Företagsekonomiska institutionen Ekonomprogrammet
C-uppsats, 10 poäng 2006-11-06
En doktorands önskemål, preferenser och framtidsförväntningar
- ett behandlingsprogram för läkemedelsindustrin i kampen om framtida arbetskraft
Katarina Westerlund & Marie Louise Rösiö
Handledare:
Finn Wiedersheim-Paul
1 Inledning och val av ämne ...1
1.1 Frågeställning ...1
1.2 Syfte ...1
1.3 Disposition...1
1.4 Avgränsning...2
1.5 Begränsning...2
2 Teori...3
2.1 Kommunikation ...3
2.2 Synsätt på kommunikation ...3
2.2.1 Processperspektivet ...3
2.2.2 Dialogperspektivet ...4
2.3 Att utforma en effektiv kommunikationsstrategi...5
2.3.1 Situation...6
2.3.2 Mål ...6
2.3.3 Publik ...7
2.3.4 Strategi...7
2.3.5 Taktik ...7
2.3.6 Tidsram...8
2.3.7 Budget ...8
2.3.8 Utvärdering ...8
3 Metod...8
3.1 Bakgrund ...8
3.2 Val av målgrupp ...9
3.3 Metodiska grundstenar...9
3.3.1 Insamling av data ...9
3.3.2 Tolkning av data ...10
3.4 Val av metod...10
3.5 Tillvägagångssätt ...11
3.5.1 Utformning av intervjuformulär ...12
3.6 Övriga informationskällor ...12
3.6.1 Källkritik...12
3.7 Validitet och reliabilitet ...13
3.7.1 Kritik ...13
4 Empiri ...13
4.1 Den svenska forskarutbildningen ...13
4.2 Uppsala Biotekniska miljö………...17
4.3 Läkemedelsindustrin ...18
4.4 Resultat av intervjuer ...20
4.4.1 Syn på arbetsmarknaden...20
4.4.2 Syn på Uppsala som studieort...20
4.4.3 Syn på utbildningen...21
4.4.4 Forskarutbildningen ...21
4.4.5 Målsättning i arbetslivet ...22
4.4.6 Källor...23
4.4.7 Värdering av förmåner ...24
Mjuka förmåner ...24
4.4.8 Organisationen – och faktorer relaterade till den...25
4.4.9 Att söka arbete ...25
4.4.10 Önskad sökprocess ...26
4.4.11 Motsägelsefull verklighet ...26
4.4.12 Internationellt perspektiv...27
5 Analys ...27
5.1 Inledande diskussion...27
5.2 Genomförande av ”8-stegsplanen” ...28
5.2.1 Situation...28
5.2.2 Mål ...29
5.2.3 Publik ...29
5.2.4 Strategi...29
5.2.5 Taktik ...29
5.2.5.1 AIDA (S)...31
5.2.6 Tidsram...32
5.2.7 Budget ...32
5.2.8 Feedback...33
6 Slutsatser ...33
1 Inledning och val av ämne
Läkemedelsindustrin är en komplex bransch som inte bara är viktig ur finansiell synpunkt men även ur humanitär aspekt. I en allt ”sjukare” värld, i kombination med stora vetenskapliga framsteg, växer kraven på och möjligheterna för läkemedelsföretagen. Denna verklighet gör branschen intressant att studera närmare.
Läkemedelsindustrin genomgår en förändring som innebär att företagen blir mer specialiserade och internationella. För att säkra konkurrensfördelar är det viktigt att säkerställa sin forskning vilken till största delen bygger på kompetent personal. För att säkerställa en tillströmning av kvalificerad personal i en komplex arbetsmarknad är det av yttersta vikt att företaget kan kommunicera effektivt och därmed attrahera de allra bästa forskarna.1
Vi har tillsammans med vår uppdragsgivare försökt att hitta och fokusera på ett ämne som är relevant både ur företagets samt vår synvinkel. För vår del innebär detta en möjlighet till fördjupning inom ett område som vi båda finner intressant. Vi hyser även förhoppningen om att detta arbete kommer att få praktisk användbarhet vilket från vår sida har lett till ett ökat engagemang.
1.1 Frågeställning
Hur skall ett läkemedelsföretag kommunicera med samt attrahera doktorander på bästa sätt?
1.2 Syfte
Vår uppdragsgivare inom läkemedelsindustrin önskar få en mer detaljerad uppfattning om hur de skall utforma sin kommunikationsprocess i syfte att nå samt attrahera forskarstudenter.
Poängen med arbetet är således att kartlägga denna grupps preferenser, mål samt tillvägagångssätt inför yrkeslivet. Vi ämnar utifrån denna analys ge förslag på hur vår uppdragsgivare bör kommunicera med denna grupp.
Vår förhoppning är att resultatet kan komma till praktisk användning i framtida rekryteringsarbete.
1.3 Disposition
Vår uppsats är i indelad i fem huvudkategorier. Den börjar med en genomgång av de teoretiska grundprinciper vi ämnar tolka vår empiri utifrån. Därefter redogörs för det
1 http://www.buisnessweek.com/magazine/content/04_42/b3094034_mz011.htm, 2006-09-24, 21:00
metodiska tillvägagångssättet som utmynnar i del tre, själva fallstudien, det vill säga empirin.
Del fyra inleds med en kort beskrivning av några av de omvärldsfaktorer som påverkar doktoranderna. Vidare följer själva analysen av fallstudien i kombination med teorin.
Slutligen avslutas uppsatsen med en sammanfattande slutdiskussion.
1.4 Avgränsning
Vi har valt att fokusera oss på blivande doktorander inom för läkemedelsindustrin intressanta ämnesområden. Då denna industri är forskningsintensiv sker merparten av rekryteringen bland forskarutbildade eftersom denna grupp svarar för kärnverksamheten inom organisationerna. Således har vi valt att endast fokusera på denna grupp då vi bedömer att denna kommer att stå för en betydande del av framtida forskningsframgångar.
Vår begränsning till Uppsala motiverar vi med den mångåriga akademiska traditionen inom ett flertal, för läkemedelsindustrin, relevanta områden. Viss utbildning har dessutom under en längre period endast funnits att tillgå vid Uppsala Universitet. Den akademiska traditionen, samt mångårig närvaro av Pharmacia, har skapat en dynamisk region med små och medelstora företag inom främst bioteknik. Vi anser att detta har inneburit en ökad attraktionskraft för både studenter och forskare. Därmed tycker vi att Uppsala är en intressant ort för genomförandet av studien.
1.5 Begränsning
Då vår uppdragsgivare inte vill figurera i handlingar som ej är utgivna av dem själva kommer uppsatsen att omfattas av deras sekretessavtal. Det innebär att författarna ej kan nämna företaget eller deras kontaktpersoner vid namn. Dessa kommer fortlöpande att anges som just ”företaget” samt ”kontaktpersonen”. Problemet med en hemlig uppdragsgivare har varit att full öppenhet gentemot respondenterna samt i uppsatsen ej kunnat nås. Det som främst påverkats av denna begränsning är att respondenterna inte fått fullkomliga ingångsvärden inför intervjun samt att vissa av uppsatsens informationskällor ej kan verifieras. Vi försöker att komma tillrätta med detta genom att minimera företagets betydelse i intervjufrågorna samt att vi hänvisar till intervjun med företagets kontaktperson i källförteckningen.
Eftersom studien syftar till att fokusera på doktorander och inte på företaget i fråga är anonymiteten inget som i någon större utsträckning borde påverka arbetets resultat.
2 Teori
I detta avsnitt presenteras de teoretiska grundbegrepp vilka vi har för avsikt att utgå ifrån i vår analys.
2.1 Kommunikation
Enligt den amerikanska forskaren Claud E Shannons teorier om information, är kommunikation ”transfer of information, such as thoughts and messages, as contrasted with transportation, the transfer of goods and persons”.2 Kommunikation är en process för interaktion mellan människor. I synen på denna process finner man två framstående perspektiv; process- och dialogperspektivet. Inom den första så anses kommunikationen handla om hur signaler, såsom känslor, attityder och budskap via en linjär mekanisk process förs mellan mottagare och sändare. Inom den andra riktningen, vilken är en mer sentida tolkning av kommunikationsprocessen, ser man denna som en interaktion mellan de olika deltagande parterna. Mellan dessa pågår en process och begreppen sändare och mottagare ersätts nu av begreppet deltagare.3
2.2 Synsätt på kommunikation
Vi väljer att utgå ifrån processperspektivet i syfte att föra vår diskussion i linje med sentida utveckling inom kommunikationsvetenskapen mot ett mer dialoginriktat perspektiv. Då den senare kommer att ligga till grund för författarnas rekommendationer.
