• No results found

Erfarenheter och upplevelser av Multimodal rehabilitering hos personer med utmattningssyndrom

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Erfarenheter och upplevelser av Multimodal rehabilitering hos personer med utmattningssyndrom"

Copied!
27
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Erfarenheter och upplevelser av Multimodal rehabilitering hos personer med

utmattningssyndrom

Levent Sel

Fysioterapi, magister 2021

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsa, lärande och teknik

(2)

Erfarenheter och upplevelser av Multimodal rehabilitering hos personer med

utmattningssyndrom

Experiences of multi-disciplinary rehabilitation amongst people with burnout

Författare: Levent Sel

Examensarbete magister i fysioterapi, 15 hp

Handledare: Sari-Anne Wiklund Axelsson, Lektor Fysioterapi Examinator: Irene Vikman, Lektor Fysioterapi

(3)

Sammanfattning

Sjukskrivningstiden har ökat dramatiskt sedan 1990 talet, utmattningssyndrom kan vara en orsak till detta. Den behandling som oftast rekommenderas är multimodal rehabilitering för utmattningssyndrom. Studier visar dock att rehabiliteringen inte verkar minska

sjukskrivningstiden. Syftet med studien är att beskriva upplevelsen och erfarenheten av Multimodal rehabilitering vid utmattningssyndrom. Metoden som användes var en kvalitativ ansats med individuella semistrukturerade intervjuer. Det gjordes ett ändamålsenligt urval för att syftet skulle kunna besvaras. Det blev totalt sex deltagare, där en användes som en

pilotintervju och exkluderades från analysen. Resultatet bestod av fyra kategorier; känsla av gemenskap, bibehållen effekt, teamarbete och medvetenhet. Slutsatsen är att MMR är en komplexbehandling på en komplex problematik. Där flera av komponenterna upplevdes värdefulla av deltagarna. Det kan därmed finnas ett värde i att studera sjukskrivningstid i korrelation med andra utfallsmått.

Nyckelord: Multimodala rehabilitering, Utmattningssyndrom

(4)

Abstract:

The sick leave time has increase since 1990. One possible explanation for this is the increasing burnout patients. The recommended treatment for burn out is multi-disciplinary rehabilitation. The problem is that studies have shown that multi-disciplinary rehabilitation has not been effectful on decreasing sick leave time. The purpose of the study was to describe patients with burnout experiences of multi-disciplinary rehabilitation. The method used for this study was a qualitative research with individual semi-structured interviews. The

informants for the interview was chosen strategically to answer the purpose of the study. The result consisted four categories; Sense of community, maintained effect, teamwork, and awareness. In conclusion Multi-disciplinary rehabilitation is a complex intervention for a complex problem. Several components of the rehabilitation were valuable for the participants.

It would be worth to further investigate the sick leave time in correlation to other outcome measures.

Keywords: multi-disciplinary rehabilitation, burnout.

(5)

Innehållsförteckning

1. Bakgrund ... 6

1.1 Utmattningssyndrom ... 6

1.2 Utmattningssyndromens förlopp ... 6

1.3 Multi modal rehabilitering ... 7

1.4 Syftet ... 8

2. Metod ... 8

2.1 Design ... 8

2.2 Urval, deltagare och procedur ... 8

2.3 Datainsamling ... 9

2.4 Förförståelse ... 10

2.5 Dataanalys ... 10

3. Etik ... 11

4. Resultat ... 11

4.1 Känsla av Gemenskap ... 12

4.1.1 Inte ensam ... 12

4.1.2 Igenkänningsfaktor ... 12

4.2 Bibehållen effekt ... 13

4.2.1 Behandlingstid ... 13

4.2.2 Uppföljning ... 13

4.3 Teamarbete ... 13

4.3.1 Tillgänglighet ... 14

4.3.2 Samarbetet ... 14

4.4 Medvetenhet ... 14

4.4.1 Pauser ... 15

4.4.2 Kroppens behov ... 15

4.4.3 Vikten av handlingar ... 15

5. Diskussion ... 16

5.1 Resultatsammanfattning ... 16

5.2 Känsla av Gemenskap ... 16

5.3 Bibehållen effekt ... 16

5.4 Teamarbete ... 17

5.5 Medvetenhet ... 17

5.6 Metoddiskussion ... 18

6. Slutsats/konklusion... 19

(6)

7. referenslista... 21

8. Bilagor ... 24

Bilaga 1 ... 24

Bilaga 2 ... 25

(7)

1. Bakgrund

1.1 Utmattningssyndrom

Sedan 1990-talet har antalet sjukskrivningar ökat dramatiskt, framför allt sjukskrivningar pga psykisk ohälsa. I denna grupp återfinns utmattningssyndrom som är en svensk diagnos som togs fram av Socialstyrelsen 2003 och blev ICD-10-diagnos (F43.8A) 2005 (1).

Utmattningssyndrom kan vara en viktig orsak till den ökade sjukskrivningstiden bland psykiatriska diagnoser. Under åren 2018 och 2019 drabbades 25 000 av utmattningssyndrom därav 19 500 var kvinnor. Utmattningssyndrom står för 18 procent av de psykiatriska

diagnoserna bland kvinnor och 13 procent bland män (2).

Vid utmattningssyndrom får man flera olika kroppsliga och psykiska besvär så som huvudvärk, fysisk och mental trötthet, koncentrationssvårigheter och dylikt som beror på långvarig stress eller andra påfrestningar (3). Utmattningssyndrom har en stor påverkan på hjärnans funktion, områden som minnet och koncentrationen blir ofta nedsatta (4-5).

