Vilken tanke finns bakom pla-ceringen av en nyanländ elev i en ordinarie klass?

Vilken tanke finns bakom pla- ceringen av en nyanländ elev i en ordinarie klass?

–

Södertörns högskola | Lärarutbildning mot yngre åldrar, 210 hp Examensarbete 15 hp | Utbildningsvetenskap avancerad nivå, 30 hp | vårterminen 2011

Av: Salwa Al-Nakkash Shahwan Handledare: Niklas Norén

Abstract

This thesis is a case studie of a newly arrived student placed in a regular class in a P-9 school in a suburb south of Stockholm. The purpose of this study is to investigate how the class teacher for the regular class and the Swedish as a second language teacher are working with this student. The research questions are:

• What are the basic ideas behind the placement of newly arrived students in regular classes with no previous language skills?

• How is the language development for the newly arrived student according to the teacher of the selected class?

• What methods and materials are used by the teacher in her teaching to benefit the new- ly arrived student’s language development?

The purpose of my study has been to investigate the teachers and the headmaster’s perspec- tive on how the integration of newly arrived students into the regular class can be done and the decisions context for the placement of newly arrived students into the regular class. The study is based on interviews with two teachers and the school headmaster. Results of the study show that the principal of the selected school has a vision for the integration of newly arrived students into the regular class, which means that this particular school has a different way of working than other schools in the area where the newly arrived are placed into a prep- aration class before being integrated into the ordinary class. The class teacher believes that the headmaster’s vision of direct placement into ordinary classes is good for integration. In this vision the newly arrived student receives knowledge related to the context and task during class. The teacher in “Swedish as a second language” does not believe that the headmasters vision is good for the newly arrived students, she believes that it is better if they get separate schooling in Swedish before being integrated into ordinary classes. The overall conclusion after having collected my results and studied previous research is that the work with newly arrived students at the school looks different from what the School Board calls for. The se- lected school for my study has no clear guidelines on how the work with the newly arrived students in regular classes should be attended. This is sought by the class teacher and that there is a need for such guidelines to give these students an equivalent schooling

Keywords: Newly arrived students, ordinary class Nyckelord: nyanländbarn, ordinarie klassen

Title: Which thought is behind the placement of a newly arrived student in a regular class?

A qualitative study of how a newly arrived student without knowledge of Swe- dish are received in a regular class

Period: Spring term 2011

Author: Salwa AL-Nakkash Shahwan Tutor: Niklas Norén

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

1.2 Syfte och frågeställningar ... 3

1.3 Begreppsdefinitioner ... 3

1.3.1 Nyanlända elever... 3

1.3.2 Modersmål ... 3

1.3.3 Studiehandledning ... 4

2 Tidigare forskning ... 5

2.1 Styrdokument ... 6

3 Teoretisk ram för analysen ... 8

3.1 Kommunikation, samspel och lärarrollen ... 8

3.2 Andraspråksinlärning och teorier om interimsspråket ... 9

4 Material och metod ... 11

4.1 Val av metod för insamling av data ... 11

4.1.2 Fallstudie ... 11

4.1.3 Intervjuer ... 12

4.1.4 Observationer ... 12

4.1.5 Val av skola och klass ... 13

4.1.6 Etiska aspekter ... 14

4.2 Metod för dataanalys ... 15

5 Analys och resultat ... 16

5.1 Det som framkom i intervjuerna ... 16

5.2 Det som framkom i klassrumsobservationerna ... 21

5.2.1 Observation av undervisningen i den ordinarie klassen ... 21

5.2.2 Observation av undervisning i svenska som andraspråks ... 24

6 Avslutning ... 27

6.1 Sammanfattning och slutsatser... 27

6.1.1 Vilka är grundtankarna bakom placeringen av nyanlända elever i ordinarie klasser utan tidigare språkkunskaper? ... 27

6.1.2 Hur ser språkutvecklingen ut för en nyanländ elev enligt läraren för vald klass? ... 28

6.1.3 Vilka metoder och vilket material använder läraren sig av i sin undervisning för att gynna nyanlända elevers språkutveckling? ... 28

6.2 Studiens pedagogiska konsekvenser ... 30

Käll- och litteraturförteckning ... 32

1 Inledning

I dagens grundskola finns det nyanlända elever som har blivit eller blir placerade i ordinarie klassrum utan att ha fått introduktion i svenska språket. De nyanlända eleverna har olika skol- bakgrunder, vissa har gedigna skolkunskaper medan andra har splittrad eller ingen skolgång alls (Skolverket 2008). I skolans värld kan det bli mer besvärligt att kommunicera och göra sig förstådd av andra i omgivningen när språket inte finns där. Språket är ett redskap för att få förståelse för olika begrepp och för att kunna uppnå kunskaper. Enligt skolans uppdrag ska varje elev ges tillfälle att samtala, läsa och skriva för att utveckla sina möjligheter till att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga (Lärarens handbok, 2007). För- utom det så skall undervisningen anpassas efter elevers bakgrund, förförståelse samt förut- sättningar (Lpo 94). Frågan är om skolan följer de uppsatta regelverk och det uppdrag de fått?

1.1 Bakgrund till studien

Forskningen är ganska begränsad kring det specifika ämnet som ska undersökas och det finns därför anledning att studera fenomenet och skapa förståelse kring bakomliggande tankar om placeringen av nyanlända elever i det ordinarie klassrummet i praktiken.

På skolverkets hemsida publiceras olika rapporter och artiklar om brister i undervisningen för nyanlända elever och hur stora brister det finns i mottagandet av nyanlända elever samt hur viktigt det är att utgå ifrån vad nyanlända elever kan.

Dessa rapporter och artiklar är resultat av de olika granskningar som skolinspektionen gjort på ett flertal skolor runtom i landet. Nyanlända elever presterar sämre och går ut grundskolan utan att ha uppnått de kunskapsmål som är uppsatta för eleverna. Enligt rapporterna är pro- blemet att lärare fokuserar på elevernas brister i svenska språket istället för att ta vara på de kunskaper och erfarenheter eleverna har med sig från hemlandet.

Läroplanen för svenska som andraspråk säger:

Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra. Genom språ- ket blir kunskap synlig och hanterbar. Utbildningen i Svenska som andraspråk syftar till att elever med annat modersmål än svenska skall tillägna sig en så- dan språkbehärskning att de med fullt utbyte kan tillgodogöra sig utbildningen i andra ämnen och kan ingå i kamratgemenskapen och i det svenska samhället (Skolverket 2005/06, s. 34).

För att skolorna ska lyckas ge nyanlända elever funktionell undervisning är det viktigt att ta reda på vilka kunskaper eleverna har och anpassa undervisningen utifrån varje elevs särskilda behov och förutsättningar. Den undersökta skolans mål med att placera nyanlända barn direkt i den ordinarie klassen är att skapa en direkt integration och tillhörighet till en klass, där den nyanlände eleven ska känna tillhörighet och trygghet. Det finns inga riktlinjer för genomfö- randet av undervisningen i den ordinarie klassen där det finns nyanlända elever. Det är dock skolans uppgift att se till så att de nyanlända eleverna får undervisning i de ämnen och kurser de har rätt till samt anpassa undervisningen för elever med annat modersmål än svenska. Även undervisning på elevens modersmål skall ges i alla ämnen för att stimulera och ta vara på ele- vens tidigare kunskaper i syfte att uppnå bättre resultat för ökad förståelse och ökad kunskap (Skolverket 2008, Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever, s.12).

I rapporterna från skolinspektionen påpekas lärares kompetens, att vara lärare för nyanlända elever innebär att ha öppet sinne för hur olika kulturers syn på lärarrollen och undervisning är.

Det ställer krav på lärarens planering och metoder som hjälper nyanlända elever att förvärva kunskaper i olika ämnen parallellt med språkinlärningen. Undervisningen ska kunna skapa förutsättningar till naturlig kommunikation mellan lärare och elev. Språket är ett viktigt verk- tyg för att de ska kunna kommunicera med varandra och göra sig förstådda. Ju mer barn, oav- sett bakgrund, deltar i olika samtalssituationer desto mer lär de sig hur man ska använda språ- ket i förhållande till den pågående situationen. Meningsskapandet sker när det talas om ett ämne som ligger nära elevens intresse exempelvis film, bild eller böcker. På så vis börjar det livslånga lärande genom att ingå i olika samtalssituationer. I dessa situationer använder ele- verna sina olika sinnen så som lyssna, tala och gestalta för att uttrycka sig aktivt i ett samtal.

