Interpellation till kommunstyrelsens ordfö, rande a, ngående Överjärva 1 går

(1)

Svar på interpellation om skyddskläder och utrustning i äldreomsorgen Tack för interpellationen.

Sandra Lindström (V) frågar hur beredskapen ser ut vad gäller skyddskläder och skyddsutrustning på Solnas omvårdnadsboenden och hos stadens hemtjänstutförare.

Interpellanten frågar även hur detta kontrolleras, och med vilka intervaller.

I början av pandemin försattes Solna liksom resten av landet i ett ansträngt läge på grund av brist på skyddsmaterial. Att äldreomsorgen plötsligt skulle använda utrustning som de normalt inte gör försvårade saken ytterligare. Seniorträffen Ankaret omvandlades då av Omvårdnadsförvaltningen i samarbete med Kultur- och fritidsförvaltningen till en pop-upp verkstad för tillverkning av skyddsvisir och skyddsrockar. Utrustningen fördelades till alla behövande verksamheter, privata såsom kommunala. Den egenproducerade skyddsutrustningen ersattes sedan när inköpt utrustning var på plats.

Vi är överens om att staden måste ha en god beredskap på skyddsmaterial för att stå rustade inför en potentiell andra våg av smittspridning.

1. Hur ser beredskapen ut vad gäller skyddskläder och skyddsutrustning på Solnas omvårdnadsboenden och hos stadens hemtjänstutförare?

Solnas omvårdnadsboenden och hemtjänstutförare har idag skyddsmaterial för att följa hygienrutiner vid misstänkt eller konstaterad Covid-19. Verksamheterna har i uppdrag att skapa ett fyra veckors lager för att undvika en framtida bristsituation. De större företagen har även centrala lager. Solna stad har också skapat ett lager utifrån den information som Länsstyrelsen meddelat kommunerna för att också täcka upp vid eventuella akuta behov. Lagret räcker för dag 1 – 45, varefter en central hantering via Region Stockholm och Stockholms stad kommer att vara möjlig.

2. Hur kontrolleras detta, och med vilka intervaller?

Verksamheternas beredskap följs upp via enkäter vilket den senaste skickades ut under september. Verksamheterna skickar även veckovis information till Omvårdnadsförvaltningen gällande eventuellt behov av skyddsutrustning.

Solna den 22 september 2020, Samuel Klippfalk (KD)

Ordförande i Omvårdnadsnämnden

(2)

Kommunfullmäktiges sammanträde Solna den 31 augusti 2020 Interpellation till Omvårdnadsnämndens ordförande Samuel Klippfalk

Interpellation om skyddskläder- och utrustning i äldreomsorgen

Under den pågående pandemin uppdagades det snabbt att omvårdnadsboenden i landet inte hade tillgång skyddskläder eller fullgod skyddsutrustning. På Bergas äldreboende var bristerna så omfattande att dessa ledde till en anmälan till Arbetsmiljöverket. Det verkar också som att många av de äldre som smittats av covid-19 har haft hemtjänst.

Vi kan vara helt säkra på att det här inte var den sista pandemin i världen. Det talas redan om en andra våg av covid-19, och det är av yttersta vikt att staden är

förberedd för detta. Vi behöver vara proaktiva och snarast utvärdera vad som behöver göras för att vi ska kunna skydda Solnas äldre från smitta. Ett första steg i detta är att utvärdera hur beredskapen ser ut idag, något som med fördel görs på enhetsnivå.

Utan goda rutiner och utan tillgång till fullgoda skyddskläder och skyddsutrustning står såväl äldreomsorgspersonalen och de enskilda som de tar hand om i stor risk för att smittas. Eftersom många av dessa personer dessutom är i riskgrupp riskerar brister på detta område att leda till en dödlig utgång.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor:

1. Hur ser beredskapen ut vad gäller skyddskläder och skyddsutrustning på Solnas omvårdnadsboenden och hos stadens hemtjänstutförare?

2. Hur kontrolleras detta, och med vilka intervaller?

Sandra Lindström Vänsterpartiet

(3)

Interpellation angåendeöverbeläggningen på Ulriksdalsskolan

Peter Rangwe (S) har ställt en interpellation till mig angående överbeläggningen på Ulriksdalsskolan.

Frågorna i interpellationen lyder

1. Vad är det som hindrar rektorn på Ulriksdalsskolan och Bergshamraskolan att förlägga undervisning i de lediga lokalerna på Bergshamraskolan?

2. Är det att se till helheten att ena skolan står halvtom och den andra skolan har ett stort överintag än vad den är byggd för?

Svaren lyder:

1. Det finns ingenting i sak som hindrar att hyra in sig i en annan skola och bedriva undervisning i enskilda ämnen i andra lokaler men i första hand arbetar en skola för att lösa organisationen i de befintliga lokalerna.

2. När Ulriksdalsskolan stod färdig sökte sig många barn från Järvastaden till skolan i väntan på en skola i den stadsdelen. De flesta av de eleverna valde att gå kvar även när den nya skolan öppnade. Detta gör att det under en period blir ett hårt tryck på Ulriksdalsskolan men det är en övergående problematik. För att hantera denna puckel arbetar skolan och förvaltningen kontinuerligt med att se över schemaläggningen och att lösa logistiken inom ramen för de befintliga lokalerna på skolan för att hitta den bästa lösningen.

Med detta anser jag mig har besvarat interpellationen.

Solna den 16/9

Marianne Damström Gereben (L) Skolnämndens ordförande

(4)

INTERPELLATION till skolnämndens ordförande Marianne Damström Gereben angående överbeläggningen på Ulriksdalsskolan

Ulriksdalsskolan har nu närmare 1000 elever och skolan är mer än lovligt full. 2012 togs beslutet att bygga en ny skola i Ulriksdal. Den byggdes för 900 elever. Det är även en storlek på skolan som flera politiker från det blågröna styret i Solna har angivit i samband med etableringen av skolan.

När nedläggningen av Bergshamraskolan beslutades 2019 och den s.k.

”utfasningen” påbörjades motiverades det med att man såg till helheten. Nu vittnar anställda på Ulriksdalsskolan om hur trångt det är i klassrummen och att idrottshallen inte räcker till, långa köer till mat, fritidsklubbens lokaler halveras för att skapa fler klassrum, eleverna uppehåller sig i korridorerna i brist på annat.

Sedan en tid delar numera Ulriksdalsskolan och Bergshamraskolan på samma rektor.

Med pågående pandemi blir det svårt att förstå att politiska beslut ska utgöra hinder för att använda de kommunala lokalerna mer resurssmart. Det måste ju vara

avsevärt bättre att minska trängseln på Ulriksdalsskolan genom att samnyttja lediga klassrum i närbelägna

Mot bakgrund av detta frågor vi ordförande för skolnämnden:

- Vad är det som hindrar rektorn på Ulriksdalsskolan och Bergshamraskolan att förlägga undervisning i de lediga lokalerna på Bergshamraskolan?

