling Samuelsson & Tallberg Broman, 2007). Som blivande pedagog är det intressant att ta reda på hur man på bästa sätt kan bidra till att barnen tillgodogör sig god kunskap om miljöfrågor och hållbar utveckling. Människan lär hela livet både medvetet och omedvetet. Enligt Pramling Samuelsson och Sheridan (2006) lär vi oss olika mycket och under olika tidpunkter i livet. Mycket av lärandet sker i tidig ålder oftast omedvetet men det finns enligt författarna studier som visar att redan de allra yngsta barnen medvetet söker efter att erövra omvärlden genom att försöka förstå den och bemästra den. Pramling Samuelsson och Sheridan (2006) menar även att de kunskaper vi lär oss och bär med oss genom livet hela tiden

utvecklas och blir större. I förskolan handlar lärande både om att lära sig värden, att skaffa sig kunskaper och färdigheter som är viktiga för dagen, men att också bereda sig för att lära för

morgondagen. De kunskaper som barnen lär sig som små kommer de även att använda som vuxna.

Tanken med denna studie är att synliggöra hur man i olika verksamheter och genom olika arbetssätt hjälper barnen att förstå hur man som samhällsmedborgare kan bidra till en bättre miljö idag, som i sin tur bidrar till ett hållbart samhälle i framtiden.

Hägglund et al. (2007) menar i sin rapport att det forskats förvånansvärt lite kring små barns lärande om hållbar utveckling. Enligt Ärlemalm-Hagsér och Sandberg (2011) har tidigare forskning om barn och utbildning i hållbar utveckling enbart fokuserats på äldre barn. I sin studie om lärande kring hållbar utveckling hos de yngre barnen har Ärlemalm-Hagsér och Sandberg (2011) sett att det i tidigare studier visats att ännu inga barn under fyra år varit representerade i denna forskning.

Davis (2009) menar att det finns ett glapp i forskningen gällande småbarns lärande kring hållbar utveckling, och att ny forskning behöver fokuseras på förskolans verksamhet. I en studie som Palmer och Suggate (2004) gjort har man kommit fram till att en del barn redan i fyra års ålder har kunskap om miljön och hur miljöförändringar kan påverka individer och olika livsmiljöer.

Jag är övertygad om att det bara finns fördelar med att aktivt arbeta med miljöfrågor tillsammans med barnen redan från tidig ålder. Frågan är bara hur man på bästa sätt grundlägger

miljömedvetenheten hos de allra minsta samhällsmedborgarna. Granberg (2009) menar att om man i förskolan arbetar miljömedvetet med de allra minsta barnen idag kan man bidra till att

miljömedvetenheten ökar i morgondagens samhälle. När begreppet miljömedvetenhet slagit rot blir nästa steg att fundera över hur förskolan kan lära de små barnen att uppskatta utevistelse, samt att respektera och vårda växtlighet och djur. Vidare menar Granberg (2009) att små barn lär genom leken, och genom att konkret få göra olika saker. De lär sig också genom imitation av vuxna och andra barn. Den viktigaste förutsättningen för att lägga grunden för miljömedvetenhet är enligt Granberg (2009) att barnen får möjlighet att vistas ute så ofta som möjligt. En annan viktig

förutsättning för att erfarenheter och kunskaper hos barnen består, är också att lekar och aktiviteter är lustfyllda samt att barnen omges av miljömedvetna pedagoger som agerar medforskande och inspirerar till barnens egna sökande efter kunskap.

Jag kände till förskolor med miljöcertifikatet Grön-flagg. Detta fick mig att fundera över om dessa förskolors arbetssätt skiljer sig gentemot de förskolor utan miljöcertifikat, samt vad detta då i så fall kan ha för betydelse för barns förståelse för, och lärande om miljön.

Grön-flagg är en internationell miljöcertifiering för förskolor och skolor. Certifieringen sker genom stiftelsen Håll Sverige rent som bildades 1983. Stiftelsen Håll Sverige rent verkar mot

nedskräpning, för återvinning och att miljömedvetenheten hos människor ökar i samhället.

Miljöarbetet bedrivs genom olika kampanjer, projekt, utbildning samt utdelande av olika

miljömärkningar. Grön-flagg är ett verktyg som gör att man ska kunna jobba inriktat med hållbar utveckling ur ett tydligt barn- och ungdomsperspektiv. Alla som arbetar med Grön-flagg ska känna delaktighet och få inflytande. Arbetet går ut på att man jobbar med olika temaområden: Klimat och energi, konsumtion, kretslopp, livsstil och hälsa, närmiljö och vattenresurser. För att få ingå i miljöcertifikatet Grön-flagg måste förskolan utforma mål inom de olika temaområdena. Tanken är att arbetet ska genomsyra allt man gör i verksamheten, att man arbetar utifrån ett holistiskt

perspektiv. Förskolan måste utveckla en handlingsplan som beskriver vad man vill utveckla och hur utvecklingen kommer att ske. Här ska barnens inflytande och delaktighet synliggöras då detta är centralt i arbetet. Handlingsplanen ska kopplas till de olika temaområden som finns samt till läroplanens mål och riktlinjer för att visa hur Grön-flagg bidrar till barnens utveckling, lärande och inflytande. När handlingsplanen är klar har man 6-18 månader på sig att genomföra planen samt att skicka in en rapport om arbetet. Innan rapporten skickas in, utvärderas den. Detta gör pedagoger och barn tillsammans för att kunna synliggöra hur arbetet upplevts. Om mål inte uppnåtts ska detta

stå med i rapporten tillsammans med en förklaring. Man har också ett miljöråd på förskolan som består av några barn och personal. Det ska även finnas dokumentation på hur barnen och personalen arbetat med de olika aktiviteter man haft. Förskolechef samt miljörådets ordförande måste ha tagit del av rapportens innehåll för att den ska vara giltig. När rapporten blivit godkänd av stiftelsen Håll Sverige rent är man miljöcertifierad. Detta är en process som man arbetar efter hela tiden, och cykeln kan vara mellan 1-2 år. För att behålla certifikatet måste en ny handlingsplan utarbetas och skickas till stiftelsen för att på så vis påvisa nya utvecklingsområden

(Håll Sverige Rent. Miljöcertifiering Grön-Flagg).

Barns lärande kring naturvetenskap påverkas mycket av om förskolans personal systematiskt arbetar med barns förståelse för det valda ämnet. Det har också stor betydelse huruvida

förskolepersonalen själva har kunskap om olika naturvetenskapliga fenomen. (Sandberg, 2009, s112) Enligt Ärelmalm-Hagsér och Sandberg (2011) är det väl känt att lärarnas egna värden och sin egen förståelse för miljön är av stor vikt för den pedagogiska verksamheten och hur organiseringen av den egna undervisningen med barnen sker. Davis (1998) menar att utbildning och lärande om miljön kräver lärare som är engagerade och som förstår vad ett ohållbart leverne har för betydelse ur ett framtidsperspektiv. Det kräver också lärare som hjälper barnen att utveckla ett kollektivt

tänkande kring att värna om miljön och beskydda den. Vidare menar Davis (1998) att det inte enbart handlar om att prata om olika miljöfrågor, utan att väva in dem i dagliga rutiner och aktiviteter. I en studie som gjorts kring förskollärares uppfattning av de miljömål som finns i förskolans läroplan visade det sig att de ansåg sig ha för lite kunskap om hur man rent praktiskt kan arbeta med miljö och naturfrågor med barnen. I intervjuerna med pedagogerna kunde man se olika perspektiv på uppdraget kring miljöarbetet. Det ena uppdraget handlade om att barnen skulle lära sig vad som var tillåtet att göra i skogen, det andra var att barnen skulle tillägna sig olika kunskaper inom natur och miljöområdet och hur de beter sig i naturen. Det tredje perspektivet kring uppdraget var att barnen skulle få kunskap om miljö och natur utifrån ett globalt framtidsperspektiv (Ärlemalm-Hagsér 2003 refererad i Sandberg 2009).