2.2.1 Processperspektivet
Detta är den mest klassiska synen på kommunikation; här upplever man informationen som ett flöde mellan en sändare och en mottagare. Kommunikationen kan ske mellan olika individer eller mellan organisationer och deras mottagargrupper. Här återfinner vi de klassiska linjära kommunikationsmodellerna, den mest kända av dessa är kanske Shannon och Weawers modell från 40-talet:4
2 http://www.encyclopedia.com/doc/1E1-communicatn.html, 2006-10-10, 11:33
3 Larsson, Lars Åke, Tillämpad kommunikationsvetenskap, s. 22
4 http://www.ccms-infobase.com/, 2006-10-24, 11:44
Figur 1.5 Shannon&Weawer modellen för linjär kommunikation
Modellen visar att kommunikation består av flera olika element, dessa är: informationskällan, kodare, meddelande, sändare, avkodare och mottagare.
Ett bestämt ämne väljs av informationskällan, via en kommunikationskanal sänds en signal, som omformats av sändaren, till mottagaren. Denna mottagare omvandlar sedan i sin tur signalen till ett meddelande igen. Under denna process kommer det ursprungliga budskapet att ändras då viss information kommer att bortfalla eller tillkomma, detta kallas för brus.
Fokus i denna process ligger på sändandet och mottagandet av informationen, och den uttrycker en syn på kommunikation som en envägsprocess.6 I dessa modeller har oftast sändaren en dominerande ställning gentemot mottagaren, något som än idag inte är helt ovanligt.7 ShannonWeawer-modellen har tack vare sin enkla och oproblematiska syn på meddelandet kompletterats med vad som kallas feedback. Denna vidgar modellen då sändaren får respons från mottagaren på det avsända budskapet. Modellen beskriver väl överförandet av ett budskap men kommer till korta när man önskar beskriva kommunikation där budskap kan ligga dolda i meddelanden. 8 Ett antal kontextuella aspekter har tillkommit vilka påverkar parterna i kommunikationsprocessen. För sändaren handlar det om individuella bakgrundsfaktorer så som självuppfattning och den sociala omgivningen. Samma faktorer gäller för mottagaren, men i detta fall som medlem i en målgrupp. Vidare så påverkas kommunikationen av de olika parternas syn på varandra. 9
2.2.2 Dialogperspektivet
Enligt den tyske filosofen och sociologen Jürgen Habermas är en förutsättning för dialog att de olika parterna besitter samma status. Deltagarna skall kunna samspela utan att någon har övertaget, manipulerar eller kontrollerar den andra. I en vidare tolkning kan detta ses som att
5 http://www.ccms-infobase.com/, 2006-10-24, 11:44
6 Ibid. 2006-10-24, 12:05
7 Larsson s. 29
8 http://www.ccms-infobase.com/ 2006-10-10, 16:45
9 Larsson s.31
dialogen är en förutsättning för ett korrekt uppträdande från organisationens sida gentemot sina målgrupper. Den dialog som idag förespråkas är mer en nutida konstruktion än de klassiska linjära modellerna för kommunikation. Forskare förespråkar olika åskådningar och angreppsvinklar på detta synsätt. Kännetecknande för dialogen anses vara tillgänglighet, öppenhet, förståelse samt omsorg om varandra. Vidare förespråkas vikten av att behålla den egna åsikten samtidigt som det av parterna krävs en förståelse och insyn i motpartens.10
I och med att en mer dialoginriktad syn på kommunikation uppstod så framarbetades nya modeller för att bättre svara mot de ökade kraven på interaktion mellan parterna. I mitten av 1950-talet utvecklade den amerikanske kommunikationsforskaren Wilbur Schramm en modell för tvåvägskommunikation. Kommunikation var inte någonting som började och slutade i två olika ändar, utan i själva verket en oändlig process mellan olika parter.11
Figur2.12
Schramms kommunikationsmodell
Denna modell påminner om den tolkningsprocess som sker var gång ett meddelande kodas och avkodas. Således påvisar denna modell det dynamiska och cirkulära förlopp som kommunikation innebär. Till skillnad från den klassiska modellen har parterna här inte bara en roll, utan deltagarna växlar mellan rollerna som sändare/avkodare samt mottagare/avkodare. Här ges även direkt och kontinuerlig feedback mellan parterna.13 2.3 Att utforma en effektiv kommunikationsstrategi
För att en organisation effektivt ska kunna lyckas med att sända ut sitt budskap till önskvärd målgrupp måste olika delar av kommunikationen identifieras och belysas. Beroende på företagets karaktär och mål, vilken målgrupp man önskar vända sig till, samt dennas egenskaper, kan man välja olika synsätt på kommunikation. Enligt resonemanget ovan kan organisationen anta antingen process- eller dialogperspektivet. När företaget valt vilket
10 Larsson s. 31
11 http://www.uta.fi/viesverk/grundkurs/fore6/forelasning6.3.html, 2006-10-10 23:24
12 http://www.ccms-infobase.com/ 2006-10-10, 16:45
13 Ibid. 2006-10-10, 20:37
synsätt som ska vara utgångspunkt för kommunikationen kan man börja med att utforma själva planen för informationsutbytet.
Planen utformas genom en process som förenklat kan indelas i åtta block, vilka företaget måste identifiera sig själv med. Blocken ska inte ses som separata steg som var för sig måste vara uppfyllda innan nästa steg påbörjas, utan är en gemensam process för uppbyggandet av planen.14
1. Nuvarande situation 2. Önskade mål att uppnå
3. Vilken publik organisationen vill vända sig till 4. Typ av strategi
5. Typ av taktik
6. Inom vilken tidsram detta skall ske
7. Vilken budget som skall avsättas/finns att tillgå
8. Utvärdera planen, och eventuellt revidera de delar som blev mindre bra.
2.3.1 Situation
Nuvarande situation kan identifieras genom att organisationen försöker klargöra sin nuvarande ståndpunkt och vilka relationer till dess omgivning som finns respektive inte finns.
Företaget måste veta vilken typ av information som ska förmedlas, till vilka, på vilket sätt osv.
Denna process är det första steget i att utforma en skräddarsydd organisationsanpassad kommunikationsprocess. Ett sätt att identifiera dessa faktorer är genom att undersöka omgivningen genom olika metoder. Det kan röra sig om att inhämta information genom t.ex.
kvalitativa och/eller kvantitativa metoder. 15 2.3.2 Mål
Målet eller målen för organisationen måste utformas för att man ska kunna veta vad syftet med kommunikationen är. Genom bearbetningen av informationen man erhöll under situationsanalysen kan dessa mål fastställas. När målen är fastställda ska organisationen styras utifrån detta, det vill säga ”management by objectives (MBO)”. 16
14 Wilcox, Dennis mfl. ” Public Relations – strategies and tactics” s. 140
15 s. 120-125
16 Ibid.
2.3.3 Publik
Identifiering av vilken publik som kommunikationen ska vända sig till, vad som är demografiskt utmärkande för denna grupp, vad deras önskemål är m.m. Vad är det som målgruppen behöver/vill veta? 17
2.3.4 Strategi
Strategin är det generella tillvägagångssättet för implementering av programmet. Om målet är att öka försäljning av miljövänligt tvättmedel, kan strategin vara att ge pengar till forskning för att utveckla ett effektivt och miljövänligt tvättmedel.18
2.3.5 Taktik
Taktiken är själva igångsättandet av planen. 19 Ett sätt att forma och anamma en bra taktik och på så sätt effektivt närma sig sin målgrupp är att använda den så kallade ”AIDA (S)”-formeln.