Undervisningsrådet på skolverket, Luisella G. Hammar anser att skolorna borde se över ut- bildningen av nyanlända elever, eftersom dessa elever lär sig både ett nytt språk och nya kun- skaper. Skolorna bör placera eleverna så snart som möjligt i den ordinarie undervisningen efter en kort introduktion i svenska språket. Det är lärarens ansvar att utforma individuella utvecklingsplaner för dessa elever samt ha tydliga mål för hur en bra och anpassad undervis- ning ska bedrivas (Skolverket 2009).

Den forskning som finns är kring nyanlända elever som placeras i förberedelseklasser men inget om nyanlända elever som placeras direkt i den ordinarie klassen utan tidigare språkkun- skaper i svenska.

1.2 Syfte och frågeställningar

Detta examensarbete är en fallstudie på en nyanländ elev som placerats i en ordinarie klass i en F-9 skola i en förort söder om Stockholm. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur en klasslärare för den ordinarie klassen och hur svenska som andraspråksläraren – förkortas (SVA) – arbetar med denna elev. Frågeställningarna är:

• Vilka är grundtankarna som kan finnas bakom placeringen av den nyanlända eleven utan svenska språkkunskaper i en ordinarie klass?

• Hur ser språkutvecklingen ut för den nyanlända eleven enligt klassläraren för den val- da klassen?

• Vilka metoder och vilket material använder klassläraren och SVA-läraren sig av i sin undervisning för att gynna den nyanlända elevens språkutveckling?

1.3 Begreppsdefinitioner

1.3.1 Nyanlända elever

Skolverkets definition av nyanlända barn lyder enligt följande:

Elever som har anlänt till Sverige nära eller under sin skoltid. Dessa elever har ett eller flera andra språk än svenska som modersmål och saknar kunskap i det svenska språket. Nyanlända elever är i behov av extra stöd samt introduktion för att komma vidare in i undervisningen utan att uppleva stora svårigheter (Skolver- ket 2008, s. 6).

1.3.2 Modersmål

Elever som har andra språk än svenska som umgängesspråk i hemmet ska ha rätt till under- visning på sitt modersmål inom skolans ram. Vidare går det att läsa i rapporten från myndig- heten för skolutveckling att modersmålsundervisningen ger stöd för primär socialisation samt att den kan bidra till en utveckling av många språk i ett samhälle (Myndigheten för skolut- veckling, 2003, s. 53).

1.3.3 Studiehandledning

Studiehandledningen syftar till att stödja undervisningen i olika ämnen och till att stimulera utveckling av svenska språket. Studiehandledning är också viktig under elevens första tid i den ordinarie klassen. Målsättningen är att eleven genom studiehandledning ska få kunskaper i olika ämnen, lära sig ord och begrepp på två språk, lära sig studieteknik samt utveckla både sitt modersmål och svenskan (Skolverket 2008, s. 12).

2 Tidigare forskning

Hösten 2009 gjorde sociologen Nihad Bunar en sammanställning över forskning kring nyan- lända elevers lärande vilket resulterade i en rapport Nyanlända och lärande där det bland an- nat framkom hur mottagandet av dessa elever går till och hur möjligheten att komma ikapp i studierna ser ut. I denna rapport skriver Nihad Bunar (2010) om hur det ska gå till för att ny- anlända elever inte ska tappa allt för mycket av sina ämneskunskaper. Det handlar t.ex. om att ge nyanlända elever studiehandledning på deras modersmål för att göra det lättare att följa undervisning i ett ämne.

Handledningen på modersmålet gör att motivationen för språkinlärningen och viljan att fort- sätta studera fungerar som plattform för den förståelse av omvärlden som utvecklas genom skolans olika ämnen. I samma rapport tas det upp om bristen av riktlinjer för hur lärarna på den svenska skolan ska undervisa nyanlända elever och hur samarbetet mellan förberedelse- och ordinarie klasser kan se olika ut (Vetenskapsrådet 6:2010, s. 5-47).

Eva Jönsson(2007) projektledare på Skolverket för rapporten "Förslag till nationella mål och riktlinjer för nyanlända elever" skriver att ny anlända elever ska så snabbt som möjligt delta i den ordinarie klassen genom att få ett anpassat stöd på plats. Studiehandledningen på mo- dersmålet exempelvis, är en del av det stödet som de nyanlända eleverna har rätt till för att få stöd i deras lärande i skolämnen som många skolor inte kan erbjuda. Eva Jönsson (2007) på- pekar att en del av skolorna erbjuder nyanlända elever undervisning i särskilda grupper så kallade ”förberedelseklasser” där det erbjuds en trygg miljö och en anpassad undervisning i svenska språket. Jönsson menar att nackdelen med denna gruppering är att eleverna fastnar i denna undervisningsform och får svårt att gå vidare till en ordinarie klass där lärarna i ordina- rie klasser har svårt att ge samma stöd som det getts i förberedelseklassen.

Eva Jönsson (2007) fortsätter med att det finns ett stort engagemang hos lärare och rektorer ute på skolorna men det är ingen lätt uppgift att placera nyanlända elever i den ordinarie klas- sen utan stödåtgärder för att stödja klassläraren i sin undervisning för att ge en likvärdig un- dervisning till alla elever (ibid. s. 5-7).

I rapporten Att läsa och skriva – en kunskapsöversikt baserad på forskning och dokumenterad erfarenhet belyses vikten av lärarens roll i arbetet med nyanlända elever. Professorn i utbild- ningsvetenskap Caroline Liberg (2003) skriver i rapporten om vikten av kommunikation sins- emellan för att skapa en mening i olika situationer och för att göra sig förstådd och förstå

andra. Lärare ska skapa sammanhang där meningsskapandet formas på olika sätt genom ex- empelvis samtal, litteratur, dans och rörelse. På så vis lär sig eleven att använda sina sinnen för sin språkliga utveckling genom att lyssna, läsa och känna. Barn som integreras i språkliga miljöer har stora möjligheter att förstå och påverka sin egen situation för språkutveckling (Myndigheten för skolutveckling 2003, s. 14ff.)

I samma rapport betonar professorn i tvåspråkighet, Kenneth Hyltenstam (2003) vikten för behovet av professionella lärare i ämnet svenska som andraspråk och påpekar de skillnader som finns i undervisning av svenska som modersmål och svenska som andraspråk. Kenneth Hyltenstam (2003) menar att lärare i ämnet svenska som förstaspråk undervisar i ämnet ut- ifrån de erfarenheter de har av undervisningen från sin egen skoltid. Lärare i ämnet svenska som andraspråk har däremot oftast inga sådana erfarenheter att utgå ifrån i undervisningen utan de undervisar i ämnet utifrån den utbildning och kunskap om vad ämnet innebär som de förvärvat genom utbildning. Kenneth Hyltenstam (2003) skriver att en lärare i ämnet svenska som andraspråk får i sin utbildning tillägna sig kunskaper om andraspråkinlärning och kun- skaper för bedömning av enskilda elevens språkutveckling. Utifrån detta kan läraren planera och genomföra sin undervisning för att stötta eleven i sin språkutveckling (Myndigheten för skolutveckling 2003, s. 49ff).

2.1 Styrdokument

I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), går det att läsa om hur undervisningen skall anpassas efter varje elevs förutsättningar och be- hov. Undervisningen skall vara individanpassad för att varje elev skall kunna lära och prestera efter egen förmåga. Skolan skall även verka förberedande för varje elev inför det liv som vän- tar utanför skolan så att eleven klarar sig väl i livet och i samhället. I Lpo 94 framhålls vikten av att skolan ger eleverna möjligheter att se olika övergripande perspektiv och sammanhang i skolan. Lärarna ska på ett medvetet sätt föra en diskussion med arbetslaget om vad som är viktig kunskap och vilka metoder som kan vara gynnsamma för utvecklingen av god kunskap.

Detta för att eleverna skall få adekvata och värdefulla kunskaper. Läraren skall även se till att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer samt få en varierande undervisning. I Lpo 94 skrivs även att samarbetet, mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas, detta

för att utöka varje elevs mångsidiga utveckling om lärande, till sist ett citat ur Lpo 94 som direkt rör undervisning:

Läraren skall organisera och genomföra arbetet så att eleven;

- får möjligheter till att ämnesfördjupning, överblick och sammanhang och - får möjlighet att arbeta ämnesövergripande (Lpo 94, s. 12ff).

Både i kursplanen för svenska och svenska som andraspråk framhålls vikten av att undervis- ningen skall inrikta sig på elevernas språkutveckling så att både skrift- och talspråket utveck- las och att eleverna lär sig att anpassa sitt språk beroende på situation. I kursplanerna står det att det svenska språket är grundläggande för skolarbetet och att kommunikation och samarbe- te med andra sker genom språket.

