Innehåll Året

Innehåll

Året som gått . .. .. .. .. .. .. .. .. . . .. .. ... .. .. .. .. ... .. ... . ... l Fem år i siffror ... ... .. ... .. .. .... ... ... ... ... l

Redovisningsenheter .. . ... ... . . ... . . ... . . .. .. .. . . 2

Energiföretaget Vattenfall ... ... ... ... 4

Produktion och överföring .. .. .. .. .. .. ... ... .. ... .. .. .... 6

Distribution och försäljning ... 10

Trollhätta kanal .. .. .. .. .. ... .. .. ... . ... .. .. .. ... .. .. ... .. .. .. .. .. 14

Investeringar ... 16

Utvecklingsarbete ... 1_8 Personal ... 20

Generaldirektörens kommentarer ... 22

Förvaltningsberättelse ... 25

Resultaträkningar ... 2 7 Balansräkningar ... 28

Finansieringsanalyser ... 30

Bokslutskommentarer ... 31

Förslag till resultatdisposition .. .. .. .. ... ... .. ... 41

Revisionsberättelse ... 41

Ekonomiskanalys ... 42

Ledning och organisation .... .. . . .. . . .. .. .. ... .. ... .. ... 46

Adresser ...... 48

Vattenfalls årsredovisning 1985

Produktion: Vattenfall

Formgivning: Grafisk Design AB

Tryck: Tryckindustri AB, Solna, maj 1986

Vattenfall

Postadress: 162 8 7 Vällingby Besöksadress: Jämtlandsgatan 99 T-bana: Råcksta

Telefon: 08-739 50 00 Telex: 196 53 SVTELVXS Telefax: 08-37 01 70

Omslaget: Finns det gas i Siljansområdet? Ett djupt borrhål ska ge svaret och kanske en ny inhemsk energikälla. Foto Svenska Rymdbolaget.

o o

ARET SOM GATT

e Elförsäljningen ökade med 11%.

Forsmarks tredje kärnkraftblock i kommersiell drift.

Rekordstor vattenkraftproduktion.

e Beslut om utbyggda elförbindelser med Danmark och Finland.

e Fortsatt satsning på naturgas.

446 Mkr i överskott utöver 2 099 Mkr i ränta på disponerat statskapitaL

FEM AR I SIFFROR o

AFFÄRSVERKET 1981/82'~~) 1982/83*) 1983/84~)

EKONOMI, MKR

Rörelseintäkter ... 9227 9753 11504 Rörelseresultat före avskrivningar ... 2 814 3 148 4006 Resultat fore avsättningar och skatt ... 2 917 2 897 3 577 Ränta på statskapital ...... 1428 1677 1879 Årets resultat ...... 147 66 248 Förräntningspliktigt statskapital, genomsnitt . 13285 13 971 14452 Ränta på statskapital i % av d:o ..... 10,75 12,0 13,0 Boklords avskrivningar ... 1503 1679 1811 Investeringar ...... 3 554 3 105 3173 Balansomslutning ..... 33 321 35116 38259 PERSONAL**)

· Byggande avdelningar ... 4265 4095 3670 Drift-och administrationsavdelningar ... 6 812 6926 7102 Utbetalda löner, Mkr ... 1140 1217 1295 KRAFTTILLFÖRSEL, TWh ... 53,4 55,4 65,7

*> Endast kraftrörelsen, dvs exkl kanalrörelsen.

"*) Antal anatallda 1 t.Janst, medeltal under året.

VATTENFALL 1985

1984 1985

12416 14049 4644 4943 3 751 3943 1966 2099

125 446

15 123 16626 13.0 12,625 1870 2373 3172 2821 39129 41894

2 338 1880 8 612 8609 1356 1423

67,4 72,9

l

REDOVISNINGS- ENHETER

Affärsverket, kraftrörelsen och koncernen är exempel på redovisningsenheter som före- kommer i denna årsredovisning. Här beskri- ver vi vad de omfattar.

Affärsverket

Vattenfall är ett statligt affärsverk underställt industridepartementet. Verket driver statens kraftrörelse, som svarar för ungefär hälften av landets el produktion. Till affärsverket hör också av hävd Trollhätte kanalverk.

Eftersom Vattenfalls verksamhet är spridd över landet, är den organiserad i regioner, där var och en svarar för produktion, distribution och försäljning inom sitt geografiska område.

Kraftrörelsen

Kraftrörelsen bedrivs såväl i affärsverket som i hel- eller delägda bolag. Den omfattar:

• produktionavelenergi främst i ett 70-tal vattenkraftstationer och vid Ringhals kärnkraftverk samt vid Forsmarks kärn- kraftverk som ägs av Forsmarks Kraft- grupp AB men drivs av Vattenfall på en- treprenad

• drift och underhåll av storkraftnätet som användes även för överföring åt ett antal större kraftföretag enligt särskilt s k stam- nätsavtal

• distribution och tårsäljning av högspänd kraft till ca 600 industrier och återdistri- butörer

• lokal distribution samt försäljning till ca 300 000 småförbrukare, t ex hushåll, små- företag och jordbruk

• konstruktion och byggande av produk- tions- och distributionsanläggningar

• forskning och utveckling av ny energitek- nik och rationell energianvändning

Dotterbolag

En betydande del av Vattenfalls verksamhet bedrivs i hel- eller delägda aktiebolag, sammanlagt ett femtiotal bolag. Det är främst elproduktions- och eldistributionsbolag. Till dotterbolag räknas de bolag där Vattenfall har ägarmajoritet. Se vidare avsnittet Re- dovisningsprinciper i bokslutskommentarer- na, not 13 till balansräkningarna och adress- förteckningen på sista sidan.

Intresse bolag

Till intressebolag räknas de bolag där Vatten- fall äger aktier utan att ha ägarmajoritet.

Kraftföretag emellan är det vanligt att man går samman om t ex ett kraftstationsbygge genom att bilda ett gemensamt bolag som bygger och driver anläggningen. Delägarnas rättigheter och skyldigheter regleras i ett s k konsortialavtal. Vanligen delar man på alla kostnader i förhållande till sin ägarandel och har därmed rätt till motsvarande andel av kraften. Hur stor andel av bolaget man äger har här inget samband med graden av infly- tande, eftersom inflytandet redan är reglerat i avtalet.

Koncernen

Koncernen omfattar affärsverket och dess dotterbolag. I koncernen ingår t ex hela Fors- marks Kraftgrupp AB trots att Vattenfall en- dast äger 74,5% av aktierna. Å andra sidan ligger alla intressebolag helt utanför kon- cernen. Se vidare avsnittet Ekonomisk ana- lys.

