Styrelsen och verkställande direktören för
MQ Holding AB
Org nr 556697-2211
får härmed avge
Årsredovisning
och koncernredovisning
för räkenskapsåret 1 september 2007 – 31 augusti 2008
Innehåll: Sida
Förvaltningsberättelse 2
Resultaträkning – koncernen 7
Balansräkning – koncernen 8
Sammandrag eget kapital – koncernen 9
Kassaflödesanalys – koncernen 10
Resultaträkning – moderföretaget 11
Balansräkning – moderföretaget 12
Ställda säkerheter och eventualförpliktelser – moderfö-
retaget 13
Sammandrag eget kapital – moderföretaget 14
Kassaflödesanalys - moderföretaget 15
Förvaltningsberättelse
Styrelsen och verkställande direktören i MQ Holding AB, organisationsnummer 556697-2211, med säte i Stockholm, avger härmed årsredovisning och koncernårsredovisning för räkenskapsåret 1 sep- tember 2007 till 31 augusti 2008. Under räkenskapsåret har CMQ Intressenter AB ändrat namn till MQ Holding AB.
Koncernen
Koncernen är verksam inom detaljhandel för försäljning av dam och herrkläder på den svenska marknaden. I koncernen ingår förutom moderbolaget MQ Holding AB det helägda dotterbolaget MQ Retail AB, två vilande dot- terbolag samt det nystartade bolaget MQ Shanghai Co Ltd. Specifikation av koncernbolag finns i not 28.
Moderbolaget
Moderbolaget tillhandahåller enbart vissa koncerngemensamma tjänster.
Allmänt om verksamheten
Koncernen bedriver detaljhandel inom dam- och herrkonfektion på den svenska marknaden. Sortimentet, med inriktning mot modeintresserade konsumenter, består av en mix av egna och andras varumärken. Koncernen hade vid räkenskapsårets ingång 93 helägda butiker och vid årets slut 95. Inga butiker har stängt under räken- skapsåret. Butikerna är belägna från Ystad i söder till Luleå i norr och samtliga butiker säljer både dam- och herrsortimentet.
MQ har en lång historia som frivillig fackkedja, och startades i sin första form redan i slutet av 1950-talet. MQ har sedan dess utvecklats till en framstående aktör inom svensk modedetaljhandel. Nuvarande koncern bildades 1 maj 2006, i samband med att riskkapitalbolaget CapMan Oy tillsammans med ett antal minoritetsägare genom MQ Holding AB förvärvade en nybildad koncern där Xeted Holding AB var moderbolag. Under räkenskapsår 2007/2008 har Xeted Holding AB namnändrats till MQ Retail AB. Dotterbolagen i denna koncern bestod av 57 stycken butiksbolag, som bedrev en eller flera MQ-butiker belägna i Sverige, samt MQ Sweden AB. Verksamhe- ten i MQ Sweden AB bestod av att administrera centrallager, utföra centrala inköp för koncernen samt sköta va- rumärket MQ. Denna verksamhet har under föregående räkenskapsår övertagits av MQ Retail AB. De flesta bu- tiksbolagen har under föregående räkenskapsår fusionerats in i MQ Retail AB och därmed bedrivs all butiks- verksamhet samt operativ drift i detta bolag. Under räkenskapsåret har även fusion skett i MQ Retail AB av bo- lagen Xeted 7 AB, Xeted 13 AB, Xeted 26 AB, Xeted 28 AB, Xeted 29 AB, Xeted 31 AB och Xeted 45 AB. Se not 28 för ytterligare information.
Utveckling av koncernens verksamhet, resultat och ställning
MSEK 2007/2008 2006/2007 2006
12 månader 14 månader 2 månader
Nettoomsättning 1 507 1 680 222
Rörelseresultat 161 76 5
Balansomslutning 1 623 1 639 1 563
Soliditet 18% 13% 16%
Definition:
Ägarförhållanden
MQ Holding ABs ägare per 2008-08-31 fördelar sig enligt följande:
Antal aktier Andel av aktier och röster i %
Capman Equity VII A LP 208 327 9,7%
Capman Equtiy VII B LP 115 459 5,3%
Capman Buyout VIII Fund A LP 527 416 24,5%
Capman Buyout VIII Fund B LP 117 203 5,5%
Capman Equity Sweden KB 89 121 4,1%
Capman Maneq 2005 AB 77 769 3,6%
Xeted Investors AB 501 935 23,2%
RIV Retail Invest Vehicle AB 56 947 2,7%
Jaller Klädcenter 189 824 8,8%
Ledande befattningshavare 219 119 10,1%
Externa ägare 52 746 2,5%
2 155 865 100,0%
MQ Holding AB äger 100% i MQ Retail AB där koncernens huvudsakliga verksamhet bedrivs.
