Bilden av en stjärna

(1)

Bilden av en stjärna

En jämförelseanalys om hur kända kvinnor framställs i tidskrifterna Bildjournalen 1956-57 och Hänt bild 2007

An analytical comparison of the way in which famous women are displayed in the journals, Bildjournalen 1956-57 and Hänt Bild 2007

Södertörns högskola | Institutionen för genus kultur och historia Kandidatuppsats 15 hp | Ämne Historia | vårterminen 2008 (Programmet för Kultur samhälle och historia)

Av: Tulin Sali

Handledare: Kekke Stadin

(2)

INNEHÅLL

1. Inledning.………..………...… 3

1.1.Syfte/Frågeställningar……….………....………....… 5

1.2.Forskningsläge………..………...… 5

1.3.Våra kulturella föreställningar i media………...….... 5

2.Teoretiskt perspektiv………..………... 7

2.1.Genus………... 7

2.2.Den ideala kvinnan………... 8

2.3.Kontrasten till kvinnoidealet………... 8

3.Källor och Metod.…..……..………... 9

3.1.Källor/källkritik.………... 9

3.2.Metod/urval………... 10

4. Presentation av artister……….……..………... 12

5. Bilden av en stjärna………... 15

5.1.Kvinnligheter..…….…..………..………... 15

Den naturliga och fagra……….……….….. 15

Fresterskan och den manhaftiga……….………. 16

Kroppen………..……….. 21

Den respektabla medelklasskvinnan………... 25

Den vulgära arbeterskan……….….. 27

5.2.Karriären………... 28

Vägen till artistyrket………...…... 28

Kompetens………...………. 30

Den fortsatta karriären………... 33

5.3.Kärleksrelationer………….………... 35

Destruktiviteten och saknaden efter mannen………...….. 35

Den vackra och lyckliga flickvännen och fästmön………... 36

Den gifta och lyckliga kvinnan och modern………... 39

Utanför genusordningen………..…. 42

5.4.Skandaler & Sensationer………... 45

Skilsmässoskandaler………... 46

Otrohetsskandaler……….. 46

Sex och promiskuitet………. 47

6. Sammanfattandediskussion……….………...…………... 49

7. Käll- och litteraturförteckning………... 52

7.1.

Källor……… 52

7.2.Litteratur………..………. 53

7.3.Internet sidor………. 54

(3)

1 Inledning

Innan Charlotte Perelli vann schlagerfestivalen pratades det mycket i media om hennes nervositet inför tävlingen. En dag såg jag stora löpsedlar som basunerade ut att Charlotte Perelli hade drabbats av anorexi. Det sades att hon var för smal för att delta i

schlagerfestivalen. Mängder av frågor väcktes i mitt huvud. Varför hade hon blivit så smal?

Problem i äktenskapet? Hade hennes italienska svärföräldrar ställt till det? Eller hade hon fått komplex för sitt utseende?

Varför är det så vanligt att ungdomar, tonårstjejer, men även äldre människor, intresserar sig för kändisar? Kan det vara så att vi tycker att vi har en nära relation till dem? Enligt Allers hemsida, Hänt bild, ökar intresset för artister, deras mål är att lyckas bättre med att fånga kändisars privata och offentliga liv.¹ Ett exempel är Britney Spears, som benämns

”skandaldrottningen”² i dagens veckopress. Läsaren får veta allt - från hennes inre tankar till offentliga misslyckanden. Men hur är det när det gäller skandaler och kända män? Uttryck som skandalkung, skandalherre eller skandalprins verkar inte vara lika vanliga som

skandaldrottning, skandalprinsessa eller skandalkvinna. Kanske existerar inte begreppen alls.

Hur kommer det sig att det är kvinnan och inte mannen som omfattas av begreppet skandal?

Min uppsats kommer att handla om vilken bild media ger av kvinnliga artister³. Jag kommer att ta reda på hur artisterna framställs, lyfta fram medias syfte och förhållande till

konsumenten. Idag är vi omringade av skönhetsideal och kläder. Dessa framställer kvinnan som snygg, smal och sund men ändå kurvig, dvs kvinnlig. Detta ideal, som förmedlas av artister i media, verkar vara något som bör eftersträvas av många.

Men hur har egentligen utvecklingen av kändismedier, film och musik sett ut?

I början på 1900-talet skedde en modernisering i samhället. Eva Blomberg menar att senare forskning har kommit fram till att moderniseringen inte bara berodde på urbanisering utan främst på konsumtion och populärkultur. Dessutom hävdar författaren att fenomenet var den ”nya kvinnan”.⁴ Hon fick en plats i offentligheten genom den framväxande

stjärnkulturen, och teknologin. Hon syntes överallt, på biografer, på TV-skärmen, i litteratur

1Allers förlag, Datum 080609

http://www.mediefakta.se/Sites/Kvinnopanelen/Default____34192.aspx?DataID=34272

2 Nationalencyklopedin sökord ”skandal” Datum: 080613

http://www.ne.se.till.biblextern.sh.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=0317494&i_word=skandal.

”Skandal” är en känd person som gjort uppseendeväckande ting. Detta är händelser som oftast

förknippas med avvikande beteenden, ”Skandaldrottning” en person som begår skandal konstant, alltså väcker ideligen uppmärksamhet, (egen tolkning).

3 Nationalencyklopedin sökord ”artist”, Datum: 080613

http://www.ne.se.till.biblextern.sh.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=0107662&i_word=artist. ”Artist”

är en person som är skicklig inom en viss gren, tex, konst och teater. Själv använder jag begreppet istället för kändis. Artist kan även sammankopplas med en skicklig person inom musik och film.

4 Blomberg Eva, Vill ni se en stjärna? Kön kropp och kläder i Filmjournalen 1919-1953 Nordic Academic Press, Lund, 2006, s 10-11

(4)

och veckopress.⁵ Köparna var unga, stjärnorna förebilder för det moderna i form av klädsel, levnadssätt och framgång. Filmen expanderade främst via Hollywoodstjärnorna till

västvärlden på 1930-talet.⁶ På 1950-talet stod stora populära stjärnor⁷ som bl a Marilyn Monroe, Greta Garbo, Grace Kelly, och Anita Ekberg i ljuset av Hollywood. Det var Hollywoods guldålder och utvecklingen gick snabbt framåt.⁸ Under samma tid var den svenska filmexpansionen på topp.⁹

På 1960-70-talet började dock filmindustrin svalna. Samtidigt började rock- och pop- musiken att göra sig gällande. Artister och grupper som Beatles, Doors och Jimmie Hendrix tog plats på scenen.¹⁰ Knark började bli allt vanligare och tiden kallades för ”flower-power”

och Gröna vågen. Björn Horgby hävdar att ungdomen ville frigöra sig.¹¹ De var emot den kollektiva underordningen och¹² friheten, samhörigheten och kärleken var det mest betydande.¹³ Musiken var dess forum.

Musikens betydelse har ökat och har gett upphov till en blandad ungdomskultur som i hög grad påverkar samhället. Den vanligaste musiken bland tonåringar är bl a Rn`B, Hip Hop och hårdrock. Parallellt har filmstjärnekulturen i Hollywood blivit glesare. När stjärnor på 1940- 50 talet medverkade i ca 3-4 filmer per år, medverkar idag en världsstjärna i en film per år, enligt Bengt Forslund.¹⁴ Idag utgör populärkulturen en blandning av filmstjärnor och popartister. Dessutom har en ny ungdomskultur vuxit fram skriver Johan Fornäs.¹⁵ En ytterligare modernisering har skett, och Blomberg menar att konsumtionen av tv, magasin och underhållning blivit större bland unga.¹⁶ Kändismedier säljs överallt. På 1950-talet fanns i stort sett bara Film- och Bildjournalen, idag finns magasin som Hänt bild, Se och hör, Frida och Veckans Nu.

5 Blomberg, s 10-11

6 Blomberg, s 10

7 Nationalencyklopedin sökord ”stjärna”, Datum: 080613

http://www.ne.se.till.biblextern.sh.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=0342671&i_word=stj%4rna.”Stjär na” är en framgångsrik person inom ett visst yrke, tex, musik och film.

