Skandinaviska Enskilda Banken

S·E·Banksgruppen

Skandinaviska Enskilda Banken

1984

Bolagsstämma

Ordinarie bolagsstämma hålles fredagen den22mars 1985 kl 14.00 i bankens huvudkontor, Kungsträdgårdsgatan 8, Stockhohn. För att äga rätt att deltaga i stämman skall aktieägare dels vara in- förd i den av Värdepapperscentralen VPC AB (VPC) förda aktieboken senast tisdagen den12mars 1985, dels anmäla sig till Juridiska Centralen, skandinavis- ka Enskilda Banken, Huvudkontoret,

106 40 Stockholm, eller per telefon 08-763 50 00 senast måndagen den 18 mars 1985 kll3.00.

Aktieägare som genom banks notariat- avdelning eller enskild fondhandlare lå- tit förvaltarregistrera sina aktier måste för att få utöva rösträtt på stämman till- fålligt inregistrera aktierna i eget namn hos VPC. Sådan omregistrering måste vara verkställd senast tisdagen den 12 mars 1985. Detta innebär att aktieägare i god tid före denna dag måste meddela sin önskan härom till förvaltaren.

Utbetalning av utdebrlng

styrelsen föreslår som avstämningsdag onsdagen den27mars 1985. Utdel- ningen beräknas komma att utsändas av VPC onsdagen den 3 april 1985.

Denna

ä

rsred avisning följer i allt väsentligt OECD :s riktlinjer för infonnation om internatio·

nella investeringar och multinationella företag.

Förekommande sifferuppgifter inom parente~

avser 1982, om inte annat sägs. Procenttal av- seende S·E-Banksgruppens, bankens och

dess

dotter- och intressebolags rörelse är baserade på icke avrundat sifferunderlag.

SEK. svenska kronor, används i

vissa

uppställ- ningar. Miljon förkonas '.Il. Miljoner kronor skrivs dock Mkr.

Innehåll

l Några nyckeltal fö r S-E-Banksgruppen 2 Till aktieägarna

4 Förvaltningsberätt else S-E-Banksgruppen 6 Skandinaviska Enskilda Banken

l3 S-E-Banksgruppens organisation Dotterbolag

14 Aktiv Placering AB 16 FinansSkandic AB

18 Svensk Fastighetskredit AB 20 SER-Fastigheter AB

AB Garnisonen 21 AB Arsenalen

22 Deutsch-Skandinavische Bank AG 23 Enskilda Securit ies, skandinaviska

Enskilda Lirnited

24 skandinaviska Enskilda Banken Corporation 2 5 skandinaviska Enskilda Banken

(Luxembourg) S.A.

26 Skandinaviska Enskilda Banken (South East Asia) Lirnited Intressebolag

27 Scandinavian Bank Lirnited

29 Ship Mortgage International Bank N.V.

Kortgruppen Eurocard-Köpkort AB 30 Resultaträkningar

3 l Balansräkningar 32 Redovisningsprinciper

33 Noter till resu ltat- och balansräkningar 41 Förslag till vinstdisposition

Revisionsberättelse 42 Långtidsövers ikter

44 Resultat- och balansräkningar, dotterbolag 49 Resultat- och balansräkningar, intressebolag 50 S-E-Banksaktien

51 skandinaviska Enskilda Bankens styrelse och verkställande ledning

52 Revisorer Direktörer

54 Rådet för samhällsekonomiska frågor 55 Dotterbolag i Sverige

56 Represen tantkontor i utlandet Dotterbolag i utlandet

Intressebolag

Följande internationella valutakoder används:

AUD australiska dollar l:IEC belgiska francs BRC brasilianska cruzeiros CHF schweizerfrancs DEM tyska mark

ECU European CutTency U nits (valutakorg där EG-Iänder·

nas valutor ing.'ir med fasta bdoppf ESP ~panska pesetas FIM finska mark

GBP engelska pund INR indiska rupier KWD kuwaitiska dinarer LUF luxemburgfrancs MAD marockanska dirham MXP mexikanska pesos NLG nederländska floriner NOK norska kronor

PTE

portugisiska escudos SGD singaporedollar USD amerikanska dollar TND tunisiska dinarer

XOF CFA-francs, ElfenhenskusTeu

S-E-Banksgruppen och

skandinaviska Enskilda Banken 1984

Några nyckeltal för S-E-Banksgruppen

1980 1981 1982 1983

Rörelseresultat, Mkr 919 l 376 l 424 2 304 Balansomslutning, Mkr 90 175 123 938 139 905 162 826

Vinstnivå, % 1.17 1.41 1.17 1.62

Räntabilitet efter skatt % 14.0 18.9 16.9 23.0

Konsolideringsgrad, % 4.8 4.7 4.9 5.8

soliditet, % 2.0 1.8 1.6 1.8

s-E-Banksgruppens

1984

2 358 182 097 1.42 20.2 5.5 1.7

rörelseresultat 1984 blev 2 358 Mkr, vilket innebär en ökning med 54 Mkr eller 2% från föregående år. Intäkterna steg med 17% eller 938 Mkr till6 507 Mkr.

Rörelsekostnaderna före avskrivningar ökade med 17% eller 384 Mkr till 2 652 Mkr. Därutöver ökade kostnaderna för avskrivningar på leasingobjekt samt

övriga avskrivningar," realiserade förluster, reserveringar och orealiserade valutaförluster med sammanlagt 500 Mkr till l 497 Mkr.

skandinaviska Enskilda Bankens

resultat före förluster och reserveringar ökade med 57 Mkr till2 413 Mkr.

Intäkterna steg till4 634 Mkr, en ökning med 395 Mkr eller 9% . Kostnaderna ökade med 18% eller 338 Mkr till2 221 Mkr.

Resultatet belastades med realiserade förluster, 281 Mkr, reservering för utländska kreditengagemang, 214 Mkr, och orealiserade valutaförluster, 77 Mkr.

Rörelseresultatet sjönk med 73 Mkr eller 4% till l 841 Mkr.

Fakta om s-E-Banksaktien återfinns på sid 50.

Till aktieägarna

Det svenska bankväsendet, och inte minst vår egen bank, är inne i en fas som kännetecknas av stora och snabba förändringar. Dessa har förstärkts under 1984, men de går inte att belysa på ett klargörande sätt utan att man ser på utvecklingen under en längre period.

Ett av de aktuella dragen är att kre- ditgivningen i samhället i allt större ut- sträckning hamnar utanför bankernas balansräkningar. Detta är en förändring på både gott och ont. Till de positiva inslagen hör framför allt att budget- underskottet i ökande grad fmansieras utanför banksystemet Statens upplå- ning tillfredsställdes tidigare till stor del av bankerna och hotade att bli en över- mäktig belastning på våra balansräk- ningar. Genom att staten krävde fasta, icke marknadsmässiga räntor på sin obligationsupplåning har bankerna tvingats subventionera staten med hundratals miljoner kronor under de gångna åren. Nu sker upplåningen i allt större utsträckning direkt hos hushåll och företag på marknadsmässiga villkor och med bankerna som aktiva förmed- lare. Detta har bidragit till att vi efter internationellt mönster fått en livlig penningmarknad, där - förutom staten och bankerna - fristående mäklare, för- säkringsbolag och inte minst stora in- dustriföretag agerar som både långivare och låntagare.

Också kapitalmarknaden har efter att ha fört en närmast sovande tillvara bli- vit mer aktiv, och förutsättningar torde finnas för att väsentligt öka aktiviteten inom detta område. Vi betraktar detta som en positiv utveckling, som ger oss nya affarsmöjligheter.

Det finns emellertid inslag i bilden som inte är lika tillfredsställande. Ge- nom olika kvardröjande regleringar av banksystemet pressas en affårsvolym som naturligt hör hemma i bankerna ut i en marknad, som inte hämmas av de restriktioner bankerna måste leva med.

Särskilt anmärkningsvärd är den re la- tivt sett minskade betydelsen av vår ut- låning i svenska kronor. Under bankens första verksamhetsår, 1972, svarade den för drygt hälften av balansomslut- ningen, medan andelen vid utgången av 1984 hade sjunkit till en tredjedel.