Det finns ett antal kriterier som måste uppfyllas för att patienten ska kunna diagnostiseras med utmattningssyndrom (1).

Utmattningssyndrom är en förhållandevis ny diagnos, men sjukdomstillstånd orsakad av stress är inte något nytt. Redan i slutet av 1800-talet och början av 1900 talet användes diagnosen neurasteni som har en liknade klinisk sjukdomsbild som utmattningssyndrom (6). Under 1960 talet myntades begrepp ”burn out” i USA. De tre centrala delar i ”burn out” är emotionell utmattning, cynism och minskad effektivitet i arbetet som påminner om delar av

utmattningssyndrom (7).

De tidiga forskningarna som gjordes på stress var endimensionella där man antingen

fokuserade de fysiska processerna eller det psykologiska fenomenet (8,9). Det var först efter I och II världskriget man förde samman disciplinerna för att bättre förståelse av vad för

biologisk inverkan den psykologiska stressen hade (10). Idag studera man stress från flera olika perspektiv, allt från fysiologi, medicin, neurovetenskap, endokrinologi, till psykiatri och psykologi (10).

1.2 Utmattningssyndromens förlopp

(8)

I en studie beskriver man Hans Seyles tre faser av stress (11). Första fasen är alarmfasen; man utsätts för ett hot och kroppen förbereder sig för antingen kamp eller flykt. Hjärtat börjar slå snabbare, pupillerna vidgas, andningsfrekvens ökar och musklerna förbereds för att ta kampen eller fly ifrån hotet Vid fas två som kallas för resistensfasen har kroppen inte kunnat

övervinna hotet och återgå till homeostas utan verkar i ett högre aktiveringsnivå. En organism som befinner sig för länge i denna fas kan få allvarliga konsekvenser. I den sista tredje fasen beskriver Hans Seyle att kroppen hamnar i ett utmattningstillstånd som innebär att en

långvarig nedslitning sker som leder till utmattning (11).

Det fanns även psykologiska komponenter som kan inverka till stressen så som konflikter, svårlösta problem, ilska och oro. Dessa psykologiska belastningar kan tolkas av hjärnan som hot (12).

Shirom och Melamed betraktar utbrändhet som en konsekvens av långvarig stressreaktion där organismens resurser har blivit uttömda vid hanteringen (13). Enligt denna definition är utbrändhet ett tillstånd där organismen inte kan återställa homeostasen längre. Detta är det läget som beskriv som ”stresskollaps” eller att ”gå in i väggen (1).

1.3 Multi modal rehabilitering

Behandlingen för utmattningssyndrom varierar i hög grad, men ingen behandling har visat sig vara bättre på att minska sjukskrivningstiden än någon annan behandling (14). Multimodal rehabilitering (MMR) rekommenderas ofta för personer med utmattningssyndrom. Det är en omfattande behandlingsform med flera olika komponenter (bland annat fysioterapi och psykologi) som varken var och en för sig eller i kombination verkar minska

sjukskrivningstiden (14-15). MMR inkluderar en kombination av fysioterapeutiska och psykologiska interventioner som utförs av ett interdisciplinärt team med ett gemensamt mål över en längre tid. Patienten samarbetar aktivt med teamet i att sätta upp och nå gemensamma mål (16).

Det primära utfallsmåttet i de flesta studier som gjorts har varit att minska sjukskrivningstiden, sekundära utfallsmått som symtomlindring har MMR visat

marginaleffekter på. Eftersom MMR är en omfattande behandling som involverar flera professioner och behandlingen sker över en längre period, är det intressant och ta del av vad en person med utmattningssyndrom har för upplevelser och erfarenheter av MMR. En

(9)

kvalitativ studie kan dessutom ge en mer omfattande bild kring varför man inte ser någon statistisk signifikant skillnad i sjukskrivningstid på metaanalysen och den narrativa granskningen som utförts (14-15).

1.4 Syftet

Att beskriva personers upplevelse och erfarenheten av att delta i MRR vid utmattningssyndrom.

2. Metod

2.1 Design

För att få en djupare förståelse av vilka erfarenheter och upplevelser som personer med utmattningssyndrom har av MMR, gjordes en intervjustudie med individuella semi-

strukturerade intervjuer (17). En manifest innehållsanalys användes för att analysera data (18).

Detta innebär att det inte fanns några förutbestämda kategorier innan data samlades in och analysen påbörjades (18).

2.2 Urval, deltagare och procedur

Inklusionskriterier:

- Personer med utmattningssyndrom som genomgått en MMR behandling senaste 12 månaderna

- Flytande tal i svenska

Exklusionskriterier

- Personer under 18 år åldern

- Inga bidiagnoser som kan påverka utfallet av behandlingen så som psykiatriska diagnoser depression, ångest och dylikt.

- Gravida över 6 månader vid start av studien

(10)

Deltagare till studien rekryterades från en multimodal rehabiliteringsenhet i mellan Sverige.

Rekryteringsprocessen startade i början av december 2020 och avslutades i mitten av

december. Personerna som tillfrågades att delta i studien valdes enligt ett ändamålsenligt urval för att kunna besvara syftet av studien. Deltagarna hade erfarenhet av en multimodal

rehabiliteringen under 16–18 veckor.

Den Multimodal rehabilitering var ett interdisciplinärt samarbete med psykolog, läkare och fysioterapeut. Läkaren hade ansvar för det medicinska perspektivet och bedöma omfattningen av sjukskrivningen i rehabiliteringen under individuella tillfällen. Fysioterapeuten och

psykologen träffade personerna framför allt i grupper på 9 personer. Fysioterapeuten arbetade framför allt med att hjälpa personerna att hitta olika sätt för återhämtning bland annat

andningsövningar, avslappningsövningar och fysisk aktivitet. Psykologens behandling byggde på kognitiv beteendeterapi och ”Acceptance commitment therapy” med syfte att ändra

beteende och tankemönster kopplat till utmattningssyndrom. Fysioterapeuten och psykologen träffade personerna individuellt två gånger under programmet, en innan starten av

gruppbehandling och en under gruppbehandlingen.