Eleverna skall stimuleras till eget skapande och kunskapssökande. I ämnet svenska är skönlit- teratur ett viktigt ämne och samtidigt ett medel för att förstå omvärlden där eleverna med hjälp av litteraturen kommer åt det nära och vardagliga i livet (Kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk, årskurs 3).

3 Teoretisk ram för analysen

3.1 Kommunikation, samspel och lärarrollen

Roger Säljö (2000) är professor i pedagogik skriver i sin bok Lärande i praktiken, att i det sociokulturella perspektivet anses det att den viktigaste lärmiljön är den vardagliga interaktio- nen och det naturliga samspelet. I varje situation där interaktion sker finns möjligheten att ta emot och överföra kunskaper. Dessa interaktionssituationer formar barn till sociokulturella individer. Genom att ingå i olika sociala sammanhang via kommunikation eller i gemensam- ma aktiviteter med andra så lär sig barnen språkliga färdigheter (Roger Säljö 2000). Att lära innebär att skaffa sig förmågor och färdigheter menar Säljö (2000), det vill säga använda de fysiska och mentala resurser som vår sociala omgivning erbjuder för att prestera i en viss situ- ation.

Även Curt Andersson (2000) skriver i sin bok Kunskapssyn och lärande i samhälle och ar- betsliv, att den sociala miljön har stor betydelse för fortsatt utveckling hos en individ, han menar att det är ett omedvetet lärande som sker i form av social interaktion och genom kom- munikation med varandra som kunskap förvärvas genom språket. Kunskap nås genom att lä- raren skapar varierande inlärningssituationer och aktiviteter. Lärandet är en pågående process som kan framstå som antingen planerad och därmed medveten eller omedveten för individen ifråga (Curt Andersson, 2000, s. 83ff).

Douglas Newton(2003) är forskare i pedagogik vid Newcastle University där han forskade om förståelsens natur och vilken betydelse den har för att kunskap ska bli verklighet. Newton (2003) skriver i sin bok Undervisa för förståelse, att förståelsen är beviset för lärandets kvali- tet och är utgångspunkten för eleverna att kunna uppnå det tänkta målet samt skapa ett värde- fullt och hållbart lärande genom hela livet. I sin forskning har han även studerat hur tidsbrist har stor inverkan på om eleverna förstår eller inte förstår uppgifterna i skolan. Newton (2003) skriver att: ”Trots att viljan och strategierna finns kan förståelsen nämligen vara något som offras i ett tidigt skede på grund av fullspäckade kursplaner, stor arbetsbelastning eller, vilket egentligen är samma sak, tidsbrist.” (Douglas Newton, 2003 s. 245).

Tid och vad som prioriteras kunskapsmässigt är något som Newton (2003) lägger vikt vid. I den vanliga klassen, med en lärare som inte hinner med alla elever samt har svårt att tillgodo- se alla elevers lärande, kan det blir svårt för vissa elever att behålla intresset för lärandet.

Newton framhåller att ”vissa elever korrigerar inte sitt lärande när de borde göra det eftersom de inte vet när deras lärande går åt fel håll”. Newton (2003) påpekar att faktakunskaper och förståelse går hand i hand. Förståelse uppnås enligt Newton (2003) genom att läraren för dis- kussioner med eleverna och lockar fram deras tidigare kunskaper i undervisningen där elever- na finner samband med det specifika undervisningsämnet och de tidigare erfarenheterna. Ele- verna ska inte nöja sig enbart med faktakunskaper och inte arbeta för förståelse, för förståelse är lärdom som skapar samband mellan faktakunskaper och tidigare erfarenheter. Memorerade faktakunskaper är inte av värde om eleven inte förstår dem och är inte en motsats till förståel- se utan dessa är beroende av varandra. För att sammanfatta detta säger han: ”Det finns nämli- gen inga samband utan saker som kan ställas i samband med varandra” (Douglas Newton, 2003 s. 244ff).

Andraspråksforskaren Pauline Gibbons (2009) skriver, i sin bok Stärk språket stärk lärandet, att läraren har stor roll i hur samspelet mellan elev och lärare ser ut vilket har stor betydelse för inlärningen. En lärare som skapar sammanhang, kan främja elevernas kunskapsmässiga, verbala och självständiga utvecklingen genom att fokusera på undervisnings innehållet och hur språket används. Läraren ska vara medveten om hur exempelvis grupparbetet ska läggas upp där samtalen som uppstår är av betydelse för elevens språkutveckling. Gibbons (2009) använder begreppet ”stöttning” som innebär att läraren genom stöttning vägleder eleverna mot nya färdigheter och ny förståelse. Stöttning är hjälp mot mer självständigt arbete som läraren ger eleverna. (Pauline Gibbons 2009, s.29-30 ).

3.2 Andraspråksinlärning och teorier om interimsspråket

Abrahamsson och Bergman (2008) skriver i boken Tankarna springer före om sättet att ” ta reda på vad andraspråksinlärare kan är att utgå från interimsspråksteorin och beskriva deras inlärarspråk”. Flerspråkiga barn ses som ”aktiva konstruktörer av det språk de håller på att lära sig”. Interimsspråket är ett inlärarspråk som andraspråksinlärare utvecklar genom att både medvetet och omedvetet skapa egna regler och egna hypoteser om det nya språket. Det är vanligt att andraspråksinlärare förenklar och skapar nya ord och växlar ofta mellan att använ- da korrekt grammatik, generalisera och göra egna förklaringar. När andraspråksinlärare försö- ker kommunicera i en situation kan den välja att ta språkliga risker eller att hålla sig till det som den redan kan. I det förstnämnda är risken större att språket blir mindre korrekt och som

lärare är det viktigt att vara medveten om detta. Läraren ska betrakta språkbehärskning som en process där målet för andraspråkseleven är att interimsspråket till slut ska vara så likt det nya språket som möjligt (Abrahamsson och Bergman2008, s. 20).

4 Material och metod

I detta kapitel kommer jag att redogöra för de metoder jag använt mig av för att samla in min empiri. Jag kommer att kommentera urvalet samt beskriva genomförandet av intervjuerna och observationerna.

När barn med ett annat modersmål ska påbörja sin läs- och skrivutveckling har de olika förut- sättningar att lära sig. Caroline Liberg (2003) påpekar i rapporten Att läsa och skriva vikten av att pedagogen skaffar sig kunskaper om andraspråksinlärning, flerspråkighet, kulturella skillnader och att ta reda på var barnet befinner sig i sin andraspråksutveckling och läsutveck- ling på modersmålet.

Barn som redan kan läsa och skriva på modersmålet har lättare att lära sig läsa och skriva på svenska än de barn som inte tidigare kommit i kontakt med skriftspråket. Barn som inte har mött läs- och skriftspråket behöver förberedas mycket mer genom samtal och arbete med tex- ter innan läsinlärningen påbörjas. Betydelsen av förförståelsen när det gäller läs- och skrivin- lärningen för andraspråkselever är central, eftersom det underlättar för andraspråkselever att lära sig läsa och skriva med texter som de förstår och redan känner till vilket gör det extra viktigt att utgå från barnets egna erfarenhter(Myndigheten för skolutvecklingen 2003, s. 29ff).

4.1 Val av metod för insamling av data

Min studie grundar sig på en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervju- er och strukturerade observationer.

Stukát (2005) beskriver att det kvalitativa synsättet har sin bakgrund i den humanistiska ve- tenskapen. Om forskaren väljer denna metod ska forskaren tolka och förstå de resultat som träder fram. Undersökningens syfte är att redogöra genom intervjuer för den utvald klasslära- re, SVA-lärare och skolans rektor samt observationer i klassrummet, om den uppfattning och de erfarenheter som uppkommer vid placeringen av en nyanländ elev i den ordinarie klassen.

4.1.2 Fallstudie

För att finna svar på min frågeställning, fann jag att det mest relevanta alternativet för under- sökningen är att utföra en fallstudie. Enligt Patel & Davidson (2003) är en fallstudie utföran- det av en undersökning på en mindre och begränsad grupp. Det kan handla om studerandet av

en individ, en grupp individer eller en situation. Kan också vara på sådant sätt att man stude- rar ett specifikt område, exempelvis en händelse, en person eller en process. Vid användandet av denna metod utgår forskaren ifrån ett helhetsperspektiv och försöker få information som täcker helheten. Metoden ger viktiga och användbara kunskaper kring den pedagogiska verk- samheten och kan användas för att få fram djupare kunskaper om en viss situation och hur de involverade tolkar denna situation (ibid. s. 54).

