Kritiken av lönearbetarfamiljen
En analys av reproduktionens arbets- processer och sociala relationer måste börja med att utreda förhållandet mellan familj och kapi- talism, mellan produktion och reproduktion. Peder Laerke
Nielsen hävdar här arbetskraftens varuform som central metodisk infallsvinkel, eftersom denna utgör förmedlande
länk mellan lönearbetarens produktiva och reproduktiva existens. Det är tvånget att sälja sin arbetskraft
som ytterst bestämmer familjens utformning, villkor och motsättningar.
Samhällsutvecklingen u n d e r d e n senaste h ö g k o n j u n k t u r e n h a r på m å n g a sätt satt frå- getecken f ö r d e n kärnfamilj, som var d e n borgerliga ideologins ideal och också arbe- tarrörelsens mål och f ö r h o p p n i n g .
Av väsentlig betydelse f ö r d e t t a var - åtminstone i S k a n d i n a v i e n - att lönearbetet u n d e r d e n n a p e r i o d u t b r e d d e s till att o m f a t - ta h u v u d d e l e n av b e f o l k n i n g e n g e n o m ett ökat statligt och privatkapitalistiskt arbets- kraftsbehov, som till stor del fylldes g e n o m en utvidgning av k v i n n o r n a s lönearbete.
Dessa f ö r ä n d r i n g a r s k e d d e och sker på ett motsättningsfullt sätt b å d e på det individu- ella och det samhälleliga planet. De h a r å e n a sidan ö p p n a t perspektivet f ö r e n g r u n d - l ä g g a n d e ä n d r i n g av k ö n s f ö r h å l l a n d e t i lö- nearbetarklassen i r i k t n i n g m o t jämställd- het, å a n d r a sidan m a r k e r a t d e n reella ojämlikheten som ett centralt p r o b l e m . De h a r d e m o n s t r e r a t familjens b e r o e n d e av samhällsutvecklingen och gett u p p h o v till ett v ä x a n d e antal officiella analyser av utveck- lingens olika aspekter, bl a f ö r att k u n n a an- passa d e n statliga politiken.
Karakteristiskt f ö r d e n borgerliga veten- skapen på o m r å d e t är att d e n r ö r sig i n o m kapitalismens r a m a r , tar d e n n a som en gi- ven f ö r u t s ä t t n i n g .
I n f ö r detta h a r k v i n n o r ö r e l s e n på olika vis försökt utveckla e n m e r d j u p g å e n d e kritik av f ö r h å l l a n d e n a . Samtidigt h a r det varit en g e n o m g å e n d e k r i t i k p u n k t mot h u v u d -
s t r ö m m e n i d e n marxistiska teorin att d e n bortsåg f r å n k ö n s f ö r h å l l a n d e t och familje- relationerna, d e t särskilda k v i n n o f ö r t r y c k e t osv.
T v å typer av konsekvens h a r dragits av detta. D e n e n a består i ett avvisande av d e n marxistiska t e o r i n och kapitalismkritiken så- som a n v ä n d b a r f ö r e n teori och kritik av kvinnoförtrycket. D e n a n d r a h a r bestått i olika försök att utveckla d e n marxistiska teo- rin till att också o m f a t t a k v i n n o f ö r t r y c k e t och familje/privatlivsrelationerna.
Såvitt j a g kan se kan en teoretisk kritik som h a r socialismen som perspektiv, endast följa d e n s i s t n ä m n d a lösningen. Analysen av l ö n e a r b e t a r n a s privata liv och d e relationer som dessa är o r g a n i s e r a d e i, måste k u n n a f ö r e n a s m e d kritiken av kapitalismen som sådan.
Med d e n n a u t g å n g s p u n k t u p p s t å r emel- lertid ett centralt metodiskt p r o b l e m , som gäller det kapitalistiska samhället strukturel- la åtskillnad mellan p r o d u k t i o n e n och indi- vidernas r e p r o d u k t i o n . Även o m m a n na- turligtvis kan identifiera olika relationer av p å v e r k a n mellan dessa två o m r å d e n , så står det å a n d r a sidan också klart att d e ä r olika, inte bara u t i f r å n d e processer som äger r u m i d e m ; u t a n också u t i f r å n d e p r i n c i p e r som o m e d e l b a r t r e g l e r a r dessa processer.
O m kritiken av l ö n e a r b e t a r f a m i l j e n och av r e p r o d u k t i o n e n s f ö r h å l l a n d e n ö v e r h u - vudtaget skall u t g ö r a e n s a m m a n h ä n g a n d e
del av d e n b r e d a r e kapitalismkritiken, så måste d ä r f ö r p r o b l e m e t m e d förhållandet mellan p r o d u k t i o n och r e p r o d u k t i o n klaras ut, dvs h u r f a m i l j e n h ä n g e r ihop m e d kapi- talismen.
För att precisera p r o b l e m e t som det ställs här, kan del vara ändamålsenligt att ge en grov skiss av två a n d r a infallsvinklar till fa- miljeanalysen.
Den e n a f ö r s ö k e r förstå d e n n u v a r a n d e l ö n e a r b e t a r f a m i l j e n i ett historiskt perspek- tiv som g r i p e r tillbaka på d e förkapitalistiska s a m h ä l l s f o r m e r n a s familjetyper f ö r att i dessa f i n n a g r u n d e n f ö r d e n n u v a r a n d e f a- miljen.
Ett sådant betraktelsesätt är inte n ö d v ä n - digtvis felaktigt, m e n det i n n e b ä r lätt att e n rad centrala f r å g o r f ö r s v i n n e r . Själva famil- j e b i l d a n d e t tas f ö r givet; det f r a m t r ä d e r som
något naturligt, dvs som något som inte i sig självt skall förklaras. Kritiken av kapitalis- m e n blir en kritik av d e svårigheter och d e n u p p l ö s n i n g som d e n n a u r s p r u n g l i g a familj utsätts för. Det politiska perspektivet kan till sina k o n s e k v e n s e r k n a p p a s t u n d g å att bli tillbakablickande.
En a n n a n infallsvinkel f ö r s ö k e r b e s t ä m m a l ö n e a r b e t a r f a m i l j e n g e n o m dess f u n k t i o n .
Detta är heller inte nödvändigtvis absolut felaktigt, så tillvida som en analys av famil- j e n s f u n k t i o n måste ingå i b e s t ä m n i n g e n av
d e n .
P r o b l e m e t u p p s t å r n ä r m a n u p p r ä t t a r e n implicit identitet mellan f u n k t i o n s b e s t ä m - ning och en b e s t ä m d social organisation, t ex familjen. H u s h å l l s a r b e t e , sexualitet, u p p f o - stran osv är alla f u n k t i o n e r hos familjen, m e n v a r f ö r är d e det, v a r f ö r o m b e s ö r j s d e i en familjeorganisering?
O m inte sådana f r å g o r dras in i analysen, k o m m e r familjen också h ä r att u p p t r ä d a som något förutsatt, som något givet.
I d e n marxistiskt i n s p i r e r a d e familjeforsk- ningen karakteriseras l ö n e a r b e t a r f a m i l j e n s f u n k t i o n av att d e n t j ä n a r r e p r o d u k t i o n e n av varan a r b e t s k r a f t .
Med detta h a r vi preciserat att lönearbe- t a r f a m i l j e n måste förstås i f ö r h å l l a n d e till att a r b e t s k r a f t e n är en vara u n d e r det kapitalis- tiska p r o d u k t i o n s s ä t t e t och h a r d ä r m e d an- tytt var vi skall f o k u s e r a , n ä r förhållandel
mellan detta p r o d u k t i o n s s ä t t och familjen skall undersökas.
Men om m a n skall u n d v i k a att familjeor- ganiseringen av a r b e t s k r a f t e n s r e p r o d u k - tion också u r d e n n a synvinkel tas som e n given u t g å n g s p u n k t , så måste m a n m e r n o g a u n d e r s ö k a vilken f ö r b i n d e l s e som f i n n s mel- lan detta att a r b e t s k r a f t e n är e n vara och att d e n r e p r o d u c e r a s i familjen. Detta blir syftet i det följande.
E f t e r s o m b e g r e p p e t a r b e t s k r a f t e n s varu- form spelar e n central roll i a r g u m e n t e r i n g - en, skall vi kort a n g e vad som m e n a s m e d det.
Som b e k a n t f ö r u t s ä t t e r d e n kapitalistiska f o r m e n av u t s u g n i n g (dvs m e r v ä r d e s p r o - d u k t i o n e n ) att a r b e t s k r a f t e n är en vara som köps och säljs. En vara vars v ä r d e bestäms av dess ( r e p r o d u k t i o n s k o s t n a d e r .
V ä r d e i d e n s i s t n ä m n d a betydelsen refe- r e r a r till ett kvantitativt f ö r h å l l a n d e . N ä r prisets - alltså lönens - s v ä n g n i n g a r k r i n g värdet d r a s in, p e k a r m a n också på ett kvan- titativt f ö r h å l l a n d e .
Dessa kvantitativa a s p e k t e r och d e r a s s a m b a n d m e d k a p i t a l a c k u m u l a t i o n e n h a r självklart a v g ö r a n d e betydelse f ö r lönearbe- tarnas r e p r o d u k t i o n s v i l l k o r och hela exi- stens. Men det ä r i sig självt k n a p p a s t möjligt att u t i f r å n detta nå f r a m till n å g o n förståelse av det sätt som r e p r o d u k t i o n e n är organise- rad på eller d e m o t s ä t t n i n g a r som p r ä g l a r d e n .
Men a r b e t s k r a f t e n s v a r u b e s t ä m n i n g h a r också en kvalitativ sida som gäller det för- hållandet att a r b e t s k r a f t e n ö v e r h u v u d t a g e t köps och säljs som vara, att d e n ö v e r h u v u d - taget a n t a r v a r u f o r m . Att a r b e t a r e n måste leva av att sälja sin a r b e t s k r a f t , dvs vara v a r u ä g a r e och inrätta sin tillvaro e f t e r det.
Detta är j u i realiteten det mest g r u n d l ä g - g a n d e f ö r h å l l a n d e t som förutsätts, n ä r m a n r e f l e k t e r a r över d e kvantitativa rörelsernas betydelse.