Den går ut på att:
A: Attention (fånga uppmärksamhet) I: Interest (väcka intresse)
D: Desire (väcka en önskan/behov om eller av något)
A: Action (agerandet av konsumenten för att tillfredsställa önskan/behovet) S: Satisfaction (tillfredsställelse av önskan/behovet)20
Ansatsen kan vara i formen av att företaget hyr in en expert som talesperson, produktionen av en reklamfilm t.ex. i form av en ”dokusåpa”, vilket gör att uppmärksamhet riktas mot företaget. Därefter gäller det att medvetenheten som skapas väcker ett intresse hos önskad mottagare. Intresset ska sen övergå till ett begär av det företaget erbjuder. Begäret ska vara så starkt att det leder till handling. I vår studie gäller det för vårt företag att skapa uppmärksamhet och intresse som i slutändan leder till att doktoranderna söker sig till organisationen. Det är viktigt att inte glömma det sista steget, tillfredsställelsen. Är kunden, i vårt fall de anställda, inte nöjda blir det inga återköp det vill säga den anställde stannar inte kvar inom organisationen. Vidare riskerar företaget att få dåligt rykte och negativ publicitet om produkten, anställningen, inte motsvara de förväntningarna som kunden har. Taktiken omfattar även valet av kommunikationskanaler; TV, radio, press, både internt samt externt och hur dessa kombineras för att nå ett maximalt resultat.21
17 Wilcox m.fl. s. 120-125
18 Ibid.
19 Ibid. s. 140-154
20 http://www.starta-eget.se/ordlista.php?ord=aidas, 2006-10-14, 13:23
21 Larsson s. 131
2.3.6 Tidsram
Tidsramen är kopplad till målet och strategin som organisationen har satt upp. Variationen kan därför vara stor. Att påverka ett beteende är en process som kan ta olika lång tid beroende på komplexiteten runt varan, tjänsten, målgruppen och andra viktiga delar som ingår i en organisations omvärld.
2.3.7 Budget
Identifierandet och fastställandet av en budget som finns att tillgå för planen är en mycket viktig ingående del för att utformandet av programmet ska kunna ske på bästa sätt utifrån de ekonomiska medel som finns att tillgå.
2.3.8 Utvärdering
När väl planen är i genomförandefasen eller implementerad måste den utvärderas för att ge feedback till företagets ledning om vilka resultat som erhållits och vilka mål som uppnåtts.
Lika viktigt är vilka resultat och mål som inte uppnåtts och - varför? Hur kan man i framtiden anpassa kommunikationen för att kunna uppnå sina mål?22
3 Metod
I detta avsnitt redogörs för vårt metodiska tillvägagångssätt samt för våra källor mot vilka kritik framförs i slutet.
3.1 Bakgrund
Olika typer av undersökningar om studenters karriärsval och levnadssätt är idag ofta förekommande. Det finns en del företag som har detta som affärsidé och som skräddarsyr undersökningar utifrån företagens behov av information. Även vårt företag har fått liknande undersökningar gjorda, men inte på en mer ingående nivå. Tidigare utförda undersökningar har varit generaliserande i fråga om urval av studentgrupper, (t.ex. civilingenjörer och ekonomer) och frågorna har varit breda rörande prioriteringar av förmåner vid val av anställning, populäraste företagen vid första anställningen osv. 23 Meningen med vår undersökning är inte att ge en generaliserad bild utan att ge en mer detaljerad sammanställning från en viss specifik målgrupp som är särskilt intressanta ur vårt företags perspektiv.
22 Wilcox m.fl. s. 140-159
23 http://www.universum.se/Pressrelease2005FB.pdf, 2006-09-23, 16:38
3.2 Val av målgrupp
En viktig del i ett läkemedelsföretags rekrytering ligger i att få fram duktiga blivande forskare som genom forskning kan ta fram nya läkemedel, en förutsättning för ett läkemedelsföretags överlevnad. Vi har valt att studera doktorander vid Uppsala universitet som forskar inom ämnesområden som är intressanta ur ett läkemedelsföretags perspektiv och som nått mer än halvvägs mot sin disputation. Bedömningen om doktorandens ämnesområde är attraktivt för ett läkemedelsföretag har vi överlåtit åt doktoranderna själva att bedöma. Vi har i slutändan bara intervjuat doktorander som har uppgett just detta samband. Målgruppen, doktorander, är vald på grund av att det är just denna grupp som för läkemedelsföretaget i fråga har svårast att komma i kontakt med via utbildningsmässor m.m. Som ovan nämnts är det ju just denna grupp som är viktig för läkemedelsföretagens framtida utveckling.24
3.3 Metodiska grundstenar 3.3.1 Insamling av data
För att besvara en frågeställning eller få underlag inför en beslutssituation kan data i form av primär eller sekundär typ användas.25 Primärdata kan antingen fås genom en kvantitativ ansats eller genom en kvalitativ. Den kvantitativa metoden genomförs ofta genom strukturerade intervjuer, enkäter eller observationer för att få en bra statistisk bild av ett visst beteende, valmöjlighet eller fenomen i syfte att beskriva och förklara genom diagram osv. I den kvalitativa metoden ligger tyngdpunkten på att förstå det studerade fenomenet/problemet ytterligare. Detta uppnås genom att en närhet mellan undersökaren och den undersökta skapas.26 För att få en så bra och rättvis bild i en kvalitativ undersökning som möjligt krävs att situationen som subjekt-objekt mellan utredare och respondent försvinner. Detta uppnås genom att den som studerar försöker sätta sig in i den studerades situation och försöker se det undersökta problemet utifrån den undersöktas perspektiv. På så sätt kan man uppnå en bättre och mer fördjupad förståelse för personen och dennes handlande och åsikter och vi får ett mer representativt resultat. 27
24 Intervju med företagets kontaktperson, 2006-09-19, bilaga 1
25 Axelsson, Björn, Professionell Marknadsföring, s. 59
26 Holme, Idar & Solvang, Bernt ”Forskningsmetodik – om kvalitativa och kvantitativa metoder”, s. 75-78
27 Ibid. s 92
3.3.2 Tolkning av data
Det finns olika sätt att tolka vetenskap vilket mynnar ut i olika teorier. En tolkning är den hermeneutiska åskådningen. Kännetecknande för denna åskådnings sätt att tolka vetenskap är att den i stora drag bygger på förståelse och insikt för det studerade. Människan ses inte som en sak som ska observeras utan mer som en individ. Strävan efter att förstå hur dessa ”objekt”
agerar och varför de gör som de gör är det som är det intressanta. Därför är undersökarens roll att mer agera som en aktör för att få fram dessa sammanhang istället för att vara en passiv observatör som insamlar data. 28 Eftersom utredaren aktivt deltar i insamlandet av informationen blir det oundvikligen en subjektiv syn på informationen vilket påverkar resultatet, allt beroende på vad utredaren har för åsikter och förutfattade meningar. Detta är inte till någon nackdel, då utgångspunkten för forskningen bygger på just de fördomar och den förförståelse som den som utreder har. Det viktiga är själva tolkandet av resultatet och de slutsatser som dras utifrån just dessa fördomar. Deltagandet som aktör i insamlingsprocessen är också en viktig del för att överhuvudtaget få fram informationen. Den kvalitativa undersökningsprocessen bygger på det hermeneutiska synsättet på vetenskap och kan indelas i två så kallade hermeneutiska cirklar, en kognitiv och en normativ cirkel.
Skillnaden är att i den kognitiva cirkeln eftersträvas att utifrån en uppställd frågeställning undersöka och därefter utveckla nya synsätt och/eller modeller. Den normativa cirkeln liknar mer det klassiska vetenskapliga synsättet med utgångspunkten i en fördom som, efter insamlandet och sammanställandet av informationen, antingen bekräftas eller förkastas.29 Kritik har riktats mot det hermeneutiska synsättet för att vara ovetenskapligt eftersom det bygger just på ovan nämnda subjektivitet hos utredaren. Är ämnet som undersöks något som t.ex. ligger i framtiden, hur verkligheten ser ut då eller hur människan kommer att handla, är detta ett sätt att närma sig ett sådant problem som det inte riktigt går ”att ta på”.30
3.4 Val av metod
Eftersom vår frågeställning förutsätter insamlandet av ”mjuka” data har vi valt att göra en undersökning utifrån det hermeneutiska synsättet och tillämpa den kognitiva cirkeln. Detta kräver att vi på ett djupare plan möter doktorandstudenter och försöker sätta oss in i deras situation, både nuvarande och framtida. Detta utifrån en önskan att försöka förstå hur de reflekterar och prioriterar. En kvantitativ ansats skulle bli översiktlig men ge för generella svar. Vi har därför valt en kvalitativ metod eftersom vår frågeställning bygger på att vi måste
28 Hägg , Ingemund & Wiedersheim-Paul, Finn ”Att arbeta med modeller inom företagsekonomin” s. 29-31
29 Holme & Solvang s. 96
30 Hägg & Wiedersheim-Paul, s. 30-31
skapa oss en mer djupgående bild och få ökad förståelse för respondenterna då många av de faktorer vi vill undersöka är mjuka och svåra att ”ta på”. Med mjuka variabler menar vi sådant som är svårt att ange med korta svarsalternativ t.ex. genom att enbart kryssa eller göra sifferrankningar. Vår ansats att titta på problemet är genom det kognitiva synsättet. Med det menar vi att vi har en viss förutfattad mening om vad doktorander prioriterar, reflekterar etc.