Vd:n och verksamhetschefen för enheten fick muntlig och skriftlig information om studien för att få ett tillstånd att genomföra studien. Vd:n och verksamhetschefen efterfrågades att

identifiera lämpliga kandidater för intervjuerna efter urvalskriterierna, samt en variation i yrken och kön. Vd:n och verksamhetschefen ansvarade för att ta kontakt med lämpliga kandidater, samt hade i uppgift att ge information muntligt om studien till potentiella

deltagare. Det var sex personer som var intresserade av att delta. Författaren tog kontakt med potentiella deltagare och gav ytterligare information om studien, samt gjorde en ny

utvärdering ifall de var lämpliga för studien utifrån urvalskriterierna, samt för att få en variation i kön och yrke. Alla sågs vara lämpade för att kunna besvara syftet och de fick skriftlig information om studien och samtycke via e-post som lämnades till författaren (Bilaga 1). Det blev tre män och tre kvinnor, där en utav deltagarna användes till en pilotintervju.

Deras yrken varierade från drifttekniker till egenföretagare.

2.3 Datainsamling

(11)

Datainsamlingen gjordes genom individuella semistrukturerade intervjuer, dels för att rikta fokus mot syftet i studien, och dels för att samla in data på liknade sätt från alla deltagare.

(18). Intervjuerna spelades in för att sedan kunna transkriberas.

Varje intervju genomförandes av författaren efter avslutad rehabilitering. Intervjuaren utgick från intervjuguidens frågor (se bilaga 2). Intervjuns längd var mellan 30-45 min och de transkriberades av författaren. Intervjuernas lokalisation bestämdes av deltagaren för att hitta en trygg miljö där deltagaren kände sig öppen och bekväm. Två skedde i mottagningen och fyra skedde antingen över teams eller över telefon. Den första intervju gjordes som en test- intervju för att förbättra intervjuguiden och frågorna (19). Frågorna i intervjuguiden omformulerades till att bli mer precisa och i linje med syftet. Det blev mer fokus på

behandlingsformen och dess olika delar så som gruppbehandling, professionernas samarbete och så vidare.

Intervjun startade med en öppen fråga ”Vad har du för upplevelse av rehabiliteringen?”.

Författaren följde upp frågan genom att be personen att beskriva mer och utveckla intressanta upplevelser som gick i linje med studiens syfte.

2.4 Förförståelse

Författarens förförståelse är grundad i en två års arbetslivserfarenhet som fysioterapeut inom vårdvalet multi modal rehabilitering för utmattningssyndrom. Författarens erfarenhet är att patienter blir hjälpta av att gå en multimodal rehabiliteringen och får med sig användbara verktyg som hjälper dem till ett bättre mående

2.5 Dataanalys

Data analyserades genom en manifest innehållsanalys (18). Denna form av analys grundas mycket på att forskaren kommer leta efter likheter och olikheter i data (18). Författaren läste individuellt igenom de transkriberade materialet, och tog ut sedan meningsbärande enheter kopplat till syftet. De meningsbärande enheterna kondenserades och kodades (tabell 1). De tolkades och jämfördes med stöd av handledaren för att hitta likheter och skillnader, som i sin tur ska ledde till kategorier som var uteslutande från varandra och blev materialets manifest.

(12)

Tabell 1 beskriver hur meningsenheten kondenserades och kodades

Meningsenhet kondensering kod

Jag måste ta det lugnt under dagen. Jag behöver min paus, att inte köra från en grej till en annan grej. Nu ska jag stå och vila hjärnan lite grann.

Jag behöver ta paus under dagen.

Paus

3. Etik

Deltagarna fick muntlig och skriftlig information om studien. Den skriftliga informationen omfattade studiens innehåll och syfte, samt att deltagande var frivilligt och att de hade rätten att avbryta studien när som helst utan att behöva ange orsak (20). Den skriftliga informationen innehöll även hur personernas konfidentialitet garanterades i form av avkodning och förvaring av materialet (21). Deltagarnas identitet skyddades genom att man inte presenterade var de fått sin MMR.

Personer som inte kunde tala flytande svenska exkluderades i syfte av att minska risken för missförståndoch feluppfattningar av vad som sägs i intervjuerna. Personer med bidiagnoser så som depression och ångest som kunde påverkat utfallet av studien exkluderades. Gravida över 6 månader exkluderades ifall det skulle finnas ett behov av att komplettera data längre fram i studien.

Det vara sex deltagare i studien, var av en användes till en pilotintervju. Intervjuerna var inte längre än 45 min eftersom man inte vill riskera ett bakslag (försämring i måendet) i samband med intervjun. Man tog hänsyn till risk och nytta med intervjuerna och antal deltagare (21).

Efter att uppsatsen har blivit godkänd och publicerad kommer all data att raderas, för att säkra om att materialet inte kan användas på nytt.

4. Resultat

Det identifierades fyra övergripande kategorier som består av nio underkategorier. Dessa presenteras dels i tabellform nedan, tabell 2, dels i löpande text med meningsbärande enheter för respektive kategori och underkategori

(13)

Tabell 2 beskriver kategorier och underkategorier

Känsla av Gemenskap Inte ensam

Igenkänningsfaktorn

Bibehållen effekt behandlingstid

Uppföljning

Teamarbete Tillgänglighet

Samarbete

Medvetenhet Pauser

Kroppens behov Vikten av handlingar 4.1 Känsla av Gemenskap

Huvudkategorin känsla av gemenskap beskriver deltagarnas upplevelse av att vara i grupp.