Väsentliga händelser under året Huvudkontoret flyttade
Under räkenskapsåret har huvudkontoret flyttats från Borås till nyrenoverade lokaler på Sankt Eriksgatan 5 i Gö- teborg. Flytten var helt genomförd den 7 april 2008 och är ett viktigt steg i MQ:s strategi som bland annat med- för att det blir lättare att attrahera personal från en större del av landet än tidigare.
2 nya butiker öppnade
MQs butiker finns i de flesta större städer i Sverige och expansionen fortsätter. Under året har nyetableringar skett i Piteå och Uppsala. Vid räkenskapsårets utgång hade MQ totalt 95 butiker.
Johan Elfner tillträder som ny vd
Från och med 1 april 2008 är Johan Elfner ny vd för MQ Retail AB. Johan kommer närmast från Mexx och har även tidigare erfarenheter från bland annat Hennes & Mauritz. Vice vd Thomas Wernersson och marknadschef Anders Collin har lämnat bolaget.
Framgångsrik kommunikationsstrategi
Marknadsföringen har under året inriktats mot TV-sänd media. Konceptet att knyta kända artister till MQ har varit mycket framgångsrikt och genererat såväl ökad trafik till butikerna som stor uppmärksamhet i media. Kampan- jerna under året har innehållt artister som: Agnes Carlsson, Måns Zelmerlöw, Fanny Hamlin, Kocky, AutoPilots Society, Anna Diaz samt dansgruppen Bounce.
Etablering i Shanghai
Händelser efter räkenskapsårets utgång
Effekterna av konjunkturen påverkar försäljningen / Minskad efterfrågan
Konjunkturen har vikt kraftigt under inledningen av räkenskapsåret 2008/2009. Den minskade efterfrågan på de- taljhandelsvaror har även påverkat MQs försäljning.
Lyckad lansering av nytt varumärke
Den 23 oktober laserandes MQ:s nya varumärke Paris Kate & I. Kollektionens fokus ligger på festkläder och rik- tar sig till kvinnor i 20-35 årsåldern.
Nya butiker
Efter räkenskapsårets slut har butiker öppnats i Alingsås, Malmö, Nacka, Norrköping och Skövde. Den 5 de- cember 2008 hade MQ totalt 99 butiker. En tillfällig butik har tagits ur bruk.
Nytt outletkoncept
MQ kommer under mars 2009 att öppna en Outlet-butik på Freeport Designer Outlet i Kungsbacka.
MQ och artister till förmån för Röda Korset
Givmildhet är temat för MQs stora julkampanj ”Give a little bit” – en kampanj som genomförs till förmån för Röda Korset. Till julkampanjen har MQ samlat en stor grupp svenska artister som förenas i en ny tolkning av Super- tramps hit ”Give a little bit”. Blad artisterna finns bland andra: Dolph Lundgren, Andreas Wilson, Conny Bloom, Wille Crafoord, Darin, Marie Serneholt, Jessica Andersson, Sofia Talvik och Nina Persson. Som en symbol för kampanjen har ett strasskors i form av brosch och manschettknappar tagits fram. Korset säljs i alla MQ-butiker och förtjänsten går oavkortat till Röda Korset.
Information om risker och osäkerhetsfaktorer
Koncernen är genom sin verksamhet utsatt för ett flertal risker vilka kan påverka koncernens resultat och ställ- ning. Dessa risker består dels av risker som bolaget kan hantera genom interna rutiner samt risker som i största utsträckning styrs av yttre faktorer. Nedan beskrivs de största risk- och osäkerhetsfaktorerna:
Modetrender
MQ är beroende av konsumenternas preferenser gällande trender, design och kvalitet. MQ arbetar medvetet med att utveckla trendbevakning, informationssystem, prognoser, varuflödesstyrning samt korta ledtider i fram- tagning av varor.
