Innehåll
l
SKF-koncernen
3 Verksamheten i sammandrag 4 Koncernöversikt
4 Konjunktur och konkurrens 5 Marknadsföring
6 Koncernutveckling 8 Teknologisk utveckling 11 Resultat och finansiering 12 Utsikter för 1978
13
Produktöversikter 13 Rullningslager 24 Verktygsmaskiner 25 stålprodukter 29 Skärande verktyg 32 Andra produkter 35 Moderbolaget
35 Förslag till vinstdisposition 35 Revisionsberättelse
36 Bokslut koncernen 36 Resultaträkning 37 Balansräkning 38 Finansieringsanalys 39 Utveckling 1971-77 39 Koncernstatistik 1977 40 Bokslut moderbolaget 40 Resultaträkning 41 Balansräkning 42 Finansieringsanalys
43 Kommentarer till boksluten 53 Koncerndata
53 Företag inom koncernen
57 Styrelse, revisorer och koncernledning 57 Styrelser och rådgivande styrelser
i
Sverige
Bolagsstämma
Ordinarie bolagsstämma hålls på SKF Kristinedal, Byfogdegatan 2, Göteborg, onsdagen den 31 maj 1978, kl. 15.30.
För att äga rätt att delta i förhandlingarna på stämman skall aktieägare dels vara införd i den av Värdepapperscentralen VPC AB förda aktieboken senast fredagen d . en 19 maj, dels anmäla sin önskan att övervara stämman till bolaget senast kl. 12.00 freda- gen den 26 maj. Aktieägare som har sina aktier forval tarregistrerade genom banks notariatavdelning eller enskild fondhandlare måste tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn for att kunna delta i bolagsstämman.
Sådan ororegistrering skall vara verkställd senast fredagen den 19 maj.
Utbetalning av utdelning
Som avstämningsdag för rätt till utdelning kommer att föreslås den 2juni 1978. Om bolagsstämman beslutar enligt detta förslag beräknas utdelning komma att utsändas av Värdepapperscentralen VPC AB den 9 juni till dem som på avstämningsdagen är införda i aktieboken eller i den förteckning över panthavare m .fl som förs i anslutning till aktieboken.
Aktieägare som ändrat adress uppmanas
meddela förändringen till Värdepapperscent-
ralen VPC AB, Box 7077, 103 82 Stockholm
7, i god tid före avstämningsdagen för att
underlätta utdelningsredovisningen. Adress-
uppgifterna är föråldrade eller på annat sätt
bristfälliga för de aktieägare som erhållit
denna verksamhetsberättelse genom efter-
sändning.
Industrins bedömning av utsikterna inför 1977 gjordes i ett oklart läge. Bakom låg 1975 med den djupaste
konjunktursvackan sedan 1930-talet och e tt 1976 vars lovande upptakt förbyttes i en utplaning redan vid
n1itten av året. SKF valde att se uppbromsningen som tillfällig och inriktade si g på en k o nj unkturstegring. För försäljningen sattes därrör ett relativt högt mål ifråga om
såväl volyrn som prisutveclding.
Verksarnhetsåret infriade bara till en del d s .. a örvänt- ningar. D~ n svaga tillväxt som kännetecknat v ·· I dseko- nomin efter energikrisen förlängdes över 1977 . Ö eningen av in . u triproduktionen stannade v id några få p~ cent-
enhet~er på de för koncernen tyngst vägande mar a-
derna och titnulerade lika lite son1 toregående är till nya investeringsåtaganden.
SKF:s re sultatutveckling hämmade av de a fo rhållan- den och av fort atta kostnadsstegringar. ul ingslager- rörelsen kunde dock upprätth Ila in lön. amhetsnivå från 1976. I det pres ade läget för branschen växte för- lustema i stålrörelsen, vattill tillverkningens koncentra- tion till Sverige och här rådande kostnadsläge starkt
·
!
medverkade. Övriga verksamhetsgrenar uppvisade skiftande resultat.
Koncernens vinst före bokslutsdispositioner och skatter
uppgick till 156 miljoner kronor (1976: 256) exklusive
valutakurseffekter och extraordinära poster.
,.,.
Koncernens försäl,11ung
LOg.lrllt:rulk &UL.
mkr
8000 7000
6000 5000
4000
3000
Antal
Medelantal anstalida cxb eller
l'örsä.lJlllng per dn~tiilld kronor
- - - - - -- - -- 150000
Försäljning
per anställd - - - -- - -- - - -•
.\nrn~lld~
i Sverige:--- - -
. 30000
"n•lilUL.
i utlandett-- - - - 1•
19-.:6~8--'6'!:9'--7~0"-"'7"-1 Jll7~2 _.7.3c..JI!!I7 4L .7L5 .. 7._6_.7 .. 7 O
Investering i anläggningar mkr 11)1)1)
800
600
<11)0
i l'f
~ ~
Andra produkter- - a I5J
Slålprodukter ·'
200 Rullningslager
1968 69 70 71 72 73 74 75 76 77 o
Räntabilitet
Rörelseresultat och balans- omslutning 1973- 1975 har inte omräknats enligt de förändringar i redovisnings- principerna som infördes 1977.
Rörelseresultat efter planenliga avskriv- ningar (1973 -1975 lcalkylmässiga avskrivningar) plus utdelnings- och ränte- intäkter i procent av årsgenomsnittet av summa tillgångar enligt balansräkningen
•
Försäljning ... ... .. .... .... ... .
. s .
varav 1 ver1ge ... ... ... . . Rörelseresultat efter avskrivning ... .
i
procent av försäljningen . . . . .. . Resultat före bokslutsdispositioner och skatter ... . . i procent av försäljningen ... . Bokslutsdispositioner . . . ... . Skatter ... . Nettoresultat ... ... ... . Investeringari
anläggningar ... ... .. s .
varav 1 verige ... ... . A v skrivningar enligt plan ... . Kalkylmässiga avskrivningar ... ... . Medelantal anställda ... ... ... . varav
i
Sverige . . . . .. Löner och lönebikostnader .. ... . varavi
Sverige . . . . ... ... . Försäljning per anställd .... ... ... ... . Räntabilitet, procent ... .. ... . Omräknat resultati
kronor per aktiei
moderbolaget .. ModerbolagetUtdelning totalt (för 1977 enligt förslag) ... ... . Utdelning
kr
per aktie (för1977
enligt förslag) ... .8.004
§42 430 5,4 327 4,1
+37
158193 757 300 409
566
57.209 11.210 3.782 1.056 140 4,2 2:30
81 4:50
6.981 580 457 6,5 133
1,9
+ 3 140 - ·18 671 310 392 490 58.04112.044 3.490 1.023 120 4,8 6:10
81 4:50
+15 7
- 6
+146
+13
+13
- 3
+ 4 +16 l 7 + 8 + 3 +17
Koncernöversikt
Konjunktur och konkurrens
Det internationella konjunkturforloppet vi- sade under verksamhetsåret påtagliga likhe- ter med utvecklingen 1976. Liksom detta år forstärktes efterfrågan under de första måna- derna med ett avbrott i återhämtningen fram- emot mitten av året. Den platåbildning som under senare hälften av 1976 ritmärkte kon- junkturen hade sin parallell 1977 i form av sjunkande efterfrågan under senvåren och sommaren.
Marknadsförsämringen hade starkast ge- nomslag fOr producenter av konsumentkapi- talvaror och deras underleverantörer av halvfabrikat, dvs de branscher som haft den jämnaste forbättringen från bottenläget i mitten av 1975. För tillverkarna av investe- ringsutrustning som haft svårare att ta sig upp ur svackan blev avmattningen mindre marke- rad.
Den Gemensamma Marknaden följde nära detta mönster och redovisade for 1977 ingen egentlig uppgång i industriell aktivitet. Den svenska industrin forlorade ytterligare pro- duktionsvolym och befinner sig därmed i en långvarigare nedgångsperiod än under 30-
talskrisen. USA visade den största mot- ståndskraften och hade stor del i att indust- riproduktionen för hela OECD fick positivt tillväxttaL
Kullagerindustrin nådde inte över den ge- nomsnittliga tillväxten inom industriproduk- tionen. Vanligtvis ger forändringar i kunder- nas forrådshållning starka utslag. U n der 1977 avhöll rullningslagerindustrins stora fårdigvarulager kunderna
frånen egen for- rådsuppbyggnad eftersom de inte såg något skäl att gardera sig mot långa leveranstider vid ett eventuellt uppsving.