8 Gow Gordon, Hollywood in the fifties, The International Film guide serises, New york, London, 1971, s 7

9 Blomberg, s 20

10 Horgby Björn, Rock och uppror, Carlssons bokförlag, Stockholm, 2007, s 13-15, 37

11 Horgby, s 13

12 Horgby, s 54, 57

13 Horgby, s 57

14 Forslund Bengt, Filmstjärnor, en bok om svenska skådespelerskor i världen, Copyright, Alfabeta bokförlag, 1995, s 99

15 Fornäs Johan, Speglingar, i Hannerz Ulf, antologin Medier och Kulturer, Carlsson Bokförlag, Stockholm, 1990, s 154-155

16 Blomberg, s 9

(5)

1.1 Syfte och frågeställningar

Mitt syfte med uppsatsen är att utifrån ett genusperspektiv undersöka och jämföra över tid hur kvinnliga artister konstrueras i tidskrifterna Bildjournalen och Hänt Bild 1956-1957 och 2007.

Därutöver gör jag en jämförelseanalys av den bild media ger av svenska respektive

amerikanska artister. Mina frågeställningar är följande; vad är det för typ av information om artister som tas upp? Vilka sidor av kvinnor skildras och hur presenteras dessa i förhållande till kändisliv och privatliv? Hur skildras artisterna i förhållande till sina män?

Finns det likheter i hur man framställer artister i media mellan 1956-57 och 2007? Och i så fall, vilka är de mest frekventa? Finns det skillnader i hur bilden av artister förmedlas mellan 1956-57 och 2007? Och hur kan detta förklaras? Finns någon skillnad i hur de svenska respektive amerikanska artisterna förmedlas? I så fall, vilken är denna och varför?

1.2 Forskningsläge

1.3 Våra kulturella föreställningar i media

Ulf Hannerz, hävdar att människans kulturella värderingar och sinnen präglas i och av media.¹⁷ Hannerz menar att våra liv avspeglas i media och ”medialiseras”. Dessutom konstaterar han att media har kommit allt närmare individen, då det genomsyrar dennes behov och tänkande.¹⁸ Det blir en s k ömsesidig förmedling av kulturella idéer och tankar.

Makten står i medias händer, men styrs av efterfrågan, dvs konsumenten, enligt Hannerz.¹⁹ De kulturella föreställningar som finns idag handlar om en sammanflätning av svensk och amerikansk kultur via svenska mediala förebilder som slog igenom på 1970-talet, menar Orvar Löfgren. Hollywoodiseringen tog fart på 1940-talet. Denna påverkade främst

ungdomar bundna till amerikansk media vilka hotade den svenska kulturen.²⁰ Å andra sidan menar Scott Robert Olson att Hollywoodiseringen blivit en global kultur idag.²¹ Eva

Blomberg påstår att överflödet hos den amerikanska kulturen redan från 1900-talets början expanderat betydligt.²² Olson befarar att detta drabbar ungdomen värst, då det representerar ytlighet och lyx.²³

Madeleine Hurt och Tom Olsson betonar i antologin Iklädd Identitet, att media används

17 Hannerz Ulf Genomsyrade av medier, i Hannerz Ulf, antologin Medier och Kulturer, Carlssons bokförlag, Stockholm, 1990, s 7

18 Hannerz, s 7-8

19 Hannerz, s 9

20 Löfgren Orvar Medierna i nationsbygget, i Hannerz Ulf, antologin Medier och Kulturer, Carlssons bokförlag, Stockholm, s 85

21 Olson Robert Scott, Hollywood Planet, Lawrence Erlbaun, Associates publishers, London, New Jersey, 1999, s vii, 2

22 Blomberg, s 24-25

23 Olson, s 2-3

(6)

som budskap och sätter gränser för hur människan ska vara.²⁴ Kläder och kroppsspråk formas och åberopas inom en viss kultur, identitet och hierarki.²⁵ Det finns även avvikande

identiteter, och dessa motsatser visar hur normen och gemenskapen ska vara betingad.²⁶Förebilder för klädsel, mode och beteende har alltid varit förbehållen de representativa, dvs furstar, präster och adel.²⁷ Offentligheten var enligt Jürgen Habermas tillägnad de representativa innan borgarna tog över offentligheten.²⁸ Idag är det borgarna som är de representativa, alltså den förebild som ges ut av media, skriver Löfgren.²⁹ Förmodligen hamnar artisterna idag i de representativas kategori. Idag är vi enligt Blomberg genomsyrade av kändismedier och lever i ”kändisarnas tidevarv”.³⁰

Therése Andersson hävdar i sin doktorsavhandling att bilden av filmstjärnor användes under tidigt 1900-tal som ”förebilder” och ”stilpedagoger”, då det via reklam gavs olika råd och tips till läsaren om hur man skulle efterlikna och uppnå ett visst kvinnligt ideal. Enligt författaren gäller detta även än idag.³¹ Ann Frisell Ellburg menar att idealet i media var den vita heterosexuella medelklasskvinnan då det gällde sociala och strukturella

beteendemönster. Det var ett sätt att förmedla hur kvinnor skulle förhålla sig till normen.³² De var även förebilder då det gällde karriärslivet, hävdar Blomberg. Dock var det mannen som kom i första hand.³³ Dessa normer gestaltade alltså den västerländska

äktenskapsmodellen, menar Blomberg. Det var den ”normala” och ”sanna” bilden av genusrelationer.³⁴ Mannen var överordnad kvinnan, hävdar författaren.³⁵ Dessa mediebilder blev gällande efter 1940-talet då många kändisar gifte sig och skaffade barn.³⁶

Anna Edin hävdar att det idag finns olika grupper som följer olika medier, men genomsyras av en gemensam kollektiv kultur.³⁷ Anja Hirdman poängterar i sin

doktorsavhandling, att konkurrensen medier emellan försöker hålla olika grupper kvar genom

24 Hurt Madeleine och Olsson Tom, Identitet och Mode i Hurt Madeleine, Olsson Tom och Öberg Lisa, antologin Iklädd Identitet Historiska studier av kropp och kläder, Carlssons bokförlag, Stockholm, 2005, s 22

25 Hurt och Olsson, s 15

28 Habermas Jürgen Borgerlig offentlighet, kategorierna ”privat” och ”offentligt” i det moderna samhället, Arkiv lund, 1984, s 16-17, 21, 23

29 Löfgren, s 85

30 Blomberg, s 9,

31 Andersson Therese, Beauty Box-Filmstjärnor och skönhetskultur i det tidiga 1900-talets Sverige, Stockholm University, Stockholm, 2006, s 137, 142

32 Frisell Ellburg Ann, Ett fåfängt arbete, Möten med modeller i den svenska modeindustrin, Makadam förlag, Göteborg & Stockholm, 2008, s 21, 22

33 Blomberg, s 248

34 Blomberg, s 145

35 Blomberg, s 142, 248

36 Blomberg, s 35

37 Edin Anna, Den föreställda publiken, programpolitik, publikationer och tilltalsformer I svensk public service-television, Brutus Östlings Bokförlag, Symposion AB Stockholm/Stehag, 2000, s 220-221

(7)

att locka dem och komma dem närmare kulturellt och emotionellt. Bl a syftar författaren på porrtidningar, alltså mannens behov av kvinnans sexualitet.³⁸ Författaren menar att det finns olika föreställningar hos män och kvinnor om kvinnor.³⁹

2 Teoretiskt perspektiv

Utgångspunkten i mitt genusteoretiska perspektiv är den ”respektabla kvinnan” som skildras i förhållande till den ”ideala” kvinnan och den ”vulgära kvinnan”, dvs motsatsen till idealet. För att lyfta fram detta är det viktigt att kategorisera kvinnorna i förhållande till mannen, till sina sociala och kulturella roller, beteenden och kroppar och slutligen äktenskapets uppbyggnad.

Inledningsvis förklarar jag kort innebörden av genus.