De ständigt skiftande modetrenderna gör mode till en färskvara, vilket innebär att det ständigt finns risker för att hela eller delar av kollektioner inte uppskattas av kunderna. Det är av största vikt att MQ klarar att leverera nya attraktiva produkter, i rätt tid, till rätt volym, med bra mix mellan dressat och casual samt mellan basmode och trendmode.
Om MQ misslyckas med ovanstående kan det leda till överskott i lager, prissänkning samt skada varumärket.
För att hantera dessa risker rekryterar MQ duktiga designers och inköpare, arbetar ständigt med att förstå och förutse trender, upprättar inköpskontor i Shanghai (för att snabbt kunna köpa in och kontrollera färg, form och kvalitet) samt analyserar kunder och dess beteende.
Etableringsrisk
Koncernens tillväxtstrategi, som i grunden bygger på expansion via ökad butiksyta i befintliga samt nya butiker, är starkt beroende av MQs fortsatta attraktivitet som partner till centrumutvecklare och andra ägare av butiksytor.
MQs position som aktör på en alltmer konkurrensutsatt marknad påverkar dels vilka handelsplatser som MQ ges tillträde till, dels villkoren vid tecknande av hyresavtal. Genom beslutade åtgärder att tydliggöra MQ-konceptet och att fokusera på att skapa större och vackrare butiker, kan MQ bli en än mer attraktiv partner och således
Konjunktur
Till de externa riskerna måste konjunkturutvecklingen läggas. Den ökade köpkraften hos svenska konsumenter under senare år har varit en förutsättning för detaljhandelns kraftiga tillväxt. I synnerhet har detta varit viktigt för tillväxten inom det högre prissatta sortimentet med hög modegrad inom fackhandel och bland varumärkesspe- cialisterna. En dämpning av den ekonomiska tillväxten i Sverige torde komma att få negativ inverkan på konsu- menternas köpkraft och därmed tillväxten inom detaljhandeln. I kombination med en kraftfull etableringstillväxt, skulle detta kunna resultera i ökad konkurrens och prispress. Efter räkenskapsårets utgång har en global finanskris inträffat vilket har medfört att bolagets försäljning har minskat mot föregående års försäljning.
Konkurrensen bland modekedjor
Ytterligare en risk är att övriga aktörer inom fackhandelssegmentet kraftfullt flyttar fram sina positioner, via orga- niska och strukturella tillväxtåtgärder. I kombination med en fortsatt stark konjunktur är en sådan ökande konkur- rens om att driva konsolideringen i fackhandelssegmentet en betydande risk.
Finansiella instrument och riskhantering
Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakur- ser, räntenivåer, likviditets- och kreditrisker. Hanteringen av koncernens finansiella risker sker av koncernens finansfunktion, vars uppgift är att identifiera och minimera riskerna för negativ resultatpåverkan och att öka förut- sägbarheten i framtida resultat.
För ytterligare information om finansiella instrument och riskhantering se not 23 och 24.
Information om icke-finansiella resultatindikationer Socialt ansvar och miljö
Marknaden och kunderna förväntar sig att MQ följer gällande lagar och krav avseende etik, miljö- och socialt ansvar. Det betyder att vi med hjälp av kontinuerliga förbättringar successivt kommer att utveckla MQ:s arbets- sätt med avseende på miljö och socialt ansvar, men också våra samarbetspartners sätt att arbeta. Ansvaret för frågorna finns i företagsledningen och på särskilda funktioner i organisationen.
Socialt ansvar
MQ arbetar med leverantörer över hela världen och vi använder sedan länge en omfattande Code of Conduct för att reglera bla arbetsvillkor som måste efterlevas hos våras partners. Uppförandekoden utvecklas vilket betyder att det ställs allt högre krav på både oss och våra leverantörer. För att på bästa sätt kunna säkerställa att de le- ver upp till våra krav har MQ anslutit sig till BSCI, en CSR-organisation, där över 230 detaljhandelsföretag i Eu- ropa är medlemmar. Fram till 2011 är det vår målsättning att våra leverantörer skall vara delaktiga inom BSCIs kontroll- och regelsystem. Detta för att vi ska kunna säkerställa minst 70 % av inköpsvolymen.