Natur och miljöarbete har alltid haft en naturlig plats i förskolan men har kanske mestadels handlat om växter och djur i allmänhet. Naturvetenskapen handlar om så mycket mer än att kunna benämna olika växter och djur, det handla också om att utveckla förståelse för olika kretslopp och hur man själv som individ påverkar naturen genom egna handlingar. De naturvetenskapliga målen i förskolan har i och med implementeringen av den reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö 98) blivit tydligare jämfört med tidigare. ”Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och närmiljö och förstå sin delaktighet i naturens kretslopp.

Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid.” (Skolverket, 2010, s.7)

Syfte

Syftet med denna studie blir att ta reda på vilka skillnader som finns i arbetet med hållbar utveckling mellan miljöcertifierade förskolor och med förskolor utan miljöcertifikat, samt om barnen i en miljöcertifierad förskola utvecklar större förståelse för innebörden av miljöfrågor och hållbar utveckling.

Frågeställningar

1. Vilken betydelse har det pedagogiska arbetet med hållbar utveckling om en förskola är miljöcertifierad eller inte?

2. Vilken betydelse har de olika arbetssätten i miljöcertifierade förskolor och förskolor utan miljöcertifikat för barns utveckling och lärande?

Metod

Urval

Eftersom syftet med studien var att ta reda på vilken betydelse miljöcertifierade förskolor har för barns utveckling och lärande om miljö och hållbar utveckling, valdes två förskolor med

miljöcertifiering ut samt två förskolor utan miljöcertifikat, totalt fyra förskolor. Detta på grund av att kunna se skillnader och likheter i de olika verksamheternas arbetssätt kring hållbar utveckling.

Förskolorna är belägna i två mindre orter i Mellansverige och alla har nära anslutning till skog och mark. Valet av förskolor skedde utifrån närheten till miljöcertifierade förskolorna på grund av att jag vill ha en fysisk kontakt med pedagogerna vid intervjuer och under frågestund med barnen. Två pedagoger på varje förskola deltog vid intervjuerna det vill säga totalt 8 pedagoger. Pedagogerna arbetar med barn mellan 4-5 år. De intervjuade pedagogerna var kvinnor då det inte fanns några manliga kollegor på förskolorna vid detta tillfälle. Pedagogernas åldrar varierade mellan 42- 61 år.

Alla pedagoger har lång arbetslivserfarenhet inom förskolans verksamhet och är alla utbildade förskollärare. De barn som valts ut till enkätfrågorna var mellan 4-5 år. Detta på grund av att kunna få svar på mina frågor då barnen deltagit i verksamheten en längre tid. Barnen valdes ut av

pedagogerna på förskolan. De barn som svarat på enkätfrågorna är både flickor och pojkar. Totalt skulle 20 barn från de olika förskolorna, 10 barn från de miljöcertifierade förskolorna och 10 barn från förskolorna utan miljöcertifikat. På grund av sjukdom blev det bortfall av två barn på den ena miljöcertifierade förskolan. Alla barn som svarade på enkätfrågorna har gått på förskolan från cirka 1,5 års ålder.

Forskningsetiska principerna har tagits hänsyn till genom att samtyckesbrev skickats ut till vårdnadshavare. I samtyckesbrevet till vårdnadshavarna (bilaga 1) presenterades studien och vad den handlar om, samt att både barn och förskola inte kommer att nämnas vid namn i arbetet. Barnen har rätt att avbryta frågestunden när som helst då deltagandet i forskningen är helt frivillig.

Pedagogerna på de olika förskolorna informerades även de i ett brev vad studien handlade om och att namn på pedagoger och förskola inte kommer att namnges i arbetet samt att intervjun kan avbrytas när som helst.

Datainsamling

För att få svar på mina frågeställningar valde jag att använda två olika metoder. Den ena metoden bestod av att intervjua pedagogerna på de olika förskolorna. Jag valde att använda en strukturerad intervju. En strukturerad intervju bygger på fasta frågor som ställs till alla deltagare. Frågeområdena och frågorna är i denna intervju bestämda i förväg. (Johansson & Svedner 2010) Den andra

metoden var en muntlig enkät som användes till barnen. Anledningen att jag valde en muntlig enkät som metod var på grund av att jag ville få så korta svar som möjligt på de specifika frågor som ställdes. Intervju och enkätfrågor hade alla anknytning till miljöfrågor och hållbar utveckling. Inför varje intervju berättade jag för pedagogerna om arbetet samt vad syftet med studien är.

Intervjufrågorna finns som bilaga 2 och enkätfrågorna finns som bilaga 3. Enkätfrågorna har svarsalternativ vet/vet inte, men i vissa fall har jag också fått svaret ja och nej, detta gäller

enkätfrågorna 1, 2, 4, 5, 7, 8, 11, 12 och 15. Barnen har även haft möjlighet att ge kommentarer till frågorna vilket redovisas i den löpande texten i resultatavsnittet.

Procedur

Jag kontaktade pedagogerna på de olika förskolorna för att fråga om jag fick ställa några frågor om mitt valda ämne till examensarbetet samt att jag även ville ställa frågor till barnen. Efter

godkännande kom vi överens om lämplig dag och tid för intervju. Samtidigt bestämdes även när

möjlighet fanns att ställa enkätfrågor till barnen. Ålder på barnen valdes medvetet då de äldre barnen varit med i verksamheten under en längre tid, vilket är en förutsättning för att få svar på mina enkätfrågor och på min frågeställning. Samtliga intervjuer och enkätfrågor genomfördes under en tvåveckorsperiod. Varje intervju varade mellan 30-60 minuter beroende på hur mycket

pedagogen hade att berätta. Intervjuerna antecknades med penna och papper. Intervjuerna med pedagogerna var individuella. Efter varje intervjutillfälle renskrevs och analyserades materialet.

Intervjuerna på de olika förskolorna ägde rum i ett privat och avskilt rum för att kunna prata så ostört som möjligt. Innan intervjustart berättade jag om studien och vad den handlade om.

Pedagogerna informerades även om att de fick ställa frågor under och efter intervjun.

Enkätfrågorna med barnen ägde även de rum under en tvåveckorsperiod. Jag valde att ställa enkätfrågorna till barnen själv, på grund av att alla inte kan läsa. Frågestunden tog cirka 10-15 minuter och ägde rum under olika tidpunkter beroende på vilka tider barnen hade på sina scheman.

