• No results found

Nu gäller det att bygga vidare på den fina grund vi skapat.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Nu gäller det att bygga vidare på den fina grund vi skapat. "

Copied!
46
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)
(2)

Hans Persson, verkställande direktör.

Nu gäller det att bygga vidare på den fina grund vi skapat.

Efter en kort, intensiv period av nedskärningar, effektivisering och renodling av verksamheten, står PEAB inför en spännande fas av både konsolidering och satsning på framtiden.

Konsolideringen innebär att vi tar det lite lugnare en period, låter det nya PEAB sätta sig efter den senaste tidens snabba utveckling och skapar arbetsro för alla män- niskor i organisationen.

Men det innebär inte att vi får koppla av och betrakta omstruk- tureringen av koncernen som av- slutad. Nu gäller det att bygga vidare på den fina grund som ska- pats och att ytterligare slå fast vår ställning som ett av de betydande bygg-och anläggningsföretagen i Sverige.

Inte för att storleken i sig själv är . så betydelsefull, utan för att jag

vet att vi har den inneboende kraften och möjligheten att förbli ett av de absolut bästa och mest anlitade byggbolagen i landet.

En orsak till detta är att PEAB trots sin storlek, aldrig har blivit en koloss. Vi har en platt organisa- tion med snabba beslutsvägar, vi har aktiva ägare som inte tvekar ,., när det gäller stora avgöranden, vi har hängivna och kunniga med- arbetare på alla nivåer.

Kort sagt, vi är lite hungrigare, lite mer rappa i steget. Det kom- mer att ge utdelning i framtiden!

Positivt pi byggmarknaden Under 1994 har byggmarknaden vänt uppåt igen efter en mycket

(3)

"'~svärlig period. Ä ven om läget

i(

..lnu är långtifrån acceptabelt, ser jag ganska ljust på framtiden och tycker att många i branschen har en alltför pessimistisk syn på byg- ( pdet.

- Det gäller att vi byggare an- stränger oss för att kunna produ- cera till attraktiva prisnivåer och att vi får både kommuner, bygg- herrar och materialleverantörer med på samma väg.

Att delar av bostadsbeståndet i landet står tomt på grund av att det ligger på fel plats, är något som vi måste acceptera. Vill inte människor bo där husen finns1 får vi bygga nya hus som folk vill bo i. Det är en form av strukturratio- nalisering som alltid har varit ___,)Iv klar inom industrin och som mi måste överföras till bostads- området.

Orderstocken för entreprenad- kolagen inom PEAB har ökat _ liftigt under året och ligger klart över både budget och 1993 års nivåer.

Även 1995 har börjat bra och man måste gå tillbaka fem

a

sex år för att hitta ett lika stort intresse beträffande förfrågningar. Bekym- ret är det alltför låga bostadsbyg- gandet.

Sverige har en ständig befolk-

ningsökning, ökad nativitet och minskad dödlighet/ vilket innebär att det helt enkelt på sikt måste byggas fler bostäder.

PEAB står för kvalitet De heta åren i slutet av 80-talet tror jag aldrig kommer tillbaka, men jag hoppas att vi har lärt oss mycket av dem. Till exempel att vi alltid måste ta tillvara vår "bygg- mästarheder". Kunna stå upp med rak rygg och säga "nej, det här bygger vi inte, det kommer inte att bli bra!".

J

ag känner också starkt att vi som byggare måste ta på oss en större roll som samordnare vid ett bygge.

Eftersom uppemot hälften av alla byggfel genereras i projekte- ringsskedet och en överväldigan- de majoritet av alla tvister har sin grund i projekteringsarbetet, är det viktigt att vi är med redan i denna fas.

Därför har vi börjat med att i allt större utsträckning inleda djupgående samarbete med arki- tekter, konstruktörer, material- leverantörer och underentrepre- nörer, för att därmed kunna stå för helheten.

Varumärket PEAB skall stå för en total kvalitet1 som omfattar

Daimfabrik, AB Marabou, Sundbyberg.

(4)

Tors6bron, Mariestad.

hela byggprocessen, inklusive

projekterin~ produktutvecklin~

miljöhänsyn och produktion.

Som ett led i detta arbetar vi på att kunna erbjuda våra kunder fem års garanti, vilket är mer än dubbelt så lång tid som är regel i branschen!

Vi måste Industrialisera bygget

För att nå en bit längr~, för vi suc- cessivt in ett för bygg-och anlägg- ningsbranschen nytt tänkande i

vår verksamhet. Byggföretag har traditionellt haft en mycket fri syn på hur en byggarbetsplats ska fungera. Visst har vi utnyt~at viss prefabricering, men vi har mycket att lära av verkstadsindustrin vad gäller kontroll, projektering, pro- duktutveckling och produktion/ montering.

Inte skulle Volvo eller Saab t. ex.

köpa rör i tiometerslängder, för att sedan kapa och bocka så att det passar till bilen. Men det är ju så vi arbetar på en byggplats.

Därför tar vi nu krafttag för att

"industrialisera" byggprocessen, dock utan att den enskilde med- arbetarens yrkeskunnande och initiativrikedom får gå förlorad.

Genom ökad byggstyrning, nya strategier för materialadmi- nistration och inköp, ett fortsatt kvalitetstänkande och ett för vår bransch unikt kretslopps tänkan- de, ska byggandet effektiviseras, både för att hålla nere kostnader- na för våra kunder och för att öka lönsamheten hos oss byggare.

Inom PEAB bedrivs just nu ett omfattande arbete att finna for- mema för ett bättre nyttjande av både kompetens och resurser inom alla led i byggprocessen.

Under 1994 har vi inrättat en materialadministrativ funktion (MA) på koncernledningsnivå, varvid erfarenhet från intematio- nell verkstadsindustri kommer att bidra till en förändrad syn på byggprocessen. Eftersom materiJ och underleverantörer står för betydligt mer än hälften av kost- nadema på en byggarbetsplats, har detta stor betydelse för före- tagets totala kostnadsbild.

Det innebär t. ex. att vi koncent- rerar våra inköp till en begränsad grupp A-leverantörer. Målsätt- ningen är att ha reducerat antalet

~~

(5)

.J<>verantörer med 30 procent

1

__ Jder de närmaste två åren. Till- sammans med våra A-leveran- törer har vi som målsättning att rationalisera MA-arbetet så att vi (--Jn minska kostnaderna redan

tinder innevarande år.

Samtidigt måste vi i ökad ut- sträckning ta lärdom av och bättre utnyttja leverantörernas samlade kompetens. Genom nära och ömsesidig samverkan med ett antal A-leverantörer ska vi öka byggkvaliteten, korta ledtiderna och minska kostnaderna.

Dessutom måste vi börja ändra det förädlingsarbete som sker på våra byggarbetsplatser. Genom att anamma industrins ide att lägga ut mycket av färdigställandet till -1derleverantörer, kan vi även -nar nå både bättre kvalitet och

lägre kostnader genom minskat spill och effektivare byggmetoder.

