Den muntliga kommunikationen
mellan sjuksköterska och närstående inom palliativ vård
- En litteraturstudie
The verbal communication between the nurse and the family in palliative care - A literature review
Cecilia Spånberg Linn Danielsson
Fakultet Hälsa, natur och teknikvetenskap
Ämne/Utbildningsprogram Examensarbete/Sjuksköterskeprogrammet Nivå/Högskolepoäng 15hp
Handledares namn Anette Granlund, Kristina Rendahl Laage Examinerande lärare Maria Andersson
Datum 2020-03-31
Sammanfattning
Titel: Den muntliga kommunikationen mellan sjuksköterska och närstående inom palliativ vård - En litteraturstudie
The verbal communication between the nurse and the family in palliative care - A literature review
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap
Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå
Författare: Cecilia Spånberg och Linn Danielsson
Handledare: Anette Granlund och Kristina Rendahl Laage
Sidor: 23 sidor exklusive bilaga
Nyckelord: Palliativ vård, Kommunikation, Relation, Närstående, Sjuksköterska
Bakgrund: Palliativ vård definieras som vård i livets slutskede och innebär en helhetsvård av patient och närstående under vägen fram till döden. Att vara närstående till en individ som genomgår palliativ vård innebär ett växlande mellan att vara vårdande och samtidigt bearbeta sin egen sorg. Sjuksköterskan ansvarar för att patienter och närstående får korrekt, lämplig och tillräcklig information och det viktigaste redskapet för att bygga en professionell relation är kommunikation. Den muntliga kommunikationen bör präglas av ömsesidig förståelse och kontakt, empati och sympati. Syfte: Att belysa den muntliga kommunikationen inom palliativ vård utifrån sjuksköterskans- och närståendes perspektiv. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats enligt Polit och Beck (2017) nio steg.
Databaserna Cinahl, PubMed samt PsycInfo användes för att söka fram artiklar. Nio artiklar med kvalitativ metod och en artikel med mixad metod användes till studiens resultat. Huvudresultat: Fyra huvudteman Anpassa kommunikationen, Kommunikation i rätt tid, Skapa en relation och Ge stöd och samarbeta identifierades till resultatet. Slutsats: Sjuksköterskan har en central roll i kommunikationen till närstående inom palliativ vård och kan med sin kommunikation bidra till en ökad kunskap och förståelse, vilket resulterar i att närstående känner sig delaktiga och den palliativa vården blir respektfull och värdig.
Innehållsförteckning
Introduktion ...1
Palliativ vård ... 1
Närstående inom palliativ vård ... 2
Kommunikation... 2
Sjuksköterskans roll inom palliativ vård ... 3
Problemformulering ...4
Syfte ...4
Metod ...5
Litteratursökning ... 5
Urval ... 7
Databearbetning och analys ... 8
Forskningsetiska överväganden ... 8
Resultat ...9
Anpassa kommunikationen ... 9
Kommunikation i rätt tid ... 10
Skapa en relation ... 11
Ge stöd och samarbeta ... 12
Diskussion ... 13
Resultatdiskussion... 13
Metoddiskussion ... 16
Slutsats... 18
Klinisk betydelse ... 18
Förslag till fortsatt forskning ... 18
Referenslista ... 19
Bilaga 1: Artikelmatris ... 24
Introduktion
Närmare 90 000 personer avlider i Sverige varje år och mellan 70 000 och 75 000 av de bedöms ha ett behov av palliativ vård (Socialstyrelsen 2016). De vanligaste diagnoserna för behovet av palliativ vård är hjärt-kärlsjukdomar följt av tumörsjukdomar (SOU 2001:6). Tidigare forskning visar att palliativ vård är en komplex process och behandlingen bör innefatta både psykologiska, psykosociala och existentiella aspekter. En tidig identifiering och en ständig utvärdering av den palliativa vården av hälso-och sjukvårdspersonal är grunden i denna komplexa vårdprocess för att försäkra en god vårdkvalité (Gonella et al. 2019). Palliativ vård är ett område där det finns brister i information, bemötande och stöd till närstående. Bristerna leder till negativa effekter på patient och närstående vilket kan påverka deras livskvalité (SOU 2001:6). Sjuksköterskans perspektiv och ett närståendeperspektiv kommer att behandlas och därför är forskningsområdet som tillämpas i denna litteraturstudie ”kompetens och professionsutveckling inom omvårdnad”.
Palliativ vård
Palliativ vård definieras som vård i livets slutskede och innebär en helhetsvård av patient och närstående under vägen fram till döden (Socialstyrelsen 2016). Inom den palliativa vården ingår två faser, en inledande tidig fas och en avslutande sen fas. Den tidiga fasen startar när patienten blir diagnostiserad med en obotlig sjukdom eller skada. Fasen kan pågå under en längre tid och syftar på en livsförlängande behandling (Socialstyrelsen 2013). Övergången till en sen palliativ fas innebär en successiv förändring och att den livsförlängande behandlingen avslutas. Fokus med behandlingen ändras från att vara livsförlängande i den tidiga fasen till att vara symtomlindrande. Det kan handla om att patienten upplever biverkningar och symtom vilka orsakar att patienten lider eller tar skada och detta är en indikation på att övergå till en sen palliativ fas (Socialstyrelsen 2013). Vård i livets slutskede kan innebära en svår upplevelse av både fysiska och psykiska symtom för patient och närstående. De vanligaste förekommande symtomen är nedsatt energi och prestationsförmåga, smärta, illamående och en svaghetskänsla.