Det var ett medvetet val att intervjua barnen ett och ett på grund av att det om man är fler kan påverka svaren. Enkätfrågorna ställdes i något av förskolornas lekrum så att barnen skulle känna sig trygga. Enligt Doverborg och Pramling Samuelsson (2000) är det betydelsefullt välja en lugn plats för barnens koncentration och för att de inte ska tappa intresset under samtalet. För att bekanta mig med barnen presenterade jag mig och berättade om mig själv. Jag hade även med mig russin som barnen fick äta under frågestunden vilket uppskattades. Barnen fick även möjlighet att presentera sig och berätta lite om sig själva om de ville. Pedagogerna hade även tidigare berättat om att jag skulle komma och ställa frågor om naturen och vår miljö.

Databearbetning

Det insamlade materialet i form av intervjuer och enkätfrågor renskrevs samt analyserades direkt efter genomförandet. Varje samtalsenkät genomgicks för att se att alla frågor var besvarade.

Därefter sammanställdes intervjuerna samt enkäterna för att få syn på ett eventuellt mönster i svaren. I examensarbetets resultatdel sammanfattades intervjusvaren. Jag har sammanfattat

pedagogernas svar från de två förskolorna med miljöcertifikat för sig samt svaren från pedagogerna i de två förskolorna utan miljöcertifikat för sig för att sedan kunna jämföra och se eventuella

skillnader och likheter. Detta har sedan kopplats till frågeställningen om vilken betydelse en miljöcertifierad förskola kan ha för den pedagogiska verksamheten. På samma sätt har jag valt att göra med svaren från enkätfrågorna från barnen, det vill säga sammanställa svaren från barnen i de miljöcertifierade förskolorna för sig och svaren från barnen i de förskolorna utan miljöcertifikat för att kunna jämföra de olika förskolorna. Barnen fick även möjlighet att lämna kommentarer till frågorna. Kommentarerna sammanfattades och redovisades i resultatdelen. På samma sätt kopplas resultatet till frågeställningen om på vilket sätt de olika förskolornas arbetssätt kan ha betydelses för barns utveckling och lärande.

Reliabilitet

Jag valde att endast notera intervjuerna och enkätfrågorna med penna och papper. Nackdelen med detta skulle kunna vara att man blir för upptagen och fokuserad på skrivandet i stället för att i samtalet titta på pedagogen samtidigt då man även förmedlar sig genom ansiktsuttryck. Därför kan det vara en fördel att spela in intervjuerna för att helt kunna fokusera på pedagogen fullt ut.

Fördelen med intervjuerna var att man genom dem kunde få många bra och uttömmande svar, man hade även möjlighet att ställa följdfrågor om något svar kändes oklart. Vad det gäller enkätfrågorna och barnens svar kan det ha betydelse på så sätt att jag inte var bekant med barnen sedan tidigare.

Detta skulle kunna påverka resultatet något, men det behöver nödvändigtvis inte vara så. Barnen förmedlade en trygghetskänsla genom att de gärna svarade på frågorna i enkäten, och många av barnen ville fortsätta att prata om andra saker efter frågestunden.

Resultat

Nedan kommer en redovisad sammanfattning av intervjusvaren från pedagogerna och enkätsvaren från barnen ske utifrån de två frågeställningar studien har. De intervjuer som genomförts med pedagogerna på de miljöcertifierade förskolorna kommer att sammanfattas för sig, och intervjuerna med pedagoger från de förskolorna utan miljöcertifikat sammanfattas för sig för att lättare kunna synliggöra eventuella skillnader och likheter. Då studien är anonym kommer pedagogerna

benämnas med P1- P8. Pedagogerna med benämning P1-P4 arbetar på miljöcertifierade förskolor och pedagogerna med benämning P5-P8 arbetar på förskolor utan miljöcertifikat. Barnen på de miljöcertifierade förskolorna benämns med B1-B8, och barnen på förskolorna utan miljöcertifikat benämns med B10-B20. Enkätsvaren kommer precis som intervjusvaren att redovisas i en

sammanfattning av de svar och kommentarer som framkommit från pedagoger och barn.

Enkätsvaren kommer även att presenteras i tabellform för att få en tydligare överblick av resultatet.

Därefter har en jämförelse av de olika svaren gjorts för att se om det har gått att få svar på frågeställningarna i denna studie.

Vilken betydelse har en miljöcertifierad förskola för det pedagogiska arbetet med hållbar utveckling i verksamheten?

Sammanställning av intervjuer med pedagoger på förskolor med miljöcertifikat.

De fyra pedagogerna berättar alla att arbetet med Grön-flagg genomsyrar hela verksamheten och att man arbetar utifrån Grön-flagg varje dag i det temaarbete man har. P1 berättar att ”man alltid arbetar med miljömål på olika sätt, jag tror att kontinuitet gör så barnen får en djupare förståelse för miljön om man aktivt på olika sätt arbetar med det.” Alla fyra pedagogerna anser att det är viktigt att barnen involveras och är delaktiga i miljöarbetet. Genom att lyssna på och utgå från barnens tankar och intressen skapas sedan olika aktiviteter. P3 säger ”vi ställer frågor och söker svar tillsammans, vi pedagoger ger inte barnen det rätta svaret då barnens nyfikenhet att själv söka svar är viktig för att få förståelse”. Alla fyra pedagogerna berättar också att de så ofta de kan är ute i naturen och i skogen ofta flera gånger i veckan. ”I skogen får barnen lära sig att vara rädda om växter och djur, vi samtalar ofta om hur man beter sig i naturen.” (P1)

P2 menade också att det är viktigt att man som vuxen är en god förebild. Att tidigt låta barnen sortera och kompostera var något som alla fyra pedagogerna ansåg vara viktigt. ”vi sorterar och komposterar tillsammans med barnen varje dag, om vi går på utflykt och barnen hittar skräp plockar de upp det och tar med det tillbaks till förskolan för att sortera.”

Genom att barnen på olika sätt berättar och uttrycker sig, samt kan sätta ord på varför man exempelvis sorterar olika material och komposterar, kan pedagogerna se att barnen fått förståelse för innebörden av hållbar utveckling. När de själva redogör exempelvis vad som händer i en kompost eller varför det är viktigt att sortera sopor är ett bevis på att barnen fått förståelse.”När vi samtalar med barnen om vad som händer med olika material som slängs i naturen så kan många av barnen berätta och förklara. Vi har även gjort små kompostburkar med barnen så att de konkret kan se vad som händer med olika material.” (P4)