Om rullningslagermarknaden som helhet inte företedde några mera anmärkningsvärda fOrändringar , skedde likväl betydande fOr-
skjutningar mellan dess olika segment. Den svaga investeringskonjunkturen höll nere behovet av större rullager, för vilka markna- den knappast återhämtat sig sedan kon- junkturen bottnade 1975. Försöijningsöver- skottet på alla lagerdimensioner drog med sig en intensiv priskonkurrens om tillverk- ningsindustrins order. Det relativa konkur- rensläget påverkades starkt av yen-kursens utveckling. Åtskilliga kunder bytte leveran- tör och dessa slciften gick inte sällan i SKF: s favör. Hur kundsympatierna fördelade sig på marknaden för ersättningslager är svårare att fastställa. Klart står att konkurrenskli- matet hårdnade även här, bl.a. på grund av
växande utbud av öststatslager särskilt i f
tredje världen.
Den Gemensamma Marknaden beslöt in- fora importavgifter på japanska rullningsla- ger efter dumpinganmälan från de europei- ska lagertillverkarna. Avtal träffades om prishöjningar som skulle genomföras med
10% i augusti 1977 och med ytterligare 10%
i slutet av året. Om så inte skedde avsågs en villkorlig extratull på 15% träda i kraft. De japanska rullningslagerfabrikanterna över- klagade emellertid under hösten beslutet hos EG-domstolen i Luxemburg, där fallet är under rättslig prövning. Någon mera påtaglig inverkan på konkurrensläget kunde inte iakttas forrän i slutet av året, då prisnivån på Japan-tillverkade lager forefaller ha höjts om än inte i den med Bryssel-kommissionen avtalade utsträckningen.
stålindustrins krissituation förvärrades • under året för såväl handels- som special-
stål. Detta gav upphov till protektionistiska
tendenser. Stålröretsen vid SKF fick sin be-
skärda del av svårigheterna. Genom moder-
nisering och strukturella åtgärder rustade
den sig för mera offensiva insatser framför-
allt med specialiteter som stång och rör. I
mars innevarande år inledde Aktiebolaget
SKF tillsammans med Fagersta AB och Ud-
deholms AB en utredning för att undersöka möjligheterna att samordna de tre bolagens stålrörelser till ett företag.
Liksom fOr rullningslager och stål hade marknaden för skärverktyg mindre att bjuda i Europa än i Nordamerika och vissa andra transoceana länder. Verktygsmaskinbran- schen hämmades av stagnationen på inves- teringssidan. Leveranserna av komponen- ter till textilmaskinindustrin hade låg omfatt- ning världen över på grund av att textil- och konfektionsbranscherna ännu inte vuxit in i sin kapacitetskostym.
Marknadsfriring
SKF-koncernen ökade sin fOrsäljning till
8.004mkr (6 .981).
Försäljningsresultaten för skilda bolag och produktdivisioner återspeglar i det stora hela skillnaderna såväl ifråga om konjunkturut- veckling på olika marknader som i aktivi- tetsnivå inom skilda branscher. Ökningar·
redovisades framförallt av de amerikanska, italienska, brittiska och argentinska tillverk- ningsföretagen samt av åtskilliga försälj- ningsbolag. De svenska koncernföretagen hämmades överlag av sin svaga hemma- marknad. På denna punkt var kontrasten särskilt påtaglig inom divisionen för skäran- de verktyg, vars utländska enheter noterade ansenlig omsättningstillväxt medan den svenska grenen fick se sitt faktureringsvärde sjunka. Orderingång och försäljning för koncernen som helhet steg första kvartalet.
Vikande beställningsingång under andra kvartalet slog igenom i lägre faktureringsök- ning senare på året. Orderingången vände åter till det bättre under höstmånaderna, med särskilt notabla beställningar på stål- produkter och verktygsmaskiner. För gjut- gods och textilmaskinkomponenter var ut- vecklingen genomgående ogynnsam.
Ansträngningarna att stärka marknadsfö- ringen blev en alltmer dominerande arbets- uppgift under verksamhetsåret.
I de mest industrialiserade länderna ägna- des speciell uppmärksamhet åt lagerhåll- ningen på hemmamarknaden. Distributionen effektiviserades genom att nya moderna varulager med central placering upprättades.
Anläggningar av detta slag togs i bruk i Västtyskland och Italien, och för den nor- diska regionen står ett ändamålsenligt cent- rallager i Göteborg inför sin start. Central- lagren i Singapore och Panama som har till uppgift att försörja sina respektive areor av- slutade intrimningsperioden. Till de redan uppnådda fördelama hör förkortade leve- ranstider, höjd servicegrad och smidigare administration. Ett liknande centrallager i Bryssel bötjade under verksamhetsåret sitt stöd för försäljningsnätet i Mellanöstern och Mrika.
Försäljarkåren utökades på en del mark- nader genom omfördelning av personal till mera aktiv marknadsbearbetning eller ge- nom nyrekrytering.
Marknadskommunikationen förstärktes
med ny produktbeskrivande litteratur och
marknadsanpassat säljstöd .. Den tröga
marknaden för stora rullningslager föranled-
de SKF Göteborg och SKF Schweinfurt att i
samverkan med koncernledningen utveckla
ny produkt- och marknadsdokumentation
samt kampanjmaterial till stöd för säljarbe-
tet. Materialet sattes in på nyckelmarknader
med bistånd av specialister från berörda ut-
vecklingscentra. De första effekterna på
orderportföljen kunde inregistreras mot slu-
tet av
år~t.Koncernöversikt
Koncernens försäljning per användningsområde
o· o·
o 10
1976 l'J77
Bilindustri
Järnvägs-och övrig transportmedelsindustri Elektriska motorer och apparater Pappers-, järn- och gruvindustri Jordbruks-, metall- och träbearbetningsmaskiner
Övrig maskinindustri
Distributörer
De sju största SKF-företagens försäljning 1977 i mkr
Storbritannien SKF(UK) Sverige SKFSTEEL Sverige SKF Göteborg Frankrike SKF-CAM USA SKF Jndustries Italien RIV-SKF
Västtyskland SKF Schweinfurt
Hemmamarknad
o 500 l 000 1500 2000 2500
Innefattar dotterbolag
Koncernens försäljning per produktområde och marknad 1977
Rullningslager ~~ Stålprodukler ~. Skärande verktyg ~~ Andra produkter 0•0
Västtyskland 22,3 17,9 15,2
Italien 15,9 16,1 - 10,5
Frankrike . 9.6 7,6 • •• 7 .5,4
Storbritannien 4.5
. -n
24,2. H
Sverige . 5.11 ~H . 8J . 7,2
Övriga Europa Nordamerika 18,1 15,0 15,3
--.~
- 12,5 24,6Latinamerika . 8.0 . 4,0 - 15,6
l u 1
Asien 1 3,4 1 2,2 . 5,0 . 6,0
Afrika . 2,8 fo,3
l
11,8 4,6Australien 1 1,5 lo,6 1 2,5 11,8
Rullningslager Stålprodukter Skärande verktyg Andra produkter
6.265 mkr 1.230 mkr 365 mkr 820 mkr
FörsäljningasifTrorna inkluderar internleveranser mellan de redovisade produktområdena
Koncernutveckling
Koncernens bruttoomsättning uppgick till 8.680 mkr inklusive internleveranser mellan de olika produktområdena, såsom framgår av diagrammet ovan. Till omsättningen bi- drog rullningslagren med 6.265 mkr, stålpro- dukterna med l. 230 mkr, skärande verktyg med 365 mkr, »andra produkter» med 820 mkr. Den sistnämnda produktkategorin öka- de sin andel av omsättningen från 8,0% till
9,4 % . Uppgången berodde på att McQuay- Norris försäljning av motorfordonskompo- nenter for forsta gången inräknades
iom- sättningen.
Medelantalet anställda
ikoncernen sjönk under året med 1,4 % till57.209 personer. I Sverige sysselsattes
imedeltal11.210 perso- ner (12.044). Försäljningsvärdet per anställd
ikoncernen steg med 20 tkr till 140 tkr.
)
•
skivminnesenheter i den nya dataanläggningen i Göteborg.