Denna förändring är delvis en följd av näringslivets fortgående internationali- sering men i första hand beror den på att riksbanken fr o m mitten av sjuttio- talet så kraftigt beskurit bankernas möj- ligheter att låna ut svenska kronor. Det är dock tillfredsställande att vi under årens lopp har lyckats komplettera det svenska räntenettot med en rad andra inkomstkällor inom nya eller tidig are svagt utvecklade affarsområden. Om- ställningen har dock försvårats av de restriktioner i fråga om organisations- former och verksamhetsområden som lagstiftningen lägger på oss. Det är vår förhoppning att den nu sittande kredit- marknadskommittens förslag skallleda till större frihet för bankerna att utveck- la nya tjänster och att anpassa sina organisationsformer efter marknadens krav.

Under 1985 kommer av allt att döma~

riksdagen att fatta beslut om en ändring av banklagen så att utländska banker tillåts etablera dotterbolag i Sverige. Vi anser detta vara en naturlig utveckling under förutsättning att de svenska reg- leringarna mildras så att vi får ar beta under samma betingelser som de ut- ländska bankerna.

Vi har sedan länge varit beredda på de utländska bankernas etablering i Sverige och den därmed ökade konkur-.

rensen. Därför har vi också undan för

undan byggt ut vår utiandsrörelse både

här hemma och genom etableringar

u tomlands. Vår politik är att vara på

plats i områden där det finns en till-

räddig marknad för sverigerelaterade affårer. Vår bank verkar nu genom dot- terbolag, representantkontor och Scan- dinavian Bank-gruppen på 26 platser över hela världen. Våra positioner på den nordiska marknaden förstärks vä- sentligt i och med bildandet av Scandi- navian Banking Partners.

S-E-Banksgruppen visade en något högre vinst i absoluta tal 1984 än under rekordåret 1983. Det är i och för sig

1

glädjande. Men vinstsiffror kan inte ses 'isolerade. De måste sättas i relation till

balansomslutning och eget kapital. Vid sådana jämförelser framstår resultatet 1984 som sämre än 1983. Detta utgör en varningssignal!

l

En högre resultatnivå är nödvändig om banken skall kunna bibehålla och helst ytterligare öka sin finansiella styrka. De på senare år stigande kredit- förlustema illustrerar tydligt detta.

Visserligen är de till en del konjunktur- betingade, men det finns ändå anled- ning att räkna med större kreditförlus- ter i framtiden än vad vi var vana vid under 1970-talet. De företag som erbju- der de minsta kreditriskerna klarar för närvarande i betydande utsträckning sitt likviditetsbehov på annat sätt än ge- nom lån i bankerna. Förlustriskerna på kreditportföljen blir därigenom relativt sett större. Särskilt krediter till nystarta- de företag har visat sig medföra bety- dande förlustrisker. Om kreditforluster- 1na återspeglar ett ökat risktagande, som

bidrar till en utveckling av näringslivet kan de vara försvarbara. Men det upp- står också onödiga förluster och vi har i banken inlett ett omfattande program

t

får att eliminera dessa.

I sammanhanget vill jag också näm- na de inte obetydliga länderrisker som banken fått ta på sig för att medverka i finansieringen av svensk export. Vi är emellertid på detta område mindre ut- satta och dessutom bättre rustade än många andra internationella banker ef- tersom vi sedan flera år gjort betydande avsättningar för att gardera oss mot ris- kerna på betalningssvaga länder.

Bankens kostnadsutveckling är fåre- mål för ständig bevakning och ök- niDgen under I 984 ställer krav på skärpt uppmärksamhet. Det finns emel- lertid anledning framhålla att en bety- dande del av kostnadsökningen direkt hänger samman med en växande trans- aktionsvolym inom värdepappersområ- det och penningmarknadsverksamhe- ten, och med de satsningar som vi gör for att bygga ut vårt datasystem och vå- ra stödjepunkter utomlands. Kostnads- ökningstakten kommer dock, som en följd av ett antal vidtagna åtgärder, att dämpas under 1985.

Vår bank kommer under de närmas- te åren, måhända mer än andra svens- ka banker, att vara utsatt för de fåränd- ringens vindar, får att inte säga den snålblåst, som en hårdare konkurrens- och marknadssituation ger upphov till.

Vi känner oss emellertid väl förberedda för detta. Vi har en kundkrets som stäl- ler stora krav på oss - men som också ger oss enastående affårsmöjligheter. Vi har en lojal och kunnig personal, som vi satsar mycket på att vidareutveckla.

Vi har en konsolidering, som - även om den kräver ständiga tillskott - står sig väl i en internationell jämförelse.

Vår främsta strävan är att långsiktigt hålla lönsamheten på en tillfredsställan- de hög nivå. Detta är en grundläggande förutsättning får att vi rätt skall kunna fylla vår funktion i samhället.

Curt G Olsson

styrelsens ordforande

s-E- Banksgruppens resultat- och volymutveckling S-E-Banksgruppen redovisar för 1984 ett rörelseresultat på 2 358 Mkr, vilket innebär en ökning med 54 Mkr eller 2% från föregående år. Intäkterna steg med 938 Mkr eller 17% till 6 507 Mkr.

Rörelsekostnaderna före avskrivningar ökade med 384 Mkr eller 17% till 2 652 Mkr. Därutöver ökade kostna- derna för avskrivningar på leasing- objekt, övriga avskrivningar, realiserade förluster samt reserveringar och oreali- serade valutaförluster med sammanlagt 500 Mkr till l 497 Mkr.

Gruppens räntabilitet efter skatt upp- gick till20.2 %, en minskning med 2.8 procentenheter från 1983 års re- kordhöga nivå. Vinstnivån- rörelse- resultatet i förhållande till balansom- slutningen i medeltal - sjönk från 1.62% under 1983 tilll.42 %. Detta re- sultat var inte tillräckligt för att bibehål- la konsolideringsgraden utan den sjönk

från 5.8% till5.5%.

Balansomslutningen steg med 12%

till 182 miljarder kronor vid utgången av 1984.

Gruppens investeringar i dotter- och intressebolag är omfattande. Särskilt in- vesteringar i utländska bolag har ökat snabbt under senare år. Vid utgången av l 984 var det bokförda värdet av bankens aktieinnehav i dotter- och in- tressebolag sammanlagt l 355 Mkr. Vid samma tidpunkt uppgick summan av bankens andel av dessa bolags egna ka- pital samt beskattade och obeskattade reserver till2 900 Mkr.

Resultatet var tillräckligt för att uppväga inflationen

Mkr

Gruppens rörelseresultat

Nödvändigt resultat får att uppväga inflationen

Förvaltningsberättelse s-E- Banksgruppen

De svenska dotterbolagen Bankens svenska kontorsnät komplet- teras av sex dotterbolag som erbjuder olika spedalisttjänster: kapitalförvalt- ning, leasing, factoring, avbetalnings- finansiering, fastighetskrediter och fastighetsförvaltning.

Aktiv Placering hade under 1984 än- nu ett gynnsamt år och ökade sitt rörelseresultat med 46 % till 115 Mkr.

Genom en nyemission höjdes aktieka- pitalet med 16 Mkr samtidigt som bola- get gjorde en fondemission på 4 Mkr.

FinansSkandic hade, främst p g a riksbankens skärpta restriktioner, en något långsammare tillväxt än under ti- digare år. Rörelserna i bankens två fas- tighetsförvaltande dotterbolag expande- rade snabbt och bolagen uppnådde en starkt förbättrad lönsamhet.

Redogörelse och finansiella data för de svenska dotterbolagen lämnas på s 14-21 och 44-46.

Gruppens utiandsverksamhet s-E-Banksgruppen är Nordens största affarsbanksgrupp. I ett internationellt perspektiv är den likväl liten. strategin är därför att koncentrera resurserna på den del av den internationella bank- marknaden där gruppen har särskilda förutsättningar att vara framgångsrik:

sverigerelaterade affarer över hela värl- den - med svenska företag och deras dotterbolag samt utländska företag som gör affärer med Sverige.

Banken har därför startat hel- eller delägda dotterbolag i viktiga internatio- nella finanscentra på de marknader där

Räntabiliteten förblev hög

25 20 15 lO

5

o

Gruppens räntabilitet efter

skatt,

procent 50

%

av rörelseresultatet

i

procent av eget

kapital

och 50% av värderegleringskonton.

sverigeanknutna affärer är av tillräckligt stor omfattning. Fyra dotterbanker är verksamma inom affårsbanksområdet medan en är en investment bank som sköter gruppens internationella emis- sioner och handel med värdepapper.

s-E-Banksgruppen har dessutom eg- na representantkontor på 14 platser över hela världen. l Bahrain, Hongkong och Sydney samverkar representanter- na nära med Scandinavian Bank-enhe- ten på platsen och ingår i dess ledning.