...- Byggandet av kvarteret Näkter- . _ ilen i Ängelholm, som presente-

ras på de kommande sidorna, ser jag som ett fint exempel på hur vi vill driva och genomföra ett bygg- projekt.

Ett lyft för de anställda I denna process av rationalisering och kvalitetsfokusering får vi inte glömma bort att våra egna medar-

betare är och förblir vår viktigaste resurs när det gäller att behålla ett starkt grepp om marknaden. Det förändringsarbete som pågår, och som har påverkat alla anställda i stor utsträckning, vore självklart inte möjligt utan ett mycket aktivt stöd från samtliga medarbetare.

Därför löper också utvecklingen av den egna kompetensen paral- lellt med det övriga förändrings- och samordningsarbetet i koncer- nen. Under det samlande begrep- pet "Lyftet" strävar vi efter att ta fram betydelsen av den egna yrkesrollen, för att därigenom skapa trygghet och motivation till fortsatt förändringsarbete.

I sammanhanget vill jag också passa på att tacka alla våra med- arbetare i PEAB. De senaste åren har varit mycket tuffa och de ned- dragningar som vi har tvingats att göra har varit ansträngande för alla.

Med facit i hand ser vi dock att den väg vi valde var riktig och att vi alla tillsammans har skapat grunden för ett PEAB på klar upp- gång.

Vi ser en ljusare framtid Den pågående förändringsproces- sen, som inte bara anpassar före- taget till framtiden utan som kom-

mer att styra vår egen framtid, gör att jag ser ljusare på den tid som:

ligger framför oss.

Lönsamma projekt på en bygg- marknad som har vänt uppåt, en förbättrad kapitalbas efter 1994 års lyckade nyemission och fortsatta kostnadsreduceringar, gör att jag bedömer att resultatet för 1995 kommer att bli bättre än 1994 års resultat.

HANS PERSSON Verkställande direktör

(6)

Med industriellt nytänkande går det aH bygga ekonomiskt, snabbt och med hög kvalitet.

Kvarteret Näktergalen i Ängel- holm är ett bra exempel på vad vi inom PEAB menar med industria- lisering och effektivisering av byggprocessen.

Näktergalen ligger lika natur- skönt som namnet antyder, vid stranden av Rönneå. Mitt inne i stan, ett stenkast från Stadspar-

ken, har 119lägenheter byggts på en tidigare industritomt.

Flera av husen ligger så nära ån att det nästan går att meta från balkongerna. Arkitekten Pontus Möller har knutit an till den gam- la, genuina Ängelholmsstilen, med sammanhängande huskrop- par byggda så att de genom skilda hushöjder och olika utformning på fasaderna upplevs som separa- ta hus. Byggnaderna är också klart definierade som gatuhus, gårds- hus och "åhus".

Fasaderna är i tegel, delvis obe- handlat, delvis slammat eller put- sat i mjuka färger.

Snäva ekonomiska ramar När projekteringen av området inleddes, ställde Ängelholmshem,

som tog över Näktergalen från PEAB vid färdigställandet, ett krav på att hyran inte skulle över- stiga 725 kr/m2 vid en viss ränte- nivå. Detta skapade en nyttig eko- nomisk press på alla som var in- blandade i byggprocessen. Inte bara på oss som byggare, utan alltså även på våra samarbetspart- ners och kommunen.

För att sprida våra visioner om hur ett sådant här projekt skulle ) kunna läggas upp, samlade vi representanter för Ängelholms- hem, materialleverantörer, kom- munen och arkitekten till ett möte.

Där presenterades tankarna på ett lite mer industriellt tänkande i byggprocessen, ett större inslag av prefabrikation, effektivare hante- ring av material och att vi gärna

(7)

såg entreprenören som samord- naren av projektet, inte bara som byggare.

Tack vare denna grundläggande genomgång, har arbetet på bygg- platsen flutit på ett mycket smi- Aipt sätt, med team från alla in-

. _.andade parter, som tillsammans

och i positiv anda har kunnat lösa problemen allteftersom de har uppstått.

,-,

.'byrare blir ofta billigare För att kunna hålla kostnaderna inom de givna ramarna, var det också viktigt att samtliga moment i projektet var planerade redan på förhand. I princip "byggdes" hela projektet på pappret innan vi bör- jade i verkligheten. På så sätt kun- de vi redan på planeringsstadiet

(8)

hitta de mest rationella och eko- nomiska lösningarna tillsammans med arkitekt och materialleveran- törer.

Det otraditionella tänkandet gällde också valet av underleve- rantörer. I stället för att gå efter lägsta anbud, valde vi partners efter den totala kvaliteten. Priset var naturligtvis en del av besluts-

underlaget, men i högre utsträck- ning än normalt bedömdes anbu- den även ur andra aspekter. T. ex.

total byggkvalitet och intresse av att medverka i ett teamarbete.

Det faktum att bygga lite dyrare nu kan bli billigare i längden, är tyvärr en sanning som satts på undantag allt för länge i bygg- processen. N å got som vi byggare

men också byggherrarna borde beakta i större utsträckning.

Miljötänkandet viktigt Att bygga idag handlar också mycket om att bygga i samklang(

med miljön. Och då handlar det inte bara om att använda sunda metoder och material, utan också att vara rädda om miljön.

(9)

j

l

l l

.J-Näktergalen startade miljötän- Jndet redan innan det första spadtaget togs. På tomten stod en

ganska förfallen fabriksbyggnad, resterna av garvaren Ludvig

1;---rönvalls läderfabrik, som måste

\

-ffvas innan bygget kunde starta.

I stället för att riva på traditio- nellt sätt, d. v. s. att krossa väggar och tak för att sedan köra alltsam- mans på tippen, gjordes en betyd- ligt mer miljöanpassad s. k. selek- tiv rivning.

Byggnaden plockades ner bit för bit efter en rivningsplan och allt material sorterades för att sedan hanteras på lämpligaste sätt. Allt miljöfarligt material in- venterades och kunde lämnas till destruktion på ett säkert sätt -, Även i själva bygget återkom- _Jer miljötänkandet. I byggher-

rens krav ingick att allt skulle göras för att förhindra mögel- eller fuktproblem i framtiden.

-" )irför användes stål i större ut- -sträckning än vad som är vanligt

vid byggen av denna typ. Vissa delar av väggelementen, som nor- malt brukar göras i trä, skapades t. ex. i form av stålreglar.

stålreglarna kom i skräddar- sydda längder från leverantören och skruvades ihop i en verkstad på byggarbetsplatsen utan det

spill och svinn som normalt upp- står när materialet ska mätas upp och kapas på plats.

Nytänkande och samarbete I processen kring Näktergalen har vi visat att det med nytänkande och samarbete, och med byggaren som samordnare, går att bygga både snabbt och ekonomiskt.

De 119lägenheterna blev klara för inflyttning i december 1994, fyra månader före det datum som ursprungligen planerats. Vad en kort byggtid betyder för räntor och byggkostnader kan var och en inse.