- Är det att se till helheten att ena skolan står halvtom och den andra skolan har ett stort överintag än vad den är byggd för?

Solna den 30 augusti 2020

Peter Rangwe (S)

~t.1

~ • Socialdemokraterna

(5)

Solna 3 oktober 2020

Svar på interpellation från Eva Eriksson (S) angående barn till föräldralediga och deras rätt till förskola.

Tack för denna interpellation. Frågan som ställs är allmänt hållen och rör hur vi i Solna säkerställer att varje barn får den tillgång till förskolans verksamhet som de har rätt till. Utifrån

bakgrundsbeskrivningen har jag valt att tolka att det är den fysiska närvaron som avses. Jag har också valt att i huvudsak fokusera på stadens egna förskolor, även om de fristående nämns.

Likaså utgår jag ifrån att den främst syftar på de händelser och beslut som varit under våren och sommaren till följd av pandemin som råder.

Att pandemin orsakat en krissituation inte bara i Solna, utan såväl i Sverige och i resten av världen är nog alla överens om. För förskolans verksamhet i Solna kan händelseförloppet kort

sammanfattas som nedan

I början av mars kom de nationella restriktionerna om smittspridning, som för förskolans

verksamhet innebar att såväl barn som personal inte fick vistas i förskolan om minsta tecken till symtom uppvisades. Till detta kom den oro som spreds i samhället, vilket gjorde att många som hade möjlighet att ta hem sina barn gjorde det oavsett symtom. Totalt sett innebar det att en mycket stor del av barnen togs hem i början. Som mest var nästan tre fjärdedelar av barnen borta samtidigt. Efter påsken vände det och en stor del av barnen återvände. Närvaron för barnen har sedan legat på en stabil nivå ända till efter sommaren då den gått upp ytterligare. På

personalsidan varierade frånvaron under våren mellan 20 till 40 procent totalt, men med stora variationer på förskolorna. Vid något tillfälle var 70 procent borta på en del förskolor, medan andra hade i stort sett hela personalstyrkan på på plats.

När jämförelser i befintliga samarbetsforum gjorts mellan kommunerna i Stockholms län har förvaltningar vittnat om en liknande situation gällande personalens frånvaro. Det som däremot förefaller ha varit speciellt för Solnas del är den höga närvaron av barn från påsk och framåt.

I början av pandemin lades även ett stort arbete ned på att ta fram en plan för en eventuell stängning av förskolan. På grund av utvecklingen i Europa och tecken uppifrån var det ett fullt realistiskt scenario. I detta ingick förberedelser för att kunna ta emot barn till föräldrar med samhällsviktiga funktioner, dygnet runt och även från andra kommuner i länet.

Den bitvis höga frånvaron på 40 procent tillsammans med nya riktlinjer för verksamheten gällande hygien och rutiner innebar en stor ansträngning för verksamheten, vilket inte minst märktes under den senare delen av våren. Personalen var i stora delar trött.

En fråga som ställts till och från under våren är hur Solna arbetat med att ta in vikarier. Flertalet av förskolorna har vikarielistor och de som var friska och tillgängliga har tagits in. Förvaltningen såg även över möjligheten att använda sig av annan tillgänglig arbetskraft, men av framförallt två skäl avskrevs detta. Det första var att det tog för lång tid att få ut dessa, inte minst på grund av krav på polisutdrag, där även polisen i detta läge sade sig vara överbelastad och inte kunde skynda på handläggningen. Det andra var att verksamheten sa stopp, då nya vikarier som inte känner verksamheten i det här läget snarare krävde mer arbete för personalen. En viss omfördelning gjordes när Öppna förskolan stängdes och den personalen gick in i förskolan i stället.

I samband med att pandemin bröt ut togs en prioritetsordning fram där behovet av omsorg sattes först. Barn till föräldrar med samhällsviktiga funktioner prioriterades högst, därefter i fallande ordning barn till de som fortfarande arbetade, arbetssökande och slutligen föräldralediga.

(6)

I praktiken innebar det att vi till att börja med gick ut med en vädjan till alla föräldrar som hade möjlighet att hålla sina barn hemma att göra så. När det inte räckte till och när det var som mest ansträngt stängdes barn till föräldralediga av. När läget blev något lugnare men fortfarande var ansträngt sänktes vistelsetiden tillfälligt för barn till föräldralediga.

Efter sommaren såg läget ut att vara betydligt bättre. Samtidigt rekommenderades alla regionens kommuner att bibehålla vårens restriktioner och rutiner i samband med terminsstart. För Solnas del innebar det bland annat fortsatt hemarbete för alla som kan, att biblioteket i centrum fortsatte vara stängt och att den minskade vistelsetiden för förskolebarn till föräldralediga bibehölls. Sluttid sattes till 30 september och om läget då fortsatte vara stabilt så skulle de berörda verksamheterna återgå till det normala, det vill säga det som gällde före pandemin.

Informationen till föräldrar har under hela denna period skickats ut via mail. Ibland har det varit mycket och ofta, på grund av att åtgärder har varit tvungna att göras mer eller mindre akut. I början av pandemin kom det fram att systemet som skickar ut brev inte fungerade tillfredsställande, vilket bland annat innebar att en del fick informationen för sent. För att komplettera lades information ut på Solna stads hemsida och undertecknad skrev kontinuerligt i barnomsorgsforumet på Facebook.

Beslut fattade i samband med pandemin

2020-03-16 Ordförandebeslut, tillfällig stängning av öppna förskolan

2020-04-01 Ordförandebeslut, hålla barn till föräldralediga borta under april månad, avgiftsfritt 2020-04-23 Nämndbeslut, begränsning för barn till föräldralediga 15 timmar under maj

2020-05-12 Nämndbeslut, att återöppna öppna förskolan

2020-05-12 retroaktiv ersättning till alla som frivilligt hållit sina barn hemma efter vädjan

2020-05-13 Ordförandebeslut, begränsning för barn till föräldralediga 15 timmar 1 juni - 12 juni 2020-08-04 Ordförandebeslut, begränsning för barn till föräldralediga 15 timmar 17 augusti - 30 september

Frågan och svar på denna

Frågan som interpellanten ställer är: Hur säkerställs att varje barn i Solna får den tillgång till förskolans verksamhet som de har rätt till.

Svar

I ett normalt läge har Solnas förskolor självklart möjlighet att ta emot alla barn som är inskrivna i verksamheten. Det finns även rutiner och god beredskap för att hantera mer normala, men

oväntade händelser och endast i absoluta nödfall skickas barnen hem. Generellt är organisationen snabb och flexibel när oväntade händelser inträffar. Som normala händelser kan exempelvis nämnas vattenläckor, utebliven matleverans och invasion av råttor. I händelse av sjukdom bland personalen finns det lokala vikarielistor, där vikarier som känner verksamheten kan hoppa in med kort varsel. Svaret är alltså kort och gott: genom rutiner och en organisation som är förbered att hantera olika typer av mer eller mindre oväntade händelser. En pandemi får nog ändå ses som en exceptionell händelse som är svår att förbereda, trots övningar och beredskap. Förutom det som beskrivits ovan följer här exempel på rutiner och projekt som genomförts för att verksamheten ska fungera så väl som möjligt:

- En tät avstämning där samtliga förvaltningschefer varit med och letat efter lösningar och samarbeten mellan förvaltningarna: För förskolans del har det bland annat inneburit ett

samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen där förskolor erbjöds sagostunder i utomhusmiljö.