På andra platser är gruppen

represen-~

terad genom Scandinavian Bank (SBL), i vilken S-E-Banken är den största ak- tieägaren med 46%. SBL, som sedan hösten 1982 innehaft 66% i Banque Seandinave en Suisse, förvärvade under 1984 den andel av aktiekapitalet som l

tidigare innehades av Banque Canto- nale Vaudoise. Härigenom ökades SBLs innehav till 78%. För att förstärka sin kapitalbas och möjliggöra förvärvet ge- nomförde SBL i oktober en nyemission på sammanlagt GBP 12M. s-E-Bankens andel motsvarade 58 Mkr.

Redogörelse och finansiella data för bankens utländska dotter- och intresse- bolag lämnas på s 22-29 och 47-49.

Rörelsevolymen

fortsatte att växa i snabb takt

225 200 ,175 150 125

-r· --- -r_. __ 100

82 83

Balansomslutningens tillväxt och inflation

enligt

konsumentprisindex,

index 1980 =JOO

...

Scandinavian Banking Partners Kundföretagen betraktar i ökad ut- sträckning hela Norden som sin hem- mamarknad. Mot denna bakgrund har s-E-Banken valt att inleda ett långt- gående samarbete med Bergen Bank i Norge och Union Bank of Finland - Scandinavian Banking Partners. Alter- nativet hade varit att starta egna dotter- bolag i dessa båda länder, vilket skulle ha blivit mycket kostnadskrävande.

Genom bildandet av Scandinavian lanking Partners får bankernas kunder

· ·- tillgång till drygt 800 kontor i de tre länderna. Dessutom skapas bättre möj- ligheter till krediter i lokal valuta. Part- nerbankerna kan också tillfredsställa

. .:... högt ställda krav på betalningsfårmed-

! . . . _ 'ling och cash management-tjänster ge- nom samarbete på datasidan. Några nya tjänster, bland annat s k balance reporting-där t ex s-E-Bankens kun- der via egna terminaler kan få reda på saldot i Bergen Bank och Union Bank för sina dotterbolag i Norge respektive Finland- har redan lanserats på mark- naden. Bankerna kommer dessutom att samarbeta i frågor rörande exportkre- dit- och fartygsfinansiering. Även fOr privatpersoner kommer nya intressanta tjänster, bl a ett bankkort, som ger möj- lighet till kontantuttag i de tre nordiska länderna.

För att befästa överenskommelsen har de tre partnerbankerna beslutat får- värva begränsade aktieposter i var- andra. I Norge och Finland möter detta - inget hinder. Banken har ansökt om re-

Betydande reserver

ger stark finansiell ställning

Konsolideringsgrad

-

soliditet

80 81 82 83

Gruppens kapital i förhållande till balans- omslutningen

4

2

o

84

Kimsoliderin!JS97ad ...

eget kapital och värderegle- ringskonton för utläning och valutor -·med tillägg av det belopp varmed obligationsportföljens

mark·

nadsvärde

överstiger dess

bokföringwärde-

i procent av balansomslutningen vid årets slut

Solidild

= eget kapital i procent av balansomslut- nlngen vid årets slut.

I balansomslutningen ingår här obligations- portföljen med

marknadsvärdet

s-E-Banksgruppen

geringens tillstånd att i ett första steg förvärva aktier i Bergen Bank och Union Bank of Finland för sammanlagt ca 250 Mkr. Då den svenska lagstift- ningen f n inte tillåter att utlänningar äger aktier i svenska banker, kommer banken att ta upp fårlagslån hos Bergen Bank och Union Bank i stället för att emittera aktier. Förlagslånen skall bytas ut mot aktier så snart detta blir möjligt.

Gruppens

internationella datanät byggs ut Utbyggnaden av S-E-Banksgruppens datorbaserade kommunikationssystem - SEBNET - fortsatte och under år

1984 anslöts dotterbankerna i New York, Frankfurt och Singapore. I sin slutliga utformning avses systemet om- fatta alla dotterbanker och represen- tantkontor.

SEBNET utnyttjas redan för S-E- Banksgruppens dollarbetalningar. Dessa går via dotterbankenT N-\w York, som utvecklat ett automatiskt system för dollarclearing, och i de flesta fall vidare- befordras betalningarna utan manuell hantering. Genom att i första hand ut- nyttja banker inom s-E-Banksgruppen vid betalningsförmedling kan saldohåll- ningen hos andra utländska banker minskas vilket medför avsevärda ränte- vinster.

Ett avancerat datorsystem - SEBIS - fö r bl a reskontrahantering, arbitrage och redovisning kommer 1985 att in- stalleras i dotterbankerna i Frankfurt och Singapore. Motsvarande system används redan av banken i New York.

Bankensinvesteringar

i utländska har ökat kraftigt

Aktieinnehav,

bokfortJa värden

i

Mkr

Utländska intressebolag Utländska dotterbolag

- Svenska dotterbolag och intressebolag 1250 1000 750

Utländska kreditrisker Gruppens utländska engagemang steg under 1984 med cirka 40 %, varav hu- vuddelen avsåg krediter tillländer i Västeuropa och Nordamerika. I sam- band med omförhandlingar av lån Iilås- te dock vissa nya krediter tillländer med betalningsproblem beviljas. Grup- pens totala engagemang i skuldtyngda länder uppgår till 14.7 miljarder kronor, m en för huvuddelen härav finns säker- heter i Sverige eller i tredje land. Den politiska risken uppgår därför endast till 3.3 miljarder kronor. I relation till eget kapital och reserver är detta internatio- nellt sett en låg siffra.

Banken har gjort betydande reserve- ringar får fordringar på de länder där de politiska riskerna bedöms vara särskilt stora. Bankens utländska dotterbolag följer i prinåp samma regler för reser- vering för politiska risker som moder- banken. För de fall där bankledningen bedömt att dotterbolagens

riskreserve~

ringar inte är tillfyllest finns en särskild.

reserv inom moderbanken. Gruppens

totala reserveringar får sådana risker

uppgår till 0.8 miljarder kronor.

skandinaviska Enskilda Banken

Internationell konjunkturuppgång Industriländerna upplevde en snabb ekonomisk tillväxt under 1984. Världs- handeln beräknas ha ökat med närma- re 9%, till stor del beroende på USA:s starka importökning.

Framför allt Japan hade nytta av draghjälpen från USA och upplevde en klassisk, exportledd återhämtning. Ex- porten utvecklades gynnsamt även för flertalet u-länder- särskilt de skuld- tyngda i Latinamerika - vilket medför- de stärkta bytesbalanser och ekonomisk tillväxt.

Västeuropa fick också del av den växande världshandeln. Den ekonomis- ka tillväxten hölls dock tillbaka av en stram finanspolitik i flertalet länder. Ar- betslösheten fortsatte att stiga- till skillnad från i USA, där den sjönk snabbt. De långsamma prisökningarna var ett positivt inslag. I motsats till mönstret vid tidigare återhämtningar följdes inte den snabba tillväxten i USA av någon påtaglig uppgång i prissteg- ringstakten.

De amerikanska räntorna steg under första halvåret, då den ekonomiska till- växten var som starkast. Därefter däm- pades denn,a och räntorna började sjun- ka för att vid årets slut vara tillbaka på ungefår samma nivå som vid årets bör- jan. Till detta bidrog även en viss upp- mjukning av den strama penningpoliti- ken.

Den internationella räntenivån styr- des även under 1984 i första hand av utvecklingen i USA, om än inte lika på-

Den amerikanska dollarns uppgång fortsatte

Riksbankens valutako~

l .

1982 1983 1984

140 120

100

Månadsgenomsnitt av dollarkursen

och

kursen på riksbankens valutakorg,

index dea!mber

1980 = 100

Källa:

Riksbanken

tagligt som under tidigare år. Räntorna i Västtyskland steg sålunda obetydligt . under det fårsta halv året och sjönk där- efter till en lägre nivå än föregående år.

Den amerikanska dollarn försvagades under första kvartalet 1984. Därefter bidrog stigande inhemska räntor till att den åter stärktes. Dollaruppgången fort- satte sedan med kortare avbrott under resten av året och en rekordhög nivå noterades - trots att räntorna åter föll.

