1
Jönköping – Den Goda Ko llektivtrafiks taden
DEN GOD
A ST ADEN
Samverkande stra tegier för HÅLLBARA TRANSPORTER OCH STADSUTVECKLING UT
OMLANDS
– erfarenheter, innehåll, arbetssätt, organisationsformer, effekter
PUBLIKATION 2006:69
D EN G O
DA ST A D EN
Infrastruk turrelater ade skyddsav stånd
DEN GOD
A ST ADEN
Stadskärneutv eckling – processer oc h arbetssätt
PUBLIKATION 2007:33
En översikt över arbetet med stadskärneutv
eckling i Sverige med interna- tionella utblickar
EN D
G O
S DA
D TA
Ekonomi, a ttraktivite t EN
och stadsu tveckling
BIDs i Sverige?
Internationella erfarenheter av
”Business Improvement Districts”
Johanna Edlund Lars Westin
CERUM Working Paper Nr 90/2009 ISBN 978-91-7264-865-4 ISSN 1404-5362
Omvan dling Västra Centru m Jönköp ing
DEN GODA
ST ADEN
DenGodaStaden 0 7-03-09 10.46 Sid
a 1
Norrköping – Den Goda Kollektivtrafikstaden
Uppsal a – Den Go da Kolle ktivtrafi kstaden
DE N GO DA
ST AD EN
Risk och nyt ta
– kan man väga riskerna medstationsnära byggande mot samhällsnyttan
PUB LIKATION 2010:074
DRAGARBRUNNSGA
TAN
KVALITETER I ST ADSBILDEN OCH GEST
ALTNINGSPRINCIPER
DEN GODA
ST ADEN
Banverket 2010:2
Haffa tidstjuvarna
D EN G O
DA S TA D
EN
Den G oda S taden och K OLL fr amåt Kollektiv trafi ken som medel i Den Goda Staden
PUBLIKATION 2009:xx
Strategisk hantering av varudistrib
ution i tätort – Exempel på oc
h effekter av innovativa åtgärder
DEN GOD
A ST ADEN
Stad sutv eckl ing Jön köp ing
Identifiering och beskrivning av arbetsprocesser
DEN
GOD A ST
ADEN
DenGoda_Högskolan 07-11-01 1 3.27 Sida 1
E D
G N
D O
S A
D TA N E
Ett stadsutvecklingsprojekt med människan i centrum
Hur ska vi kunna göra våra städer attraktiva för alla som bor
, arbetar och verkar där?
Hur ska vi kunna göra plats för fler m
änniskor i städerna och samtidigt minska miljöproblemen?
Hur ska vi lösa stadsbornas behov av snabba och effekt
iva transporter?
Den Goda Staden – ett projekt som möjliggör hållbar stadsutveckling!
Den Goda Staden – ett utvecklings projekt i samverkan mellan Banverket, Bov
erket, Sveriges Kommuner och Landsting och Vägverket samt Uppsala, Norrköpings och Jönköpings
kommun.
Storgatan Simrishamn. Foto: Landskaps arkitekt Thorbjörn Anders
son, Sweco arkitekter
PUBLIKA TION 2009:xx
Strategisk hantering av varudistrib
ution i tätort
– Litter aturstudie
DEN GOD
A ST ADEN
VARUDISTRIB UTION
I STADEN – exempel på arbetssätt
PUBLIKA TION 2006:98
DEN GOD
A ST ADEN
En samor dnad planering a v
städer oc h transportsystem?
D EN G O
D A S TA D
EN
Projektspecifi ka förutsättningar
Strukturella förutsättningar
Informella förutsättning
ar
Formella förutsättning
ar 1
2 4 3
–
Slutrapport från utvär deringen av Den Goda Stadens första etappDEN GOD
A ST ADEN
NYCKLAR TILL FRAMGÅNGSRIK STADSUTVECKLING!
En gemensam och sektor söverskridande målbild är för
utsättningen för en attr aktiv och hållbar stads
utveckling.