Utifrån vår förförståelse som delvis tar sig uttryck i det frågeformulär vi konstruerat hoppas vi komma till djupare insikt i frågeställningen och därefter, förhoppningsvis, kunna utveckla nya tankar och idéer kring ämnet.
3.5 Tillvägagångssätt
Genom vårt företag fick vi ta del av redan gjorda, relativt generella undersökningar om studenters val, önskemål och prioriteringar.31 Mer ingående information från vår målgrupp saknades i dessa undersökningar. Denna informationsbrist försökte vi sammanställa, bland annat tillsammans med representanter från företaget under en intervju. Genom denna intervju fick vi fram ett behov av information som delvis låg till grund för frågorna i vårt intervjuformulär.32 Författarnas utbildning samt egna livssituation som studenter ligger till grund för en insikt om vilka ytterligare variabler som kan antas rimliga och intressanta att fråga om. Intervjuformuläret består av både öppna frågor och frågor med fasta svarsalternativ.
33 Därefter sökte vi upp representanter för de olika institutionerna på Biomedicinskt centrum (BMC) i Uppsala och kunde via dem få tillgång till doktorander. Via mailutskick, där vi kortfattat beskrev vilka vi var, syftet med studien och mot vilken typ av företag det rörde sig lyckades vi inringa en intressant doktorandgrupp.34 Denna grupp var således doktorander som forskar inom de områden som kan komma att vara intressanta ur ett läkemedelsföretags perspektiv. Dessutom skulle de ha kommit minst halvvägs in i utbildningen (motsvarar ca 2,5 av 5 år), eftersom vi anser att doktoranderna då har bildat sig en uppfattning om sin situation och börjat reflektera inför framtiden. Vi kontaktade ett 20-tal av dessa började genomföra djupintervjuer med dem. Efter att 11 intervjuer genomförts ansåg vi oss kunna urskilja ett mönster bland svaren, därmed ansåg vi att de utförda intervjuerna var tillräckliga. Varje intervju genomfördes med båda författarna närvarande, varav den ena förde intervjun medan den andra noterade. Inspelningsutrustning användes, efter tillstånd från den intervjuade, för att underlätta sammanställandet av informationen.Intervjuerna tog mellan 30 – 60 minuter.
31 http://www.universum.se/Pressrelease2005FB.pdf, 2006-09-23, 16:38
32 Intervju med företagets kontaktperson, 2006-09-19, bilaga 1
33 Bilaga 2 intervjuformulär
34 Bilaga 1, mailutskick
3.5.1 Utformning av intervjuformulär
Formuläret utformades i olika etapper beroende på vilken information vi ville åt. De första frågorna ansåg vi som författare vara av vikt för att få en mer generell bild av doktoranden och dennes bakgrund samt för att lätta upp stämningen inför intervjun. Vidare fortsatte intervjun med ett antal frågor relaterade till val av utbildning, studieort och faktorer som är viktiga vid val av arbetsgivare. Intervjun avslutades med frågor angående internationella arbetsmöjligheter och synen på den framtida arbetsmarknaden. Frågorna utformades i samarbete med företaget samt utifrån författarnas egna tankar och erfarenheter som studenter.35
3.6 Övriga informationskällor
För att kunna knuta studien till relevant teori har vi använt oss av Ekonomikums bibliotek, Stadsbiblioteket i Uppsala samt Internet. Våra främsta sökverktyg för informationssökning på Internet har varit Google samt onlineuppslagsverk. Här har vi funnit de flesta tidningsartiklar, undersökningar och hemsidor vi använt oss av i uppsatsen. För mer detaljerade uppgifter, se källförteckningen.
3.6.1 Källkritik
De böcker vi har använt oss av har varit av god akademisk kvalitet. Detta antagande bygger dels på att dessa böcker kommer från seriösa bibliotek dels på att de är författade av
framstående forskare inom respektive ämnesområden. Gällande den information som är hämtad från online-uppslagsverk anser vi denna vara tillräckligt tillförlitlig, då det är relativt grundläggande saker vi slagit upp samt att informationen som erhållits är inte av betydande värde för uppsatsen i det fallet det skulle visa sig att den är felaktig. De tidningsartiklar vi använt har kommit från seriösa organisationer och tidskrifter vilket bör ligga till grund för en hög tillförlitlighet. Dock har vi ej haft möjlighet att närmare granska författarna av artiklarna och kan således inte garantera att dessa inte vinklat innehållet på ett oönskat sätt. Mycket av informationen vi funnit på hemsidor har vi via litteratur och egna tidigare studier kunnat bekräfta. Vi har valt att använda oss av dessa hemsidor då informationen har varit mer detaljerad och lättöverskådlig.
35 Intervju med företagets kontaktperson, 2006-09-19, bilaga 1
3.7 Validitet och reliabilitet
Vi kan inte förutsätta att respondenterna givit fullkomliga och ärliga svar på våra frågor.
Författarna eftersträvade att skapa en atmosfär av förtroende och jämlikhet. Eftersom vi som författare själva är studenter samt är relativt jämngamla med respondenterna underlättade det för oss att skapa ett utbyte som kännetecknades av öppenhet och ärlighet. Ett bevis på detta är respondenternas oåterhållsamhet som tog sig uttryck i form av delgivandet av starka åsikter.
För att skapa denna atmosfär av trygghet genomfördes intervjuerna i de tillfrågades naturliga arbetsmiljö. Förutsättningen att få vara anonym under intervjun anses också ligga till grund för mer sanningsenliga uppgifter. Undersökningen fick en positiv respons bland respondenterna vilket enligt vår mening minimerar risken för missvisande svar.
3.7.1 Kritik
Eftersom respondenterna själva fick avgöra om deras forskning var relevant för läkemedelsindustrin eller ej är det möjligt att någon doktorand har överdrivit sin betydelse för denna. Denna risk bedömer vi som mindre betydande för utgången av undersökningen. De facto att respondenterna frivilligt ställt upp på intervjun kan ha lett till att en viss grupp av doktorander enbart tillfrågats, t.ex. de som har mycket åsikter, har klagomål osv. I och med att undersökningen bygger på ett kvalitativt synsätt, att endast ett fåtal respondenter valts ut, föreligger en risk för snedvridna resultat. Denna anser författarna dock som liten och något man är beredda att acceptera. Detta är något som måste beaktas när det gäller tolkningen av resultaten.
4 Empiri
Vår undersökning bygger för visso på doktorander och deras situation. Dock kan de inte exklusivt studeras utan att ge en mer generell bild om ytterligare faktorer som påverkar dem och deras val. Vi kommer därför att ge en kort introduktion till dessa omvärldsfaktorer: den svenska forskarutbildningen idag, den biotekniska miljön i Uppsala samt slutligen en mycket kort översikt av läkemedelsindustrin.
4.1 Den svenska forskarutbildningen
Den svenska forskarutbildningen åtnjuter sedan tidigare högt internationellt anseende. I regeringens proposition 2000/01:3 ”Forskning och förnyelse” ger regeringen sin syn på den svenska forskningsutbildningen och dess betydelse för den svenska kunskapsutvecklingen och dess konkurrensfördelar:
”En väl fungerande forskarutbildning är en av de viktigaste förutsättningarna för att Sverige skall befästa och utveckla sin ställning som framgångsrik kunskapsnation. Genom forskarutbildningen skall återväxt och tillväxt av våra utbildnings- och forskningsinstitutioner garanteras och det övriga samhällets behov av forskarutbildade tillgodoses.”
Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3)
Faktum är att det är doktoranderna som står för en betydande del av all forskning som utförs vid svenska universitet idag.36
Idag kan den som erlagt en kandidat eller magisterexamen bli antagen till forskarstudier vid universitetens och högskolornas olika fakulteter. För att en institution skall tillåtas anta en doktorand måste man kunna garantera dennes försörjning under studietiden. Detta kan ske på olika sätt, som doktorand kan man vara anställd vid den egna institutionen eller få sin försörjning på annat håll37, så som utbildningsbidrag38, extern sponsring, egen sponsring m.m.