2 VATTENFALL 1985

Vattenfalls kraftstationer

5 MW och däröller, hel- och delägda l Y J i b . . _

• VattenkraftBiatian

• Klimkra-lien

& Olje«ondensamtion

• Kraftvarmestation

• GasturbinstaHon

Siffrorna efter namnen anger .stationens.

elelfekt i JM>/. UnderstNkna namn avser delägda stationer

Uppgifterna avser 31 dacamber1985

Vattenfalls huvudsakliga avsättningsområden

• Områden dar Vattentalllevererar minst 50% av totala råkraftbehovet Områden där Vat1enlall levererar under 50% av totala råkraftbehovet

Övriga kraftföretag

• Huvudkontor

e Distriktskontor

l

VATTENFALL 1985

Skellefte älv 421 MW

Angermanälven 1097 MW lndalsälven 857 MW Ljungan 119 MW

Motala ström 43 MW

Hultu

~ .

Bäcks10 Visby381

R<lmalf• , Hemsel

3

ENERGIFORETAGEr ••

VA1TENFALL

Vattenfall är ett statligt affärsverk. Riks- dagen fastställer ramarna för verksamheten genom att ange Vattenfalls uppgifter, genom finansiering av investeringar och genom energipolitiska beslut.

Vattenfall skall driva statens elkraftrörelse och verka för en rationell elenergiförsörjning i landet. Vattenfall producerar, överför, distri- buerar och säljer el. Detta skall ske tilllåga kostnader, med tillfredsställande leveranssä- kerhet och med hänsyn tagen till miljö- och beredskapsaspekter.

Ett affärsmål är att ge av statsmakterna begärd avkastning på det kapital som riks- dagen ställer till förfogande för Vattenfalls investeringar.

Riksdagen har genom sitt energipolitiska beslut 1985 bestämt att energipolitiken skall bidra till fortsatt ekonomisk och industriell utveckling. Den skall utformas med hänsyn till hushållning med naturresurser, säkerhet och miljö. Oljeanvändningen skall minskas, energihushållningen intensifieras och energi- systemet skall inriktas mot varaktiga, helst förnybara, och inhemska energikällor. Kärn- kraften skall avvecklas senast 2010.

Kärnkraftavvecklingen skall därvid i förs- ta hand klaras genom en effektiv elanvänd- ning, i andra hand genom övergång till in- hemska bränslen, solvärme, naturgas m m och i tredje hand genom nya elproduktion- sanläggningar. De alternativ som i så fall skall prövas är mottryck (kraftvärmeverk) och vindkraft, därnäst vattenkraft. Först där- efter skall kolkondens övervägas, då med ra- dikalt förbättrade miljöegenskaper.

En viktig uppgift för Vattenfall är alltså att bedriva forsknings- och utvecklingsverksam- het och att bygga demonstrationsanläggning- ar i syfte att visa rationell energiförsörjning.

Vattenfall svarar för omkring hälften av den svenska elproduktionen.

Produktionen sker i ett 70-tal vattenkraft- stationer, sju kärnkraftblock, kraftvärme- verk samt vid hög belastning i oljekon- densverk och gasturbiner. Vattenfall svarar för driften av Forsmarks kärnkraftverk för Forsmarks Kraftgrupp AB:s räkning.

Vattenfall äger och driver storkraftnätet, på vilket även vissa andra kraftföretag får överföra ström. De delar av storkraftnätet som genom avtal står öppna för andra stora kraftproducenter kallas stamnätet och om- fattar ca 13 120 km.

Vattenfalls kraftproduktion liksom överfö- ringen på storkraftnätet bestäms från det centrala kontrollrummet i Stockholm- Kraft- kontroll.

Elproduktionen säljs till övervägande del till industrikunder och eldistributörer. En mindre del säljs direkt till Vattenfalls låg- spänningskunder.

De svenska kraftföretagen samarbetar i olika frågor i syfte att förse Sverige med el- energi tilllåga kostnader. Köp av kraft mel- lan företagen sker löpande.

Elnäten i Sverige, Finland, Danmark och Norge är samverkande. Genom samkörning mellan länderna utnyttjas de för ögonblicket billigaste resurserna. Samkörningen ger ock- så ömsesidiga produktionsreserver vid stör- ningar inom ett av ländernas nät. Förbindel- serna till Danmark och Finland byggs ut un- der 1980-talet för att stärka elförsörjningen.

Sverige har bland de lägsta elpriserna i världen och en god leveranssäkerhet. Vatten- falls inriktning är att även fortsättningvis hål- la hög leveranssäkerhet och för konsumen- terna gynnsamma elpriser.

Omkring en fjärdedel av elenergin an-

4 VATTENFALL 1985

vänds för uppvärmning. I samverkan mellan kraftindustrin och värmeproducenterna skall möjligheterna att bygga ut kraftvärmeverk (mottryck) tas tillvara. Vattenfall samverkar också med kommuner för att skapa rationella energilösningar.

N a turgas kommer att spela en stor roll i samband med kärnkraftavvecklingen. Vat- tenfall verkar för ökad användning av natur- gas för uppvärmning och processer. Det ^tidi~

gare helägda dotterbolaget Swedegas AB ägs från mitten av 1986 av Vattenfall, Shell, Sta-

toil och DanskOlie & Naturgas AIS och har till uppgift att anskaffa, transportera, distri- buera och marknadsföra naturgas. Beslut har tagits att förlänga stamledningen för gas längs Västkusten till Göte borg. Planer stude- ras för utbyggnad till Mellansverige.

Vattenfallkoncernens uppgifter breddas alltmer genom nya energislag och energitek- niker. Koncernen kommer utöver kraftrörel- se att engageras även i värmeförsörjning och i ett vidare perspektiv naturgas.

VATIENFALL 1985

s

PRODUKTION OCH

•• ••

OVERFORING

Kraftbalans

Den extremt kalla inledningen av 1985 med- förde, trots stora inköp av vattenkraft från Norge, en snabb sänkning av vattenmaga- sinen och omfattande produktion av konven- tionell värmekraft. Den 18 februari notera- des den högsta efterfrågan på elenergi någon- sin under en timme, nämligen 24 400 MWh för landet totalt. Det importerades då mer än 1000 MWh från grannländerna. Vårfloden kom sent, vilket också medförde större vär- mekraftproduktion än vad som förväntades under perioden.

Under eftersommaren och hösten var till- rinningen ovanligt stor och vattenkraftpro- duktionen blev större än någonsin. Den stora importen av el första halvåret ersattes av en nästan lika stor export. Året slutade som det började, dvs med en betydande elefterfrågan på grund av kyla.

Vattenkraft

Vattenkraften gav 36 TWh, dvs nära 4 TWh eller 11% mer än under ett normalår. Under norrnalår får Vattenfall cirka 32 TWh från sina vattenkraftanläggningar.