Anledningen till jag valde att använda mig av en fallstudie beror på att jag vill följa en speci- fik skola som har ett arbetssätt gällande nyanlända elever som skiljer sig från de fall och ex- empel som finns i de rapporter och tidigare forskning som jag tidigare nämnt, exempelvis Nihad Bunars rapport om Nyanlända och Lärande. Nackdelen med det resultat jag har fått fram kan leda till, enligt Stukát (2005), att forskaren hittar olika uppfattningar eller sätt att tänka hos informanterna som ingår i studien och de ger heller inga möjligheter till generalise- ringar. Däremot kan forskaren beskriva sin studie i förhållande till liknande situationer genom att ge genomgripande information kring studien. Då kan andra forskare i viss mån göra jämfö- relser med sina egna skolor (Stukát 2005, s. 30ff).

4.1.3 Intervjuer

Enligt Stukàt (2005) finns det många sätt att utföra forskningsintervjuer på, beroende på vilket utrymme som ges till informanter och vad för slags frågor man vill ha svar på. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med semistrukturerad eller halvstrukturerade intervjuer. I en semi- strukturerad intervju används öppna frågor till skillnad från en strukturerad intervju med för- bestämda frågor. Frågorna ska ställas på sådant sätt att intervjupersonen får möjlighet att ge ett detaljerad och djupgående svar (Stukát 2005, s. 37ff ). Mina frågeställningar utgick ifrån tre olika frågeområden med möjligheten till att ställa följdfrågor för att få för undersökningen så täckande svar som möjligt.

4.1.4 Observationer

Observationsmetoden lämpar sig bäst när man vill betrakta vad människor faktiskt gör, ge- nom att titta, lyssna och registrera. Observationer sker endast på individers beteende och säger inget om tankar eller känslor, vilket en intervju eller enkät kan göra. Observationer är ett sätt att verkligen se vad som sker i praktiken och kan därför fungera som komplement till inter-

vjuer samt enkäter (Stukát 2005, s. 49-53). Observationerna genomfördes under en vecka där jag följde två specifika lärare och en nyanländ elev under deras skoldagar.

Jag använde icke-deltagande observation för att undersöka hur lärarna lade upp undervisning- en. Som icke-deltagande observatör deltar man inte i den aktuella processen, utan befinner sig utanför (Patel & Davidson, 2003, s. 95ff).

4.1.5 Val av skola och klass

Skolan som blev vald för att ingå i min undersökning ligger i en förort söder om Stockholm.

Anledningen till att den blev vald är att den är en av några skolor i Stockholm som placerar nyanlända elever direkt i det ordinarie klassrummet. Skolan är en F-9 skola med ca 400 elever och har hög invandrartäthet. I den valda klassen är det totalt 23 elever och mer än hälften har annat modersmål än svenska däribland några elever som har koncentrationssvårigheter, läs–

och skrivsvårigheter.

Efter att jag har fått ett samtycke från den valda skolans rektor för deltagandet i mitt forsk- ningsarbete kontaktade jag de berörda lärarna och bad dem att själva komma med förslag om tid och plats för intervjuerna. De valda lärarna för undersökningen är läraren för den ordinarie klassen där den nyanlända eleven vistas och SVA-läraren som ger svenska som andraspråk- sundervisning samt skolans rektor. Alla intervjuerna utfördes på lärarnas arbetsplats, vilket är en fördel då informanterna oftast känner en trygghet i den egna miljön. Enligt Stukát (2005) så ska intervjun med informanten ske där den känner sig trygg och bekant med miljön, och i mitt fall var det i skolan och i lärarnas klassrum. De intervjuade har delgivits att det är enbart jag som genomför undersökningen som kommer att ha tillgång till deras namn. Jag har tyd- liggjort att de transkriberade intervjuerna kan visas för andra och att i de fall det görs kommer intervjuerna att visas anonymt. Vidare informerades lärarna om rektorns samtycke.

Jag har tidigare gjort min verksamhetsförlagda utbildning förkortas vfu på den aktuella skolan för min undersökning. Valet av klassen där det vistades nyanlända elever grundade sig i den rekommendationen av min tidigare utbildningshandledare.

Den etablerade kontakten med lärarna som arbetar i det specifika arbetslaget för årskurs f-3 är en fördel. Det underlättar för den som blir intervjuad att prata obehindrat vilket kan betyda att intervjupersonen ger djupare och ärligare svar. Nackdelen med att känna intervjupersonerna kan vara att intervjun blir mer likt ett samtal på grund av sättet att kommunicera och att en del

av informationen lämnas osagt. Det blev extra noga med att få det osagda sagt för att få kom- pletta svaren för mina intervjufrågor.

4.1.6 Etiska aspekter

Inför studien har hänsyn tagits till de forskningsetiska principerna som formulerats inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsfältet som där har fastställt fyra huvudkrav:

• Informationskravet handlar om att de som ska intervjuas informeras om studiens syfte.

Det de bidrar med och att deras deltagande är frivilligt och att de när som helst kan avbryta sitt deltagande. Jag skrev ett informationsbrev till de berörda informanterna för att uppfylla informationskravet och informationen gick även ut till den berörda klassens föräldrar genom det veckobrevet som skickas med barnen varje vecka. Jag upplyste även informanterna att de när som helst kan avbryta sitt deltagande.

• Samtyckeskravet innebär att den som deltar har rätt att själv bestämma över sin med- verkan i undersökningen. Jag besökte den valda skolan för min undersökning och frå- gade de berörda lärarna och rektorn om de ville delta i min undersökning. Efter sam- tycket från både skolans rektor och de berörda lärarna bokades tider för intervju. Med tanke på att den nyanlända eleven inte behärskade svenska och bristen på modersmåls lärare gjordes ingen intervju med eleven.

• Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter om informanterna behandlas med försik- tighet, ingen ska kunnas kännas igen av någon utomstående. Jag meddelade att jag som intervjuare har tystnadsplikt och att allt material behandlas säkert. Utöver det så ska inget i uppsatsen kunna kopplas till en enskild deltagare.

Rektorn har dock gett sitt medgivande att lämna ut kontaktinformation i de fall hand- ledaren eller examinatorn skulle behöva det för verifiering.

• Nyttjandekravet innebär att de insamlade material endast får användas för forsknings- ändamål. Kravet kommer att uppfyllas genom att de inspelade intervjuerna enbart an- vänds i denna studie och sedan raderas efter undersöknings slut (Vetenskapsrådet 2002, s. 6-14).

4.2 Metod för dataanalys

Jag har i min analys använt den hermeneutiska spiralen, där forskaren går från helheten till delarna för att sedan gå tillbaka till helheten igen. Inom hermeneutiken är delarna beroende av helheten som bedöms ge möjligheter till djupare förståelse (Patell & Davidsson 2003, s. 28- 31). Bearbetningen av materialet påbörjades efter att jag intervjuat mina tre informanter och observerat två av de. Intervjuerna transkriberades och observationsanteckningarna skrevs rent.

Materialet användes sedan för att besvara de uppsatta frågeställningarna.

Enligt hermeneutiken sker vår förståelse av olika fenomen utifrån vår egen förförståelse. För- förståelsen bedöms vara nödvändig för att kunna forma en förståelse för tolkandet av det in- samlade materialet (Patell & Davidsson 2003, s. 30).

5 Analys och resultat

I detta kapitel är utgångspunkterna syftet och frågeställningen som synliggör rektorns för vald skola i min undersökning och de två valda lärarens arbetssätt samt de arbetsmetoder som an- vänds i undervisningen. Empirin som samlades in genom intervjuer och observationer kom- mer att analyseras, tolkas och kopplas till teorier och tidigare forskning.

För att underlätta för läsaren kommer resultatet att presenteras i olika teman:

• Det som framkom i intervjuerna med klassläraren, SVA-läraren och skolans rektor,

• Det som framkom i klassrumsobservationerna i den ordinarie klassen och svenska som andra språkundervisning.

5.1 Det som framkom i intervjuerna

Den valda skolan för min undersökning har ingen officiell förberedelseklass eller mottag- ningsklass för nyanlända elever än, utan de nyanlända eleverna introduceras för respektive ordinarie klass från första skoldagen. Det som har framkommit under intervjun med den be- rörda skolans rektor är att nyanlända elevers föräldrar själva söker upp skolan och söker skol- plats för deras barn. Då bestäms ett första möte, ett mottagningsmöte där skolans skolsköters- ka, SVA- lärare, tolk och föräldrarna till den nyanlända eleven träffas. Syftet med mötet är att skolpersonalen ska får höra elevens bakgrund, historien bakom hur de har kommit till Sveri- ge, om eleven har varit med om traumatiska upplevelser och om eleven har gått i skolan i hemlandet.