Genomförandet av koncernens samord- ningsprogram inom den europeiska lager- produktionen fortsatte planenligt och kom- mer att avslutas instundande sommar. De
fåstörningar som noterades hade mindre med transfereringsarbetet att göra än med inkör- niogama efter det produktionen förts från . eri fabrik till en annan. Svårigheter uppstod för det engelska bolaget att anpassa sig till pro- grammet, vilket föranledde stödinsatser från systerbolagen.
Den undersökning som SKF Industri e s, Inc. och moderbolaget underkastats av ame- rikanska myndigheter med anledning av ett träffat leveransavtal och tidigare företags- förvärv ledde mot slutet av 1977 till huvud- förhandling. I böljan av innevarande år av- gav SKF sitt slutliga svaromål. Dom i första instans beräknas falla i april 1978.
Moderbolaget avyttrade under året till
Domänv~rket
cirka 14.000 hektar skogs- och jordbruksmark inom Hofors kommun. Enligt
avtalet erbjuds anställda vid SKF: s skogs- förvaltning anställning hos den nye ägaren.
Tillsammans med AB Bonnierföretagen bildade SKF i början av 1978 ett utveck- lingsbolag i avsikt att samordna resurser och metoder för utveckling av system att ren- göra produkter och maskindelar inom indu- strin. Delägarna har vardera, en 50-procentig andel i bolaget.
· SKF Data, en självständig organisatorisk enhet inom moderbolaget, flyttade under · året in i en nyuppförd byggnad i Göteborg.
Anläggningen är utrustad för att ge koncern- kontoret och övriga SKF-enheter i Sverige effektiva tjänster ifråga om databehandling.
Via hyrda telelinjer är flera kontinentala
SKF-bolag knutna till centret.
Koncernöversikt
En 20m lång slaggmalningskvarn i Thionville är lagrad i två hydrostatiska blocklager från SKF. De båda lagringarna är placerade på ett inbördes avstånd av 15m och arbetar mot löpringar med 5,3 m diameter.
f ,
(
l
Teknologisk utveckling
Kostnaderna för det forsknings- och ut- vecklingsarbete som under året ägnades åt produkter, processer och inbyggnadsteknik uppgick till 118 miljoner kronor. Arbetet på att utveckla de mest rationella tagersorti- menten for olika branscher fortskred plan- enligt, och för 16 olika inbyggnadsområden är moderna rekommendationer klara att in- troduceras under 1978.
Genom införande av en ny , patenterad rollstyrning togs ett fårsta av flera steg som avser att ytterligare förbättra de sfåriska ra- dialrullagren. För den nya versionen är en marknadskampanj planerad fOr innevarande år. Samtidigt undergår de sfäriska axialroll- lagren en omkonstruktion som ger högre bärformåga och lägre driftstemperatur.
En ny serie cylindriska rullager introduce- rades under året. Vidareutvecklingen bygger på erfarenheter från järnvägslagerenheten RBU och innebär att lagren försetts med sfåriska rulländar och därmed förändrad flänskontakt. Dessa lagers förmåga att ta axiallaster ökas härigenom i väsentlig grad.
Marknadserfarenheterna är goda, exempel- vis från inbyggnad i växellådor till lastvag- nar. För detta ändamål erövrades under
1977 en order till ett årligt värde av tre mil- joner kronor.
Flera nya lager och lagerenheter fick sitt genombrott under året. En första leverans på 30.000 enheter av ett
nykonstru~ratur·
trampningslager placerades sålunda hos en fransk personbilstill verkare. Lagret, som fullgör mer än själva lagerfunktionen och ar- betar intermittent, har genomhärdade ringar av plåt med slipade löpbanor samt plasthål- lare. En ny järnvägslagerenhet med koniska rullager, utvecklad i Italien, är under se- rietillverkning. De fOrsta orderna på drygt
1.000 enheter av detta marknadsanpassade alternativ till RBU ingick under året från Kanada. Även fOr lantbruksmaskiner, lin- skivor och gaffeltruckar utvecklades spe- ciella lagerenheter.
Tätningslamell typ Z med plastbricka, belagd med nylonfibrer (flock).
Tätningstekniken fårdes framåt genom ut- vecklingen av en speciell insats till Z-lamel- ler. Den består av en »flockad » plastbricka för insättning i lamellpaketen, varigenom antalet lameller kan begränsas utan försäm- ring av den tätande formågan. Den nya tät- ningstekniken erbjuder väsentligt minskat underhåll av lager i utrustning som arbetar under svåra driftsförhållanden. För lant- bruksmaskiner har sålunda i flera fall smörj- ningsintervallerna kunnat förlängas från en gång per dag till en gång om .året.
Sedan augusti 1977 arbetar de hittills största hydrostatiska blocklagren från SKF i en kvarninstallation i Thionville i Frankrike.
Belastningen på blocken uppgår till 350 ton.
Hydrostatlager kontrakterades vidare för tre cementkvarnar i Brasilien där den upptagna lasten kommer att höjas till 400 ton.
S2M i Frankrike, ·ett företag till hälften ägt
av SKF, fortsatte sitt framgångsrika utveck-
lingsarbete på magnetlager av aktiv typ.
Koncernöversikt
U n der året kom de nya produktema för första gången till praktiskt användning. Bl. a.
bevisade lagren sina fordelar i arbetsdockan till stora svarvar. En välkänd tysk maskin- tillverkare placerade order på tre miljoner DM för detta ändamål.
Seeger Orbis GmbH utvidgade 1977 sitt program av låsringar inom det större dimen- sionsområdet För inbyggnad i slamsug- ningspumpar utvecklades sålunda låsringar med 2.400 mm håldiameter och med förmå- ga att ta laster på 850 ton.
SKF Göteborg ställde speciella hydraulis- ka bultar till förfogande för varvsindustrin.
Bultarna kan förspännas med oljetryck, vil- ket möjliggör rationell och bekväm sam- manfogning av kopplingsflänsarna i större tankers. Under varumärket »Hydrocam»
bygger SKF:s franska bolag upp ett program av hydrauliska verktygssystem avsedda bl.a.
for tryckbehållare vid kärnkraftverk. Bety- dande leveranser kontrakterades under året.
Ett styrsystem med bred tillämpningspo- tential för en rad transportområden fick sin kommersiella debut under året. I samarbete med Volvo-Penta anpassades styrningen för marint bruk och utnyttjas i delar av bolagets program av fritidsbåtar redan innevarande år. Styrningen, som har böjlig axel, är glappfri, tystgående och självhämmande, vilket sistnämnda innebär fördelar från be- kvämlighets- och säkerhetssynpunkt. En av komponenterna i styrsystemet är en sKF- patenterad planetväxel, uppbyggd på mo- duler, som bedöms ha flera andra använd- ningsområden.
Kulskruvar baserade på en intressant ny- konstruktion har av RIV -SKF utnyttjats for fönsterhissar till bilar. Fiat-koncernen god- kände under året den presenterade lösning- en. För andra bilindustrier pågår liknande utvecklingsprojekt.
Utvecklingen inom verktygsmaskinområ- det redovisas i kapitlet om denna produkt- grupp.
SKF:s nya styrsystem Rotopilot består av tre hu- vudkomponenter - styrväxel av planettyp, böjlig axel och kulskruvscylinder.
•
Bland nyutvecklade mätsystem kan näm- f >
nas en anordning för mätning av härddjup, som konstruerats och utprovats vid koncer- nens forskningscentrum i Holland. En appa- rat för temperaturövervakning av lagerboxar l
i höghastighetståg togs av det västtyska SKF-bolaget fram i samarbete med en schweizisk industri.
På det tillverkningstekniska området in-
riktades ansträngningarna inom koncernen
främst på rationaliseringsinsatser beträffande
koniska rullager. Pilotlinjer med högmodem
produktionsteknik för detta lagerslag är un-
der installation vid anläggningar i Västtysk-
land och Italien. För spårkullagertillverk-
ningen utvecklades nya maskiner som lett
till vä se ntligt större produktion
av lager ihögsta kvalitetsklass.
Resultat och fmansiering
Koncernens rörelseresultat uppgick till 430 mkr (457). I absoluta tal kunde kost- nadsstegringarna i huvudsak kompenseras genom ökad effektivitet och prishöjningar.