Kärnkraft

I augusti avslutades Vattenfalls engagemang i utbyggnad av kärnkraft med att Forsmark 3 togs i drift. Vattenfalls andel av den samman- lagda effekten i Ringhals och Forsmark steg därmed till 5 500 MW. Under året har också kärnkraften tillfört mer el än någonsin tidiga- re, 33 TWh eller nära 50% av Vattenfalls totala elproduktion.

I genomsnitt var energitillgängligheten 84% hos kärnkraftverken, vilket är avsevärt bättre än medeltalet i världen.

Under hösten då kraftbalansen var stark, nedreglerades kärnkraften för Vattenfalls del med3,5 TWh.

Samkörning

Den svenska samkörningen har varit en för andra länder god förebild för samarbete.

Samarbetet har hittills reglerats av en provi- sorisk överenskommelse mellan kraftföre- tagen. År 1985 träffades ett avtal om sam- körning mellan de elva samkörande företa- gen och samarbetet blev därmed formellt etablerat. En motsvarande överenskommelse från 1971 utgör grunden för den nordiska samkörningen.

De tilllålliga kraftbytena mellan samkö- rande företag och mellan de nordiska länder- na var omfattande under året. Detta innebar för Vattenfalls del en nettoförsäljning på 4,2 TWh med en nettointäkt på 391 Mkr.

Föregående år var kvantiteten 6, l TWh och nettointäkten 722 Mkr. Av Vattenfalls totala försäljning var 5,2 TWh eller 7% export.

storkraftnätet

Vid årsskiftet innehöll storkraftnätet l 5 500 km 400 kV- och 220 kV-ledningar. Förbere- delser pågår nu för att bygga om en betydan- de del av 220 kV-lednjngarna till 400 kV.

Harigenom minskar överföringsförlusterna och vissa ledningsgator återlämnas för andra produktiva ändamål.

Nya förbindelser i form av likströmslänkar med Danmark och Finland har beslutats.

En 400 k V -ledning över Mälaren från Forsmark har under året byggts om till dub- bel 400 k V -ledning för att förbättra elförsörj- ningen av stockholmsområdet.

6 VATIENFAll1985

En investeringsepok avslutades under 1985 genom att det tredje blocket i Forsmark togs i drift. Forsmark 3 ses längst bort i bilden.

Foto Göran Hansson.

Kraftbyte

Bålforsens Kraft AB (BÅKAB) och Vatten- fall har under året fullföljt en överenskom- melse om byte av krafttillgångar.

Vattenfall har övertagit dels BÅKABs rätt till ersättningskraft från vissa av Vattenfalls kraftstationer, dels fallhöjder i Råneälven.

Dessa tillgångar har samlats i Forsrnaforsens Kraft AB, där Vattenfall nu äger samtliga ak- tier. BÅKAB har erhållit Vattenfalls samtliga aktier i Korsselbränna AB (29,8% av aktie-

kapitalet) och i Blåsjöns Kraft AB (25%).

Vattenfall blir den dominerande fallhöjdsin- nehavaren i Råneälven och får därmed ett dominerande inflytande på älvens utbygg- nad.

Bytet innebär betydande strukturfördelar och avsevärd administrativ förenkling. Ett femtiotal olika avtal och domar, som delvis är svåra att tolka och tillämpa, behöver inte längre hanteras.

VATIENFALL1985 7

Tillförsel och användning av el, årsvärden

Vattenfall Sverige

Fossilkraft 0%

l

landets%

Kärnkrah 4:J~

Imports% 4%

Tillförsel

Användning in kl

förluster

Vatlenkfaf1 47.o

72,9 TWh

Avkopplingsbara elpannor 3%

l

~ ^kraft3%

Export 8%

~51

137A lWh

Avkopplingsbara elpannor

-4%

j

Jämförelse med föregående år

KRAFTANSKAFFNING (TWh) Produktion l egna och delägda anläggningar

Vattenkraft ...

Kärnkraft ............... . Annan vännekmft

Köp Inom landet Import

Avgår aii.Ullngskraft . Total krafttillgång ...

8

1985

34,4 33,0 ______Q2_

67,7

3,4 ___l,_!

6,8

~ 72,9

1984

34,0 29,6 _____Q,Q_

63,6

2,2

~ S,7

~ 67,4

Föränd- ring ⁰/o

+ l

+ 11

~ + 6

+ ss ---=---2.

+ ²⁰ - 18

+ 8

Föränd-

KRAFTOMSÄTI'NING (TWh) 1985 1984 ring%

Fasta levetanser

Industri .................. . 14,2 13,5 + s

Kommunikation ................. . 1,7 1,6 + s

Kraftföretag o återdistr ............. .. 38,7 33,6 + 15 5,4 4,6 + ¹⁸

0,2 0,2 + ⁹

Egen detalj .......... ..

ÖVriga konsumentgrupper ..... . Reserv-1 ersättnings- o saxnings-

kraft ............ - ... . ~ ____g_ ^{- 9}

63,2 56,8 + ¹¹

9,1 10,0 - 9

~ ~ - 11 1:illfiilliga leven.nser ...

Ovel'föringaförluater m m·

Totalluaftomaättnlng 76,8 71,7 + 7

Skillnaden mellan kraftanskaffning och kraftomsättning beror på att kraft som direkt disponeras av andrs kraftföretag har räknats bort fr lm kmfttillgången.

VATTENFALL 1985

Belastningsvariationer

Månadsvärden

Sverige

[ -Vattenfall TWh

----·-·-·· -·-···· ----~------16

stamnätsöverföring

Total inmatning under året 89, l TWh.

' \

Nedre Norrlanris elområde

\

Södra elområdet

östra elområdet

VATTENFALL 1985

Högbelastning och lågbelastning

Måndagen den 18 februari

- Midsommardagen MWh/h

14000

12000

10000

8000

6000

4000

2000

00 02 04 o

+

2862 MWhih minimum

Kraftstatistikens dygn räknas från kl 0700.

Vattenmagasinen

Magasinsinnehåll

- Verkligt magasin - - - Gränsvärden

senaste 10-årsperioden

--- Enligt budget %

~-·- ~-· -·~---100

9

DISTRIBUTION OCH

•• ••

FORSAL]NING

Elförsäljningen totalt

Sveriges elförbrukning utom leveranser till avkopplingsbara elpannor uppgick 1985 till 125,5 TWh. Det är en ökning med 12,6 TWh eller med 11,2% ijämförelse med 1984. Motsvarande siffror för Vattenfall är 66,1 TWh, 6,7 TWhoch 11,2%.

Ökningstakten ligger på en hög nivå. Orsa- ker härtill är framför allt det kalla vädret, men även den fortsatta övergången till elvär- me och den goda industrikonjunkturen. Vid normala väderleksförhållanden och ett ge- nomsnittligt konjunkturläge skulle 1985 års elförbrukningsannolikt varit 5

a

Under hela 1985låg oljepriserna på en hög nivå, vilket innebar konkurrensfördelar för elenergin. Till följd av sjunkande oljepriser och vissa mättnadstendenser på marknaden kan en lugnare förbrukningsutveckling nu förväntas.