Många upplever det som en värdefull komponent av MMR behandling, man får en

samhörighet och minskad känsla av ensamhet. Många beskriver att det skapades värdefulla diskussioner genom att man hade mycket gemensamt och man kunde hjälpa varandra.

4.1.1 Inte ensam

Trygghet var en viktig aspekt bland deltagarna vilket upplevdes uppkommit genom att

deltagarna stöttade varandra i gruppen. Betydelsen att göra det här tillsammans, att tillhöra en grupp med människor som hade liknade besvär bidrog till att det blev betydligt roligare och lättare att genomföra behandlingen. Känslor som skam och känna sig otroligt misslyckad var lättare att parera tillsammans med andra gruppen.

”Man finner en trygghet i att man inte är ensam i det” (E)

”Man kunde stödja varandra, man känner sig ju otroligt misslyckad för att man blivit sjuk”

(D)

4.1.2 Igenkänningsfaktor

Många upplevde att gruppen fungerade som en katalysator för värdefulla diskussioner, eftersom man hade gemensamma upplevelser och erfarenheter kunde man relatera till varandra. Personen som berättade om sin upplevelse/erfarenhet kände sig förstod och lyssnaren kunde få höra sitt eget beteende reflekterat hos någon annan.

”Någon annan berätta hur dom hade det och jag kunde också känna igen mig och använda svaret eller diskussionen vi hade” (C)

”man kunde berätta vad man kände och andra förstod” (D)

(14)

4.2 Bibehållen effekt

Huvudkategorin bibehållen effekt beskriver deltagarnas positiva upplevelser av behandling.

Många upplever behandlingstid gav dem möjlighet att öva och smälta teman man gick igenom i behandlingen. Något man saknade och skulle vilja ha mer utav var uppföljningar efter

avslutad behandling för att vidmakthålla beteendeförändringar.

4.2.1 Behandlingstid

Det tar tid att förstå saker på ett känslomässigt plan, även om man förstår det intellektuellt.

Många som får utmattningssyndrom har ett effektivitetsstänk och vill påskynda processen, för dessa ger en längre behandling en möjlighet att utmana dessa tankar och inte stressa till ett tillfrisknade. Dessutom upplever en del att det inte hade gått att korta ner tiden på

behandlingen i det skicket man befanns sig då. Man får tid att smälta och öva på det man gått i genom under tillfällena.

”Det tar lång tid att förstå saker, man kan förstå någonstans intellektuellt men känslomässigt man kanske inte förstår det” (C).

”Bra med 18 veckor, inte kortare”(A).

4.2.2 Uppföljning

För att vidmakthålla beteendeförändringar och bibehålla effekten av behandlingen är

uppföljningar efter avslutad behandling en viktig del. Deltagarna upplever att det skulle vara värdefullt med återträffar i gruppen och teamet och följa upp kring vad som funkar bra och funkar mindre bra efter behandlingen.

”det hade väl varit bra om vi hade uppföljning eller ett par uppföljningar under ett år.. med påminnelser” (C).

4.3 Teamarbete

Huvudkategorin ”teamarbete” beskriver deltagarnas upplevelse av träffar flera olika professioner som samarbetar med varandra. En fördel med teamarbete var att deltagarna kunde fokusera på sin rehabilitering och låta behandlarna ta det primära ansvaret för de olika

(15)

delarna. Deltagaren behövde inte ta ansvar att föra att boka sina möten, samt föra samman de olika perspektiven utan fick stöd i det. Några upplevde att det skulle vara väldigt förvirrande ifall man inte fick hela koncepten med teamarbetet.

4.3.1 Tillgänglighet

När allt är på samma ställe och man träffade sina behandlar kontinuerligt, ökade

tillgängligheten och man behövde inte vänta på tid till sin behandlare. Bokningarna sköttes av teamet efter behov. Deltagarna upplevde att det förkom långa väntetider på ställen där det inte finns ett samarbete mellan professionerna.

”När jag gick på XX. Där är det mer separerad, ville man boka tid hos psykolog kunde det ta tid” (A)

4.3.2 Samarbetet

Utmattningssyndrom är ett komplext problem, vilket kräver en komplexlösning. Samarbetet mellan yrkesgrupperna underlättade för deltagarna att ta åt sig de olika perspektiven. Ett bristande samarbete hade inneburit en förvirring. Dessutom hade mottagligheten till de tre olika perspektiven påverkats till det sämre eftersom deltagaren har utmattningssyndrom.

”hade jag gått till tre olika som inte pratade med varandra då skulle det bli så förvirrad” (C).

”Som sjuk skulle jag inte kunna värdera och ta åt mig dom tre olika perspektiven” (D).

4.4 Medvetenhet

Huvudkategorin ”Medvetenhet” beskriver deltagarnas upplevelse av vad det tar med sig från rehabiliteringen. En central insikt alla kom fram till var vikten av att ta pauser på jobbet, men även mellan aktiviteter så kallade randiga dagar. Hur långa pauserna var och vad man gjorde på pauserna kunde variera från deltagare till deltagare. Få en förståelse för kroppens signaler och behov har hjälpt deltagarna att hitta en lagom nivå på sin träning, men även fungerat som ett skyddande faktor för återfall. Det är handlingarna som skapar förändringar i måendet, det räcker inte att förstå saker teoretiskt.