Genom ett industriellt tänkande i planering och genomförande, annorlunda val av material och ett långtgående samarbete mellan alla inblandade parter går det att sänka byggkostnaderna, samtidigt som lönsamheten för alla inblan- dade ökar. Men då gäller det att alla parter strävar åt samma håll.

Att nytänkandet startar redan på det kommunala planet och sedan genomsyrar hela processen.

Att detta lyckades i kvarteret Näktergalen, visar inte minst det faktum att området redan är fullt uthyrt och det till en hyra som är i nivå med byggherrens ursprung- liga krav.

(10)

Entreprenad bolagen.

Bygg- och anläggningsverksam- heten inom PEAB bedrivs genom fem regionala entreprenadbolag.

Grundtanken är att genom en mycket decentraliserad organisa- tion skapa närhet till kunderna, oberoende av var dessa finns i lan- det.

Just denna närhet upplever vi som en viktig förutsättning för att kunna vara med och framgångs- rikt konkurrera om både stora och små uppdrag.

Bro över Tommarps!Jn, Österlen.

Varje regionalt bolag är ett kom- plett bygg- och anläggningsföre- tag, med långtgående ansvar för sin egen verksamhet.

Under året har entreprenadbo- lagens verksamheter inom el och VVS överlåtits till BPA, i enlighet med det avtal som tecknades i samband med BP A-affären 1993.

Samtidigt har de tidigare BP A- verksamheterna inom bygg och anläggning integrerats med PEABs entreprenadbola

l?.

Där-

igenom har PEAB blivit ett renod- lat bygg-och anläggningsföretag, medan BP A helt koncentrerats på installation.

Förvärv under året

För att ytterligare stärka PEABs ställning på marknaden har ett antal strategiska förvärv gjorts under1994.

l januari förvärvade PEAB Entreprenad Öst 91 procent av aktierna i Kungsfiskaren Bygg &

Fastighets AB i Stockholm. I köpet ingår en option på resterande 9 procent. Kungsfiskaren omsätter_

440 mkr och har 300 anställda.

f

Genom köpet får PEAB en stärkt position inom framför allt ROT- sektorn på den viktiga Stock- holmsmarknaden.

I april förvärvade PEAB Entre- prenad Syd 55 procent av aktierna i Halmstadsföretaget Nissabyggen AB. I köpet ingår även en option att förvärva resterande del. Nissa-

(11)

{ J.,yggen omsätter 130 mkr och har

·

-~JO anställda.

I juli förvärvade PEAB Entre- prenad Väst det norska byggbola- get Fagbygg A/S i Oslo från BPA.

,:( -_~gbygg är ett av de större bygg-

'</

företagen i Osloregionen, med en omsättning på 300 mkr och 120 anställda. Genom köpet har PEAB fått en stabil plattform på den nor- ska marknaden, som ofta "sväng- er i otakt" med den svenska och därför är ett intressant komple- ment för en svensk byggare.

Ökat resultat

Den resultatavräknade fakture- ringen för entreprenadbolagen uppgick under 1994 till7.940 (6.193) mkr, vilket är en ökning ( -~ed 28 procent jämfört med året

rdre. Resultatet efter avskrivning- ar blev 80 (10) mkr. Vinstmargina- len blev 1,0 (0,2) procent.

·-

Resultatet efter finansnetto blev

io

(74) mkr, motsvarande en vinstmarginal om 1,3 (1,2) pro- cent.

Orderstocken uppgick vid års- skiftet 94/95 till4.989 (3.115) mkr . .Jämfört med förra årsskiftet är det

en ökning med 60 procent.

Marknaden har under året visat en uppåtgående trend, även om denna har varit olika stark i olika

delar av landet. I norra Sverige, där mycket av den exportinrikta- de industrin finns, har uppgången varit större än i södra Sverige.

Bostadsbyggandet har legat på en fortsatt mycket låg nivå, men förväntas att stiga under andra

5(

Orderingång och orderstock

1990 1991 1992 1993 1994 Orderingång

[J Orderstock

Resultat efter finansiellt netto

1990 1991 1992 1993 1994

hälften av 1995, även om det också i detta fall kan finnas regionala skillnader i landet. Anläggnings- och industrientreprenader, ROT- projekt samt drift- och underhålls- projekt har svarat för goda volym- ökningar.

Resultatavräknad

mkr fakturering

9.000 6.000 7.000 6.000 5.000 4.000 3.000 2.000 1.000

o

%

1990 1991 1992 1993 1994

Nettomarginal

1990 1991 1992 1993 1994

(12)

!' !

l

·l l

l

l i

l

r

1:

PEAB Entreprenad Syd AB PEAB Entreprenad Syd har i ett tämligen kärvt marknadsläge behållit sin marknadsposition. Under året har ett antal större entreprenader påbörjats. Här kan nämnas byg- gandet av ett nytt värmekraftverk utanför Malmö åt Lomma Energi, kv Hästen åt Karlskronabyggen och ett nytt höglager för Luterni A/ S i Danmark.

Bland större avslutade projekt under året finns kv stallmästaren i Malmö och kv Näktergalen i Äng- elholm, som beskrivs på sidorna 8 tillll i denna årsredovisning.

En inriktning på mindre entre- prenader har skett inom hela verksamhetsområdet och det är via en mycket bra byggservicedel som vi hållit uppe volymerna utan att tappa i lönsamhet.

Utbudet av anläggningsentre- prenader har varit betydligt bättre än på byggsidan och vi har under året haft en markant volymökning inom detta område.

Bland större vägentreprenader kan nämnas utbyggnaden av E65:an i Skåne och E6:an i Hal- land. Under året har vi avslutat bl. a. utbyggnaden av väg 21 i Hässleholm och ett reningsverk åt Papyrus i Nymölla samt ett stort

antal bro- och twmelentreprena- der för stambanan mellan Malmö och Tranås.

Under 1994 har två utländska dotterbolag startats, ett i Polen och ett i Tyskland. Utiandsverk- samheten har visserligen varit begränsad under året, men vi räknar med en ökning under 1995, då PEAB Entreprenad Syd har en orderstock utanför Norden på över 125 mkr.

PEAB Entreprenad Vist AB Under 1994 har PEAB

r

'

Entreprenad Väst spe- lat en betydande roll i förberedelserna inför VM i fri- idrott sommaren 1995. Tre stora VM-projekt uppförs av PEAB i Göteborgs innerstad; en ny läktare på Ullevi för drygt 9.000 åskådare, VM-byn på Heden för 2.000 aktiva och ledare samt ombyggnad av Ullevimotet.

Totalt uppgår entreprenaderna i samband med VM till 200 mkr.

Genom det helägda dotterbola- get Fagbygg A/ S i Oslo, som för- värvades vid halvårsskiftet 1994, har vi fått ett ordentligt fotfäste på den norska bygg-och anlägg- ningsmarknaden. Eftersom de svenska och norska byggmarkna- derna inte ligger i fas, innebär den

norska expansionen en rad för- ... ,,;

delar. Uppgången på byggmark-,~· naden i Osloregionen har t. ex.

skapat ett akut behov av personal- resurser, vilket kunnat lösas genom den geografiska närhete4:

till Sverige i kombination med den svagare byggmarknaden här.