Ett annat exempel är aktiviteter som genomfördes riktat till föräldralediga då tiden begränsades i förskolan.

- En tät avstämning mellan undertecknad och förvaltning, viktigt inte minst för att kunna ta snabba beslut när så behövdes.

- Införande av rutiner och riktlinjer utifrån nationella riktlinjer angående hygien och säkerhet.

(7)

- Rutiner för att snabbt kunna omfördela personal från avdelningar/enheter som varit mindre drabbade av personalfrånvaro.

- Omfördelning av personal från öppna förskolan till förskolan under perioden då öppna förskolan höll stängt.

- En mycket större del av verksamheten har skett utomhus, för att minska risken för smittspridning, vilket även framöver innebär ett större fokus på utomhuspedagogik.

- Stöd och rådgivning till fristående verksamheter. En kontinuerlig dialog. Särskilt de mindre enheterna har haft stort behov. Även dialog och beredskap när några av de fristående var tvungna att tillfälligt stänga.

(8)

INTERPELLATION till barn- och förskolenämndens ordförande Anna Lasses angående barn föräldralediga och dess rätt till förskola

I samband med att pandemin bröt ut minskade Solna stad rätten för barn till föräldralediga att vara på förskolan från 30 timmar till 15 timmar. Vi tycker det är hög tid att gå tillbaka till 30 timmar.

När vi socialdemokrater krävde flexibla lösningar och hänvisade till behov av regler likt de i Stockholm stad – anklagades vi för detaljstyrning. Sedan kom pandemin och nu är den blågröna detaljstyrningen i full gång. Flera beslut har flyttats från nämnden och styret har valt att ta ordförandebeslut ofta med start omgående start. Vi ser en sällan skådad ryckighet, med hänvisning till personalbrist. Med full respekt för pandemin och dess

effekter, förstår vi inte hur Solna sex månader senare inte har någon lösning. Stockholm stad har inte gjort dessa inskränkningar och de agerar i samma miljö som Solna när det gäller pandemin.

Sett ur barnets perspektiv har begränsningarna pågått sedan april månad. Barn har ryckts upp ur sina rutiner och t ex i vissa fall inte fått delta på lunchen med sina kompisar. Värst av allt är att familjer i behov av extra timmar fått avslag.

Flera familjer vittnar om att man vädjat till kommunen att få utöka sina 15 timmar för att t ex vårda sjukt spädbarn eller vistas på sjukhus – istället har man fått ett avslag, med

hänvisning till likvärdighet. Vi delar inte det blågröna styrets syn på likvärdighet. Likvärdighet är inte att göra likadant. Likvärdighet menar vi, är att anpassa verksamheterna till barnens individuella förutsättningar och behov.

Solna måste våga höja ambitionen när det gäller barnen. Ser man till barnens bästa är det en självklarhet att erbjuda alla barn till föräldralediga 30 timmar bra pedagogisk verksamhet i enlighet med läroplanen för förskolan.

Vi vill säkerställa att alla barn blir en naturlig del av gruppen och inte att något barn som ska ställas utanför gemenskapen. För att uppnå detta krävs att man är beredd att satsa resurser för mer personal, något som vi socialdemokrater påtalat under många år – och något som styret tyvärr blundat för i alldeles för lång tid.

Mot bakgrund av denna ryckighet när det gäller rätten för barnen att vara på förskolan undrar vi:

- Hur säkerställs att varje barn i Solna får den tillgång till förskolans verksamhet som de har rätt till

Solna den 30 augusti 2020

Eva Eriksson (S)

.-.:.i

(9)

Svar på interpellation om deltidstjänstgöring inom äldreomsorgen i Solna Tack för interpellationen.

Under de kommande åren kommer den demografiska utvecklingen att öka välfärdsbehoven.

Enligt SCB:s befolkningsprognos kommer antalet seniorer som är 80 år och äldre att öka med 50 procent fram till 2028. Det ställer högre krav på personaltillgången i verksamheterna.

Personalplaneringen måste dock alltid utgå ifrån boendes och brukares behov.

1. Hur stor andel av medarbetarna inom Solnas äldreomsorg är timanställda idag?

• Inom hemtjänsten i augusti 2020 var 39% av alla medarbetare timanställda. De timanställda utförde 38% av de totala arbetade timmarna inom hemtjänsten.

• På vård- och omsorgsboenden i augusti 2020 var 37% av alla medarbetare timanställda. De timanställda utförde 30% av de totala arbetade timmarna på boendena.

2. Hur stor andel av medarbetarna inom Solnas äldreomsorg var timanställda i slutet av 2019?

• Inom hemtjänsten i december 2019 var 38% av alla medarbetare timanställda. De timanställda utförde 32% av de totala arbetade timmarna inom hemtjänsten.

• På vård- och omsorgsboenden i december 2019 var 35% av alla medarbetare timanställda. De timanställda utförde 24% av de totala arbetade timmarna på boendena.

3. Vilka steg har vidtagits för att öka andelen heltidsanställda inom äldreomsorgen sedan augusti 2019?

Verksamheterna i stort anger att har en bra nivå av heltidsanställda, eller i vissa fall till och med har för många heltidsanställda. I synnerhet inom hemtjänst är möjligheten att erbjuda heltid avhängig av antalet kunder. Flera verksamheter, både stadens och externa utförare, uppger att de erbjudit heltid men att anställda tackar nej. Verksamheternas behov av personalbemanning är nämligen inte konstant över dagen, utan behöver vara högre på

morgonen och kvällen. Heltider kan försvåra i schemaläggningen och kan resultera i vakanta tider mitt på dagen, fler delade turer och tätare helgtjänstgöring. Alternativet kan t.ex. vara att jobba dubbelpass vilket i sig ökar andel sjukskrivna.

Omvårdnadsförvaltningen har påbörjat en kartläggning av deltidsanställda i syfte att på sikt kunna erbjuda de anställda som önskar att arbeta heltid ett sådant schema. Förvaltningens verksamheter arbetar kontinuerligt med att planera för en hållbar bemanning utifrån en helhetsbild, där verksamheternas behov samt medarbetarnas kompetens tas i beaktande. På så sätt läggs grunden för en god bemanning som präglas av kvalitet och kontinuitet.

Solna den 15 oktober 2020, Samuel Klippfalk (KD)

(10)

Solna 31 augusti 2020

INTERPELLATION om deltidstjänstgöring inom äldreomsorgen i Solna till omvårdnadsnämndens ordförande Samuel Klippfalk

I gällande kollektivavtal mellan Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och Svenska

Kommunalarbetareförbundet, Kommunal, finns en överenskommelse om att lokalt arbeta för att tillskapa fler heltider inom äldreomsorgen.