Resten av d e n n a artikel kan d ä r f ö r läsas som en a r g u m e n t a t i o n f ö r att a r b e t s k r a f t e n s v a r u f o r m är e n central metodisk infallsvin- kel till analysen av s a m b a n d e t mellan kapita- lism och familj. Det är då på intet sätt f r å g a o m n å g o n f ä r d i g familjeanalys, s n a r a r e är avsikten att göra sannolikt att v a r u f o r m s b e - g r e p p e t kan a n v ä n d a s i en sådan analys.
Förhållandet mellan den kapitalistiska produktionen och
arbetskraftens reproduktion
F ö r h å l l a n d e t mellan p r o d u k t i o n och r e p r o - d u k t i o n karakteriseras u n d e r kapitalismen både av e n åtskillnad och ett s a m b a n d . Som tidigare n ä m n t s ä r åtskillnaden g r u n d e n f ö r att r e p r o d u k t i o n e n s o r g a n i s e r i n g i en familj skall k u n n a b e t r a k t a s isolerat f r å n kapital- f ö r h å l l a n d e t så som n å g o t förutsatt eller na- turligt.
Åtskillnaden och s a m b a n d e t ä r emellertid två sidor av s a m m a sak. De h ä n f ö r sig b å d a till det g r u n d l ä g g a n d e f ö r h å l l a n d e t att kapi- talistisk p r o d u k t i o n f ö r u t s ä t t e r lönearbete, dvs f ö r u t s ä t t e r att a r b e t s k r a f t e n f i n n s som vara.
I detta f ö r h å l l a n d e ligger att varan arbets- kraft måste p r o d u c e r a s i n n a n d e n t r ä d e r ut på m a r k n a d e n , dvs i n n a n d e n kan köpas av kapitalet.
Köp och f ö r s ä l j n i n g av varan a r b e t s k r a f t är pn b e s t ä m d f o r m av social relation, ett bestämt sätt att sätta p r o d u k t i o n s m e d e l och a r b e t s k r a f t i f ö r b i n d e l s e m e d v a r a n d r a på.
D e n n a sociala relation f ö r u t s ä t t e r som sagt en åtskillnad: v a r a n måste vara framställd i n n a n d e n kan säljas/köpas. För att förbin- delsen mellan p r o d u k t i o n och r e p r o d u k t i o n skall k u n n a ha f o r m e n av ett v a r u u t b y t e måste p r o d u k t i o n och r e p r o d u k t i o n själva vara åtskilda.
D e n n a g r u n d s t r u k t u r g ö r sig gällande som en s t r u k t u r e r i n g av l ö n e a r b e t a r e n s till- varo och f å r en särskild k a r a k t ä r g e n o m det f ö r h å l l a n d e t att l ö n e a r b e t a r e n s a r b e t s k r a f t är b u n d e n till l ö n e a r b e t a r e n som person. I och m e d f ö r s ä l j n i n g e n av a r b e t s k r a f t e n måste p e r s o n e n följa d e n n a och ingå i pro- d u k t i o n s p r o c e s s e n som b i h a n g till sin ar- betskraft, f ö r att h ä r i g e n o m u n d e r k a s t a och inrätta sig e f t e r k ö p a r e n s a n v ä n d n i n g av d e n .
I jämförelse m e d detta f r a m t r ä d e r d e n r e p r o d u k t i v a existensen såsom frihet, m e n också endast j ä m f ö r t m e d detta.
Den r e p r o d u k t i v a existensen präglas i realiteten av ett d u b b e l b o t t n a t f ö r h å l l a n d e . Å ena sidan platsen för l ö n e a r b e t a r e n s h a n d l i n g s f r i h e t , platsen d ä r p e r s o n e n och
p e r s o n e n s vilja kan utvecklas. Å a n d r a sidan f r i h e t på b e s t ä m d a villkor: a r b e t s k r a f t e n måste r e p r o d u c e r a s .
D e n n a d u b b e l h e t h a r konsekvenser för r e p r o d u k t i o n e n s u t f o r m n i n g .
Reproduktionens samhälleliga struktur
Detta något oprecisa b e g r e p p - samhällelig s t r u k t u r - a n v ä n d s h ä r f ö r att beteckna re- p r o d u k t i o n s s f ä r e n s u p p d e l n i n g i ömsesidigt a v g r ä n s a d e e n h e t e r . D e n n a a v g r ä n s n i n g å t e r f i n n s b å d e i d e n tingliga och d e n sociala s t r u k t u r e n . V a r j e iakttagelse av l ö n e a r b e t a r - nas b o s t a d s o m r å d e n och d e sociala relatio- n e r som k a r a k t e r i s e r a r d e m , b e k r ä f t a r det- ta. Betingelserna f ö r o m e d e l b a r materiell och social solidaritet förefaller starkt be- g r ä n s a d e . D e n r e p r o d u k t i v a existensen är b u n d e n till mycket snävare s a m m a n h a n g . På m o t s v a r a n d e sätt är individens p r o b l e m b u n d n a till att f i n n a en lösning inom dessa a v g r ä n s a d e s a m m a n h a n g eller h ä n v i s a d e till en statligt f ö r m e d l a d 'solidaritet', som i hu- vudsak l ä m n a r g r u n d s t r u k t u r e n intakt.
O m vi håller fast vid att r e p r o d u k t i o n e n s o r g a n i s e r i n g och u t f o r m n i n g tillfaller löne- a r b e t a r n a själva, så vore det felaktigt att söka o r s a k e r n a till d e n ovan beskrivna parcelle- ringen och ömsesidiga a v g r ä n s n i n g e n i re- p r o d u k t i o n s s f ä r e n i ett u t i f r å n (i o r d e t s enk- la m e n i n g ) p å f ö r t t v å n g s f ö r h å l l a n d e t ex i kapitalets intresse, i en påtvingad b o e n d e - s t r u k t u r o d.
T v ä r t o m måste dessa orsaker sökas i lö- n e a r b e t a r n a s assimilering av givna levnads- villkor. Vi måste f r å g a vad som g ö r att löne- a r b e t a r n a själva håller fast vid avgränsning- en i sin r e p r o d u k t i v a existens.
A r b e t s k r a f t e n är b u n d e n till p e r s o n e n . Det är g r u n d e n f ö r att d e n n a p e r s o n f å r sin tillvaro s t r u k t u r e r a d i en p r o d u k t i v och en r e p r o d u k t i v existens. M e n härtill k o m m e r att a r b e t s k r a f t e n är b u n d e n till p e r s o n e n i betydelsen en enskild person. För lönearbe- t a r n a betyder detta att just f ö r s ä l j n i n g e n av h e n n e s / h a n s a r b e t s k r a f t blir a v g ö r a n d e f ö r h a n s / h e n n e s individuella existens.
A r b e t s k r a f t e n s v a r u f o r m betyder att d e n
g r u n d l ä g g a n d e r e l a t i o n e n f ö r u p p r ä t t h å l - landet av tillvaron är ett individuellt kon- trakt mellan kapital och lönearbetare. Bara undantagsvis och u t a n n å g o n garanti f ö r att det kan u t g ö r a ett p e r m a n e n t f ö r h å l l a n d e , köps a r b e t s k r a f t e n u t i f r å n ett på f ö r h a n d avgränsat kollektiv av l ö n e a r b e t a r e och d å aldrig u t i f r å n ett s a m m a n h a n g som h a r sin u t g å n g s p u n k t i r e p r o d u k t i o n e n s organise- ring, utan u t i f r å n produktionsprocessrele- vanta motiv såsom d e n särskilda kvalifika- tion som ett sådant kollektiv kan ha.
I n t e heller l ö n e a r b e t a r n a s fackliga orga- nisering och kollektivavtal ä n d r a r på något a v g ö r a n d e sätt d e t individuella f ö r h å l l a n d e t mellan l ö n e a r b e t e och kapital. Detta sätter b a r a r a m a r f ö r d e n n a individualitet.
D e n n a g r u n d l ä g g a n d e relation i försälj- ningen av a r b e t s k r a f t e n betyder i cirkula- tionssfären (dvs på a r b e t s m a r k n a d e n ) att lö- n e a r b e t a r n a s i n b ö r d e s f ö r h å l l a n d e ä r kon- k u r r e n s e n , som - återigen på g r u n d av sam- m a n b i n d n i n g e n mellan a r b e t s k r a f t och per- son - sträcker sig in i p r o d u k t i o n e n .
N ä r det gäller r e p r o d u k t i o n e n i n n e b ä r d e n n a aspekt av a r b e t s k r a f t e n s v a r u f o r m att r e p r o d u k t i o n e n s betingelser, dvs lönen och det sätt och d e n o m f a t t n i n g i vilken arbets- k r a f t e n h a r f ö r b r u k a t s , likaså f ö r m e d l a s ge- n o m d e n n a individuella relation.
L ö n e a r b e t a r n a s f r a m g å n g eller fiasko som försäljare av a r b e t s k r a f t k o m m e r ulti- mativt till uttryck på a r b e t s m a r k n a d e n och gör det i en individualiserad f o r m .
Även om det vidare är på så sätt f ö r löne- a r b e t a r n a att d e i p r o d u k t i o n e n ingår i ett kollektivt s a m m a n h a n g , i ett kooperativt f ö r h å l l a n d e , så ä r det ett s a m m a n h a n g som fastställs av kapitalet. På m o t s v a r a n d e sätt avgör kapitalet om d e n e n e eller a n d r e arbe- taren h a r d e n ö d v ä n d i g a kvalifikationerna till d e t ena eller a n d r a arbetet, om d e n e n e eller a n d r e a r b e t a r e n ö v e r h u v u d t a g e t är an- v ä n d b a r .
N ä r det gäller e n given p r o d u k t i o n s p r o - cess u p p t r ä d e r d e n enskilde a r b e t a r e n d ä r - för alltid såsom principiellt utbytbar; hans/
h e n n e s relation till d e n n a är tillfällig.
Även o m p r o d u k t i o n s p r o c e s s e n u t g ö r ett kollektivt s a m m a n h a n g , så ä r detta s a m m a n - h a n g alltså etablerat på en individuellt för-
3 - Kvinnovetenskaplig Tidskrift 3/80
m e d l a d i n o r d n i n g och d e n upplöses på mot- s v a r a n d e sätt.
