EXAMENSARBETE Våren 2013
Sektionen för Hälsa och Samhälle Omvårdnad
Vet de ens om att jag är här?
Att vänta på akutmottagningen
Författare
Anna Åstrand
Handledare
Lisbeth Blom
Examinator
Lars Axelsson
Vet de ens om att jag är här?
Att vänta på akutmottagningen
Författare: Anna Åstrand Handledare: Lisbeth Blom Litteraturstudie
Datum: 2013-01-23
Sammanfattning
Bakgrund: Akutmottagningen är en enhet som erbjuder behandling och vård till akut sjuka eller skadade patienter. De patienter med störst behov utav vård går först, vilket kan leda till att mindre akut sjuka patienter prioriteras ned i köordningen. Det kan i sin tur leda till långa väntetider. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att vänta på akutmottagningen. Metod: Allmän litteraturstudie. Resultat: analysen genererade fem kategorier; Att känna sig lämnad, acceptans, missnöje, oro och ovisshet. Flertalet studier visade att information angående den uppskattade väntetiden kunde lugna patienterna. Utebliven information samt kontakt med sjukvårdspersonalen kunde ge oro.
En lång väntetid hade en negativ effekt på patientens helhetsintryck utav sitt besök på akutmottagningen. Miljön och organisationen på akutmottagningen påverkade patienten till att känna misstro och stress. Dock beskrev patienter att de var nöjda med vården de erhöll på akutmottagningen och att de kände sig lyssnade på utav sjuksköterskan.
Diskussion: Patienterna har behov av att erhålla information, att bli sedda samt få kontakt med personalen. Sjuksköterskan behöver besitta kunskaper i patientens upplevelser samt förmåga att bemöta patienten utifrån upplevelserna. Slutsats: De fem kategorierna kan, var för sig eller sammanlagt, påverka patientens upplevelse.
Sjukvårdspersonalen måste försöka förstå patientens behov utav information, att bli sedd och kontakt, och därigenom försöka förbättra patientens upplevelse av att vänta.
Nyckelord: Akutmottagning, information, patient, upplevelser
Do they really know that I’m here?
About to wait in the Emergency department
Author: Anna Åstrand Supervisor: Lisbeth Blom Literature review
Date: 2013-01-23
Abstract
Background: The Emergency department is units were urgently ill and wounded patients can receive treatment and care. The most urgent patients are those who will be treated first, leaving the non-urgent patients to wait. This system of priority can causes a prolonged waiting time. Purpose: to describe the patients’ experience of waiting in the Emergency department. Method: Literature review. Results: The analysis revealed five categories; to feel abounded, acceptance, dissatisfied, anxiety and uncertainty. A lot of studies showed that information concerning estimated waiting time could calm the patients. Absent information and contact with the staff could give anxiety. A pro-longed waiting time had a negative effect on the total experience. The environment and organization on the Emergency department, affected the patient to feel distrust and stress. However, there were patients who described that they were satisfied with the care they received. Discussion: The patients have needs of getting information, get noticed and get in contact with the staff. The nurse has to possess knowledge in the experiences of patients. Conclusion: The five categories can, alone or connected affect the patients’
experience. The staff at the Emergency department must try to understand the patients need for information and contact, and there through try to improve the patients’
experience.
Keywords: Emergency department, information, patient, experiences
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
BAKGRUND ... 5
Syfte………..7
METOD………7
Design………7
Datainsamling………8
Dataanalys……….9
Etiska överväganden……….9
Författarens förförståelse……….10
RESULTAT………...10
Att känna sig lämnad………...11
Acceptans……….11
Missnöje………..11
Ovisshet………...12
Oro………...12
DISKUSSION………13
Metoddiskussion………..13
Resultatdiskussion………16
Behov av information……….……….16
Behov att bli sedd……..………..19
Behov av kontak………..19
Konklusion………..21
REFERENSER……….23 Bilaga 1 Sökschema för datorbaserad litteratursökning
Bilaga 2 Artikelöversikt
5
BAKGRUND
Akutmottagningen, hit kommer akut sjuka patienter, med hjälp av ambulans eller på egen hand. Det är stort flöde in och ut på patienter, och för den oinvidge kan akutmottagningen verka rörig kanske till och med kaotisk. Arbetet och tempot är av skiftande karaktär, ena stunden inkommer ett stort trauma, någons liv kanske inte går att rädda. Andra stunden inkommer en patient med en enklare infektion. Det blir stora kontraster när patient klagar över de långa väntetiderna till läkaren medan en annan patient tålmodigt väntar, trots att han eller hon inte vet vad som pågår eller kanske undrar om personalen ens sett att patienten är där (Wikström, 2006).
Akutmottagningen är en enhet till sjukhuset dit akut sjuka eller skadade patienter vänder sig för vård och behandling. Oftast är akutmottagningen indelad i ett flertal kliniker. Medicin, kirurgi och ortopedi är en av de vanligaste indelningarna. Indelningen täcker in de flesta av de sökande patienterna. Här tjänstgör sjuksköterskor, undersköterskor och läkare. De sjuksköterskor som arbetar här kan antingen vara grundutbildade eller specialistutbildade inom akutsjukvård eller intensivvård. Läkarna som tjänstgör på akutmottagningen är ofta ST- läkare eller AT-läkare med koppling till en så kallad bakjour med specialister (Socialstyrelsen, 2010).
Akutmottagningen har en nyckelroll i sjukvården. Det finns ett nära samarbete med vårdcentraler, det egna sjukhusets mottagningar och avdelningar, röntgen och andra sjukhus.
SOS alarm och ambulansen är två andra enheter som är knutna till akutmottagningens funktion och verksamhet (Wikström, 2006).
De flesta patienter som inkommer till den svenska akutmottagningen gör det på egen hand, ett mindre antal patienter inkommer med hjälp utav ambulans. Väl inne på akutmottagningen blir alla patienter registrerade och får en akutjournal upprättad. Därefter genomgår alla patienter triage. Triage innebär att patienterna blir sorterade till rätt klinik och prioriterade. Patienter med livshotande sjukdomstillstånd eller skada blir omedelbart bedömd utav en läkare, medan patienter med enklare sjukdomar eller skador får vänta enligt ett ständigt uppdaterat kösystem, där de med störst behov går först. En del patienter kanske inte alls behöver träffa
6 läkare, utan kan åka hem efter att ha fått ett par egenvårdsråd utav en erfaren sjuksköterska (Wikström 2006, Socialstryrelsen, 2010).
Enligt en enkätundersökning som Socialstyrelsen genomförde år 2010, gjordes genomsnittligt 18000 besök på Sveriges akutmottagningar. Den mottagning med högst antal besök under första kvartalet var Karolinska Universitets sjukhuset, jämfört med Kalix som hade lägst antal, med endast 3000 besök (Socialstyrelsen, 2010). De här siffrorna visar dels den genomsnittliga belastningen på akutmottagningar runt om i landet, dels på skillnader i belastning mellan olika akutmottagninar i Sverige.