Storgatan Simrishamn. Foto: Landskapsarkitekt Thorbjörn Andersson, Sweco arkitekter
Dokumentation från ett samtal i pr ojektet Den Goda Staden i decembe
r 2008.
DEN GOD A S TADEN
D EN G
EN D A ST DA O
Erfarenheter a v arbetet med cykelpark ering vid Uppsala r
esecentrum
PUBLIKA TION 2009:xx
Stadsläkning kring tr afikleder
– Ett delprojekt inom Den Goda Staden, i Uppsala
DEN GOD
A ST ADEN
EN D O G ST DA D A EN
Cykelpark ering vid resecentrum
Publikationer inom
Den Goda Staden
2
Allmänna rapporter
Plattform för Den Goda Staden (2006) Grundläggande utgångspunkter för Den Goda Staden.
Kontaktperson: Anki Ingelström, Trafikverket
Samverkande strategier för hållbara transporter och stadsutveckling utomlands (2006)
En utblick kring hållbarhetsarbete och transporter.
Författare: Sven-Allan Bjerkemo, Bjerkemo Konsult
En samordnad planering av städer och transportsystem? Slutrapport från utvärderingen av Den Goda Stadens första etapp (2008)
KTH ansvarar för utvärdering av Den Goda Staden. Här redovisas resultaten efter första etappen.
Författare: Patrik Tornberg och Göran Cars, KTH
Publikationer inom Den Goda Staden
Vi vet en hel del om hur det hållbara samhället ser ut. Trots det går utvecklingen inte alltid åt rätt håll. I projektet Den Goda Staden bygger vi upp gemensam kunskap och erfarenhet för att vi ska kunna ta oss förbi hinder i stadsutvecklingen. Mer om detta finns att läsa i följande publikationer och rapporter, utgivna inom Den Goda Staden.
Du hittar dem på www.trafikverket.se/dengodastaden.
Den Goda Staden Publikationer inom
Tid för handling!
PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN
1. SAMORDNA DEN NATIONELLA POLITIKEN SOM RÖR UTVECKLINGEN AV VÅRA STÄDER.
Den hållbara stadens delar, stadens roll som tillväxtmo- tor, som livsmiljö och dess utbyte med omlandet behöver betraktas samordnat utifrån en helhetssyn. Här krävs en stödjande stadspolitik.
2. SAMORDNA STATLIGA, REGIONALA OCH KOMMUNALA INVESTERINGAR.
Nya förhållningssätt och lösningar måste utvecklas för stadsmiljön och dess transportsystem. Den täta staden är en tillgång som kräver resurser för att vidareutveck- las. Det handlar om att ge utrymme för ett visionärt och samordnat arbetssätt och om hög kvalitet i det byggda.
Vi behöver samordna statliga, regionala och kommunala investeringar. Vi behöver skapa tydliga incitament att koordinera offentliga och privata investeringar.
3. UNDANRÖJ HINDER FÖR UTVECKLINGEN AV VÅRA STÄDER Täthet och funktionsblandning bidrar till utvecklingskraft – socialt, kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt. Men täthet skapar också störningar och konflikter. Dessa kon- flikter har vi trott oss lösa genom att skilja olika intres- sen åt och hantera dem sektorsvis. Enskilda sektorsmål måste kunna sammanvägas i utvecklingen för ett hållbart samhälle.
4. UTVECKLA EN ARENA FÖR METOD- OCH ERFARENHETSUTBYTE Att utveckla våra städer till att vara hållbara och konkur- renskraftiga är ett komplext arbete som inte bara är att betrakta som en process utan kräver nya metoder och behov av lärdomar och erfarenhetsutbyte. Det behövs en arena för detta.
5. UTVECKLA NYA URBANA TRANSPORTFORMER I staden ska det vara bekvämt, roligt och spännande att röra sig. Tillgängligheten till staden ska vara god, såväl med kollektiva som individuella transportmedel. Ny tek- nik och nya förhållningssätt behövs för att effektivisera trafiken och göra den till ett attraktivt inslag i stadsbilden.