2.1 Genus

Genus är enligt Yvonne Hirdman ett kontrakt som består av ett isärhållande. Detta baseras på mannen och kvinnans biologiska och sociala olikhet. Kontraktet - alltså genuskontraktet bygger på kvinnan som underordnad mannen.⁴⁰ Trots samhällsförändringar som gett kvinnan fler rättigheter, som bl. a 1970-talets Jämställdhetskontrakt, präglas det fortfarande av

isärhållandet.⁴¹ Kvinnans offentliga göranden utgörs av kvinnosysslor, och mannens av offentliga ting - just därför kvarstår kontraktet. Kvinnans underordning mannen framhävs främst av media enligt Yvonne Hirdman.⁴² Mannen är alltså normen och det är

äktenskapsplikterna som är en omedveten social och kulturell struktur, och är grunden till genusrelationer enligt författaren.⁴³ Kekke Stadin menar att kvinnor som överskrider normerna för vad som anses vara kvinnligt, betraktas som manliga, trots klasskillnader.⁴⁴

För att äktenskapet ska kompletteras hävdar Kristina Fjelkestam att bilden av mannen och kvinnan har uppstått genom att två motpoler möts.⁴⁵ Genom mannens överordnade position tillfredsställs kvinnan och blir hel.⁴⁶ Kvinnans ställning framträder via köttet, hon är

betydelsefull genom kroppen betonar Simone De Beauvoir.⁴⁷ Kroppen och kurvorna utgör

38 Hirdman Anja, Tilltalande bilder, Genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt, Atlas, Stockholm, 2002, s 240, 277

39 Hirdman Anja, s 277

40 Hirdman Yvonne, Genus – Om de stabilas föränderliga former, Liber, Malmö, 2001, s 157

41 Hirdman Yvonne, s 94

42 Hirdman Yvonne, s 94, 184-185

43 Hirdman Yvonne, s 85,202

44 Stadin Kekke, Stånd och genus i stormaktsidens Sverige, Nordic academic press, Lund, 2004, s 11

45 Fjelkestam Kristina, Ungkarlsflickor, kamrathustrur och manhaftiga lesbianer, Brutus Östlings Bokförlag, Symposium, Stockholm/Stehag, 2002, s 29-30

46 Fjelkestam, s 31

47 DE Beauvoir Simone, Det andra Könet, Nordstedt förlag, Stockholm, 2002, s 677

(8)

hennes reproduktion och femininet. Dessutom har kvinnlighet respektive manlighet blivit mer begränsat idag hävdar Sara Arrhenius å andra sidan.⁴⁸

2.2 Den ideala kvinnan

”Respektabilitet” är enligt Frisell Ellburg förmedlingen av den ideala, vita, heterosexuella medelklasskvinnan. En respektabel kvinna ska representera kvinnlig stabilitet, vara sexig, men ändå behärskad.⁴⁹ Therese Andersson menar att den ideala kvinnan är främst den smala tunna kvinnan som utstrålar kvinnlig ömhet och godhet. Även ”vampyrkvinnan” som representerar den ”glamourösa” kvinnan som lever i lyx, kan ha en kvinnlighet som består av yttre och inre skönhet.⁵⁰ Eva Blombergs bok handlar om framställningen av svenska filmstjärnors kön, kropp och klädsel i media. Min utgångspunkt är att lyfta fram den ideala svenska kvinnan. Blomberg hävdar att den utgjordes av en naturlig kvinnlig egenskap och skönhet.⁵¹ Hon skulle balansera valet av kläder och kvinnlighet. Överskred hon gränserna kunde hon framställas som en vulgär kvinna.⁵² En bra kvinna skulle även kunna kombinera det privata livet med arbetslivet skriver författaren. Att ta hand om hushållet, lyckas karriärsmässigt och samtidigt bevara

kvinnligheten.⁵³ Kvinnans primära ansvar var hushållet. Detta mönster gällde för kvinnors sociala hållning i allmänhet. Ett av våra tiders kvinnoideal enligt Frisell Ellburg, anses vara fotomodellen och programledaren Emma Sjöberg.⁵⁴ Hon har lyckats balansera sundhet, skönhet, kvinnlighet och representativitet hos den heterosexuella gifta kvinnan och modern.⁵⁵ Generellt menar författarna att media sätter en gräns för hur kvinnor bör vara och se ut. Hon ska vara naturlig och kvinnlig men samtidigt sexig, hon ska vara behärskad och inte bete sig vulgärt. Hon ska kunna kombinera karriär med familj, men ändå prioritera man och familj.

2.3 Kontrasten till kvinnoidealet

Den vulgära kvinnan är en kvinna som uppför sig för sexuellt utmanande och okvinnligt enligt Frisell Ellburgs studier och alltså kan utsätta kvinnligheten för fara. Hon bryter mot

respektabiliteten och anses därför vara ”billig” och ”smaklös”.⁵⁶ Vad gäller kvinnans kläder betonar Andersson att besynnerliga klädval som utmanande klädsel som drog till sig

uppmärksamhet, ansågs oanständigt för en kvinna under tidigt 1900-tal. Detta var ett tecken på

48 Arrhenius Sara, En riktig kvinna, Pocky bokförlag, Stockholm, 1999, s 7

49 Frisell Ellburg, s 22

50 Andersson, s 137

51 Blomberg. s 245

52 Ibid

53 Blomberg, s 139, 141, 142

55 Ibid

(9)

att hon ville synas i offentligheten, och bröt mot uppfattningen om den respektabla kvinnan.⁵⁷ Andersson menar att valet av överdriven kosmetika i dagens läge även anses bryta mot sociala föreställningar om könskonstruktioner.⁵⁸ Man kan här anknyta till Kristina Fjelkestams bok som tar upp kvinnor som avvek i mellankrigstidens svenska moderna berättelser. Mitt fokus är

”ungkarlsflickan” och ”manhaftiga lesbianen” vilka hon skildrar. Dessa var ogifta och ville vara i offentligheten.⁵⁹ Manhaftiga lesbianen var okvinnlig och homosexuell, och

ungkarlsflickan kopplades till ”frillan” och ”fresterskan”.

3 Källor och Metod 3.1 Källor/källkritik

Mina källor är tidskrifterna Bildjournalen 1956-1957 och Hänt bild 2007. Anledningen till att jag valt dessa perioder, är som nämndes i inledningen kändismediers etablering idag liksom på 1950-talet. Även hur könsmotsättningen blivit tydligare i dagens media enligt Fornäs,⁶⁰ samt den ”nya kvinnan” på 1940, 50 talet som Blomberg lyfter fram. Just därför är det intressant att se och jämföra hur kvinnorna konstrueras i media 2007 och 1956-57.

Bildjournalen utgavs från 1919 till 1969. Tidskriften har främst behandlat filmstjärnor, men också rockmusiker. Den hette från början Filmjournalen men bytte 1953 till Bildjournalen.⁶¹ Utgivare är Åhlén & Åkerlunds förlag.

Hänt Bild ges ut av Allers Förlag, och gavs ut först 2003.⁶² Under 2007 uppges enligt Allers hemsida att antal exemplar per nummer uppgått till 62800 stycken och antal köpare ökar för varje år.⁶³ Valet av tidskrifter baseras på att dessa hamnar under kategorin underhållning, kändisar och nöjen. Var och ett av magasinen utgör en typisk genre för sin tid vad gäller Hollywoodkändisar privat liksom offentligt.⁶⁴ Konsumenterna till bägge tidskrifter består främst av kvinnor.⁶⁵

Trots likheter mellan tidskrifterna, kan vissa källkritiska problem uppstå då de jämförs med varandra. Det finns vissa skillnader i dess stilart och innehåll. Skillnaden med Bildjournalen i förhållande till Hänt bild, är att Bildjournalens utbud syftar på artisternas filmroller och musik,

57 Andersson, 35

58 Andersson, s 35

59 Fjelkestam,, s 9, 14-16

60 Fornäs, s 155

61 Nationalencyklopedin, sökord: “Bildjournalen” Datum 080611 http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=128839

62 Kungliga biblioteket, sökord ”Hänt Bild” Datum 080611 http://www.kb.se/soka/kataloger/regina/

63 Allers förlag, Hänt bild, Datum 080611 http://www.mediefakta.se/3f7cc64e-c950-4abe-9143- 1100e1ed7b56.fodoc

64 Blomberg, s 64,och Allers förlag, Datum 080609

65Blomberg, s 64 och Allers förlag, Datum 080609

(10)

vilket tar större plats i tidskriften.⁶⁶ I Hänt bild handlar utbudet endast om kändisskvaller, vilket enligt tidskriften är deras sätt att tillmötesgå konsumentens efterfrågan.⁶⁷ Även Bildjournalen representerar bla kändisskvaller för sin tid,⁶⁸ dock inte i lika stor utsträckning som Hänt bild. Detta faller även samman med tidningarnas innehåll. I Bildjournalen

förekommer långa texter samt mindre och färre bilder, medan i Hänt bild syns flest bilder och mindre texter, oftast bildtexter, tidskriften hamnar därför även under kategorin ”bildgenre”.