Fortsatt starkt beroende av den internationella räntenivån Utvecklingen på den svenska kredit-

marknaden under 1984 visar hur starkt beroendet är av den internationella räntenivån. I takt med sjunkande rän- tor i framfår allt USA fåll den svenska räntenivån fram till början av maj. Un- der den perioden förblev diskontot oförändrat 8.5% och räntan för ban- kernas upplåning av större belopp i riksbanken - den s k straffräntan - var

11.5 %, medan penningmarknadsrän- torna fåll ned mot cirka 10.5 %. Den därefter stigande internationella ränte- nivån föranledde riksbanken att genom likviditetsindragning höja marknads- räntan. Den 29 juni höjdes också dis- kontot med en procentenhet till9.5%

och straffräntan med två procentenhe- ter till 13.5 %. Räntehöjningarna syfta- de till att vända det valutautflöde som pågått sedan april och som t o m juni uppgick till 4 miljarder kronor. Först se- dan skillnaden mellan den svenska och den internationella räntenivån på nytt hade ökat blev valutaflödet positivt. In-

Allmänheten finansierade stor del av budgetunderskottet

rr-==--.--- - - , Banker

(inkl riksbanken)

AP-fonden.

forsiikring;bolag

Allmänheten

Utlandet

Statens

budgetunderskott

och

dess finansiering,

miljarder kronur

Källa:

Riksbanken

flödet fortsatte under sommaren och början av hösten. Efter det att de svens- ka penningmarknadsräntorna sjunkit ned mot 11.5 % under årets två sista månader, höjde riksbanken genom lik- viditetsindragning i januari 1985 mark- nadsräntan upp mot 14 % för att stoppa det valutautflöde som ånyo uppstått.

Den starka kopplingen mellan svens- ka och internationella räntenivåer är i hög grad en följd av obalansen i den svenska statsbudgeten, vilken leder till hög likviditet i ekonomin. För att för- hindra kapitalutflöde tvingas den svenska räntenivån hållas högre än omvärldens.

Genom en stark exportökning upp- nåddes i stort sett balans i de löpande betalningarna med utlandet. Staten be-

l

hövde således inte längre låna utom- lands för att täcka underskott i bytes- balansen. Till följd av realiserade valutakursförluster ökade ändå den statliga utlandsskulden med 11 miljar- der kronor till l 09 miljarder kronor i bokfört värde - eller till 136 miljarder kronor enligt valutakurserna vid års- skiftet.

Statsskuldfmansiering på marknadsmässiga villkor Genom introduktionen av statss}{uld- växlar under 1982, riksobligatioher un- der 1983 och allemanssparandet under 1984 kunde en betydande del av bud- getunderskottet fmansieras utanför banksystemet Dessa nya instrument svarade vid utgången av 1984 för 114 miljarder kronor eller 21 '1o av den sam- lade statsskulden.

Ökat av

37.8 Övriga

Bostads- obligationer

Stats- obligationer

Bankens obligationsinnehav,

anskaffningsvärde

i

miljarder kronor

..

Det marknadsmässiga inslaget i stats- skuldfinansieringen förstärktes ytter- ligare under 1984, då riksbanken inför- de anbudsförfarande vid emissioner av riksobligationslån och statsskuldväxlar.

skärpta regler för vissa placerare Den svenska kreditmarknaden och bankernas verksamhet är sedan flera år kringgärdade av ett stort antal regler och begränsningar. I takt med att den svenska statsskulden i ökad utsträck- :ning fmansierats på marknadsmässiga - ·villkor har bankernas verksamhet bör- jat avregleras. Likviditetskraven, som tvingade bankerna att köpa statsobliga- tioner, har tagits bort. Regleringen av utlåningsräntorna har formellt avskaf- fats och ersatts av en rekommendation.

I praktiken begränsas dock bankernas utlåningsräntor på samma sätt som tidigare. För att uppfylla rekommenda- tionen tvingas bankerna knyta ut- låningsräntorna till diskontot, medan finansieringskostnaden i hög grad på- verkas av penningmarknadsräntornas svängningar. Räntemarginalen för utlå- ning har till följd därav krympt under senare år. Bankernas möjligheter till risktagande minskar, och tillgängligt kreditutrymme fördelas inte på sam- hällsekonomiskt bästa sätt - om inte ränteregleringen avskaffas fullt ut.

Utvecklingen mot mer marknadsan- passade räntor för statsupplåningen bröts på ett fOr kapitalmarknadsinstitu- fen förvånande och märkligt sätt, då skärpta regler infOrdes för försäkrings- bolagens medverkan i statsskuldfinan- sieringen. Riksbanken beslöt under pro- test från såväl AP-fonderna som försäk- -/ingsbolagen att placeringsplikten en-

liast kan uppfyllas genom förvärv av s k - prioriterade obligationer direkt från

riksgälden och hypoteksinstituten. Här- igenom skärptes ett irrationellt inslag på marknaden, där räntenivåerna på ny- emitterade, prioriterade statsobligatio- ner avviker - tidvis kraftigt - från marknadens förräntningskrav.

Också bankerna har ställts inför krav som står i stark motsats till inslagen av avreglering. Den statliga delegationen för bostadsfinansiering har begärt att bankerna under 1985 skall köpa bo- stadsobligationer för betydande belopp.

sådana placeringar innebär en mycket långsiktig bindning - löptiden är hela 20 år - till icke marknadsmässiga räntevillkor. Till följd av osäkerheten under en så lång period är möjligheter- na att avyttra obligationerna för att täcka uppkomna likviditetsbehov starkt

skandinaviska Enskilda Banken

SSAB Svenskt Stål AB är m av SEB Internatio- nals 80 storjöretagskunder. Företagets stålverk i Luleå besöks här av fr v Stefan Sohlberg, SSAB, Mats Thulin, S-E-Banken, Göran Fritzell, SSAB samt Jan Sundberg och Arnold Jedlöv, S-E-Bankm.

begränsade. Kraven på placering i bo- stadsobligationer strider mot bankens ambition att långsiktigt minska obliga- tionsinnehavet och därmed ränterisker- na.

Fortsatt statlig dominans :på den svenska kapitalmarknaden Aven om budgetunderskottet minskade något under 1984 uppgick det till 74 miljarder kronor. Därav täcktes 63 mil- jarder kronor av statens inhemska upp- låning. Företagen m fl svarade för drka

lO miljarder kronor och 18 miljarder kronor placerades hos AP-fonden och försäkringsbolagen. Hushållen bidrog till finansieringen med 14 miljarder i form av premie- och sparobligationer samt allemanssparande. Återstoden fi- nansierades i riksbanken. Bankernas in- nehav av statspapper minskade något.

På obligationsmarknaden svarade sta- tens nyupplåning för 62 % (72 %) av den sammanlagda emissionsvolymen.

För näringslivet var emissionsvolymen för obligations- och förlagslån- exklu- sive lån med optionsrätter eller optio- ner-oförändrat 4 miljarder kronor.

Därav tecknades mer än hälften genom S-E-Banken.

Räntan på nyemitterade industriobli- gationer och obligationsräntorna på andrahandsmarknaden påverkades i hög grad av förändringarna på pen- ningmarknaden. Som lägst noterades riksobligationer kring Il.S % under vå- ren och som högst noterades de till 14.3% under juli månad. Vid utgången av året var den s k jämförelseräntan för industriobligationer 12.5 % och räntor- na på andrahandsmarknaden för riks- obligationer drka 12.0%.

I hård konkurrens med ett ökande antal mäklare försvarade banken en le- dande ställning på penning- och kapi- talmarknaden. Marknadsinstrument med

olik~

löptider omsattes för drka 400 miljarder kronor genom bankeri.

För att tillgodose den snabbt växande

marknadens krav på aktuell informa-

tion och effektiv hantering skapades en

for hela banken gemensam penning-

och kapitalmarknadsbörs, s k Money

Desk. Där sammanförs kundernas, ban-

kens, mäklares och övriga bankers köp-

och säljorder. Med hjälp av datasystem

kommer kundemas kontaktpersoner i

banken att stå i direkt förbindelse med

hela denna marknad.