FRÅN ORD TILL HANDLING – FÖRSLAG TILL EN HÅLLBAR STADSUTVECKLING
Norrköping Jönköping
DEN GODA ST ADEN
Nycklar till framgångsrik stadsutveckling (2009)
En kort genomgång av viktiga grund‑
parametrar för hantering av komplexa processer i stadsutvecklingen.
Kontaktperson: Mathias Wärnhjelm, Trafikverket
Så får vi Den Goda Staden (2010) Gemensamma erfarenheter från projektet Den Goda Staden. Skriften vill inspirera till ett visionärt och samordnat arbete som leder till attraktiva, konkurrenskraftiga och klimatsmarta städer.
Författare: Anki Ingelström, Trafikverket och Carl-Johan Engström, KTH
En god stadsutveckling – exempel från Uppsala, Norrköping och Jönköping (2010)
Exempelsamlingen redovisar några av kommunernas ca 15 delprojekt, som har varit basen i Den Goda Staden. Genom de medverkande aktörernas röster beskrivs både processarbetet och resultat av del‑
projekten.
Kontaktperson: Eva Hägglund, Sveriges Kommuner och Landsting
DEN GOD A ST ADEN
Samverkande strategier för HÅLLBARA TRANSPORTER OCH STADSUTVECKLING UTOMLANDS – erfarenheter, innehåll, arbetssätt, organisationsformer, effekter
PUBLIKATION 2006:69
En samordnad planering av städer och transportsystem?
D E N G O D A S TA D E N
Projektspecifi ka förutsättningar
Strukturella förutsättningar
Informella förutsättningar Formella
förutsättningar 1
2 4
3
– Slutrapport från utvärderingen av Den Goda Stadens första etapp
DEN GOD A ST ADEN
NYCKLAR TILL FRAMGÅNGSRIK STADSUTVECKLING!
En gemensam och sektorsöverskridande målbild är för
utsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling.
Storgatan Simrishamn. Foto: Landskapsarkitekt Thorbjörn Andersson, Sweco arkitekter
Dokumentation från ett samtal i projektet Den Goda Staden i december 2008.
1
DEN GOD A S TADEN
SLUTRAPPORT
En god stadsutveckling – exempel från Uppsala, Norrköping och Jönköping
1
DEN GOD A S TADEN
Så får vi
Den Goda Staden
SLUTRAPPORT
3
Helhetsperspektiv i sikte. Att synlig- göra förutsättningar för en samordnad planering. Slutrapport från utvärderingen av projektet Den Goda Staden (2010) KTH ansvarar för utvärdering av Den Goda Staden. Här redovisas resultaten efter projektets slut.
Författare: Malin Hansen och Göran Cars, KTH
Stadsmiljö
Stadskärneutveckling – processer och arbetssätt (2007)
En utblick kring ämnet stadskärne‑
utveckling.
Författare: Patrik Tornberg, KTH och Malin Hansen, Nordregio
Stadsutveckling Jönköping – Identifier- ing och beskrivning av arbetsprocesser (2007)
Stadsbyggnadsvision 1.0 i Jönköping har varit en vision som tagits fram och genom‑
förts med stor framgång av kommunen i samverkan med samtliga berörda parter.
Här gör Internationella Handelshögskolan i Jönköping en studie av den processen.
Författare: Lars Pettersson och Camilla Nilsson, Internationella Handelshögskolan i Jönköping
Omvandling Västra Centrum Jönköping (2008)
Västra Centrum i Jönköping har varit föremål för en omfattande upprustning som har givit stora attraktivitetsvinster till Jönköping.
Kontaktperson: Josephine Nellerup, Jönköpings kommun
Publikationer inom Den Goda Staden Dragarbrunnsgatan. Kvaliteter i stads- bilden och gestaltningsprinciper (2009) En beskrivning av den planerade om‑
vandlingen av Dragarbrunnsgatan till en attraktiv gata i Uppsala.