Regional distribution

Vattenfalls fasta leveranser till industrier och återdistributörer ökade i volym med 11%

jämfört med 1984. Medelpriset ökade från 15 öre/kWh till 15,8 öre/kWheller med 5%

som följd av existerande klausuler i tariffer- na. Ökningen innebär en realprissänkning ef- tersom konsumentprisindex ökade med ca 7% mellan åren.

Enligt de t o m 1988 gällande högspän- ningstarifferna kan en fortsatt realprissänk- ning förväntas. Utvecklingen därefter beror i första hand på elefterfrågan i relation till till- gängliga produktionsresurser och på oljepri- set.

De regionala näten omfattar i huvudsak spänningsnivåerna mellan 130 kV och

40 kV. I takt med att dessa nät byggts ut, har övervakningen av dem blivit alltmer kompli- cerad. Successivt ersätts nu äldre utrustning med moderna datoriserade övervakningssys- tem som styrs från regionernas driftcentraler.

Vattenfalls regioner Östsverige och Västsve- rige tog ny driftövervakning i drift under

1985. Norrbottens driftcentral blirklar 1986.

I ökad omfattning byggs nu gasisolerade ställverk som kräver mindre utrymme och som är mindre känsliga för störningar.

Beslut har fattats att bygga ytterligare en likströmsförbindelse mellan fastlandet och Gotland. Denna nya förbindelse som skall tas i drift hösten 1987 blir en dubblering av den som byggdes 1983 och innebär ökad leve- ranssäkerhet på Gotland.

Elverksrörelsen

Försäljningen inom egen elverksrörelse upp- gick 1985 till 5,4 TWh. Det innebär en vo- lymökning med 18%. Medelpriset blev exkl skatt 25,8 öre/kWh. Detta är, trots att priser- na höjdes under året, lägre än 1984 som följd av att fasta avgifter kunde fördelas på större energileveranser.

Vattenfall har under 1985 haft ca 300 000 lågspänningskunder i sin egen elverksrörel- se. Ungefär lika många kunder har de distri- butionsbolag som Vattenfall har ägarintres- sen i och som huvudsakligen samordnas ge- nom Svensk Energiverksgrupp AB. Sam- mantaget motsvarar det ca 12% av landets lågspänningsabonnenter.

Under slutet av året inträffade flera omfat- tande elavbrott till följd av snö och storm.

Både Norrland och södra Sverige har berörts.

För många kunder utanför tätorter blev av- brotten längre än ett dygn, trots att stora re-

10 VADENFALL 1985

- - -

Foto Sven Erland:sson.

surser sattes in för att återställa driften. För att minska olägenheterna för kunderna vid- tas successivt omfattande åtgärder. Kunder som är känsliga för avbrott rekommenderas att skaffa egen reservkraft.

~aturgasverksanahet

Under 1985 påbörjades introduktion av na- turgas i Sverige genom det s k Sydgasprojek- tet. stamledningen för naturgasen ägs av Swedegas som sedan två år har varit helägt av Vatterifall. Distribution och försäljning av gasen i Skåne sker genom Sydgas AB. Ge- nom aktieägandet i Swedegas har Vattenfall ett huvudmannaskap för naturgasverksam- heten i Sverige. Under 1985 har beslutats att bygga ut stamledningen upp till Göteborg, dit leverans av naturgas kan påbörjas 1988.

..

--

..- -~~·..,---"'-

Distribution och försäljning av gas kommer att ske genom ett av Swedegas helägt dotter- bolag, där kommunalt huvudmannaskap inte är aktuellt.

Vattenfall har under året slutit avtal med Shell, Statoil och DanskOlie & Naturgas A/S innebärande att dessa parter förvärvar 40%

av aktierna i Swedegas med fördelning 15%, 15% och 10%. Vattenfall behåller således 60% och därmed majoriteten i bolaget. Bak- grunden till att Vattenfall bjudit in nya del- ägare i Swedegas är att få tillgång till parter- nas breda kompetens inom naturgasområdet.

Överenskommelsen skall godkännas av riks- dagen.

I samband med den fortsatta utbyggnaden av naturgasnätet kommer aktiekapitalet i Swedegas att höjas med 400 Mkr, varav Vat- tenfall står för 240 Mkr.

VATTENFALl1985 11

Försäljning uppdelad på regioner

Figurerna visar den geografiska fördelningen av fasta kraftleveranser. Nästan allt säljs av Vattenfalls regio- ner. En liten del säljs centralt till ett fåtal storkunder.

Vattenfäll

OSTSVEFtiOE

3J

Vattenfiill

MEUERSTA NOAALAND

Vattenfåll

YÄSTSVERIGE

Vattenfåll

Centralt NORRBOrrEN

Prisutveckling

Industri

- P r i s in kl energiskatt, uppräknat med KPI Energiskatt

Pris exkl energiskatt öre/kWh

- - 5 0

- - - -40

____ , _ ·-- -· - -·- ---~·-·- - - 30

Leverans till industri i mellansverige, effekt lO kW, energi 50 GWhlår. l örelk:Wh ger lO Mkr/TWh.

. Vå:llenDlJl

-

: -· ' .

Q '

.. ·· .·. · .... ·.•

' . .

. . . "

'/ ;..~' .· ; .·

( ~ .

· ~.··.

. . . ~

~f~ ~ ^vanenfåll

· \ •• OsT!IYERIGo

·"----..

-.:Jö... . . _ _ . \ 1 ... . VCI.lUN.LI.C.UI. .-_. ·'

~"" ,.

-.l '

·

..

Hushåll utan elvärme

- P r i s inkl energiskatt, uppräknat med KPI Energiskatt

Leverans till mellansvenskt hushåll utan elvärme, 5000 kWhlår. l öre/kWh ger lO Mkr/TWh.

12 VATTENFALL 1985

Investeringar

lnvesteri ngar

Övrigt

övrig kraft Kärnkraft Dislributions

anläggningar - Vattenkraft Mkr - - - --- --- --- - - -6000

., •• - - -- - -- - - - 5000

1984 1985

Investeringarna är här summan av affärsverkets inve- steringar och affärsverkets andel av investeringarna i dotter- och intresse bolag.

Personal

Antal anställda 30 juni

- H e l a personalen Driftpersonal

_ . - reknisk/adminislrativ personal - Byggande personal

..

--- - --. ------10000

·-· - - - - . ---- - ·- -- ---- - - -· 8000

STÖRREPROJEKTUNDERBYGGNAD

Idrifttag- Effekt, spänning

Nedlagda kost- nader, Mkr

Projek:t ningsår 1985 Totalt

VATTENKRAFTSTA:riONER Egna

Vietas tilloppstunnel (Stora Lule älv) ....... . Laxede G3 (Lule älv) ....... . stornorrfors G4 m m (Ume älv) .... _ ... - . Ovriga egna vattenkraft- stationer (5 st) .....