Under samma möte lämnar skolpersonalen som är med på mötet över en presentation om hur skolan fungerar, vilka regler som gäller exempelvis att skolan erbjuder frukost och lunch gra- tis och att eleven har rätt till stödundervisning, med mera. Därefter gör mötesdeltagande skol- personal som har varit med på mottagningsmötet en bedömning av den information som framkommit under mötet och beslut fattas om klassplacering. Skolan har även ett faddersy- stem där en eller flera elever kan stötta den nyanlända eleven. Har faddern samma språk så är det en fördel för att underlätta kommunikationen i början mellan eleverna. Faddrarna kan vara antingen från hemklassen eller från en annan klass på skolan.

Skolans rektor har arbetat som skolledare i ca 13 år och har arbetat på den aktuella skolan för vald undersökning i tre år. Rektorn tycker att arbetet i en mångkulturell skola är att ”jobba ute

i världen”. Rektorns tanke och mål med att placera nyanlända elever direkt i ordinarie klass är att eleverna ska in i skolsammanhanget och bli en del av verksamheten. Rektorn tror inte på isolering i små grupper utan tror på att nyanlända elever ska vara inskrivna i ordinarie klass och få träffa SVA- lärare varje dag, en till två timmar eller en till två dagar per vecka beroen- de på behovet. Rektorn påpekar också att det finns önskemål från vissa klasslärare som vill ha modersmålslärare för att förklara vissa rutiner. Rektorns vision är att den nyanlända eleven ska plockas ut så lite som möjligt från ordinarie klassen. Rektorn säger att det inte har funnits behov av att ha förberedelseklass då det måste finnas ett visst antal elever för att skapa en sådan klass och hon tror på det arbetet som görs ute i de ordinarie klasserna och SVA-lärarens insatser med de nyanlända eleverna.

Ur det sociokulturella perspektivet anses det att den viktigaste lärmiljön är de vardagliga in- teraktioner och de naturliga samspelen (Säljö 2000). Rektorns mål med att placera nyanlända elever i den ordinarie klassen där det bjuds på flera interaktionssituationer som ger möjlighe- ter till att ta emot och överföra kunskaper eleverna mellan. Detta kan jag relatera till det Säljö (2000) menar med att i en social interaktion lär sig eleverna de olika sociala regler för exem- pelvis hur en lek kan gå till (Roger Säljö 2000). Även Curt Andersson(2000) påpekar att den sociala miljön har stor betydelse för fortsatt utveckling hos en individ, där det sker ett omed- vetet lärande som sker i form av social interaktion (Curt Andersson 2000).

Den intervjuade klassläraren som är specialpedagog och har arbetat på skolan i ca 12 år, tyck- er att de nyanlända eleverna inte ska vara några okända elever för övriga barn i skolan utan att de ska ingå i ordinarie klasser. Meningen är att dessa elever ska få en trygg start och känna tillhörighet och få en social träning genom att lära känna de andra eleverna i den ordinarie klassen.

SVA-läraren som har sin lärarexamen från ett annat land, har läst 60hp i Sverige för behörig- het i svenska som andraspråk. Efter att ha arbetat 10 år med nyanlända elever som moders- målslärare har SVA-läraren en annan åsikt. SVA-lärarens åsikt är att den nyanlända eleven mår bättre av att starta i en mindre grupp där den får intensiv språkundervisning i svenska.

Därefter får eleven vartefter tillbringa mera tid i ordinarie klassen. Hon säger att- ”inlärningen av svenska är det viktigaste att prioritera den första tiden och det sociala kommer in ändå för hur ska den nyanlända eleven handskas med en situation om den inte kan kommunicera”.

SVA-läraren menar att i en mindre grupp får den nyanlända eleven tryggheten och tillhörig- het, där får eleven lära sig hur skolan fungerar i det nya landet. SVA-läraren fortsätter med att

i mindre grupp kan undervisningen anpassas efter den nyanlända elevens behov och arbeta i den takt som undervisningsnivån kräver, eleven kan ställa frågor i den mindre gruppen vilket kan vara mer besvärligt i en stor klass då eleven kan skämmas att fråga för att inte bli förlöjli- gad eller missförstådd. Eva Jönsson(2007) påpekar att en del skolor erbjuder nyanlända elever undervisning i förberedelseklass där det erbjuds en trygg miljö och en anpassad undervisning i svenska språket. Jönssons åsikt kring undervisningsformen är att det finns nackdelar med denna gruppering, vilken är att eleverna fastnar i denna undervisningsform och får svårt att slussas till ordinarie klassen. Anledningen är att klassläraren i den ordinarie klassen inte har samma möjlighet att ge samma stöd som dessa elever fick i den mindre undervisningsgruppen (Ibid.).

Vad gäller arbetsmetoder för språkutvecklingen tycker klassläraren att det material som just hennes årskurs ett arbetar med passar den nyanlända eleven i den mån eleven får hjälp med att förstå innehållet. Klassläraren nämnde Bornholmsmodellen som är en av de arbetssätt som de använder på skolan. Att ge den nyanlända den hjälp som behövs, kräver tillgång till en extra person och tid ibland. Det påpekas att den nyanlända eleven inte får den studiehandledning på modersmålet som den har rätt till på grund av bristen på modersmålslärare inom det språk som den nyanlända eleven talar.

Klassläraren antydde att ”det vore drömmen om man fick ha en modersmålslärare med i klas- sen i början för att förklara för den nyanlända eleven målet med de arbetsuppgifter som klas- sen arbetar med ”. Klassläraren berättar vidare att modersmålslärare är till stor hjälp i början av integreringen av de nyanlända eleverna i den ordinarie klassen. I den ordinarie klassen får dessa elever lära sig direkt kontakt med verkligheten. Att få dessa situationer förklarade på en annan lektion kan leda till att eleven glömmer bort vad saken gällde. Klassläraren nämner en situation då läraren var tvungen att förklara vad en idrottsdag är och vad den nyanlända eleven ska göra under denna dag. Då fick klassläraren ta hjälp av en annan elev som talade samma språk som den nyanlända eleven i klassen för att förklara vad idrottsdag var.

Den valda skolan för undersökningen har många flerspråkliga lärare som kan ge hjälp på mo- dersmålet på plats, men det finns vissa språk som skolan måste boka en tolk för initialt. Den valda skolan försöker använda tolktjänsten till mer viktiga möten exempelvis utvecklingssam- tal. Klassläraren påpekade att skolans rektor har lovat tillgång till modersmålsstöd men det är inte alltid lätt att få fram modersmålslärare för vissa språk i tid, så än så länge får klassläraren göra det bästa av de situationer som läraren ställs inför. Klassläraren påpekade att den nyan-

lända eleven har ett otroligt intresse för att lära sig språket och är målmedveten, vilket mani- festerar sig i att språket hos den nyanlände eleven på kort tid har utvecklats. Detta kan bero på att den nyanlända eleven är duktig och har skolvanor från hemlandet som visar sig på elevens lärande.

Studiehandledningens roll som hjälp för de nyanlända eleverna underlättar integrationsproces- sen i svenska skolan. Lärare som kan både modersmålet och svenska kan förklara allt som är nytt för eleven, såsom ordbetydelse, läxor, lek, rättigheter och skyldigheter som gäller i den svenska skolan, med mera. Enligt Eva Jönsson (2007) är studiehandledningen på modersmålet en del av det stöd som nyanlända elever har rätt till för att få stöd i deras lärande i de olika skolämnena. Men det är många skolor som inte kan erbjuda studiehandledning på modersmå- let och anledningarna är många, där ibland tillgängligheten till modersmålslärare för vissa språk (Ibid.).

Det framkom under intervjun med klassläraren att det inte finns uppsatta möten mellan klass- läraren och SVA-läraren för att diskutera arbetet med språkutvecklingen för den nyanlända eleven. Klassläraren stämmer av med SVA-läraren om språkutvecklingen när de möts på kaf- ferasten ”vi pratar under våra kaffepauser för att ha koll på läget och om det är något som vi ska arbeta parallellt med i ett visst ämne gällande den nyanlända elevens lärande”. Enligt klassläraren är deras arbetslagsmöten på de tider då SVA-läraren har lektioner med andra ele- ver och det har inte funnits möjligheter till att skapa tider för att diskutera enskilda elever på det viset.