(16)

4.4.1 Pauser

Insikten av att ta pauser var något alla deltagare delade och värderade högt. Pauser under dagen, samt mellan aktiviteter var ett måste för alla deltagare. Begreppet randiga dagar var tilltalande för många och hjälpte dem att ta pauser mellan aktiviteter. Hur lång pausen var eller vad man gjorde på pausen kunde variera en del, men meditation och andningsövningar var populära alternativ.

”Jag måste ta det lugnt under dagen. Jag behöver min paus” (A)

”Bra begrepp randiga dagar, man behöver inte vara så på hela tiden. (B)

4.4.2 Kroppens behov

Få en förståelse för kroppens signaler och behov har varit en värdefull insikt för många deltagare. Kroppens signaler och behov upplevs tydligare efter rehabiliteringen. Denna

kontakt med kroppen har hjälpt deltagarna hitta en lagom nivå på träningen, men även att hitta en aktivitetsbalans för dagen. Kroppens signaler hjälper deltagarna att minska risken för återfall.

”Jag fattar nu vad som tömmer energinivåerna” (B)

”Jag känner igen dom här signalerna nu som jag inte förstod tidigare” (E)

4.4.3 Vikten av handlingar

Förstå något teoretiskt kommer inte skapa förändring i måendet utan att göra det i praktiken kommer göra det. Tvisten är dock att det inte är enkelt att göra förändringar i praktiken, eftersom man är vanemänniska och det är svårt att ändra på vanor. Det kan till och med vara obekvämt och jobbiga känslor kan förkomma vid förändringen.

”bli medveten om … att sätta en gräns inte alltid känns bekvämt” (D)

”Jag kan dom här grejerna, men att gör dom var en stor grej” (C)

(17)

5. Diskussion

5.1 Resultatsammanfattning

Den första kategorin beskriver känslan av gemenskap. Två viktiga komponenter för detta var att man inte kände sig ensam och man kunde relatera till varandra. Andra kategorin beskriver bibehållen effekt av rehabiliteringen. Behandlingstid upplevdes var värdefull och det var en längre tid, men man önskade mer uppföljningar efter behandlingen. Tredje kategorin beskriver teamarbetet som fanns på rehabiliteringen. Fördelar som tillgänglighet och underlättad rehabilitering till följd av samarbetet lyftes upp. Fjärde kategorin beskriv medvetenhet. Bli mer medveten om att ta pauser, kroppens behov och vikten av att ta handlingar för att få en må bättre var användbart både under och efter behandling.

5.2 Känsla av Gemenskap

Känsla av gemenskap var en värdefull del av rehabiliteringen för deltagarna. Man har länge diskuterat sammanhang kopplat till gruppterapi och hur det korrelerar med utfallet av behandlingen. En stor metaanalys som gjordes i slutet av 2018 på 55 studier med över 6000 gruppdeltagare som bekräftade att det fanns en statistiskt signifikant korrelation mellan sammanhang och behandlingens utfall (22). Många av deltagarna i denna studie upplevde att gruppbehandlingen underlättade och hjälpte dom i sin behandling väldigt mycket. Många upplevde att behandlingen skulle bli tråkigare och svårare om det hade varit individuellt. En randomiserad studie som jämförde individuell behandling och gruppbehandling bland 268 aktiva militära deltagare med PTSD, visade att individuell behandling hade bättre effekt på att minska graden av PTSD (23). I en annan artikel lyfter man upp att gruppbehandling inte alltid är lämpad för personer med svår grad av mental ohälsa eftersom det blir svårt att dela med sig personliga saker i gruppsammanhanget (24). En viktig grundförutsättning verkar vara

tryggheten med att dela med sig för att gruppbehandlingen ska vara effektiv, men att det kan varierar beroende på graden av mental ohälsa. Det kan även vara viktigt att ta hänsyn till diagnos och ställa sig fråga om person i fråga är bäst lämpad för gruppbehandling eller individuell behandling.

5.3 Bibehållen effekt

(18)

Deltagarna lyfte upp att det var bra att det var en längre behandling över en längre, eftersom det tar tid och förstå saker och förändra beteende. Cirka 40 % av våra vardagsbeteende repeteras dagligen i form av vanor (25). Detta innebär att en stor del av vår vardag består av invanda mönster. Studier visar att när en vana väl skapas kodas det in i hjärnan och går inte ta bort i efterhand utan behöver ersättas av en ny vana som är starkare (26). Detta gör att det inte går att förändra beteende eller sitt sätt att tänka på en kortare tid utan man behöver mer tid för att skapa ihållande förändringar (27). Något deltagarna skulle vilja ha mer utav är

uppföljningar för att vidmakthålla förändringar det gjort under behandling. Ett alternativ skulle kunna vara att använda sig av teknologiska hjälpmedel för att vidmakthålla en

förändring efter avslutad behandling som skulle vara kostnadseffektiv. En studie som gjordes 2017 använde man sig av sms-påminnelser för att öka följsamheten till en bättre kost,

medicinering och minska rökning bland person med hjärt- och kärlsjukdomar visades sig vara väldigt effektfull (28).

5.4 Teamarbete

En ökad tillgänglighet till sina behandlare uppskattades bland deltagarna. Det har visat sig i studier att patienter som upplever att det är kortare väntetider och högre tillgänglighet till vårdpersonal är mer nöjda (29). Dessutom har det visat sig att patienterna är mer nöjda med mindre hälsoorganisationer (30). När man jobbar i mindre mottagningar och man har ett team som följer en rehabilitering kan det skapa en högre tillfredställelse av sin behandling.