I k a p i t a l a c k u m u l a t i o n e n s k o n j u n k t u r e l l a rörelser och d ä r m e d s a m m a n h ä n g a n d e pro- d u k t i v k r a f t f ö r ä n d r i n g a r visar sig på ett samhälleligt plan b e s t ä m d a m ö n s t e r i det ab- soluta a r b e t s k r a f t s b e h o v e t och i behovet av b e s t ä m d a kvalifikationer. Ett behov som av- speglar sig i b ä t t r e eller s ä m r e marknadsvill- kor f ö r b e s t ä m d a g r u p p e r av l ö n e a r b e t a r e . För d e n enskilde l ö n e a r b e t a r e n u p p t r ä - d e r dessa rörelser på ett g r u n d l ä g g a n d e sätt f ö r m e d l a d e i en individuell f o r m , och d ä r - för som n å g o t h o n / h a n måste förhålla sig individuellt till.
Själva f o r m e n i f ö r h å l l a n d e t mellan löne- a r b e t a r e och kapital f r a m t v i n g a r ett indivi- duellt perspektiv i tillvaron som det avgö- r a n d e . I n g e n l ö n e a r b e t a r e kan f r i g ö r a sig f r å n s a m b a n d e t mellan d e n individuella f r a m g å n g e n på a r b e t s m a r k n a d e n , arbetsin- satsen, arbetsvillkoren och d e n f ö r v ä r v a d e lönen å e n a sidan och r e p r o d u k t i o n e n s möj- ligheter (utifrån lönenivån) och d e specifika r e p r o d u k t i o n s b e h o v som följer av en be- stämd f ö r b r u k n i n g av a r b e t s k r a f t e n å d e n a n d r a .
Detta b e t y d e r f ö r o r g a n i s e r i n g e n av re- p r o d u k t i o n e n att varje m e r d j u p g å e n d e ma- teriellt eller socialt e n g a g e m a n g i a n d r a lö- n e a r b e t a r e s r e p r o d u k t i o n bryter m e d detta individuella s a m m a n h a n g och kan d ä r m e d bli ett hot m o t d e n enskildes existens eller en b e g r ä n s n i n g av d e n enskildes möjligheter.
Även om l ö n e a r b e t a r n a lyckas att i viss o m f a t t n i n g sätta sig över detta f ö r h å l l a n d e g e n o m en eller a n n a n b r e d a r e o r g a n i s e r i n g av r e p r o d u k t i o n e n , k o m m e r u p p l ö s n i n g e n alltid att finnas d ä r som e n latent möjlighet så länge a r b e t s k r a f t e n s v a r u f o m är oanta- stad, alltså så länge lönearbetet är existens- villkoret.
En o m e d e l b a r ömsesidighet och solidari- tet i r e p r o d u k t i o n e n k o m m e r således att ho- tas av arbetslöshet, d ä r r e p r o d u k t i o n s e n h e - ten skall u p p r ä t t h å l l a s m e d ett b e g r ä n s a t an- tal löneinkomster, och d ä r d e som faktiskt f ö r v ä r v a r dessa i n k o m s t e r måste se sin re- p r o d u k t i o n s n i v å r e d u c e r a d av s a m m a skäl.
Olika arbetsvillkor eller u p p d e l n i n g e n i ar- b e t a n d e och icke-arbetande k o m m e r att ska-
pa olika b e h o v n ä r det gäller r e p r o d u k t i o - n e n s innehåll. D e n geografiska rörlighet som kan vara n ö d v ä n d i g för att bibehålla lönearbetet, k o m m e r i m o t s ä t t n i n g till beva- r a n d e t av r e p r o d u k t i o n s e n h e t e n . Osv.
Dessa t v å n g s f ö r h å l l a n d e n som gäller h u r l ö n e a r b e t a r n a d i s p o n e r a r b å d e inkomst och r e p r o d u k t i o n s t i d , internaliseras säkert också m e d v e t a n d e m ä s s i g t , dvs blir e n del av l ö n e a r b e t a r e n s själv- och s a m h ä l l s u p p f a t t - ning.
Även om d e n enskildes möjlighet att sälja sin a r b e t s k r a f t och d e villkor som detta sker u n d e r bestäms av kapitalets samhälleliga rö- relse, så krävs d e t ä n d å samtidigt att veder- b ö r a n d e f ö r h å l l e r sig aktivt till sin arbets- kraft, dvs f ö r s ö k e r d i s p o n e r a d e n m å l m e d - vetet, t ex g e n o m att tillföra d e n ä n d r a d e kvalifikationer, g e n o m reglering av arbets- insatsen och g e n o m d i s p o n e r i n g av dess re- p r o d u k t i o n .
För d e n enskilde l ö n e a r b e t a r e n måste exi- stensvillkoren d ä r f ö r också i viss o m f a t t n i n g
f r a m s t å som resultatet av e g n a dispositioner och på m o t s v a r a n d e sätt a n d r a s existensvill- kor såsom resultatet av d e r a s dispositioner.
En internalisering av dessa f ö r h å l l a n d e n måste naturligtvis stärka och f ö r d j u p a d e n materiellt g r u n d a d e tvångsmässiga avgräns- n i n g e n av r e p r o d u k t i o n e n .
Med detta h a r jag inte sagt att lönearbe- t a r n a är hänvisade till total isolering i r e p r o - d u k t i o n s s f ä r e n eller till k ä r n f a m i l j e n s snä- vare s a m m a n h a n g . Det finns i större eller m i n d r e o m f a t t n i n g ett socialt u m g ä n g e s - m ö n s t e r med u t g å n g s p u n k t i släktskap, ar- betsplatsen eller g r a n n s k a p e t . Men i dessa m ö n s t e r finns d o l d a g r ä n s e r , som bestäm- m e r u m g ä n g e t s o m f a t t n i n g och karaktär.
Detta utvecklas e n d a s t ytterst sällan så långt att d e t a n g r i p e r d e n snäva r e p r o d u k t i o n s o r - ganiseringen. O m v ä n t bevarar u m g ä n g e t o f t a ett e l e m e n t av tillfällighet, som visar sig såsom u p p l ö s n i n g n ä r d e n enskilde lönear- b e t a r e n flyttar, byter arbete, blir arbetslös etc.
Gunvor Nordström: Skiss till gobeläng, "Morron", 1973. Foto Anna Lena Lindberg.
Den h ä r o m t a l a d e avgränsnings- indivi- dualiserings- eller p a r t i k u l e r i n g s t e n d e n s e n som u n d e r det kapitalistiska produktionssät- tet p r ä g l a r l ö n e a r b e t a r n a s r e p r o d u k t i v a exi- stens, måste ses som ett e l e m e n t i p r o d u k - tionssättets s a m l a d e blockering av utveck- lingen av o m e d e l b a r a mellanmänskliga rela- tioner och av ett kollektivt b e a r b e t a n d e av samhällsbestämda f ö r h å l l a n d e n m e d ut- g å n g s p u n k t i individernas behov.
Som sådan står r e p r o d u k t i o n e n i linje m e d p r o d u k t i o n s p r o c e s s e n d ä r individerna som b i h a n g till d e n a r b e t s k r a f t d e h a r sålt, ingår i ett s a m m a n h a n g som förvisso ä r kooperativt, m e n kooperativt u t i f r å n kapita- lets värdeökningslogik.
V i d a r e i linje m e d cirkulationsprocessen d ä r k o n k u r r e n s f ö r h å l l a n d e t m o t s ä g e r varje o m e d e l b a r mänsklig relation.
1 var och en av dessa tre sfärer, som är ett led i det kapitalistiska produktionssättets s t r u k t u r och som u p p d e l a r l ö n e a r b e t a r e n s existens, präglas och styrs d e n n a existens av värde- och m e r v ä r d e p r o d u k t i o n e n s logik g e n o m d e sociala f o r m e r d e n n a f ö r u t s ä t t e r .
Den reformistiska a r b e t a r r ö r e l s e n h a r hit- tills i kapitalismens historia inte f ö r m å t t att på ett a v g ö r a n d e sätt ä n d r a på detta förhål- lande, vilket bl a k o m m e r till uttryck i bety- delseinnehållet i dess a n v ä n d n i n g av be- g r e p p e t solidaritet', som i realiteten aldrig gäller o m e d e l b a r a mellanmänskliga relatio- n e r u t a n d ä r e m o t statliga eller fackföre- ningsmässigt o r g a n i s e r a d e i n g r e p p och för- d e l n i n g s å t g ä r d e r , som inte a n g r i p e r d e n en- skilde l ö n e a r b e t a r e n s tvångsmässiga häv- d a n d e av sin individualitet som arbetskrafts- varuleverantör.
Hittills i detta avsnitt om r e p r o d u k t i o n e n s samhälleliga s t r u k t u r h a r vi i stort sett u n d - vikit t e r m e n familj.
Det b e r o r på att d e r e s o n e m a n g och a r g u - m e n t som lagts f r a m , inte bara gäller om r e p r o d u k t i o n s e n h e t e n är k ä r n f a m i l j e n u t a n också o m d e n n a e n h e t ä r r e d u c e r a d till en enskild v u x e n p e r s o n m e d eller u t a n b a r n .
Faktiskt ä r det så att ett konsekvent full- f ö l j a n d e av t a n k e g å n g e n o m a r b e t s k r a f t e n s v a r u f o r m måste leda till f r å g a n : v a r f ö r bil- d a r l ö n e a r b e t a r e n ö v e r h u v u d t a g e t familj?
Familjebildningen b e t y d e r j u e n modi-
fiering av d e n individualitet i r e p r o d u k t i o - nen som v a r u f o r m e n v e r k a r peka på.
Enligt min u p p f a t t n i n g är det just e n av- g ö r a n d e f ö r d e l m e d d e n h ä r t a n k e g å n g e n att d e n n a f r å g a f r a m t v i n g a s så tydligt. Det h i n d r a r att familjen k o m m e r att u p p t r ä d a som en given f ö r u t s ä t t n i n g i d e teoretiska r e s o n e m a n g e n . V i d a r e h a r f r å g a n inte framtvingats på e n f o r m e l l eller abstrakt g r u n d v a l ; d e n ställs t v ä r t o m specifikt som f r å g a n o m v a r f ö r lönearbetare bildar familj, och d e n ställs mot b a k g r u n d av d e r a s g r u n d l ä g g a n d e existensvillkor som löne- arbetare.