Sjuksköterskans roll
Sjuksköterskans arbete regleras utav Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), vilken innefattar att vård ska ges med respekt för männsikors lika värde och värdighet. Hälso- och sjukvården ska bygga på patientens självbestämmande och integritet samt tillgodose patientens behov utav trygghet och säkerhet i vården. De prioriteringar som görs, görs så att de patienter som har störst behov utav vård får förtur till Hälso- och sjukvården (HSL, SFS 1982: 763 2§).
Perspektiv och utgångspunkt
I fokus för studien är patientens perspektiv. Patientperspektivet är ett begrepp som tillhör begreppsbildningen om de fyra domänerna inom omvårdnad; client domain, client to nurse domain, practice domain och enviroment domain. Client domain, patientdomänen innebär att fokus befinner sig hos patienten, på vad patienten upplever och vad som händer med patienten. Som sjuksköterska är det viktigt att ha insikt i patienten och vad han eller hon känner eller upplever, för att kunna leverera den bästa tänkbara vården (Kim 2010).
Ordet upplevelse är ett begrepp som dels är komplext, dels är det individuellt. Upplevelsen som patienten ska ha är väntan, att vänta är precis som upplevelse ett komplext begrepp.
Efter en sökning i Thesaurus framkom det att väntan, i likhet med de närliggande begreppen förväntan, har en passiv innebörd, vilket förespeglar att personen som väntar förhåller sig passiv i en situation.
7
”Patienten står i centrum för diskussionen om den goda omsorgen. Omsorgen bestäms mestadels både av patientens rent objektiva hälsotillstånd och en förståelse för patientens situation som helhet. Kommunikationen mellan sjuksköterska och patient är avgörande, i synnerhet när det handlar om att förstå patienten. Sjuksköterskan försöker förstå patientens upplevelse för att därigenom bland annat kunna tolka patientens behov. Fokus ligger därför på patientens upplevelsevärld. Ur filosofiskt perspektiv är det därför viktigt att få en inblick i hur patienten upplever sin situation” (Birkler,2007, s. 29).
Citatet ovan speglar motivet till varför studien ska genomföras. Motivet är att medvetandegöra för sjuksköterskan, hur patienten upplever att vänta. Om inte sjuksköterskan vet hur patienten upplever en viss händelse eller skeende, kan inte en förbättring eller påverkan på patientens eventuella upplevelse göras. Sjuksköterskan behöver besitta kunskaper kring hur patienterna upplever en specifik situation eller bemötande. Kunskaperna kring patienten och patientens upplevelser är viktigt varhelst sjuksköterskan än möter sin patient, om det så är i akutmottagningens väntrum eller en annan vårdmiljö.
SYFTE
Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att vänta på akutmottagningen.
METOD
Design
Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Det innebär att data som samlades in för resultatredovisning, insamlades ifrån vetenskapliga artiklar relevanta för ämnet (Olsson &
Sörenson 2011). Studiens resultatdel baserades sedan på granskat material från ett antal artiklar. Alla de artiklar som visade sig vara relevanta för studien inkluderades.
8
Datainsamling
Inledningsvis var litteratursökningen bred, det för att finna lämpliga sökord till valda område.
Vidare slipades studiens fokus ner och avgränsades ytterligare (Polit & Beck, 2006). De databaser som användes för datainsamlingen är PubMed, Cinahl, Psycinfo samt Science Direct. De använda databaserna hade ett omvårdnadsperspektiv och lämpade sig därför att använda. Följande sökord användes till datainsamlingen; patient, experience, waiting, emergency department, triage, triage encounter, hospital, waiting time, satisfaction, complaints och waiting rooms. Ytterligare begränsningar som gjordes var; human, English language, all adult, peer reviwed, Nursing/health och puplication years 2000-2010 (Se bilaga 1). Begränsningar tillsammans med olika kombinationer utav sökorden användes för att uppnå att så många artiklar som möjligt svarade mot syftet. Artiklar på svenska eller andra nordiska språk var inte aktuellt att söka efter. Majoriteten utav vetenskapliga artiklar skrivs på Engelska eller något annat utbrett språk, så en sökning efter artiklar på svenska genererade ej några artiklar. Om artiklar skrivna på svenska hade identifierats och de visat sig användbara, hade de inkluderats i studien.
När identifieringen utav sökord gjorts, genomfördes sökningen (se bilaga 1). Genom att först läsa artiklarnas titlar och därefter deras abstract valdes artiklarna ut. Därefter följde följande steg; undersökning utav relavanta artiklar och analys av dem, exklusion av ej relevanta artiklar samt, analys utav det insamlade materialet. Därefter skrevs studien (Polit &
Beck, 2006).
Urval
Inklusionskriterierna var att de ska vara ur patientens perspektiv, patienterna ska vara vuxna, artiklarna ska vara skrivna på engelska, samt ska de vara peer reviewed och publiserade inom en tidrymd på tio år. Exklusionskriterierna var andra perspektiv än patientens. Eftersom syftet var att beskriva patienters upplevelse av att vänta på akutmottagningen, exkluderades de artiklar som belyste ett annat fenomen än att vänta och en annan vårdmiljö än akutmottagningen.
9
Dataanalys
Sammanlagt 13 artiklar inkluderades i studien (se bilaga 2). Artiklarna som inkluderades i studien, lästes flertalet gånger utav författaren. Anledningen till att det var, att få ett helhetsperspektiv över artiklarna, och för att kunna göra en kvalitétsgranskning utav materialet. Vid genomförandet utav kvalitétsgranskningen användes Röda Korsets granskningsmall (Röda Korset 2005). Röda Korsets granskningsmall består utav frågor utformade för att undersöka artiklarnas kvalitét och tillförlitlighet. Röda Korsets mall valdes på grund av formuleringen av frågorna i mallen, samt att mallen var enkel att använda och att kvalitén i artikeln ändå studeras ingående. När granskningen genomfördes studerades artiklarnas problematisering och syfte . Resultatdelen analyserades noga, för att se i fall problematiseringen och syftet besvaras i resultatet.
Även artiklarnas teoretiska utgångspunkt, etiska överväganden samt förslag till omsättning i praktiken inom sfären vård och omsorg analyserades. Genom att studera hur artiklarnas författare presenterar en praktisk tillämpning utav resultatet framkommer det om forskarna ansett att resultatet är generaliserbart och överförbart till ett bredare perspektiv än endast det urval som har varit föremål för studien. Röda Korsets granskningsmall innehåller frågor som dock ej genererar ett konkret mått på hur kvaliteten är på artikeln rent vetenskapligt, trots det valdes mallen.