Enligt hemsidan handlar det om att fånga kändisarnas privata samt offentliga liv i ”närbild”,⁶⁹ och de kan tendera att överdimensionerade artisternas olika egenskaper. Därför är det viktigt att se den tidsmässiga skillnaden i hur tidningarna är uppbyggda samt vad de representerar och vad de syftar på.

Veckopressen är alltså inte känd för att förmedla fakta, vilket innebär att detta inte är ett källkritiskt problem. Mitt syfte är att endast undersöka om, på vilket sätt och varför tidskrifterna väljer att beskriva artister och vilka egenskaper man kan spåra fram genom skildringen av dessa, jag är alltså inte ute efter fakta.

Vad gäller mina begrepp, vill jag även konstatera att det kan finnas skillnad hur begreppen tolkas över tid. Att vara vulgär 1956-57 är förmodligen inte samma sak som att vara vulgär 2007. Det som ansågs vara vulgärt 1956-57 anses inte lika vulgärt 2007, samma sak vad gäller begreppet respektabilitet, det kan finnas en skillnad i hur den respektabla kvinnan tolkas i de undersökta tidskrifterna. Således kan det vara en aning problematiskt i hur de egenskaper hos den vulgära samt respektabla kvinnan tolkas av de olika teoretiker som jag applicerar på min analys, då jag bla använder mig av olika begrepp som användes relativt långt tillbaka i tiden i förhållande till 1956-57- och 2007, samt nyare begrepp som används i Bildjournalens

skildringar av kvinnor. Dock är mitt mål att finna samma mönster och funktion hos begreppen i respektive tidskrift trots förändringen av deras tolkning över tid.

3.2 Metod/Urval

Min analys är kvalitativ och jämförande. Jag har gjort en närläsning med hjälp av mina teoretiska begrepp, då jag granskat texter, bildtexter, notiser, framsidor och även gjort

bildanalyser. Jag har dessutom tittat igenom hela Film- och Bildjournalen samt olika magasin

66 Blomberg, s 63

67 Allers förlag, Datum 080609

68 Blomberg, s 65, Blomberg syftar på Filmjournalen. Men enligt Martin Frostberg, en av

informatörerna på filminstitutet, var även Bildjournalen den enda 1950-tals kändispress som kunde erbjuda kändisskvaller, (datum, 080215)

69 Allers förlag, Datum 080609

http://www.mediefakta.se/Sites/Kvinnopanelen/Default___34192.aspx?DataID=34272

(11)

från 1950-talet och olika tidningar från 2007. Mitt urval av tidskrifter har kretsat kring sex artister jag valt att ha med i min undersökning. Jag har därför begränsat mig till endast två tidskrifter. I Bildjournalen behandlar jag åren 1956-57 då information om de undersökta artisterna förekommer mest under denna period, likadant då det gäller valet av Hänt bild.

Hänt bilds nummer under 2007 innehåller till skillnad från 1950-talet information i större utsträckning i form av både artiklar och bilder. Därmed räckte ett år som källa. På 1950-talet var det vanligare att en och samma artist omnämndes i endast ett fåtal nummer, varför jag valt 1956 och 1957. Av de båda tidningarna har jag undersökt alla nummer under 1956, -57 och 2007 där de aktuella artisterna omskrivs.

Artisterna med deras kvinnlighet, kroppar, karriärer, levnadssätt och förhållanden till män har jag utifrån teorin kategoriserat under olika karaktärer och strukturer, där jag använder mig av mina begrepp. Mitt mål är att genom medias kulturella och närgångna relation till den

västerländska människan, knyta an till mitt genusteoretiska perspektiv, dvs varför kvinnor skildras på ett speciellt sätt. Jag angriper tidskrifternas sätt att beskriva kvinnor. Jämförelsen över hur kvinnorna skildras över tid, samt jämförelsen i hur amerikanska och svenska kvinnor framställs, diskuterar jag resultaten vidare i ljuset av forskningsläget.

För att ta reda på vilka teman som är vanligt förekommande i tidskrifterna har jag gjort en kort kvantitativ bedömning genom titta på var femte tidskrift från de berörda åren. Tretton gånger introduceras artisterna i förhållande till karriären, tolv gånger handlar det om deras

kärleksförhållanden och nitton gånger tar tidskrifterna upp sensationer och skandaler.

Följaktligen utgår jag vid strukturering av min undersökning från följande teman:

Kvinnligheter, dvs hur stjärnorna beskrivs som kvinnor, Karriären, Kärleksförhållanden, och Skandaler och Sensationer.

Min selektion av artister är Grace Kelly, Marilyn Monroe, Anita Ekberg, Madonna, Britney Spears och Victoria Silvstedt. Jag har gjort en indelning, i vilken kvinnorna är representanter för olika kvinnligheter. Urvalet av kändisar har baserats på tre kategorier, dvs femtiotalet, 2000-talet, samt det faktum att två kvinnor från respektive tidsperiod symboliserar samma sak.

Exempelvis står både Madonnas och Grace Kellys livsstil för aristokrati och lyx. Likheten mellan Britney Spears och Marilyn Monroe är att nedgångarna i deras liv har väckt rejält med uppmärksamhet i media. Valet av jämförelse mellan Victoria Silvstedt och Anita Ekberg, grundas på svenskor som främst genom utseendet blivit kända i Hollywood. Den gemensamma

(12)

nämnaren för samtliga av de ovannämnda baseras på deras enorma berömmelse och att de tillhör de mest omskrivna av artister i vår tid.

4 Presentation av artisterna

Här följer en kort presentation av artisterna.

Marilyn Monroe, 1950-talets artist.⁷⁰ blev känd igenom sin första film Niagara.⁷¹ Andra kända filmer är; Herrar föredrar blondiner, Hur man får en miljonär och. Bus-stop.⁷² Hennes kändisskap blev uppmärksammat även via nakenbilder, som köptes av Hugh Hefner. Hon blev den första omslagsflickan i Playboy.⁷³ 1956 lämnade Monroe tillfälligt Hollywood, och begav sig till New York för att starta ett eget filmproduktionsbolag, Marilyn Monroe Productions.⁷⁴ I samma veva gifte hon sig för tredje gången med dramatikern Arthur Miller.⁷⁵

Marilyn Monroe föddes som Norma Jean Mortenson 1926 i Los Angeles, Kalifornien.⁷⁶ Under hela sin uppväxt blev hon omhändertagen av fosterföräldrar. Hon lämnade maken 1961 och begav sig åter till Hollywood.⁷⁷ Ett år senare hittades artisten död i sin lägenhet.⁷⁸

Misstankarna leder till att det kan ha varit en överdos av sömnmedel, eller ha orsakats av ett självmord.⁷⁹ Monroe hyllas än idag för sin kvinnlighet och är förebilden för den sexiga blondinen.

Grace Patricia Kelly föddes i Philadelphia 1926, och kom från en framgångsrik familj.

Hennes rika fader skickade henne till American Academy of Dramatic arts.⁸⁰ där hon

utvecklade sin skådespelartalang. 1982 omkom hon i en bilolycka i Monaco.⁸¹ Kelly är känd genom sina filmer där hon spelade för Hitchcock.⁸² Sammanlagt har hon medverkat i elva filmer i Hollywood. De mest omtalade sägs vara Fönstret åt gården, Green fire, och High society.⁸³ Det hävdas att Kelly hade många pojkvänner under sina glansdagar i Hollywood,

70 Nationalencyklopedin sökord ”ikon” Datum: 080613

http://www.ne.se.till.biblextern.sh.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=0191324&i_word=ikon. ”Ikon”, en värdefull företeelse, något/någon som har blivit en symbol. Kan även anknytas till artister som har haft stor påverkan på omgivningen.