Familjen
Alla l ö n e a r b e t a r e lever inte i familj. Famil- j e n h a r f r a m g e n o m kapitalismens historia
varit d e n typiska eller e f t e r s t r ä v a d e sättet f ö r l ö n e a r b e t a r e att organisera r e p r o d u k t i o - n e n på, m e n dess f ö r e k o m s t h a r växlat i o m f a t t n i n g . D e t s a m m a gäller dess stabilitet.
En n o g g r a n n a r e u n d e r s ö k n i n g av dessa variationer skulle säkert k u n n a b i d r a till att avslöja vad som u n d e r v ä x l a n d e historiska betingelser h a r varit b e s t ä m m a n d e f ö r fa- miljebildningen b l a n d lönearbetare. Arbets- löshet, bostadsbrist, o m f a t t n i n g och typ av statliga insatser osv h a r och h a r h a f t betydel- se f ö r dessa variationer.
Det är inte min avsikt att h ä r gå in i detalj på dessa f ö r h å l l a n d e n . J a g skall i n s k r ä n k a mig till att skissera h u r ö v e r v ä g a n d e n ut- ifrån a r b e t s k r a f t e n s v a r u f o r m kan bidra till en förståelse av väsentliga d r a g hos lönear- betarfamiljens 'inre liv' i ett samhälleligt s a m m a n h a n g . H ä r i g e n o m håller vi samti- digt kvar f r å g a n o m vad som egentligen konstituerar eller motiverar d e n n a organi- sering av r e p r o d u k t i o n e n .
E n diskussion av f a m i l j e o r g a n i s e r i n g e n i n n e b ä r en diskussion av d e n k ö n s b e s t ä m d a arbetsdelningen, vilken återigen gäller hus- hållets skötsel och f o r t p l a n t n i n g e n (inkl passning och u p p f o s t r a n av barn).
Dessa två e l e m e n t i familjens ' f u n k t i o n e r ' är inte nödvändigtvis d e e n d a . M e n e f t e r - som d e är d e mest centrala f ö r familjen och dess arbetsdelning, skall diskussionen be- gränsas till d e m .
I d e n l ö p a n d e d e b a t t e n b e h a n d l a s och omtalas dessa två element o f t a som ett e n d a , vilket m o t s v a r a r d e n realiteten att d e i allt väsentligt b å d a sköts av kvinnor. H ä r skall d e emellertid b e h a n d l a s var för sig u t i f r å n d e n tesen att d e inte h a r s a m m a ställning n ä r d e t gäller att förklara familjebildningen och a r b e t s d e l n i n g e n .
Hushållsarbetet
A r b e t s k r a f t e n s r e p r o d u k t i o n i n n e b ä r en viss m ä n g d h e m a r b e t e sammansatt av olika ar- betsprocesser.
1 d e n n y a r e familjediskussionen h a r m a n gett olika f ö r k l a r i n g a r till h e m a r b e t e t s exi- stens. E f t e r s o m h e m a r b e t e t ingår i d e n könsliga a r b e t s d e l n i n g e n blir dessa förkla- ringar samtidigt r a m a r f ö r att förstå d e n n a arbetsdelning.
N å g r a av dessa s t å n d p u n k t e r skall h ä r grovt skisseras.
Ett sätt att förstå h e m a r b e t e t på är att se det som en feodal kvarleva och d ä r m e d som ett f ö r h å l l a n d e som inte ä r i n n e b o e n d e i det kapitalistiska produktionssättet. U t i f r å n det- ta måste d e n könsliga a r b e t s d e l n i n g e n på m o t s v a r a n d e sätt förstås som motiverad ut- ifrån a r b e t s d e l n i n g e n i d e förkapitalistiska f a m i l j e f o r m e r n a .
En sådan u p p f a t t n i n g b i d r a r till hela bil- d e n av l ö n e a r b e t a r f a m i l j e n som d e n konti- nuerliga v i d a r e f ö r a n d e t av en överhistorisk eller n a t u r g i v e n familjeinstitution.
Ett konsekvent g e n o m f ö r a n d e av d e n n a t a n k e g å n g måste k o m m a till det resultatet att familjeinstitutionen och dess m a k t / f ö r - trycksmekanismer i sig själva är d e n centrala nyckeln till att förstå kvinnoförtrycket.
Familje- och kapitalismkritiken blir h ä r i g e n o m delvis o m än inte helt åtskilda.
Till d e n a n d r a ytterligheten går s å d a n a u p p f a t t n i n g a r som ser h e m a r b e t e t som vär- de- och t o m m e r v ä r d e s k a p a n d e , alltså som det mest kapitalistiska m a n kan tänka sig.
I a n k n y t n i n g till detta kan också n ä m n a s d e n kritik som ibland f r a m f ö r s mot det för- hållandet att h e m a r b e t e t inte tillmäts något värde, att det ä r ett gratisarbete.
Dessa u p p f a t t n i n g a r p e k a r f r a m m o t det
politiska kravet på avlöning av h e m a r b e t e t som ett led i en strategi f ö r k v i n n o r n a s j ä m - ställdhet/frigörelse.
Kan h e m a r b e t e t förstås som e n feodal kvarleva, som v ä r d e s k a p a n d e eller som nå- got som u t a n vidare kan åsättas ett värde?
H ä r tycks d e n första s t å n d p u n k t e n ome- delbart vara riktigare ä n d e n a n d r a . Pro- d u k t e n av a r b e t s p r o c e s s e r n a a n t o g u n d e r feodalismen inte n å g o n v ä r d e f o r m , var inte varor; u t a n endast b r u k s v ä r d e n . D e t s a m m a måste m a n säga o m h e m a r b e t e t s p r o d u k t . Den städning, d e n m a t osv som p r o d u c e r a s i hushållet f ö r m e d l a s inte över en v a r u m a r k - n a d utan k o n s u m e r a s o m e d e l b a r t . Inte hel- ler d e n arbetskraft som f ö r b r u k a s i h e m a r - betet f ö r m e d l a s över e n m a r k n a d . Då var- ken p r o d u k t eller a r b e t s k r a f t a n t a r varu- f o r m , knyts heller inte n å g o n v ä r d e s ä t t n i n g ( i f o r m av ett pris r e s p e n lön) till d e m .
I kapitalismens utveckling kan dock spå- ras en t e n d e n s till att f r a m s t ä l l n i n g e n av p r o d u k t e r som tidigare låg hos hushållet vid en s e n a r e t i d p u n k t u n d e r l ä g g s en kapitalis- tisk p r o d u k t i o n . Detta k a n ske a n t i n g e n ge- n o m att k o n s u m t i o n s v a r o r n a s färdighets- grad blir större eller g e n o m att d e r a s kvali- teter ä n d r a s , så att m a n s p a r a r a r b e t s k r a f t i hushållet.
Med ö v e r g å n g e n till kapitalistisk p r o d u k - tion f ö r m e d l a s dessa tidigare hushållspro- d u k t e r som v a r o r och d e framställs g e n o m vanligt lönearbete. Detta ä r ö v e r h u v u d t a g e t det sätt v a r p å dessa p r o d u k t e r och d e n n a a r b e t s k r a f t k a n åsättas ett värde; m e n det ä n d r a r i n g e n t i n g hos det k v a r v a r a n d e h e m - arbetet.
O m d e n a r b e t s k r a f t som a n v ä n d s i hus- hållsarbetet, skall betalas särskilt, måste d e t ske g e n o m e n instans som inte ä r u n d e r - ställd d e n kapitalistiska m a r k n a d s r e g l e r i n g - en, typiskt alltså staten. Lön f ö r h e m a r b e t e blir d ä r f ö r i realiteten e n social- eller famil- jepolitisk å t g ä r d i linje m e d d e å t g ä r d e r som
i D a n m a r k och säkert också i a n d r a l ä n d e r är k ä n d a såsom en o m f ö r d e l n i n g mellan f ö r s ö r j a r e och icke-försörjare. Där finns dock d e n viktiga skillnaden att en sådan å t g ä r d knyts till d e n p e r s o n som faktiskt sköter h e m a r b e t e t , alltså i ö v e r v ä l d i g a n d e g r a d kvinnor. F r å g a n är o m inte e n s å d a n
åtgärd, ifall d e n ö v e r h u v u d t a g e t gick att ge- n o m f ö r a , skulle b i n d a k v i n n o r n a till h e m a r - betet och låsa fast d e n könsliga arbetsdel- n i n g e n och b e r o e n d e t .
Vi n ä m n d e ovan att förståelsen av hus- hållsarbetet som e n f e o d a l kvarleva var rik- tig så tillvida att d e n p e k a d e på att det är f r å g a n o m en b r u k s v ä r d e p r o d u k t i o n .
D ä r u t ö v e r ä r d e t dock svårt att få n å g o n m e n i n g i ett sådant kvarlevebegrepp. Det kan i alla fall inte vara f r å g a n o m en isolerad ö av feodala a r b e t p r o c e s s e r . T v ä r t o m ä r hushållsarbetet ett led i d e n totalkapitalistis- ka r e p r o d u k t i o n s p r o c e s s e n . Det h a r försälj- n i n g e n av a r b e t s k r a f t e n som sin förutsätt- n i n g och dess m e d e l förvärvas som kapitalis- tiskt p r o d u c e r a d e k o n s u m t i o n s m e d e l .
Detta f ö r k l a r a r dock inte v a r f ö r hushålls- arbetet ö v e r h u v u d t a g e t f i n n s och u t g ö r ett n ö d v ä n d i g t element i a r b e t k r a f t e n s r e p r o - d u k t i o n . M e n det kan verka konstigt att d e n kapitalistiska utvecklingen av konsumtions- m e d e l s p r o d u k t i o n e n inte f ö r l ä n g e s e d a n h a r lett till att dessa arbetsprocesser h a r för- svunnit, om d e e n d a s t skall förstås som feo- dala kvarlevor.
I stället f ö r att söka f ö r k l a r i n g e n till h e m - arbetet u n d e r kapitalismen i kapitalismens förhistoria, skulle m a n k u n n a försöka att f ö r k l a r a det u t i f r å n kapitalismen själv.