Avsikten med heltidstjänster är att stärka kvalitén i verksamheten både de äldre som för personalen. Större andel heltidsanställda ökar kvalitén i äldreomsorgen genom en ökad kontinuitet, de äldre behöver möta färre personer och medarbetarna lär känna de äldre på ett bättre sätt. Det minskar stressen och oron för att saker ska hamna mellan stolarna och det skapar förmodligen ökad trygghet hos de äldre.

Behovet av ökad kontinuitet och bättre arbetsvillkor i äldreomsorgen har vi socialdemokrater påpekat länge. Så sent som för ett år sedan diskuteras frågan om fler heltidstjänster i Solna stad i kommunfullmäktige. Bristerna inom äldreomsorgen i Solna synliggjordes än mer under vårens snabba smittspridning. Konsekvenserna var förödande på flera håll.

Det är hög tid att Solna stad påskyndar arbetet med att tillskapa fler heltidstjänster inom äldreomsorgen för att säkra kontinuitet och kvalité framgent.

Med hänvisning till ovan ställer jag följande frågor till Samuel Klippfalk:

• Hur stor andel av medarbetarna inom Solnas äldreomsorg är timanställda idag?

• Hur stor andel av medarbetarna inom Solnas äldreomsorg var timanställda i slutet av 2019?

• Vilka steg har vidtagits för att öka andelen heltidsanställda inom äldreomsorgen sedan augusti 2019?

Sara Kukka-Salam (S)

~:.a

(11)

Interpellation angående Överjärva gård

Tack för interpellationen. Mats Fyhr (sd) har ställt en interpellation till mig som kommunstyrelsens ordförande med ett antal frågor om Överjärva gård.

Hur ser planerna ut för Överjärva gård?

Med utgångspunkt i den vision som kommunstyrelsen antog 2018, fattade kommunstyrelsen i juni 2020 ett beslut om inriktningen för det fortsatta arbetet med att utveckla Överjärva Gård.

Alla som sitter i kommunfullmäktige har tillgång till ärendet och information om detta finns att läsa på solna.se

I korthet handlar inriktningen om att Överjärva gård ska vara ett attraktivt besöksmål som lockar närboende och övriga solnabor. Överjärva gård ska vara en sammanhängande natur- och kulturmiljö med byggnader med spännande innehåll och att Solna Naturskola ska

vidareutvecklas på gården för barn och elever på förskolor och skolor i Solna.

Förvaltningen för arbetsmarknad, kultur och fritid har fått ett uppdrag att arbeta med att utveckla gården som kulturmiljö och besöksmål. Förvaltningen ska även ansvara för samordning av arrangemang och evenemang på gården, till exempel julmarknad och midsommarfirande.

Ambitionen är också att Solna naturskola ska vidareutvecklas på Överjärva gård, som

kunskapsresurs inom natur, miljö och hållbar utveckling för barn och elever på förskolor och skolor i Solna. Genom att öka det redan befintliga samarbetet mellan barn- och

utbildningsförvaltningen och naturskolan finns förutsättningar utveckla naturskolans verksamhet till ett ännu bättre komplement till undervisningen i förskolor och skolor.

Därutöver har Råsunda Förstads AB fått ett antal uppdrag kopplat till de befintliga byggnaderna på Överjärva Gård. Det handlar om att rusta upp byggnadsminnet Vinterträdgården, göra en översyn av vilka behov av åtgärder som finns i Gula villan och att riva ladugården. I avvaktan på planeringen av en ny byggnad som kommer att ersätta ladugården ska Råsunda Förstads AB ta fram ett förslag till hur platsen ska gestaltas.

Hur mycket skulle en renovering av ladugården kosta?

Det har genomförts flera statusbesiktningar av ladugården, den senast under våren 2020, och bedömningen är att den inte är möjlig att återställa till ursprungligt skick med rimliga

investeringskostnader.

Hur kom den kostnadsuppskattningen till?

Det har inte gjorts någon kostnadsuppskattning eftersom statusbesiktningens slutsats är att det ladugården inte är möjlig att återställa till ursprungligt skick med rimliga investeringskostnader.

(12)

Vad skulle rivningen kosta?

Denna fråga ligger hos Råsunda Förstads AB, som sökt rivningslov men ännu inte handlat upp rivningen – därmed är inte den faktiska rivningskostnaden fastställd.

Hur mycket kostar pergolan att bygga?

Den faktiska kostnaden går ännu inte att redovisa då det i dagsläget inte heller är upphandlat av Råsunda Förstads AB.

Beviljar kommunen tillträde till ladugården för en oberoende undersökning av byggnaden?

Råsunda Förstads AB har låtit genomföra oberoende statusbesiktningar av byggnaden.

Bedömningen är att ingen bör vistas i byggnaden då säkerheten inte kan garanteras.

Med detta anser jag interpellationen besvarad.

Solna 2020-11-18

Pehr Granfalk (m)

Kommunstyrelsens ordförande

(13)

Solna Kom1munfullmäktige den 26/10 2020

Interpellation till kommunstyrelsens ordfö, rande a, ngående Överjärva 1 går

¹

d:

Överjä¹rva gård är en !historisk lantbruksmiljö som är värd att renovera och behålla .. Den skulle kunna spela en stor roll i att på olika sätt sprida information och kunskap om

natur,

llvsmed,e sproduktion och ett ,ekologiskt mer hå 11 bart sätt att leva i vårt sam hä 11 e.

Det ä,r en utmärkt plats, för, att I åra Solnas (och kanske an1dra kommuners) förskole och skolelever mer om natur, ekologi, milJ¹Ö. Platsen är också e'tt uppskattat utflyktsmå'I som skulle· kun.na utveckla,s utan att dess värden eller byggnader förändras. Turerna runt' Överjärva gård har genom åren varit många men just nu ,är uppmärksamheten riktad mot den rivni1ngshotade ladugården.

Vi i Sverigedemokrater·na tyc¹ker att det år bättre att skrota planerna på en rivning än att riva en br,a, ladugård.

Det är lite oklart hur dyrt det blir. Helt klart hade det blivit billigare att göra ¹det för 20 år sedan och inte låtit den f,örfalla. Men byggna,den är strukturellt sund och mycket av byggnadsmaterialet finns redan på

pl.ats Det sägs kosta ^'''åtskilliga miljoner, san,nolikt 10-tals" me1n ve't ^videt? An,dra har uppskattat det till 10 ¹m·1joner. Sverigedemokraterna vill beko,sta en oberoende undersökning av byggnaden och få en

opartis,kt utlåtande om byggnadens skick och kostnad för att renov,era den. Solnas budget verkar enligt de senast sifforna gå med ett mycket stort bvers.kott. Till och med kultur och f1ritidsnämnden visar ett

över·skott. P¹engar till en renovering finns.

Mot bakgrund av ov,anstaende fr,åigar jag:

Hur ser planerna ut i,dag för Överjärva gå1rd?