Datan som insamlades till studien om ”Patienters upplevelse av att vänta på akutmottagningen”, analyserades. Efter genomläsning identifierades nyckelfynden i varje artikels resultatdel och meningsbärande enheter som svarade mot syftet lyftes ut. När det gjorts, relaterades likheter och skillnader till varandra så att nya kategorier, teman och subteman framkom. Vidare formulerades beskrivningar till de nya kategorierna och de presenterades så tydligt och läsbart som möjligt i resultatavsnittet i arbetet (Friberg, 2012).
10
Etiska överväganden
Artiklarna som ingår i studien granskades i det forskningsetiska perspektivet. Kort innebar det en analys över hur forskarna hanterat de forskningsetiska principerna gällande autonomi, godhetprincipen och principen att inte skada, samt kraven angående information, samtycke och konfidientialitet (Olsson & Sörensen 2011). För analys användes de frågor ur Röda Korsets gransknings mall som behandlade de forskningsetiska principerna. De flesta av de inkluderade artiklarna hade ett tydligt resonemang angående de forskningsetiska principerna (se bilaga 2).
Författarens förförståelse
Genom att klargöra författarens förförståelse för läsaren, visar författaren på en medvetenhet kring förförståelsen. Det är viktigt att författarens förförståelser och personliga erfarenheter inte överskuggar eller påverkar objektiviteten i tolkningen utav resultatet (Olsson & Sörensen 2010). Förförståelsen som författaren till litteraturstudien har, är att patienter som befinner sig på akutmottagningen och väntar, upplever väntan olika beroende på vilket sjukdomstillstånd eller skada patienten är drabbad utav. En annan del av den förförståelse som författaren har är att ju längre en patient får vänta, desto mer frustrerad och/eller orolig känner sig patienten.
RESULTAT
Ur de 13 artiklar som analyserades, framkom fem kategorier; att känna sig lämnad, acceptans, missnöje, ovisshet samt oro.
Att känna sig lämnad
Patienter kunde känna sig lämnade utav personalen på akutmottagningen. Speciellt äldre patienter, beskrev att de kände sig övergivna och att de upplevde förvirring på det stora, anonyma sjukhuset (Larsson Kihlgren, Nilsson, Skovdahl, Plamblad & Wimo, 2003). I en studie uttryckte en deltagare sig följande ” They just put you in that room, close the curtains and they just leave you there” (Smith, Schonberg, Fischer, Pallin, Block, Forrow &
11 McCarthy, Sid , 2009). En annan studie visade att patienterna upplevde att de blev tillsagda att sitta ner och vänta i väntrummet, och att personalen skulle komma så fort de kunde. Men patienterna upplevde att de fick vänta väldigt länge innan någon kom eftersom alla var väldigt upptagna (Consedine, Smith, Hill, Weiland, Behm, Wellington & McCarthy, 2010).
Patienterna relaterade väntetiderna till en överfull akutmottagning, för lite personal, att de mindre sjuka patienterna hela tiden fick prioriteras ner i köordningen till förmån för andra, mer sjuka patienter, samt att en del patienter använde sig utav akutmottagningen på ett inadekvat vis (Consedine et al.,2010). Ytterligare en upplevelse som patienterna uttryckte var att de kände sig rädda för att bli bortglömda i väntrummet. De upplevde att de lämnades där utan någon möjlighet att kontakta personalen (Möller, Fridlund & Göransson, 2010).
Acceptans
Patienter som väntade på akutmottagningen upplevde att de hade lättare att acceptera de långa väntetiderna, om de hade erhålligt information. Informationen kunde till exempel gälla den uppskattade väntetiden, patientens triagenivå samt anledningar till eventuell försening (Möller et al., 2010) . Enligt en studie ifrån Australien, påstod nära hälften utav studie deltagarna att ingen hade informerat dem om väntetiden och eventuella förseningar (Lee, Endacott, Flett & Bushell, 2005). De patienter som erhöll information, och därigenom fick en strukturerad och tydlig bild av vad som hände, hade enklare att hantera situationer av både positiv och negativ karaktär (Möller et al., 2010).
En svensk studie visade att det inte är så stor andel utav patienterna på en akutmottagning, som erhåller sådan information. De fick inte veta att väntetiden var beroende på vilken triagenivå patienten hade . Dock visade samma studie att en del utav patienterna upplever väntetiden som acceptabel (Göransson & von Rosen, 2009).
Missnöje
Patienter som väntade på akutmottagningen, blev mer missnöja allteftersom tiden gick (Karadag Arli, Eti Aslan & Pursa, 2009). En del patienter kände att de inte kände sig
12 välkomna till akutmottagningen eftersom personalen uttryckte att de istället borde söka sig till primärvården (Möller et al., 2010).
Patienter upplevde vården och behandlingen de fick på akutmottagningen som högst adekvat.
De tyckte att triagesjuksköterskan var kompetent för sin uppgift, men trots det gav organisationen på akutmottagningen en del patienter en känsla av misstro (Larsson et al., 2003). Patienter upplevde att det var mycket som skedde på en och samma gång (Richardson, Casey & Hider, 2007). De upplevde att de ej kom fram i kön eftersom det hela tiden kom in någon som var i större behov av vård (Wellstood, Wilson & Eytes, 2005). I en studie, gjord i Storbritannien visade det sig att de patienter som sökte akutmottagning på måndagar fick i genomsnitt vänta 23 minuter längre, än de som sökte akutmottagning på fredagar (Goodacre
& Webster, 2003). Patienterna beskrev att de fick svar som ”det finns inga lediga platser” och
”Väldigt upptagna” när de undrade varför de väntat så länge (Paavilainen, Salminen – Tuomaala, Kurikka & Paussu, 2008).
Klagomål som framfördes av patienter, handlade mestadels om de långa väntetiderna på akutmottagningen (Möller et al., 2010). Patienterna upplevde att de ständigt väntade och en del studiedeltagare indikerade att de långa väntetiderna var en negativ faktor till deras sammanlagda upplevelse av akutmottagningen (Möller et al., 2010). (Wellstood et al., 2005).
Ovisshet
Patienter upplevde att de fick vänta väldigt länge, samt att de inte fick information om vad som pågick runtom kring dem (Wellstood et al., 2005). Den ovisshet som patienterna upplevde när de kom in på akutrummet relaterade de till att de inte visste vad som hände eller vad som var fel med dem. Patienterna beskrev att de blev placerade i ett rum, gardinerna drogs för och sedan blev de lämnade till att vänta. De beskrev det som att de väntade och undrade samtidigt vad som hände (Smith, et al., 2009).
Oro
Osäkerhet angående väntetiden gav oro. Patienterna ville ha regelbunden uppdatering under väntetiden. De beskrev det som att det gav dem en känsla av att ha kontroll över situationen
13 (Paavilainen, et al., 2008). Patienterna upplevde i en svensk studie att väntetiderna var för långa (Göransson & von Rosen, 2009). Ett antal patienter beskrev att de kände sig frustrerade när de var tvungna att vänta länge (Consedine et al., 2010).