Antalet aktiva forskarstudenter har ökat under de senaste åren och man räknar med att det idag finns omkring 19 000 aktiva studenter.39 Under de senaste åren har omkring 2 700 doktorsexamina och 1 000 licentiatexamina utfärdats årligen. Under den senaste 10 års perioden har antalet doktorsexamina ökat med 80 %, idag har dock antalet nybörjare minskat och ökningen avstannat. Sverige har idag omkring 35 000 doktorer och licentiater, av dessa räknar man med att 90 % har anställning, samt att om den nuvarande takten av antagning uppehålls så kommer Sverige att kring år 2010 ha omkring 50 000 aktiva doktorer och licentiater. 40
36 www.regeringen.se/content/1/c6/01/21/85/04f5ca58.pdf , 2006-10-07 10:16
37 http://sv.wikipedia.org/wiki/Huvudsida, 2006-10-07, 16:32
38 http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19950938.HTM 2006-10-07, 13:23
39 http://nu.hsv.se/nu/index1.html, 2006-10-07, 15:12
40 http://www.doktorandhandboken.nu, 2006-10-07, 15:20
Tabell 1.
Fakultet: 1990 1995 2000 2005 2010
Humanistisk 2 693 2 910 2 990 3 070 3 080 Doktorer: 1 784 2 130 2 410 2 640 2 670 Matematisk/
Naturvetenskaplig
1 095 1 500 2 020 2 470 2 880
Doktorer: 783 1 070 1 450 1 820 2 120 Medicinsk 5 654 7 240 8 990 10 490 11 540 Samhällsvetenskap: 3 390 4 200 4 800 5 120 4 950 Doktorer: 2 136 2 760 3 260 3 640 3 610 Teknik: 4 432 6 410 8 190 9 720 10 930 Doktorer: 2 652 3 580 4 580 5 450 5 950 Övriga 8 245 11 120 13 430 15 530 17 170 Doktorander: 6 246 7 520 9 570 11 560 13 000 Totalt: 25 509 33 400 40 400 46 400 50 500 Doktorer: 19 256 24 300 30 200 35 600 38 900 Tillgången på forskarutbildade under 65 år, 1990-201041
Efterfrågan på forskarutbildade har ökat främst inom industrin men härifrån har även krav på fler ”generalister” hörts. Det önskas numera forskarutbildade som är kapabla till fler saker än forskning, så som projektledning och språk m.m.42 Detta mot bakgrund av den allt mer internationella och högteknologiska produktionen och konkurrensen.43
Den svenska industrin har kritiserat den forskarutbildningen då denna inte anses vara helt adekvat anpassad för de behov som industrin har samt att de som utexamineras är för få och för gamla44. Den svenska forskarutbildningen omfattar 160 poäng dvs. 4 år, men i praktiken är denna avsevärt längre beroende på olika faktorer så som exempelvis undervisningsskyldighet.
Inom ramarna för EU: s Bolognaprocess görs nu försök att omforma den svenska forskarutbildningen till att mer likna den i övriga Europa. I Bologna deklarationen fastslås ambitionen att till år 2010 skapa ett europeiskt område för högre utbildning.45
I studien ”En genomlysning av svensk forskarutbildning” genomförd av Sveriges Universitets och Högskoleförbund år 1999, tar man bland annat upp de farhågor som på senare tid väcks beträffande en ökning i antalet svenska forskare som beger sig utomlands för att arbeta. Här anmärker man att en naturlig förklaring till detta skulle kunna vara att många av de i Sverige
41 www.suhf.se/BinaryLoader.aspx?ObjectID=225&PropertyName=File1&CollID=File.pdf, 2006-10-07, 14:45
42 http://www.doktorandhandboken.nu/antagning.html2006-10-07, 15:30
43 SUHF-99
44 http://www.doktorandhandboken.nu/antagning.html2006-10-07, 15:30
45http://vr.se/Tidigare+nummer/Visa+ett+tidigare+nummer/Detalj+tidigare+nummer/?contentId=451&issueCont entId=4512, 2006-10-07, 17:00
utbildade forskarna är födda utomlands. Statistik i rapporten hämtad från migrationsverket visar att det 1994 utvandrade 273 doktorander samt 70 personer med annan forskarutbildning, av dessa var hälften födda utomlands. Dessa utvandrande forskare motsvarar omkring 20 % av det antal som examinerats samma år. Samma år var invandringen av forskare 970 personer, av dessa var 90 % födda utomlands. Det finns dock inga uppgifter om huruvida dessa personers arbeten är relevanta eller ej. Denna statistik visar ett nettoinflöde av forskare år 1994, vidare konstateras att antalet forskare som begett sig utomlands för att arbeta har ökat markant sedan 1994.
I studienkonstateras även att det förmodligen kommer att finnas plats för det ökande antalet examinerade på arbetsmarknaden, de tre huvudskäl som anges för detta är:
1) Den i Sverige pågående utvidgningen av universitet och högskolor, har lett till en ökad efterfrågan på forskarutbildade lärare. Även vid flertalet etablerade universitet så saknar många lärare forskarexamen. Sveriges Universitets och Högskoleförbund anger att man har som målsättning att 80 % av lärarna skall vara disputerade.
2) I en utredning av Industriförbundet framkommer att näringslivet har ett ökande behov av forskarutbildade inom följande tillväxtområden: IT, datateknik, teleteknik, mikroelektronik och bioteknik.
3) Önskan om fler forskarutbildade inom gymnasieskolan och andra sektorer.46
Sverige är det land inom OECD som utexaminerar flest forskare årligen. De senare åren har dock en upptrappning av arbetslösheten bland disputerade märkts, enligt tidningen Medicin &
Forskning så har arbetslösheten ökat med 30 % under senare tid. År 2004 var omkring 5 % av alla forskare arbetslösa.47
På grund av uppsagda forskningsanslag och minskat antal ansökningar, kämpar idag många lärosäten med försämrade ekonomiska resurser. När universiteten sparar tenderar man att främst dra in på tjänsterna för nydisputerade och försvårar därmed inte bara för dessa att ta sig in i yrkeslivet men även för det kommande och oundvikliga generationsskiftet inom forskarvärlden.
Enligt Sveriges Universitetslärares Förbund varierar arbetslöshetssiffrorna beroende på utbildningsområden. De högsta siffrorna finner man inom biologi, miljövetenskap, kemi, fysik och geovetenskap. De lägsta siffrorna står att finna inom hälso- och sjukvård samt material och tillverkning. För att nå en lösning på dessa problem efterlyser man en, under
46 SUHF-99
47http://forskningochmedicin.vr.se/Tidigare+nummer/Visa+ett+tidigare+nummer/Detalj+tidigare+nummer/?cont entId=4214&issueContentId=4205, 2006-10-07, 19:21
utbildningens gång, starkare koppling till arbetsmarknaden. Man önskar bland annat att rekryteringsplaneringen inför de stora kommande pensionsavgångarna blir bättre samt att de fasta anställningarna skall utannonseras i öppen konkurrens. Forskarutbildningen är viktig för Sveriges kunskapsutveckling och denna, säger man, är allt för dyrbar att gå miste om. Man önskar även underlätta för näringslivet att bilda sig en uppfattning om vad de forskarutbildade besitter för kunskaper och hur dessa kan komma till gagn för näringslivet. 48
I en undersökning publicerad av ST och TCO 2003 om livet som doktorand uppger 60 % av de tillfrågade att de känner sig oroliga för att inte få något jobb efter examen. Majoriteten av dessa ängslas över sin avhandling, den uppoffring av privatlivet som man upplever sig göra, den höga arbetsbelastningen. Framför allt så oroas man över möjligheterna till att finna ett arbete efter avslutade forskarstudier.