Personal
Alla medarbetare oavsett ålder, kön, befattning eller etnisk tillhörighet ska uppleva trygghet, delaktighet och möj- lighet till kontinuerlig utveckling enligt MQ’s grundläggande värderingar som ska prägla koncernens alla perso- nalstrategiska åtgärder. MQ’s jämställdhetsarbete innebär att alla medarbetare behandlas med respekt och att inga skillnader avseende lönesättning, anställningsvillkor eller utbildningsmöjligheter får förekomma.
Antal årsanställda i koncernen uppgick under verksamhetsåret till 692 personer, varav 80,5% är anställda i buti- kerna. Fördelningen i butikerna är 74 % ( 77%) kvinnor. I chefsbefattning, inklusive butikerna, är 74 % ( 72%) kvinnor.
MQ Retail AB har kollektivavtal med Tjänstemannaförbundet HTF och Handelsanställdas förbund.
Tillämpade redovisningsprinciper
Under innevarande år har inte någon förändring av redovisningsprinciperna skett.
Koncernen har frivilligt valt att tillämpa IFRS i enlighet med årsredovisningslagen (1995:1554) 7 kap 33 §. Kon- cernen har dock inte tillämpat reglerna om Segmentsrapportering i IAS 14 och inte heller reglerna om Resultat per Aktie i IAS 33 på grund av att bolaget inte är noterat.
Redogörelse för styrelsearbetet under året
Styrelsen sammanträder sex gånger per år och samtliga möten protokollförs.
Förväntningar avseende den framtida utvecklingen
MQ fortsätter att följa den av styrelsen fastslagna strategin och inriktar sig på tillväxt genom nya butiker och ut- ökad butiksyta i befintliga butiker. Samtidigt fortsätter effektivisering av processerna inköp och administration med kostnadsfokus vilket kommer att göra att MQ växer med ökad lönsamhet.
Förslag till disposition beträffande bolagets vinst eller förlust
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel disponeras enligt följande:
(kr)
Balanserad vinst 210 551 092
Koncernbidrag exkl skatt 3 240 000
Årets resultat -702 225
Balanseras i ny räkning 213 088 867
Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.
Räkenskapsår 2007/2008 avser tiden 1 september 2007 – 31 augusti 2008 och omfattar 12 månaders verksam- het. Räkenskapsår 2006/2007 avser tiden 1 juli 2006 – 31 augusti 2007 och omfattar 14 månaders verksamhet.
Resultaträkning för koncernen
Tkr Not 2007-09-01
– 2008-08-31 12 mån
2006-07-01 – 2007-08-31
14 mån
Nettoomsättning 2 1 507 227 1 679 734
Övriga rörelseintäkter 3 9 845 6 559
Bruttoresultat 1 517 072 1 686 293
Handelsvaror -693 624 -825 611
Övriga externa kostnader 6 -307 518 -386 923
Personalkostnader 5 -310 963 -370 166
Avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar 7 -33 314 -24 518
Övriga rörelsekostnader 4 -9 772 -3 158
Rörelseresultat 161 881 75 917
Finansiella intäkter 7 472 25 120
Finansiella kostnader -68 935 -99 873
Finansnetto 8 -61 463 -74 753
Resultat före skatt 100 418 1 164
Skatt 9 -27 629 -867
Årets resultat 72 789 297
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare 72 789 297
72 789 297
Balansräkning för koncernen
Tkr Not 2008-08-31 2007-08-31
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar 10 1 204 108 1 201 183
Materiella anläggningstillgångar 11 116 492 106 796
Summa anläggningstillgångar 1 320 600 1 307 979
Varulager 12 175 461 195 624
Skattefordringar 9 - 37 174
Kundfordringar 13 988 1 137
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14 36 468 30 734
Övriga fordringar 5 715 28 038
Likvida medel 15 84 349 38 838
Summa omsättningstillgångar 302 981 331 545
Summa tillgångar 1 623 581 1 639 524
Eget kapital 16
Aktiekapital 2 156 2 156
Övrigt tillskjutet kapital 213 431 213 431
Omräkningsreserv -57 -
Balanserade vinstmedel 4 670 4 373
Årets resultat 72 789 297
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 292 989 220 257
Summa eget kapital 292 989 220 257
Skulder 26
Långfristiga räntebärande skulder 17, 24 856 863 912 286
Avsättning uppskjuten skatt 9 200 319 188 840
Summa långfristiga skulder 1 057 182 1 101 126
Kortfristiga räntebärande skulder 17, 24 58 999 63 755
Leverantörsskulder 40 459 103 821
Checkräkningskredit 17 - 29 851
Skatteskulder 9 5 588 4
Övriga skulder 30 541 7 889
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 22 110 898 83 680
Avsättningar 20 26 925 29 141
Summa kortfristiga skulder 273 410 318 141
Summa skulder 1 330 592 1 429 267
Summa eget kapital och skulder 1 623 581 1 639 524
Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 26.