71, Fakta/Citat Marilyn Monroe, faktabok om Marilyn Monroe (en sammanställd fakta från olika författare, författarnamn saknas), Nicotext, 2007, s 11

72 Fakta/Citat, s 13, 17 och Duncan Paul, Movie Icons, Monroe, Tashen, Los Angeles, 2006, s 12

73 Fakta/Citat Marilyn Monroe, s 11

74 Fakta/Citat Marilyn Monroe, s 14, 17

77 Duncan, s 12

78 Ibid

79 Ibid

80 Wayne Ellen Jane, The Golden girls of MGM, Caroll & Graf publisher, New York, 2002, s 280-281

81 Nationalencyklopedin sökord “Grace Kelly”, Datum 080430 http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=223713,

82 Ibid

83 Ibid

(13)

vilka varade fram till 1956 då hon lämnade Hollywood och gifte sig med prinsen av Monaco, Rainer III. Tillsammans fick paret tre barn.⁸⁴ Enligt Waine Ellen Jane hade Kelly ett olyckligt äktenskap. Innan Rainer var hon förlovad med Oleg Cassini.⁸⁵

Anita Ekberg föddes 1931 i Malmö.⁸⁶ 20 år gammal började hon sin karriär som fröken Sverige och kort därefter blev hon fotomodell och senare som filmstjärna känd i Hollywood.

Enligt Bengt Forslund ansågs hon inte vara en bra skådespelerska, däremot genomlyste hennes karisma och skönhet filmerna.⁸⁷ Sammanlagt har hon spelat in femton amerikanska filmer och även en del italienska. Kända filmer är bl. a, Krig och fred, Fresterskan och La dolce vita.⁸⁸ Anita Ekbergs första äktenskap var med Anthony Steel, 1956 till 1962, senare gifte hon om sig med Rick Van Nutter. Äktenskapet tog slut 1975⁸⁹ och Ekberg bor idag i Rom. Trots att hon nästan i hela sitt liv bott utomlands, framställs hon som ”svenskan” i utländska medier enligt Forslund.

En av popvärldens största stjärnor anses vara Madonna. Hennes första kända internationella hit blev låten ”Hollyday”.Hon fick kontrakt med Warner Music och släppte senare albumet

”Madonna.⁹⁰ Andra kända hitlåtar är ”Like a prayer”, ”Vouge” och ”Frozen”. Dessutom har Madonna spelat in en del filmer som bl. a, ”Dick Tracy”, ”Evita” och ”Four roms”. Dock är Madonna mest känd för att ha chockat omvärlden med sina sexskandaler och på 1990-talet gav hon ut boken ”SEX”.⁹¹

Madonna föddes som Madonna Louise Veronica Ciccone 1958 i Michigan. Hon har italienskt påbrå, och en katolsk uppfostran. Numera är hon gift med den engelske

filmregissören Guy Stuart Ritchie, och tillsammans har de sonen Rocco. Från ett tidigare förhållande har hon dottern Lourdres. Tillsammans med sin familj är hon bosatt i England.

Hennes album som släpptes nyligen heter ”Hard Candy”.⁹² Fortfarande är hon i topp vad gäller karriären.

Britney Jean Spears föddes den 2 december 1981 i Kentwood, Louisiana. 1998 slog hon igenom med hiten ”Hit me baby one more time.⁹³Artisten har gjort andra låtar som ”Oops… I did it again” och ”I´m a slave.. 4 you”. Dessutom har hon spelat med i en film, ”Crossroad”

84 Ibid och Wayne, s 140

85 Wayne, s 140

86Forslund, s 187

87Forslund, s 185-187

88Forslund, s 188

89Forslund, s 189

90 Hitmakarna.nu, sökord: ”Madonna”, Datum, 080609 (red, Shelberg Micael), http://www.hitmakarna.nu/artistbiografi_madonna.shtml,

91 Ibid

92 Nationalencyklopedin, sökord ”Madonna”, Datum, 080609

http://www.ne.se.till.biblextern.sh.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=248177

93 Hitmakarna.nu, sökord: ”Britney Spears”, Datum, 080609 (red, Shelberg Mikael), http://www.hitmakarna.nu/artistbiografi_britney.shtml

(14)

och gett ut en självbiografi. Idag har hon två söner tillsammans med f.d maken Kevin Federline och nyligen släppte hon ut ett nytt album.

Viktoria Silvstedt började sin kändiskarriär likt Ekberg som fröken Sverige, dock hamnade hon på andra plats. Hon började sin karriär som modell, och 1996 blev hon känd som ”Play mate of the month”.⁹⁴ Hon har medverkat i filmer som, ”Basketball”, ”Boat Trip” och

”Naken”.⁹⁵ Hon har modellat för bl. a märken som ”Chanel”, ”Christian Dior” och ”George Armani”.⁹⁶ Ursprungligen är hon ifrån Bollnäs, men har sedan karriären varit bosatt i Hollywood. Silvstedt föddes 1974 i Skelleftehamn. Hon har tidigare varit gift med Chris Wragge och 2007 separerade paret. Den film hon för närvarande spelar in i Italien är ”La routa della fortuna”.⁹⁷

94 Posh24, sökord: “Victoria Silvstedt”, Datum 080609 http://www.posh24.se/victoria_silvstedt

95 Ibid

96 Biography, Victoria Silvstedt, Datum 080609

http://victoriasilvstedt.com/Biography/tabid/53/Default.aspx

97 Ibid

(15)

5 Bilden av en stjärna 5.1 Kvinnligheter

Vilken kvinnotyp beskrivs i tidskrifterna Bildjournalen och Hänt bild? Hur beskrivs deras kroppar, stil, uppträdanden och klädsel?

Den Naturliga & Fagra

Enligt Frisell Ellburgs studier av respektabiliteten beskrivs den respektabla kvinnan i

Bildjournalen i förhållande till Grace Kelly. Kelly verkar vara en högt respekterad och ärofull kvinna enligt tidskriften.⁹⁸ Allt ifrån hennes uppföranden till hennes val av klädsel

sammankopplas med den respektabla kvinnan, och kommenteras ljuvt.⁹⁹ Hon verkar kunna sin sak och sin roll som kvinna. Detta genom sitt stilrena uppträdande såväl inom det offentliga som den privata sfären.¹⁰⁰ Under prisutdelningen i Hollywood är det enligt Bildjournalen förvånansvärt att vare sig Kelly eller Brandon tagit hem priset. Trots sin förlust är hennes utstrålning sig lik.¹⁰¹

Grace Kelly såg vid popularitetsfesten underbar ut i stor aftontoalett med långa vita handskar till armbågarna och tog det tappert att hon inte kom med i slutpurten. Alla hade väntat att hon och Marlon Brandon skulle bli valda till de populäraste.¹⁰²

Artisten förlorar alltså inte greppet om sin respektabilitet. Kelly beskrivs som blyg, naturlig och smart, vilket främst sammankopplas med hennes ärbarhet då det gäller förhållandet till män.¹⁰³ Hennes skönhet blommar upp i samband med det kvinnliga och respektabla

uppförandet - då betraktas hon bl a som vacker.

Anita Ekbergs respektabilitet passar bra in på Blombergs uppfattning av den naturliga svenska kvinnan. Blomberg menar att en bra kvinna kan balansera kvinnlighet och sexualitet i media.¹⁰⁴ Ekbergs mor beskrivs som den tidens ideala kvinna vad gäller omhändertagandet av man och hushåll. Beträffande moraliska värderingar, verkar

tidskriften förknippa Ekberg med mammans egenskaper.¹⁰⁵ När Ekberg är tillsammans med sin mor är hon naturlig, och ödmjuk. Hon är skönheten och Malmöflickan.