H e m a r b e t e t o m b e s ö r j e r som sagt arbets- k r a f t e n s r e p r o d u k t i o n och dess förutsätt- ning ä r a r b e t s k r a f t e n s försäljning, n ä r m a n bortser f r å n d e k o m p l e t t e r a n d e och kom- p e n s e r a n d e å t g ä r d e r , som via d e n statliga o m f ö r d e l n i n g e n h a r byggts u p p o m k r i n g detta g r u n d f ö r h å l l a n d e .
I diskussionen o m r e p r o d u k t i o n e n s sam- hälleliga s t r u k t u r a r g u m e n t e r a d e s f ö r att ar- b e t s k r a f t e n s v a r u f o r m f r a m t v i n g a d e e n be- stämd a v g r ä n s n i n g av r e p r o d u k t i o n e n . H ä r - till k o m m e r d e n åtskillnad mellan p r o d u k - tion och r e p r o d u k t i o n som följer av s a m m a v a r u f o r m .
Hushållsarbetet kan n u förstås som utfyll- n a d e n av det på så sätt b e s t ä m d a privata existensfältet. Det o m f a t t a r d e n ö d v ä n d i g a arbetsprocesser, som vid en given historisk t i d p u n k t inte k a n isoleras f r å n detta fält ut- an att det b e t y d e r ett u p p h ä v a n d e av d e t privata ö v e r h u v u d t a g e t , av d e n handlings-
och dispositionsfrihet som bara h ö r r e p r o - d u k t i o n e n till.
T a n k e g å n g e n k a n belysas m e d städarbe- tet i bostaden. En kapitalistisk o r g a n i s e r i n g av detta arbete skulle betyda ett i n g r e p p i privatlivet. T i d p u n k t , o m f a t t n i n g och kvali- tet hos d e n u t f ö r d a s t ä d n i n g e n måste då m e d n ö d v ä n d i g h e t standardiseras. Detsam- m a måste b o s t a d e n s inrättning. Motsvaran- d e gäller m a t l a g n i n g e n . Kort sagt, e n ome- delbar kapitalisering av dessa o m r å d e n skul- le i n n e b ä r a e n g r u n d l ä g g a n d e m o t s ä t t n i n g till r e p r o d u k t i o n e n som platsen f ö r lönear- betarens fria dispositionsrätt, en motsätt- n i n g till l ö n e a r b e t a r e n som ' v a r u p r o d u c e n t ' .
Kapitaliseringen måste d ä r f ö r ske indi- rekt på det tidigare n ä m n d a sättet.
O m dessa r e s o n e m a n g ä r riktiga, betyder d e att h e m a r b e t e t s existens, dess organise- ring och o m f a t t n i n g är k n u t n a till lönearbe- tet, dvs h a r sin g r u n d i l ö n e a r b e t a r e n s sär- skilda existensvillkor.
Som sådant u t g ö r h e m a r b e t e t ett n ö d v ä n - digt m o m e n t i a r b e t s k r a f t e n s r e p r o d u k t i o n och ingår d ä r f ö r i b e s t ä m n i n g e n av arbets- k r a f t e n s värde.
Det kan d ä r f ö r vara tvivelaktigt eller i alla fall oprecist att h ä v d a att h e m a r b e t e t inte betalas.
För en n o g g r a n n a r e u n d e r s ö k n i n g ingår i hushållsarbetet en viss m ä n g d a r b e t s r e d s k a p och arbetsobjekt, som f i n n s på m a r k n a d e n som k o n s u m t i o n s v a r o r . V i d a r e ingår e n viss f ö r b r u k n i n g av a r b e t s k r a f t som r e p r o d u c e - ras g e n o m k o n s u m t i o n av e n del av h e m a r - betets p r o d u k t e r .
F ö r b r u k n i n g e n och r e p r o d u k t i o n e n av d e n n a a r b e t s k r a f t f ö r s i g g å r alltså helt i n o m d e n privata r e p r o d u k t i o n s e n h e t e n s r a m a r . K o s t n a d e r n a f ö r att r e p r o d u c e r a d e n n a ar- betskraft är en del av d e samlade r e p r o d u k - t i o n s k o s t n a d e r n a f ö r d e n a r b e t s k r a f t , som u p p t r ä d e r på a r b e t s m a r k n a d e n och köps av kapitalet. M a n måste d ä r f ö r säga alt i det pris som kapitalet betalar f ö r arbetskraf ten, i d e n lön som a r b e t a r e n förvärvar, är u p p - rätthållandet av d e n a r b e t s k r a f t som f ö r b r u - kas i r e p r o d u k t i o n e n i n k l u d e r a d . Detta gäl- ler a n t i n g e n d e n typiska r e p r o d u k t i o n s o r - ganiseringen är familjen eller d e n e n s a m m e l ö n e a r b e t a r e n .
U p p r ä t t h å l l a n d e t av d e n n a a r b e t s k r a f t som ä r k n u t e n till r e p r o d u k t i o n e n , ä r e n kostnad för kapitalet i d u b b e l m e n i n g . För det första d ä r i g e n o m att d e n ingår i arbets- k r a f t e n s (den som kapitalet köper) värde;
m e n f ö r det a n d r a d ä r i g e n o m att d e n n a ar- betskraft inte ä r tillgänglig f ö r d e n kapitalis- tiska p r o d u k t i o n s p r o c e s s e n och d ä r m e d f ö r m e r v ä r d e p r o d u k t i o n e n .
F r å g a n är d å i vilket perspektiv en kritik av hushållsarbetet skall f o r m u l e r a s .
Det kan k a n p p a s t i sig självt vara d e n bris- t a n d e v ä r d e r i n g e n och 'värdesättningen' av det, f ö r detta p e k a r bara i riktning m o t dess i n d r a g a n d e u n d e r kapitalistisk p r o d u k t i o n (eller statlig subvention). T v ä r t o m måste kritiken rikta sig j u s t mot d e n v ä r d e s ä t t a n d e kapitalistiska p r o d u k t i o n e n och d e n bestäm- da s t r u k t u r e r i n g av r e p r o d u k t i o n e n som följer m e d d e n . Dvs r e p r o d u k t i o n e n s isole- ring som också ä r materiellt uttryckt i hus- hållets och h e m a r b e t e t s organisering.
En a n t y d a n till sådan kritik h a r f o r m u l e - rats på olika sätt m e d u t g å n g s p u n k t i d e n 'onödiga' k o n s u m t i o n som följer av hushål- lets och ö v e r h u v u d t a g e t r e p r o d u k t i o n e n s samhälleliga s t r u k t u r : dess o r g a n i s e r i n g i parallella och a v g r ä n s a n d e e n e h e t e r (där var och e n h a r kylskåp, d a m m s u g a r e , bil osv).
Typiskt ser d e n n a kritik emellertid g r u n d e n till d e n n a s t r u k t u r i kapitalets be- hov av en m a r k n a d och d ä r m e d av en orga- nisering av r e p r o d u k t i o n e n som f r ä m j a r av- sättningen så mycket som möjligt.
M a n bortser emellertid h ä r ifrån att lö- n e a r b e t a r n a s a n d e l i m a r k n a d e n inte ä r större än d e n lön som d e (genom ständig k a m p ) avtvingar kapitalet. Den kapitalistiska a c k u m u l a t i o n e n går faktiskt bäst om lönear- b e t a r n a b e g r ä n s a r sin k o n s u m t i o n och däri- g e n o m m o t i v e r a r en b e g r ä n s n i n g av sin lön.
Det är g e n o m sin ställning som ' p r o d u - center' av varan a r b e t s k r a f t som lönearbe- tarna tvingas till e n b e s t ä m d o r g a n i s e r i n g av r e p r o d u k t i o n e n . S e d d u r e n l ö n e a r b e t a r - synvinkel är k o n s u m t i o n e n alltså inte onyt- tig, även om d e n tar f o r m e n av att 'alla har s a m m a saker'. Onyttig kan d e n bli först m e d ett u p p h ä v a n d e av lönearbetet och en an- n o r l u n d a o r g a n i s e r i n g av individernas sam-
lade tillvaro.
Den a n d r a centrala k r i t i k p u n k t e n som h a r rests mot h e m a r b e t e t är u t f o r m a d som en kritik av d e n könsliga a r b e t s d e l n i n g e n i familjen.
Det är i ljuset av d e n n a a r b e t s d e l n i n g som lönearbetets och r e p r o d u k t i o n s / h e m a r b e - tets olika samhälleliga ställning h a r betydel- se. Kritiken av d e n b r i s t a n d e samhälleliga ' v ä r d e r i n g e n ' är naturligtvis också riktad m o t d e n n a a r b e t s d e l n i n g , m e n det är viktigt att göra klart f ö r sig o m det är h e m a r b e t e t s ställning som sådan eller d e n könsliga ar- betsdelningen som är kritikens måltavla.
Den könsliga a r b e t s d e l n i n g som i n n e b ä r att h e m a r b e t e t i allt väsentligt o m b e s ö r j s av kvinnor, f r a m t r ä d e r som ett p r o b l e m först och f r ä m s t d ä r f ö r att d e t ä r f ö r b u n d e t m e d ett b e r o e n d e och förtryck, även d ä r i g e n o m att a r b e t s d e l n i n g e n u p p r ä t t h å l l s trots kvin- n a n s lönearbete.
H e m a r b e t e och könslig a r b e t s d e l n i n g h a r hittills u n d e r kapitalismens historia varit s a m m a n k o p p l a d e . O m det är riktigt som vi tidigare a r g u m e n t e r a t att h e m a r b e t e t alltid k o m m e r att vara en (större eller m i n d r e ) del av lönearbetartillvaron, skulle det k u n n a pe- ka mot d e n slutsatsen att även d e n könsliga a r b e t s d e l n i n g e n h ö r i h o p m e d lönearbetet.
Men o m vi v ä n d e r på saken och f r å g a r vad i h e m a r b e t e t som egentligen m o t i v e r a r d e n könsliga a r b e t s d e l n i n g e n , så är det svårt att f i n n a n å g o n hållbar motivering u t i f r å n d e n hittills f ö r d a a r g u m e n t a t i o n e n .
Vi kan k o n s t a t e r a att kvinnors skötsel av h e m a r b e t e t ä r k o p p l a d till ett b e r o e n d e av d e n manlige l ö n e a r b e t a r e n , e f t e r s o m h a n g e n o m f ö r s ä l j n i n g e n av sin a r b e t s k r a f t kom- m e r i besittning av d e n lön som u t g ö r (hu- v u d v i l l k o r e t f ö r bådas existens. Men h u r kan detta f ö r h å l l a n d e ö v e r h u v u d t a g e t u p p - rätthållas?