Rekordstor emissionsvolym på riskkapitalmarknaden Företagens efterfrågan på riskkapital från den svenska marknaden ökade under 1984 med 116% till rekordnivån

l3 354 Mkr, varav banken ensam eller som ledare i 44 emissioner svarade fOr drygt 60% av emissionsbeloppet. Där- utöver medverkade banken i ytterligare

lO emissioner. Nästan två tredjedelar av det totala beloppet tecknades genom banken.

Sammanlagt 49 nyemissioner, utför- säljrungar och inköpserbjudanden till ett totalt belopp av 6 107 Mkr genom- fördes av börsregistrerade bolag, bolag på den s k väntelistan och inofficiella listan. På OTC-marknaden var motsva- rande antal36 st med ett sammanlagt belopp av 532 Mkr. 29 konverterings- lån samt skuldebrev med optionsrätt el- ler option tillförde företagen ytterligare 6 715 Mkr.

Kursnivån på stockholmsbörsen föll med 12 % under 1984 efter en mer än fyrdubbling sedan åttiotalets början.

Nedgången beror delvis på den rekord- stora emissionsvolymen. Trots att om- sättningen minskade något uppgick den till drygt 70 miljarder kronor.

I början av 1984 träffades överens- kommelse om en samordning av den rostfria specialstålindustrin i Sverige till Avesta-koncernen. Överenskommelsen innebar bl a att riksdagen beslutade om nedsättning av statliga lånefordringar med 450 Mkr. En förutsättning härför var att s-E-Banken var beredd att ga- rantera en till allmänheten riktad ny- emission på 300 Mkr i Avesta AB. Sty-

Obligationsportföljens räntemarginal sjönk

4.5

3.0

1.5

o

-1.5

-2.0

80 81 82 8} 84

Bankens råntemaiginaler, lingenommilt i promit Margjnal mellan orefinansierad utläning

och

inläning i

SEK

Margjnal meUan bankens obligationsavkast- ning och inläning i

SEK

skandinaviska Enskilda Banken

relsen bedömde det som angeläget att banken genom emissionen möjliggjorde den föreslagna omstruktureringen.·

Emissionsbeloppet blev 308 Mkr. Emis- sionen rönte ringa intresse hos allmän- heten.

Efter teckningstidens utgång i okto- ber 1984 visade det sig att bolagets re- sultat för de första åtta månaderna av- vek kraftigt från tidigare prognoser.

Banken beslöt då att de som tecknat sig föl- aktier inte skulle vara bundna därav och erbjöd sig att lösa in de tecknings- bevis för vilka likvid erlagts. Emissionen tecknades i stället till hälften av Nord- stjeman AB samt A Johnson & Co HAB och till hälften av banken. Banken har således förvärvat aktier för drygt 150 Mkr i Avesta AB. Dessa kommer att placeras när de marknadsmässiga förut- sättningarna föreligger.

Betydande kreditförluster med- f'örde f'örsämrat rörelseresultat Rörelseresultatet sjönk med 73 Mkr el- ler 4% till l 841 Mkr. Resultatet före realiserade förluster, reserveringar och orealiserade valutaförluster ökade med 57 Mkr till2 413 Mkr. Intäkterna steg till4 634 Mkr, en ökning med 395 Mkr eller 9%. Kostnaderna ökade med 18% eller 338 Mkr till2 221 Mkr. Re- sultatet belastades med realiserade för- luster, reserveringar och orealiserade valutafOrluster på sammanlagt 572 Mkr (442 Mkr).

De tre senaste årens realiserade kre- dit- och obligationsförluster var i ge- nomsnitt 281 Mkr (236 Mkr). Under 1984 steg konstaterade kreditförluster

Intäkterna ökade inte i samma takt som balansomslutningen

Intäk!:...- - -

Kostlhldtr

...,.,.... _--.

-

VInstnivå Förluster

,

.. --·

80 81 82 ₈₃ 84

Bankens vinstnivå

och

dess komponenter, i promit av

balansomslufnineen

i dagsmtde/laJ Vinstnivå =

rordseresultat

5

4 3 2

l

o

med 2 21 Mkr till440 Mkr. Därav utgör 200 Mkr beräknad förlust på engage- mang i Saleninvest-koncemen, som gick i konkurs i december 1984. Ban- ken har varit huvudbankförbindelse se- dan bolagets start år 1915.

Saleninvests ställning har varit svag de senaste åren. En mycket betydande driftsförlust uppstod under 1984. När marknaden försämrades ytterligare på hösten 1984 och när därtill en stor för- lust uppdagades inom torrlastrederiet i USA blev bolagets situation akut. Ban- ken engagerade sig mycket aktivt i syfte att genomfOra en finansiell rekonstruk- tion med deltagande av ägare, staten, svenska och utländska banker samt andra kreditgivare. Det visade sig emel- lertid omöjligt att nå överenskommelse ~ om tillräckligt stora eftergifter för att en rekonstruktion skulle kunna tillstyrkas.

När detta stod klart begärde sig bolaget självt i konkurs.

Bankens totala kreditengagemang i Saleninvest-koncemen uppgick vid konkurstillfållet till cirka l 800 Mkr. Till täckrling härför finns säkerheter i form av statliga garantier, likvida medel, re- verser, börsaktier och fartygsinteck- ningar till betydande belopp. För skyd- dande av fordringar har banken - till stor del efter årsskiftet - övertagit några fartyg, vissa aktieposter och andra pan- ter. En marknadsmässig värdering av dessa visar att bankens förlust kan be- räknas till200 Mkr. Förlustrisken har täckts genom avsättning i årets bokslut. 1

Lönsamhetsproblem främst bland ...l mindre företag inom handel och ser·

vicenäringar har orsakat banken största delen av övriga kreditförluster. Under

1984 gjordes inga förluster vid försälj- ning av placeringsobligationer.

I årets bokslut har, enligt bankin- spektionerts rekommendation, reserve- ringar för risker på vissa länder gjorts med 180 Mkr_ Rörelseresultatet belasta- des med ett treårigt genomsnitt av re- serveringarna eller med 214 Mkr, vilket är en ökning med 57 Mkr.

Orealiserade valutaförluster uppgick till 77 Mkr ( 49 Mkr) och orsakades främst av dollarns fortsatta uppgåni Den föranledde en uppskrivning av bankens valutaskulder för fmansiering av främst investeringar i utländska dot- terbanker och intressebolag. Någon uppräkning görs inte av de motsvaran- . de utländska tillgångamas värde. Till

följd därav uppkom en bokföringsmäs-

sig valutaförlust som i sin helhet belas-

tat bankens rörelseresultat.

Försämrad

konsolideringsgrad och soliditet Trots fortsatt volymökning försämrades rörelseresultatet, vilket medförde att vinstnivån - förhållandet mellan rörel- seresultatet och balansomslutningen i m edeltal- sjönk till1.40% (1.69%).

Konsolideringsgraden är ett väsentligt mått på bankens fmansiella styrka. Den beräknas som summan av eget kapital och värderegleringskonton fOr utlåning och valutor - med tillägg av obliga- . - )tionsportfOljens övervärde - i procent

_ _ ' av balansomslutningen vid årets slut.

Obligationsportföljens marknadsvärde sjönk till följd av högre förräntnings- krav på s k prioriterade obligationer.

__ Därigenom krävdes en ytterligare av- i sättning till värderegleringsreserven för --' obligationer. En procentenhets föränd-

ring av förräntningskravet på hela obli- gationsportföljen påverkar dess mark- nadsvärde med 0.9-1.0 miljarder.

Årets rörelseresultat - efter avdrag för obligationsportföljens värdeminsk- ning - var inte til1räckligt för att öka reserverna i samma takt som balanstill-

skandinaviska Enskilda Banken

växten. Konsolideringsgraden sjönk från 6.5% till6.1 %. Det är nödvändigt att på nytt höja vinstnivån för att ban- kens goda finansiella ställning skall kunna bibehållas.

Även soliditeten - d v s eget kapital i procent av balansomslutningen vid årets slut - försämrades. Den sjönk från 2.1 % tilll.9 %.

Volymen ökade med 16%

Även under 1984 växte bankens rörel- sevolym snabbt. I medeltal steg balans- omslutningen med 16 % under året.

Minskade placeringar hos utländska banker mot slutet av året bidrog till att ökningen av balansomslutningen mel- lan årsskiftena inte uppgick till mer än 9%.