98 Bildjournalen, nr 4 (1956), s 16

99 Bildjournalen, nr 5 (1956), s 36, Bildjournalen, nr 46 (1956), s 42, Bildjournalen, nr 25-26 (1957), s 35, Bildjournalen, nr 13 (1957), s 8-9

100 Bildjournalen, nr 5 (1956), s 12-13

103 Ibid, Bildjournalen, nr 16 (1956), s 8-9, 42

104 Blomberg, s 245

(16)

Anita slog ut som en sagoprinsessa i vit batist och stor hatt med slöja, någon av oss sa det och mamma Alva skrattade. […] För oss var hon inte längre mamman till en berömd dotter, hon var mamma till Kerstin Anita Marianne bland sju andra ungar[…] Anita i Paris kunde lika gärna ha varit Anita i Malmö, långbent, ivrig, kattmjuk, kelen och tillgiven.¹⁰⁶

De attribut som ger artisten är av den naturliga varianten, det är hennes ”mjukhet” och svenskhet. Man kan även se att det ligger en svensk stolthet hos tidskriften vad gäller Ekbergs uppförande, vilket kan antydas då Bildjournalen hävdar ”någon av oss”. Artistens kläder återkopplas till den sexiga kvinnokroppen, ofta beskrivs hennes kläder i relation till kroppen och hennes rörelser kommenteras så som sexigt, snyggt men samtidigt

behärskat,¹⁰⁷ vilket anknyter till Blombergs beskrivning av den naturliga sexiga kvinnan

”Och Anita böjde på huvudet, log […] mot de beundrande. La armen om mammas rygg, trippade försiktigt på skyhöga klackar i gruset.”¹⁰⁸ Hennes behärskning av den kvinnliga sexualiteten uppvisas av hennes förmåga i konsten att gå i ”gruset” i sina kolossalt höga klackar. Samtidigt kommer naturligheten fram då hon böjer på huvudet och ler,

förmodligen är det blygheten tidskriften försöker lyfta fram, dvs det oskuldsfulla.

Bildjournalens beskrivning av Ekberg passar även in på Frisell Ellburgs studier: ”[…]

Respektabiliteten uppvisas även genom att utseendemässigt se feminina och sexiga ut, utan att framstå som vulgära eller ”billiga” via klädval eller överdriven make up.”¹⁰⁹ Dessa beskrivningar av Ekberg förkommer då hon är tillsammans med sin familj. Hon är naturlig, inte vulgär.¹¹⁰

Fresterskan och den manhaftiga

Vulgariteten uppvisas av vampyrkvinnan enligt Frisell Ellburg. Detta är den tillgjorda, överkonstruerade kvinnan.¹¹¹ I sina filmroller beskrivs Ekberg enligt Bildjournalen som vampyrkvinnan, ”Anita Ekberg spelar ut hela sitt register som femme fatale i sin nya film

”Krig och fred” På bildens t .v. syns skön Anita i juveler och med förföriskt halvöppen mun.”¹¹² Det är juvelerna som beskriver hennes överkonstruerade klädsel, och den halvöppna munnen anknyter till Fjelkestams beskrivning av ungkarlsflickan.

Ungkarlsflickan som var en typisk genre för ”frillan” och fresterskan, utspelades i svenska

106 Ibid

107 Bildjournalen, nr 37 (1956), s 16, Bildjournalen, nr 28 (1957), s 24

110 Bildjournalen, nr 6 (1956), s 16-17, Bildjournalen, nr 9 (1957), s 34

111 Frisell Ellburg, 156-157

112 Bildjournalen, nr 39 (1956), 6

(17)

filmer och konstnärsromaner gjorda av män enligt Fjelkestam.¹¹³ Ekbergs ”halvöppna” mun kan kopplas till fresterskan dvs utmanandet av den kvinnliga sexualiteten. I Frisell Ellburgs studier ansågs Ekberg allmänt dra till sig bilden av den blonda Pinuppan.¹¹⁴ I Bildjournalen verkar Ekberg relateras som pinuppan i sina filmroller, alltså inte allmänt, då hon omskrivs som smart och naturlig. I Hollywood är hon alltså fresterskan och skönheten och attributen hon beskrivs i förhållande till är, ”sexiga” ”sköna” och ”blonda kvinna”.¹¹⁵

Dock gestaltas Madonna mer som vampyrkvinnan, hon är divan som är en aning

krävande och tillsammans med sin familj lever hon i lyx i högsta grad. Hennes rekvisita är lyx, förmögenhet samt tjänare och tjänarinnor. Hon tycker om uppmärksamhet och

berömmelse enligt Hänt Bild.¹¹⁶

Victoria Silvstedt är fresterskan 2007, både offentligt och privat. Allt hon gör, alla rörelser kopplar tidskriften till den behagliga och frestande kvinnokroppen,¹¹⁷ ”Det är inte bara Anna Nicole Smiths kurvor som gör vägarna farliga. Vår egen Vickan Silvstedt får också en och annan trafikant att vrida på huvudet.”¹¹⁸ Skillnaden mot Ekberg är att Silvstedt ideligen beskrivs som vulgär. Susan Glenn, författaren till boken Female Spectacle, skriver om Bernhardts´ Camilles teaterskådespeleri under 1800-talets slut. En lättillgänglig kvinna, en prostituerad, kunde upptäckas genom sitt kroppsspråk, leenden och gester.¹¹⁹ Silvstedts offentliga uppförande, hennes utmanande klädsel och blottade kroppsdelar som tidskriften skildrar,¹²⁰ verkar vara typiskt Glenns beskrivning av den prostituerade kvinnan, dock mer vulgär enligt 2000-talets mått mätt. Även Anderssons hävdande att en kvinna som ville synas i offentligheten, alltså genom utmanande klädval, var ingen bra kvinna och ansågs därför bryta mot respektabiliteten.¹²¹ Silvstedts kropp och utseende i sin helhet kopplas till lusten. En artikel tar upp en välgörenhetsgala i Monaco som Silvstedt är med på, och rubriken lyder, ”Generösa stjärnor kom när Mandela kallade…” På bildens andra sida finns en stor bild av Silvstedt med en lång klänning och själv har hon en rätt lämplig position.

Dock kommenteras hennes kropp, fast i förhållande till underkläderna. ”Viktoria Silvstedt

113 Fjelkestam, s 17

114 Frisell Ellburg, s 156-157, ”Pinuppan” är enligt Frisell Ellburt den tillgjorda kvinnan liksom kroppsligt och utseendemässigt. Oftast har dessa egenskaper anknytning till personens

beteendemönster, bland annat egenskaper som ointelligent

115 Bildjournalen, nr 37 (1956), s 16, Bildjournalen, nr 10 (1956), s 41, Bildjournalen, nr 39 (1956), s 6

116 Hänt bild, nr 26 (2007), s 72

117 Hänt bild, nr 16 (2007), s 24

118 Hänt bild, nr 20 (2007), s 70

119 Glenn Susan, Female Spectacle, The theatrical roots of modern feminism, Harvard University Press, Cambridge, Massachusetts, and London, 2000, s 18-19

120 Hänt bild, nr 25 (2007), s 50

121 Andersson, s 35

(18)

skulle kunnat skänka sina trosor om hon hade några.”¹²² Hennes nakenhet, alltså troslöshet, kan vara tecken på sexuell tillgänglighet. I ett annat nummer kommenteras hennes ”nya påklädda look” och tidskriften hävdar att Silvstedt chockat alla med sin föga utmanande klädsel.¹²³ Fortfarande är det nakenheten tidskriften konstruerar klädernas förhållande till.

Hennes kroppsspråk och klädsel är alltså motsatsen till den respektabla kvinnans, hon är vulgär och beter och klär sig billigt enligt tidskriftens beskrivningar.

Yvonne Hirdman hävdar att kvinnokroppen och dess sexualitet har uppmärksammats mer i media idag. Den är ett sätt att påminna kvinnan om vem hon egentligen är och vilken ställning hon har via sin kropp och feminitet.¹²⁴ Medias budskap om kvinnlighet är en kvinna med ett lockande, sexigt och förföriskt leende som är tillägnad mannen. Det ligger i hennes natur att behaga honom, men är även en bekräftelse på att mannen har sexuella begär.¹²⁵ Skildringen av Silvstedts kläder och uppförande verkar i det här fallet beskrivas i förhållande till mannen. Hon frestar då hon får ”trafikanterna” att vrida på huvudet genom sin utmanande klädsel och kvinnliga kropp.