Sammandrag avseende förändringar i koncernens eget kapital
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
Tkr Aktiekapital Övrigt
tillskjutet kapital
Balanserade vinstmedel
Årets resul- tat
Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2006-07-01 100 208 300 4 693 -320 212 773 Omföring av föregående års resul-
tat -320 320
Årets resultat - - 297 297
Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med bolagets
ägare 100 208 300 4 373 297 213 070
Nyemission 2 056 5 131 - 7 187
Utgående eget kapital 2007-08-31 2 156 213 431 4 373 297 220 257
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
Tkr Aktiekapital Övrigt
tillskjutet kapital
Omräknings- reserv
Balanserade vinstmedel
Årets resultat Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2007-09-01 2 156 213 431 - 4 373 297 220 257
Omföring av föregående års resultat 297 -297 -
Omräkningsreserv - - -57 - - -57
Årets resultat - - - - 72 789 72 789
Summa förmögenhetsförändringar,
exkl transaktioner med bolagets ägare 2 156 213 431 -57 4 670 72 789 292 989 Utgående eget kapital 2008-08-31 2 156 213 431 -57 4 670 72 789 292 989
Kassaflödesanalys för koncernen
Tkr Not 2007-09-01
– 2008-08-31 12 mån
2006-07-01 – 2007-08-31
14 mån 29
Den löpande verksamheten
Resultat före skatt 100 418 1 164
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 38 117 50 247
Betald inkomstskatt 26 608 -31 218
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörel-
sekapital 165 143 20 193
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (-)/Minskning (+) av varulager 20 163 -94 416
Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar 16 738 11 955
Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder -49 086 -87 500
Kassaflöde från den löpande verksamheten 152 958 -149 768
Investeringsverksamheten
Förvärv av dotterbolag - -
Förvärv av materiella anläggningstillgångar -45 891 -62 397
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar -3 056 -
Kassaflöde från investeringsverksamheten -48 947 -62 397
Finansieringsverksamheten
Nyemission - 7 187
Amortering av skuld -58 500 -
Upptagna lån - 127 344
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -58 500 134 531
Årets kassaflöde 45 511 -77 634
Likvida medel vid årets början 38 838 116 472
Likvida medel vid årets slut 84 349 38 838
Resultaträkning för moderbolaget
Tkr Not 2007-09-01
– 2008-08-31 12 mån
2006-07-01 – 2007-08-31
14 mån
Övriga rörelseintäkter 2, 3 9 432 13 749
Bruttoresultat 9 432 13 749
Övriga externa kostnader 6 -464 -1 179
Personalkostnader 5 -9 875 -14 301
Övriga rörelsekostnader 4 - -11
Rörelseresultat -907 -1 742
Resultat från finansiella poster:
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 8 67 397 73 195
Räntekostnader och liknande resultatposter 8 -67 368 -73 858
Resultat efter finansiella poster -878 -2 405
Skatt 9 176 3 016
Årets resultat -702 611
Balansräkning för moderbolaget
Tkr Not 2008-08-31 2007-08-31
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag 28 1 110 092 1 110 092
Uppskjuten skattefordran 9 25 1 109
Summa finansiella anläggningstillgångar 1 110 117 1 111 201
Summa anläggningstillgångar 1 110 117 1 111 201
Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar
Fordringar på koncernföretag 52 472 95 705
Skattefordringar - 85
Övriga fordringar 233 -
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14 7 924 9 609
Summa kortfristiga fordringar 60 629 105 399
Kassa och bank 431 1 536
Summa omsättningstillgångar 431 1 536
Summa tillgångar 1 171 177 1 218 136
Tkr Not 2008-08-31 2007-08-31
Eget kapital och skulder
Eget kapital 16
Bundet eget kapital
Aktiekapital (2 155 865 aktier) 2 156 2 156
Fritt eget kapital
Överkursfond 213 431 213 431