Bland de mer betydelsefulla arr- läggningsuppdragen inom PEAB Entreprenad Väst märks järnvägs- tunneln mellan Oslo och den nya storflygplatsen Gardermoen för 540 mkr samt drifts-och under- hållsentreprenader i Västsverige för Vägverket.

Anläggningssidans omfattande verksamhet inom djupstabilise- ring förstärktes :u-nder året genom LC Markteknik A&. Bolaget utför djupstabilisering enligt kalkpelar.1t;

metoden och har en dominerande-· ..

ställning på den svenska mark- naden.

PEAB Entreprenad Mellersta AB

Verksamheten i PEAB Entreprenad Mellersta AB startade den l janu- ari 1994. Det första året har präg- lats av ett markant ökat industri- byggande samt en hög nivå på väg-och anläggningsentreprena- der.

(13)

-~Bland stora entreprenader som 1f __ ).börjats under året kan nämnas

ombyggnad för Örebro Bostäder, kirurgbyggnad för Örebro Läns Landsting, Länshuset för Vasa- { .. ,·onan i Örebro samt ett fysikhus

"-för Akademiska Hus i Linköping.

På anläggningssidan har Väg- verkets bro över Hammarsundet färdigställts under året. Det jätte- lika projektet Mälarbanan fortsät- ter planenligt. Projektet är totalt på ca 2 miljarder kr, varav den del som ursprungligen togs av BPA och som nu PEAB administrerar, uppgår till ca 900 mkr. Banan har en sträckning mellan Kungsängen och Örebro, och den första etap- pen tas i drift i maj 1995. Projektet, som löper t. o. m. 1997, är Sveriges

·-'irsta och största funktionsupp- -.;~ndling och har givit utrymme

för vår samlade kompetens som byggare, konstruktörer, samord- _r.tare och projektledare.

;

PEAB Entreprenad Öst AB Genom förvärvet av f

J Kungsfiskaren Bygg &

Fastighets AB har posi- tionen inom framför allt ROT-sek- torn stärkts på den viktiga Stock- holmsmarknaden. Kungsfiskarens byggverksamhet kommer att dri- vas vidare som ett eget bolag,

i

f

l l

l l l

i

i

l

Nya U/levi, Göteborg.

(14)

l

.!

l1 l

i:

l'

H

,,

medan företagets ekonomi- och maskinorganisationer har sam- ordnats med motsvarande funk- tioner inom PEAB Entreprenad Öst. Under året har regionens verksamhet i Västerås, Eskilstuna, Norrköping och Linköping över- förts till systerbolaget PEAB Entreprenad Mellersta.

Bland större entreprenader som påbörjats under 1994 märks en utbyggnad för Marabou, nya pro- duktionslokaler för Astra i Söder- tälje och en ny kontorsbyggnad för Stancia i Stockholm. Bland anläggningsuppdragen kan näm- nas huvudvattenledningar för Norrvatten, nybyggnad av järn- väg i norra Uppland för Ban- verket, brobyggen för Vägverket och hamnarbeten för Norrtälje kommun.

ROT-marknaden i regionen har under året expanderat, framför allt inom den offentliga sektorn, medan däremot nyproduktionen av kontor och kommersiella fas- tigheter i stort sett har avstannat på grund av den höga vakansgra- den i det befintliga beståndet.

I de centrala delarna av regio- nen finns i dag en bostadsbrist, vilket gör att vi förväntar oss en ökad efterfrågan under hösten 1995 inom detta område.

PEAB Entreprenad Nord AB Inom PEAB Entrepre- nad Nord har mark- nadssituationen klart förbättrats under året. En mindre expansiv marknad i inlandet har kompenserats av en ökad expan- sion längs Norrlandskusten. Den geografiska obalansen till trots har bolaget haft en jämn beläggning av såväl anläggningsarbeten rela- terade till infrastruktursatsningar, som uppdrag för den exportinrik- tade industrin.

Under året har framför allt investeringar inom pappers-, mas- sa- och träindustrin lett till ett antal större anläggningsprojekt

Cafe Söderberg, Stockholm.

Här kan nämnas utbyggnad av -~i;.

Wifsta/ Östrands fabriker och Or~· · vikens pappersbruk för SCA samt arbeten vid Sveriges största såg- verk, Tunadal.

Anläggningsavdelningen inomt PEAB Entreprenad Nord har fär- digställt vägar och broar för totalt 400 mkr. I Banverkets utbyggnad av järnvägssträckan mellan Stock- holm och Sundsvall utförs arbeten för totalt 100 mkr.

Bland byggprojekten under 1994 dominerar Sunderby sjuk- hus, med en beräknad omfattning på drygt 800 mkr. I Skellefteå och Umeå pågår större entreprenader inom bostadssektorn.

(15)

rc ~pecialföretagen.

I specialföretagen ingår Lamberts- sons Kran AB, PEAB Transport &

_Miljö AB samt SVB Svenska Väg- 1eläggningar AB.

Faktureringen för dessa tre före- tag uppgick 1994 till 789 (825) mkr, vilket är en minskning med 4 pro- cent från föregående år. Resultatet efter avskrivningar blev 37 (30) mkr, motsvarande en marginal på 4,7 (3,6) procent. Resultatet efter finansnetto blev 22 (- 6) mkr.

Drift- och underhållsföretaget

Primulus, som tidigare ingick i specialföretagen, gick i februari 1994 samman med ett bolag inom Celsius Invest. I det nya bolaget äger PEAB 40 procent.

Lambertssons Kran AB Lambertssons Kran AB

'

l arbetar med uthyrning av byggnadskranar, hissar samt mobilkranar. Bolaget monterar och ger service på samt- liga på marknaden förekomman-

de byggnadskranar och hissar.

Företaget är ett av Europas största i sitt slag_ med ca 300 operativa kranar. Under året har verksam- heten expanderat ytterligare, då mobilkransföretaget WBM Hyr- kranar samt huvuddelen av BPA:s kranpark, förvärvats.

Genom dotterbolag i Sverige och Danmark säljer Lambertssons byggnadskranar av fabrikat Potain, som är en av världens ledande tillverkare. Dotterbolaget

mkr 1.000

BOO

600

400

20C

o

Total fakturering

1990 1991 1992 1993 1994

Rörelseresultat

mkr efter finansnetto

1990 1991 1992 1993 1994

(16)

i Danmark säljer även Alimaks hela hissprogram.

Eftersom samtliga svenska och danska rikstäckande byggbolag ingår i Lambertssons kundkrets, har verksamheten i hög grad på- verkats av den svaga byggkon- junkturen. För att minska det geo- grafiska beroendet har företaget sökt nya marknader, bl. a. i norra Tyskland. Utiandssatsningarna har under året börjat ge gott resul- tat. Lambertssons har t. ex. stått för största delen av uthyrningen av byggnadskranarna till en arbetsplats söder om Moskva, där nya bostäder för hemvändande officerare uppförts.