Marginalen försämrades dock från 6,5% till 5,4.
Rörelseresultatet belastades med 409 mkr (392) i form av planenliga avskrivningar.
Dessa avskrivningar beräknas efter enhetliga principer inom samtliga koncernbolag. A v-
skrivningarna görs likformigt över den för- väntade livslängden på grundval av vruje anläggnings ursprungliga anskaffningskost- nad. Härigenom uppnås bättre jämförbarhet mellan olika års rörelseresultat än vad som var fallet med de tidigare tillämpade bokfö- ringsmässiga avskrivningarna.
Räntekostnaderna steg med 83 mkr på grund av ökade låneskulder. Ökningen av låneskulden, 1.244 mkr, beror till en del på devalveringen av den svenska kronan, vari- genom de utländska koncernbolagens skul- der tas upp till högre kronbelopp. skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader för- sämrades med 70 mkr.
Före kursdifferenser uppgick resultatet till 156 mkr mot 256 mkr ett år tidigare.
För att ge bättre överblick över resultatet och den fmansiella ställningen redovisas samtliga effekter av ändrade valutakurser på resultaträkningen. Detta innebär en föränd- . ring gentemot tidigare principer, enligt vilka vissa kursdifferenser endast påverkade ba- lansräkningen.
Kursdifferenserna uppgick till 63 mkr (1976: förlust 194 mkr). Med hänsyn till den osäkerhet som råder beträffande valutakur- semas utveckling i framtiden har som bok-
Resultat och utdelning per aktie Kronor Resultatet 1973-1975
har inte omräknats enligt de förändringar
-~~~~~-25
i redovisningsprinciperna som infördes 1977.
Se not 2.
Självfinansiering och investeringar
o
mkr Med självfinansiering avses
internt tillförda medel.
Med investeringar avses
- - - 1000
investeringar i fastigheter, maskiner och aktier.
Se vidare finansierings-
~nalys sidan 38.
Tilllorda medel ~---ltl
Investeringar -~~~--l!f•
1973-1975 har inte omräknats enligt de förändringar i redovisningsprinciperna
som infördes 1977. 1973 74 75 76 77 200
Koncernöversikt
soliditet
J 973- J 975 bar inte om- räknats enligt de föränd- ringar i redovisnings- principerna som infördes 1977.
soliditet mätt som eget kapital + beskattad del av särskilda avsättningar i förhällaode till summa skulder och eget kapital
%
1973 74 75 76 77
slutsdisposition avsatts 135 mkr till en kurs- differensreserv.
Före bokslutsdispositioner och skatter re- dovisades en vinst på 327 mkr (133). Häri ingick
l08 mkr (71} i extraordinär intäkt.
Aktiebolaget SKF emitterade 1977 ett 10- årigt internationellt obligationslån på 30 miljoner US-dollar samt ett svenskt obliga- tionslån på 100 mkr med en löptid av 15 år.
Investeringarna uppgick till 757 mkr (671), och de likvida medlen vid årets slut utgjorde 718 mkr (466). soliditeten mätt som eget ka- pital plus egen del av beskattade och obe- skattade reserver i procent av balans- omslutningen var 38% (43).
Självfinansieringsgraden mätt som internt tillförda medel
iprocent av totala kapital- tillförseln uppgick till49% (54). De internt tillförda medlen såsom andel av koncernens totala investeringar i anläggningar och aktier utgjorde 85%.
Resultatet av koncernens verksamhet un- der 1977 och ställningen vid samma års ut- gång framgår av resultaträkning samt balans- räkning med kommentar på sidorna 36, 37 och 43 till 52.
Utsikter for 1978
Världsekonomin beräknas expandera un- der 1978 men sannolikt i långsammare takt än föregående år. Industriproduktionens till- växt väntas därfor bli marginell. Kapitalbe- hov och avkastningskrav beräknas verka återhållande på investeringarna även inom industrier som närmat sig kapacitetstakeL
Trots marknadens svaga tillväxttal fOrut- ses SKF-koncernens forsäljning komma att utvecklas gynnsammare 1978 än föregående år . Nyligen inträffade valutakursforskjut- ningar beräknas forstärka sKF-produkternas konkurrenskraft, särskilt på rullningslager- marknaden. Aktuell ordersituation och marknadsförutsättningar tyder på snabbare ökningstakt i försäljningen även av stål- och verktygsprodukter.
Försäljningsökningarna tillsammans med effekterna av vidtagna och förestående ra- tionaliseringsinsatser, inte minst inom stålrö- relsen, beräknas leda till en forbättring av koncernresultatet.
Valutakurser
De utländska SKF-bolagens försäljning an- ges genomgående i lokal valuta. För omräk- ningen till svenska kronor har fOljande me- delkurser använts.
Argentina ... Pesos Australien .... $ Brasilien ... Cruz.
Frankrike ... FP Indien ... Rupier Iran ... Rials Italien . . . Lit Jugoslavien ... Dinarer Kanada ... $ Mexiko ... Pesos Singapore ... $ Spanien ... Ptas Storbritannien . f. · Sydafrika ... Rand USA ... $ Västtyskland .. DM
100 l l 100 100 100 100 100 l 100
l 100
l l l 100
Skr 1977.
1.10 4.95 0.31 91.80 50.33
6.38 0.51 24.64 4.19 19.66 1.84 5.85 7.79 5.13 4.47 193.68
1976 1.75 5.22 0.39 90.60 46.95 6.20 0.52 24.18 4.38 29.82 1.76 6.03 7.79 4.98 4.33 173.00
Överkapacitet och fyllda varulager hos alla rullnings- lagetfabrikanter uppammade under året en allt hårdare priskonkurrens. Detta gällde volymaffärer på standard- lager för den lätt expanderande konsumentkapital varu- sektorn likaväl som det begränsade behovet av tyngre lager från tillverkare av maskiner och annat investe- ringsgods.
Utan att nå upp till1972 års rekordnivå fortsalte bilindu- strin att öka sin produktion. Den tog dänned - tillsam- mans med elektroindustrin, som också uppvisade
expansiva drag, och reservdelsmarknaden - en större andel av den sammanlagda världsproduktionen av lager.
SKF-koncemen. inriktade sig på att försvara sin ställning som levera
.ntör till dessa sektorer och att erövra en '
större anäel av det nytillkommande behovet. Detta mål synes ha uppnåtts framförallt gentemot större förbrukare, men i något fall p~ bekostnad av försätnrade marginaler.
Som helhet bi behöll en 1e1lertid koncernens rullningsla- gerrörelse sin önsamhet .
Koncernens fakturering av rulln · gslager inklusive
smärre internleveranser ill olag utanrör lagerrörelsen uppgick till6.265 mkr (5.570),~n ökning med 12,5%.
Kul- och rullagetförsäljningen svarade därmed för
72,2 % (73,2) av koncernens bruttoomsättning.
..
Rullningslager
EUROPA
U n der året upprättades en European Bearing Division.
Idenna ingår huvudbola- gen i Sverige, Västtyskland, Italien, Frank- rike och Storbritannien. Till divisionen knöts vidare den del av försäljningsorganisationen som genom majoritetsägda bolag mark- nadsfor SKF-produkterna i övriga länder på kontinenten och till COMECON.
Sverige
För svensk ekonomi blev 1977 det tredje året i rad med sjunkande industriproduktion.
Likviditetssvårigheter inom industrin påver- kade kundemas lagerhållning. I kombination med hård konkurrens gjorde dessa faktorer att SKF Göteborg fick vidkännas en volym- nedgång på den svenska marknaden, dock utan fOrlust av marknadsandel. Leveranser- na hölls väl uppe till person- och lastbilsin- dustrin, men gentemot övriga kundkatego- rier, främst förbrukarsidan, var utvecklingen ogynnsam.
A v de nordiska länderna hade Danmark den bästa tillväxten i industriell produktion med ett par procent. Detta gjorde tillsam- mans med en offensiv marknadsbearbetning att det danska bolagets rullningslagerförsälj- ning kunde ökas kraftigt. Bolaget tog
där-med en större andel av lagermarknaden. En positiv utveckling noterades även i övriga delar av programmet och framförallt för stålproduktema.
Trots något försvagad industriaktivitet i Norge lyckades SKF-bolaget i Oslo höja sin utleveransvolym av kul- och rullager och förbättra sin marknadsställning. Omsätt- ningen steg markant för sortimentet utanfor rullningslagersektom. stålförsäljningen ex- empelvis mer än fördubblades.