Miljön på akutmottagningen, som kan vara hektisk med mycket aktivitet och ljud kunde provocera fram oro hos patienterna. Både patienter och deras eventuella ledsagare beskrev att oron hörde samman med de långa väntetiderna (Smith et al., 2009). Genom att visa informativ film eller ha konst i akutmottagningens väntrum, blev det en lugnare atmosfär.
Akutmottagningens ofta öppna planlösning inbjuder till att patienter börjar titta på varandra, en aktivitet som dock kan upplevas stressande. Att titta på andra medpatienter minskade betydligt när konst eller liknande placerades i väntrummet (Nanda, Chanaud, Nelson, Zhu, Bajema & Jansen, 2011).
DISKUSSION Metoddiskussion
De begränsningarna som litteraturstudien har, är att materialet som resultatdelen är uppbyggd ifrån, kommer uteslutande ifrån artiklar från länder som tillhör den så kallade västvärlden.
Om artiklar ifrån länder som inte ingår i den så kallade västvärlden hade inkluderats i resultatet, hade det förmodligen inte sett ut så som det gör i nuläget. Det gör det svårt att diskutera och överföra resultatet till ett övergripande och världsligt perspektiv. Det föreligger också en risk att artiklar har missats på grund av att författaren endast valt att inkludera artiklar skriva på engelska. Författaren besitter ej tillräckligt goda kunskaper i andra språk än engelska för att kunna läsa vetenskapligt material.
Trovärdigheten och verifierbarheten för studien hade förhöjts avsevärt, om det som nämnts som begränsningar istället funnits med i litteraturstudien.
Den kvalitetsgranskning som gjordes utav inkluderade artiklar, gjordes med Röda Korserts gransknings mall. Vid användandet utav den här mallen framkommer inte en poäng eller liknande på hur god kvalitet artikeln har. Det gör att vid kvalitetsgranskningen får granskaren göra bedömningen hurvida artikeln var av hög eller låg kvalitet, utifrån svaren på frågorna i mallen. Trots den här svagheten valdes Röda Korsets gransknings mall på grund av mallens
14 utformning är sådan att granskningen blir djup, eftersom artiklarnas alla beståndsdelar
granskas. De databaser som användes för sökning utav artiklar var; Cinahl, PubMed, Science Direct och Psycinfo. Databaserna har perspektiv inom bland annat; omvårdnad, medicin och psykologi, vilket gör att flera olika områden har täckts in vid artikelsökningen. Sökorden som använts för att få fram artiklar som svarar mot syftet, har med största sannolikhet varit de rätta. Om sökorden skulle varit annorlunda hade risken varit att sökningen ej genererade artiklar som svarade mot det akutella syftet för litteraturstudien.
Tidsbegräningen som studien hade, 2000-2010 , har i två sökningar varit 2002-2012. Ur sökningen med 2002-2012 som tidsgräns genererades endast en artikel som går utanför den tidigare tidsgränsen, 2000-2010 (se bilaga 2). Det här misstaget upptäcktes för sent utav författaren, och ska ses som en svaghet för litteraturstudien. Författaren har ej gjort några eftersökningar med tidsgränsen 2002-2012, och kan ej påstå att allt möjligt material finns insamlat.
Författaren har arbetat ensam med den här litteraturstudien, vilket självklart kan ses som en svaghet. Det föranligger en stor risk att studien kan ha färgats utav författarens förförståelse samt att någon meningsbärande enhet missats under analysprocessen. Dock har författaren haft en handledare under arbetets gång och under processen haft handledning i grupp tillsammans med andra studenter.
Överförbarheten utav studien kan anses ganska god. I studiens resultat finns båda könen representerade, åldersgruppen som resultatet är hämtat ifrån är från 16 år och uppåt (endast en studie hade från 16 år, de övriga hade från 18 år), två utav studierna handlade specifikt om äldre (75 år och äldre, samt 80 år och äldre) och deras upplevelser. Kroniskt/palliativt sjuka patienter finns representerade genom en studie. Dock finns ej barn eller patienter som lider utav fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar med i resultatdelen. Miljön för studiens syfte är akutmottagningen, vilket gör att det kan bli svårt att överföra studiens resultat till en annan typ utav vårdmiljö än akutmottagningen. Det kan kanske även vara svårt att överföra resultatet till andra länder än de som är representerade genom den här studien.
Akutmottagningarna som beskrevs i de olika studierna liknade varandra, men eftersom det inte finns material ifrån exempelvis utvecklingsländer eller länder i asien och sydamerika, kan
15 det ej förutsättas att akutmottagningarna ser likadana ut där. Därför kan resultatet kanske inte överföras på ett världsligt och övergripande perspektiv.
Författaren anade att väntetiden skulle vara en väsentlig del som påverkade patientens upplevelse utav att vänta på akutmottagningen. Författaren anade inte vilka upplevelser som faktiskt skulle framkomma utav analysen. Författaren blev förvånad över att det framkom ur analysen att patienter kunde uppleva att de blev övergivna och att de inte kunde komma i kontakt med personalen på akutmottagningen.
Hurvida studien är möjlig att göra om så beskrivs tillvägagångssättet i metodavsnittet. En svårighet som hade kunnat uppkomma vid en replikation utav studien är att olika personer alltid har något skilda utgångsperspektiv.
En optimalt genomförd studie hade kunnat inkludera fler artiklar från många olika länder för att få in ett socialt, kulturellt och världsligt perspektiv i resultatet. Det är inte troligt att man upplever väntan på samma sätt över hela världen, kanske på grund utav kultur men även på grund utav religiösa skäl. Den optimala studien hade tagit med material ifrån många olika länder för att kunna påvisa en eventuell skillnad mellan olika länder. Användaned utav en ytterligare mall för kvalitetsgranskning utav inkluderade artiklar hade varit optimalt, eftersom användandet utav två eller fler granskningsmallar kan verifiera hurvida en artikel verkligen är utav hög eller låg kvalitet. Eventuell kombination av två olika metoder i en studie kan kanske också vara en del i vad som hade varit den optimala studien. Det vill säga att dels göra en litteraturstudie, dels genomföra en empirisk studie och på så sätt kanske kunna ställa litteraturstudiens resultat i relation med det empiriska. En optimal studie hade inte genomförts utav endast en författare, utan av flera stycken. Flera författare hade kunnat undvika att någonting missas under analysfasen samt att studien hade kanske haft en lägre risk för att färgas utav förförståelse.
Resultatdiskussion
Kategorierna som genererades utav analysen och presenterades i resultatet var; att patienter kan uppleva acceptans, känsla av att vara lämnad, missnöje, oro och ovisshet. De här
16 upplevelserna skulle kunna, ensamt eller sammanlänkade påverka patientens upplevelse utav att vänta på akutmottagningen. Kategorierna kan kopplas till diverse situationer som uppstår kring patienten och i patientens väntan på akutmottagningen.