Tre av pedagogerna ansåg också att dokumentationer är viktiga för att synliggöra arbetets betydelse med miljöfrågor tillsammans med barnen. Genom dokumentationer av olika slag kan man enligt pedagogerna tydligt se barnens utveckling och lärande. I intervjuerna kan man tydligt se att alla fyra pedagogerna tycker att vuxnas eget intresse för miljöfrågor är av stor vikt för arbetet i

verksamheten. Vidare menar de att engagemang smittar av sig till barnen och att man fångar

barnens intresse lättare om de ser att man som vuxen tycker arbetet är spännande och viktigt. Tre av pedagogerna brinner för miljöfrågor även på fritiden. P1 och P2 menar också att intresset växer när

man jobbar miljöfrågor utifrån Grön-flagg. I intervjuerna kan man se att pedagogerna anser att lärande om hållbar utveckling och miljöfrågor är en process som pågår hela tiden. Man måste hela tiden tänka på att man i sitt miljöarbete får in övriga mål från förskolans läroplan. P4 menar att det handlar om vilket synsätt man har när man dokumenterar. Det går att få in alla mål i miljöarbetet, det handlar bara om hur man ser på det. ”På vår skogsutflykt hittar barnen pinnar. Hur långa är dom? Hur många pinnar behöver man för att mäta en kompis? En växt kan se ut som en bokstav till exempel här blir matematikmålet tydligt”. (P4) Genom att intervjua pedagogerna på förskolorna med miljöcertifikat får man en bild av att de anser det vara viktigt att barnen tidigt får lära sig källsortera, kompostera och att utveckla ansvarskänsla och förståelse för naturen. Barnen får själva slänga matrester i komposten och sortera skräp på förskolornas egna ”miljöstationer” dagligen. Man har också på båda förskolorna städdagar då man går ut i naturen och samlar skräp som sedan

sorteras av barnen. På en av förskolorna utses några barn till ”skräppoliser”, vilket innebär att man tittar lite extra noga runt omkring sig för att se om det ligger skräp i naturen, barnen turas om med detta uppdrag. Enligt pedagogerna uppskattas detta mycket av barnen.”Vi arbetar som sagt hela tiden med miljöfrågor tillsammans med barnen, men det är också viktigt att arbetet är rolig, att vara skräppolis ser barnen som en rolig uppgift som de tar på stort allvar.” (P2)

Sammanställning av intervjuer med pedagoger på förskolor utan miljöcertifikat.

Alla fyra pedagogerna berättar att det inte läggs ner någon utvald och specifik tid på miljöfrågor.

Trotts detta var alla fyra pedagogerna eniga om att de försöker få in arbetet med miljö och hållbar utveckling i det dagliga arbetet på förskolan. ”Vi pratar om det när tillfälle uppstår i vardagen”.

(P5) Vi pratar inte medvetet om miljöfrågor med barnen varje dag, men tänker man på det så får man ju in miljöarbete i mycket utan att man som sagt tänker på det.” (P6) En pedagog uppskattar förskolans arbete med miljöfrågor till cirka 1,5 timma per vecka. Pedagogerna på den ena förskolan berättar att de går till skogen en gång i veckan, medan pedagogerna på den andra förskolan berättar att de går till skogen när tillfälle ges.

Båda förskolorna har en miljöplan som bland annat innefattar att uppmana varandra till att släcka lampor, använda uppladdningsbara batterier, plocka upp skräp på promenader etc. P7 berättar

”Miljövård bedriver vi genom att sortera sopor i vår miljöstation här på förskolan.” Samtliga fyra pedagoger berättar också att barnen får skapa av återvunnet material som kapsyler, plastburkar, glasflaskor med mera. ”I Tema Staden fick barnen bygga sin stad med hjälp av olika

återvinningsmaterial och naturmaterial”. (P8)

Pedagogerna på en av förskolorna berättar att de inte komposterar tillsammans med barnen, medan pedagogerna på den andra förskolan berättar att de precis startat upp en kompost tillsammans med skolan. ”Vi har en dålig kopia av en kompost som inte används.” (P8) Pedagogen anser dock att de borde starta upp komposten igen för att barnen rent konkret kan få se processen i en kompost. Hon berättar även att de för några år sedan haft naturruta där barnen fick gräva ner olika material för att se vad som händer. ”Barnen tyckte naturrutan var spännande, och det var ett bra utflyktsmål.

Barnen fick fundera över vad som kan ha hänt under tiden de inte varit där för att sedan gräva upp och titta.” (P8) Pedagogen upplevde att barnen fick bra kunskap om vad som händer i

nedbrytningsprocessen hos olika material och att de utvecklade en förståelse för vilka konsekvenser det kan få för miljön om man kastar skräp i naturen.

Pedagogerna på båda förskolorna berättar att man ofta fokuserar på det tema man har och då försöker man väva in miljö och naturfrågor i temat precis som med övriga läroplansmål. ”Vi har inget speciellt tema kring miljö, utan vi försöker väva in alla mål i det vi gör.” (P7) Genom att barnen själva kan sätta ord på varför man gör vissa saker som exempelvis sorterar och komposterar, släcker lampor etc. anser pedagogerna att man kan se att barnen utvecklat förståelse för miljö och hållbar utveckling. Att barnen även hjälps åt att påminna varandra är ett bevis på förståelse av

miljöarbetet. ”Att visa respekt och måna om både saker, naturen och varandra.” (P5)

I intervjuerna kan man se att samtliga fyra pedagoger tycker att eget intresse för miljöfrågor och hållbar utveckling är viktigt. Pedagogerna är även eniga om att intresse och engagemang smittar av sig både i personal och barngruppen.”Det är viktigt! Jag tror att det är ännu lättare om någon pedagog brinner lite extra för det.” (P6) En av pedagogerna säger att det på deras förskola inte finns någon som riktigt brinner för miljöfrågor, utan alla gör så gott de kan. Två pedagoger menar också att det skulle behövas mer utbildning i naturvetenskapliga ämnen för att öka kompetensen. I arbetet med miljö och naturfrågor utifrån förskolans läroplan så ansåg samtliga fyra pedagoger att de arbetar med att få in alla mål i allt man gör. ”Vi strävar efter att barnen ska få ta del av, utmanas och utvecklas kring alla våra mål oavsett vad man jobbar med.” (P7) P7 säger också att man inte får glömma att aktiviteterna måste vara roliga och uppmuntra till utforskande, att hela tiden utgår från barnens intressen är viktigt.

På vilket sätt påverkar de olika förskolornas arbetssätt barns utveckling och lärande?

Sammanställning av enkätfrågor till barnen på förskolor med miljöcertifikat. Resultatet sammanfattas i tabell 1.

Man kan genom enkätsvaren se att förskolorna vistas mycket i skogen och i naturen. Alla barnen berättar att de går till skogen ofta, ibland flera gånger i veckan. ”Vi går till skogen och tittar på djurspår, ibland hittar vi bajs. En gång hittade vi en död fågel. (B2) Alla barn visste vad de skulle göra om de såg skräp i naturen. De berättar att man ska plocka upp och ta med sig skräpet till en sopkorg. Ett barn berättar att de tar med sig skräpet tillbaks till förskolan och lägger i

återvinningslådorna. B1 berättar ”Vi har alltid med oss en påse som vi tar med skräp som vi ser. Vi är skräppoliser ibland. ”Man måste pocka upp och slänga skräp i soptunnorna” (B7)

Sju av barnen visste att man sorterar skräp på förskolan. De berättar att de får hjälpa till att sortera olika material.”Vi har olika lådor som vi lägger skräp i på altanen.” (B3) Fyra barn som går på samma förskola berättar alla att de har lådor på altanen som de sorterar olika material i. De övriga fyra barnen berättar att de har olika lådor inne i ett rum på förskolan där de lägger olika material. B6 berättar att de har lådor med bilder på så man ser vad som ska ligga där. Sex av barnen vet också att de sorterar olika material hemma. ”Vi lägger i olika påsar sen slänger åker vi och slänger dem i stora lådor.” (B3) Sex av barnen visste varför det är viktigt att källsortera. ”Så man kan göra nya saker” (B1) ”Annars blir det för mycket saker överallt.”(B3)