Samarbetet mellan professionerna underlättade rehabiliteringen för deltagarna och det gjorde att mottagligheten till behandlingen ökade i det skedet det befanns sig i. Det har börjat forskas mer på teamarbete i vården för att implementera evidensbaserad teamarbete principer i

praktiken (31). Enligt en översiktsartikel leder ett teamarbete bland professioner till en säkrare och en mer kvalitativ vård för patienter (31). Detta innebär att patienterna får en bättre

behandling, kostnadseffektiv vård och fler nöjda patienter.

5.5 Medvetenhet

Att ta pauser under dagen och mellan aktiviteter var en viktig insikt för deltagarna. Enligt arbetsmiljöundersökningen som gjordes 2019 upplever 64 % att de har en hög

arbetsbelastning med för mycket att göra (32). Kostanden för arbetsrelaterad stress visar sig

(19)

inte bara i förlorad produktivitet och sjukskrivning utan även i den anställdas välmående och hälsa. Pauser kan vara en viktig komponent för att skapa en hälsosam balans i arbete och livet (33).

Många av deltagarna beskrev att det var svårt att hitta en lagom nivå bland annat vid träning.

Genom att vara i kontakt med kroppens behov kunde deltagarna hitta lagom nivå på träningen. En studie som gjordes 2009 på en grupp kvinnor som praktiserade yoga rapporterade deltagarna att det hade en högre kroppsmedvetenhet. Några av deltagarna

förklarade att genom att vara i kontakt med kroppens sensationer och därmed behov, kunde de bli sina egna terapeuter och ta hand om sig själva (34). Många av deltagarna beskrev att genom att vara i mer kontakt med kroppens signaler kunde det förhindra återfall, och därmed var det inte i beroende ställning till hälso- och sjukvården.

Det räcker inte med att förstå något intellektuellt utan det måste föras över till en handling för att må bättre. Det är väldigt vanligt att man vet vad man ska göra men man har svårigheter i implementerings delen. Det är viktigt att lägga mycket fokus på hur man implementerar det man vet till en handling (35).

5.6 Metoddiskussion

Studien hade en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. I en artikel beskrivs koncepten ”credibility”, ”dependability” och ”transferability” som olika aspekter av trovärdighet. (36) Credibility fokuserar framför allt hur väl data och processer av analyser adresserar syftet (36). Det gjordes ett ändamålsenligt urval för att välja deltagare i varierande yrken och kön inom ramarna för urvalskriterierna för att samla informationsrika beskrivningar men även få en variation i upplevelser, vilket kan ses som en styrka i studien. Det skapades en intervjuguide som justerade efter första intervjun som fungerade som en pilotintervju för att kunna besvara syftet med studien på ett bättre sätt, även detta kan ses som en styrka. På grund av den pågående pandemin Covid-19 genomfördes majoriteten av intervjuerna digitalt som skulle kunna påverka data eftersom det finns en högre risk för missförstånd, eftersom författaren går miste om ickeverbal kommunikation. Detta kan ses som en svaghet med studien. Författaren var inte involverad i själva behandling och hade någon koppling till deltagarna utöver själva studien för att undvika bias som ses som en styrka i studien

(20)

Meningsenheter valdes ut som var i linje med syftet av studien av författaren och

kondenserades och kodades (Tabell 1). Koderna fördes samman för att kunna skapa kategorier och underkategorier av författaren. Till en början skapades det 5 kategorier och 14

underkategorier, men efter samtal med handledaren reducerades det till 4 kategorier och 9 underkategorier. Citat användes under resultatet för att stärka trovärdigheten kopplat till kategorierna och underkategorierna som kan ses som en styrka med studien.

”Dependability” beskriver hur data förändras övertid och hur författarens beslut skiftar under analysprocessen (36). Intervjuerna gjordes inom loppet av 2 veckor för att minska risken för inkonsekventa intervjuer som kan ses som en styrka med studien. Eftersom det gjordes

semistrukturerade intervjuer som har en viss flexibilitet kan innehållet på intervjun komma att förändras om det går för lång tid mellan intervjuerna.

”Transferbility” beskriver till vilken utsträckning resultatet kan föras vidare till andra situationer och grupper (36). Det var en variation bland deltagarna i både kön och

yrkesbakgrund för att öka ”transferability”. Det var totalt fem stycken som inkluderades i resultatet och det skulle vara värdefullt med fler deltagare för att kunna öka ” transferbility”, vilket kan ses som en svaghet med studien. En kvalitativ studie som gjordes på personer med långvarig smärta upplevdes känsla av gemenskap med andra personer i liknade situation hjälpsamt (37). I studien beskriver man även att deltagarna fick en ökad medvetenhet kring sina tankar och kunskap om långvarig smärta som hjälpte dem med beteendeförändringar (37). Detta talar för en viss överförbarhet till liknade rehabilitering med andra diagnoser.

En svaghet i studien är författarens förståelse av att ha jobbat som fysioterapeut inom MMR.

Detta kan ha påverkat arbetet i utformningen av intervjuguiden, utförandet av intervjuerna, samt analyseringen av data. En styrka är däremot att författaren var medveten om detta och skapade en intervjuguide med neutrala frågeställningar som efterföljdes under intervjuerna.

Data analyserades tillsammans med handledare som också minskade risken för biasen.

6. Slutsats/konklusion

Multi modal rehabilitering sågs som en värdefull rehabilitering av deltagarna. Det var flera komponenter som bidrog till helhetsupplevelse av rehabiliteringen. Bland annat känslan av gemenskap i gruppen och teamarbetet mellan professionerna. De studier som visar att MMR

(21)

inte är bättre än någon annan rehabilitering har sjukskrivningstid varit det primära

utfallsmåttet. Det kan finnas ett värde i att granska andra utfallsmått och hur det korrelerar med sjukskrivningstiden för att få en mer heltäckande bild kring rehabiliteringen.