Delar av Lambertssons kran- park har med god lönsamhet under året sålts till utländska köpare, i bl. a. Fjärran Östern.

Eftersom dessa kranar i stor ut-

Hängbro över Turbinkanalen, Malmö.

sträckning varit av mindre modell ligger försäljningen också i linje med företagets strategi att kon- centrera verksamheten på större och effektivare byggnadskranar, för att ännu bättre kunna möta marknadens efterfrågan av sådana.

SVB Svenska

Vägbeläggningar AB , SVB Svenska Vägbe-

läggningar är ett riks- täckande entreprenad- bolag inom asfaltbeläggning.

l

Företaget har nio stationära asfalt- fabriker samt ett antal mobila anläggningar för återvinning av asfalt och tillverkning av kalla asfaltmassor, ett område där SVB är marknadsledande.

Under året har SVB varit enga- gerat i en rad projekt både för Vägverket och på uppdrag av kommunerna. Stora volymer asfalt har återvunnits bl. a. på Arlanda flygplats, där 50.000 ton återanvändes i företagets asfalt- tillverkning.

Som en del av BP A-affären har SVB under året förvärvat BPA:s asfaltverksamhet.

Prismässigt har 1994 varit ett pressat år, men med bolagets väl anpassade maskinpark, tillsam- mans med kunniga och motive-

rad e medarbetare, finns goda för~:li;: ..

utsättningar för ett bra resultat ._6''

under 1995. Vi räknar också med att återvinningen av asfalt ökar över hela landet.

PEAB Transport & Miljö AB

r ,

l

PEAB Transport & Mil- jö består av två bolag:

PEAB Transport &

Maskin AB och AB Miljöservice i Sverige.

Under året har PEAB Transport

& Miljö AB köpt 20 procent i Ess-

betong.

I början av 1995 gjordes ytter- ligare ett strategiskt förvärv, då bolaget, tillsammans med SIAB, köpte 51 procent av aktierna i Swerock från AssiDomän~ Reste- rande 49 procent kommer att tas ~

över inom en treårsperiod. Swe- ~ rock förfogar över 340 sten-och grustäkter och har 45 hel- eller delägda betongfabriker, vilket gör _ att PEAB Transport & Miljö

f ,

genom köpet blir rikstäckande inom ballast och betong.

PEAB Transport & Maskin AB PEAB Transport & Maskin bedri- ver uthyrning av specialfordon och entreprenadmaskiner, såväl inom PEAB som till externa kun- der.

(17)

,?J?

land fordonen finns maskintrai- ( ,._)· !rs, stora kranbilar, skogsbilar,

tankbilar, betongbilar och -pum- par, fjärrbilar samt fordon för specialtrans porter.

t ( '

1 På entreprenadsidan erbjuds ' ~6ranschanpassade maskiner för

timuthyrning, men också special- maskiner och dumpers för riv- nings- och schaktentreprenader över hela landet.

För att kunna ge fullservice till kunderna har bolaget egna verk- städer samt försäljning av grus och krossprodukter från egna anläggningar. Bolaget säljer och levererar även olja över hela Sverige.

Under året har införskaffats en mobil betongkross, för att göra det -möjligt att återvinna alla former

..

~'v använd betong. Kontrakt om detta har bl. a. tecknats med Nord- västra Skånes Renhållnings AB.

( -'liljöservice i Sverige AB --Milj öservice arbetar främst inom

fyra områden: fastighetsrenhåll- ning, industrirenhållning, slam- sugning och ventilationsren- göring.

Kommunala entreprenader beträffande avfallsinsamling frän hushållen är den största verksam- heten, med avtal i 13 kommuner.

Bolagets verksamhet inom detta område har alltid kännetecknats av att man legat långt framme vad gäller ny teknik. I Varberg inför- des under året t. ex. vägning av varje enskilt sop kärl, vilket ska leda till en rättvisare fördelning av avfallstaxan. Under 1995 räk- nar bolaget med att ta en aktiv del i den lagstadgade insamlingen av förpackningsmaterial från hus- hållen.

Inom industrirenhållning har Miljöservice effektiva system för

källsortering och intern hantering av restprodukter från industrier och butiker. Bolaget sköter t. ex.

all sådan hantering inom Nestle i Bjuv. Under 1995 kommer aktivi- teterna inom detta område att öka framför allt inom byggbranschen, som en följd av kretsloppsdelega- tionens arbete. Miljöservice kom- mer att starkt engagera sig i ut- vecklingen inom området, för att på ett miljömässigt riktigt sätt hantera byggbranschens avfall och restprodukter.

Mobil betongkross_

(18)

AKTIEINFORMATION

Aktiekapital

Aktiekapitalet uppgick vid årets ingång till133 mkr fördelat på 13.296.425 aktier å nominellt 10 kr. En nyemission med företrädesrätt har genomförts under året. En aktie berätti- gade till teckning av tre nya aktier till kursen 10 kr per aktie, vilket motsvarar aktiernas nominella värde. Genom emissionen ökade antalet aktier till 53.185.700 och aktie- kapitalet till 532 mkr. Aktiekapitalets fördelr1in.g på A· res- pektive B-aktier framgår av tabellen nedan: -·

Andeli% av Andeli% Aktleslag Antal Allstootal aktiekapital •v rister

Serie A 7.542.848 10 14,2 62,3

Serie B 45.642.852 1 85,8 37,7

53.185.700 100,0 100,0

Aktiedata

Resultat efter schablonskatt, kr Resultat efter verklig skatt, kr Utdelning, kr

Justerat eget kapital, kr Börskurs vid årets utgång, kr P/E-tal, schablonskatt P /E-tal, ve r kl i g skatt Direktavkastning,%

Börskurs/justerat eget kapital, %

l) styrelsens förslag till bolagsstämman.

111114

0,30 0,40

_ l)

14,00 17,10 56,9 41,5 122

1993

neg neg

25,20 28,00

111

Aktiekapitalet har utvecklats enligt följande under perioden 1974-1994

Ar Pllrlndring aw Aktie· Antal Nom. varde/

aktiekapital kapit.ill ~kliar ak1ie

1974 Förvärv O, 1 1.000 100

1978 Fondemission 0,9 1 ,O 10.000 100

1983 Fondemission 7,0 8,0 80.000 100

1986 Split 10:1 8,0 800.000 10

1986 Fondemission 2,0 10,0 1.000.000 10

1987 Nyemission 5,0 15,0 1.500.000 10

1989 Fondemission 30,0 45,0 4.500.000 10

1992 Nyemission 63,0 108,0 10.800.000 10

1993 Nyemission 25,0 133,0 13.300.000 10

1994 Nyemission 399,0 532,0 53.200.000 10

Fördelning av aktieinnehav

Antal aktieägare uppgick per 1994-12-31 till 9.405.