Hur mycket s:kulle en renover·ng av· lad1ugå,rden kosta?

Hur kom den ¹kostn,adsuppskattninsen till?

Vad skulle r·vninge,n kosta'

Hur mycket kostar pergolan att bygga?

Beviljar kommunen tillträde til ladugården för en oberoende undersökning av byggnaden?

Mats

Fyhr

sverigedemokraterna Solna

Sverigedemokraterna Solna

1

(14)

Svar på interpellation om äldres möjligheter att ha digital kontakt med anhöriga.

Tack för interpellationen.

Jag håller med interpellanterna om vikten av att äldre kan hålla kontakten med sina nära och kära, även under rådande pandemi. En snabb internetuppkoppling som möjliggör för boende att självständigt föra videosamtal med anhöriga, delta i digitala seniorträffar och skicka mail är ett viktigt led i arbetet med att bryta äldres ofrivilliga ensamhet. Därför har budgetmedel avsatts och omvårdnadsnämnden har fått i uppdrag att tillhandahålla internetuppkoppling för privat bruk på alla vård- och omsorgsboenden under 2021.

1. Varför finns inte WiFi på samtliga vård- och omsorgsboenden idag?

Idag finns tillgång till WiFi i allmänna utrymmen på vissa boenden, men i regel finns inte möjlighet till uppkoppling i det egna rummet. Under pandemin och efter införandet av besöksförbudet den 11 mars 2020 aktualiserades frågan och verksamheterna har tillgodosett kontakten med närstående på olika sätt. På flera boenden har personalen hjälpt till med att organisera videosamtal med hjälp av avdelningens telefon eller surfplattor. Skoga köpte även in surfplattor för detta ändamål.

2. När kan samtliga boenden på Solnas vård- och omsorgsboenden förvänta sig ha tillgång till WiFi?

Omvårdnadsnämnden har fått i uppdrag att tillhandahålla internetuppkoppling för privat bruk på alla vård- och omsorgsboenden under 2021. I detta ska påpekas att man ska kunna nyttja uppkopplingen även i sitt eget rum. Att till exempel kunna föra videosamtal självständigt är en del av att kunna ha en privatsfär.

Solna den 13 januari 2020 Samuel Klippfalk (KD)

(15)

Solna 30 november 2020

INTERPELLATION till omvårdnadsnämndens ordförande Samuel Klippfalk om äldres möjligheter att ha digital kontakt med anhöriga

Möjligheten att kunna åldras med värdighet som en levande och kännande människa är för socialdemokrater en självklar rättighet. En central del av människans liv är sociala relationer med anhöriga och vänner. Det är därför viktigt att vi politiker skiljer på social isolering och på social distansering. Social isolering leder till ett kallt och ödsligt liv, ett besvärande ensamhetens liv. Med dagens moderna teknik finns som tur möjlighet att vara social på distans.

Politiken måste därför ta ansvar för att möjliggöra för de som bor på vård och omsorgboenden i Solna ges möjligheten att utveckla sina sociala relationer med anhöriga och/eller vänner trots pandemi tex genom videosamtal via internet. Vi behöver ta ett ansvar för att säkerställa att de som bor där ges kunskap om hur dagens moderna teknik fungerar och att personalen ges verktyg för att förmedla denna kompetens.

Politikens mål måste vara att medverka till att vardagsdrömmarna, vardagsbehoven,

vardagsrelationerna kontinuerligt säkerställs för den levande och kännande människan i Solna.

Med anledning av människors behov i vardagen under rådande pandemi, bör vi i internets tidsålder kunna säkerställa videosamtal emellan människor boendes på vård- och

omsorgsboenden i Solna och deras anhöriga och/eller vänner.

Utifrån den givna bakgrunden önskas svar på följande frågor:

• Varför finns det inte WiFi på samtliga vård- och omsorgsboenden idag?

• När kan samtliga boenden på Solnas vård- och omsorgsboenden förvänta sig att ha tillgång till WiFi?

Elisabet Brolin (S) Eva Eriksson

~:.a

(16)

SOLNA STAD Protokollsutdrag ^2020-12-21

SID 1 (1)

Signatur

Kommunstyrelsen

§ 187

Redovisning av obesvarade motioner (KS/2020:232)

Beslut

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige ta del av redovisningen av obesvarade motioner.

Sammanfattning

Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning ska en förteckning över obesvarade motioner redovisas till fullmäktige en gång om året.

Det fanns för ett år sedan åtta (8) obesvarade motioner, inklusive den som väcktes vid kommunfullmäktiges möte i december månad 2019. Därefter har fram till och med den 8 december väckts sexton (16) nya motioner under 2020. Totalt har kommunstyrelsen under året berett femton (15) motioner och överlämnat dem för beslut i

kommunfullmäktige (inklusive de motioner som redovisas vid dagens möte).

Stadsledningsförvaltningen föreslår att kommunfullmäktige tar del av redovisningen av att det finns nio (9) obesvarade motioner. Förutom de nio (9) återstående obesvarade motionerna tillkommer de som eventuellt väcks vid kommunfullmäktiges möte den 21 december.

I

(17)

SID 1 (2)

Stadsledningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 2020-12-08

KS/2020:232

Redovisning av obesvarade motioner

Förslag till beslut

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige ta del av redovisningen av obesvarade motioner.

Sammanfattning

Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning ska en förteckning över obesvarade motioner redovisas till fullmäktige en gång om året.

Det fanns för ett år sedan åtta (8) obesvarade motioner, inklusive den som väcktes vid kommunfullmäktiges möte i december månad 2019. Därefter har det fram till och med den 8 december väckts sexton (16) nya motioner under 2020. Totalt har kommunstyrelsen under året berett femton (15) motioner och överlämnat dem för beslut i kommunfullmäktige (inklusive de motioner som redovisas vid dagens möte).

Stadsledningsförvaltningen föreslår att kommunfullmäktige tar del av redovisningen av att det finns nio (9) obesvarade motioner. Förutom de nio (9) återstående obesvarade motionerna tillkommer de som eventuellt väcks vid kommunfullmäktiges möte den 21 december.

Anders Offerlind Rebecka Engvall

Förvaltningschef Stadssekreterare

Beslutet expedieras till:

Kommunfullmäktige

I

^SOLNASTAD

(18)

SID 2 (2)

Förteckning över obesvarade motioner

Dnr Väckt Motion Status

KS/2020:135 2020-08-31 Motion av Kerstin Scheutz (V), Thomas Magnusson (V) och Tove Pehrsson (V) om syn- och

hörselinstruktör M:7/2020

Remitterad till

omvårdnadsnämnden.

Beräknas besvaras första kvartalet 2021.

KS/2020:152 2020-09-28 Motion av Sandra Lindström (V) och Linda Cigéhn (V) om att inrätta en barnombudsman, M:8/2020

Ärendet bereds av

stadsledningsförvaltningen.

Beräknas besvaras första halvåret 2021.