Det finns även vaga tendenser i hur kvinnor beskrivs i förhållande till sin sexualitet på 1950-talet. Dock inte lika vulgärt som 2007. Ungkarlsflickan attribueras till Marilyn Monroe, hon är ogift, sminkad och kortklippt som ungkarlsflickan. Hon syns i offentligheten. Likt Ekberg och Silvstedt, frestar hon männen ständigt. Allt hon gör beskrivs i relation till hennes kropp¹²⁶ såväl klädval som beteende. Hon är dock en smula klumpig och obehärskad och beter sig utmanande.¹²⁷

Marilyn Monroe har vid återkomsten till Hollywood givit en pressmottagning som varit

hjärtevärmande för alla de närvarande journalisterna. Benen är desamma och sättet att omsorgsfullt låta bli att dölja dem.¹²⁸

Skillnaden mellan Hänt bild och Bildjournalen är att Bildjournalen lägger fokus på artistens blottade ben, då Hänt bild fokuserar på underliv, alltså underkläder. Att vara utmanande och visa benen, verkar vara avvikande och uppfattas som billigt 1956-57. Benen leder till

underlivet, och underlivet är vägen till mannens sexuella lust, och 2007 är underlivet blottat.

Benen visar alltså att hon är sexuellt tillgänglig.

122 Hänt bild, nr 23 (2007), s 17

123 Hänt bild, nr 6 (2007), s 32

124 Hirdman Yvonne, s 185

125 Ibid

126 Bildjournalen, nr 12 (1956), s 7, Bildjournalen, nr 8 (1957), s 24, Bildjournalen, nr 9 (1956), s 5, Bildjournalen, nr 28 (1956), s 9, Bildjournalen, nr 15-16 (1957), s 34

(19)

En modernare version av ungkarlsflickan är Britney Spears, som nyligen skilt sig från maken Kevin Federline. Likt Monroe är hon också ogift. Hon har tidigare varit känd för sin kyskhet och verkar enligt tidskriften i alla anseenden ha brutit mot respektabiliteten. Hennes vilda festande, drogmissbruk och inte minst sexmissbruk med män och kvinnor debatteras ständig i tidskriften.¹²⁹ I de första numren av Hänt bild pratas det mycket om hennes festande tillsammans med singeltjejen och skandalprinsessan Paris Hilton, som är känd för sin

sexvideo på Internet och ständiga byten av pojkvänner. Nu sägs det att hon fått Spears i hälarna. ”Paris Hilton har inte haft en vidare bra inverkan på bästisen Britney Spears. I synnerhet inte vad gäller klädvalen, eller bristen på dem. kommer One Night in Britney på nätet snart?”¹³⁰ Återigen är det nakenheten eller bristen på kläder, som beskrivs och kopplas till hennes sexualitet, likt Silvstedt och Monroe. Det vill säga - mannens begär efter

kvinnokroppen - men även hennes sexuella tillgänglighet. I valet av kläder hamnar artisten i

”fashion flop” dvs bland de sämst klädda. ”Festgalningarna LINSAY LOHAN och

BRITNEY SPEARS har äntligen hittat partyklänningar som inte behöver dras upp när de går på toaletten. Då kan de koncentrera sig på annat inne på damernas.”¹³¹ Naturligtvis är det hennes sexuella beteende som står i fokus i förhållande till kläder.¹³² Kläderna beskrivs i relation till hennes osedliga uppföranden, allt hon väljer att ha på sig är korta eller

genomskinliga kläder.¹³³ Genom kläderna och sitt beteende verkar hon beskrivas som osexig och oattraktiv som kvinna, hon är ”vulgär” och ”billig som i Frisell Ellburgs beskrivning.

Och hennes billighet attribuerar henne till den konstant strävande kvinnan efter sex dvs allt anknyts till den sexuella lusten.

ENLIGT VÄNNERNA är sex det enda som rör sig i Britneys huvud. – Britney är den kåtaste människa jag träffat! Hon är en riktig sexgalning och berättar ogenerat detaljer om sitt sexliv och sina fantasier.¹³⁴

Ungkarlsflickan i Spears anknyts då Fjelkestam talar om den ogifta kvinnan som horan som ville synas i offentligheten, alltså ta över flanörens skepnad,¹³⁵ vilket Spears enligt

tidskriften lyckats göra genom sina uppföranden och sina sexuellt utmanande kläder. Enligt Kekke Stadin var det ytterst viktigt att en kvinna skulle bevara sin dygd på 1600-talet.

129 Hänt bild, nr 25 (2007), s 43, Hänt bild, nr 21 (2007), s 50, Hänt bild, nr 26 (2007), s 4

130 Hänt bild, nr 4 (2007), s 69

131 Hänt bild, nr 7 (2007), s 69

132 Hänt bild, nr 17 (2007), s 9-10, Hänt bild, nr 18 (2007), s 4-5

133 Hänt bild, nr 17, s 9-10

134 Hänt bild, nr 25 (2007), s 6

135 Fjelkestam, 14-16, 50-51

(20)

Författaren hävdar att ända in på senare delen av 1900-talet kopplas dygden ihop med kyskheten och den sexuella kontrollen vilket främst varit kvinnans område¹³⁶ vilket Hänt Bild tydligt påpekar då det talas om artistens sexmissbruk och anknyter detta till ett onormalt beteende.

Skillnaden med Spears i förhållande till Monroe, Silvstedt och Ekberg, är att hon beskrivs som oattraktiv, hon frestar inte mannen, däremot är hon sexuellt åtkomlig. Hon relateras därför också till den manhaftiga lesbianen vars typiska egenskap var att hon hade mannens sexuella drifter, eftersom hon var sexuellt aktiv och rökte enligt Fjelkestam. Likt Spears var hon också oattraktiv.¹³⁷ Därutöver konstaterar Frisell Ellburg att den

homosexuella kvinnan sammankopplades med orenhet, perversitet och okvinnlighet.¹³⁸ Spears sexuella lust och samlag med både män och kvinnor förenar henne med lösaktiga och homosexuella kvinnor. Hennes drogmissbruk är ett annat okvinnligt beteende likt 1930-talets rökande lesbiska kvinna.

En kvinna som drack öl på 1950-talet kunde också anses okvinnlig, då rökning var förbehållet mannen. Trots att Kelly omskrivs som den respektabla kvinnan, har hon vissa vulgära egenskaper som kopplar bort henne från kvinnlighet. Det är hennes kärlek till starkt danskt öl och långbyxor, dessutom tas hennes dominans över mannen upp ett fåtal gånger.

Furst Rainer valde ut en flaska av den bästa champagnen […] Mamma Grace fick ett helt glas.

Annars dricker hon bara – öl! Sexhundra lådor öl har strömmat in bland presenterna. […] En halv vagnslast är på väg från Köpenhamn.¹³⁹

Sina ”kära långbyxor”, har hon svårt att överge, då hon blivit furstinna i Monaco, även hennes visslande efter hunden måste hon ändra på.¹⁴⁰ Fjelkestam hävdar att en avvikande kvinna, även ansågs vara en kvinna i manskläder, dvs bärande byxkjol.¹⁴¹ På 1950-talet var det inte vanligt att kvinnor bar byxor. Enligt Hurt och Olsson har en manlig kvinna länge framstått som en kvinna iklädd i byxor.¹⁴² I samband med artikeln om Kellys långbyxor, skildras hennes

dominans, hennes vilja att bestämma över fursteparets ofödda barn.¹⁴³ Fjelkestam hävdar att en manhaftig kvinna även kunde bete sig aggressivt och dominant.¹⁴⁴ I Bildjournalen, verkar

136 Stadin, s 30

137 Fjelkestam, s 94-95

141 Fjelkestam, 14-16

(21)

Kellys dominans beskrivas i förhållande till långbyxorna.