Antal aktier Antiiii %av antal Äger till· %av aktie-

attjaJ!gare aktieägare samman• kapital

1-500 501-1.000 1.001-5.000 5.001-50.000 50.001-100.000 100.001-

Teckningsoptio ner

1992 emitterades ett förlagslån på 25 mkr. Förlagslånet emitterades med 1.500.000 avskiljningsbara teckningsop-

tioner, som innebär en rätt att under perioden 1997-05-01

- 2002-04-30 teckna en ny aktie av serie B per tecknings- option, till en teckningskurs av 45 kronor.

Efter genomförd nyemission ger optionen rätt att teckna 2.792.587 aktier till en teckningskurs om 24,17 kronor.

Antalet aktier i bolaget uppgår till 55.978.287 om options rätten utnyttjas.

3.195 33,9 898.353 1,7

2.686 28,6 2.366.718 4,4

2.803 29,8 7.140.225 13,4

637 6,8 8.617.686 16,2

29 0,3 2.161.420 4,1

55 0,6 32.001.298 60,2

9.405 100,0 53.185.700 100,0

20

Utdelningspolitik

Utdelningar skall stå i rimlig proportion till såväl långsiktig vinstutveckling som till bolagets konsolideringsbehov, lik- viditet och ställning i övrigt. Långsiktigt bör utdelningen motsvaras av 25-30 procent av resultatet efter skatt.

För räkenskapsåret 1993 lämnades ingen utdelning.

Det är styrelsens förslag att det ej heller för räkenskapsåret 1994 lämnas någon utdelning. Det är styrelsens uppfatt- ning att den långsiktiga utdelningspolitiken inte kan verk- ställas förrän bolaget konsoliderats ytterligare.

.l,;.

~"

f.

(19)

AKTIEINFORMATION

Ägariorteckning PEAB AB per 1994~12-31

Aktlelgara A-aktier B-aktier Kapital % Röster %

Br. Paulsson m. fam. 6.821.888 3.165.143 9.987.031 18,8 71.384.023 59,0

,..,

Gösta Eklund AB 483.480 483.480 0,9 4.834.800 4,0

· Borgkronan 3.030.000 3.030.000 5,7 3.030.000 2,5

Försäkrings AB Skandia 2.503.000 2.503.000 4,7 2.503.000 2,1

Carl Bennet 1.800.000 1.800.000 3,4 1.800.000 1,5

Rune Andersson 1.800.000 1.800.000 3,4 1.800.000 1,5

Owe Källestål 153.600 153.600 0,3 1.536.000 1,3

LKAB 1.170.000 1.170.000 2,2 1.170.000 1 ,O

'1 Aveca Stiftelse 1.095.000 1.095.000 2,1 1.095.000 0,8

-

-rli'ifgentlaTriVest 1.039.500 1.039.500 2,0 1.039.500 0,8

Hagströmer & Qviberg

strategifond 1.002.000 1.002.000 1,9 1.002.000 0,8

Svenska Elektrikerförbundet 970.000 970.000 1,8 970.000 0,8

Svenska Handelsbanken 704.000 704.000 1,3 704.000 0,6

The Golden Sachs Trust Co 700.000 700.000 1,3 700.000 0,6

Wasa Livförsäkring 655.600 655.600 1,2 655.600 0,5

Livförsäkrings AB Skandia 520.000 520.000 1 ,O 520.000 0,4

Nils Jönsson 500.000 500.000 0,9 500.000 0,5

Byggnadsarbetarförbundet s

pensionsstiftelse 270.000 270.000 0,5 270.000 0,2

Harry Löfqvist 261.850 261.850 0,5 261.850 0,2

Jan Allan Kihlberg 225.000 225.000 0,4 225.000 0,2

AB Finnvedens

Development Ltd 225.000 225.000 0,4 225.000 0,2

Övriga 83.880 24.008.759 24.090.63g 45,3 24.845.559 20,5

7.542.848 45.642.852 53.185.700 100 121 .071.332 100 Andelen institutionellt äganos är 26,9% av kapitalet och 11,8% av rösterna.

25 kr

~

ID"n

20 kr

1/ \ \

l -

r \

l

~

--- / ...

l

" / 1

1

' ~ -

l A. V /

- / " \ .\ / /

- r:

~ ~

v \ v v - ""'

15 kr

.. J

Il l

' ~ '

-;?1

10 kr

~

e. h v '"\.l

~~- . -:">...1/1' ...

~-...:

~,

5 kr

\. J

V"

O kr l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l

92 93 94 95

PEABB Generalindex Bygg & Fastighetsindex

21

(20)

EKONOM I SK ÖVERSIKT

(mkr) 1994 1993 1992 1991 1990

Fakturering

Rörelsen 8.287,4 6.214,3 6.355,3 2.476,4 2 241,7

Fastighetsförvaltning 21,6 109,6 434,7 135,6 83,0

Summa fakturering 8.309,0 6.323,9 6.790,0 2.612,0 2 324,7

Res u Ilatposter

Rörelseresultat efter avskrivningar 114,4 - 121 '1 425,5 130,7 78,4

Finansnetto -92,0 -208,6 -363,0 -82,9 -25,6

Resultat efter finansnetto 22,4 -329,7 62,5 47,8 52,8

Extraordinära poster -82,9

Resultat före skatt 22,4 -329,7 -20,4 47,8 52,8 ~;,

Skatter 0,3 130,0 20,7 -10,3 - 16,3 •:•

Minoritetsandelar -0,8 0,0 10,3 -0,1 -0,1

Årets resultat 21,9 - 199,7 10,6 37,4 36,4

Balansposter

, .

Omsättningstillgångar 2.494,8 1.589,0 1.932,8 967,6 975,4

Omsätt n in9sfastig hete F 311,4 441,4 4.582,0 1.295,5 1.031 ,8

Anläggningstillgång ar 1.477,9 1.393,4 810,2 145,4 129,8

Summa tillgångar 4.284,1 3.423,8 7.325,0 2.408,5 2.137,0

Kortfristiga skulder 2.112,9 1.676,5 1.873,3 558,8 614,9

Saldo pågående arbeten 370,3 343,1 624,8 332,1 395,9

Långfristiga skulder 1.056,3 1.068,5 4.143,2 1.264,5 904,0

Minoritetsintressen 13,2 1 ,O 188,1 2,0 2,0

,,

Eget kapital 731,4 334,7 495,6 251,1 220,2

Summa skulder och eget kapital 4.284,1 3.423,8 7.325,0 2.408,5 2.137,0

Entreprenad

Fakturering 7.785,2 5.746,5 5.899,9 2.4 76,4 2.234,4

Resultatavräknad fakturering 7.939,8 6.192,8 5.937,5 2.484,5 2.063,3

Resultatavräkn1ngsgrad, % 102,0 107,8 100,6 100,3 92,3

Orderingång 9.659,0 4.664,0 6.917,2 2.387,6 2.700,2

Orderstock 4.989,0 3.115,0 4.105,0 1.457,7 1.658,0

Nyckeltal

f.