Svaret kan k n a p p a s t f innas i själva hushål- lets existens. Förvisso utvecklas historiskt en del specifika f ä r d i g h e t e r och attityder k r i n g d e n d e n könsliga a r b e t s d e l n i n g e n , m e n det är svårt att föreställa sig att d e skulle k u n n a förbli p e r m a n e n t a u n d e r d e n f ö r u t s ä t t n i n g - en att kvinnor och m ä n var jämställda som a r b e t s k r a f t e r på d e n kapitalistiska arbets- m a r k n a d e n , d ä r d e t å sin sida h a r visat sig
41
att individernas kvalifikationer är e n syn- nerligen flexibel storhet.
S a m m a n f a t t a n d e skulle m a n k u n n a ställa u p p d e n tesen att h e m a r b e t e t bestäms av lönearbetet, m e n att dess existens varken kan motivera familjebildningen eller d e n k ö n s b e s t ä m d a a r b e t s d e l n i n g e n , även o m det historiskt ingår i d e n n a arbetsdelning.
Fortplantningen
Det a n d r a centrala m o m e n t e t i r e p r o d u k t i o - nen är f o r t p l a n t n i n g e n . Sexualitet, gravidi- tet, f ö r s ö r j n i n g och u p p f o s t r a n av b a r n till- h ö r u n d e r kapitalismen l ö n e a r b e t a r n a s pri- vatliv. De ä r ett led i a r b e t s k r a f t e n s r e p r o - d u k t i o n och d ä r f ö r u n d e r k a s t a d e d e n n a re- p r o d u k t i o n s samhälleliga s t r u k t u r .
F o r t p l a n t n i n g e n ä r u n d e r dessa betingel- ser f ö r k n i p p a d m e d en r a d specifika mot- sättningar, och även h ä r skall jag försöka a r g u m e n t e r a f ö r s a m b a n d e t m e d arbets- k r a f t e n s v a r u f o r m .
Uttrycken 'specifika m o t s ä t t n i n g a r ' och ' a r b e t s k r a f t e n s v a r u f o r m ' skall h ä r u n d e r - strykas, e f t e r s o m d e s a m b a n d som n e d a n k o m m e r att d r a s f r a m mellan f o r t p l a n t n i n g - en å e n a sidan och f a m i l j e n och d e n könsliga a r b e t s d e l n i n g e n å d e n a n d r a , a n n a r s lätt kan förväxlas m e d d e n borgerliga ideologins föreställning o m n a t u r g i v n a biologiska orsa- ker till d e n kapitalistiska k ö n s d i f f e r e n - tieringen.
Avsikten ä r att b i d r a till att bryta i g e n o m d e n n a föreställning och f ö också dess o m e - delbara motsvarighet d ä r kvinnoförtryckets g r u n d v a l lokaliseras till ett könsbestämt m a k t f ö r h å l l a n d e . Det betyder inte att exi- stensen av s å d a n a m a k t f ö r h å l l a n d e n i famil- jen förnekas. Avsikten ä r bl a att visa att dessa m a k t f ö r h å l l a n d e n h a r sin väsentligas- te g r u n d i kapitalismens ekonomiska u m - g ä n g e s f o r m e r .
F ö r h å l l a n d e t mellan lönearbete och fort- p l a n t n i n g ä r motsättningsfyllt i t r e d u b b e l m e n i n g . F ö r s ö r j n i n g e n av b a r n , d e r a s pass- n i n g och u p p f o s t r a n och slutligen graviditet och födsel i n n e b ä r vart och ett på sitt sätt p r o b l e m i f ö r h å l l a n d e till en lönearbetarex- istens.
F ö r s ö r j n i n g e n av b a r n är ett k o s t n a d s m o - m e n t i d e n privata r e p r o d u k t i o n e n . I d e n
Teckning Lesley Ruda. Ur Sour Cream, utg Sheba Feminist Publishers, 1979.
marxistiska diskussionen betraktas d e d ä r - för - m e d h ä n v i s n i n g till Marx' e g n a resone- m a n g om detta i Kapitalet - som ett m e d b e s - t ä m m a n d e m o m e n t i a r b e t s k r a f t e n s värde.
Detta är inte felaktigt, m e n r e s o n e m a n g e t måste f ö r d j u p a s .
Det a v g ö r a n d e ä r att v ä r d e s t o r l e k e n inte ä r bestämd i f ö r h å l l a n d e till d e n enskilde l ö n e a r b e t a r e n s r e p r o d u k t i o n s k o s t n a d e r ; d e n är en samhällelig b e s t ä m n i n g som just på g r u n d av a r b e t s k r a f t e n s v a r u f o r m slår igenom på a r b e t s m a r k a n d e n , dvs i k o n k u r - r e n s f ö r h å l l a n d e t mellan kapital och lönear- bete och mellan l ö n e a r b e t a r n a inbördes.
F u n k t i o n e n hos d e n n a m e k a n i s m är - mycket förenklat uttryckt - att lönens stor- lek inte står i p r o p o r t i o n till d e individuella f ö r s ö r j n i n g s k o s t n a d e r n a u t a n b a r a till d e k o s t n a d e r som är genomsnittliga f ö r en gi- ven typ av a r b e t s k r a f t . K o n k u r r e n s e n m e d - för att det tendentiellt etableras ett likartat pris för en given v a r u t y p .
Den l ö n e a r b e t a n d e f ö r s ö r j a r e n s r e p r o - duktionsvillkor k o m m e r således att försäm- ras r e s p f ö r b ä t t r a s i f ö r h å l l a n d e till d e t antal
b a r n som skall försörjas, allt e f t e r s o m clet ligger över eller u n d e r det r å d a n d e g e n o m - snittet.
V i d a r e följer att e n b e g r ä n s n i n g av b a r n - antalet på det hela taget måste f r a m s t å som en möjlighet f ö r d e n enskilde l ö n e a r b e t a r e n att f ö r b ä t t r a sina reproduktionsvillkor.
Praktiseras d e n n a strategi av alla eller ett flertal av l ö n e a r b e t a r n a , så b e t y d e r det na- turligtvis också att det g e n o m s n i t t som be- s t ä m m e r v ä r d e n i v å n , förrycks.
O m passning och u p p f o s t r a n av b a r n kan vi s a m m a n f a t t n i n g s v i s säga att d e tidskrav och d e n tidsrytm som ä r k n u t n a till dessa, k n a p p a s t går att f ö r e n a m e d m o t s v a r a n d e krav, som ställs av d e n kapitalistiska p r o d u k - tionsprocessen och som l ö n e a r b e t a r e n måste uppfylla f ö r att behålla sitt lönearbete.
F ö r h å l l a n d e t mellan l ö n e a r b e t e och kapi- tal i d e n betydelsen att a r b e t s k r a f t e n , e f t e r det att d e n sålts, tillhör d e n kapitalistiska p r o d u k t i o n s p r o c e s s e n (och inte o m v ä n t , att p r o d u k t i o n s p r o c e s s e n tillhör a r b e t a r e n ) , tar sig uttryck i att l ö n e a r b e t e och r e p r o d u k - tionsarbete (här p a s s n i n g / u p p f o s t r a n ) hålls åtskilda i tid, i r u m och e f t e r sin sociala f o r m . Kvinnors deltidsarbete som åtminsto- n e i D a n m a r k till stor del varit uttryck f ö r en 'lösning' på d e n n a motsättning, d e m o n s t r e - r a r samtidigt klart m o t s ä t t n i n g e n s karaktär, d å åtskillnaden i d e n ä m n d a d i m e n s i o n e r n a ju inte h ä r i g e n o m u p p h ä v s . P r o d u k t i o n s - och arbetsprocessen h a r inte anpassats till b a r n p a s s n i n g e n s behov, k o p p l i n g e n mellan a r b e t e och lön h a r inte brutits.
Deltidsarbetet d e m o n s t r e r a r samtidigt s a m b a n d e n i d e olika m o t s ä t t n i n g s k o m p l e x - en. 'Löser' m a n alltså passnings- och u p p - f o s t r a n s p r o b l e m e t g e n o m deltidsarbete, så f ö r s t ä r k e r m a n samtidigt kostnadsproble- met g e n o m d e n lägre lönen.
Det sista av d e tre motsättningsförhållan- d e n a gäller graviditet, födsel, och ev am- ning.
Man kan h ä r å t e r f i n n a n å g r a av d e d r a g som karakteriserar p r o b l e m e n m e d b a r n - passningen, m e n d e t a v g ö r a n d e är att dessa m o t s ä t t n i n g s f ö r h å l l a n d e n ä r k n u t n a till kvinnor som e n process i och g e n o m d e r a s k r o p p . D ä r m e d k o m m e r könsskillnaden in i bilden, så tillvida som d e n u t g ö r en motsätt-
ning till lönearbetet, och såvida det ö v e r h u - vudtaget sker en f o r t p l a n t n i n g . Båda dessa f ö r u t s ä t t n i n g a r skall tas u p p kort i nyss n ä m n d o r d n i n g .
A r b e t s k r a f t e n s a n v ä n d n i n g i d e n kapita- listiska arbetsprocessen i n n e b ä r för lönear- betaren e n arbetsinsats, som tvångsmässigt i möjligaste m å n måste vara en genomsnitts- insats. P r o d u k t i o n s p r o c e s s e n ä r g e n o m ma- skiner, arbetsställning osv inriktad på en o p t i m e r i n g av m e r v ä r d e p r o d u k t o i n e n . I d e n n a o p t i m e r i n g ingår a r b e t a r e n s fysiska och psykiska f ö r m å g a e n d a s t som e n f a k t o r bland flera. V i d a r e ingår d e n bara som stan- d a r d i s e r a d g e n o m s n i t t s f a k t o r , vilket b e r o r på d e n utbytbarhet, som ä r ett g r u n d v i l l k o r för utvecklingen, u t v i d g n i n g e n och in- s k r ä n k n i n g e n av d e n kapitalistiska p r o d u k - tionsprocessen och som f ö r m e d l a s över ar- b e t s m a r k n a d e n .