Den fmska industriproduktionen föll till- baka i ungefår samma omfattning som den svenska. Ä ven här lyckades emellertid SKF mer än väl upprätthålla sin position beträf- fande rullningslager. Däremot drabbades Helsingfors-bolaget av fOrsäljningsbortfall för övriga produkter.
Under året introducerades ett nytt distri- butionssystem för de nordiska marknaderna.
Som ett led i detta började ett särskilt cen- trallager för N orden-marknaden uppföras inom fabriksområdet i Göteborg. Byggnaden beräknas kunna tas i drift i mitten av inneva- rande år. Det befintliga centrallagret skall betjäna övriga exportmarknader.
SKF Göteborgs försäljning utanför de nordiska länderna utvecklades betydligt bättre än på den svenska hemmamarknaden.
Totalt fakturerade SKF Göteborg för 930 mkr (887). Devalveringarna av den svenska kronan påverkade försäljningsresultatet po- sitivt redan under 1977, men den ökade konkurrenskraften beräknas ge större faktu- reringsmässigt utslag först under innevaran- de år.
Produktionsnivån reducerades under verksamhetsåret. Färdiglagret av egentill- verkade produkter steg trots detta vilket dock motverkades av en kraftigare reduk- tion av produkter i arbete och halvfabrikat.
En fortlöpande rationalisering av produk- tionen bedrevs året igenom. Ansträngning- arna koncentrerades till svarvningsavsnitten och nya tlerspindliga automatsvarvar instal- lerades. E-fabrikens beläggning fortsatte att stiga och kapaciteten utökades med ny ut- rustning inom mjukbearbetningen. Trots sjunkande tillverkningsvolymer begränsades kostnadsutvecklingen vid fOretaget.
Utbildningsverksamhet med statligt stöd bedrevs enligt gällande bestämmelser på ar- betsmarknaden. Drygt 1.000 anställda inom SKF Göteborg berördes.
Verksamheten gav i det närmaste oför- ändrat resultat i förhållande till 1976. Viss varulagerminskning och återhållsamhet med investeringar gjorde att upplåningen inte be- hövde ökas. De danska och norska bolagen var vinstgivande, medan det finska bolaget gick med förlust.
t
Det västtyska SKF-bolaget utvidgade under året programmet med rullbrädor. Under namnet Calypso vann produkten snabbt gensvar hos spirande förmågor som på bilden och bland avancerade tävlingsåkare.
Västtyskland
Konjunkturutvecklingen i Förbundsre- pub1iken infriade inte de forväntrungar som hade ställts på 1977. Bruttonationalproduk- ten steg bara drygt 2%, vilket motsvarar halva den uppgång som fOrutsetts. Den till- växt som förelåg bars helt upp av inhemsk efterfrågan, medan orderingången från ex- portmarknaden foll tillbaka. Arbetslösheten var med 4,5 % praktiskt taget oforändrad, men korttidsarbetet visade en stigande ten- dens.
Kapacitetsutnyttjandet inom västtysk in- dustri undergick ingen nämnvärd förändring utan låg liksom 1976 omkring 10% under vad som tidigare betraktats som normalt.
Industrins investeringar visade en mindre uppgång. Personalkostnaderna steg med 7%, levnadskostnaderna med mindre än 4 %.
De branscher som svarar för de största inköpen av kul- och rullager visade en oen- hetlig bild. Bilindustrin ökade sin produktion med 6% järnfort med 1976. En liknande ök- ning uppnåddes av den elektromekaniska industrin, medan maskinbyggare och
andr~.tillverkare av investeringsgods arbetade i ett motsträvigt ekonomiskt klimat. Produktiv- nen inom dessa sektorer kom inte över före- gående års nivå. ,
SKF l}ugellagerfabriken GmbH i Schweinfurt ökade sin försäljning av rull- ningslager till982 milj. DM (913). De största positiva forändringarna registrerades på kundgrupperna inom elektroindustrin och distributörsiedeL Bolaget hävdade sin mark- nadsandel.
En viss fårdiglageruppbyggnad inträffade
under verksamhetsåret. Däremot minskade
"'
Rullningslager
Interiör från det tekniskt avancerade centrallagret i Schweinfurt.
halvfabrikat och varor i arbete tack vare de fortsatta rationaliseringsinsatserna i produk- tionen. Under året byggdes varmformningen ut och vidare infördes ny teknologi
i rull-kropps- och mjukbearbetningsavsnitten. Den automatiserade linjetillverkningen av cylind- riska och koniska rullager utökades. Ett nytt centrallager togs
ibruk i Schweinfurt. Ge- nom denna investering rationaliseras distri- butionen på den västtyska marknaden
tillgagn för såväl egna distriktskontor som större förbrukarindustrier,
Antalet anställda minskade med 442 per- soner. Korttidsarbete förekom men i mindre utsträckning än föregående år.
Det konsoliderade resultatet för SKF Ku- gellageifabriken försämrades av forsälj- Dingsminskning och förluster inom textil- divisionen samt av kostnader i samband med personalavgång. För enbart rullningslager- rörelsen var utvecklingen mera positiv tack vare ökad försäljning och vissa marginalför- bättringar. Bolaget vidmakthöll sin starka fi- nansiella ställning.
Italien
Tillväxten inom italiensk ekonomi bröts under året. Landets industri fick för helåret nöja sig med ett plus på l ,5% i produk- tionsindex. Tillverkningsvolymen
lågunder andra halvåret 10% lägre än första. Person- bilsindustrin drabbades speciellt hårt av nedgången, medan lastvagnssektorn ännu i slutet av året såg ut att hävda sin ställning.
För maskinindustrin i allmänhet och tillver- kare av elektriska apparater blev året bättre än för industrin i medeltal. Inflationen var fortfarande hög men i avtagande.
Omsättningen vid RW-SKF Officine di Villar Perosa S.p.A. i Turin uppgick till264 miljarder lire (208). Ökningstakten var vä- sentligt högre än för industriproduktionen genom inverkan från expansionen inom den maskinbyggande företagssektom. Bolaget kunde tack vare framgångarna inom detta marknadssegment bibehålla sin höga mark- nadsandel i Italien.
Försäljningen av flyglager utvecklades väl trots krissituationen inom flygindustrin. Bo- laget nådde visserligen försämrat försälj- ningsresultat
påsina inhemska kunder men kunde i gengäld fordubbla exportomsätt- mngen.
RIV-SKF hade svårt att dra ned tillverk- ningen i takt med minskad eftetfrågan under andra halvåret, speciellt som produktiviteten samtidigt tog ett steg uppåt. De syditalienska fabrikerna hade tack vare sortiment och kundinriktning lättare att anpassa sig än de norditalienska.
Investeringarna var huvudsakligen inrik- tade på rationalisering av produktionsutrust- ning och miljöförbättrande insatser.
Bolaget uppnådde ett bra ekonomiskt re-
sultat under verksamhetsåret bl.a. tack vare
den dämpning av kostnadsutvecklingen som
rationaliseringen medforde. Bolagets fman-
siella ställning
ärgod.
l
r
l
l l
Svängkranslager från RKS med närmare sex meters diameter spelar en central roll i denna anordning för kontinuerlig malmutlastning i Narviks hamn.
Frankrike
Regeringsingripanden satte i betydande grad sin prägel på den franska ekonomin un- der 1977. Trots en uppbromsning av pris- utvecklingen i slutet av året låg inflationen kvar på i det närmaste 10%. För helåret re- gistrerades en 3-procentig uppgång i indu- striproduktionen. Arbetslöshetssiffrorna kvarstod i stort sett oförändrade även om regeringens åtgärder för att underlätta ung- domssysselsättningen hade viss framgång.
SKF-CAM-gruppen, som omfattar SKF Compagnie d' Applications Mecaniques, S.A. med fabriksföretag, ökade sin omsätt- ning till925 milj. FF (887). Försäljningen hämmades av svag efterfrågan från flertalet förbrukare i Frankrike, men speciellt av låg aktivitet inom järnvägsindus trin. Växande export svarade helt för den uppnådda faktu- reringsökningen. ·
Tillverkningen steg under året med 3 %.