Sex av barnen visste vad som menas med att återvinna olika material och varför man gör det. De berättar bland annat att man gör nya saker av det som är gammalt.”Man ska återvinna skräp så det blir nytt.” (B4) Ett barn berättar även att de på förskolan sparar en del saker de hittar och bygger något med. ”Vi har gjort statyer av skräp, jag gjorde en robot.” (B3)

I enkätsvaren kan man se att alla åtta barn vet varför man har en kompost. De vet också att det finns en kompost på förskolan. ”Man kastar matrester och gräs i komposten som blir jord, då blir

maskarna glada. (B3) B8 berättar att de brukar gå till komposten ibland för att se vad som hänt med det man kastat. Båda förskolorna har komposter. Fyra av barnen har en kompost hemma. Sju av barnen vet vad som händer i komposten och berättar att det man slänger där i blir till jord. Tre av barnen vet att det är masken som hjälper till att bryta ner exempelvis fruktrester till jord. ”Man matar masken med äpplen och sånt, sen gör den jord.” (B2)

Barnen fick berätta vad de tror händer med olika material som kastas i naturen. Alla barnen visste att äppelskuttet ruttnar och försvinner. ”Det ligger där en liten stund sen är det borta liksom”. (B2) Sex barn visste att det tar lång tid för allt annat material att försvinna. ”Det kommer ligga där hela livet, ända tills man dör.” (B3) Övriga barn svarade att de inte vet vad som händer med materialet.

Barnen fick frågan varför det är viktigt att vara rädd om naturen. Alla åtta barn tyckte det var viktigt att vara rädda om naturen och miljön och kunde förklara varför. Fem barn hade en djupare

förklaring. B3 säger ”vi kan inte leva här om inte naturen mår bra.” ”Marken mår inte bra om det ligger skräp överallt, och det är inte roligt att leka om det är skräp överallt. (B1) ”Jorden måste må bra hela tiden annars dör vi.” (B7)

Tabell 1. Resultat utifrån enkätfrågorna till barnen på de Miljöcertifierade förskolorna.

Antal Vet Antal Vet inte

Vistas barnen ute i skog och natur på förskolan? 8 0

Tycker barnen det är viktigt att vistas i naturen/skogen? 7 1

Vad gör man om man ser skräp ute i naturen? 8 0

Vad menas med att Återvinna sopor? 6 2

Varför det är viktigt att Återvinna sopor och varför gör man det? 6 2

Vad är en kompost? 8 0

Finns någon kompost på förskolan? 8 0

Finns någon kompost hemma? 4 4

Varför har man en kompost? 7 1

Vad händer med maten i en kompost? 7 1

Sorterar man skräp på förskolan? 7 1

Sorterar man skräp hemma? 6 2

Varför är det viktigt att sortera skräp? 6 2

Vad händer om man kastar olika material i naturen?

- Äppelskrutt? 8 0

- Tuggummi? 6 2

- Plastpåsar? 6 2

- Papper? 6 2

- Glasflaskor 6 2

- Plåtburkar? 6 2

Är det viktigt att man är rädd om naturen? 8 0

- Varför? 5 8

Sammanställning av enkätfrågor till barnen på förskolor utan miljöcertifikat. Resultatet sammanfattas i tabell 2.

Genom svaren på enkäterna kan man se att barnen på förskolorna vistas i skogen, men det sker inte lika ofta som i förskolorna med miljöcertifikat. Detta styrks också genom pedagogernas intervjusvar gällande vistelse i skogen. Ett barn berättar att ”vi leker mest på gården” (B14) Alla tio barn ansåg också att det är viktigt för dem att vistas i skogen och naturen. Flera av barnen kopplade vistelse i skogen med att vara rädd om den.”Jag bor i skogen, i min skog slänger folk burkar. Då tar jag upp dom och lägger i min vagn.” (B14) ”Det är roligt att leka i skogen. Naturen är viktig. Man ska inte slänga saker i naturen.” (B13) Åtta av barnen visste att man skulle ta upp skräp som man hittar i naturen och slänga det i soporna.

Fem av barnen vet att man sorterar skräp på förskolan, medan de andra var lite tveksamma. ”Vi lägger papper i en låda, och frukt i en burk.” (B16) Vad det gäller källsortering i hemmet så visste tre barn att man sorterar olika material hemma. ”Vi brukar åka till sådana där stora fyrkantiga saker och kasta skräp där.” (B11) Tre av barnen visste varför det är viktigt att källsortera. Alla tre kopplar vikten med källsortering till djurens välbefinnande. B14 berättar ”Så man inte bara kastar allt i skräppåse, det är inte bra för djuren.” ”Så det inte ligger kvar i skogen så djuren äter upp det.

(B12) ”Om en varg äter upp det kan den bli sjuk, och då blir den arg.” (B11)

Ett av barnen visste vad som menas med att återvinna olika material och varför man gör det. ”Man åker och slänger grejer i stora lådor som lastbilen hämtar, sen blir det nya saker. (B16) Ingen av barnen visste om man i förskolan återvinner eller om man pratat om vikten av att återvinna olika material. Fem barn berättar att de vet varför man har en kompost och vad det är. ”Man lägger äpplen i den sen försvinner äpplet”. (B16) Två barn kan redogöra för vad som händer med exempelvis maten i komposten. B17 berättar att man slänger mat och löv i en kompost och att det blir jord. Tre av barnen vet att det finns en kompost på förskolan och att de får följa med dit ibland.

”Man matar masken med maten”. (B 17) Två barn visste att de har kompost hemma. ”Vi har en låda liksom, som man kastar mat och så i.”(B16)

Barnen fick berätta om de visste vad som händer med olika material om man kastar dem i naturen.

Alla barnen visste att äppelskuttet försvinner och att det ruttnar. ”Äpplet blir brunt och försvinner efter ett tag, om inte något djur äter upp det.(B16) Ett barn visste att material som tuggummi, plast, papper, glas och plåt inte försvinner så fort om man kastar det i naturen. Två av barnen svarade att alla material försvinner som äpplet. ”Flaskan ruttnar bort” (B15) Åtta barn svarade att de inte vet vad som händer med övriga material.

Barnen fick frågan varför det är viktigt att vara rädd om naturen. Sju av barnen tyckte det vara viktigt att man är rädd om naturen och miljön, endast två kunde säga varför. ”För marken inte mår bra om man kastar skräp där. Man ska kasta i soporna så sopbilen tar skräpet någonstans annars blir skräpet ruttet. (B16) B17 berättade att ”Om det ligger massa skräp i skogen så kan nåt djur äta upp det eller trampa på det. (B17)

Tabell 2. Resultat utifrån enkätfrågorna till barnen på de förskolorna utan Miljöcertifikat.

Antal Vet Antal Vet inte

Vistas barnen ute i skog och natur på förskolan? 10 0

Tycker barnen det är viktigt att vistas i naturen/skogen? 10 0

Vad gör man om man ser skräp ute i naturen? 8 2

Vad menas med att Återvinna sopor? 1 9

Varför det är viktigt att Återvinna sopor och varför gör man det? 1 9

Vad är en kompost? 5 5

Finns någon kompost här på förskolan? 3 7

Finns någon kompost hemma? 2 8

Varför har man en kompost? 5 5

Vad händer med maten i en kompost? 2 8

Sorterar man skräp på förskolan? 5 5

Sorterar man skräp hemma? 3 7

Varför är det viktigt att sortera skräp? 3 7

Vad händer om man kastar olika material i naturen?