Av de tillfrågade forskarstudenterna svarar omkring hälften att de under det senaste året funderat på att hoppa av sin forskarutbildning. Majoriteten av alla tillfrågade uppger att de inom sin utbildning inte fått någon förberedelse för yrkeslivet. Av alla tillfrågade är det ingen som säger sig ha haft förberedande kontakt med potentiella arbetsgivare i form av myndigheter, företag och övriga organisationer.49
4.2 Uppsalas biotekniska miljö
Sverige och svenska företag anses ha en framskjuten position inom biotekniken, vilken i sin tur anses vara en av de viktigaste tillväxtbranscherna för den internationella ekonomin. Den biotekniska industrin uppvisar världen över ett tydligt mönster av att koncentreras till vissa miljöer. Dessa miljöer har ofta starka inslag av industriell och akademisk tradition. Uppsala har under de senare åren kommit att uppleva just en sådan utveckling. Här finns idag stark koncentration av både kunskap och kompetens, ofta världsledande sådan, vilken är fast förankrad både akademiskt och industriellt. Ett både nationellt- och internationellt livskraftigt industriellt system har vuxit fram i samverkan mellan, på orten representerade, universitet, myndigheter och företag. När Pharmacia, vilka under lång tid verkat på orten, 1995 gick samman med amerikanska Upjohn och därmed flyttade forskning och produktion från Uppsala, fruktade många att detta skulle vara dödstöten för Uppsalas särställning som bioteknologiskt centrum. Tvärtemot vad som förutspåddes fick flytten av Pharmacia till största delen positiva effekter. Flytten kom att bli en initierande faktor för ökad tillväxt av
48 http://www.sulf.se/upload/Dokument/Verksamhet/Almedalen%2005/Almedalen2005fullst.pdf, 2006-10-24, 13:01
49 Andréasson , Ulf & Ehn Knobblock, Inger (2003) ”Livet som doktorand – en rapport om forskarstuderandes livssituation”.
små biotekföretag samt för en ökad sysselsättning på orten inom denna bransch.50 Ett av de idag viktigaste områdena för Uppsala är företagsparken Uppsala Science Park där omkring 140 företag är aktiva inom främst bioteknik, materialvetenskap, medicin och IT. Parken är belägen mellan Uppsalas två universitet och utmärks av sin närhet till forskning och utveckling men även av närheten till ett flertal stödföretag som tillhandahåller tjänster som affärsplanering, rådgivning inom juridik- och patentfrågor men även, och kanske viktigast, stöd i form av riskkapital. Detta område är en viktig del av Uppsalas bioteknikindustri och flertalet av ortens forskningsbaserade företag har just sitt ursprung ur denna dynamiska miljö.51
4.3 Läkemedelsindustrin
Runtomkring i världen säljs det årligen receptbelagda läkemedel för omkring 2800 miljarder kronor, huvuddelen av dessa läkemedel konsumeras i USA som står för 50 % av den totala världskonsumtionen. År 1998 uppgick den totala konsumtionen av läkemedel till ca 50 dollar per person och år, motsvarande siffror var i USA och Västeuropa, 300- respektive 200 dollar.
Läkemedelsindustrin är den industrigren som har de högsta kostnaderna för forskning och utveckling och 1991 utgjorde dessa kostnader med än 40 % av förädlingsvärdet, att jämföra med 9 % för industrin som helhet. Branschen hade under 90-talet en marknadstillväxt på omkring 8 % per år. 52
Inom branschen finns tre typer av företag: stora multinationella och forskningsintensiva företag som utvecklar originalpreparat, små och medelstora tillverkare av generiska läkemedel53, samt slutligen mindre innovationsföretag med fokus på att utveckla några få originalpreparat.54
Få branscher har uppvisat så hög lönsamhet som läkemedelsranchen, som under de bästa åren 1980-2000 uppvisade en lönsamhet på ca 25 %.55 Boston Consulting Group har uppskattat att under 90-talet utgjordes 80 % av tillväxten för de tio största tillverkarna av ca åtta årligen lanserade stora preparat. 56
50 Waxell, Anders, ”Uppsalas biotekniska industriella system”, s. 11-15
51 http://www.uppsalasciencepark.se/ 2006-10-24, 11:12
52 www.ne.se, 2006-09-21, 15:34
53 Kopior på ett läkemedel utvecklat av ett annat företag. Vanligt sätt för u-länder att tillverka läkemedel, giltigt på fyra grunder: 1) patentet har gått ut, 2) innehavaren av patentet tillåter licenstillverkning av preparatet 3) landet saknar patentlagstiftning samt 4) ett land kan utfärda tvångslicens för tillverkningen av ett vikigt preparat.
Torsten Seth – WTO och den globala handelsordningen. S. 335-343.
54 www.ne.se, 2006-09-22, 12:21
55 http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=578&a=295020, 2006-09-22, 13:10
56 http://www.buisnessweek.com/magazine/content/04_42/b3094034_mz011.htm, 2006-09-24, 21:00
Dagens läkemedelsföretag har till stor del byggt upp stora tillgångar genom att utveckla ett storsäljande preparat som kan behandla ett brett patientspektra. Ett exempel på detta är Astras, numera Astra Zeneca, Losec som under många år genererat stora intäkter till företaget. I dagsläget har dock många av de storsäljande patenten inom industrin löpt ut samtidigt som få nya storsäljare lanseras. Enligt Boston Consulting Group är det nykomlingar, ett flertal små biotekföretag, som står för omkring 67 % av de läkemedel som idag befinner sig på nivån för kliniska tester. Nämnas bör också i detta sammanhang att dessa små företag endas står för omkring 3 % av branschens totala kostnader för forskning och utveckling. Bland dessa preparat dominerar så kallade ”smala läkemedel”, dvs. läkemedel som är specifikt inriktade mot en viss sjukdom eller åkomma. Särskilt lukrativa är de läkemedel som patienterna måste äta under hela livet eller under en längre period t.ex. mot högt blodtryck. I Newsweek förespås att de stora företagen kommer att tvingas till att byta inriktning mot smalare och s.k.
personlig medicin. Inkomsterna för företagen kommer då istället att baseras på ett flertal preparat istället för som tidigare ett eller ett fåtal storsäljare. I artikeln argumenteras även att en satsning på ett flertal smala läkemedel skulle kunna begränsa förlusterna vid ett eventuellt återkallande. För att kunna ta fram lagom antal säljande preparat är det viktigt att fokusera forskningen och utvecklingen och bli ledande inom ett eller ett fåtal områden.
För Sverige har läkemedelsindustrin varit en viktig ekonomisk faktor av det totala exportvärdet år 1997 utgjorde läkemedel 5 %. Inom denna bransch har sysselsättningen nästan fördubblats sedan 60-talet till skillnad från övriga branscher där sysselsättningen generellt sett har minskat.
Den svenska marknaden som tidigare bestått av tämligen många aktörer kom att uppleva omstruktureringar under 80-talet då ett flertal uppköp och sammanslagningar skedde.
Denna trend har fortsatt även in i 2000-talet som en effekt av den ökade globaliseringen. Som en reaktion på oron för höga FoU kostnader, beroendet av ett fåtal patent samt kostnaderna inom den kemiska industrin knoppade traditionella kemikonglomerat, runtomkring i världen, av ett flertal divisioner. Detta har lett till att den svenska läkemedelsindustrin idag domineras av två huvudaktörer, Astra Zeneca – bildat 1999 genom en sammanslagning mellan det svenska Astra och det engelska Zeneca – samt det amerikanska Pfizer som 2003 köpte upp Pharmacia. Detta är ingenting unik för den svenska marknaden, utan världen över sker
sammanslagningar och uppköp men även avknoppningar då stora läkemedelsföretag specialiserar sig inom ett färre antal områden än tidigare.57
4.4 Resultat av intervjuer
Situationen beskriven ovan är hur omvärlden ser på läkemedelsindustrin i både Sverige och världen. Denna verklighet påverkar doktoranderna i sin vardag på olika sätt, bl.a. om hur de gör sina val och prioriteringar. Det är de här uppfattningarna som ligger till grund för våra intervjusvar.
4.4.1 Syn på arbetsmarknaden
Flertalet doktorander ser tämligen positivt på sin arbetsmarknad. Dock framträder en generell medvetenhet om att vägen till ett arbete kommer att vara lång och tidskrävande. De flesta upplever emellertid att de i slutändan kommer att finna en anställning.
En viss förvåning framträder hos respondenterna att den nuvarande högkonjunkturen, i vilken landet enligt många experter befinner sig, inte verkar ha lett till fler arbetstillfällen för disputerade.
Med tanke på hur kapitalintensiv branschen är samt att Sverige upplevs som ett dyrt land att bedriva forskning i framträder en viss oro för huruvida avancerad läkemedelsforskning kan fortsätta att bedrivas i landet. På senare år har andra aktörer från Indien och Kina med betydligt lägre kostnader börjat profilera sig på marknaden.