Klassläraren har kännedom om SVA-lärarens språkarbete med den specifika nyanlända ele- ven i dennes klass. SVA-läraren arbetar intensivt med språkutvecklingen som klasslärarna stämmer av och ger varandra tips om material för fortsatt språkutveckling. Exempelvis an- vänder SVA-läraren bilder och text som passar ämnet NO, som den ordinarie klassen arbetar med för tillfället. Förutom det så använder både SVA-läraren och klassläraren datorer för att ge den nyanlända eleven möjligheter till att få höra hur orden uttalas och skrivs på svenska.

Caroline Liberg(2003) belyser vikten av lärarens roll i arbetet med nyanlända elever, vikten av att kommunicera med varandra för att skapa mening i olika situationer . Läraren skapar sammanhang där meningsskapandet formas på olika sätt genom samtal, litteratur och rörelse.

På så vis lär sig eleven att använda sina olika sinnen genom att gestalta, känna, lyssna och läsa. Elever som integreras i språkliga miljöer har stora möjligheter att förstå och påverka sin

egen språkutveckling situation (Caroline Liberg, Att läsa och skriv, i Myndigheten för skolut- vecklingen 2003).

Det material som används i den valda ordinarie klassen för undersökningen av läs- och skrivinlärningen, tycker klassläraren passar den nyanlända eleven. Klassläraren använder basmetoderna för läs- och skrivinlärning exempelvis bild och ord, eftersom klassen har en del elever med läs- och skrivsvårigheter. Klassläraren tillägger att ”jag talar extra tydligt och tänker på hur jag ska prata när, jag ger information eller instruktioner vilket man inte tänker på om man har en homogen svensk klass, detta borde man tänka på oavsett men just i mitt fall är tydlighet extra viktigt för alla i just denna klass”. På tal om mål att uppnå och hur resultat ser ut för alla elever i klassen inklusive den nyanlända eleven så uttryckte klassläraren sig så här ”att dessa barn kommer att uppnå sina mål det är jag säker på och även den nyanlända eleven kommer att uppnå sina mål vad det gäller läs- och skrivutveckling för eleven är en stark person som har nått ganska långt i sin läs- och skrivutveckling”. Det är viktigt att skapa sammanhang i undervisningen där man ser till att språk och kunskapsutveckling hänger ihop och att arbetet med språkutveckling ingår i alla undervisningsämnen i syfte att skapa mening och förståelse hos alla elever i klassen. Både klassläraren och SVA-läraren efterlyser ett mer organiserat samarbete med varandra, att det ska finnas tydliga riktlinjer i skolan för hur arbe- tet med nyanlända elever i ordinarie klassen ska gå i och med att flera nyanlända elever blir placerade i ordinarie klasser. Enligt klassläraren ska dessa riktlinjer omfatta arbetet i den or- dinarie klassen och undervisningen. De två lärarna menar att i de ordinarie klassrummen sker mer än bara språkutveckling. Klassläraren berättar att SVA-läraren har det övergripande an- svaret för nyanlända elevers språkutveckling. Sociologen Nihad Bunar (2010) påpekade i hans rapport där det tas upp att det finns inga riktlinjer för hur lärarna på den svenska skolan ska undervisa nyanlända elever eller hur samarbetet mellan förberedelse- och ordinarie klasser kan se olika ut (Nihad Bunar, Nyanlända och lärande, Vetenskapsrådet 6:2010, s. 5-47).

Sammanfattningsvis så är den valda skolans tänk inte så nytt men ändå annorlunda för motta- gandet av nyanlända elever som inte har kunskaper i ämnet svenska och placeringen i den ordinarie klassen. Tanken är god men det finns en del brister i det nya tänket exempelvis sam- arbetet mellan de olika ansvariga för undervisningen av den nyanlända eleven.

5.2 Det som framkom i klassrumsobservationerna

Klassrumsobservationerna gick ut på att jag ville se hur undervisningen gick till med tanke på att det finns en nyanländ elev i klassen som inte behärskar det svenska språket. Jag observera- de klassen i samband med undervisningen både i den ordinarie klassen och i svenska som andraspråksundervisningen. Jag valde att sitta längst bak i klassrummet för att vara så diskret som möjligt och för att få överblick över hela klassen när jag genomförde observationerna.

Det jag observerade var hur läraren genomförde sin undervisning och hur den specifika nyan- lända eleven i fråga fungerade i undervisningen och med andra elever. I svenska som andra- språksundervisningen satt jag nära läraren och de två nyanlända eleverna, klassrummet är ett litet rum där läraren ger intensiv språkundervisningen för de fem nyanlända eleverna på sko- lan. Jag antecknade händelserna som uppstod i bägge klassrummen på ett block och observa- tionerna pågick så länge lektionen pågick, 30-40 minuter per tillfälle.

Klassrumsobservationerna följdes av samtal med klassläraren och SVA-läraren där de förkla- rade syftet med de metoder som användes under lektionens gång och de olika undervisnings- situationerna.

5.2.1 Observation av undervisningen i den ordinarie klassen

Det undervisningstillfälle som jag observerade arbetade hela klassen med läs- och skrivträ- ningsmetoder, där eleverna fick ett häfte med veckans bokstav. Eleverna fick varsitt bok- stavshäfte som förklarades snabbt av läraren som sedan lät eleverna arbeta på egen hand. An- ledningen var att klassläraren skulle plocka ut en elev i taget för att ändra elevernas inlogg- nings koder på skolansdatorer. Detta är en säkerhets åtgärd som skolan har och det ska ske med jämna mellanrum. Tillbaka till observationen så uppmärksammade jag att den nyanlända eleven hade kommit in i arbetsrutinen med bokstavshäftet och visste vad som skulle göras.

Arbetsmomentet gick ut på att eleverna ska träna handstilsmotoriken genom att upprepa skrivningen av den valda bokstaven, rita och läsa.

Klassläraren belyste i intervjun vikten av att arbeta konkret, att i klassrummet uppstår olika kommunikations tillfällen där den nyanlända eleven får möjligheter till att ingå i socialt sam- spel där den utvecklar både det språkliga och sociala färdigheter. Språket förvärvas genom att höra det talade språket, läsa och samtala om de uppgifter och instruktioner som ges i den or-

dinarie klassen. Den nyanlända eleven får ta del av dessa kunskaper, vilket generellt underlät- tar lärandet av det nya språket än att enbart läsa svenska.

Bokstavshäftet bestod av flera sidor där den valda bokstaven upprepas i form av att skriva av bokstaven på flera rader, ord och bilder där eleven ska dra ett sträck mellan dem, etc. Den nyanlända eleven hade inga svårigheter med att utföra uppgiften men när det kom till läs- stycket då tog det stopp. Uppgiften gick ut på att eleven ska läsa texten och stryka under de ord som började på den valda bokstaven, uppgiften innehöll en instruktion där den nyanlända eleven inte förstod på grund av språket. Den nyanlända eleven tittade på eleven som satt bredvid men fick ingen hjälp, då räckte den nyanlända eleven upp handen för att få hjälp.

Klassläraren är upptagen med en annan elev och för att kalla på lärarens uppmärksamhet gick den nyanlända eleven fram till läraren och drog henne i tröjärmen. Klassläraren ber eleven att vänta vilket gjorde den nyanlända eleven blev lite frustrerad. Jag såg hur den nyanlända ele- ven ändrade sitt ansiktsuttryck från leende till lite allvarligare. Men klassläraren bad den ny- anlända eleven att gå och sätta sig på sin plats, vilket eleven gjorde och väntade och väntade.

Det syntes hur eleven suckade och satte händerna under hakan. Men den nyanlända eleven lös upp när klassläraren kom och förklarade hur uppgiften skulle utföras. Det jag kunde höra av hur den nyanlända eleven talade svenska så var språket väldigt enkelt men med stöd av klass- läraren som fyllde i de meningarna eleven sa för att den ska höra hur meningarna ska sägas korrekt. Klassläraren stöttade den nyanlända eleven i sin språkutveckling vilket Pauline Gib- bon (2009) påpekar att det är en vägledning för eleven mot nya färdigheter och ny förståelse.

Stöttning är hjälpen mot mer självständigt arbete som läraren ger eleverna. Läraren har stor roll i hur samspelet ser ut mellan elev och läraren vilket har stor betydelse för inlärningen. Det är läraren som skapar sammanhang, kan främja elevernas kunskapsmässiga, verbala och själv- ständiga utveckling genom att fokusera på hur språket används (Ibid.).