Banken fortsatte att öka sin andel av affärsbankernas totala inlåning i svens- ka kronor inklusive bankcertifikat. Vid årsskiftet 1984/85 uppgick den totalt till 2 5 % (24%). Banken har en domine- rande ställning på företagsmarknaden - med nästan en tredjedel av större före- tags och cirka en femtedel av mindre

Intäkterna relativt svaga under andra tertialet 1984

Tenial

3/1984 2/1984 1/1984 3/1983 2/1983 1/1983

Intäkter

l 585 l 389 l 660 l 508 l 335 l 396

Kostnader

769 722 730 651 614 618

816 667 930 857 721 778

,Realiserade förluster

143 69 69 99 68 69

!Orealiserade förluster

I35 85 71 45 97 64

'

_J

Rörelseresultat

538 5!3 790 713 556 645

Kapitalbasen översteg väsentligt kapitaltäckningskravet

1984 1983

Riskklass Placeringar Kapitalkrav Placeringar Kapitalkrav

%

Mkr Mkr Mkr Mkr

o

^{69 150}

o

^{53 839}

o

l 34 949 349 40 247 402

4 6 380 255 5 579 223

8 46 100 3 688 47 288 3 783

100 l 166 l 166 l lll l lll

Summa kapitalkrav

5458 5 519

Kapitalbas efter bokslutsdispositumer

Eget kapital

2450 2 419

40%

av värderegleringskonton

2 450 2 263

Förlal\slån

l 985 l 838

Summa kapitalbas

6 885 6 520

Överskott l

427 l 001

Det lagstadgade kravet på kapitaltäckning sjönk under året med 61 Mkr till 5 458 Mkr. Totala placeringar och garantier ökade, men framför allt den andel som krävde 8 % täckning minskade. Det genomsnittliga kravet sjönk således från 3.73 % till 3.46%. )

och medelstora företags in- och utlå- ning i samtliga banker. På hushålls- marknaden är bankens andel cirka 11%.

Genom att statens budgetunderskott i stor utsträckning kunde finansieras u tanför bankerna dämpades inlånings- ökningen över lag. Hushållsinlåningen ökade obetydligt under 1984. Det beror främst på att statens andel av hushålls- sparandet ökat genom tillkomsten av allemanssparandet.

Utlåningen ökade relativt snabbt Bankernas utlåningsexpansion i svens- ka kronor styrdes genom riksbankens rekommendation, som innebar att ök- ningen begränsades till drygt 4% från 1983 års tillåtna nivå. Bankens utlåning låg under större delen av l 984 något lägre än den tillåtna genomsnittsnivån, vilket medgav en relativt snabb ökning mot slutet av året.

Utlåningen i svenska kronor var vid utgången av året 47 970 Mkr, en ök- ning med 9 114 Mkr eller 23 %. Utlå- ningen till allmänheten utgjorde 40 505 Mkr därav. Nettoförändringen mellan årsskiftena fördelades på följande slag av krediter:

Prioriterade byggnads- krediter

övrig utlåning varav återlån som re- finansieras i AP-fonden

Mkr

%

329 3 222 -l 131

6

10 - 19

Utlåningen i utländska valutor steg från årsskifte till årsskifte med l 043 Mkr el- ler 4% till26 279 Mkr och i medeltal

med 26%.

Högre räntenivå

Räntenivån var högre under 1984 än under 1983. Räntan för bankernas upp- låning av större belopp i riksbanken - den s k straffräntan- ökade med 0.92 procentenheter till 12.51 %. Penning- marknadsräntorna ökade inte fullt lika mycket - exempelvis steg bankcertifi- kat med 90 dagars löptid i genomsnitt med 0.58 procentenheter till11.97 %.

Det beror på att likviditeten i bankerna tidvis var god och straffräntan påverka- de då endast i begränsad utsträckning marknadsräntorna. Medeldiskontot steg med 0.32 procentenheter till 9.01 %.

Försämrade räntemarginaler

Marginalen mellan utlåning och inlå-

ning i svenska kronor försämrades till

följd av högre penningrnarknadsräntor,

som ökade bankens kostnad för special- inlåning och bankcertifikat. Utlåningen i svenska kronor och dess finansiering resulterar i den ojämförligt viktigaste intäktsposten för banken. Den speglar kontorsnätets avgörande betydelse fOr bankens resultat.

Den högre räntenivån medförde stör- re finansieringskostnader även för ban- kens obligationsportfölj. Marginalen

mellan obligationsavkastningen och kostnaden för inlåning i svenska kronor sjönk med 0.55 procentenheter till 1.69%.

Marginalen på utlåning i valuta för- sämrades också. Den hårda internatio- nella konkurrensen om dessa krediter har lett till att bankerna får en otill- fredsställande ersättning för risktagande och för utnyttjande av sin upplånings- kapadtet.

De försämrade räntemarginalerna ledde totalt sett till att bankens place- ringsmarginal sjönk med 0.17 procent- enheter till 2 .15 % för hela året.

Den sammanlagda effekten av vo- lymökningen och marginalförsäm- ringen blev att bankens räntenetto väx- te med 193 Mkr eller 7% till 2 829 Mkr.

Tertial

3/1984 2/1984 1/1984

- - -

Summa place- ringar

i

dags-

medeltal, Mkr

137 070 134 330 123 523

Räntenetto, Mkr

918 909 l 002

Placerings·

marginal,%

2.01 2.03 2.44

Utländska rörelsens intäkter utvecklades väl Provisioner, avgifter och agio ökade un- der 1984 med ll %. Särskilt väl utveck- lades utländska rörelsen, vars intäkter ökade med 16%. Inom svenska rörel- sen visade notariatverksamhetens in- täkter en fortsatt gynnsam utveckling.

Fondkommissionsrörelsens intäkter ökade något från 1983 års mycket höga nivå. Lägre börsomsättning medfårde minskade kurtageintäkter, men det uppvägdes av väsentligt ökade intäkter i samband med aktieemissioner.

Övriga intäkter fortsatte a tt utvecklas positivt, främst som en följd av ytterli- gare förbättrat resultat av bankens han- del med svenska obligationer.

skandinaviska Enskilda Banken

Volymökning och

fortsatt datautveckling medförde stigande kostnader

Bankens kostnader ökade med 338 Mkr eller 18% fördelade på följande poster:

Mkr

Personalkostnader

148

Lokalkostnader 49

Övriga rörelsekostnader 123

Avskrivningar

18

%

14

20 24

35

Kostnadsstegringarna orsakades till stor del av emissionsverksamhetens starka volymökning och fortsatt tillväxt på penning- och kapitalmarkrladen. Även transaktionsvolymerna inom kontors- nätet ökade i snabb takt och därmed steg bl a kostnadsersättningen till Bank- girocentralen.

Personalkostnaderna ökade till följd av avtal med 8.4%. Volymökning och nysatsningar krävde att bemanningen i medeltal ökade med 275 till6 865, inklusive t:xtraanställd personal. Det ökade personalbehovet kunde delvis tillgodoses genom att deltidsanställd personal ökade sin arbetstid.

Lokalkostnaderna ökade på grund av större lokalbehov, fortsatt omfattande bygg- och installationskostnader samt höjda hyror till följd av stigande konsu- mentprisindex.

Bankens satsningar på datatekrlisk utveckling och introduktion av nya da- tabaserade tjänster förorsakade också betydande kostnadsökningar. Tidigare användes datatekniken främst fOr att rationalisera de egna rutinerna. I dag är den ett konk:urrensmedel, som stärker bankens möjligheter att erbjuda kun- derna utökade, kvalificerade tjänster.

För att företagen skall kunna utnyttja sitt kapital så effektivt som möjligt är det viktigt med snabba betalningsflö- den. Banken erbjuder därför en rad · cash management-tjänster. För de stora och medelstora företagens finansavdel- ningar har banken bl a byggt upp en terminalservice kallad SEBRA, s-E- Bankens Realtids Affårssystem. Med hjälp av SEBRA kan företagen själva styra sina betalningar samt få in forma- tion om sina affårer med banken, över- sikter över behållningen på olika kon- ton, uppgifter om börs- och valutakur- ser, villkoren på penning- och kapital- marknaden etc. Efter hand tillkommer ytterligare tjänster - exempelvis infor- mation om det ekonomiska läget i Sve- rige och utomlands.

SEBRA är inkopplat på bankens na-

tionella och internationella nätverk. Det betyder att det skall bli möjligt att nå bankens utländska döttrar via systemet.

Därigenom erbjuds också s k multilate- ral netting, d v s effektiv hantering av in- och utbetalningar i olika valutor världen över.