4.4.2 Syn på Uppsala som studieort
Den i Uppsala tillhandahållna utbildningen inom naturvetenskap och då särskilt inom ämnen relaterade till läkemedelsindustrin såsom farmaci och biokemi upplevs som bred och välutvecklad. Utbildningen och forskningen erbjuder även spetskompetens inom en del områden där universitetet är klart världsledande. Respondenterna upplever att utbildningen ligger tryggt förankrad i Uppsala universitets långvariga akademiska tradition. Det senare samt den långvariga närvaron av dåvarande Pharmacia har lett till att ett flertal avknoppningsföretag finns representerade i närområdet. Ett flertal av dessa finns idag samlade i Uppsala Science Park. Små och stora företags närvaro i kombination med universitetets goda rennomé leder till att både studenter och forskare har dragits till regionen.
Trots de goda förutsättningarna för att ett flertal givande potentiella samarbeten mellan företag och universitet skulle äga rum, upplever ett flertal av respondenterna att det utbyte av
57 www.ne.se, 2006-09-21, 15:34
information och kunskap som ändå sker är tämligen begränsat och sträcker sig till lån av utrustning och samkörning av enklare tester.
4.4.3 Syn på utbildningen
En överväldigande majoritet av de tillfrågade uppger att de upplever Uppsalas gedigna akademiska tradition som en viktig faktor vid valet av studieort. Vidare bör nämnas att för respondenter med apotekarexamen var Uppsala länge den enda studieorten med Apotekarprogrammet. Idag finns även denna utbildning även vid Göteborgs universitet.
Respondenterna uppgav att det goda samarbetet både mellan institutionerna men också mellan student och lärare var en av anledningarna till val av utbildning och ort.
I intervjuerna berörs ofta också den erkända och kvalitativa forskning som bedrivs vid universitetet, och som i många fall är världsledande, som mycket attraherande vid valet av grundutbildning. Universitetets totala mångfald i fråga om antalet institutioner och kursutbud hos respektive institution påverkade också i positiv bemärkelse då det fanns goda möjligheter för studenten att bredda sig inom andra områden än naturvetenskap.
Oavsett utbildning uppger många av de tillfrågade att de fått just sin utbildning rekommenderad av vänner, samt att man i många fall valt just denna då man vid påbörjad grundutbildning upplevde framtidsutsikterna som mycket goda. Många uppger också att man eftersträvade en bra utbildning för att skapa sig goda förutsättningar att göra karriär inom industrin, då särskilt inom läkemedelsindustrin.
4.4.4 Forskarutbildningen
Av respondenterna upplevs Uppsala som ett stort forskningscentra i en dynamisk klustermiljö, omgiven av små och stora företag inom biokemi- och läkemedelsbranschen. Många av de tillfrågade doktoranderna var också medvetna om vikten av att ha en doktorsgrad för att kunna göra karriär inom just läkemedelsindustrin. Den sistnämnda omnämns som en konservativ bransch inom vilken man utan avlagd forskarutbildning endast kan avancera till en viss grad.
Ett fåtal uppger också att det varit en livslång dröm att doktorera för att kunna fördjupa sig och forska inom ett mycket specifikt och för dem intressant område.
Intresset för små och medelstora företag är relativt stort, men vetskapen om deras existens samt verksamhetsområden är starkt begränsade. Ett utökat samarbete både under grund- och forskarutbildning vore önskvärt, inte bara för att få ett vidare perspektiv på utbildningen men även för att skapa nätverk för framtida projekt och rekrytering. Dock framgår ej huruvida doktoranderna själva aktivt försökt komma i kontakt med dessa företag.
Ingen av de tillfrågade doktoranderna har öppet uppgett att de valt att doktorera i brist på annan sysselsättning. Snarare verkar det motsatta förhållandet råda. Respondenterna är väl medvetna om kraven från industrin och de möjligheter en doktorsgrad innebär karriärmässigt, både nationellt och internationellt.
Det förefaller inte helt okomplicerat att bli tilldelad en doktorandtjänst, då dessa oftast tillsätts internt genom rekommendation eller kontakter. Endast en av de tillfrågade uppger att denne sökt tjänsten externt, via universitetets hemsida. I övriga fall har man genom kontakter, i de flesta fallen redan etablerade under ex-jobbet, vunnit tillträde till dessa poster.
4.4.5 Målsättning i arbetslivet
Bland doktorandernas önskearbetsgivare dominerar privata företag, stora som små, men en viss popularitet bland statliga myndigheter och verk kan också skönjas. Att fortsätta med en akademisk karriär upplevs av respondenterna som en sista utväg om de ej lyckas få anställning vid något företag, myndighet eller verk. Flertalet har uppgett att de önskar arbeta vid ett privat företag eftersom förutsättningarna för forskning upplevs som bättre än både på statligt styrda organisationer eller på universiteten. Respondenterna upplever att de privata företagen har större tillgång på kapital, mer avancerad utrustning - men kanske framförallt viktigast - tid till forskning. De företagsnamn som frekvent nämnts under studiens gång, där doktoranderna har fått ranka sina tre önskearbetsgivare, svenska som utländska, är (utan inbördes ordning): Pfizer, Quintiles, Astra Zeneca samt Roche. Dessa företag upplevs ha närmat sig studenterna någorlunda, till allra största del under grundutbildningen och därefter har studenterna burit med sig dessa i minnet. Viss kännedom om företagen har uppkommit genom kontakt under studietidens gång, främst på konferenser, tidningsartiklar m.m. Gällande statliga verk så upplevs även dessa som väldigt intressanta arbetsgivare i den mån det går att få anställning. Populärast är Livsmedelsverket samt Läkemedelsverket. Båda uppfattas erbjuda intressanta och varierande arbetsuppgifter men har enligt doktoranderna själva ett oförtjänt dåligt rykte bland studenter. De båda verken upplevs som trygga och stabila arbetsplatser med ett normalt arbetstempo, vilket är något som respondenterna uppskattar.
Nästan alla respondenter med apotekarexamen uppger att de inte kan tänka sig att arbeta på Apoteket AB då de upplever dess nuvarande organisationskultur och personalpolitik oförenliga med ett sunt arbetsklimat.
Flera respondenter anger som skäl till varför en universitetskarriär är ointressant att de upplever att de på det hela taget får för lite tid över till att forska då forskarna tvingas att avsätta en stor del av sin tid till att söka finansiärer och bidrag för sin verksamhet. Flera av
tjänsterna på universitetet innebär även undervisningsskyldighet, någonting som redan på doktorandstadiet upplevs som tidskrävande. Ett annat tungt vägande skäl som angetts till varför respondenterna valt bort den akademiska karriären är uppfattningen om en viss avsaknad av avancerad utrustning, men kanske främst för att universiteten uppfattas som konservativa och hierarkiska. Den nödvändiga föryngringsprocess som måste ske, inför de stora pensionsavgångarna såväl som för att få in nytt blod i organisationen, känner en del som avstannad eller, till och med, icke existerande. Det är dessutom svårt och tar lång tid att få en fast tjänst vid universitetet.
4.4.6 Källor
Till grund för dessa varierande uppfattningar om arbetsgivare ligger flera olika informationskällor. Konferenser har flertalet angett som plats för möten mellan doktorander och företag. Dessvärre upplever de att företagen ofta är mer intresserade av att sälja sin egen utrustning än att knyta kontakter med forskare och studenter. Trots detta anses konferenserna vara en viktig plats för att knyta framtida kontakter. Betydelsen av kontakter som informationskälla står klar efter intervjuerna. I stort sett alla doktorander har uppgett att det är genom kontakterna, vare sig det rör sig om rena företagskontakter, vänner eller kollegor som de skaffar sig information om arbetsförhållanden, verksamheter och framtida karriäröppningar inom de olika organisationerna.
De arbetsmarknadsdagar som anordnas på universitetet omnämns av våra respondenter med mild entusiasm, då dessa i stort sett uteslutande berör studenter på grundutbildningen.
Respondenterna upplever företagen som oengagerade samt att intresset för studenterna sällan håller i sig ända till forskarstadiet av utbildningen. Doktoranderna upplever dock att de fått en viss aning om de deltagande företagens existens och verksamhet. Önskas övrig information om företagen hänvisas doktoranderna till hemsidor osv., vilket av många upplevs som tråkigt och opersonligt. För forskarstudenter inom farmakologi har en arbetsmarknadsdag anordnats.