Justerat eget kapital 744,6 335,7 683,7 253,1 222,4

Riskbärande kapital 744,6 335,7 815,0 312,9 271,2

Sysselsatt kapital 1.800,9 1.541 '1 4.830,3 1.457,8 1.077,2

soliditet, % 17,4 9,8 9,3 10,5 10,4

Skuldsättningsgrad, ggr 1,5 3,6 6,1 4,8 3,8

t

Andel riskbärande kapital, % 17,4 9,8 11 '1 13,0 12,7

Vinstmarginal, % 1,8 neg 8,2 7,6 5,6

Räntabilitet på eget kapital, % 2,9 neg 7,9 14,1 17,9

Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 9,3 neg 11 ,6 15,8 14,6

Räntetäckningsgrad, % 102,0 neg 112,6 131,4 168,1

Aktiedata

Resultat efter schablon skatt, kr 0,30 neg 5,00 7,40 8,20

Resultat efter verklig skatt

före utnyttjande av optioner, kr 0,40 neg 1,00 8,30 8,10

efter utnyttjande av o ptioner, kr 0,40 neg 0,90 8,30 8,10

Justerat eget kapital

före utnyttjande av optioner, kr 14,00 25,20 63,30 56,20 49,40

efter utnyttjande av optioner, kr 14,50 27,20 61 '1 o 56,20 49,40

Börskurs vid årets slut 17,10 28,00 18,50 50,00 105,00

Utdelning

-•1

1,00 1,50 1,50

' l styrelsens förslag

22

(21)

EKONOMISK ÖVERSIKT

(mkr) 1994 1993 1992 1991 1990

Personal

Medelantalet anställda 7.010 5.304 5.811 1.976 1.759

Investeringar

Fastigheter inkl. aktier i fastighetsförvaltande bolag neg neg 3.220,0 253,4 403,9

Maskiner och inventarier 64,1 21,1 209,0 35,6 36,9

Övrigt 384,1 94,1 601,5 12,1 3,9

För definitioner se sidan 37

Total fakturering Resultat före skatt soliditet och andel

mkr mkr % riskbärande kapital

10.000

8.000 6.000 4.00<1

2.00(1

o

1990 1991 1992 1993 1994 1990 1991 1992 1993 1994 1990 1991 1992 1993 1994 Soliditet

Andel riskbärande kapital

Vinstmarginal Räntabilitet skuldsättningsgrad

% %

10 2('

8 1E

6

1Co 4

2 ~.

o o

1990 1991 1992 1993 1994 1990 1991 1992 1993 1994 1990 1991 1992 1993 1994 RäntaMtet på eget kapital

Räntabilitet syssalsatt kapital

Medeltal anställda Summa fakturering Räntetäcknlngsgrad mkr per anställd %

8.000 1,5 200

·l 7.000 11!D

6.000 1&0

1,0 14D

5.000 120

4.000 100

3.000 so

0,5 60

2.000

40

1.000 ~(}

o

0,0 D

1990 1991 1992 1993 1994 1990 1991 1992 1993 1994 1990 1991 1992 1993 1994

23

(22)

F I N A N S I E L L

Finansiering

Nettoskulden (räntebärande skulder, likvida tillgångar, räntebärande fordringar) uppgick den 31 december 1994 ti115g3 mkr.

Nettoskuldsättningen varierar under året till följd av säsongsmässiga variationer i entreprenadrörelsen. Under året har en nyemission om 399 mkr genomförts.

De räntebärande skulderna uppgick till 1 .111 mkr.

Medelräntan per den 31 december 1994 uppgick till 8,9 procent.

De kortfristiga räntebärande skulderna uppgick den 31 december 1994 till 55 mkr och de långfristiga räntebä- rande skulderna till 1 .056 mkr.

Finansiella risker

Valutariskerna är begränsade med hänsyn till att i allt väsentligt är verksamheterna koncentrerade till Sverige.

Finansiering av koncernens tillgångar av mer långsiktig natur såsom t. ex. fastigheter avses att ske till genomsnitt- liga räntebidragstider överstigande 2 år. Räntan avseende rörelsekrediter är i huvudsak rörlig. l enlighet med fastlagd finanspolicy skall ej några valutarisker tas.

SkuldsäHningsgrad

skuldsättningsgraden definierad som räntebärande skul- der dividerat med justerat eget kapital förbättrades 1994, huvudsakligen som en följd av nyemissionen och uppgick till 1,5 (3,6).

Låneportfölj 1994-12-31 mkr

1995 1996 1997 1998 1999-

Räntebärande skulder Likvida tillgångar

Räntebärande fordringar Nettoskuld

I NFORMATION

24

skattesituationen

Koncernen beräknas ej heller för 1995 någon skatte- belastning.

Investeringar

Nettoinvesteringarna 1994 i anläggningstillgångar uppgick till 325 mkr. Beloppet avser investeringar i aktier 265 mkr, anläggningar och goodwill 183 mkr samt-123 mkr i om- sättningsfastlgheter.

Utdelningspolitik

Utdelningar skall stå i rimlig proportion till såväl långsiktig vinstutveckling som till bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Långsiktigt bör utdelningen motsvaras av 25-30 procent av resultatet efter skatt.

För räkenskapsåret 19931ämnades ingen utdelning.

Det är styrelsens förslag att det ej heller för räkenskapsåret 1994 lämnas någon utdelning. Det är styrelsens uppfatt- ning att den långsiktiga utdelningspolitiken inte kan verk- ställas förrän belaget konsoliderats ytterligare.

Kins Ii g hetsanalys

Nedan redovisas översiktligt resultateffekterna vid föränd- rade volymer(+/-5 procent) och vid ändrade marginaler (+/- 0,5 procent). Redovisningen är gjord med utgångs- punkt från de volymer och marginaler som budgeteras för 1995.

mkr Beräkningsbas FilrAndring Resultateffekt

Volym Marginal

9.000 9.000

Rllnte- bindningstid

929 16 25 9 132

1-111 403 115 593

+1-5%

+1- 0,5%

Andel

83,7%

1,4%

2,2%

0,8%

11,9%

100,0%

+/- 25 +/-45

Medel- ränta

8,7%

13,4%

5,0%

10,3%

10,5%

8,9%

f_

t .

(23)

l '

\

J

L I K V I D I T E T S · UTVECKLI-NG

Likviditetsutveckling 1994

En krympande byggmarknad samt förskjutningar i projek- tens betalningsplaner har inneburit en kraftig minskning i saldo pågående arbeten och, som en följd därav, en nega- tiv likviditetsutveckling de senaste åren.

Den negativa likviditetsutvecklingen har brutits under andra halvåret 1994. Den huvudsakliga orsaken är en för- bättrad rörelsekapitalsutveckling. Den post i rörelsekapi- talsförändringar som mest bidragit till förbättringen är l saldo pågående arbeten.