Del~da

Sädva (Skellefteälven) ..... . Skärblacka (Motala Ström) .. . Summa

KÅRNKRAFTSTATIONER Egna

Ringhals gemensamt Delägda

Forsmark block 3 ....

TRANSFORMATOR- STATIONER

Summa

KOPPLINGSSTATIONER OCH LEDNINGAR

ÖVRIGT

slutförvar for reaktoravfall

Förkortningar

1985 1987 1985 1987-95

1985 1987

1985-87

1985-88

1988

160

70MW 114

179MW 140

304MW 93

31MW 92

lOMW ~

594MW 519

111

1050MW 357 468

j

1

400kVl 130kV Ls300

25

143

1 TWh 1 terawattimme

=

'!GWh = 1 gigawattimme

=

1 MWh 1 megawattimme "" ^1000kWh 1kWh "" 1 kilowattimme

1MW = 1 megawatt

-

1kW

=

=

1 kV

=

530 124 190 105

240

~ l 213

700

s 716 6 416

606

560

239

VATIENFALL 1985 13

TROLLHATTE KANAL ••

Trollhätte kanals verksamhet omfattar hela kanalverksamheten mellan Göteborg och Vänern samt Säffle kanal. Anledningen till att Trollhätte kanal ingår i Vattenfalls verk- samhet är det samband som finns mellan ka- nalverksamhet och vattenkraftproduktion i älven.

Trollhätte kanal hölls öppen för trafik hela 1985. Den hårdaoch långa vintern medförde att stora insatser krävdes ifråga om isbryt- ning och isundanhållning. Kanalen har inte varit stängd för trafik någon vinter sedan 1972/73, då även en ombyggnad av kanalen utfördes. Samtidigt byggdes också statsisbry- taren "Ale", dimensionerad speciellt för Vä- nertrafik.

Under 1985 fraktades 3,6 miljoner ton gods på kanalen.

Kanalrörelsens intäkter uppgick till 51 Mkr. Därav var l 0,5 Mkr egna intäkter och 40,5 Mkr ett driftbidrag från staten.

Årets resultat blev 0,5 Mkr.

Investeringarna 1985 uppgick till3, 7 Mkr.

Vid årets slut hade Trollhätte kanal 177 an- ställda.

Ett beslut har fattats. att från 1986 på för- sök inrätta en separat internstyrelse för att leda Trollhätte kanals verksamhet. I styrel- sen ingår bl a representanter för näringslivet i regionen.

14 VATTENFALL 1985

t.

'·~·::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::==========---=::::::::::::~·:::::=::==========~==]

.. ^{··-· ·}

•

•

15

INVESTERINGAR

Kärnkraft

En investeringsepok avslutades under 1985 genom att det tredje blocket i Forsmark togs i drift. Anläggningen har byggts av Vattenfall och ägs av Forsmarks Kraftgrupp AB som Vattenfall äger till 74,5%. Resten ägs av Mellansvensk Kraftgrupp AB med privata och kommunala intressen.

Vattenkraft

Investeringarna i vattenkraftanläggningar kommer även i fortsättningen att ligga på en hög nivå, men inriktade på tillbyggnad och förnyelse av äldre anläggningar.

Under året färdigställdes i Skellefteälven Sädva vattenkraftstation som ägs av Bastu- sels Kraft AB där Vattenfall äger 72%. Sta- tionen har en effekt på 31 MW.

I Skärblacka i Motala Ström har ut~y-gg­

nad av Ljusfors kraftstation påbörjats. Aven den ägs av ett särskilt bolag, Ljusfors Kraft AB, som Vattenfall äger till 99%. Ut- byggnaden finansieras helt av Vattenfall.

Ny tilloppstunnel för Vietas kraftstation i Luleälven har tagits i drift under året.

stornorrfors kraftstation i Umeälven har byggts till med ett fjärde aggregat.

De största tillbyggnaderna sker nu genom att nya aggregat installeras i Porsi och Laxede i Luleälven. Tillbyggnader av Vargfors och Gallejaure i Skellefteälven har påbörjats.

Tillbyggnad har också påbörjats i Älvkarleby kraftstation i Dalälven.

Annankraft

Kraftvärmeverket i Uppsala har byggts om för eldning med fasta bränslen. Det ägs av Fyriskraft AB, där Vattenfall äger 50%.

. .

Overfäring

Investeringams i stamnät och överföringsan- läggningar kommer också att uppgå till bety- dande belopp med syfte att minska överfö- ringsförlusterna samt öka tillförlitligheten och flexibiliteten i elförsörjningssystemet.

Överföringsförmågan från Norrland söder- ut har förbättrats med en ny 400 kV-ledning från Luleälven till Ångermanälven. .

Förbindelserna mellan områdena norr och söder om Mälaren har förbättrats genom om- byggnad av tidigare 400 kV-ledning till två 400 kV-förbindelser.

De två 400 k V -ledningar som ansluter kärnkraftblocket Oskarshamn 3 till stamnä- tet, Simpevarp-Glan och Simpevarp-Alves- ta, har tagits i drift.

Planering pågår för att ersätta fem av de sex 220 kV-ledningarna mellan Indalsälven och Mellansverige med två 400 kV-ledning- ar.

storkraftnätet mellan områdena norr och söder om Mälaren har förbättrats. Foto Bo Dahlin.

16 VATTENFALL 1985

VATTENFALL 1985 17

UTVECKLINGSARBETE

Forskning, Utveckling och Demonstration (FUD) är Vattenfalls känselspröt in i framti- den. Vattenfall har genom sin ställning på energimarknaden en viktig utvecklingsrolL

FUD syftar till att utveckla energitekni- ken och skapa en rationell energianvändning samt utveckla energisnål teknik. Arbetet be- drivs i samarbete med kunder och företag i Vattenfalls omvärld. Under det gångna året satsades cirka 180 miljoner kronor på FUD.

Av Vattenfalls anställda var 300 personer un- der 1985 i varierande grad engagerade i FUD-projekt.

Säkra elleveranser

Vattenfall vill ytterligare öka leveranssäker- heten i eldistributionen. Under 1985 har för- sök gjorts med nya typer av ledningar som motstår oväder bra och därför tillåter smalare ledningsgator.

Kärnkraftsäkerhet

Inom kärnkraftområdet har utvecklingen 1985 inriktats främst på material- och kemi- frågor. Målet är att bibehålla hög säkerhet och därmed hög tillgänglighet.

Dammsäkerhet

Säkerheten i dammar är en förtroendefråga för kraftindustrin, och FUD-arbetet är därför intensivt inom detta område. Målet är största möjliga täthet, stabilitet och beständighet.