Balanserat resultat 360 -3 491
Årets resultat -702 611
Summa eget kapital 215 245 212 707
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut 18, 24 640 960 692 050
Övriga skulder 21 209 914 209 914
Summa långfristiga skulder 850 874 901 964
Kortfristiga skulder
Kort del av skuld till kreditinstitut 18 53 000 58 500
Övriga skulder 1 532 1 566
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 22 50 526 43 399
Summa kortfristiga skulder 105 058 103 465
Summa skulder 955 932 1 005 429
Summa eget kapital och skulder 1 171 177 1 218 136
Ställda säkerheter och eventualförpliktelser för moderbolaget
Tkr Not 2008-08-31 2007-08-31
Ställda säkerheter 26 1 110 092 1 110 092
Eventualförpliktelser 26 7 440 16 635
Sammandrag avseende förändringar i moderbolagets eget kapital
Bundet eget kapital Fritt eget kapital
Totalt eget kapital Årets
Tkr Aktiekapital
Pågående nyemission
Överkurs- fond
Balanserat
resultat resultat
Ingående eget kapital 2006-07-01 100 1 984 206 316 - -8 396 200 004
Vinstdisposition -8 396 8 396 -
Erhållna koncernbidrag 6 813 6 813
Skatteeffekt på koncernbidrag -1 908 -1 908
Summa förmögenhetsförändringar
redovisade direkt mot eget kapital 100 1 984 206 316 -3 491 - 204 909
Årets resultat 611 611
Summa förmögenhetsförändringar, exkl. transaktioner med bolagets äga-
re 100 1 984 206 316 -3 491 611 205 520
Nyregistrerad nyemission 1 984 -1 984 -
Nyemission 72 7 115 7 187
Utgående eget kapital 2007-08-31 2 156 - 213 431 -3 491 611 212 707
Bundet eget kapital Fritt eget kapital Totalt eget kapital Årets
Tkr Aktiekapital Pågående nyemis-
sion Överkurs-
fond Balanserat
resultat resultat
Ingående eget kapital 2007-09-01 2 156 - 213 431 -3 491 611 212 707
Vinstdisposition 611 -611 0
Erhållna koncernbidrag 4 500 4 500
Skatteeffekt på koncernbidrag -1 260 -1 260
Summa förmögenhetsförändringar
redovisade direkt mot eget kapital 2 156 - 213 431 360 - 215 947
Årets resultat -702 -702
Summa förmögenhetsförändringar, exkl. transaktioner med bolagets äga-
re 2 156 213 431 360 -702 215 245
Utgående eget kapital 2008-08-31 2 156 - 213 431 360 -702 215 245
Kassaflödesanalys för moderbolaget
Tkr Not 2007-09-01
- 2008-08-31 12 mån
2006-07-01 - 2007-08-31 14 mån 29
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster -878 -2 405
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 4 176 28 126
Betald inkomstskatt - -85
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelse-
kapital 3 298 25 636
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (-)/Minskning (+) av varulager - -
Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar 44 685 -55 060
Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder 4 912 -166 627
Kassaflöde från den löpande verksamheten 52 895 -196 051
Investeringsverksamheten - -
Kassaflöde från investeringsverksamheten - -
Finansieringsverksamheten
Nyemission - 7 186
Upptagna lån - 126 313
Amortering av skuld -58 500 -
Erhållna koncernbidrag 4 500 6 813
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -54 000 140 312
Årets kassaflöde -1 105 -55 739
Likvida medel vid årets början 1 536 57 275
Likvida medel vid årets slut 431 1 536
Noter till de finansiella rapporterna
Not 1 Väsentliga redovisningsprinciper
Räkenskapsår 2007/2008 avser tiden 1 sept 2007 – 31 augusti 2008 och omfattar 12 månaders verksamhet.
Räkenskapsåret 2006/2007 avser tiden 1 juli 2006 – 31 augusti 2007 och omfattar 14 månaders verksamhet.
(a) Överensstämmelse med normgivning och lag
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB)samt tolkningsuttalanden från International Financial Repor- ting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1.1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.