Behov av information
Patientens behov av att erhålla information kan vara sammanlänkat med att känna acceptans och minskad oro. De patienter som erhöll information angående uppskattad väntetid och triagenivå, fick en tydlig bild av vad som pågick och hade det därigenom enklare att hantera sin situation, visade en svensk studie från resultatet (Möller et al., 2010). Patienter uttryckte ett behov av att erhålla regelbundna uppdateringar om väntetiderna. Osäkerhet kring väntetiderna gav oro hos patienterna, och förlängda väntetider gjorde att patienterna kände sig missnöjda ( Karadag Arli et al., 2009). Upplevelser utav väntetid och väntetidens påverkan på patienter har beskrivits i tidigare studier. En studie beskrev att de patienter som upplevde en kortare väntetid var mer nöjda med sitt besök på akutmottagningen (Thompson, Yarnold, Williams & Adams, 1995). Studien är genomförd för nära 20 år sedan. Det intressanta med att jämföra med en så gammal artikel är att det tydliggörs att upplevelsen av att ha en kort väntetid ger en mer nöjd patient, ej är ett nytt fenomen. Resonemanget kring att en kort väntetid ger mer nöjd patient bekräftas utav ytterligare en studie. Den studien visar att de patienter som sökte för en åkomma av bråtskande art, kände sig mer nöjda än de som sökte för en mindre akut åkomma (Ekwall, Gerdtz & Manias, 2007).
Tidsaspekten är en faktor som till stor del kan påverka patienternas upplevelse, visar studierna. Problemet med de långa köerna och de förlängda väntetiderna är ej ett nytt bekymmer på den moderna svenska akutmottagningen. Sedan 1980-talet har väntetiderna varit i fokus för den svenska Hälso- och Sjukvårdsdebatten, och under årens lopp har det gjorts försök att förbättra situationen (Socialstyrelsen, 2009). Socialstyrelsen genomförde 2010 en enkätundersökning till samtliga landsting. Enkätundersökningen skulle undersöka hurvida landstingen mäter väntetiderna vid sina akumottagningar. Resultatet visade att variationerna var stora, allt ifrån 29 minuter till 3 timmar kunde patienter få vänta på läkarbedömning (Socialstyrelsen, 2010). En studie ifrån resultatet visade att en del patienter helt enkelt beslöt sig för att lämna akutmottagningen, innan en läkare bedömt dem.
17 Anledningen till att en del patienter beslöt sig för att lämna akutmottagningen var främst; att patienterna upplevde att de hade väntat tillräckligt länge, men också att åkomman hade gått över samt att de helt enkelt var för sjuka för att vänta kvar (Lee et al., 2005).
I ytterligare en undersökning, genomförd i oktober 2010 av Socialstyrelsen, angav landstingen de mest förekommande anledningarna till långa väntetider vid akutmottagningarna: joursystemet, bristande läkarbemanning, tillströmmning utav icke akuta patienter och patienter som egentligen borde behandlas utav primärvården samt överbeläggningar på sjukhuset. Det var de i särklass vanligaste anledningarna till lång väntan (Socialstyrelsen, 2010).
Som tidigare påpekats har patienter uttryckt ett behov av att bli informerade i en situation där väntetiden förlängs. Information kan därför ses som ett viktigt redskap för att öka patientens förståelse, acceptans och känsla av att vara nöjd och tillfreds. Socialstyrelsen definierade 2011 sju nationella indikatorer på god vård utav hög kvalitet. Punkt tre innebär att patienten ska erhålla individuellt anpassad information gällande sitt tillstånd, diagnos, metoderna kring undersökning, behandling och vård. Punkt fyra innefattar att patienten ska få tillräcklig information och stöd för att kunna hantera sin hälsa (Socialstyrelsen, 2011).
Författaren tolkar information som ett viktigt verktyg i mötet med patienten på akutmottagningen. Blir patienten förvissad om ett läge eller händelseförlopp skulle det kunna lindra oron som patienten kanske känner. Missnöjet, som har relaterats till den långa väntetiden, kanske också kan minska om samtliga patienter erhåller information om hur läget är på akutmottagningen. Patienters behov av att erhålla information gällande väntetid och sin triagenivå är viktig att tillgodose, anser författaren. Om patienterna ej får veta att väntetiden är beroende av den triagenivå patienten har, kanske fler patienter väljer att lämna akutmottagningen om väntetiden blir för lång.
Information som ges strukturerad, ordnad och sammanhängande, bidrar till att öka patientens känsla av begriplighet. Begripliheten syftar till i vilken utsträckning patienten upplever stimuli som förnuftbart och gripbar (Antonovsky, 1991). Finns dessutom resurser tillgängliga för att möta de stimuli som patienten drabbas av, ökar patientens känsla av hanterberhet. Om
18 patienten besitter en hög känsla av hanterbarhet, blir resultatet att patienten ej upplever sig som ett offer för en omständighet (Antonovsky, 1991). Känsla av hanterbarhet kan kanske tolkas till att patienten också besitter en känsla av kontroll över sin situation (Paavilainen et al., 2008). Om patienten dessutom är delaktig och medverkar i situationen, förhöjs känslan av meningsfullhet hos patienten (Antonovsky, 1991). De tre begreppen; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, utgör grunden i det centrala begreppet Känsla Av Sammanhang (KASAM). Information skulle kunna vara en faktor som förhöjer patienters KASAM, tror författaren.
Själva triagesystemet, där mest akut går först, kanske inte kan ändras speciellt mycket.
Däremot borde det inadekvata användandet av akutmottagningen samt attityden till väntetider kunna ändras. Författaren kopplar att den rådande samhällstrukturen, där allt finns att tillgå snabbt, till exempel service och kommunikation, möjligen kan påverka patienter till att vara otåliga i sin väntan.
Vid en historisk tillbakablick visar det sig att i början av 1990-talet fanns det 87 akutsjukhus i Sverige. Sedan dess har antalet akutmottagningar knutna till ett sjukhus stadigt minskat (Socialstyrelsen, 2011). I och med att antalet akutmottagningar minskar, borde belastningen på de bestående mottagningarna öka. Medhåll för det här påståendet hörs från Läkartidningen.
2008 puplicerade de en artikel som angav att antalet besök vid akutmottagningar runt om i landet, har ökat med 6.2 % de senaste tre åren (Läkartidgningen, 2008). Författaren tror att det som kan uppstå när akutmottagningarna blir färre, men belastningen fortsätter att öka, är att väntetiderna förlängs ytterligare. Förlängs väntetiden kan en reaktion från patienterna bli de upplevelser som påvisats i resultatet. Patienters behov av information i situationer relaterade till väntetiden, kan därför vara en viktig kunskap för sjukvårdspersonalen, tror författaren.