Författare: Dan Thunman, Karin Åkerblom, Lisen Hessner och Hanna Linde (red.), Uppsala kommun.
Funktionsblandade stadskvarter – En idébank för politiker, planerare, fastighet- sägare och byggare (2010)
Att skapa levande och lönsamma stråk i bostadsområden med hjälp av aktiva gatu‑
plansverksamheter kan vara problema tiskt. I rapporten diskuteras motsättningen mellan de olika parternas prioriteringar och mål.
Författare: Janne Sandahl, Claes Bergholm och Charlotte Rudling, NIRAS
Trafikplanering
Traffic integration or segregation for the sustainable city – A review of current debate and literature (2007)
En av de stora diskussionerna i senare års trafikplanering har handlat om begreppen differentiering (huvudnät och lokalnät), integrering och separering. Hur kan staden utvecklas bäst?
Författare: Gustav Nielsen, Institute of Trans- port Economics – Norwegian Centre for Trans- port Research
Stadsläkning kring trafikleder (2009) Att omvandla en trafikled omgiven av impediment till en stadsgata i tät bebyg‑
gelse bjuder på utmaningar. Här diskuteras ämnet utifrån ett exempel i Uppsala.
Författare: Sverker Hanson, SWECO
DEN GOD A ST ADEN
Stadskärneutveckling – processer och arbetssätt PUBLIKATION 2007:33
En översikt över arbetet med stadskärneutveckling i Sverige med interna- tionella utblickar
Stadsutveckling Jönköping
Identifiering och beskrivning av arbetsprocesserDEN GOD A ST ADEN
DenGoda_Högskolan 07-11-01 13.27 Sida 1
Omvandling Västra Centrum Jönköping
DEN GODA ST ADEN
DenGodaStaden 07-03-09 10.46 Sida 1
DRAGARBRUNNSGATAN KVALITETER I STADSBILDEN OCH GESTALTNINGSPRINCIPER
PUBLIKATION 2009:xx
Stadsläkning kring trafikleder – Ett delprojekt inom Den Goda Staden, i Uppsala
DEN GOD A ST ADEN DEN GOD A ST ADEN
PUBLIKATION 2007:32
Traffi c integration or segregation for the sustainable city - A review of current debate and literature
The Attractive City
D EN G O D A ST A D EN
Funktionsblandade stadskvarter
En idébank för politiker, planerare, fastighetsägare och byggare
DEN GOD A S TADEN
SLUTRAPPOR
T
4
Uppsala workshop – väg 55 delen Kvarn- bolund-Berthåga (2009)
Ett exempel på en komplex process där staden växer över en trafikled som utgör en regionalt viktig väg. Hur kan man hantera integreringen av trafikleden i staden?
Författare: Bo Noborn, BN Trafiksystem AB
Cykel och gång
Trygghetsvandringar, Jönköpings stad- skärna (2008)
Jönköpings kommun arbetar med ”trygg‑
hetsvandringar”, ett sätt att lära känna sin stad och utveckla den mot ökad attraktivitet och trygghet.
Kontaktperson: Josephine Nellerup, Jönköpings kommun
Gå och cykla för ökad hälsa (2010) En liten inspirationsskrift om vilka effekter en bra planerad stad och infrastruktur för gång och cykel ger för ekonomin och hälsan.
Författare: Peter Schantz, Gymnastik- och Idrottshögskolan
Cykelparkering vid resecentrum (2010) Vid många resecentrum är cykelparkerin‑
gar nedprioriterade. Rapporten visar hur cykelparkeringar vid resecentrum kan anordnas avseende lokalisering, dimen‑
sionering och utformning.
Författare: Liselott Söderström och Malena Möller, Trivector Traffic AB
Erfarenheter av arbetet med cykelparker- ing vid Uppsala resecentrum (2010) Rapporten redogör för och drar erfaren‑
heter av arbetet med cykelparkeringar vid nya resecentrum i Uppsala. Även ansvaret för framtida drift och underhåll av cykel‑
parkeringarna belyses.