Efter lektionens slut talade jag med klassläraren om situationen som uppstod när den nyan- lända eleven ville ha hjälp med bokstavshäftet och svaret löd så här: klassläraren tycker att det är svårt att tillgodose alla elevers individuella behov och speciellt elever som anländer till klassen när som helst under terminen. Det finns inte tillräckligt med resurser, den nyanlända eleven är inte ensam med att inte kunna lösa uppgiften för det finns också andra elever i klas- sen som inte har kommit långt med sin läs- och skrivutveckling. Förutom det har hälften av eleverna i klassen en annan etnicitet än svensk. Tid och vad som prioriteras kunskapsmässigt är något som Newton (2003) lägger vikt vid. I den vanliga klassen med en lärare som inte

hinner med alla elever samt har svårt att tillgodose alla elevers lärande, kan det blir svårt för vissa elever att behålla intresset för lärandet.

Vad det gäller den nyanlända eleven så är just denna elev väldigt duktig och har lätt med att läsa och skriva. Men det är inte allt, den nyanlända eleven kan läsa för mig ur en bok på svenska väldigt bra men förstår inte innehållet och det beror på att eleven har orden men kan inte koppla ihop dem i textsammanhang. Det är ett arbete som kräver enorm tid och tillgång till modersmålslärare som kan förklara på hemspråket så den nyanlända eleven kan koppla samman ord och textinnehåll och därmed uppnå förståelse. Förståelsen är viktig för att ut- veckla ett korrekt språk.

Vid ett annat observationstillfälle var de i halv grupp och hade besök från en grupp som gick i den andra ettan. Klassläraren står beredd med ett antal kort i handen och eleverna var väldigt nyfikna på det läraren höll i handen vilket ledde till många frågor, men klassläraren ville först att alla elever skulle sätta sig först för att förklara. Klassläraren förklarade att uppgiften gick ut på att skapa en berättelse av det de ser på kortet och gav exempel på hur det ska gå till. Lä- raren förklarade långsamt, muntligt och med gester exempelvis hur man såg ut om en person var fundersam, eller gick raskt fram. Läraren skrev på tavlan att berättelsen ska ha en handling med en början, en mitt och ett slut. Efter genomgången delades eleverna upp två och två där läraren bestämde vilka elever som ska jobba ihop.

Lärarens mål med uppdelningen var att eleverna ska lära känna varandra och kunna samarbe- ta. Den nyanlända eleven och en annan elev började kommunicera med varandra, klassläraren gick fram och förklarade än en gång vad dessa två elever ska titta efter på kortet som de fick och uppmuntrade de ledtrådar som eleverna kom med. Jag kunde se hur den nyanlända eleven ansträngde sig och upprepade nästan varje ord som den andra eleven sa under deras samtal om berättelsens innehåll. Den nyanlända eleven sa ibland nej, det jag kunde se är att även om orden fattades så ville eleven ha med egna förslag till berättelsen. När den nyanlända eleven och medarbetare satt på sina platser och presenterade sin berättelse kunde jag se hur båda ele- verna samarbetade med att berätta. Den nyanlända sa ett ord och medarbetaren sa hela me- ningen. Dessa elever fick applåder precis som alla andra som redovisade sina berättelser. Sät- tet att använda de orden som den nyanlända eleven gjorde under redovisningen kan jag relate- ra till det Abrahamsson säger om interimsspråksteorin. Med det menas att flerspråkiga barn ses som ”aktiva konstruktörer av det språk de håller på att lära sig”. Detta är precis vad den nyanlända eleven försöker göra genom att inlärarspråket för andraspråksinlärare utvecklas att

förenkla och skapa nya ord och växlar ofta mellan att använda korrekt grammatik, generalise- ra och göra egna förklaringar. När den nyanlända eleven försöker kommunicera i en situation kan den välja mellan att ta språkliga risker eller att hålla sig till det som den redan kan. I det förstnämnda är risken större att språket blir mindre korrekt och som lärare är det viktigt att vara medveten om detta. Läraren ska betrakta språkbehärskning som en process där målet för andraspråkseleven är att interimsspråket till slut ska vara så likt det nya språket som möjligt (Abrahamsson och Bergman2008, s. 20). Klassläraren fanns vid sidan av och genom att stötta båda eleverna i att utföra arbetsuppgiften genom kroppsrörelse och mimik.

Efter lektionens slut kommenterade klassläraren uppgiften med ”- att i dessa interaktioner lär sig den nyanlända eleven hur samarbetet går till och använder alla ord som eleven kan och lär sig de sociala reglerna i tur tagningen”. Dessa undervisningstillfällen stärker alla elevers självförtroende och förutsättningar för att tillägna sig kunskaper inte minst den nyanlända eleven genom att producera och presentera en uppgift. Uppgiften är inte lätt för elever som inte behärskar svenska språket vilket gör att jag som klasslärare ska skapa flera undervis- ningstillfällen där alla elever får träna kommunikation och samarbete med andra i en trevlig och trygg miljö som främjar språkutvecklingen.

Sammanfattningsvis kan den ordinarie undervisningen i helklass erbjuda många kommunika- tionstillfällen där den nyanlända eleven ingår för det mesta. Att genom dessa interaktioner lära den nyanlända eleven hur språket ska användas med hjälp av jämnåriga elever och stött- ning från klassläraren. Nackdelen är att det saknas stöd från modersmålslärare för att ge en likvärdig undervisning där den ny anlända eleven får det kompletta stödet.

5.2.2 Observation av undervisning i svenska som andraspråks

Elever som inte har svenska som modersmål ska enligt Lpo 94 få undervisning i svenska efter deras kunskaper i språket. Undervisningen på svenska som andra språk ska vara anpassad för den nyanlända eleven där det koncentreras på att ge den språkliga basen som underlättar att eleven kan delta i den ordinarie undervisningen (Lpo 94). I det observationstillfälle där jag observerade den nyanlända eleven, arbetade SVA-läraren med bild och text. I det lilla klass- rummet som användes av SVA-läraren för att undervisa, satt två nyanlända elever och uppre- pade det läraren läste ur en bok. Texter som beskrev bilden innehöll exempelvis meningarna som ”i skogen finns det många träd”, ”killarna jagade hunden” etc.. SVA-läraren går igenom

bilden och säger ”ett träd- många träd, i skogen finns det många träd”, läraren pekar på bil- den och tittar på eleverna för att försäkra sig om att de hänger med. De två nyanlända eleverna nickar med huvudet och upprepar det läraren säger. När SVA-läraren ska förklara ordet jaga efter så sa läraren ”springa efter någon, springa efter hunden och pekade på bilden”, då små- log de två eleverna som gest att de begrep det SVA-läraren sa. Lektionen pågick i ca 35 minu- ter och en av de två eleverna talade samma modermål som SVA-läraren, detta underlättade förståelsen av texten. När de två eleverna turades om att läsa ur samma bok högt tappade den ena eleven intresset och tittade bort och började nynna. SVA-läraren såg det och klappade eleven på axeln för att återfå elevens uppmärksamhet. Förståelse uppnås enligt Douglas New- ton (2003) genom att läraren för diskussioner med eleverna och lockar fram deras tidigare kunskaper i undervisningen där eleverna finner samband med det specifika undervisningsäm- net och tidigare erfarenheter. Eleverna ska få förståelse och inte nöja sig enbart med faktakun- skaper, de ska skapa samband mellan faktakunskaper och tidigare erfarenheter och det är vad SVA-läraren arbetar med intensivt.

Efter lektionens slut förklarade SVA-läraren beteendet med den nyanlända eleven som tittade bort och började nynna, att eleven upplevde säkerligen undervisningsmomentet som svårt att förstå. En annan orsak kan vara att SVA-läraren inte talar samma modersmål för att ge direkt studiehandledning som den andra nyanlända eleven får i samband med undervisningstillfälle.

SVA-läraren påpekade att man inte får glömma att undervisningstillfället är intensivt med endast två elever som får all uppmärksamhet vilket gör dem trötta. Det är många ord och ut- tryck som de två nyanlända eleverna får höra. SVA-läraren anser att intensiv språkundervis- ning är en förutsättning för att tillgodose de nyanlända elevernas ordförrådsutveckling för att kunna delta i och förstå undervisningen i sin ordinarie klass. Ny text, nya ord och nya sociala regler ger redskap som kan användas i andra undervisningsämnen, dessa redskap kommer att ligga till grunden för deras språk- och ämnesutvecklingen. SVA-läraren tillade att undervis- ningen inte ser alltid ut på det visset, att det arbetas en hel del med datorer där eleverna får höra hur olika ord uttalas, skrivs och får se bilder.