Beläggningen ökades vid fabrikerna i Fonte- nay och Bois-Colombes men minskade vid lvry-anläggningen. Ansträngningarna att ra- tionalisera tillverkningen fortsatte och avse- värda produktivitetsförbättringar kunde no- teras. Varulagret växte under året.
Otillfredsställande kapacitetsutnyttjande orsakade tillsammans med svag prisutveck- ling, som inte kompenserade de ökade kost- naderna, förluster för företagsgruppen som helhet.
Den svaga investeringskonjunkturen bromsade utvecklingen vid flertalet av SKF- CAM:s dotterbolag.
Bland rullningslagerbolagen gällde detta speciellt RKS S .A. i A vallon som har till- verkning av svängkransar och stora lager på tillverkningsprogrammet. Omsättningen höj- des till 72 milj. FF ( 61) tack vare växande exportaffårer. På hemmamarknaden var ef- terfrågan begränsad av det tryckta läget in- om byggnadssektorn och för dess leverantö- rer. Under 1977 övertog RKS majoriteten av aktierna i Europe-Couronnes S.A. i Ville- franche-,sur-Saöne, ett företag specialiserat på valsade och svetsade ringar bl. a. för bil- industrin.
För Les Applications du Roulement (ADR) i Champigny påverkades fOrsäljning- en av instrument- och precisionslager av den låga verksamhetsnivån inom flygindustrin.
Faktureringsvärdet blev 65 milj. FF (65).
Genom försämrat utnyttjande av till verk-
Rullningslager
Dingskapaciteten blev vinstsiffrorna lägre än närmast föregående år.
Compagnie Generale du Routement (CGR) i Beauchamp tillverkar kullager av förenklad konstruktion. Efterfrågan på dessa steg avsevärt från exportmarknaderna, och bolaget ökade sin forsäljDing till24 milj. FF (20). Verksamhetsresultatet var tillfredsstäl- lande.
Storbritannien
Det finansiella läget for Storbritannien förbättrades av väXande fOrsöJ.jning med nordsjöolja och tack vare en ökning av ex- porten. Produktionsnivån inom industrin var emellertid oforändrat låg och arbetslösheten större än någonsin under efterkrigstiden.
Hemmamarknadens efterfrågan på indu- striprodukter visade återhämtning under andra halvåret. Detta drog med sig livligare industriell aktivitet efter fallande produk- tionssiffror i böJjan av året. Kostnadsut- vecklingen förlöpte i dämpad takt.
I likhet med ekonomin i stort visade rull- ningslagermarknaden endast ett marginellt tillfrisknande. Den blygsamma tillväxt som förelåg härrörde huvudsakligen från viss för- rådsuppbyggnad inom tillverkningsindustrin.
SKF (U. K .) Limited fakturerade for 55,2 milj . pund (47 ,0). Större leveranser notera- des av lager anpassade till inbyggnadskraven för transportbanor inom kolgruveindustrin.
Marknadsforingsinsatserna på ersättnings- marknaden förstärktes i betydande grad.
Kapacitetsutnyttjandet i fabrikerna var lägre än 1976, och produktionsstörningar omintetgjorde produktivitetsförbättringar.
Nya tillverkningslinjer for sfäriska rullager togs i drift vid Sundon-fabriken, vars små- lagertillverkning drabbades av tillverknings- tekniska störningar. Sammanlagt blev pro- duktionen for hela bolaget lägre än planerat.
Utflyttningen från Luton-fabriken avsluta- des.
Bolagets ekonomiska svårigheter
ärbety- dande . En omfattande åtgärdsplan upprätta- des och
ärunder genomforande .
Övriga marknader
De lagerförsäljande SKF-bolagen på kon- tinenten lyckades i flera fall väl med hänsyn till marknads- och konkurrenssituationen.
Det holländska försäljningsbolaget uppvi- sade en mindre omsättningsökning och vann ytterligare mark även på export for sitt hjul- program. Försäljningen av koncernproduk- ter utanför rullningslagerområdet genom dottenoretaget i Rotterdam uppvisade fort- satt gynnsam utveckling.
Det tryckta läget for stålindustrin inverka- de menligt på det belgiska bolagets möjlig- heter. Genom aktiva insatser mot andra för- brukarkategorier lyckades bolaget emellertid uppnå·en avsevärd forsäljningsökning.
· · skF Schweiz ökade sin forsäljDing och förbättrade sin ekonomiska ställning. Effek- tiviseringen uppnåddes genom att försäljar- kåren forstärktes och marknadsforingen av specialprodukter och stål ytterligare aktive- rades. Rullningslagerförsäljningen hämma- des av den svaga efterfrågesituationen för verktygs- och textilmaskintillverkarna.
Det österrikiska bolaget utvecklades väl, och bolaget i Lissabon förbättrade resultatet som en foljd av förstärkt och selektiv mark- nadsbearbetning.
SKF Ost uppvisade ett av sina bästa är i forsäljDingen på COMECON-länderna. Vid årsskiftet låg orderstocken högre än någon- sin tidigare.
*
De lagerproducerande bolagen UTL i Sa- rajevo och /KL i Belgrad, i vilka SKF
ärminoritetsägare, ökade försäljningen till340 resp. 320 milj . dinarer. I bägge fallen notera- des forbättrade resultat. Båda foretagen pla- nerar att utvidga sina anläggningar för att uppnå högre tillverkningskapacitet.
SKF har i det närmaste 25 % andel i SKF
Espaiwla S.A. , Madrid. Bolaget ökade un-
der året sin forsäljning till motorfordonsin-
dustrin kraftigt medan tillväxten uteblev in-
om övriga marknadssegment. Bolagets for-
luster minskade järnfort med tidigare.
USA
Bruttonationalprodukten i Förenta Stater- na steg med omkring 5% främst tack vare ökad efterfrågan på konsumentkapitalvaror.
Uppgången gällde i första hand personbilar och bostäder. Industriproduktionen stimule- rades härigenom till en 6-procentig ökning.
På grund av den internationella överkapaci- teten inom den råvaruproducerande indu- strin låg aktiviteten kvar på låg nivå inom bassektorer som gruvor och stålverk.
Under året ökade industriinvesteringarna med 13%. De omedelbara effekterna på rullningslagerindustrin var begränsade, och genomslaget där beräknas ske under inneva- rande år.
Den inhemska konsumtionen av kul- och rullager ökade med i det närmaste 5% . Vo- lymtillväxten var störst för koniska rullager tack vare den livliga aktiviteten inom mo- torfordonsindustrin. Spårkullager och cy- lindriska rullager utvecklades ungefår i takt med industriexpansionen, medan sfäriska rullager uppvisade lägre ökning på grund av de fördröjda beställningarna för investe- ringsändamåL Importen av kul- och rullager fortsatte att stiga, vilket medverkade till en ytterligare skärpning av konkurrensen. Pris- trycket lättade emellertid mot slutet av året.
SKF Industries, Inc. i Philadelphia ökade sin fakturering av rullningslager med 9,7%
till 211 miljoner dollar. Sammanlagt erövra- de bolaget därmed en något större andel av marknaden. Framförallt steg försäljningen på industrisektorer med långsiktig tillväxt- potential, men även på ersättningslager- marknaden flyttade företaget fram sina posi- tioner. Dessa positiva förändringar åstad- koms genom kraftfullare egna marknadsfö- ringsansträngningar i förening med helhjärtat stöd åt distributörerna i deras planering och säljargumentering. Orderingången ökade mer än forsäljningen med speciellt kraftig uppgång från tillverkningsindustrin.
Investeringarna inriktades huvudsakligen på omstrukturering och rationalisering av produktionen i de olika rullningslagerdivi-
Tyson-divisionen vid SKF Industries, lnc. har ge- nomfört en betydande tillbyggnad av fabriken i ' Glasgow.
sionerna. För standardkullager höjdes kapa- citeten genom att numeriskt styrda svarvar och ny härdutrustning installerades i sam- band med en utvidgning av Altoona-fabri- ken. Tillverkningen av sfäriska rullager mo- derniserades med maskinutrustning som ut- om höjd kapacitet också medförde kost- nadsbesparingar. Produktionen av enklare lager koncentrerades till anläggningen i Kulpsville där såväl fabrikslokaler som kontor fick tillskott genom en tillbyggnad.