Författare: Robin Billsjö och Liselott Söder- ström, Trivector Traffic AB
Kollektivtrafik
Den Goda Staden och KOLL framåt – Kollektivtrafiken som medel i Den Goda Staden (2007)
En genomgång av hur god stadsutveckling kan bidra till attraktivare kollektivtrafik.
Författare: Kjell Säfvestad
PUBLIKATION 2009:xx
Uppsala Workshop – VÄG 55 Delen Kvarnbolund-Berthåga
DEN GOD A ST ADEN
N
Trygghetsvandringar, Jönköpings stadskärna
DEN GODA ST ADEN
DenGoda_Trygghet 07-03-09 10.45 Sida 1
D EN G O DA S TA D EN
Den Goda Staden och KOLL framåt Kollektivtrafi ken som medel i Den Goda Staden
D EN G O D A ST A D EN
Cykelparkering vid resecentrum
D EN G O D A ST A D EN
Erfarenheter av arbetet med cykelparkering vid Uppsala resecentrum
DEN GOD A S TADEN
Gå och cykla
för ökad hälsa
5
Jönköping – Den Goda Kollektivtrafik- staden (2007)
Ett scenario för hur Jönköping skulle kunna hantera kollektivtrafiken.
Författare: Thomas Johansson och Thomas Lange
Norrköping – Den Goda Kollektivtrafik- staden (2007)
Ett scenario för hur Norrköping skulle kunna hantera kollektivtrafiken.
Författare: Thomas Johansson och Thomas Lange
Uppsala – Den Goda Kollektivtrafik- staden (2007)
Ett scenario för hur Uppsala skulle kunna hantera kollektivtrafiken.
Författare: Thomas Johansson, Thomas Lange, Lars Bagge
Persontransporter i långa banor – Lätta kollektivtransportsystem
med strukturerande effekter (2008) En generös utblick med internationella exempel som beskriver olika kollektiv‑
transportsystem som spårväg, kombispårväg, systemstyrda bussar, trådbussar och spårtaxi.
Författare: Thomas Johansson och Thomas Lange
Spårväg – guide för etablering (2009) Internationella erfarenheter för nordiska förhållanden vad gäller etablering av spårväg.
Författare: Thomas Johansson och Thomas Lange
Kollektivtrafik som norm (2009) Bilen har länge varit norm i den fysiska planeringen. I rapporten visas med hjälp av konkreta exempel hur normen kan förändras i praktiken.
Författare: Stephan Bösch, Trivector Traffic AB
Hållbart resande
Framgångsrikt mobilitetsarbete i kommuner (2007)
En beskrivning av hur mobilitetsarbetet kan göras framgångsrikt i kommunen.
Författare: Pernilla Hyllenius, Malin Gibrand och Christer Ljungberg, Trivector Traffic AB
Resultat och utvärdering av Smart Trafikant – ett projekt inom hållbart resande (2008)
I arbetet med ett hållbarare Jönköping har ingått att påverka människors sätt att resa.
Här redovisas erfarenheter från projektet Smart Trafikant.
Författare: Karin Grahn, Jönköpings kommun
Hållbart resande i praktiken (2010) En idéskrift som ska inspirera till nya tanke‑
och arbetssätt som främjar en integrering av hållbart resande/mobility management i trafik‑ och samhällsplaneringen och skapandet av ett hållbart transportsystem.
Skriften är en fördjupning av handboken TRAST (Trafik för en attraktiv stad).
Författare: Björn Wendle, Christer Ljungberg, Joanna Dickinson och Karin Neergaard, Tri- vector Traffic AB, samt Temagrupp Hållbart Resande inom Den Goda Staden
Jönköping – Den Goda Kollektivtrafikstaden
Norrköping – Den Goda Kollektivtrafikstaden
Uppsala – Den Goda Kollektivtrafikstaden
DEN GOD A ST ADEN
FRAMGÅNGSRIKT MOBILITETS- ARBETE I KOMMUNER
PUBLIKATION 2007:3
Resultat och utvärdering av
Smart Trafikant
– ett projekt inom hållbart resande6
Varudistribution
Varudistribution i staden – exempel på arbetssätt (2007)
Efter en genomgång av hur svenska kommuner arbetar med varudistribution ges här exempel på arbetssätt.