- Äppelskrutt? 10 0

- Tuggummi? 1 9

- Plastpåsar? 1 9

- Papper? 1 9

- Glasflaskor 1 9

- Plåtburkar? 1 9

Är det viktigt att man är rädd om naturen? 7 3

- Varför? 2 8

Jämförelse av hur de olika förskolorna arbetar utifrån forskningsfrågan: Vilken betydelsen har en miljöcertifierad förskola för det pedagogiska arbetet med hållbar utveckling i verksamheten?

I jämförelse mellan de miljöcertifierade förskolorna och förskolorna utan miljöcertifikat, kan man se att miljöarbete inte aktivt arbetas med dagligen på de förskolorna utan miljöcertifikat. Här betonar pedagogerna att miljöarbete och miljömål vävs in i övrigt dagligt arbete på förskolan. De två förskolor som arbetar utifrån Grön-flagg arbetar ständigt med olika miljöteman, i dessa teman vävs övriga läroplansmål in. Samtliga fyra pedagoger på förskolorna utan miljöcertifikat menar att det inte läggs ner någon specifikt utvald tid på miljöarbete med barnen, det sker spontant i

vardagen. Man kan också se att det skiljer sig i arbetet med källsortering och kompostering på de olika förskolorna. På miljöförskolorna anser pedagogerna att det är viktigt att barnen själva får kompostera och sortera, något som båda miljöförskolorna arbetar med varje dag. Till skillnad från miljöförskolorna har de två förskolorna utan miljöcertifikat inget dagligt arbete med kompostering och sortering. Eget intresse och kunnande är enligt alla pedagoger viktigt för att på bästa sätt få barnen intresserade. Man kan också se att pedagogerna i den miljöcertifierade förskolan ofta är ute i naturen med barnen, de går ofta till skogen, flera gånger i veckan till skillnad från förskolorna utan Grön-flaggcertifikat, detta trotts närhet till skogen. Alla förskolor arbetar med miljömålen i

förskolans läroplan, men de miljöcertifierade förskolorna utgår hela tiden från miljöfrågor i sitt arbete. Deras arbeten utgår från natur- och miljöteman. På så vis bearbetas de naturvetenskapliga målen i läroplanen hela tiden, övriga läroplansmål vävs in i aktiviteterna. Skillnaden med de

förskolor utan miljöcertifikat är att man väver in alla mål ur läroplanen oavsett vilket tema man har.

Man arbetar inte alltid med miljön.

Jämförelse av barnens svar från de olika förskolorna utifrån forskningsfrågan: På vilket sätt påverkar de olika förskolornas arbetssätt barns utveckling och lärande?

I barnens svar kan man se att de som går i de miljöcertifierade förskolorna oftare vistas i skogen än de barn som går i förskolorna utan miljöcertifikat. Man kan också se att fler barn i miljöförskolorna har större kunskap om källsortering och kompostering. Barnen på miljöförskolorna får varje dag hjälpa till att sortera och kompostera tillsammans med pedagogerna till skillnad från de barn som går på förskolorna utan miljöcertifikat. Kunskapen om vad som händer med olika material som kastas i naturen skiljer sig också mellan de olika förskolorna. Alla barnen visste vad som händer om man kastar ett äpple i naturen, men det var fler barn från de miljöcertifierade förskolorna som hade större kunskap om vad som händer med övriga material. Det var inte många barn från någon av förskolorna som hade så stor inblick i om man återvinner och källsorterar hemma.

Diskussion

Litteraturen belyser vikten av att börja lägga grunden för miljömedvetenhet redan med de små barnen i förskolan. Många av de tidigare forskningarna visar att det finns ett stort glapp i studier kring just små barns lärande om miljö och hållbar utveckling förskoleverksamheterna. Jag valde att jämföra olika förskolor, två med miljöcertifikatet Grön-flagg, två utan miljöcertifikat. Mitt syfte och det jag ville få fram var om det i de olika förskolorna fanns någon skillnad i arbetet med miljöfrågor och hållbar utveckling och vad det i så fall kan ha för betydelse för barns utveckling och lärande i ämnet. De viktigaste aspekterna från resultatet är att man kan se att pedagogernas eget intresse för miljöfrågor anses viktigt för alla de intervjuade pedagogerna. Pedagogerna som arbetar på de miljöcertifierade förskolorna har ett genuint intresse för miljöfrågor, även privat. Detta kunde man inte se i de intervjuer som gjordes med de pedagoger som arbetar på förskolorna utan

miljöcertifikat. Två pedagoger menar att de borde få mer utbildning i naturkunskap för att bredda sin kunskap för att på så sätt utveckla större intresse för naturvetenskapliga ämnen. Enligt Pramling Samuelsson et al. (2006) syftar den pedagogiska medvetenheten på pedagogernas kompetens att utforma en verksamhet som gör att barnen utvecklas och lär både intellektuellt, emotionellt, socialt

och kulturellt. Lärarnas kunskaper och intressen inom olika områden är viktiga och nödvändiga, och ofta är det så att, ju bättre kunskap man själv har som pedagog, ju lättare är det att förmedla sig till barnen. Pramling Samuelsson och Sheridan (2006) menar att genom att ha en djupare förståelse för något så kan man lättare hjälpa barn att utveckla förståelse för olika fenomen. Genom att ha både en god ämneskompetens inom ett visst område samt en gedigen förståelse för barn i allmänhet är ett gott tecken på en professionell pedagog. Det är därför viktigt anser jag att man som pedagog har ett genuint intresse för det man gör och en kunskap att luta sig på för att på bästa sätt kunna föra över detta till barnen.

De pedagoger som arbetar i de miljöcertifierade förskolorna berättar att de vistas mycket ute i skog och mark, något man också kunde se via barnens enkätsvar. Barnen från de miljöcertifierade förskolorna berättade alla att de går till skogen ofta, ibland flera gånger i veckan. Enligt de

intervjuade pedagogerna på Grön-Flaggförskolorna är det viktigt att barnen får vistas i naturen och något som prioriteras. Pedagogerna anser att barnen genom att vistas i exempelvis skogen utvecklar större respekt för det som lever och växer där. Genom att barnen tidigt får lära sig värna om miljön så anser pedagogerna att man då lättare utvecklar förståelse för miljöfrågor och hållbar utveckling för framtiden. Forskning visar att små barn kan ta till sig kunskap om miljöfrågor. Ärlemalm- Hagsér och Sandberg (2011) har i sin studie sett att riktigt små barn har kunskap om miljön och kan visa en viss förståelse för vissa effekter av miljöförändringar och vilken påverkan de kan ha för natur, djur och människor. Vidare menar Ärlemalm-Hagsén och Sandberg (2011) att forskning visar att både barn och vuxna i förskolan tillsammans kan skapa en gemensam förståelse för hållbar utveckling, och att arbetet skulle kunna genomsyra alla aktiviteter. Den visar även att riktigt små barn kan relatera till miljöfrågor och kunna tänka kritiskt samt att se sig som viktiga aktörer i miljöarbetet. Enligt Hägglund et al. (2007) är det viktigt att barnen lär sig se ett sammanhang, att barnen känner att de är en del av något som sträcker sig längre än den egna personen. Detta är enligt Hägglund et al. (2007) en viktig förutsättning för barns lärande för hållbar utveckling. Granberg (2009) menar att utemiljö kan ses som en levande lärobok. Genom att vistas ute i naturen främjas småbarns utveckling. Man kan genom enkätsvaren från barnen antyda att det kan ha betydelse för barnens lärande då de barn från de miljöcertifierade förskolorna genom sina svar uppvisar en större förståelse vad gäller exempelvis nedbrytningsprocessen av olika material samt förståelse för vikten av sitt eget agerande i naturen. Utemiljön fungerar enligt Granberg (2009) som ett pedagogiskt laboratorium. Där får barnen en naturlig koppling till miljölära och kretsloppstänkande. Små barns lärande sker i en helhet och lärandet är väldigt konkret. Genom att få vistas i naturen där de kan bygga, leka och utforska läggs grunden för kunskaper om exempelvis miljövård.