Koncernen har frivilligt valt att tillämpa IFRS i enlighet med årsredovisningslagen (1995:1554) 7 kap 33 §. Kon- cernen har dock inte tillämpat reglerna om Segmentsrapportering i IAS 14 och inte heller reglerna om Resultat per Aktie i IAS 33 med anledning av att bolaget inte är noterat.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under av- snittet ”Moderbolagets redovisningsprinciper”.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 18 december 2008.
Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för faststäl- lelse på årsstämman den 18 december 2008.
(b) Värderingsgrundertillämpade vid upprättandet av moderbolagets och koncernens finansi- ella rapporter
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument.
(c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp är, om inte annat anges, avrundade till närmaste tusental.
(d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida peri- oder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de fi- nansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansi- ella rapporter beskrivs närmare i not 30.
(e) Väsentliga tillämpade redovisningsprinciper
De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Koncernens redovisningsprinciper har vidare konsekvent tillämpats av koncer- nens företag.
(f) Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas
Ett antal nya standarder, ändringar i standarder samt tolkningsuttalanden träder ikraft först fr.o.m. räkenskaps- året 2008/2009 och har inte tillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter.
IFRS 8 Operating Segments anger vad ett operativt segment är och vilken information som ska lämnas om des- sa i de finansiella rapporterna. Standarden ska tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Koncernen har inte tillämpat reglerna om Segmentsrapportering i IAS 14 på grund av att bolaget inte är noterat.
IAS 23 Lånekostnader, IFRIC 11 IFRS 2: Group and Treasury Share Transactions, IFRIC 12 Service Conces- sion Arrangements, IFRIC 14 IAS 19 – The Limit on a Defined Benefit Asset Minimum Funding Requirements and their Interaction bedöms inte få någon effekt på koncernens resultat, ställning eller kassaflöde.
IFRIC 13 Customer Loyalty Programmes behandlar redovisning och värdering av ett företags förpliktelse att le- verera kostnadsfria eller rabatterade varor eller tjänster till kunder som kvalificerat sig till detta genom tidigare köp. Tolkningsuttalandet skall tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 juli 2008 eller senare.
Denna princip tillämpas redan i koncernen och får därmed inte någon effekt.
(g) Klassificering m m
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.
(h) Konsolideringsprinciper (i) Dotterföretag
tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen.
Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.
(ii) Transaktioner som elimineras vid konsolidering
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som upp- kommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.
(iii) Omräkning av utländska dotterbolag
Vid omräkning av utländska dotterbolag där den funktionella valutan avviker från den nationella så har den temporala metoden använts vid omräkning till funktionell valuta och dagskursmetoden använts vid omräkning från funktionell valuta till rapporteringsvalutan.
(i) Transaktioner i utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sin verksam- het. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträk- ningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valu- takurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.
(j) Intäkter
Intäkter för försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknip- pade med varornas ägande har överförts till köparen. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekono- miska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer och om säljaren behåller ett engagemang i den löpande förvaltning- en som vanligtvis förknippas med ägandet sker ingen intäktsföring. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits, eller förväntas komma att erhållas, med avdrag för lämnade rabatter.
(k) Leasing
(i) Operationella leasingavtal
Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. För- måner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas i resultaträkningen som en minskning av lea- sigavgifterna linjärt över leasingavtalets löptid. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
(ii) Finansiella leasingavtal
Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
(l) Finansiella intäkter och kostnader
Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel samt vinst vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen.
ring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instru- mentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet.
Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, förlust vid värdeförändring på finansiella tillgångar värde- rade till verkligt värde via resultaträkningen avseende derivat som hänför sig till lån samt nedskrivning av finan- siella tillgångar. Lånekostnader redovisas i resultatet med tillämpning av effektivräntemetoden utom till den del de ingår i en tillgångs anskaffningsvärde.
Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktions- kostnader och alla andra över- och underkurser.
(m) Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapi- tal.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidi- gare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redo- visade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporära skillnader beaktas inte för skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill och inte heller vid första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv som vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktig resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur under- liggande tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämp- ning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas en- dast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar re- duceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning redovisas vid samma tidpunkt som när ut- delningen redovisas som en skuld.
lansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finan- siell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett netto- belopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
Klassificering och värdering
Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som till- hör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen redovisas derivatinstrument på sätt som beskrivs nedan.