Miljövård

Förutom utvecklingsverksamhet kring för- bränningsteknik, bl a med mål att minska utsläpp, finns projekt för att minska vatten- kraftens miljöpåverkan. Vattenfalls engage- mang för att utveckla fiskodlingstekniken fortsätter.

Vindkraft

Utvärderingen av de båda anläggningarna på Näsudden, Gotland, fortsätter. En vind-

diesel-station om ca 15 kW togs i drift i de- cember 1985 på Äskeskär i Västerviks skär- gård. Kraftindustrin beslutade 1985 att bilda ett bolag för fem års gemensamt arbete med vindkraft.

Torv till kolpris

Torv är ett inhemskt bränsle som bedöms ha viss framtida betydelse. Vattenfall undersö- ker främst metoder för framställning av torvbränsle. Målet är att torv skall kunna konkurrera med kol både vad gäller pris och kvalitet. Samarbete pågår med

J

Djupgas i Siljansringen

Vattenfall har genomfört omfattande under- sökningsarbeten inför en planerad djupgas- borrning. Ett 5 000 m djupt hål kommer att börja borras under 1986 i Gravberg i Orsa kommun. Syftet är att undersöka en eventu- ell gasreservoar.

Elkraftcentrum, EKC

För att öka intresset för forskning och högsko- leutbildning inom elkraftområdet har ASEA, STU och Vattenfall i samarbete med Kungl.

Tekniska Högskolan i Stockholm inrättat Elkraftcentrum. Verksamheten kommer att byggas ut de närmaste åren.

Rationell energianvändning

Under året påbörjades ett projekt med syfte att finna andra vägar att tillgodose ett ökat elbehov än att bygga ut produktionsresurser- na. Målet är att finna bästa möjliga avväg- ning mellan utbyggnad och åtgärder hos kun- derna för att begränsa användningen av el.

Projektet har namnet Rationell energi- användning.

Infravärme spar olja åt papper&bruken.

18 VATTENFALL 1985

•

•

•

VAmNF'A!.L 1965 19

PERSON AL

Antalet anställda i Vattenfall var vid utgång- en av året 10 897 mot 11 373 ett år tidigare, en minskning med 4% under året. 850 var deltidsanställda. Av de anställda är 17%

kvinnor. Totalt utbetalades l 423 miljoner kronor i löner.

Framför allt inom anläggningsverksamhe- ten har antalet anställda minskat, under

1984 och 1985 med cirka 650. Uppsägningar av objektanställd personal har genom ompla- ceringar, frivillig avgång med årlig ersättning och naturlig avgång, kunnat begränsas till cirka 45.

Antalet anställda inom anläggningsverk- samheten kommer att minska ytterligare un- der de närmaste åren. Särskilda insatser har påbörjats för att öka rörligheten mellan Vat- tenfalls olika enheter.

Utbildning

Utbildningsverksamheten har under året omfattat cirka 65 000 kursdagar, vilket ger 6 kursdagar per anställd i genomsnitt. Utbild- ningen var ti1180% tekniskt inriktad och till 20% administrativt inriktad.

Utbildningskostnaden uppgick till cirka l 00 miljoner kronor.

Rekrytering av tekniker

Bristen på tekniker har även för Vattenfall medfört att rekryteringen av civilingenjörer - särskilt de med elektroteknisk utbildning - blivit allt svårare. Vattenfall har därför star- tat en treårig vidareutbildning för anställda gymnasieingenjörer. studierna bedrivs på halvtid på betald arbetstid.

En grupp nyutexaminerade civilingenjörer har anställts för cirkulationstjänst. Denna

omfattar 1,5 år och varvas med personligt

f

anpassad utbildning.

K vinnliga tekniker

En rad insatser har gjorts för att öka intresset

f

bland kvinnor för teknisk utbildning. Under den gångna treårsperioden har 38 kvinnliga tekniker anställts.

Ledarutveckling

Vattenfalls program för chefs- och ledarut- veckling och chefsförsörjning har fortsatt.

Under året har på prov genomförts ett sär- skilt kursprogram för ledningsutveckling med betydande inslag av projektarbete. Er- farenheterna är goda och programmet fort- sätter.

Ett särskilt utbildningsprogram för kvin- nor i ledarskap har genomförts.

Inom ramen för chefsförsörjningen ingår

f.

en kartläggning av lämpliga chefskandidater bland yngre anställda, och särskilda semina- rier bedrivs för denna grupp.

Tidsbegränsat chefsskap har tillämpats i

a_

allt större omfattning som ett led i strävan att ~

öka rörligheten bland chefer.

Provning av transformatonJtation i Brunna. Foto Bo Dahlin.

20 VATTENFALL 1985

VATIENFALL 1985 21

GENERALDIREKTORENs ••

KOMMENTARER

Carl-Erik Nyquist tillsammans med sin sekreterare Birgitta Taxell. Foto H ans Blomberg.

f_.

Vattenfall har successivt fått en vidgad roll på den svenska energimarknaden. Den tradi- tionella verksamheten inom elförsörjningen har utökats till att även omfatta värmemark- naden.

Introduktionen av naturgas i Sverige på-

börjades 1985 i Skåne. 6 ~

Fortfarande, och under lång tid framåt, ut- gör dock en tillförlitlig elförsörjning med fort- satt rimliga elpriser Vattenfalls viktigaste uppgift. Ungefär en fjärdedel av våra elleve- ranser nyttjas i värmeförsörjningen. Dess- utom ärvi-ofta tillsammans med kommu- nerna -engagerade i fjärrvärmeförsörjning på flera orter. Flera av dessa projekt har ka- raktären av utvecklingsarbete, där eldning med inhemska bränslen spelar en framträ- dande roll.

Vattenfalls verksamhet styrs av de rikt- linjer som regering och riksdag lämnar för den svenska energipolitiken. Översätts 1985 års energipolitiska beslut i riksdagen till en affärside för Vattenfall får den följande inne- håll. Kunderna ska erbjudas:

• Tillräckligt med energi till rimliga priser.

• Rationella energilösningar.

• God service.

Energiförsörjningen ska möjliggöra av- veckling av kärnkraften senast år 2010. Stor omsorg ägnas miljöfrågorna. För att klara denna uppgift krävs av Vattenfall en ökad

22 VATTENFALL 1985

marknadsorientering, och ökat engagemang i konsumenternas framtida energibehov.

Vattenfalls utveckling går därmed in i en ny fas.

Hittills har Vattenfall med framgång byggt nya anläggningar för elproduktion i takt med efterfrågan på elkraft. Min företrädare

J

Sveriges elförsörjning består nu till ungefär lika delar av vattenkraft och kärnkraft. Den- na kombination är produktionstekniskt för- delaktig och ger ett elpris som är bland de lägsta i världen.