KS/2020:153 2020-09-28 Motion av Sandra Lindström (V), Linda Cigéhn (V) och Thomas Magnusson (V) om att inrätta en Fritidsbank, M:9/2020

Remitterad till kultur- och fritidsnämnden. Beräknas besvaras första halvåret 2021.

KS/2020:171 2020-10-26 Motion av Ajla Mehinovic Avdic (S) om samordnad process för ansökan och antagning till förskolor i Solna, M:11/2020

Remitterad till barn- och förskolenämnden. Beräknas besvaras första halvåret 2021.

KS/2020:173 2020-10-26 Motion av Msciwoj Swigon (SD) om att etablera ett E-sportcenter i Solna, M:12/2020

Remitterad till kultur- och fritidsnämnden. Beräknas besvaras första halvåret 2021.

KS/2020:217 2020-11-30 Motion av Elisabet Brolin (S) om kartläggning om livsvillkoren för de individer som bor i gruppboenden och servicelägenheter M:13/2020

Remitterad till

KS/2020:218 2020-11-30 Motion av Elisabet Brolin (S) om

anhörigpolicy M:14/2020 Remitterad till

KS/2020:219 2020-11-30 Motion av Linda Cigéhn (V) och Tove Pehrsson (V) om att inrätta

medborgarförslag M:15/2020

Ärendet bereds av

KS/2020:220 2020-11-30 Motion av Atilla Yavuz (V) och Thomas Magnusson (V) om att texta kommunfullmäktige M:16/2020

Ärendet bereds av

I

^SOLNASTAD

(19)

SID 1 (1)

Signatur

Kommunstyrelsen

§ 188

Motion av Hélène Sevastik (S) om Solna stadska ansluta sig till projektet Glokala Sverige- Agenda 2030 M:11/2019

(KS/2019:94)

Beslut

Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige förklarar motionen besvarad.

Sammanfattning

Rubricerad motion anmäldes vid kommunfullmäktiges sammanträde i april 2019.

Motionären föreslår att Solna ansluter sig till projektet Glokala Sverige – Agenda 2030.

Glokala Sverige är ett kommunikations- och utbildningsprojektet som ska stärka kunskap och engagemang för Agenda 2030 bland politiker och tjänstepersoner i kommuner och regioner. Projektet är ett samarbete mellan Svenska FN-förbundet och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och finansieras av Sida fram till 2023. Varje medlem (kommun) erbjuds bland annat en halv dags utbildning på plats i

medlemskommunen. Det förutsätts att kommunen har en kontaktperson, att deltagarna lägger tid i projektet, samt att resor och logi betalas för deltagarna.

Stadsledningsförvaltningen kan konstatera att Solna i Dagens samhälles ranking om hur väl Sveriges kommuner uppnår FN:s hållbarhetsmål i Agenda 2030, är rankad som tredje mest hållbara storstadskommun i Sverige. Solna ligger således långt framme i arbete och har mycket kunskap inom området som staden skulle kunna utbyta med andra kommuner och regioner. Projektet Glokala Sverige har emellertid meddelat att de inte tar in fler kommuner och regioner som medlemmar under 2021. Frågan blir därför inte aktuell under det kommande året och får därför istället bedömas inför 2022.

Stadsledningsförvaltningen föreslår med hänvisning till ovanstående att motionen förklaras besvarad.

Yrkande

Pehr Granfalk (M) föreslår att kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag.

Arne Öberg (S) föreslår att kommunstyrelsen beslutar att bifalla motionen.

Beslutsgång

Ordförande konstaterar att det finns två förslag till beslut:

Förvaltningens förslag Bifall till motionen

Ordförande ställer förslagen mot varandra och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag.

Reservation

Arne Öberg (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för bifall till motionen.

I

(20)

SID 1 (1)

KS/2019:94

Svar på motion av Hélène Sevastik (S) om att Solna ansluter sig till projektet Glokala Sverige – Agenda 2030

Sammanfattning

Rubricerad motion anmäldes vid kommunfullmäktiges sammanträde i april 2019. Motionären föreslår att Solna ansluter sig till projektet Glokala Sverige – Agenda 2030.

Glokala Sverige är ett kommunikations- och utbildningsprojektet som ska stärka kunskap och engagemang för Agenda 2030 bland politiker och tjänstepersoner i kommuner och regioner.

Projektet är ett samarbete mellan Svenska FN-förbundet och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och finansieras av Sida fram till 2023. Varje medlem (kommun) erbjuds bland annat en halv dags utbildning på plats i medlemskommunen. Det förutsätts att kommunen har en

kontaktperson, att deltagarna lägger tid i projektet, samt att resor och logi betalas för deltagarna.

Stadsledningsförvaltningen kan konstatera att Solna i Dagens samhälles ranking om hur väl Sveriges kommuner uppnår FN:s hållbarhetsmål i Agenda 2030, är rankad som tredje mest hållbara storstadskommun i Sverige. Solna ligger således långt framme i arbete och har mycket kunskap inom området som staden skulle kunna utbyta med andra kommuner och regioner.

Projektet Glokala Sverige har emellertid meddelat att de inte tar in fler kommuner och regioner som medlemmar under 2021. Frågan blir därför inte aktuell under det kommande året och får därför istället bedömas inför 2022.

Stadsledningsförvaltningen föreslår med hänvisning till ovanstående att motionen förklaras besvarad.

Kristina Tidestav Anders Offerlind

Stadsdirektör Förvaltningschef

I

^SOLNASTAD

(21)

MOTION angående att Solna stad ska ansluta sig till projektet Glokala Sverige- Agenda 2030 i kommuner, landsting och regioner

FN:s generalförsamling antog 2015 en ny hållbar utvecklingsagenda, Agenda 2030.

Agendan utgörs av 17 olika utvecklingsmål för dem tre olika nivåer som tillsammans utgör vår värld; ekosystemet, samhället och ekonomin. Att bekämpa klimatförändringar, avskaffa fattigdom och främja en hållbar ekonomisk tillväxt är bara några exempel på utvecklingsmålen.

Att Sverige ska vara ledande i genomförandet av de globala målen för hållbar utveckling är regeringens ambition. För att säkerställa en hållbar utveckling i landet är det viktigt att kommuner, landsting och regioner gör sitt. I samarbete med SKL och det Svenska FN- Förbundet har projektet ”Glokala Sverige- Agenda 2030 i kommuner, landsting och regioner” lanserats. Tillsammans med de första sju pilotkommunerna är nu 15 av landets 21 regioner och 83 av landets 290 kommuner med i projektet. Dessvärre är Solna inte en av dessa kommuner.

Kommunpolitiken är länken mellan medborgare och beslutsfattare. Att det dessutom är i kommunerna som utbildning ges, byggnation sker och ansvar för samhällsservice finns är det naturligt att det är i kommunerna som Agenda 2013 ambition kan genomföras i praktiken. Det bör även nämnas att kommuner, i rollen som inköpare, även kan påverka världen utanför Sveriges gränser. Det görs exempelvis genom att ställa sociala och miljömässiga krav i offentliga upphandlingar. Kommuner kan på så sätt påverka ett företags produkter och tjänster, arbetsvillkor och hänsyn till miljön.