Denna har i intervjuerna omnämnts i blandade ordalag och befinner sig dessvärre fortfarande i sin linda. Studiebesök har också omtalats som någonting positivt vad gäller att skapa sig en bild av ett företag. Dessvärre andordnas majoriteten av dessa under grundutbildningen och även om ett fåtal studiebesök har förekommit under forskarutbildningen så känner sig doktoranderna förbisedda på denna punkt.
4.4.7 Värdering av förmåner Mjuka förmåner
Respondenterna var helt eniga om att de mjuka förmånerna var mycket viktiga, och till stor del viktigare än vissa hårda förmåner. Den kollegiala stämningen ansågs vara en viktig del för att skapa ett gynnsamt och trivsamt arbetsklimat. För att behålla ett bra arbetsklimat ansåg flertalet att det var mycket viktigt med högt i tak inom organisationen, det vill säga att det är möjligt, och välkommet, för de anställda att uttrycka sina avvikande åsikter och tankar med ledningen. Det var även viktigt med en inte alltför hierarkisk organisation som medför att organisationens administration blir för tungrodd. Att ha stimulerande arbetsuppgifter och ha möjlighet till personlig utbildning och således karriärutveckling upplevdes som mycket viktigt för att respondenterna skulle ha möjlighet att trivas och kunna utvecklas på sin framtida arbetsplats. De menade att det är viktigt att kunna göra karriär eftersom det oftast är detta som ger möjligheten till att kunna styra och utveckla sina arbetsuppgifter. Detta var den främsta anledningen till att göra karriär, den monetära betydelsen av att avancera inom företaget i form av högre lön var inte den styrande faktorn för att bli befordrad. Däremot ansågs möjligheten till att arbeta eller göra karriär utomlands inte till något som värderades särskilt mycket. Flertalet av respondenterna ställde sig neutrala till internationella möjligheter. Några menade att i dagens forskning inom både universitet och läkemedelsindustri sker så pass mycket internationella utbyten ändå, genom konferenser etc. att denna bit egentligen redan är etablerad och egentligen inget man kan välja eller välja bort.
Hårda förmåner
Som redan nämnts ovan med anledning av mjuka förmåner hade inte hårda förmåner en avgörande betydelse för de flesta av respondenterna. Trots detta är ju hårda variabler något som alla är mer eller mindre beroende av, avhängigt personliga preferenser, familjesituation osv. Lönen ansågs av alla som viktig, eller mycket viktig. Däremot menade flertalet att möjligheten till att få sjukvårds- och friskvårdsförmåner inte var viktigt, eller neutralt eftersom man förutsatte att dels det sociala nätverket i Sverige står för det till stor del dels den del som ej täcks av staten kan arbetstagarnas lön täckas med. Föräldraförmånerna som de är utformade i Sverige ansåg många som tillräcklig och inget som företaget behövde stötta med.
Däremot ansåg en del att problemet med just föräldraförmånerna är att det finns stora kulturella skillnader mellan länder huruvida en pappa kan vara hemma med sina barn eller ej.
Att ha möjlighet att ta del av ett företags vinster i form av bonus var inget som framträdde som viktigt. Flertalet var neutrala i förhållande till bonus, och en del uppfattade till och med
ordet bonus som negativt laddat. Alla respondenterna var helt eniga om att rättigheten – och möjligheten - att kunna ta ut semester var en av de hårda förmånerna som var de absolut viktigaste. Sammantaget, menade respondenterna att lönen och andra rena monetära förmåner inte var så viktiga. Självklart vill de ha en bra lön, som erkänner och belönar deras arbetsinsatser men det viktigaste är att det ska finnas en bra balans mellan lönen, fritid, familj och den arbetade tiden.
4.4.8 Organisationen – och faktorer relaterade till den
Den rent geografiska placeringen av organisationen uppfattas som viktig, men det är inte en avgörande faktor när det kommer till att välja vilken framtida arbetsgivare man vill ha. Den instrumentella utrustningen anses som relativt ointressant eftersom denna kostnad är så liten relativt andra kostnader hos läkemedelsföretag att respondenterna tar det för självklart att företagen har den utrustning som krävs för att kunna bedriva avancerad forskning. Dock anser en del att universitetens utrustning till viss del kan anses som bristfällig eller föråldrad. Det som däremot är en avgörande faktor vid val av arbetsgivare är hur företagskulturen ser ut och hur hierarkisk och trögrörlig organisationen eventuellt är. Dessa variabler leder oftast till en påverkan på arbetsförhållanden, den kollegiala stämningen osv., det vill säga mjuka variabler som ovan nämnts som mycket viktiga. Det är även viktigt att företaget visar seriositet med sin forskning och avsätter anslag till den, det vill säga att en rättfärdig del av vinsten återinvesteras i forskningsverksamheten. Detta hänger ihop med företagets mål och visioner och även framgångar som alla tillsammans utgör viktiga delar för doktoranderna, eftersom detta direkt eller indirekt kommer att påverka doktoranderna som blivande forskare och vilka arbetsuppgifter de kommer att ha, om de är stimulerande och utvecklande eller ej. Så kallade ”Me-2”-företag, det vill säga företag som enbart inriktar sig på att kopiera redan befintliga patent och produkter är inget som någon av respondenterna anser som attraherande.
Det finns dock en förståelse när det gäller mindre företag att de inte kan ha stora framgångar och vinster med en gång. Bland denna typ av företag är det företagets mål och visioner som är det viktiga. I slutändan är det dessa faktorer som bidrar till att den kollegiala stämningen blir det avgörande vid valet av dessa företag.
4.4.9 Att söka arbete
Respondenterna var eniga om hur de tror att processen när det gäller att få en anställning kommer att se ut: det kommer att ske genom att respondenterna utnyttjar kontakter, vänner, kollegor eller professorer vid institutionerna. Vidare tror de på att ett aktivt sökande i form av att ringa upp företag med intressanta tjänster, e-posta ansvariga forskare osv. kan leda till att
hitta tjänster. Till viss del kommer Internet och annonser i dags- och specialpress att användas, men det är inte något som respondenterna kommer att utnyttja i första hand. Internet upplevs dessutom som tidskrävande, då varje företag har sin specifika hemsida med sina inloggningsnamn, processer osv. vilket gör att det både är krångligt och ineffektivt för respondenterna att använda. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har omnämnts i nästan skändliga ordalag eftersom organisationen anses ha bristfällig kompetens för att hantera denna välutbildade grupp. Således är AMS inget verktyg som någon av respondenterna kommer att använda sig av.
4.4.10 Önskad sökprocess
Respondenterna önskade att företagen tog kontakt med för dem intressanta institutioner och doktorander på ett tidigare stadium under utbildningen. Visst kontakttagande sker som omnämnts vid arbetsmarknadsdagar, men detta är främst riktat mot studenter på grundutbildningen. Respondenterna skulle önska att organisationer tog kontakt och visade mer intresse under t.ex. konferenser och att de till och med ”head huntade” de doktorander som de anser ha värdefulla kompetenser. Ett utökat kontaktutbyte önskas även genom att företag och statliga verk etc. skickar intressanta föreläsare, inbjuder till studiebesök eller skapar någon form av diskussionsforum för att öppna upp ytorna mellan doktorand och blivande arbetsgivare. Önskvärt, även om det kanske är omöjligt, vore att ha en gemensam databas med samlade platsannonser som hör till just läkemedelsindustrin.
4.4.11 Motsägelsefull verklighet
Många av respondenterna upplever att de blivit ”lurade” av statistiken när de valde utbildningen. Vid val av utbildning spåddes mycket goda framtidsutsikter för apotekare, forskare med flera, något som idag inte motsvarar respondenternas syn på framtiden. Många forskare tvingas idag, trots högkonjunktur, till arbetslöshet eller till tjänster där de är överkvalificerade. Vissa menar att de till och med gör post-doc (fortsätter forska vid universitet efter disputation) bara för att det är ibland den enda – eller lättaste – vägen mot att ha en meningsfull sysselsättning efter disputation. Uppsalas kända kluster av företag inom biokemi och läkemedel upplevs av doktoranderna som svårt att komma i kontakt med.
Doktoranderna är väl medvetna om att denna grupp av företag finns, men exakt vad de gör, vad deras huvudsakliga verkansområde är uppfattas som oklart alternativt svårt att få tillgång till.