L ö n e a r b e t a r e n s villkor f ö r att u p p r ä t t h å l - la sitt lönearbete ä r alltså att a r b e t s k r a f t e n utan alltför stora avvikelser kan p r e s t e r a en genomsnittsinsats.
T o l e r a n s e n i n f ö r avvikelser i arbetsinsat- sen är å sin sida naturligtvis b e r o e n d e av f ö r h å l l a n d e t mellan e f t e r f r å g a n och u t b u d på a r b e t s k r a f t och d ä r m e d av kapitalets k o n j u n k t u r r ö r e l s e r .
Dessa specifika d r a g i a r b e t s k r a f t e n s an- v ä n d n i n g låter sig svårligen f ö r e n a m e d d e f ö r ä n d r i n g a r som e n graviditet m e d f ö r , t ex ä n d r a d e behov n ä r det gäller arbetsställ- ning, a r b e t s r y t m och intensitet och d e ar- betsmedel som a n v ä n d s .
U n d e r kapitalismens historia h a r detta va- rit ett p e r m a n e n t p r o b l e m f ö r kvinnliga lö- n e a r b e t a r e . Det k o n k r e t a uttrycket f ö r mot- sättningen kan växla f r å n e p o k till e p o k och f r å n b r a n s c h till b r a n s c h , m e n d e t g r u n d l ä g - g a n d e f ö r h å l l a n d e t förblir d e t s a m m a : ge- n o m f ö r a n d e av e n graviditet står i motsätt- n i n g till att u p p r ä t t h å l l a e n existens som lö- n e a r b e t a r e och j u fler graviditeter e n kvinna g e n o m f ö r u n d e r sin livstid, desto svårare blir det att u p p r ä t t h å l l a e n lönearbetartillva- 10.
U n d e r kapitalismens tidiga historia f r a m - t r ä d e r dessa m o t s ä t t n i n g a r i l ö n e a r b e t a n d e kvinnors liv mest brutalt. T v å n g e t att u p p - rätthålla d e t dagliga lönearbetet (och d ä r -
m e d att tillhandahålla e n s t a n d a r d a r b e t s - kraft) i n n e b a r en nästan total negligering av graviditeten m e d fatala konsekvenser f ö r hälsan hos b å d e kvinna och foster. Sedan h a r dessa f ö r h å l l a n d e n något m o d i f i e r a t s g e n o m d e n reformistiska a r b e t a r r ö r e l s e n s k a m p m e n också på g r u n d av ett totalkapita- listiskt intresse av att säkra l ö n e a r b e t a r n a s generationsmässiga r e p r o d u k t i o n . Då dessa - oftast statliga - r e g l e r i n g a r emellertid inte a n g r i p e r l ö n e a r b e t e t i sig självt, b e t y d e r det att d e u n d e r l i g g a n d e m e k a n i s m e r n a alltjämt är v e r k s a m m a .
En p r e l i m i n ä r slutsats h ä r måste vara att m o t s ä t t n i n g e n mellan l ö n e a r b e t e och fort- p l a n t n i n g i d e n n a aspekt i n n e b ä r en syste- matisk k ö n s d i f f e r e n t i e r i n g n ä r d e t gäller möjligheten att u p p r ä t t h å l l a en idnivuduell lönearbetarexistens.
O m d e n f r a m l a g d a a r g u m e n t a t i o n e n ä r riktig, b e t y d e r det att vi inte b e h ö v e r ta vår tillflykt till förakpitalistiska p r o d u k t i o n s s ä t t eller till n a t u r e n f ö r att f i n n a h å l l p u n k t e r för en teori om kvinnoförtrycket och ojäm- likhet i n o m lönearbetarklassen. De p r o b l e m och m o t s ä t t n i n g a r som ä r f ö r b u n d n a m e d f o r t p l a n t n i n g e n h a r sitt u p p h o v inte i natu- ren utan i lönearbetet.
V i d a r e b e t y d e r det att m a n kan u n d v i k a d e n n ä r a l i g g a n d e cirkelbevisningen som grovt skisserat u p p s t å r n ä r kvinnors s ä m r e villkor på a r b e t s m a r k n a d e n (lägre lön, säm- re arbetsvillkor m m) motiveras u t i f r å n en sämre ställning i familjen (skötsel av det re- p r o d u k t i v a arbetet) och o m v ä n t d e n s ä m r e ställningen i familjen motiveras m e d d e n s ä m r e ställningen på a r b e t s m a r k n a d e n .
T e s e n ä r att alla dessa f ö r h å l l a n d e n ä r uttryck f ö r s a m m a g r u n d l ä g g a n d e motsätt- ning mellan l ö n e a r b e t e och f o r t p l a n t n i n g .
Men f o r t f a r a n d e ä r en r a d f r å g o r obesva- rade: h u r d a n ä r f ö r b i n d e l s e n mellan detta sistnämnda m o t s ä t t n i n g s f ö r h å l l a n d e och fa- miljebildningen? Vad b e t y d e r familjebild- ningen f ö r d e två a n d r a motsättningsförhål- landena? V a r f ö r måste kvinnor åta sig b å d e b a r n p a s s n i n g och hushållsarbete? O c h var- f ö r f å r l ö n e a r b e t a r e ö v e r h u v u d t a g e t b a r n ? Jag vill genast säga att det enligt m i n u p p - f a t t n i n g inte u t a n vidare är möjligt att lägga f r a m e n m o t i v e r i n g f ö r familjebildandet ut-
ifrån d e n f ö r e g å e n d e a r g u m e n t a t i o n e n . D e n n a a r g u m e n t a t i o n h a r först och f r ä m s t syftat till att få f r a m dessa f r å g o r så klart som möjligt. Dock kan m a n peka på en rad karakteristiska f ö r h å l l a n d e n hos löne- a r b e t a r f a m i l j e n på d e n g r u n d v a l vi lagt f r a m .
Familjebildningen b e t y d e r e n modifika- tion av m o t s ä t t n i n g e n mellan l ö n e a r b e t e och f o r t p l a n t n i n g d ä r i g e n o m , att m a n n e n s lö- n e a r b e t e kan behållas som familjens exi- stensgrundval i s a m b a n d m e d graviditet och födsel. Skillnaden mellan d e n kvinnliga och manliga a r b e t s k r a f t e n s möjligheter att säkra sin besittare en individuell existens p e k a r f r a m mot en könslig a r b e t s d e l n i n g i repro- d u k t i o n e n , som gäller b å d e f o r t p l a n t n i n g e n och hushållsarbetet. E t a b l e r i n g e n av d e n n a a r b e t s d e l n i n g h i n d r a r inte att kvinnor h a r lönearbete; m e n d e kan förstås som en till- spetsning av d e n g r u n d l ä g g a n d e motsätt- ningen i detta l ö n e a r b e t e och d ä r m e d som ett väsentligt villkor för vad som i d e n löpan- d e d e b a t t e n h a r betecknats som kvinnors marginella placering på a r b e t s m a r k n a d e n .
De olika g r u n d v i l l k o r e n n ä r det gäller u p p r ä t t h å l l a n d e t av en individuell existens ger vidare en u t g å n g s p u n k t till att förstå det personligt f ö r m e d l a d e m a k t f ö r h å l l a n d e t i familjen. Ett m a k t f ö r h å l l a n d e som bl a ingår i u p p r ä t t h å l l a n d e t av d e n könsliga arbets- delningen.
A r b e t s k r a f t e n s v a r u f o r m b e t y d e r att för- hållandet mellan p r o d u k t i o n och r e p r o d u k - tion är individualiserad. Detta p e k a r på lö- n e a r b e t a r f a m i l j e n som en i princip skröplig konstruktion. Det g r u n d l ä g g a n d e materiella existensvillkoret ä r f ö r d e n manlige lönear- b e t a r e n f ö r h å l l a n d e t till kapitalet och inte familjerelationen. Detta b e t y d e r en alltid n ä r v a r a n d e möjlighet f ö r familjerelationens u p p l ö s n i n g .
D e n n a möjlighet blir inte m i n d r e n ä r kvinnan h a r möjlighet att u p p r ä t t h å l l a sin egen existens g e n o m lönearbete. Mellan dessa två e x t r e m e r - m a n n e n som e n s a m - f ö r s ö r j a r e och k v i n n a n och m a n n e n som jämställda l ö n e a r b e t a r e , - finns ett antal va-
riationer som vid olika historiska t i d p u n k t e r och i olika lönearbetarskikt h a r varit f ö r h ä r - skande. D e n faktiskt r å d a n d e varitionen h a r
naturligtvis betydelse f ö r familjeupplös- ningens k o n s e k v e n s e r och d ä r m e d f ö r de- sociala p r o b l e m som f ö r d e n enskilde och f ö r samhället ä r f ö r b u n d n a m e d d e n n a .
E n s u m m e r i n g av d e t f ö r e g å e n d e måste leda till d e n slutsatsen att d e villkor som det kapitalistiska p r o d u k t i o n s s ä t t e t i g r u n d e n sätter för l ö n e a r b e t a r n a s f o r t p l a n t n i n g , hat- a v g ö r a n d e betydelse f ö r kvinnors och m ä n s ojämlika situation, f ö r relationerna i famil- j e n , för kvinnoförtrycket.
F ö r kvinnor b e t y d e r f o r t p l a n t n i n g e n en blockering av en jämställd lönearbetarexis- tens u n d e r d e samhälleligt givna betingel- serna. Men också f ö r m ä n betyder f o r t p l a n t - ningen en belastning av existensen, o m inte a n n a t så som k o s t n a d s f a k t o r .
Ö v e r h u v u d t a g e t ä r det att ha b a r n en be- lastning av r e p r o d u k t i o n s s i t u a t i o n e n . Det betyder en ö k n i n g av r e p r o d u k t i o n s k o s t n a - d e r n a , som på g r u n d av lönebildningens m e k a n i s m e r inte motsvaras av en h ö j n i n g av d e n indivuduella lönen. Det b e t y d e r en be- lastning av d e n givna r e p r o d u k t i o n s t i d e n som är a v g r ä n s a d g e n o m d e n samhälleligt k o n s t i t u e r a d e n o r m e r a d e arbetstiden. Det k o m m e r i konflikt m e d d e n k o n s t i t u e r a d e d y g n s r y t m e n osv.