SVA-läraren som även kan tala fem andraspråk kunde ge direkt språkhandledning på moder- målet till en de två nyanlända elever. Detta kan jag relatera till det Nihad Bunar (2010) bely- ser vikten av att ge nyanlända elever studiehandledning på deras modersmål. Detta kan under- lätta inlärningen och uppföljningen av undervisningen som hjälper eleven att förstå och skapa förståelse i samband med ämnesundervisning. Enligt Bunar (2010) ger handledningen den

nyanlända eleven motivation för språkinlärning och viljan att fortsätta studera fungerar som en plattform för förståelsen av omvärlden. Men många skolor kan inte erbjuda den handled- ning på modersmålet. Orsaken kan vara att det inte finns tillräckligt många utbildade mo- dersmålslärare för vissa språk som gör att exempelvis den valda skolan för min undersökning inte kan erbjuda det stödet.

Sammanfattningen av denna observation är att arbetet med svenska som andraspråksunder- visning är intensivt och även här saknas stödet från modersmålslärare för den nyanlända ele- ven. De arbetsmetoder som SVA-läraren arbetar med är bildböcker och text, läraren nämnde även att eleverna får arbeta med datorer.

6 Avslutning

6.1 Sammanfattning och slutsatser

Det som har framkommit i min studie gäller specifikt för den valda skolan i min undersök- ning. Resultatet visade:

• Att få tillträde till skolans sociala sammanhang och kommunikation med andra elever och lärare på skolan är viktiga för den nyanlända eleven som genom interaktion med sin omgivning lär sig språket.

• Att skolan saknar riktlinjer för hur arbetet med den nyanlända eleven i den ordinarie klassen ska gå till.

• Att tid och resurser påverkar lärarens arbete med att tillgodo se alla elevers lärande, specifikt den nyanlända eleven.

6.1.1 Vilka är grundtankarna som kan finnas bakom placeringen av den nyanlända eleven utan svenska språkkunskaper i en ordinarie klass?

Skolans miljö, det vill säga att få vistas i den ordinarie klass och inte bli placerad i en mindre grupp där bara läraren talar svenska spelar roll för nyanländas språkutveckling. Detta arbets- sätt är positivt för de nyanlända elevers språkutveckling enligt det som framkom i intervjun med skolans rektor och klassläraren. Enligt informanterna är det viktigt att de nyanlända ele- verna blir en del av skolan och ingå i de språkliga sammanhangen. Att placera en nyanländ elev i den ordinarie klassen betyder mycket för språkutveckling och det är genom att inklude- ras i den vardagliga skolundervisningen.

Problemet är att den valda klassläraren för undersökningen saknar utbildning i Svenska som andraspråk men genom erfarenheten av att ha arbetat i några år med elever som har annan bakgrund än svensk, hittat ett fungerande arbetsätt. I takt med att flera nyanlända elever place- ras i den ordinarie klassen, tycker klassläraren att det behövs mer än ett arbetsätt. Det behövs riktlinjer för hur klassläraren ska gå tillväga med dessa elever, för att undervisningen i den ordinarie klassen sker bara på svenska.

6.1.2 Hur ser språkutvecklingen ut för den nyanlända eleven enligt klassläraren för den valda klassen?

Den nyanlända eleven är enligt den intervjuade klassläraren en duktig och motiverad elev.

Eleven har kommit in i skolans rutiner och det visar sig att eleven har studievana från hem- landet. Problemet som läraren påpekade under intervjun är att den nyanlända eleven saknar studiehandledning på modersmålet. Det kan ibland ställa till problem enligt klassläraren, för skulle det finnas en modersmålslärare som jag kunde prata med för att förklara exempelvis hur läxan ska göras eller att om två dagar har vi idrottsdag.

Under kapitlet tidigare forskning där jag presenterade olika rapporter som redovisade att stu- diehandledning på modersmålet gynnar elevernas språkutveckling, är det en rättighet som nyanlända elever har, men det är inte alla skolor som kan erbjuda det. Klassläraren har blivit lovad att få tolkhjälp vid viktiga möten som exempelvis utvecklingssamtal.

I intervjun med skolans rektor påpekades att skolan har många lärare som talar flera språk.

Dessa lärare kan ge stöd på elevernas modermål och att skolan arbetar för att alla nyanlända elever ska få det stöd som behövs på modermålet. Men enligt klassläraren som har hand om den nyanlända eleven får inte eleven den hjälp som behövs på modersmålet.

6.1.3 Vilka metoder och vilket material använder klassläraren och SVA-lärare sig av i sin undervisning för att gynna den nyanlända elevens

språkutveckling?

I den ordinarie klassen använder klassläraren samma material för alla elever i klassen inklusi- ve för den nyanlända eleven när det gäller läs- och skrivutveckling. Som det framkom under intervjun med klassläraren att en del elever inte har nått långt med läs och skrivutveckling på grund av olika läs- och skrivsvårigheter. Därför tycker klassläraren att det material som denna årskurs ett använder är väldigt passande för elever som håller på att lära sig svenska. Dessut- om tycker klassläraren att det språk som används när det ska ges instruktioner för arbetsupp- gifter är tydligt. Klassläraren undviker svåra ord och krångliga formuleringar.

Under mina observationer såg jag hur klassläraren pratade, såg till att upprepa instruktioner och att eleverna förstod vad som ska göras. Jag ska tillägga att klassläraren var extra tydlig med den nyanlända eleven, genom att titta på eleven för att fånga elevens uppmärksamhet samt med kroppsspråket såg läraren till att eleven förstod vad som skall göras under lektionen.

Men klassläraren tycker att när språket saknas, undrar läraren ibland om den nyanlända eleven verkligen förstår allt som sker i klassen. Detta väcker mina funderingar över det skolans rek-

tor berättade i intervjun om att den nyanlända eleven ska få stöd i den ordinarie klassen. Jag har konstaterat att den valda skolan för min undersökning har en väldigt engagerad klasslärare och SVA-lärare som arbetar med att ge den nyanlända eleven det stöd och språkstöd som krävs. Men det finns ett problem det är att det saknas tydliga riktlinjer och planering för hur undervisningen av nyanlända elever.

6.2 Studiens pedagogiska konsekvenser

När jag började med min undersökning om hur den nyanlända eleven placeras i den ordinarie klassen gick till och hur klassläraren arbetade, hade jag ingen aning om hur det såg ut i verk- ligheten. Det fanns inte heller tillräckligt med tidigare forskning kring det valda ämnet. Men det fanns en hel del forskning kring nyanlända elever i förberedelseklasser och att det finns en rapport som innehöll allmänna råd för utbildning av nyanlända elever som skolorna ska ta del av.

Enligt den valda skolans rektor för min undersökning arbetar lärarna på skolan utifrån gällan- de styrdokument Lpo 94 och svenska som andraspråk, dessutom har skolan egna utarbetade mål och riktlinjer för olika årskurser men inget för nyanlända elever. De två intervjuade lärar- na hade ingen kännedom om att på Skolverket finns endast allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. De trodde att det fanns tydliga riktlinjer från skolverket vilket det inte gör.

Det framkom i intervjun med SVA-läraren att alla klasslärare inte är villiga att släppa in mo- dersmålsläraren i klassundervisningen, då närvaron kan upplevas störande. Även nyanlända elever enligt SVA-läraren kan uppleva modersmålsläraren som ett störande moment i under- visningen som väcker dessa elevers känslor av att vara annorlunda jämfört med de övriga ele- verna i klassen. Båda de intervjuade lärarna och skolans rektor har samma uppfattning om att modersmålsläraren bör eller ska integreras mer i den ordinarie undervisningen, både som stöd för den nyanlända eleven och för klassläraren.

Modersmålslärare skulle även underlätta kontakten och informationsöverföringen till föräld- rarna som inte behärskar det svenska språket. Min informant (klassläraren) saknar ett sådant samarbete med modersmålslärare för just den nyanlända eleven på sin klass. Dessutom efter- lyses bättre samarbete mellan SVA-, modersmåls- och klasslärarna samt behovet av gemen- sam planeringstid. Även en kontinuerlig kontakt med klassläraren och SVA-läraren där de får schemalagda tider för att diskutera den nyanlända elevens språk- och ämnesutveckling. Båda SVA-, och klassläraren anser att undervisningen kan förbättras genom mer resurser och stöd från skolans rektor samt tydliga riktlinjer för hur arbetet ska gå till med en nyanländ eleve i den ordinarie klassen i takt med att fler nyanlända placeras där.

Som jag nämnde tidigare i uppsatsen att denna studie gäller en specifik nyanländ elev i en specifik skola. Det skulle behövas längre tid att undersöka mer än en skola där det finns nyan- lända elever placerade i den ordinarie klassen, för att få ett bredare resultat och kunna jämföra dem emellan. Det kan bli en fråga för vidare forskning att få följa några nyanlända elever en

tid och dessutom använda en kvantitativ undersökningsmetod för att få reda på elevernas åsik- ter om placeringen i den ordinarie klassen.