Ytterligare ett problem som har beskrivits i resultatet, är de svar patienter upplevt att de fått utav personalen när de frågat vad som händer. ”Inga lediga platser” samt ”Väldigt upptagna”, kan säkert stämma överrens med läget på akutmottagningen i just den stunden. Men för den enskilde patienten, som inte har den insynen i arbetet på mottagningen, kan svar som de här kanske verka korthuggna och inte alls klargöra någonting. Bättre hade det varit att se
19 patientens behov att få information, och att ge information så att patienten kan får en helhetsbild av det som händer för stunden eller varför läkare dröjer, menar författaren.
Behov av att bli sedd
Nästa fynd är patienternas behov av att bli sedd av sjukvårdspersonalen på akutmottagningen.
I resultatet framgick det, att det fanns situationer då patienterna kunde känna sig övergivna (Larsson et al., 2003). En annan studie visade att patienter beskrev att de blev tillsagda att sitta ner och vänta, att personalen skulle försöka komma så fort de kunde, men att det inte kom någon (Consedine et al., 2010). En svensk studie pekade på att patienter kunde känna sig rädda för att bli bortglömda i väntrummet. De beskrev att de lämnades i väntrummet, utan någon möjlighet att kontakta personalen (Möller et al., 2010).
Upplevelsen av att vara lämnad utav personalen, kunde kännas oroande, skrämmande och frustrerade. Känslan av att vara lämnad eller överigven, var ett stort bekymmer för patienterna (Gordon et al., 2009). Den här artikeln bekräftar delvis det som framkommit ur analysen och det som finns att läsa i resultatet.
Författaren misstänker att det kan vara relativt vanligt att patienter känner sig övergivna på akutmottagningen. Det kan vara en okänd situation för patienten och miljön på mottagningen kan kanske verka främmande. Patienterna kanske redan är oroliga över vad det kan vara för fel på dem, och att då bli lämnad ensam på ett undersökningsrum eller i väntrummet, kanske inte gör det lättare att känna sig lugn. Som personal kan det vara viktigt att förstå de behov patienten kan ha. En lösning kan kanske vara att som personal försöka titta till patienterna då och då, under tiden de väntar. Det kanske hade lugnat patienterna och fått de att känna det som att personalen sett dem och vet att de befinner sig där.
Behov av kontakt
Det tredje och sista fyndet visar på att patienterna kan ha ett behov av kontakt med personalen. I en studie beskrev deltagarna att de blev placerade i ett rum, gardinerna drogs för
20 och sedan blev de lämnade att vänta. Medan de väntade undrade de vad som pågick (Smith et al., 2009).
Det kunde finnas situationer då patienter upplevde sig övergivna, skamsna, i utsatt läge samt ignorerade. Genom att försöka få en relation till sjukvårdspersonalen, försökte patienterna undvika att bli betraktade som ett objekt (Gordon et al., 2009). En positiv interaktion mellan patienter, sjuksköterskor, läkare samt övrig personal på akutmottagningen, gynnar patientens upplevelse utav besöket på mottagningen (Thompson et al., 1995).
Mötet, eller client-nurse domänen pekar på den mångfacetterande realationen mellan patienten och sjuksköterskan i omvårdnaden. Aktörerna i mötet (patienten och sjuksköterskan), antar specifika roller. Sjuksköterskan blir ett medie för utdelning av omvårdnad och patienten önskar i mötet erhålla uppmärksamhet, omsorg och omvårdnad (Kim, 2010). Erhållandet av uppmärksamhet från sjuksköterskan kunder till exempel vara information, att bli lyssnad på eller tittad till med jämna mellanrum (Ekwall et al., 2007).
Författaren gör tolkningen att mötet och interaktionen kan vara av stor vikt för patienten. I resultatdel framgick upplevelser av att vara övergiven. Författaren tolkar att det kan finnas en möjlighet i att mötet och interaktionen är bristfällig och inte fullgod då patienter känner sig lämnade. Dock kan det uppkomma situationer som kräver sjuksköterskans fulla uppmärksamhet på annat håll, från just den här patienten (till exempel vid stora trauma).
Tidigare diskuterades Antonovkys begrepp KASAM. I professionen som sjuksköterska kan Antonovskys begrepp användas som ett redskap i utdelning av omvårdnad, i mötet och i integrerandet med patienten. Författaren tänker sig att det bli ett positivt resultat om sjuksköterskan strävar efter att höja de tre begreppen; begriplighet, hanterbarhet och meningfullhet hos patienten. Genom att försöka förstå patienten, patientens lidande och känslor, kan sjuksköterskan kanske förstå vad patienten kan känna är svårt att begripa, hantera och finna meningsfullt. Om sjuksköterskan besitter en kunskap kring vad patienter kanske upplever som svårt att hantera, kan sjuksköterskan sträva efter att förhöja patientens känsla av att situationen blir mer hanterbar. Följande resonemang kan överrensstämma med punkt fyra i
21 Socialstyrelsens nationella indikatorer på vård av hög kvalitet, från 2011. Punkt fyra behandlar just vikten av att patienten erbjuds tillräckligt stöd och information för att kunna hantera sin hälsa. Författaren tolkar det i sin tur till att patienten behöver kontakt med sjukvårdspersonalen. Tillsammans med patienten kan sjuksköterskan sträva efter att försöka höja patientens känsla av sammanhang, för att i sin tur kunna förstå och hantera sin nya hälsosituation. Kontakt med sjukvårdspersonalen tolkas av författaren som en viktig del för patienten.
För att ytterligare kunna förhöja mötet och kontakten med patienten, tolkas begreppet empati som viktigt. Ordagrant betyder empati förmåga till inlevelse i en annan människas lidande eller känsla (Birkler, 2007). Författaren menar att sjuksköterskan behöver besitta förmågan att kunna leva sig in i hur patienten kanske kan uppleva, känna och lida i diverse situationer. De upplevelser som framkommit i studien är att patienter kan upppleva acceptans, missnöje, oro, ovisshet och att känna sig lämnad. Tjänstgörande sjuksköterska på akutmottagningen behöver då besitta förmågan att känna empati jämntemot patienternas upplevelser på akutmottagningen. Empati kan kanske i kombination med kunskaperna kring KASAM och de behov patienterna kan ha, vara ett redskap i mötet med patienten samt förhöja känslan att trots allt befinna sig i en begripbar, hanterbar och meningsfull situation.
Konklusion
De fem kategorierna; att känna sig lämnad, acceptans, missnöje, oro och ovisshet kan alla vara upplevelser som påverkar patientens sammanlagda upplevelse av att vänta på akutmottagningen. Som sjuksköterskan gäller det att både förstå de upplevelser patienten kan ha, men också patientens behov. Patienten behöver erhålla adekvat information om väntetid och vad som händer runt omkring. Tillgodoses behovet utav information hos patienten, kan det leda till att patienten får en mer positiv upplevelse av sin väntan och sitt besök på akutmottagningen. Behovet att bli sedd och att få kontakt med sjukvårdspersonalen var väsentligt för patienten, eftersom känslan av att vara bortglömd och ett objekt annars kunde drabba patienter. Sjuksköterskan behöver besitta kunskaper i hur patienter kan känna och uppleva det att vänta. Kunskaper gällande mötet och integrerandet med patienten samt hur
22 sjuksköterskan kan förhöja patienternas känsla av sammanhang och att kunna hantera sin situation, kan vara viktig för sjuksköterskan att bära med sig.