Ytterligare egenskaper som är märkliga beträffande artisten, är att hon betecknas som

tystlåten och kylig som person.¹⁴⁵ Tidskriften hävdar att Kelly som liten var mycket tankspridd och inåtvänd.¹⁴⁶ En manhaftig lesbian var alltså psykiskt labil.¹⁴⁷ Detta kan tolkas som att Kelly var en aning instabil. Således kopplar Hänt bild Spears starka sexuella drift samt drogproblem till hennes psykiska sjukdom. Sexmissbruk med både män och kvinnor utgör hennes onormala beteende.¹⁴⁸

Kroppen

Kroppen har betydelse i förhållande till uppförande och klädsel. Det är kläderna som utmärker kroppen och genom dessa avgörs uppträdande och beteende. Den ideala kvinnokroppen markerades enligt Fjelkestam av breda höfter och runda bröst, vilket kännetecknade kvinnans reproduktionsförmåga i 1930-talets romaner.¹⁴⁹ Den homosexuella kvinnan hade motsatta kroppsliga drag enligt Fjelkestams skildring. Hon var smal, saknade höfter och hade liten byst, dessutom var hon bredaxlad, muskulös och saknade också midja.¹⁵⁰ Dessa kvinnor ansågs inte reproduktiva och var därför inte kvinnliga. Gestaltningen av Kellys kroppsliga konturer verkar enligt tidskriften vara motsatsen till den kvinnliga kroppen. Hennes smala kropp kommenteras vid ett fåtal tillfällen.¹⁵¹ I ett nummer beskrivs hennes kropp iklädd baddräkt, och detta då hon blir bemött av sin fader. ”Grace befann sig vid tillfället i ateljén för att filma ”High Society”

iklädd en rät och slät baddräkt som på ett föga fördelaktigt sätt avslöjade hennes smala och tunna figur.”¹⁵² Här kan det utifrån Fjelkestams forskning, tolkas att Kellys tunna kropp avviker från sin samtid, då kurvor verkar vara vad som ansågs vara kvinnligt. Dessutom avslöjas i en annan artikel att artisten har en stark och ”vältrimmad” fysik. Detta i samma artikel som hon beskrivs som dominant¹⁵³ vilket återigen knyter an till Fjelkestams homosexuella kvinna.

2007 lyfts den manliga kroppen fram, det är inte tunnheten utan musklerna som avskiljs från den kvinnliga kroppen, då muskler förmodligen inte var vanligt på 1950-talet. Madonna

145 Bildjournalen, nr 13 (1957), s 8-9, 33

147 Fjelkestam, 94-95

148 Hänt bild, nr 20 (2007), s 22

149 Fjelkestam, s 100, 115-117

151 Bildjournalen, nr 12 (1956), s 7, Bildjournalen, nr 45 (1956), s 10, Bildjournalen, nr 46 (1956), s 17, Bildjournalen, nr 8 (1957), s 8, Bildjournalen, nr 5 (1956), s 36, Bildjournalen, nr 13 (1957), s 37

152 Bildjournalen nr 13 (1957), s 37

(22)

kännetecknas som muskulös och en aning kraftig.¹⁵⁴ ”Lårmuskler stora som en manlig tyngdlyftares gav inte Madonna höga poäng.”¹⁵⁵ Medan Kellys kropp inte anknyter direkt till manlighet, är Hänt bild mer explicit då Madonnas kropp beskrivs direkt som t.ex. ”manlig”.

Ytterligare en iakttagelse som skiljer Kelly från kvinnlighet, är en artikel som tar upp vilket kön parets ofödda barn kommer att ha. (vilket diskuteras innan Kelly får dottern Caroline)

”Pojke eller flicka! Man gissar friskt i Monaco och Grace håller tummarna för en prins. Själv var hon rätt söt som liten.”¹⁵⁶ I vanliga fall tillskrivs Kelly olika attribut så som ”den vackra”,

”skönheten” osv. Det enda som nämns är: ”själv var hon rätt söt som liten”. Dessutom står det inget efter ”liten”, exempelvis kunde det ha stått ”som liten flicka”. Ovanför texten finns en bild på Kelly tillsammans med en nyfödd gosse med skrynkligt ansikte. På bilden har Kelly en basker och håret syns inte (troligtvis hade hon uppsatt hår). Nog hade det varit mer adekvat ifall det var en bild på en liten flicka tillsammans med Kelly. Denna bild finns med samtidigt som artistens dominanta egenskaper omskrivs. En manhaftig kvinna var redan som liten ful enligt Fjelkestams bok, ”Redan som nyfödd visar hon sig vara en ”smalhöftad, axelbred liten grodunge till baby”.¹⁵⁷ Vad Kelly själv anser om sitt utseende enligt Bildjournalen, är att hon betraktade sig själv som en ”ful ankunge” bland andra vackra Hollywoodkvinnor.¹⁵⁸ I en annan artikel beskrivs hennes ovanliga utseende som liten flicka av en av upptäckarna i Hollywood,

”- Det är den riktiga typen, litet ovanlig – och ful!”¹⁵⁹

Hur är det med den kurviga kvinnan? Glenn Susan hävdar att på 1800-talet upptäcktes den nya feminina kvinnan. Fysiskt kopplades hon till det djuriska, dvs lusten.¹⁶⁰ Vad som har betydelse är dock huruvida kläderna används i förhållande till kroppen. Om kläder utmanar kroppsdelar, dvs framhäver dem, anses kvinnan vulgär. Frisell Ellburg hävdar bl. a att Silvstedts bröstförstorning har fått henne att framstå som billig. Överkonstruktionen av kroppsliga ting kan även kopplas till vampyrkvinnan enligt Frisell Ellburg.¹⁶¹ På 1950-talet, kunde en kvinna som visade sina behag, dvs höfter och ben också anses vulgär. Likt kläder och sexuellt uppförande nämns detta sporadiskt i förhållande till 2007.

Då Anita Ekberg beskrivs i relation till sina kroppsliga drag, nämner Bildjournalen hennes figur. Det mest förekommande är hennes skönhet som drar till sig männen. ”Det är inte bara Anita Ekbergs ultrasnabba karriär som är en gåta för världen just nu. Hennes sagolika förmåga

154 Hänt bild, nr 14 (2007), s 18,

155 Hänt bild, nr 1 (2007), s 65

157 Fjelkestam, s 97

160 Glenn, s 191

161 Frisell Ellburg, s 156-157, 165

(23)

att samla de legendariska filmhjältarna omkring sej är en minst lika förbryllande gåta.”¹⁶² Den ”kurvsköna” är Marilyn Monroe. Hennes enorma höfter omtalas i högre grad i tidskriften än Ekbergs.¹⁶³ Hennes kurviga kropp kopplas till hennes sexualitet och ytlighet.

Hon älskar den typen av uppmärksamhet och rekvisita.¹⁶⁴

Av Hollywoods yngre stjärnor är hon utan tvekan den mest fotograferade, och behåller än så länge sin position trots skarp konkurrens från bl. a. Anita Ekberg, med så är hon också onekligen ett tacksamt motiv för fotografier.¹⁶⁵

Tacksamheten handlar här om mannens tacksamhet till den frestande kvinnokroppen. Några exempel på hur tidskriften introducerar Monroe är bl a: ”Hennes välformade läppar yttrade: - Jag har växt upp! Hon måste ha menat konstnärligt, ty vad det övriga angår kan man ju säga att Marilyn länge varit väl växt.”¹⁶⁶ Det är köttet som konstruerar henne till kvinna, hennes läppar och välskapta kropp. Enligt en biografi om Monroe, förklarar tidskriften hur artisten

utvecklades till en kvinna. ”Vid den här tiden började Marilyns kropp förändras. Hon började växa ut till en ung kvinna och hennes figur började få en helt annan rundning än förr.”¹⁶⁷ Monroe verkar enligt tidskriften vara som skapad för den sortens kvinnlighet, hon är vacker, hennes kropp anses fulländad liksom reproduktionsförmågan. Dock får hon en

billighetsstämpel då hon beskrivs som den offentliga kvinnan, just därför verkar tidskriften lägga betydelse på hennes kurvor och byst som är som gjorda för att vara mannen till lags.¹⁶⁸ Under 2007 har kroppen samma betydelse. Dock förekommer mer sarkasm och köttet

beskrivs även med slangord och tas på mindre allvar. Silvstedts bröst är vad som ideligen framhävs av tidskriften. ”För stora bomber! Att vara fodral åt Viktoria Silvstedt är ingen lätt match för någon klänning i världen. Den lila Gucci-stassen klarar sig knappt från att spricka i byst-sömmarna.”¹⁶⁹ Kläder spricker, och ordet bröst är inte lika vanligt, istället är det

”bomber”, smeknamn som ”tuttvickan” o d. Alltså är det köttet, dvs kvinnans sexualitet som har vuxit sig starkare idag, vilket Yvonne Hirdman konstaterar.

Enligt De Beauvoir skapas en saknad inom kvinnan när hennes kropp åldras, hon kan inte längre fresta och behaga mannen, hon är inte kvinnlig nog.¹⁷⁰ För att dölja sitt åldrande, täcker

168 Bildjournalen, nr 19 (1957), s 3, Bildjournalen, nr 46 (1956), s31

169 Hänt bild, nr 4 (2007), s 48

170 De Beauvoir, s 678-679