Den kostnadsmässigt största insatsen gjor- des vid Tyson-divisionen som svarar för bolagets tillverkning av koniska rullager. En betydande utvidgning av fabriken i Glas go w, Kentucky , slutfördes
Sysse)sättningsnivån bibehölls i stort sett eforändrad i förhållande till1976. Nya tre- åriga löneavtal träffades för nio av bolagets fabriker.
Rullningslagerrörelsen lämnade tillfreds- ställande resultat. Bolaget refinansierade under året kortfristiga lån genom att ta upp ett private placement på 30 miljoner dollar.
Lånemedlen hade ursprungligen lyfts får
fårvärvet av McQuay-Norris , lnc .
Rullningslager
ÖVRIGA KONTINENTER
SKF:s försäljning på transoceana mark- nader och rullningslagertillverkningen utan- för Europa och USA sammanfördes vid års- skiftet till en koncemdivision. Den nya divi- sionen, vars namn
fa~tställtstill Overseas Bearing Division, bedriver sin försäljnings- verksamhet inom tre areor som var och en har till sitt förfogande ett centrallager. Av . tillverkningstekniska samordningsskäl och
med hänsyn till marknadsstorleken
ärfler- talet fabricerande bolag grupperade utanför areain.delningen.
Latinamerika
Under 1977 övertog centrallagret i Pana- ma leveranserna till samtliga försäljningsbo- lag inom den latinamerikanska arean. Tack vare marknadsanpassat varulager och snab- ba leveranser - ofta med flygfrakt eller lastbilstransport - förbättrades servicen för försäljningskontoren, de ofta omständliga importprocedurerna kunde skäras ner och långa väntetider i hamnarna undvikas.
Den förenklade varulagerplanering som följt med förändringen ledde i vissa bolag till en betydande minskning av varulagervärdet.
I stort sett kunde bolagen, trots stadigt ökad konkurrens, bibehålla eller till och med öka sin marknadsandel. Panama-rörelsen förde- las på företagen SKF Panama Free Zone, I nc. för distributionsfunktionen och S KF Panama S.A. som handhar försäljningen på
de marknader inom arean där SKF företrä- des av agenter. Ett bolag nybildades
iNica- ragua.
Allmänt svag ekonomi och importrestrik- tioner inverkade negativt på SKF:s resultat i Peru. Efter vissa lättnader i kvoteringssys-
temet inger marknaden större förhoppningar under innevarande år.
Den gynnsammaste utvecklingen i försälj- ningshänseende hade bolagen i C atombia och Uruguay men också i Chile ökades faktureringen.
Asien
Centrallagret i Singapore bevisade under året sin betydelse för Area Asia/Pacific med dess geografiska avstånd och få egna bolag.
I avsikt att reducera kostnaderna vid area- bolagen påbörjades en koncentration till Singapore-lagret av produkter med låg om- sättningshastighet. Marknadsanpassat sälj- stöd utvecklades och prisstrukturen var fö- remål för en översyn. Tillsammans innebar dessa åtgärder att SKF-produktema fick in- steg på områden där man tidigare haft svårt att göra sig gällande.
SKF-bolaget i Tokyo intensifierade sin marknadsföring av rullningslager som un- derlättades av den stigande yen-kursen. För- säljningen av textilmaskinkomponenter hölls förhållandevis väl uppe, och på OK-kopp- lingar fortsatte orderingången att stiga. Bo- laget i Hongkong aktiverades som promo- tion-kontor för kontakterna med statshan- delsländema. Goda resultat uppnåddes be- träffande såväl stål som rullningslager. SKF Malaysia hade god faktureringsökning och förbättrade sitt resultat kraftigt.
Övriga marknader uppvisade en ojämn bild. I Pakistan och Bangladesh nåddes en betydande försäljningsuppgång bl. a. i sam- band med olika biståndsprojekt. Till Thai- land expanderade försäljningen kraftigt och vinsten steg. Kontoret i Indonesien avveck- lades mot bakgrund av att utländska företag inte längre tillåts bedriva handel i landet.
f
Afrika/Mellanöstern
Materialflödet inom arean planeras av SKF Intertrade S.A., från vars centrallager i Bryssel bolag, distributörer och vissa di- rektkunder försörjs med SKF-produkter.
För arean var 1977 mycket av ett uppbygg- nadsår. En hårdare uppföljning av poten- tiella projekt infördes, nya eller komplette- rande distributionskanaler öppnades och egen personal insattes för punktinsatser på skilda håll.
Alfårsverksamheten hämmades av att betalningssvårigheter förelåg för vissa län- der. I Turkiet utvecklades exempelvis för- säljningen genom distributörer mycket ogynnsamt av detta skäl, medan SKF-bola- get upprätthöll tillfredsställande aktivitet. I Zaire upphörde praktiskt taget alllagerför-
säljning på grund av de valutasvårigheter som sammanhängde med sjunkande koppar- priser. Zambia hade liknande problem men SKF-bolaget där kunde genomföra verk- samhetsåret med stigande försäljningssiffror och bra resultat. Det marockanska bolaget fick försvagad marknadstillväxt på grund av nationella effekter av lägre fosfatpriser.
SKF-bolaget i Malawi upprätthöll sin domi- nerande ställning med starkt ökad fakture- ring och gott resultat. Försäljning av reserv- delar till gräv- och vägmaskiner togs upp.
För distributörerna i Mellanöstern var ut- vecklingen skiftande. Överlag inverkade dämpad tillväxt jämfört med de närmast
fö-regående åren och allt starkare östeuropeisk konkurrens. Försäljningsökningen var till- fredsställande i Saudi-Arabien och även Li- banon visade uppgång. Affärerna på Irak föll kraftigt men också i Syrlen och Egypten var utvecklingen trög. I det sistnämnda landet nybildades Cairo Bearing Agency med sKF- bemanning i avsikt att förstärka marknads- bearbetning och sales promotion.
A v de afrikanska distributörsmarknaderna hade Nigeria den starkaste expansionen.
Samarbete upprättades här med Ostasiatiska Kompaniet, och ett varulager av SKF-pro- dukter böljade läggas upp vid ett av dess
SKF:s rullningslagertillverkning i Argentina är nu sammanförd till Tortuguitas-fabriken. Anlägg- ninge.n är både tekniskt och socialt välutrustad.
Argentina
stigande utrikeshandel, halverad infla-
tionstakt och reallönesänkningar utmärkte
den argentinska ekonomin under 1977. Mot
slutet av året inträffade en recession, pen-
ningmarknaden stramades åt och konsum-
tionen sjönk. Industriproduktionens tillväxt
beräknas ha stannat vid 4% trots avsevärt
ökade investeringar. Rullningslagermarkna-
den ljusnade gradvis fram till tredje kvartalet
då lanttiruks- och bilindustrierna drabbades
av en kraftig efterfrågeminskning. I sina an-
strängningar att dämpa den lokala kostnads-
utvecklingen sänkte regeringen importtullar-
na på kul- och rullager från 11 O % i decem-
ber 1976 till60% i september 1977. Tull-
sänkningen tillsammans med en utförsäljning
av tidigare uppbyggda varulager skärpte
priskonkurrensen på importerade lager.
"'
Rullningslager
Utrymningen av den äldre fabriken vid Campania Sudamericana BTB S.A. i Buenos Aires avslutades under fOrsta kvar- talet och Tortuguitas-anläggningen kom upp i full drift. Flyttningen kunde genomföras utan produktionsbortfall och effektiviteten i tillverkningen utvecklades därefter väl.
Koncentrationen av verksamheten till den nya fabriken gjorde det möjligt fOr bolaget att erbjuda forbättrad omvårdnad av perso- nalen med bl.a. matsal och daghem.
Försäljningen till marknaden steg betydligt och resultatutvecklingen var tillfredsställan- de i både tillverknings- och försäljningsbola- get.
Australien
Marknaden kännetecknades av fortsatt lågkonjunktur med hård priskonkurrens.
Utvecklingen fOranledde en av SKF:s kon- kurrenter att stänga sin fabriksanläggning.
Tillverkningskvantiteterna vid SKF Au- stralia (Manufacturing) i Echuca sjönk be- roende av att energitillforseln stördes som följd av elverksarbetarnas strejk.