Likvida medel består av kassamedel.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar som innehas för handel och andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s.k. Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträk- ningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde. Säkringsredovisning tillämpas ej.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställ- bara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaff- ningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstid- punkten. Kundfordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper, finansiella skulder som innehas för handel och andra finansiella skulder som företaget valt att placera i denna kategori (den s.k. Fair Value Option). I den första kategorin ingår koncernens derivat med negativt verkligt värde. Säkringsredovisning tillämpas ej.
Andra finansiella skulder
Lån samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upp- lupet anskaffningsvärde.
Finansiella garantier
Koncernens finansiella garantiavtal innebär att koncernen har ett åtagande att ersätta innehavaren av ett skuld- instrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt de ursprungliga eller ändrade avtalsvillkoren.
ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella ga- rantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventual- tillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodi- seringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter.
(o) Derivat
Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra de risker för ränte- och valutakursexpone- ringar som koncernen är utsatt för. Ett Inbäddat derivat särredovisas om det inte är nära relaterat till värdekon- traktet. Inga inbäddade derivat har identifierats.
Derivat redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Ef- ter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument till verkligt värde och värdeförändringar redovisas på sätt som beskrivs nedan.
(i) Fordringar och skulder i utländsk valuta
För säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer, swappar och optioner. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning. Per balansdagen har dessa valutaterminer, swappar och op- tioner ett negativt verkligt värde och redovisas som kortfristig skuld under upplupna kostnader och förutbetalda intäkter. Värdeförändringar redovisas i resultaträkningen under Handelsvaror.
(ii) Säkring av räntebindning och lån i utländsk valuta
För säkring av osäkerheten i framtida ränteflöden avseende lån till rörlig ränta används ränteswap med golv och tak. Ränteswaparna värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ränteswappen kopplat till lån i utländsk valuta har per balansdagen ett positivt värde. Dessa redovisas i balansräkningen som kortfristiga fordringar under fö- rutbetalda kostnader och upplupna intäkter. Värdeförändringar redovisas i resultaträkningen under Finansiella poster.
(p) Materiella anläggningstillgångar (i) Ägda tillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade av- skrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänför- bara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen.
Lånekostnader ingår inte i anskaffningsvärdet för egenproducerade anläggningstillgångar. Redovisningsprinciper för nedskrivningar framgår nedan.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller av- yttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av till- gången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mel- lan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och
Vid operationell leasing kostnadsförs leasingavgiften över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året.
(iii) Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska för- delar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräk- nas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.
(iv) Avskrivningsprinciper
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Leasade tillgångar skrivs även de av över beräknad nyttjandeperiod eller, om den är kortare, över den avtalade leasingtiden.
Beräknade nyttjandeperioder;
- inventarier, verktyg och installationer 5 år
Använda avskrivningsmetoderoch tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.
(q) Immateriella tillgångar (i) Goodwill
Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och prövas minst årligen för nedskrivningsbehov, se nedan.
(ii) Varumärke
Varumärke värderas till anskaffningsvärde minus ackumulerade nedskrivningar. Varumärket bedöms ha en obe- stämbar nyttjandeperiod och därmed görs inga avskrivningar.
Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i resultaträk- ningen när kostnaden uppkommer.
(iii) Övriga immateriella tillgångar
Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.
(iv) Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgif- ter kostnadsförs när de uppkommer.
(v) Avskrivningsprinciper
Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, så- vida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Nyttjandeperioderna omprövas minst årligen. Goodwill och immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från den tidpunkt då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är:
- Hyresrätter och liknande rättigheter 5 år
- Dataprogram 5 år
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet för varu- lager beräknas genom tillämpning av först in, först ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.
(s) Nedskrivningar
De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indika- tion på nedskrivningsbehov. IAS 36 tillämpas för prövning av nedskrivningsbehov för andra tillgångar än finansi- ella tillgångar vilka prövas enligt IAS 39, varulager, och uppskjutna skattefordringar. För undantagna tillgångar enligt ovan prövas det redovisade värdet enligt respektive standard.
(i) Nedskrivningsprövning för materiella och immateriella tillgångar samt andelar i dotter- företag
Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde. För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod beräknas återvinningsvärdet årligen. Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden – en så kallad kassagenererande enhet.
En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets (grupp av enheters) redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportio- nell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).
Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräk- ning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången.
(ii) Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar
Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva bevis på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.
Återvinningsvärdet för tillgångar tillhörande kategorierna lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen.