Förskolans läroplan (Lpfö98) lyfter fram lärandet hos barnen i verksamheten. Där står det att det uppdrag förskolan har är att lägga grunden för ett livslångt lärande, men även att verksamheten ska utformas så att barnens utveckling och lärande stimuleras. (Skolverket, 2010) Pedagogerna från de olika förskolorna arbetar utifrån läroplanens mål. Skillnaden är att de förskolor utan miljöcertifikat arbetar med olika teman som kan behandla många olika saker. Pedagogerna berättar att de utgår från barnens intressen och där i från skapas teman. Sedan försöker man väva in alla läroplansmål i de aktiviteter som man gör med barnen. Arbetet på Grön-Flaggförskolorna utgår från de miljöteman som finns och i detta arbete vävs övriga mål in. Pedagogerna poängterar även här att man utgår från barnens intressen och att lärandet måste vara roligt och lustfyllt för att barnen ska kunna utveckla förståelse och tillägna sig ny kunskap. Ärlemalm-Hagsér och Sandberg (2011) skriver i sin studie att förskolans läroplan är baserad på omsorg och utbildning där lärande och utveckling går hand i hand. Hållbar utveckling däremot används inte som begrepp, men ett ekologiskt synsätt är en viktig fråga som bör arbetas med i alla dagliga aktiviteter. De flesta barnen var medvetna om att det är viktigt att inte kasta skräp i naturen. Det som var spännande att se var att flera barn kopplade detta till djurens välbefinnande och att djuren far illa om de trampar på skräpet eller äter det. Här visar barnen tydligt tecken på att de visar ett varsamt förhållningssätt till djur och natur vilket är positivt då ett av förskolans uppdrag är att barnen ska utveckla respekt för allt levande och för sin närmiljö

(Skolverket, 2010).

Jag hade en föreställning innan jag började denna studie och innan jag ställt mina frågor till barnen i de olika verksamheterna att svaren skulle vara ganska lika, oavsett om man gick på en

miljöcertifierad förskola eller ej. Jag trodde även att barn i denna låga ålder inte hade så stor förståelse för olika processer i miljön, som exempelvis kompostering, källsortering och

nedbrytning. I själva verket visade det sig i studien att små barn kan väldigt mycket om miljöfrågor och miljöpåverkan, det handlar bara om att man får möjlighet att arbeta med dessa frågor ofta, att det blir kontinuitet för barnen samt att de konkret får komma i kontakt med miljöarbetet, något som även tidigare forskningar visar. Mina forskningsfrågor handlade om vilken betydelse de

miljöcertifierade förskolorna har för det pedagogiska arbetet med hållbar utveckling i

verksamheten, och hur de olika förskolornas arbetssätt påverkar barns utveckling och lärande.

Resultatet i denna studie visar att det har betydelse för arbetet med hållbar utveckling i

verksamheterna. Det visar sig på så vis att man kan se att pedagogerna på de miljöcertifierade förskolorna varje dag arbetar med miljöfrågor av olika slag tillsammans med barnen och att pedagogerna själva har ett stort intresse för miljöfrågor, medan pedagogerna i förskolorna utan miljöinriktning inte lägger ner något specifik tid på arbete kring miljö. Arbetet här handlar mest om att lägga papper på rätt plats, att släcka lampor etc. Genom enkätfrågor till barnen kan man se att barnen på de miljöinriktade förskolorna har en djupare förståelse för olika miljöfrågor och processer än de barn från förskolorna utan miljöcertifikat. Barnen från miljöförskolorna kunde redogöra olika processer på ett djupare plan än barnen från förskolorna utan miljöinriktning och man kunde också se att det fanns en vilja och ett intresse hos barnen att berätta om sina kunskaper och tankar kring miljöarbetet på förskolan. Många av barnen på förskolorna utan miljöinriktning svarade att de inte vet på flera av frågorna, och kommentarerna från barnen var ofta korta.

Jag anser att de metoder jag använt i studien varit relevanta för att få svar på mina frågeställningar.

Resultatet grundar sig dock på ett litet urval, därför kan det tänkas att resultatet kunde ha blivit annorlunda om man intervjuat fler pedagoger från fler förskolor, samt att man ställt frågor till fler barn. Reliabiliteten är god då jag utförde mina intervjuer på exakt samma sätt. Jag upptäckte dock att två frågor var lika, dessa hade kunnat sammanställas till en, vilket märktes under intervjuerna.

Min slutsats är att jag utifrån mitt resultat kan se att man har olika kunskaper, intressen och kompetenser vad gäller miljöarbete samt arbete med hållbar utveckling och att detta har betydelse för barns utveckling och lärande. De barn som varje dag kommer i kontakt med olika miljöfrågor och konkret får arbeta med detta tillsammans med en engagerad personal får en djupare förståelse för olika miljöfrågor och för ett hållbart samhälle. Begreppet hållbar utveckling kan upplevas som komplicerat då det innefattar så många olika delar. Men det gäller ändå att man som pedagog följer förskolans mål och intentioner. Vårt uppdrag innebär bland annat innebär främja det lustfyllda lärandet samt att ta tillvara och stärka barnens intresse för att lära och erövra nya kunskaper och färdigheter. Arbetet med miljöfrågor är oerhört viktigt och här är vi vuxna viktiga förebilder för barnen. Precis som flera pedagoger på de miljöcertifierade förskolorna menade, så kan man genom att arbeta utifrån exempelvis Grön-Flagg tillsammans med barnen aktivt och konkret kontinuerligt arbeta med olika miljöteman. På så sätt kan pedagoger och barn tillsammans utveckla ett större intresse för miljöfrågor och en djupare förståelse för ett hållbart samhälle nu och för framtiden.

Jag hoppas nu att detta arbete kan inspirera till nya undersökningar kring vikten av miljöarbete för hållbar utveckling med de små barnen på våra förskolor. Studien skulle även kunna utvecklas genom att exempelvis undersöka fler förskolor i olika delar av landet, att ha föräldrar som en undersökningsgrupp för att se vad barnen har med sig hemifrån vad det gäller miljöfrågor och arbetet med hållbar utveckling. Man skulle också kunna jämföra olika miljöförskolor med varandra för att synliggöra eventuella skillnader och likheter där.