Sätts r e p r o d u k t i o n e n s och b a r n e n s behov f r a m f ö r lönearbetet, hotas r e p r o d u k t i o n e n s materiella g r u n d v a l g e n o m en r e d u c e r a d el- ler bortfallen löneinkomst.
V a r f ö r f å r l ö n e a r b e t a r e ö v e r h u v u d t a g e t b a r n ?
Ser m a n tillbaka på kapitalismens historia kan det verka helt obegripligt att b a r n h a r varit ett så givet d r a g i l ö n e a r b e t a r e n s tillva- ro. I stort sett h a r det alltid f ö r individen betytt en f ö r s ä m r i n g av e n r e d a n eländig situation.
S a m m a historiska f ö r l o p p visar då också att antalet b a r n i l ö n e a r b e t a r f a m i l j e n i stort sett h a r visat en ständig n e d å t g å e n d e kurva.
O c h d e t trots e n r a d statliga å t g ä r d e r för att k o m p e n s e r a f o r t p l a n t n i n g e n s mest brutala konsekvenser.
M a n kan i d e n n a utveckling se en v ä x a n d e a n p a s s n i n g till lönearbetets villkor, e n väx- a n d e lönearbetarrationalitet. Men v a r f ö r h a r d e n n a rationalitet inte slagit i g e n o m ti- digare? N ä r d e n borgerliga v e t e n s k a p e n
f ö r s ö k e r f ö r k l a r a d e n fortsatta n e d g å n g e n i f o r t p l a n t n i n g e n hänvisar m a n oftast till pre- ventivteknikens utveckling.
Det kan i f ö r s t o n e verka u p p e n b a r t att preventivteknik är en f ö r u t s ä t t n i n g f ö r att kontrollera f o r t p l a n t n i n g e n . Å a n d r a sidan finns det inget t v i n g a n d e skäl att anta att d e n mänskliga sexualiteten utan preventiv- teknik måste resultera i f o r t p l a n t n i n g .
Detta ställer åter f r å g a n o m v a r f ö r sexua- liteten h a r b u n d i t s till en helt b e s t ä m d f o r m , och v a r f ö r l ö n e a r b e t a r n a inte f ö r längese- d a n frigjort sig f r å n d e n n a f o r m . F o r m u l e - r i n g e n av dessa f r å g o r b r y t e r naturligtvis på ett a v g ö r a n d e sätt m e d d e n föreställningen att det skulle vara naturligt f ö r m ä n n i s k o r att få barn, att d e oavsett sociala omständig- h e t e r skulle ha e n n a t u r g i v e n d r i f t eller be- hov av det.
Det är möjligt att d e t - för att besvara d e n n a centrala f r å g a - ä n d å ä r n ö d v ä n d i g t att gå tillbaka till kapitalismens förhistoria.
Men det sker då u r d e n synvinkeln att famil- j e n inte är en given sak, att k o p p l i n g e n mel- lan sexualitet och f o r t p l a n t n i n g heller inte är något givet.
Jag ser mig inte i stånd att fullfölja f r å g a n här. 1 stället vill j a g hänvisa till H e i n s o h n / Knieper/Steigers bok Menschenproduktion, som u t i f r å n n å g r a av d e r e s o n e m a n g som även h ä r lagts f r a m f ö r s ö k e r påvisa att k o p p l i n g e n mellan sexualitet, f o r t p l a n t n i n g och familj är en p r o d u k t av d e n förkapitalis- tiska statsmaktens försök att reglera och öka f o l k m ä n g d e n m o t b a k g r u n d av ä n d r i n g a r i d e n samhällsekonomiska s t r u k t u r e n på 14—
1500-talen och f r a m å t .
De a r g u m e n t e r a r f ö r att d e n n a k o p p l i n g etableras g e n o m ett systematiskt u n d e r - t r y c k a n d e av icke äktenskaplig och icke fort- p l a n t n i n g s r e s u l t e r a n d e sexualitet och av faktiskt e x i s t e r a n d e p r e v e n t i o n s k u n s k a p . Ett u n d e r t r y c k a n d e som är så o m f a t t a n d e och f ö r a n k r a s så d j u p t i individen att det förblir ett a v g ö r a n d e m o m e n t i d e r a s 'social- karaktär' långt f r a m i kapitalismens historia trots d e n f o r m e l l a f r i h e t d e som lönearbeta- re f ö r v ä r v a r att själva d i s p o n e r a över sin r e p r o d u k t i v a existens.
Även o m f ö r k l a r i n g e n alltså h ä r söks i för- kapitalistiska f ö r h å l l a n d e n , så b e t y d e r d e n
samtidigt ett radikalt b r o t t m e d d e n b o r g e r - liga ideologins u p p f a t t n i n g av familjen som en naturlig institution. H ä r i g e n o m ö p p n a s möjligheten att tänka sig familjens n u v a r a n - d e f u n k t i o n e r såsom något som inte m e d n ö d v ä n d i g h e t ä r b u n d e t till d e n n a organisa- t i o n s f o r m .
Som avslutning skall jag kort b e r ö r a be- g r e p p e n jämställdhet och frigörelse som d e f r a m s t å r m o t b a k g r u n d av r e s o n e m a n g e t ovan.
J ä m s t ä l l d h e t måste u n d e r kapitalistiska villkor betyda jämställdhet som lönearbeta- re. De g r u n d l ä g g a n d e m e k a n i s m e r n a i det kapitalistiska p r o d u k t i o n s s ä t t e t , som h ä r h a r dragits f r a m m e d u t g å n g s p u n k t i arbets- k r a f t e n s v a r u f o r m , i n n e b ä r att j ä m s t ä l l d h e - tens materiella villkor är k n u t n a till en exi- stens m e d u t g å n g s p u n k t i eget l ö n e a r b e t e f ö r b å d e k v i n n o r och m ä n . Detta är villkoret f ö r att m ä n s ställning som ( h u v u d ) f ö r s ö r j a r e skall u p p h ä v a s och d ä r m e d också villkoret f ö r att en lika f ö r d e l n i n g av r e p r o d u k t i o n s - arbetet skall k u n n a g e n o m f ö r a s eller ge- n o m d r i v a s (om inte a n n a t så g e n o m famil- jens upplösning).
I kapitalismens e g e n utveckling tycks det finnas två sätt angivna, som dessa villkor kan uppfyllas på. Det e n a ä r barnlöshet, det a n d - ra är en fortsatt u t b y g g n a d av olika statliga å t g ä r d e r , t ex på b a r n i n s t i t u t i o n s o m r å d e t , n ä r det gäller graviditetsledighet och garan- tier r ö r a n d e graviditetsledighet, olika eko- nomiska b i d r a g till f ö r s ö r j a r e etc.
B a r n l ö s h e t e n i n n e b ä r en ultimativ an- passning till l ö n e a r b e t e t s betingelser, m e d a n s t a t s i n g r i p a n d e n a b e t y d e r att jämställdhe- ten i v ä x a n d e g r a d blir b e r o e n d e av d e n borgerliga staten. Detta b e r o e n d e ställer å t m i n s t o n e två p r o b l e m .
För det första ä r d e n statliga politiken be- r o e n d e av k a p i t a l a c k u m u l a t i o n e n s k o n j u n k - t u r e r . De i n g r e p p som skall säkra jämställd- heten k o m m e r d ä r f ö r själva att bli b e r o e n - d e av dessa k o n j u n k t u r e r .
F ö r det a n d r a k o m m e r d e n statliga kon- trollen över l ö n e a r b e t a r n a s existens att byg- gas ut i takt m e d i n g r e p p e n s o m f a t t n i n g och antal.
Detta sista f ö r h å l l a n d e k a n kort exempli- fieras m e d daginstitutionerna. Å e n a sidan
h a r d a g h e m s u t b y g g n a d e n i D a n m a r k m e d - verkat till att det ö k a d e samhälleliga arbets- kraftsbehovet bl a h a r fyllts g e n o m e n avse- värd ö k n i n g av antalet kvinnliga lönearbeta- re. Å a n d r a sidan b e t y d e r det att en mycket väsentlig del av b a r n e n s socialisering blir di- rekt statligt f ö r m e d l a d och u n d e r k a s t a d statlig kontroll.
Det som j a g vill p e k a på är d e negativa sidor hos kapitalismen som jämställdheten d r a r f r a m i ljuset.
Det är säkert möjligt att det g e n o m en kombination av d e två t e n d e n s e r n a allt f ä r r e barn och allt m e r (om än b e r o e n d e på kon- j u n k t u r e n ) u t b y g g d a statsingrepp k o m m e r att utvecklas e n v ä x a n d e g r a d av jämställd- het mellan k v i n n o r och m ä n .
En sådan j ä m s t ä l l d h e t i n n e b ä r s a s p e r definition en fri och självständig existens f ö r
kvinnor i lönearbetets betydelse av fri och självständig. H ä r i g e n o m i n n e b ä r d e n vidare d e t väsentliga att d e n p e r v e r t e r i n g av för- hållandet mellan k ö n e n som hittills h a r ka- rakteriserat kapitalismen, mister sin g r u n d - val.
J ä m s t ä l l d h e t b e t y d e r emellertid inte fri- görelse f r å n lönearbetet. A r b e t s k r a f t e n för- blir en vara och individens existens k o m m e r alltjämt att vara u n d e r l a g d kapitalismens t v å n g s m e k a n i s m e r , så som d e bl a skisserats tidigare i d e n n a artikel.
Dessa f ö r h å l l a n d e n h a r inte n ä m n t s f ö r att gå emot k a m p e n f ö r jämställdhet u t a n f ö r att peka på d e t negativa f ö r h å l l a n d e t hos kapitalismen, att d e n ä r f ö r b u n d e n m e d konsekvenser som dessa. Alltså a n t i n g e n barnlöshet och/eller o m f a t t a n d e statliga in- g r e p p .
Det måste vara kapitalismkritikens u p p - gift att för det första ta u p p dessa förhållan- d e n och f ö r det a n d r a att göra d e t i ett perspektiv, som n å r utöver familjeförhållan- d e n a i snäv m e n i n g och tar sikte på löne- arbetarexistensen ö v e r h u v u d t a g e t .
U r en socialistisk synvinkel måste frigörel- se vara frigörelse f r å n lönearbetet.
Översättning: Anita Göransson