Försäljningen vid SKF Australia (Sales) i Melbourne uppgick till 14,4 milj. austr. dol- lar, vilket innebar en icke obetydlig höjning trots den svaga marknadssituationen. Härtill medverkade framforallt ökade försäljnings- ansträngningar gentemot mindre kunder och på ersättningslagermarknaden. För att klara ett större antal kundkonton ändrade bolaget såväl intern organisation som arbetsformer- na utåt. Bl. a. böJjade man bearbeta Bris- bane- och Adelairle-distrikten i egen regi.
SKF:s forsäljning på Nya Zeeland, som är samordnad med den australiensiska verk- samheten, noterade betydande framgångar.
Det lokala bolaget tog därmed tillbaka marknadsandelar på en i stort sett stillastå- ende marknad.
Brasilien
För att dämpa inflationen vidtogs under
1977flera konsumtionsbegränsande åtgär- der. Bilregistreringen minskade med närma- re
7%,traktortillverkningen gick ned
17%och produktionen av rullande järnvägsmate- riel sjönk med över 50%. Någon egentlig expansion förekom endast inom lantbruks- maskinsektorn.
Den starkt försämrade järnvägslagerfor- säljningen påverkade negativt såväl omsätt- nings- som vinstutveckling vid SKF Roia- mentas i Såo Paulo. För att motverka effekterna av de kraftiga svängningarna inom olika industrisektorer omformades till- verkningsprogrammet med orientering mot andra kundkategorier. Trots de påfrestningar som detta medförde i fabriken hade åtgär- derna sådan marknadsmässig effekt att bola- get kunde upprätthålla sin goda lönsamhet.
Omsättningen uppgick till 384 miljoner cru- zeiros (367).
Ett större utbyggnadsprogram for Guarul- hos-fabriken inleddes mot slutet av året. In- vesteringarna i övrigt inriktades främst på miljöfOrbättringar.
Indien
Undantagstillståndet hävdes i mars
1977och foljdes av en gradvis liberalisering såväl socialt som ekonomiskt. Mot slutet av året fOrmärkte_s tecken på en uppmjukning även av importrestriktionerna i syfte att höja in- vesteringstakten och attrahera utländskt ka- pital. ..
Den indiska rullningslagerforbrukningen ökade med 5%. SKF beräknas ha tagit sin del av denna marknadstillväxt trots sina sämre importmöjligheter än den östeuro- peiska konkurrensen och trots en arbets- konflikt vid Poona-fabriken.
Fram till strejken i böJjan av december hade Associated Rearing Company i Bom- bay såväl tillverkningsekonomiskt som for- säljningsmässigt ett fördelaktigt läge. A v- bräcket till trots steg årsproduktionen till 8,2 miljoner lager (7 ,9) och fOrsäljningen ökade.
~-
..
Halvfabrikatsforråden reducerades och varulagret omsattes snabbare. Verksamhe- ten lämnade tillfredsställande resultat. En utbyggnad av Poona-fabriken med 25 % högre tillverkningskapacitet som mål påbör- jades och fortskrider planenligt.
Skefko India Rearing Company, där SKF har en minoritetsandel, ökade sin Europa- import och försäljningsvolym men till för- sämrade marknadspriser. Verksamheten gav emellertid acceptabel vinst.
SKF: s fakturering av rullningslager i In- dien uppgick totalt till204,1 milj . rupier, en ökning med 8 %.
Iran
Iranian Bearing Company, som SKF har en 20-procentig andel i, sålde for 346 milj.
rials. Kapacitetsutnyttjandet vid Tabriz-fab- riken stannade vid 50% och bolaget gjorde fortsatta förluster.
Utvecklingen vid Iranian Bearing Trading Company, där SKF har samma meddel- ägande, förvärrades och styrelsen för bolaget rekommenderade i augusti 1977 att verk- samheten skulle avvecklas. SKF anmälde även sitt intresse att avyttra aktieinnehavet i Iranian Bearing Company, som därvid er- bjöds fortsatt tekniskt bistånd från SKF- koncernen. Förhandlingar i dessa frågor på- går.
Kanada
Den kanadensiska ekonomin uppvisade enbart en långsam forbättring under 1977.
Gruv- och bilindustrierna arbetade dock på en nivå över genomsnittet.
SKF Canada Ltd. i Scarborough höll sin fakturering uppe på ersättningslagermarkna- den men hämmades i övrig försäljning, inte minst till flygindustrin, av de låga investe- ringarna. Lönsamheten försvagades.
Mexiko
Efterfrågan på kul- och rullager i Mexiko låg kvar på 1976 års nivå och fortsatt pris- kontroll hindrade höjningar på eftermarkna- den.
Industria de Baleros /ntercontinental (/BI), Pueblå, som i december 1977 höjde
~tiekapitalet
till 250 milj. pesos, varav SKF Innehar 40% , redovisade en stark uppgång i sin försäljning. Omsättningen uppgick till 350 milj. pesos (196). Produktivitetsutveck- lingen i fabriken var god, kassationen sjönk och skyddsarbetet gav positiva resultat. För- ra årets förlust förbyttes i vinst.
Sydafrika
Den sydafrikanska recessionen fortsatte i oförminskad takt och industriproduktionen sjönk 1977 med 15 % . Gruvindustrin hade låg aktivitet och för motorfordonstillverkarna innebar året ingen ljusning. Mot slutet av året vidtog myndigheterna åtgärder for att stimulera vissa sektorer av ekonomin.
SKF Rearing Manufacturers i Uitenhage tvingades skära ner sin produktion med drygt 20% dels på grund av marknadssitua- tionen, dels som ett led i varulagerpolitiken.
Fabrikens slipavdelning övergick tilllinjetill- verkning och forbättrade därmed sin effekti- vitet.
En breddning av utbildningsprogrammen for alla kategorier anställda genomfordes under året med speciell tonvikt på att un- derlätta befordran for svarta medarbetare.
De svarta anställda organiserade sig under 1977 fackligt.
The SKF Ball Rearing Company ökade
sin fakturering till23 milj. Rand (18). Johan-
nesburg .. bolaget erövrade därmed nya mark-
nadsandelar företrädesvis genom inbrytning-
ar inom lättare tillverkningsindustri. Utspe-
let mot ersättningslagermarknaden förstärk-
tes likaledes, och framgångar noterades på
såväl de egna verkstadsprodukterna som öv-
riga specialprodukter. Trots en mindre
vinstförsämring
fårresultatet betraktas som
tillfredsställande .
r" '
Verktygsmaskiner
Den svaga investeringskonjunkturen gjor- de att efterfrågan på verktygsmaskiner låg kvar
p~sin tidigare låga nivå även under 1977. Genom mera intensiva marknadsfö- ringsåtgärder kunde Lidköpings Mekaniska Verkstads AB trots detta registrera en 50- procentig ökning av sin orderingång.
Där-emot försvagades efterfrågan ytterligare på bolagets gjuteriprodukter som i stor ut- sträckning har andra svenska maskintill- verkare som kunder.
Rådande marknadsläge påverkade prisut- vecklingen och de begränsade höjningar som kunde tas ut förmådde inte kompensera kostnadsökningarna. Trots en 18-procentig ökning av faktureringen till93,0 mkr gav verksamheten negativt resultat.
Bolaget introducerade under året en ny centerlesslipmaskin, Lidköping 740. Maski- nen är främst avsedd för stångslipning och ersätter CL-5B, den största maskinen i LMV:s program. Den nya maskinen har mycket hög produktionsförmåga och avver- kar två till tre gånger så mycket per timme som föregångaren. Trots sin stora avverk- ningsförmåga är maskinen för precisions- slipning av stora arbetsstycken i en klass för sig, eftersom den är hydrostatiskt lagrad och har ett mycket kraftigt och noggrant mat- ningssystem. Vidare har en datorstyrd rundslipmaskin framtagits med en av LMV patentsökt kompensationsanordning för slipskive-och diamantslitage.
Bland övriga utvecklingsresultat kan nämnas en vidareutveckling av SKF:s verktygsmåskinmotor, en precisionskul- lagrad höghastighetsspindel för slipmaskiner med speciellt smötjsystem samt ett mätsys- tem för samtidig mätning av flera mått. Det sistnämnda är mera lätthanterligt och flexi- belt än liknande system på marknaden och väckte stort kundintresse under introduk- tionsskedet.
Lidköping 740, LMV:s nya hydrostatiskt lagrade center/essmaskinför stångslipning.