(22)

7. referenslista

1. Socialstyrelsen.se. 2020 [cited 17 November 2020]. Available from:

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2003-123-18.pdf

2. Forsakringskassan.se. 2020 [cited 17 November 2020]. Available from:

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/e12b777c-e98a-488d-998f- 501e621f4714/socialforsakringsrapport-2020-8.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

3. Utmattningssyndrom [Internet]. 1177. 2020 [cited 17 November 2020]. Available from: https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/hjarna-och-nerver/utmattningssyndrom/

4. Savic I, Perski A, Osika W. MRI shows that exhaustion syndrome due to chronic occupational stress i associated with partially reversible cerebra changes. Cereb Cortex. 2018;28(3): 894-906.

5. Jonsdottir IH, Nordlund A, Ellbin S. Working memory and attention are still imparied after three years in patients with stress-related exhaustion. Scand J Psychol. 2017;

58(6): 504-509

6. Stress som orsak till psykisk ohälsa - Läkartidningen [Internet]. Läkartidningen. 2021 [cited 9 February 2021]. Available from: https://lakartidningen.se/klinik-och-

vetenskap-1/2010/05/stress-som-orsak-till-psykisk-ohalsa/

7. Chopra S. Physician Burnout. JAMA. 2004;291(5):633-633.

8. Bernard C. An Introduction to the Study of Experimental Medicine. Transl. HC Greene. New York: Collier; 18651961.

9. Cannon WB. Bodily Changes in Pain, Hunger, Fear and Rage. 2nd ed. New York:

Appleton; 1929.

10. Robinson A. Let's Talk about Stress: History of Stress Research. Rev Gen Psychol.

2018;22(3):334-342.

11. Szabo S. The Origins & Evolution of Stress Research: From Distress to Eustress.

FASEB J. 2020;34(S1):1-1.

12. Agervold M. Arbete och stress. Lund: Studentlitteratur; 2001.

13. Shirom A. Burnout in work organisations. In: Cooper C, Robertson I, editors.

International review of industrial and organizational psychology. New York: John Wiley and sons; 1989. p. 25-48.

14. Wallensten J, Åsberg M, Wiklander M, Nager A. Role of rehabilitation in chronic stress-induced exhaustion disorder: A narrative review. JRM. 2019;51(5):331-342.

15. Richard KM, Rothstein Hr. Effects of occupational stress management intervention programs: a meta-analys. J occup health Psyckol. 2008;13(1): 69-93

(23)

16. Sammantradeshandlingar.sll.se. 2020 [cited 17 November 2020]. Available from:

https://sammantradeshandlingar.sll.se/sites/sammantradeshandlingar.sll.se/Handlingar/

HSN/2013/2013-12-

11/p%206%20oBilaga%20FFU%20rehbilitering%20smarta%20NYTT.pdf 17. Vaivio J. Interviews – Learning the Craft of Qualitative Research Interviewing.

European Accounting Review. 2012;21(1):186-189.

18. Graneheim U, Lindgren B, Lundman B. Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Educ. 2017;56:29-34.

19. McGrath C, Palmgren P, Liljedahl M. Twelve tips for conducting qualitative research interviews. Medical Teacher. 2018;41(9):1002-1006.

20. Sayrs L. InterViews: An Introduction to Qualitative Research Interviewing Steinar Kvale. Thousand Oaks, CA: Sage, 1996. 326 pp. AJE. 1998;19(2):267-270.

21. Orb A, Eisenhauer L, Wynaden D. Ethics in Qualitative Research. J Nurs scholarsh.

2001;33(1):93-96.

22. Burlingame G, McClendon D, Yang C. Cohesion in group therapy: A meta-analysis.

Psychotherapy. 2018;55(4):384-398.

23. Resick P, Wachen J, Dondanville K, Pruiksma K, Yarvis J, Peterson A et al. Effect of Group vs Individual Cognitive Processing Therapy in Active-Duty Military Seeking Treatment for Posttraumatic Stress Disorder. JAMA Psychiatry. 2017;74(1):28.

24. Shaw S, Ward K, Pillai V, Hinton D. A group mental health randomized controlled trial for female refugees in Malaysia. Am J Orthopsychiatry. 2019;89(6):665-674.

25. Rubin G. Better Than Before: Mastering the Habits of Our Everyday Lives. Toronto, Ontario: Penguin Random House, Doubleday Canada; 2015.

26. Duhigg C. The Power of Habit: Why We Do What We Do in Life and Business. New York, New York: Random House; 2012.

27. Neal DT, Wood W, Quinn JM. Habits — A repeat performance. Assoc Psychol Sci. 2006;15:198–202.

28. Akhu-Zaheya L, Shiyab W. The effect of short message system (SMS) reminder on adherence to a healthy diet, medication, and cessation of smoking among adult patients with cardiovascular diseases. Int. J. Med. Inform. 2017;98:65-75.

29. Wensing M, Vedsted P, Kersnik J, Peersman W, Klingenberg A, Hearnshaw H et al.

Patient satisfaction with availability of general practice: an international comparison. Int J Qual Health Care. 2002;14(2):111-118.

30. Young G, Meterko M, Desai K. Patient Satisfaction with Hospital Care. Medical Care.

2000;38(3):325-334.

31. Rosen M, DiazGranados D, Dietz A, Benishek L, Thompson D, Pronovost P et al.

Teamwork in healthcare: Key discoveries enabling safer, high-quality care. Am Psychol. 2018;73(4):433-450.