Tillgängliga likvida medel såsom banktillgodohavanden, kortfristiga placeringar samt outnyttjade delar av check- räkningskreditiv uppgick vid årets ingång till 334 mkr och vid årets slut till 4 71 mkr en förbättring med 137 mkr.

Under året har PEAB tillförts 375 mkr i likviditet genom den nyemission som genomförts. PEAB deltog i BPA:s nyemission och tecknade aktier till ett värde av 80 mkr.

Av i 1993 års bokslut reserverade strukturkostnader för affären mellan PEAB och BPA har likviditetsmässigt ca 80 mkr belastat 1994.

Under året har bolagets rörelsekrediter utökats med netto 226 mkr. Nyupplåningen säkerställer koncernens behov av rörelsekapital.

Nedan redovisas i sammandrag en analys över likvidi- tetsutvecklingen 1994.

Analys av likviditetsutveckling

Tillgängliga likvida medel vid årets början Rörelseflöde

Rörelsekapitalsförändring strukturkostnader för affären

mellan PEAB och BPA Nettoinvesteringar

Förändring i långfristiga räntebärande skulder Ej utnyttjade checkkrediter

Nyemission Övriga förändringar

Tillgängliga likvida medel vid årets slut

334 120 -210

- 80

- 125 - 150 176 375 31 471

Likviditetsanalysen ovan är förenklad jämfört med finansie- ringsanalysen. Investeringar som framkommit genom kon- vertering av långfristiga fordringar har eliminerats.

Finansieringsöversikt

mkr 19114 1993 1992 1991 1990

Likvida medel

vid årets början 390 510 334 326 230

Finansieringsnettq

från rörelsen -172 -368 829 -46 223 Investeringar -325 4.022 -4.031 -301 -451 Extern finansiering 510 -3.774 3.378 355 324 Förändring likvida

medel 13 -120 176 8 96

Likvida medel

vid årets slut 403 390 510 334 326

25

FASTIGHETER

Som ett led i strategin att omvandla PEAB till ett renodlat bygg-och anläggningsföretag avyttrades under 1993 i samband med PEAB-BPA-affären aktieinnehavet i Wihlborg & Son samt förvaltningsfastigheter till ett kon- cernmässigt värde uppgående till totalt 3.400 mkr.

l slutet av 1993 avyttrades förvaltningsfastigheter till ett bokfört värde av 800 mkr till Oskarsborg. Bolaget ägs till lika delar av PEAB, BPA och LO-sfären. PEAB:s bokförda värde av aktierna iOskarsborg uppgår till 203 mkr.

Som ett led att göra aktieposten i Oskarsborg mer likvid har det OTC-noterade storheden träffat avtal med Oskars- borg om förvärv av fastigheter för 1.316 mkr. Köpeskil- lingen erläggs genom övertagande av lån och genom ny- emission av B-aktier.

Oskarsborg har, efter apporten av fastigheter till stor- heden, ett kvarstående direktägt bestånd av fastigheter till ett bokfört värde av ca 1.500 mkr.

De fastigheter som är direktägda av PEAB och Oskars- borg är till sin karaktär ej färdigförädlade. När fastigheterna är färdigförädlade skall de utbjudas till försäljning.

Kvarstående direktägda fastigheter har ett bokfört värde uppgående till311 mkr.

Omsättningsfastigheter per 1994-12-31

Region

SVD

Förvaltningsfastigheter Driftfastigheter

Exploateringsfastigheter

VÄST

Förvaltningsfastigheter Driftfastigheter

Exploateringsfastigheter

MELLERSTA Förvaltningsfastigheter Driftfastigheter

Exploateringsfastigheter

ÖST

Förvaltningsfastig heter Driftfastigheter

Exploateringsfastigheter

NORD

Förvaltningsfastigheter Driftfastigheter

Exploateringsfastigheter

UTLANDET

Förvaltningsfastigheter Driftfastigheter

Exploateringsfastigheter

Yl•

m'

10.634 6.643 438.871

24.690 61.541

4.409

157.944

12.700 50.002

9.862

200.000

8ok10rt virde (lkr)

65.966 42.288 88.897

10.135

11.604

147

53.132

4.888 10.723

17.285

6.294 311.359

(24)

KONKURRENTREDOVISNING

Sammanställningen nedan visar de väsentligaste posterna ur resultaträkningen för de största byggföretagen i landet.

Det är enbart entreprenadrörelsen från respektive bolag som redovisas.

Uppgifterna är hämtade från 1994 års bokslutskommu- nikeer för bolagen.

1894 {mkr) Skanska

Fakturering 14.685

Resultatavräknad fakturering 19.975

Resultatavräkning s g rad 136%

Byggrörelsens resultat efter avskrivningar 504

Marginal i byggrörelsen 2,5%

Orderstock 1994-12-31 8.782

Orderingång 1994 15.850

Bokslutskommunikeerna är oftast kortfattade och vissa uppgifter saknas i några fall. Antaganden har därför till viss del behövts göras.

Redovisnings- och värderingsprinciper kan variera mellan bolagen. Detta har ej helt kunnat beaktas.

NCC11 SIAB'1 I'EAB .IM Platzer

13.747 8.555 7.785 2.875 865

14.485 10.683 7.940 2.820 1.004

105% 125% 102% 98% 116%

318 81 80 77 43

2,2% 0,8% 1,0% 2,7% 4,3%

8.000 5.363 4.989 2.478 700

13.800 9.309 9.659 2.903 463

''För NCC och SIAB redovisas entreprenadrörelsen totalt. För övriga bolag avser redovisningen byggverksamheten l Sverige.

26

. :)

References

Related documents

– Lite ”förvirrat” gör hon det mesta rätt på planen och har en dimension i sitt spel som gör henne till världens bästa offensiva back.. Moa ser intuitivt saker i spelet som

Genom att ha granskat aktörer, innehåll, dominerande värdering och gestaltningsramar går det att se hur herr fotbolls-VM i Qatar 2022 framställs i Dagens Nyheter och

Att genom olika aktiviteter arbeta för att höja statusen för tjejers idrottande stämmer mycket väl överens med vår inställning kring att verka för Malmö och att alla är

I andra perioden fortsätter Lettland hålla sitt spel samtidigt som Sverige inte kan hålla uppe sitt spel från första perioden.. Sverige påverkas av att backen Kenny Jönsson

Bolaget anser att VM/EM projektet är ett tydligt resultat av ett målmedvetet arbete med att stärka Stockholms position som en stad attraktiv för stora internationella evenemang

D 0-6 Intervallstart klassisk stil 400 m ERIKSSON Philippa. 8

I slutet av perioden ökar Sverige på sin ledning till 3-1 genom Andre Petersson som gör sitt andra mål i matchen framspelad av Magnus Svensson Pääjärvi och Oliver Ekman Larsson

Vi har tio olika grenar: alpint, backhoppning, längdåkning, freeski, puckel, rullskidor, skicross, snowboard, speedski och telemark, det finns något för alla. Upptäck nyttan och