Referenslista

Davis, Julie (2009). Revealing the research ‘hole’ of early childhood education for sustainability: a preliminary survey of the literature, Environmental Education Research, (15) 2, 227-241 Davis, Julie (1998). Young children , environmental education, and the future. Environmental

Education Research, (26) 2, 117-123

Doverborg, Elisabeth & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Att förstå barns tankar, metodik för barn intervjuer. Stockholm: Liber.

Granberg, Ann (2009). Småbarns utevistelse – naturorientering, lek och rörelse. Stockholm:Liber.

Håll Sverige rent. Miljöcertifiering Grön-flagg.

http://www.hsr.se/stiftelsen_hall_sverige_rent Hämtat 2012-12-05

Hägglund, Solveig., Pramling Samuelsson, Ingrid & Tallberg Broman, Ingegerd. (2007). Early childhood education and learning for sustainable development and citizenship. EECERA Annual Conference. Czech Republic, Prague.

Johansson, Bo & Svedner, Per-Olov. (2010). Examensarbete i Lärarutbildningen,

undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget i Uppsala AB

Myndigheten för skolutveckling. (2004). Lärande om hållbar utveckling. Temaskrift.

http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.97791!/Menu/article/attachment/larande_om_hallbar_utvec kling_temaskrift.pdf Hämtat 2012-12-05.

Palmer, Joy. A & Suggate, Jennifer (2004). The development of children’s understanding of distant places and environmental issues: report of a UK longitudinal study of the development of ideas between the ages of 4 and 10 years, Research Papers in Education, (19) 2, 205-237 Pramling Samuelsson, Ingrid., & Sheridan, Sonja (2006) Lärandets grogrund. Lund:

Studentlitteratur.

Sandberg, Anette (2009). Miljöer för lek, lärande och samspel. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (Rev. Uppl.). Stockholm: Skolverket.

Ärlemalm-Hagsér, Eva. & Sandberg, Anette (2011). Sustainable development in early childhood education: in-service students´comprehension of the consept. Environmential Education Resarch, (17) 2, 187-200.

Bilaga 1

Hej!

Mitt namn är Linda Enquist och jag läser till förskollärare vid Karlstad Universitet. Jag läser min sista termin och ska nu göra mitt examensarbete inom inriktningen Naturkunskap och teknik. I min studie ska jag undersöka och jämföra arbetet kring miljöfrågor och hållbar utveckling hos

miljöcertifierade förskolor och förskolor utan miljöcertifikat. Jag vill också ta reda på vad de olika förskolornas arbetssätt har för betydelse för barns utveckling och lärande. För att kunna få svar på frågeställningarna i min studie behöver jag då ett samtycke från Er vårdnadshavare. Exempel på frågor är vad barnen vet om kompostering, källsortering, nedbrytningsprocesser etc. Eftersom frågestunden är frivillig får barnen avbryta samtalet när som helst. Jag kommer att skriva ner svaren som barnen ger mig på en enkät och man kommer inte att kunna identifiera varken förskolan eller barnen då namnen inte kommer att finnas med i arbetet.

Med vänlig hälsning

Linda Enquist, Karlstad Universitet.

E-post: xxxxx@xxxx

Jag ger mitt samtycke att ställa frågor till mitt barn

Barnets namn:_______________________________________________

Vårdnadshavarens namn:______________________________________

Tack på förhand!

Linda Enquist, Karlstad Universitet

Bilaga 2

Hej!

Mitt namn är Linda Enquist och läser till förskollärare vid Karlstad universitet. Nu läser jag min sista termin och har påbörjat mitt examensarbete som rör naturkunskap och teknik. Jag har valt att undersöka vilka skillnader respektive likheter det finns i arbetet med miljöfrågor och hållbar utveckling mellan miljöcertifierade förskolor och förskolor utan miljöcertifikat, samt vilken betydelse de olika arbetssätten kan ha för barns utveckling och lärande.

Jag har sammanställt några intervjufrågor som skulle kunna ge svar på frågeställningarna i min studie. Därför undrar jag om Ni skulle kunna svara på dessa frågor? Intervjuerna kommer att vara helt anonyma och jag kommer inte nämna varken förskolans eller pedagogernas namn i arbetet. Då intervjun är helt frivillig kan den avbrytas när som helst. Intervjusvaren kommer att skrivas ner med penna och papper.

Frågor

1. Hur ser arbetet på förskolan ut kring miljöfrågor och hållbar utveckling?

2. Hur mycket tid ägnar Ni åt miljöarbete tillsammans med barnen på förskolan?

3. På vilket sätt involverar Ni barnen i arbetet med miljöfrågor, hur arbetar ni rent konkret?

4. Hur arbetar Ni utifrån barnens intresse i temaarbeten om miljöfrågor?

5. På vilket sätt kan du som pedagog se att barnen förstått vad som menas med Hållbar utveckling?

6. Hur kan du som pedagog se att barnen lärt och utvecklats under och efter arbete gällande miljöfrågor?

7. Hur viktigt anser du att ditt eget intresse och kompetens för miljöfrågor har för barns utveckling och lärande?

8. Hur uppfyller Ni Lpfö98 strävansmål vad gäller miljöarbete och naturfrågor?

Tack för Ert deltagande, Era svar är av stor betydelse för min studie!

Med vänlig hälsning

Linda Enquist, Karlstad Universitet Tele: 070-1234567

E-post: xxxxx@xxxxx

Bilaga 3

Enkätfrågor till barnen!

1. Är ni ofta ute i naturen/skogen på förskolan? Vet Vet inte Kommentarer från barnen:

2. Är det viktigt för dig att vara ute i naturen/skogen? Vet Vet inte Kommentarer från barnen:

3. Vad gör du om du ser skräp ute i naturen? Vet Vet inte Kommentarer från barnen:

4. Vet du vad som menas med att Återvinna sopor? Vet Vet inte Kommentarer från barnen:

5. Vet du varför det är viktigt att Återvinna sopor och varför man gör det?Vet Vet inte Kommentarer från barnen:

6. Vad är en kompost? Vet Vet inte

Kommentarer från barnen:

7. Har ni någon kompost här på förskolan? Vet Vet inte

Kommentarer från barnen:

8. Har ni någon kompost hemma? Vet Vet inte

Kommentarer från barnen:

9. Varför har man en kompost? Vet Vet inte

Kommentarer från barnen:

10. Vad händer med maten i en kompost? Vet Vet inte

Kommentarer från barnen:

11. Sorterar ni skräp här på förskolan? Vet Vet inte

Kommentarer från barnen:

12. Sorterar ni skräp hemma? Vet Vet inte

Kommentarer från barnen:

13. Varför är det viktigt att sortera skräp tror du? Vet Vet inte Kommentarer från barnen:

14. Vad tror du händer om man kastar olika material i naturen?

− Äppelskrutt Vet Vet inte

− Tuggummi Vet Vet inte

− Plastpåsar Vet Vet inte

− Papper Vet Vet inte

− Glasflaskor Vet Vet inte

− Plåtburkar Vet Vet inte

Kommentarer från barnen:

15. Är det viktigt för dig att man är rädd om naturen?

− Varför?

Kommentarer från barnen:

Namn:________________________________________

Ålder:_________________________________________

TACK FÖR DINA SVAR!