32. [Internet]. 2021 [cited 28 February 2021]. Available from:

https://www.av.se/press/stress-och-press-vanligare-i-kvinnodominerade-yrken/

(24)

33. Fritz C, Ellis A, Demsky C, Lin B, Guros F. Embracing work breaks. Organizational Dynamics. 2013;42(4):274-280.

34. Dittmann K, Freedman M. Body Awareness, Eating Attitudes, and Spiritual Beliefs of Women Practicing Yoga. Eating Disorders. 2009;17(4):273-292.

35. Pfeffer J, Sutton R. Knowing "What" to Do Is Not Enough: Turning Knowledge into Action. Calif. Manag. Rev. 1999;42(1):83-108.

36. Graneheim U, Lundman B. Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Educ. Today.

2004;24(2):105-112.

37. Holmner E, Stålnacke B, Enthoven P, Stenberg G.” The acceptance” of living with chronic pain – an ongoing process: A qualitative study of patient experiences of multimodal rehabilitation in primary care. J Rehabil Med. 2018;50(1):73-79.

(25)

8. Bilagor

Informationsbrev och samtycke till deltagande i intervjustudien Hej!

Utmattningssyndrom blev erkänd i Sverige 2003 och är förhållandevis en ny diagnos. En del studier i dag visar att ingen behandling har visat sig vara bättre en någon annan behandling när man tittar på arbetsåtergång. Det som vanligtvis rekommenderas är multi modal

rehabilitering som involverar flera professioner under en längre tid. Det skulle därför vara intressant att se vad patienterna har för upplevelser och erfarenheter av behandlingen.

Studiens syfte är att beskriva upplevelser och erfarenheter av multimodal rehabilitering (MMR) hos personer med utmattningssyndrom.

Studien är ett examensarbete på avancerad nivå och en del av utbildningen till magister inom fysioterapi vid Luleå tekniska universitet. Studien kommer genomföras med intervjuer under december och januari månad 2020-21. Intervjun kommer berör din uppfattning/erfarenhet av multimodal rehabilitering. Deltagande i studien innebär en intervju på ca 30-45 min och kommer genomföras av mig. Det är viktigt med att intervjun sker i ostörd miljö och på en tid och plats du bestämmer. Intervjun kommer spelas in och skrivas ut i text.

Den informationen du lämnar kommer att behandlas säkerhet och ingen obehörig kommer få ta del av den. Redovisning av resultatet kommer att presenteras så ingen individ kan

identifieras. Resultatet kommer att presenteras som en muntlig presentation för andra studerande samt sjukvårdspersonal, även i form av ett examensarbete. Inspelningar och den utskrivna texten kommer att förstöras när examensarbetet är godkänt. Du kommer få en kopia av arbetet om du önskar ta del av examensarbetet.

Din medverkan är frivillig och du kan när som helst avbryta studien.

Jag frågar därmed om du vill delta i denna studie. Jag bekräftar härmed att jag har mottagit denna information. Jag samtycker till att delta i studien.

……….. ………..

Deltagarens underskrift Datum

Hälsningar

Levent Sel Sari-Anne Wiklund-Axelsson Leg. fysioterapeut Universitetslektor

Avd för hälsa medicin och rehabilitering

Bilaga 1

(26)

React Rehab Luleå tekniska universitet

Lvnt.sel@gmail.com Sari-Anne.Wiklund-Axelsson@ltu.se

Intervjuguide

1. Vad har du haft för upplevelse att den mutlimodala rehabiliteringen - På vilket sätt har det skiljt sig från andra behandlingar du fått?

2. Hur skulle du beskriva behandlingen med egna ord?

- Har det förändrat ditt liv på något sätt?

- Om JA, på vilket sätt?

3. Vilka delar i rehabiliteringen har varit särskilt viktiga för dig - Hur använder du dig av dessa delar i vardagen

4. Hur upplevde dy samarbetet mellan professionerna - Hur var upplägget för programmet

- Gruppbehandling - Lång behandling

5. Var det något som kändes mindre bra?

- Varför då?

- Något du skulle vilja ha mer utav

6. Har behandlingen varit värdefull vid arbetsåtergången - På vilket sätt har det varit värdefullt

7. Återhämtning är en viktig bit i en stressrehabilitering. Har behandlingen bidragit till en ökad återhämtning

- Vad är återhämtande idag för dig idag 8. Har behandling påverkat din syn på träning?

Bilaga 2

(27)

- Hur tränar du idag?

References

Related documents

I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i promemoria. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara

I promemorian föreslås att kravet att upprätta års- och koncernredovisning i det enhetliga elektroniska rapporteringsformatet skjuts fram ett år och att det ska tillämpas först

BFN vill dock framföra att det vore önskvärt att en eventuell lagändring träder i kraft före den 1 mars 2021.. Detta för att underlätta för de berörda bolagen och

Promemorian Eventuell uppskjuten tillämpning av kravet att upprätta års- och koncernredovisning i det enhetliga elektroniska

Regeringen föreslår att kraven på rapportering i det enhetliga elektroniska rapporteringsformatet flyttas fram med ett år från räkenskapsår som inleds den 1 januari 2020 till den

Om det står klart att förslaget kommer att genomföras anser Finansinspektionen för sin del att det finns skäl att inte särskilt granska att de emittenter som har upprättat sin

Yttrandet undertecknas inte egenhändigt och saknar därför namnunderskrifter..

För att höja konsekvensutredningens kvalitet ytterligare borde redovisningen också inkluderat uppgifter som tydliggjorde att det inte finns något behov av särskild hänsyn till