Det är i hög tid att även Solna bidrar till genomförandet av de globala målen. Även i denna kommun behövs det en omfattande plan för hur verksamheten ska sträva att bli ekologisk, samhällelig och ekonomisk hållbar.

Med anledning av ovanstående yrkar jag att:

• Att Solna stad ansluter sig till projektet Glokala Sverige- Agenda 2030 i kommuner, landsting och regioner

Solna den 8e april 2019

Hélène Sevastik

.-:,a

(22)

111!1

11111

-

(23)

SOLNA STAD

Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1)

2020-03-30

Signatur

§ 33

Svar på motion av Faradj Koliev (S) och Gunilla Åberg (S) om att Solna utreder en höstfest (KS/2019:256)

Beslut

Reservation

Arne Öberg (S) reserverar sig mot beslutet.

Sammanfattning

Den rubricerade motionen väcktes på kommunfullmäktiges sammanträde i december 2019. Motionärerna yrkar att Solna stad tillsätter en utredning för att utreda

möjligheterna för att anordna en höstfest för Solnaborna.

Stadsledningsförvaltningen konstaterar att frågan om en höstfest prövades i samband med fastställande av Solna stads verksamhetsplan och budget för 2020. I det förslag till verksamhetsplan och budget som socialdemokraterna lämnade, men som inte vann gehör i kommunfullmäktige, angavs särskilt att en höstfest för alla Solnabor ska införas i samarbete med föreningslivet.

Vidare har under det senaste året de allt tuffare tiderna börjat ge sig till känna i Sveriges kommuner och regioner. Tillväxttakten har bromsat in samtidigt som välfärdsbehoven kommer att öka successivt under de kommande åren till följd av den demografiska utvecklingen. Det påverkar både utvecklingen av skatteintäkter och tillgången till personal i kommuner och regioner. Trots att Solna har en stabil grund att stå på efter många år av ekonomiska överskott kommer de allt tuffare förutsättningarna att ställa krav på att staden tydligt prioriterar den kommunala kärnverksamheten.

Stadsledningsförvaltningen föreslår, med hänvisning till att stadens resurser med dagens situation inte kan användas för att arrangera fester, att motionen därmed förklaras besvarad.

Yrkande

Arne Öberg (S) yrkar bifall till motionen.

Beslutsgång

Ordförande finner att det finns två förslag till beslut, dels förvaltningens förslag och dels Arne Öbergs (S) förslag.

Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag.

I

(24)

Tjänsteskrivelse 2020-03-18

Stadsledningsförvaltningen SID 1 (2)

KS/2019:256

Svar på motion av Faradj Koliev (S) och Gunilla Åberg (S) angående en höstfest för Solnaborna

Sammanfattning

Den rubricerade motionen väcktes på kommunfullmäktiges sammanträde i december 2019.

Motionärerna yrkar att Solna stad tillsätter en utredning för att utreda möjligheterna för att anordna en höstfest för Solnaborna.

Stadsledningsförvaltningen konstaterar att frågan om en höstfest prövades i samband med fastställande av Solna stads verksamhetsplan och budget för 2020. I det förslag till

verksamhetsplan och budget som socialdemokraterna lämnade, men som inte vann gehör i kommunfullmäktige, angavs särskilt att en höstfest för alla Solnabor ska införas i samarbete med föreningslivet.

Vidare har under det senaste året de allt tuffare tiderna börjat ge sig till känna i Sveriges

kommuner och regioner. Tillväxttakten har bromsat in samtidigt som välfärdsbehoven kommer att öka successivt under de kommande åren till följd av den demografiska utvecklingen. Det påverkar både utvecklingen av skatteintäkter och tillgången till personal i kommuner och regioner. Trots att Solna har en stabil grund att stå på efter många år av ekonomiska överskott kommer de allt tuffare förutsättningarna att ställa krav på att staden tydligt prioriterar den kommunala kärnverksamheten.

Stadsledningsförvaltningen föreslår, med hänvisning till att stadens resurser med dagens situation inte kan användas för att arrangera fester, att motionen därmed förklaras besvarad.

Beslutet ska expedieras till:

Kommunfullmäktige

Kristina Tidestav Anders Offerlind

Stadsdirektör Förvaltningschef

I

^SOLNASTAD

(25)

Tjänsteskrivelse 2020-03-18

Stadsledningsförvaltningen SID 2 (2)

KS/2019:256

I

^SOLNASTAD

(26)

MOTION angående höstfest för Solnaborna

För många av oss är hösten en lång färdsträcka till jul. Även om det julen är flera månader bort så vet vi att hösten består av mörka månader med mycket jobb, lite ledighet och till stor del trist innehåll.

Mot denna bakgrund vill vi försöka skapa förutsättningar för en lite mer stimulerande höst.

Forskning inom ämnet lycka och välbefinnande kan ge oss vägledning här. Tillsammans med andra rika och välmående länder så har studier visat att Sverige sticker ut som ett av de lyckligaste länderna i världen. Men forskningen visar samtidigt att Sverige ligger i lä i jämförelse med än lyckligare Danmark. Forskarna menar att skälet till att våra danska grannar enligt mätningar är lyckligare än vi svenskar beror just på att de har lyckats ha något mysigare och roligare under hösten.

Det går såklart inte att förändra en hel kultur med några få förslag men vi är övertygade om att forskningen pekar på något viktigt och intressant. Därför vill vi börja med att göra något där vi bor och verkar, det vill säga i vår stad Solna. Att anta ett mer lokalt perspektiv sammanfaller med vår strävan att vara hållbara och stödja lokala aktiviteter.

Vi föreslår att staden ska utreda möjligheten till en höstfest. Det finns flera fördelar förutom att bidra till en mer stimulerande höst och förhoppningsvis en högre grad av lycka och välbefinnande. Till exempel så kan detta bidra till att stärka våra lokala föreningar inom kultur och idrott samt stödja det lokala näringslivet. En höstfest kan också bidra till att Solnabor lär känna sin miljö bättre och upptäcker nya saker.

Vi ser gärna att en höstfest arrangeras i samarbete med lokala föreningar och näringslivet.

Den exakta utformningen lämnar vi till utredningen. Utredningen kan också komma fram till ett relevant datum så att höstfesten inte konkurrerar med andra event. Vår egen preferens är dock någon gång i början på oktober och att festen pågår i tre till fyra dagar i Skytteholmsparken samt på Solnatorget.

Låt oss vara den första kommun som firar höstens ankomst på riktigt!

Med anledning av ovanstående föreslår vi

- att Solna stad tillsätter en utredning för att utreda möjligheterna för en höstfest

Solna den 16 december 2019

Faradj Koliev (S)

.-k

I

(27)

SID 1 (2)

Signatur

Kommunstyrelsen

§ 190

Motion av Sandra Lindström (V), Kerstin Scheutz (V) och Linda Cigéhn (V) om strategi för att bryta ofrivillig ensamhet M:1/2020 (KS/2020:32)

Beslut

Sammanfattning

Rubricerad motion väcktes av Sandra Lindström (V), Kerstin Scheutz (V) och Linda Cigéhn (V) vid kommunfullmäktiges sammanträde i februari 2020. Motionärerna yrkar att Solna stad tar fram en strategi för att minska ofrivillig ensamhet i alla åldersgrupper.