Författare: Erik Björke
Strategisk hantering av varudistribution i tätort – Litteraturstudie (2009)
En systematisk genomgång av tillgäng‑
lighet för varudistribution i staden inleds här med en litteraturstudie.
Författare: Oskar Jonsson och Bo Östlund, TFK och Kristina Nilsson, SLU
Strategisk hantering av varudistribution i tätort – Exempel på och effekter av innovativa åtgärder (2009)
Utifrån litteraturstudien (föregående publikation) och exemplet Uppsala förs ett resonemang kring ett långsiktigt hållbart sätt att hantera varudistribution.
Författare: Oskar Jonsson och Bo Östlund, TFK och Kristina Nilsson, SLU
Risker och skyddsavstånd
Risk och nytta – kan man väga riskerna med stationsnära byggande mot samhälls‑
nyttan (2010)
Vilka samhällsekonomiska konsekvenser kan ett stationsnära, förtätat byggande innebära, såväl fördelar som nackdelar?
Är det möjligt att göra en sammanvägd bedömning av dessa för‑ och nackdelar?
Det behandlas i denna rapport.
Författare: Martin Kylefors, Tyréns AB
Infrastrukturrelaterade skyddsavstånd (2010)
Rapporten belyser avståndets betydelse, funktion och hantering i den fysiska planeringen. De studerade skyddsavstån‑
den är väg‑ och järnvägsrelaterade.
Författare: Bengt Freij, Anna Nordlander och Lena Lundkvist, Vectura
VARUDISTRIBUTION I STADEN – exempel på arbetssätt
PUBLIKATION 2006:98
DEN GOD A ST ADEN D EN G O D A ST A D EN
Risk och nytta
– kan man väga riskerna med stationsnära byggande mot samhällsnyttanPUBLIKATION 2010:074
PUBLIKATION 2009:xx
Strategisk hantering av varudistribution i tätort – Litteraturstudie
DEN GOD A ST ADEN
PUBLIKATION 2009:xx
Strategisk hantering av varudistribution i tätort – Exempel på och effekter av innovativa åtgärder
DEN GOD A ST ADEN D EN G O D A ST A D EN
Infrastrukturrelaterade
skyddsavstånd
7
Ekonomi
Ekonomi, attraktivitet och stadsutveckling (2009)
Attraktivitetsbegreppet har förstorats till att ha betydelse för ekonomisk utveckling och expansionspotential. Här förs ett resonemang kring ämnet utifrån en litteraturstudie.
Författare: Charlotta Mellander och Martin Andersson, Internationella Handelshögskolan i Jönköping
Improvement Districts i Sverige? Inter- nationella erfarenheter av ett verktyg för hållbar utveckling (2010)
Business Improvement Districts är ett begrepp som används i allt större om‑
fattning utomlands för att genom samver‑
kan och samfinansiering utveckla ett om‑
råde i en stad som har brister. Resultaten är ofta goda men det finns frågetecken.
Författare: Johanna Edlund och Lars Westin, Umeå Universitet
Planeringsprocessen för infrastruktur
Haffa tidstjuvarna (2010)
Det tar tid från idé till genomförande av ny transportinfrastruktur. Rapporten visar genom ett antal fallstudier vad som har tagit tid i olika infrastrukturprojekt.
Författare: Bengt Andersson, WSP Analys &
Strategi
DEN GODA ST ADEN
Banverket 2010:2
Haffa tidstjuvarna
D EN G O DA S TA D EN
Ekonomi, attraktivitet och stadsutveckling
D EN G O D A ST A D EN
Improvement Districts i Sverige?
Internationella erfarenheter av ett verktyg för hållbar utveckling
Broad Street Business Improvement District, Birmingham (2009)