Förslag på framtida forskning skulle till exempel kunna vara att byta perspektiv till ett anhörigperspektiv eller sjuksköterskeperspektiv. Görs det, kanske det framkommer andra upplevelser som kan verka som ett komplement till att förstå och möta patienten ytterligare.
Byte av miljö för väntan, hade också varit intressant att undersöka, upplevelsen av att vänta är kanske annourlunda ut beroende på vilken miljö den väntande befinner sig i.
23
REFERENSER
*Consedine, J., Smith, R,. Hill, K., Weiland, T., Gannon, J., & Behm, C,. et al. (2010). Older peoples’ experience of accessing emergency care. Australasian Emergency Nursing Journal, (2010), 13, 61-69.
Ekwall, A,. Gerdtz, M,. & Manias, E,. (2007). The influence of patient acuity on satisfaction with emergency care: perspectives of family, friends and carers.
Friberg, F,. (2012). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten.
Lund: Studentlitteratur AB.
*Fry, M,. Thompson, J., & Chan, A., ( ). Patients regularly leaves emergency departments before medical assessment: A study of did not wait patients, medical profile and outcome characteristics. Australian Emergency Nursing Journal. Vol. 6, No. 2.
*Goodacre, S., & Webster, A., (2003). Who wait longest and who leaves without being seen?. Emergency Medicine Journal. 2005; 22. 93-96.
Gordon, J,. Sheppard, A, L., & Anaf, S., (2009). The patient experience in the emergency department: A systematic synthesis of qualitative reseach.
*Göransson, K,. & von Rosen, A,. (2009). Patient experience of the triage encounter in a Swedish emergency department. International emergency nursing, 18, 36-40.
*Karadag Arli, S., Aslan Eti, F., & Pursa, S,. (2009). Patient complaints in the emergency department. Emergency nurses association,
*Larsson Kihlgren, A., Nilsson, M., Skovdahl, K., Palmblad, B., & Wimo, A., (2003). Older patients awaiting emergency department treatment. Scand J Caring Sci; 2004; 18; 169-176.
24
*Lee, G,. Endacott, R., Flett, K., & Bushell, R., (2005). Characteristics of patients who did not wait for emergency treatment in the emergency department: A follow up survey. Accident and emergency nursing, (2006), 14. 56-62.
Läkartidningen. (2008), 4.
*Möller, M., Fridlund, B., & Göransson, K., (2009). Patients’ conceptions of the triage encounter at the emergency department. Scand J Caring Sci; 2010; 24; 746-754.
*Nanda, U., Chanaud, C., Nelson, M., Zhu, X., Bajema, R., & Jansen, H,B ., (2011). Impact of visual art on patient behavior in the emergency department room. The Journal of
emergency medicine, vol. 43 no. 1, 172-181.
Olsson, H,. & Sörensen, S,. (2011). Forskningsprocessen. Stockholm : Liber AB.
*Paavilainen, E., Salminen-Tuomaala, M., Kurikka, S., & Paussu, P., (2008). Experience of counseling in the emergency department during the waiting period: importance of family participation. Journal of clinical nursing. 18, 2217-2224.
*Richardson, S., Casey, M., & Hider, P., (2007). Following the patient journey: Older persons’ experiences of emergency department and discharge. Accident and emergency nursing. (2007), 15. 134-140.
*Smith, K, A., Schonberg, A, M., Fischer, J., Pallin, J, D., Block, D, S., & Forrow, L., et al.
(2009). Emergency department experiences of acutely symptomatic patients with terminal illness and their family caregivers. Journal of pain and symptom management. Vol. 39 No. 6 June 2010.
Socialstyrelsen, Hälso- sjukvårdsrapport. (2009).
Socialstyrelsen, Hälso- sjukvårdsrapport. (2011).
25 Socialstyrelsen, Slutrapport. (2011).
Thompson, A, D., Yarnold, R, P., Williams, R, D., & Adams, L, S,. (1995). Effects on actual waiting time, perceived waiting time, information delivery and Expressive quality on patient satisfaction in the Emergency department. Ann Emerg Med, Dec 1996;28:657-665.
*Wellstood , K., Wilson, K., & Eytes, J., (2005). “Unless you went in with your head under your arm”: Patient perceptions of emergency room visits. Social science and Medicine, 61 (2005), 2363-2373.
Wikström, J,. (2006). Akutsjukvård : handläggning av patienter med akut sjukdom eller skada. Lund: Studentlitteratur AB.
Bilaga 1
Sökschema för datorbaserad litteratursökning
Datum Databas Sökord och boolesk operator (and, or, not)
Begränsningar Typ av sökning (tex. fritext, ab- stract, nyckelord, MESH-term)
Antal träffar
Motiv till exklusion av artiklar
Utvalda artiklar
16/11 Science Direct Patient* Complaints, Emergency Department*
Satisfaction (AND)
Peer reviewed, Nursing- Health, 2000-2010, English language.
Abstract 6 st Svarade ej mot
syftet.
Patient complaints in the emergency department.
16/11
Psycinfo Patient* Emergency Experience on waiting Waiting room*(AND)
Adult, Peer reviewed, Human, English language, 2000-2010.
Abstract 1 st “Following the
Patient journey: Older persons’ experiences of emergency
department treatments and discharge”
11/9 Cinahl Patient* Experience* Triage encounter (AND)
Published date 2000- 2010, peer reviewed, English language, human
Abstract 1 st “Patient experience of
the triage encounter in a Swedish emergency department”
11/9
PubMed Patient*, Experience*, Triage, Waiting, triage encounter
Published date 2002- 2012, humans, English language.
Abstract 2 st Ena svarade ej
mot syftet
”Patients’ conceptions of the triage encounter at the emergency department”.
16/11 Science Direct Patient* Waiting, Triage encounter, Waiting room*
2002-2012, Nursing and health, peer reviewed, English language.
Abstract 1 st “Patient regularly
leaves the emergency departments before medical assessments”
16/11 Psycinfo Patient* experience* on waiting, Emergency, Waiting room*
2000-2010, English language, human, Adult, peer reviewed,
Abstract 1 st “Unless you went in
with your head under your arm”
16/11
Science Direct Patient*, Waiting, Emergency department*
Treatment, leave
2000-2010, nursing and health, peer reviewed, English language,
Abstract 2 st Har den ena
artikeln sen tidigare sökning
”Characteristics of patients who did not wait for treatment”
16/11
Psycinfo Patient* Experience* On waiting, Emergency, Hospital*
2000-2010, enligh language, human, adult, peer reviewed.