För småföretagsmarknaden, där S-E- Banken i dag har fler kunder än någon annan bank i Sverige, finns många nya produkter. En sådan är SEBVISION, som är en enklare och billigare variant av SEBRA. Genom att utnyttja den kan -- kunderna sköta sina ekonomiska trans-

~

aktioner med hjälp av en vanlig TV, ett tangentbord med modem och en tele- fon. En arman tjänst avsedd för små- företag som själva har en mindre dator är bankens Företagsdiskett med vars hjälp kunderna effektivt kan förmedla sina betalningsuppdrag till banken.

Den datatekrliska utvecklingen an- vänds också för att öka servicegraden på kontoren. Sedan hösten 1984 kan kunder som vill köpa eller sälja aktier, teckningsbevis, obligationer m m få snabb information via bildskärmstermi- naler på många av bankens kontor.

Dessutom kan kunderna välja att göra sina utlandsbetalningar direkt från ban- kens lokalkontor- något som rönt stor uppskattning. Efter hand skall det bli möjligt att göra alla de affårer som än- nu bara kan utf6ras via centralkontoren direkt genom kontoren även på de mindre orterna.

Privatkunderna har redan tidigare kunnat dra nytta av bankens datasats- ningar genom bl a bankomatkortet.

Detta kort kan nu bytas ut mot ett BankKort, som fungerar som banko- matkort, check och kreditkort.

Det traditionella bankarbetet har

me~~

datatekrlikens hjälp förenklats, vilket medfört att bankens personella resurser i ökad utsträckning kunnat frigöras får rådgivning och andra individuellt an- passade tjänster.

, Bankens vinstandelssystem Sammanlagt har 159 Mkr överförts till vinstandelsstiftelsen for åren 1977, 1978, 1979, 1981, 1982 och 1983.

Efter fem år kan andelsägarna välja att få sin del utskiftad eller låta den stå kvar. Av de andelsägare som var berät- tigade till 1978 års vinstandel valde 5 593 att ta ut sina aktier när de första gången blev tillgängliga i november

1984. Aktiemas totala marknadsvärde hade då ökat till 77 Mkr, vilket mot- svarar 2 13 A -aktier per andelsägare.

Ursprungligen avsattes 24 Mkr.

Vinstandelama för 1977 och 1978 har sålunda till största delen utskiftats.

Utöver dessa aktier ägde varje anställd i S-E-Banksgruppen, som varit berättigad till hel vinstandel, vid utgången av 1984 genom stiftelsen andelar till ett värde motsvarande cirka 3 70 aktier.

styrelsen beslöt i februari l 984 att bankens vinstdelningssystem med indi- viduella andelar ej skulle tillämpas så länge vinstdelningsskatt utgår till kol- lektiva löntagarfonder. För att ändå be- .]öna starkt personligt engagemang be-

J

slöt styrelsen införa en resultatpreroi e.

Utvecklingen av provisioner och kost- nader skulle avgöra dess storlek.

Främst på grund av betydande kost- nadsökningar försämrades relationen lmellan provisioner och kostnader något

under 1984. Av maximala 40 Mkr ut- går resultatpremien med 8 Mkr och det beloppet kommer att placeras i S-E- Banksaktier. Efter fem år har andels- ägarna rätt att ta ut sina aktier.

Ett omfattande besparingsprogram har inletts i syfte att begränsa kostnads- stegringarna under 1985 och följande år. Åtgärder som ökar provisionsintäk- terna måste också vidtas. Därigenom bör dessa åter kunna täcka en ökande del av bankens kostnader.

styrelsen har beslutat att premiera personalen i s-E-Banksgruppen med upp till45 Mkr under 1985 om ban- kens relation mellan provisioner och kostnader på nytt förbättras. Förblir re-

\lationen oförändrad eller försämras den 'utgår ingen premie.

Bankens kontorsnät Under 1984 öppnade banken ett nytt kontor i Växjö. Ett kontor i Malmö och ':fyra kontor i Göteborg lades ned. Detta -- gör att banken driver rörelse vid sam-

manlagt 348 kontor fördelade enligt nedan:

1984 1983

stockholmsgruppen 161 161

Stockholms stad 61 61

övriga 100 100

Göteborgsgruppen 113 117 .

Göteborgs kommun 43 47

övriga 70 70

Ma IITlögru p pen 74 74

Malmö kommun 17 18

övriga 57 56

De anställda

För att kunna behålla ställningen som Nordens ledande affarsbank måste s-E- Banken ha en motiverad och engagerad personal. övervägande antalet anställda

skandinaviska Enskilda Banken

S- E-Banken har fler småforetagskunder än någon annan svensk bank. En av dessa är AB Nybro Glasbruk, ett familjeföretag som drivs av Sidney och Stig Mellström (t h), här tillsammans med Ann-Margret Bramwall och Tommy Strandman från bankens kontor i Nybro.

är positivt inställda till sin arbetsplats.

Det visar bl a en attitydundersökning som genornfårts i banken. Men natur- ligtvis kan en hel del förbättras. Under hösten l 984 påbörjades därför ett pro- gram för att öka motivationen hos de anställda. Det omfattar bl a arbets- platsdiskussioner om företagskultur och gemensamrna värderingar,

»

shared valnes>>.

När det gäller att sprida kunskap och information om bankens mål och stra- tegi har de cirka 600 cheferna en nyc- kelroll. Under det gångna året har ban- kens ordinarie utbildning kompletterats med ett institut för ledarutveckling, Wallenberginstitutet. Dess syfte är att få fram fler generalister som inte bara är goda banktekniker och affärsmän utan också goda ledare.

Bankens offensiva satsningar hade inte varit möjliga att genomföra utan vår kompetenta personal. Ett varmt tack riktas till alla medarbetare i hela s-E-Banksgruppen för deras helhjärta- de insatser.

Känslighetsanalys av bankens resultat

Förändring Resultateffekt Diskonto :!:l % -enhet :!:: OMkr Penningmarknads- +l % -enhet -270Mkr räntor - l %-enhet +270 Mkr Placeringsmarginal ±O.

I

%-enhet :!::150 Mkr Balansomslutning :!:l% :!:: 30Mkr Provisioner

&

agio :!:l% :!:: lO Mkr

Kostnader

+l%

- 20 Mkr

(exkl förluster)

-l % + 20Mkr

Bankens rörelseresultat är

i

hög grad beroende av den ekonomiska politiken. När t ex penning- marknadsräntoma, som inte är diskontobundna, sjunker och bankens finansieringskostnad där- med minskar, ökar resultatet. En diskonto- förändring påverkar direkt endast räntorna på ordinarie inlåning i svenska kronor resp icke re- finansierad utlåning

i

svenska kronor; då dessa poster är ungefår lika stora får en förändring av diskontot ingen resultateffekt.

En ökning av förräntningskravet med en pro-

centenhet medför att obligationsportföljens

marknadsvärde sjunker med O. 9 -l .O miljarder

kronor. En lika stor sänkning innebär en ökning

av marknadsvärdet med motsvarande belopp.

Extraordinära intäkter och kostnader De extraordinära intäkterna uppgick till 60 Mkr och utgjordes bl a av koncern- bidrag på 50 Mkr från Aktiv Placering AB med dotterbolag. De extraordinära kostnaderna, 168 Mkr, bestod dels av aktieägartillskott till utländskt bolag inom S-E-Banksgruppen och avsättning får utländska kreditgarantier av en- gångskaraktär på tillsammans 93 Mkr, dels av vinstandel för 1983 på 65 Mkr.

Därtill avsätts 10 Mkr till s-E-Bankens Utvecklingsstiftelse, vars ändamål är att genom förvärv av aktier eller i andra former tillskjuta kapital till s k utveck- lingsbolag eller stiftelser. Dessa skall i sin tur medverka med riskkapitaltill- skott till projekt eller till mindre och medelstora företag.

Avsättningar och skatter Till följd av att placerama på kapital- marknaden ställde högre krav på för- räntning av s k prioriterade obligationer erfordrades en avsättning med 604 Mkr genom bokslutsdisposition för att obli- gationernas bokföringsvärde ej skulle överstiga marknadsvärdet. Rörelseresul- tatet belastades med ett treårigt genom- snitt, 11 Mkr, av realiserade förluster.

Värderegleringskontot för obligationer uppgår därefter till 661 Mkr ( 44 Mkr) och obligationerna är bokförda till marknadsvärdet.