I framtiden är utbyggnadsmöjligheterna begränsade. Samtidigt ökar el behovet, om än inte i samma takt som tidigare. Vi måste där- för i ökad omfattning beakta möjligheten att påverka efterfrågan för att balansera tillför- sel och användning av el.

De viktigaste arbetsuppgifterna de när- maste åren är att:

• Modernisera och förstärka befintliga elan- läggningar.

• Bygga ut ny elproduktion där det är möj- ligt.

• Verka för rationell energianvändning.

• Fortsätta introduktionen av naturgas i Sverige.

• Effektivisera den egna organisationen.

Den snabba belastningsökningen under de tre senaste åren - ca l O TWh/ år - har gjort att elproduktionen från de två sista kärn- kraftaggregaten i landet nu helt tagits i an- språk.

För de närmaste tio åren räknar Vattenfall med att eltillförseln sammanlagt kan öka med högst 3,5 TWh varav hälften från nya anläggningar och hälften från effekthöjning- ar vid kärnkraftverken. Möjligheterna till yt- terligare elproduktion är begränsad då starka restriktioner ligger på vattenkraften och po- tentialen för kraftvärme inte är tillräcklig.

Mot den här bakgrunden har vi startat ett projekt med namnet Rationell energi- användning. Här ska vi både praktiskt och

_ ~ - _ .,...-- Il - -

= =_:: -- = _

teoretiskt studera möjligheter att hushålla med el och att ersätta el med andra energifor- mer. Förhoppningsvis kan vi därmed bidra till att få dagens produktisonsresurser att räc- ka längre. Då kan också dyrare alternativ för elproduktion flyttas framåt i tiden.

Med vår nya inriktning blir en fortsatt in- troduktion av naturgas viktig. Den kommer att drivas av Swedegas AB som fått en ny ägarstruktur i början av 1986. Längs väst- kusten byggs nu en naturgasledning som når Göteborg 1988.

Vattenfalls utvecklingsverksamhet inrik- tas när det gäller ny energitillförsel mot små kraftvärmeverk, torv-pellets och klarläggan- de av vindkraftens möjligheter. På använd- ningssidan fortsätter satsningert på värme- pumpar.

Vattenfalls kunniga och kvalificerade per- sonal är en viktig resurs för att genomföra denna breda energisatsning och utveckla Vattenfall till ett energitjänstföretag. För att effektivisera den egna verksamheten, har Vattenfalls styrelse föreslagit en ny huvudor- ganisation fr o m l september 1986.

Vattenfall kommer via SwedPower AB att satsa ytterligare på att föra ut det svenska energikunnandet internationellt.

Vattenfall har under 1985 haft en positiv ekonomisk utveckling. Till staten betalade vi sammanlagt 5 140 Mkr, varav

• ränta på statskapital 2. 099 Mkr

• amortering på statskapital 2 441 Mkr

• extra utbetalning 600 Mkr Nytt statskapital erhölls till årets investe- ringar som uppgick till 2 821 Mkr, vilket motsvarar 7% av landets industriinvestering- ar.

Energiföretaget Vattenfall är också därige- nom en stabil motor i den svenska samhälls- ekonomin.

C-E Nyquist

VATTENFALL 1985 23

DriftWJI'tf"-1 firade 40·At11]lll>i1eum J ~5. bl a 1111td otl tå bOgvakt pJ slottet..

f"llf~ Bnbo E.tnm:uk.

Inmontering av löphjul i Stornorrfors, Umeälven.

FotoÅke Strid.

Till vänster: Gasisolerat ställverk i Tuna. Fördelarna med gasisoleringen är bl a minskat markbehov, lägre underhålls- kostnader och större personsäkerhet. Foto Göran Hansson.

Från festligheterna vid invigningen av Forsmark 3.

Foto Göran Hansson.

Sportfiskeforum invii doa 1985 i Älvkarleby och innehåller

~~unik samling av sportfi!!keutrustning. Foto Leif Mi/ting.

24 VATTENFALL 1985

f

\

_,

,

FORVALTNINGS- ••

BERA1TELSE ••

Kall vinter och god industrikonjunktur har inneburit att elförsäljningen ökat betydligt i jämförelse med föregående år. Den stora ef-

terfrågan på el har kunnat mötas av en hög vattenkraftproduktion tack vare god vatten- tillgång och väl fungerande kärnkraft. Dess- utom har under året block 3 i Forsmark tagits i drift. Dyrare värmekraft har endast i mindre omfattning behövt utnyttjas.

Kraftförsäljning

Den helt dominerande delen av Vattenfalls försäljning utgörs av s k fasta leveranser en- ligt långsiktiga kontrakt. Övriga leveranser utgörs av tillfällig försäljning, där priser och leveranstider mellan Vattenfall och kunden bestäms utifrån den aktuella kraftsituatio- nen.

De fasta kraftleveranserna uppgick under 1985 till 63,3 TWh (56,8 TWh), en ökning med 11% jämfört med föregående år. Den fasta försäljningen omfattar dels fast engros med 57,9 TWh eller 91%, dels detaljförsälj- ning med 5,4 TWh eller 9%. Denna ökning beror till stor del på den mycket kalla vintern och den goda industrikonjunkturen. Den fortsatta övergången till el inom värmemark- naden har också bidragit.

Den tillfälliga kraftförsäljningen minskade med l TWh från 10,7 TWh till9, 7 TWh.

Eltariffer

Under året har de högspänningstariffer till- lämpats som infördes den l januari 1984 och som skall gälla i fem år, dvs till utgången av 1988. Härigenom ökade det genomsnittliga energiprisetunder 1985 med endast 5%, dvs något lägre än inflationen. För detaljförsälj- ningen höjdes tarifferna den 15 juli 1985.

Kraftanskaffning

Den elkraft som Vattenfall förfogar över be- står dels av produktion i egna eller samägda kraftstationer, dels av inköp från andra

kraftproducenter. Sammanlagt svarar Vat- tenfall for drygt hälften av landets elproduk- tion.

Vattenkraft

Tillrinningen var över det normala under året och vattenmagasinen var vid årets slut lika välfyllda som vid årets början eller till 73% mot normalt 62%. Den mängd energi som då fanns lagrad i vattenmagasinen upp- gick till ca l O TWh.

Vattenkraftproduktionen, inklusive an- dels- och ersättningskraft, uppgick till 35,7 TWh (35,1 TWh) eller 52% (54%) av Vattenfalls totala produktion i egna och del- ägda anläggningar. Den goda tillgången på vatten har gjort att vattenkraften översteg normalårsproduktionen med ca 4 TWh.

Kärnkraft

Av den totala krafttillgången kom 48% (46%) eller 33,0 TWh (29,6 TWh) från kärnkraftverken. Härav kom 11,5 TWh (9,2 TWh) från Forsmarksverket, som ägs till 74,5% av Vattenfall. Produktionen i Ring- halsverket var 21,5 TWh (20,4 TWh). Pro- duktionen i de båda verken var sammanlagt ca 11% större än under 1984.