Stadsledningsförvaltningen anser att motionen tar upp en viktig fråga. Det är angeläget att verka för att bryta ensamhet som är oönskad. Förvaltningen kan också konstatera att stadens förvaltningar redan inom ramen för sina befintliga uppdrag gör betydande insatser för att minska ensamheten. Det görs såväl genom egna insatser, som gemensamt mellan olika förvaltningar och i samverkan med civilsamhället.

Omvårdnadsförvaltningen erbjuder exempelvis verksamhet vid seniorträffar, en omfattande friskvårdsverksamhet för äldre och förebyggande hembesök hos 80 och 90-åringar.

Inom barn- och utbildningsförvaltningen finns exempelvis barn- och elevhälsan,

ungdomsmottagningen, ungdomscoacher på gymnasiet och socialpedagoger inom grundskolan som ska fånga upp och stödja barn och unga. Förvaltningen för arbetsmarknad, kultur och fritid erbjuder fritidsverksamhet och kulturskola för barn och unga samt bibliotek för alla åldrar, men anordnar också individuellt inriktade insatser för att få personer i arbete. Socialförvaltningen driver och stödjer flera mötesplatser, där

verksamheterna syftar till att utgöra ett stöd för den enskilde och skapa förutsättningar för gemensam sysselsättning och social gemenskap.

Därutöver kan förvaltningen konstatera att det i stadens verksamhetsplan och budget för 2021 finns det flera områden som särskilt lyfts fram för stadens förvaltningar att arbeta vidare med. Det handlar bl a om insatser för att bryta äldres isolering, liksom tidiga förebyggande insatser för det friska åldrandet. Andra viktiga åtgärder är att utveckla seniorträffarna, hälsoaktiviteter och generationsöverskridande möten samt att tillhandahålla internetuppkoppling på stadens vård- och omsorgsboenden. Den nya förvaltningen för arbetsmarknad, kultur och fritid ska bl a stödja de som riskerar att hamna i utanförskap när arbetsmarknaden försämras med ett särskilt fokus på

ungdomar och också utveckla nya arbetssätt för att kulturskolan ska nå nya målgrupper.

Socialnämnden ska erbjuda första besöket hos familjerådgivningen kostnadsfritt, för att säkerställa att familjer som behöver stöd också söker den hjälpen.

Stadsledningsförvaltningen kan således konstatera är att stadens berörda förvaltningar redan idag gör mycket inom ramen för sina befintliga uppdrag och att det i

verksamhetsplan och budget för 2021 lyfts fram angelägna områden att förstärka.

I

(28)

SID 2 (2)

Signatur

Förvaltningarna känner sina målgrupper bäst och med det som utgångspunkt samverkar förvaltningarna för att nå ännu bättre resultat. Det har inte minst under pandemin visat sig vara ett bra arbetssätt. Förvaltningen anser att det fungerar bra och ser därför inte i dagsläget att en stadsövergripande strategi skulle leda till ett bättre resultat.

Stadsledningsförvaltningen föreslår därmed att motionen förklaras besvarad.

Yrkande

Pehr Granfalk (M) föreslår att kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag.

Sandra Lindström (V) och Arne Öberg (S) föreslår att kommunstyrelsen beslutar att bifalla motionen.

Beslutsgång

Ordförande konstaterar att det finns två förslag till beslut:

Förvaltningens förslag Bifall till motionen

Ordförande ställer förslagen mot varandra och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag.

Reservation

Sandra Lindström (V) och Arne Öberg (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för bifall till motionen.

(29)

SID 1 (2)

KS/2020:32

Svar på motion av Sandra Lindström (V), mfl om strategi för att minska ofrivillig ensamhet, M:1/2020

Sammanfattning

Rubricerad motion väcktes av Sandra Lindström (V), Kerstin Scheutz (V) och Linda Cigéhn (V) vid kommunfullmäktiges sammanträde i februari 2020. Motionärerna yrkar att Solna stad tar fram en strategi för att minska ofrivillig ensamhet i alla åldersgrupper.

Stadsledningsförvaltningen anser att motionen tar upp en viktig fråga. Det är angeläget att verka för att bryta ensamhet som är oönskad. Förvaltningen kan också konstatera att stadens

förvaltningar redan inom ramen för sina befintliga uppdrag gör betydande insatser för att minska ensamheten. Det görs såväl genom egna insatser, som gemensamt mellan olika förvaltningar och i samverkan med civilsamhället. Omvårdnadsförvaltningen erbjuder exempelvis verksamhet vid

seniorträffar, en omfattande friskvårdsverksamhet för äldre och förebyggande hembesök hos 80 och 90-åringar. Inom barn- och utbildningsförvaltningen finns exempelvis barn- och elevhälsan, ungdomsmottagningen, ungdomscoacher på gymnasiet och socialpedagoger inom grundskolan som ska fånga upp och stödja barn och unga. Förvaltningen för arbetsmarknad, kultur och fritid erbjuder fritidsverksamhet och kulturskola för barn och unga samt bibliotek för alla åldrar, men anordnar också individuellt inriktade insatser för att få personer i arbete. Socialförvaltningen driver och stödjer flera mötesplatser, där verksamheterna syftar till att utgöra ett stöd för den enskilde och skapa förutsättningar för gemensam sysselsättning och social gemenskap.

Därutöver kan förvaltningen konstatera att det i stadens verksamhetsplan och budget för 2021 finns det flera områden som särskilt lyfts fram för stadens förvaltningar att arbeta vidare med.

Det handlar bl a om insatser för att bryta äldres isolering, liksom tidiga förebyggande insatser för det friska åldrandet. Andra viktiga åtgärder är att utveckla seniorträffarna, hälsoaktiviteter och generationsöverskridande möten samt att tillhandahålla internetuppkoppling på stadens vård- och omsorgsboenden. Den nya förvaltningen för arbetsmarknad, kultur och fritid ska bl a stödja de som riskerar att hamna i utanförskap när arbetsmarknaden försämras med ett särskilt fokus på ungdomar och också utveckla nya arbetssätt för att kulturskolan ska nå nya målgrupper.

Socialnämnden ska erbjuda första besöket hos familjerådgivningen kostnadsfritt, för att säkerställa att familjer som behöver stöd också söker den hjälpen.

Stadsledningsförvaltningen kan således konstatera är att stadens berörda förvaltningar redan idag gör mycket inom ramen för sina befintliga uppdrag och att det i verksamhetsplan och budget för 2021 lyfts fram angelägna områden att förstärka. Förvaltningarna känner sina målgrupper bäst och med det som utgångspunkt samverkar förvaltningarna för att nå ännu bättre resultat. Det har

I

^SOLNASTAD