Som tidigare nämnts ökade kredit- förlustema kraftigt under 1984. De konstaterade förlustema uppgick till 440 Mkr (219 Mkr), medan på tidigare nedskrivna fordringar återvanns 22 Mkr ( l O Mkr). Därtill belastades värderegleringskontot för utlåning med reserveringar för utländska kreditrisker på 180 Mkr (148 Mkr). Totalt avsattes 984 Mkr till värderegleringskontot får utlåning som därefter uppgår tills 718 Mkr (5 332 Mkr). Det beloppet tillsam- mans med reserven för befarade kredit- förluster på totalt l 149 Mkr (613 Mkr)

skandinaviska Enskilda Banken

motsvarar drygt 9% av bankens totala utlåning.

Värderegleringskontot för utländska valutor har ej påverkats under 1984 och är oförändrat 325 Mkr.

Till särskild investeringsfond avsattes 136 Mkr. Fonden ianspråktogs med 69 Mkr för inventarier och med 7 Mkr för kostnader. Som bokslutsdisposition redovisas till följd därav extra avskriv- ningar med 55 Mkr. Pensionsutbetal- ning utöver i rörelsen redovisad kost- nad uppgick till 36 Mkr (45 Mkr). Ur skandinaviska Bankens pensionsstiftel- se gottgjordes banken med 163 Mkr (O) och ur Stockholms Enskilda Banks pen- sionsstiftelse med 43 Mkr (16 Mkr). Till skandinaviska Enskilda Bankens pen- sionsstiftelse avsattes 10 Mkr (O). För beräknade skatter avsattes 218 Mkr (340 Mkr). Det redovisade årsresultatet uppgick därefter till 355 Mkr (270 Mkr).

Delning av aktier

Vid den ordinarie bolagsstämman och vid extra bolagsstämma den 8 maj 1984 godkändes styrelsens förslag om änd- ring av aktiemas nominella belopp frän 50 kr till 10 kr. Ändringen innebar att varje gammal A-aktie och B-aktie upp- delades i fem aktier.

S-E-Banksgruppens fria medel S-E-Banksgruppens fria medel uppgick till 668 Mkr (527 Mkr) efter fåreslagna avsättningar till bundna medel med 2 Mkr (23 Mkr).

Utdelning

Till följd av lagen om tillfalligt förbud mot höjning av vinstutdelning tvingas styrelsen föreslå oförändrad utdelning för 1984. En framställan om undantag från förbudet mot utdelningshöjning har avslagits. Utdelningen för A-ak- tierna blir därmed 2.60 och för B-ak- tierna 4.1 O kronor.

Bankens styrelse och ledning Vid bankens ordinarie bolagsstämma

1984 avgick styrelsens ordförande, fil dr Lars-Erik Thunholm, av åldersskäl. Han avtackades på aktieägamas vägnar av ekon dr Peter Wallenberg för sina insat- ser för s-E-Banken- som förste verk- ställande direktör och, frän 1976, som ordförande i styrelsen. Bankens styrelse beslutade att 10 miljoner kronor skall avsättas till en fond som skall bära Lars- Erik Thunholms namn och vars ända- mål skall bestämmas i samråd med ho- nom. Vid stämman meddelade herr Thunholm att han helst såg att avkast- ningen kunde användas för internatio- nell bankutbildning av anställda i S-E- Banksgruppen.

Till ny ordförande valdes bankdirek- tör Curt G Olsson, tidigare förste vice ordförande. Ekon dr Peter Wallenberg valdes till ny förste vice ordförande och ordförande i enhetsstyrelsen för Hu- vudkontoret, SEB International och Stockholmsgruppen efter Lars-Erik Thunholm.

Även styrelsens vice ordförande, am- bassadör Sten Lindh, avgick. Till ny vice .ordförande och till ordförande i enhets-

styrelsen för Malmögruppen utsågs di- rektör Nils Linander. Till vice ordföran- de i bankens styrelse och till ordförande i enhetsstyrelsen i Göteborg omvaldes tekn dr Lennart Johansson.

Till nya styrelseledamöter utsågs de tidigare styrelsesuppleanterna direktör Göran Ekberg och tekn dr Curt R Nico- lin. Till ny styrelsesuppleant valdes direktör Sven Borelius.

Vid årsskiftet 1984/85 avgick bank-

direktör Alf Åkerman som VD i banken

och chef för Göteborgsrörelsen. Han ef-

terträddes av bankdirektör Bo C E

Ramfors, tidigare vVD i Göteborg.

Svenska dotterbolag

Utländska dotterbolag

Intresse- bolag

S-E-Banksgruppens organisation

skandinaviska Enskilda Banken

Aktiv Placering AB Stoclcholm l 00 o/o Skandlfond AB Stoclcholm 100%

Skandinavinvest AB Stoclcholm l 00%

SEB lnvest AB StockhD/m JOO%

SEB Obliptions- förvaltning AB Stockholm JOO%

SEB Utdelnlngsfond- förvaltning AB stockho/m JOO%

Aktiv Placering Pondfinans AB stockho/m 1 oo%

SEB-Gruppens Fondaktiebolag StDddrolm 100%

SEB Fondförvaltning AB (1-4)

Stoclcholm 100%

Skandlfond International

Limtted

London JOO%

Deutsch- Skandlnavis<:he Bank AG Frankfurt

amMain _JOO%

Deutsch-Skandi- navische Bank (Luxernbourg) S.A.

Luxmrburg 100%

Deutsche Skandic Leasing G.m.h.H.

Frankfurt

am Main 40.0%

Scandinavian BankUmlted

London 45.7%

Banque Seandinave en Suisse

Gmew

^78.o%

Scaninvestrnent Services S.A.'J

Gmew 50150%

Skandfinanz AG

ZUrich 100%

Scandinavian Far East Limited Honakong 1oo%

Scandinavian Padfic Limited

Sydney 50.0%

Scandinavian 'Ind- ing and FinandaJ.

Services Umlted

London 100%

Scandinavian Leasing Umited

London 100%

Scandinavian Leas- ing (1979) Limited

London JOO%

Somdlnavlan FlnaDce B. V.

Amstutlam /00%

FinansSkandlc AB stockho/m l 00 o/o ARVenelax Stockholm 51.0%

Finansdata FidabAB

StJJckholm 60.0%

Ablsell Finans AB Stockholm 50.0% FinansSkanclic International s.A.

Lwmnburg 100%

FinansSkandic (Luxembourg) S.A.

Luxemburg 100%

Deutsche Skandic Leasing G.m.b.H.1)

Frankfurt

am Mlzin 60. O o/o Pastor Skandic Leasing S.A.

Mildrid 45.0%

Skandilease AG

ZUg 100%

FinansSkanclic Corporation N~York JOO%

FinansSkandic (Soutb Bast Asla) Ptelimited Singapore 100%

skandinaviska Enskilda Banken Corporation NI!W York JOO%

skandinaviska Enskllda Banken International Corporation NI!W Yurk 100%

Svensk Fastighets- kredit AB

Stockholm 80.0% Svensk Bostadsxätts- finansAB

stockho/m 100 %

skandinaviska Enskilda Banken (Luxembourg) S.A.

Luxemburg 99.0%

Ship Mongage ^Inte~ Kortgruppen Euro- national Bank N.V. card-Köpkort AB Amsterdam 33.3% StJJckholm 37.9%

EurocardAB

S/o<#!olm

l 00%

KöpkortAD StJJckholm l 00%

Detaljhandelns Kontoservice AB stockho/m 100%

SEB-Fastigheter AB AB Arsenalen AB Garnisonen Stoclcholm JOO% Stockholm JOO o/o Göteborg JOO%

19 bankfastighets- bolag

100%

AB Arsenalen Syd

Malmö 100%

Nordstadens Fastighetsservice AB Göteborg 100 %

1) Deutscbe Skandic Leasing G.m.b.H. ägs till 60% av FinansSkandic (Luxembourg) S.A., till <W% av Deutsch-Skandinavische Bank AG.

skandinaviska Enskilda Seanities, Enskilda Banken Skandlnaviska (Soutb East Asla) Enskilda Umited Limited

Sinaapore JOO% London 75.0%

1) Scandinavian Bank Limited 50%, Banque Seandinave en Suisse 50%

skandinaviska Enskilda Banken Pundlog lncorporated Delaware 100%