Annan värmekraft

Elproduktionen med fossila bränslen var un- der året av liten omfattning och uppgick till 0,3 TWh (0,0 TWh). Av denna produktion svarade oljekraftverken på Gotland och i Stenungsund för 0,2 TWh.

Kraftutbyte - tillfällig kraft

Vattenfalls inköp av tillfällig kraft uppgick till 5,5 TWh (4,6 TWh) som erfordrades före- trädesvis innan den försenade vårfloden kom i mitten av maj. Försäljningen av tillfällig kraft var 9, 7 TWh (10, 7 TWh). Kraftutbytet resulterade således i en nettoförsäljning från Vattenfall på 4,2 TWh (6, l TWh).

VATTENFALL 1985 25

FORVALTNINGS- ••

BERA1TELSE ••

Kanalrörelsen

Trollhätte kanal

Trollhätte kanal hölls öppen för trafik hela år 1985.

Fartygstrafiken följde i stort uppställda prognoser och fraktvolymen under året var 3,6 Mton. Avgifter för lotsning och för fritids- båtar utgick enligt av Vattenfall fastställda taxor. Kanallots anlitades under 1985 vid 2 800 tillfällen. Under året passerade 5 700 fritidsbåtar slussarna i Trollhättan.

Säffle kanal

Säffle kanal öppnades den 20 maj och stäng- des den l december 1985. Under denna pe- riod passerades Säffle sluss av ca l 200 far- tyg och fritidsbåtar. Den transporterade gods- mängden under året uppgick till ca 17 000 ton.

Investeringar

Vattenfalls investeringar finansieras med an- slag som löper budgetårsvis, från l juli till 30 juni. För budgetåret 1985/86 har regeringen fastställt en investeringsram på 3 086 Mkr.

Räkenskapsårets investeringar uppgick till 2 821 Mk~. fördelade på produktionsanlägg- ningar l 203 Mkr, distributionsanläggningar

l 566 Mkr och 52 Mkr till övriga ändamål.

Personal

Antalet anställda inom affärsverket var vid utgången av 1985 10 897 (11 373). Detta in- nebär en minskning med 476 (4%) sedan fö- regående år. Av de anställda är 17% kvinnor.

I löner och ersättningar utbetalades under året l 423 Mkr (l 356 Mkr), varav l 076 Mkr (999 Mkr) tilllöneplansanställda och 347 Mkr (357 Mkr) till anställda enligt specialavtaL

Årets resultat

Det ekonomiska resultatet för 1985 blev till- fredsställande. Efter statens avkastningskrav på Vattenfall kvarstod ett överskott på

446 Mkr. Den ökade försäljningsvolymen, det goda vattenåret och den goda tillgänglig- heten på kärnkraft har bidragit till detta goda resultat.

Rörelsens intäkter uppgick till 14 049 Mkr (12 416 Mkr) en ökning med 13%, varav 13 998 Mkr (12 368 Mkr) avser kraftrörelsen och 51 Mkr (48 Mkr) avser ka- nalrörelsen. I kanalrörelsens intäkter ingår driftbidrag från staten med 40 Mkr (38 Mkr).

Rörelsens kostnader ökade med 17% och uppgick till 9 106 Mkr (7 772 Mkr). Ökning- en förklaras dels av större kraftinköp, bland annat från det tredje kärnkraftblocket i Fors- mark, dels av att stora mängder tillfällig kraft måst köpas i väntan på den sena vårfloden.

Kanalrörelsens kostnader ingår med 4 7 Mkr (46 Mkr).

Rörelseresultatet efter planenliga avskriv- ningar blev 3 730 Mkr (3 804 Mkr). Räntan på disponerat statskapital blev 2 099 Mkr

(l 966 Mkr), vilket motsvarar den för 1985 fastställda räntesatsen på 12,625%. Finans- nettot (hit räknas inte ränta på statskapital) forbättrades med l 70 Mkr, främst beroende på god likviditet under året.

Avsättningar består dels av avskrivningar •) utöver plan enligt statens krav med ~ l 160 Mkr, dels av avsättning tilllagerreserv med374 Mkr.

Efter avsättningar och skatter visar årets

verksamhet ett överskott på 446 Mkr

t :

(125 Mkr).

Enligt regeringsbest ut har Vattenfall under 198 5 betalat 600 Mkr till staten utöver årets ränta på disponerat statskapitaL Beloppet svarar mot balanserade överskott (461 Mkr) och en del (139 Mkr) av lagerreserven som losts upp. Den senare posten redovisas bland extraordinära kostnader. Tillsammans med räntan har då ett belopp motsvarande 16%

av det disponerade statskapitalet betalats ut.

26 VATTENFALL 1985

RESULTATRAKNINGAR o•

Belopp i Mkr

Rörelsens intåkter .....

Rörelsens kostnader • Rörelseresultat före

avskri\rningar ... _ .•... _ ... . not

l 2

Avskrivningar enligt plan . . . • . . . 3 Rörelseresultat efter

avskrivningar ... . Finansiella intäkter . . . . . . . . . . . • . . . 4 Finansiella kostnader • • ..•..• , . . . 5 Resultat efter finansiella poster ... . Extraordinära intäkter . . . 6 Extraordinära kostnader . .. . . . .. .. .. . .. .. . .. .. 7 Resultat före bokslutsdispositioner/

avsättningar och skatt ... . Bokslutsdispositioner/ Avsättningar

Avskrivningar utöver plan ..... , . . . 3 Förändring av lagerreserv .. _ . . . • . . . • 8 ÖVriga dispositioner . . . . . . • . • 9 Resultatföre skatt ... . Skatt . . . • . . . • . . 10 Resultat före ränta på stats-

kapital .. .. . .. .. .. . .. ... ... ..

Ränta på statskapital . . . .. . . • . • . . . .. . . 11 Minoritetsandel .•.••.••..•...............

Arets resultat . . . . ...

V.o\TTENFALL 1985

Koncernen

1985 1984

14 756 -6927

7 829 -1873

5956 372 -1265 5 063 623 -871 4 815

-2006 -249 24 2 584 -17 2 567 -2 099

-7

461

1~ 6~5

- 6305-

6300 - J 300

5000

14fi 811 -4 337

822 827

- 1527 -514 - 31 2250 - 159

- 1.966 6 119

Affärsverket 1985 1984 14049

-9106

4943 -1 213

3 730 666 -92 4304 21 -382 3 943

-1 160 - 235 2 548 -3

2 545

-2 099 446

U416 - 7 772

4644 - 840

J804

5l4

- 13Q -4 208

- o157 J 751

- l 030

- sas

- 125

- l !Jtifi 12.5

27