Abstract 4 st En artikel är redan inkluderad och de övriga två svarade
”Experiences of counseling in the emergency
ej mot syftet. department during waiting time period.
Datum Databas Sökord och boolesk operator (and, or, not)
Begränsningar Typ av sökning (tex. Fritext, abstract,
nyckelord, MESH- term).
Antal träffar
Motiv till exklusion av artiklar
Utvalda artiklar
17/11
Cinahl Patient* Waiting, Waiting time, time*, emergency department* Triage, Hospital*
2000-2010, peer reviewed, English language, human
Abstract 10 st Övriga artiklar svarade ej mot syftet
”Who waits longest in the emergency department and who leaves without being seen”
17/11
PubMed Patient*, Waiting, Emergency department, Waiting room*
2000-2010, peer reviewed, English language, human
Abstract 4 st Övriga artiklar
svarade ej mot syftet
“Impact of visual art on patient behavior in the emergency department waiting rooms”
17/11
Science direct Patient*, Waiting, Emergency department*, Hospital*
2000-2010, peer reviewed, English language, human
Abstract 2 st Övriga artiklar
svarade ej mot syftet
“Older patients awaiting emergency department treatment”
17/11 Science Direct Patient*, Experience*, Waiting, Emergency department*,
2000-2010, peer reviewed, English language, human
Abstract 3 st Övrriga artiklar
svarade ej mot syftet
“Older people’
experience of accessing emergency care”
18/11 Science Direct Patient*, Emergency department*, Waiting,
2000-2010, peer reviewed, English language, human
Abstract 7 st Övriga artiklar
svarade ej mot syftet
“Emergency departments experiences of acutely symptomatic patient..”
Bilaga 2
Artikelöversikt
Författare Land År
Titel Syfte Urval
Datainsamlingsmetod
Genomförande Analys
Resultat Kvalitet
Katarina Göransson
& Anette von Rosen.
Sverige.
2009.
”Patient experience of the triage encounter in a Swedish emergency department”
Att identifiera patientens upplevelse av triagen
En enkät användes som datainsamlingsmetod och inklusionskriterier;
över 18 år, triagenivå 3- 5 och svenskspråkig, erhöll 146 deltagare.
Descripted methods Majoriteten utav deltagarna upplevde att de blev triagerade direkt efter ankomst till akutmottagningen, men att de fick begränsad information angående väntetiderna
Medel.
Senay Karadag Arli, Fatma Aslan Eti &
Sevim Pursa.
Turkiet.
2009.
Patient complaints in the emergency department”
Att fastställa patienters klagomål på akutmottagnin gen.
Enkäter utformades för att undersöka syftet.
För urval hade de inklusionskriterier; över 16 år, grundskola som minimumutbildning, befann sig på akutmottagningen i minst två timmar samt ej några psykiska åkommor relaterade till besöket.
Analyserna gjordes med hjälp utav Unistat 5.1 programmet samt X2 test.
De patienter som skattade sig som ”väldigt sjuka” var inte alls nöjda med akutmottagningen.
Det vanligaste klagomålet var att sängarna var obekväma samt att det var gardiner runt.
Medel.
Författare Land År
Titel Syfte Urval
Datainsamlingsmetod
Genomförande Analys
Resultat Kvalitet
Katie Wellstood, Kathi Wilson &
John Eytes.Canad a
“unless you went in with your head under your arm”
Undersöka patienters uppfattning kring deras senaste besök på
akutmottagnin gen
Semi-strukturerade intervjuer gjordes. Två områden valdes randomiserat ut, inbjudningar till att deltaga skickades därefter ut till ett antal hushåll
NVIVO programmet användes för analys.
Resultatet visade att de flesta deltagarna beskrev sitt senaste besök i negativa termer, de relaterades ofta till interaktioner som skett på akutmottagningen.
Hög.
Upali Nanda, Cheryl Chanaud, Michael Nelson, Xiu Zhu, Robyn Bajema &
Ben H.
Jansen.
USA. 2011.
“Impact of visual art on patient behavior in the emergency department waiting room”
Att analysera vilka effekter konst mm. har på patientens beteende i akutmottagnin gens väntrum
Pre och post interventions observationer utav patienterna.
Ett systematiskt beteende observations verktyg utvecklades för analys utav observationerna samt ANOVA test.
Det blev en markant minskning i oväsen, rastlöst beteende samt
”titta på folk” efter interventionen.
Hög.
Geraldine Lee, Ruth Endacott, Karen Flett
& Rosie Bushell.
Australien.
2005.
”Characteristic s of patient who did not wait for treatment in the emergency department”
Att underöka de
karaktärsdag till de som ej väntade på akutmottagnin gen samt beskriva patienters uppfattning av
Två stegs design användes för
datainsamling. Steg 1 var insamling utav information från triagen och steg 2 var en enkät.
Statistisk analys användes Studien visade att majoriteten av de som ej väntade är män, att de har trigaeprioritet 4-5 och att de väntade i snitt 130 minuter
Hög.
sitt senaste besök.
Författare Land År
Titel Syfte Urval
Datainsamlingsmetod
Genomförande Analys
Resultat Kvalitet
S.Goodacre
& A.
Webster.
Storbritanni en. 2003.
Who waits longest in the emergency department and who leaves without being seen?
Att undersöka vilka
patientdrag som stod i relation till förlängda väntetider samt i relation till en ökad risk för att lämna akutmottagnin gen.
Analys utav
rutininsamlad data på ett sjukhus i
Storbritannien. Från den insamlingen valdes sedan patienter ut som ej hade väntat på akutmottagningen för analys
SPSS för Windows version 10. Resulatet visade att troligast är den en yngre man, med låg prioritet som ej inkommit med ambulans och som kommer till akutmottagningen då det är som längst väntetid, som väljer att lämna akutmottagningen.
Medel.
Malin Möller, Bengt Fridlund &
Katarina Göransson.
Sverige.
2010.
“patients’
conceptions of the triage encounter at the emergency department”
Att beskriva patienters uppfattning av triagen på akutmottagnin gen.
Insamlling utav data gjordes med intervjuer.
Fenomenologisk metod och analys (dahlgren och Fallsberg)
Resultatet visade att patienter kan uppfatta triagen på olika sätt till exempel; osäker, logisk, humanistisk, ger information mm.
Hög
Eija Paavilainen, Mari Salminen- Tuomaala, Sirpa Kurikka &
Paula Paussu.
Finland.
2008.
“Experiences of counseling in the emergency department during the waiting time period”
Att beskriva patienters upplevelse av rådgivning, speciellt angående information från
sjuksköteskor uder
väntetiden
Data insamlades med hjälp utav enkäter.
Statistisk analys, Kruskal-Walli test samt Mann- Whitney U test.
Resultatet visade att det var viktigt för 75 % av deltagarna att ha en famlijemedlem med sig till akutmottagningen. Nästan alla deltagare var nöjda med rådgivningen.
Medel.