Även psykologiska symtom föreligger till exempel ångest i samband med hanteringen av sjukdomen (Stiel et al. 2011). Den sena palliativa fasen karaktäriseras av att vara kort och främsta målet är att lindra lidande och främja livskvalité för patient och närstående. Beslutet att avsluta den livsförlängande behandlingen tas i samråd med läkare, sjuksköterska, patient och närstående vilket innebär återkommande samtal under vårdtiden med berörda parter (Socialstyrelsen 2013).
World Health Organization (2019) beskriver att palliativ vård består av fyra hörnstenar:
symtomlindring, samarbete, kommunikation och relation samt stöd till närstående. Vid symtomlindring bör patientens autonomi och integritet tas hänsyn till för att kunna bedriva en god vård. Symtomlindringen omfattas av fysiska, psykiska, sociala och existentiella symtom (Socialstyrelsen 2013). Samarbete innebär att ett tvärprofessionellt arbetssätt ska bedrivas vilket kliniskt betyder att flera olika professioner samarbetar för att uppnå en god vårdkvalité (Socialstyrelsen 2013). Kommunikation och relation innebär att en god kommunikation och en tillitsfull relation ska förekomma mellan patient, närstående och berörda vårdinstanser (Socialstyrelsen 2013). Stöd till närstående beskrivs ska tillämpas både under den palliativa vården och efter dödsfallet. Närstående ska bli erbjudna att involveras i vården och det ligger i
hälso- och sjukvårdens ansvar att ge stöd till närstående under vårdprocessen (Socialstyrelsen 2013). I vårdkedjan ska resurserna följa patientens behov oavsett vilken vårdenhet patienten behandlas av (SOU 2001:6). Palliativ vård har som mål att ge patienter och närstående god livskvalité vilket innebär att vården kan se olika ut. Ibland behövs det insatser dygnet runt för patienten och i vissa fall behövs inga insatser. Denna typ av vård betyder att varken förlänga patientens liv eller påskynda den sena palliativa fasen och döden ska betraktas som en normal process (Socialstyrelsen 2006).
Närstående inom palliativ vård
Begreppet närstående är en individ som den enskilde anser sig ha en nära relation till (Socialstyrelsen 2004). Enligt 5 kap 3§ av Patientlagen (2014:821) framgår det att patientens närstående ska få möjlighet att medverka vid utformningen och genomförandet av vården, om det är lämpligt och om bestämmelser angående sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar detta (SFS 2014:821, kap 5 § 3). Att vara närstående till en individ som genomgår palliativ vård innebär ett växlande mellan att vara vårdande och samtidigt bearbeta sin egen sorg. De kan behöva ställas inför svåra val gällande olika slags behandlingar eller hur vården ska fortsätta i den sena palliativa fasen. Befinna sig i en sorgeprocess kan göra besluten ännu svårare att ta.
Denna period kräver förståelse, empati och en god kontakt med sjuksköterskan.
Kommunikation, information och stöd är några faktorer närstående värdesätter när det ska tas ett beslut kring den palliativa vården (Hennings et al. 2010).
Stödet till närstående är en av de viktigaste faktorerna i palliativ vård eftersom det bygger ofta på stora insatser från närstående. Det är därför viktigt att närstående är med och utformar vården för patienten och hänsyn tas till deras önskemål i största utsträckning (SOU 2001:6). Enligt Svensk Sjuksköterskeförening (2015) beskrivs det att närstående har en betydande roll och kan ses som en informationskälla under vårdtiden och som ett komplement till den vård och omsorg samhället erbjuder. Om hälso- och sjukvårdspersonal möter närstående tillåts de vara delaktiga i problemidentifiering, problemlösning och beslut som påverkar individens livssituation (Svensk sjuksköterskeförening 2015).
Kommunikation
Kommunikation uppstår när två eller flera individer utbyter information med varandra (Sveriges Kommuner och Landsting 2011). Kommunikationen inom hälso- och sjukvården sker genom språket med ord, termer och begrepp både muntligen och skriftligen. Det är av stor betydelse att informationen förstås på samma sätt av alla berörda (Svenska palliativ registret 2014). Inom hälso- och sjukvården är kommunikation med sin grund i ett dialogiskt förhållningssätt en förutsättning för att öka kunskap och förståelse över individens vårdsituation (Socialstyrelsen 2015). Sjuksköterskan ska i dialog med patient och närstående ställa öppna frågor, ta sig tid att lyssna in, spegla och sammanfatta det som berättas under dialogen (Sveriges Kommuner och Landsting 2011). Kommunikation mellan sjuksköterska, patient och närstående innebär att förmedla individuellt anpassad information om hälsotillstånd, olika metoder, undersökningar och behandlingar (Socialstyrelsen 2015). Den palliativa patienten kan ibland ha svårigheter med att redogöra för sig själv, därför är det viktigt att involvera närstående i kommunikationen för att uppnå en god palliativ vård. Hälso- och sjukvårdspersonal ska erbjuda möjligheter att ställa frågor och visa ett intresse för fortsatt dialog med närstående (Anderson
et al. 2019) och en god kvalitet i kommunikationen förebygger missförstånd och oro (Socialstyrelsen 2015).
Travelbee beskriver vikten av att se varandra som unika individer i relationen mellan sjuksköterska, patient och närstående. Sjuksköterskan visar kunskap och en vilja att hjälpa patienten genom sina ord och handlingar. Kommunikation är en ömsesidig process där det är viktigt att sjuksköterskan förstår det patient och närstående förmedlar för att kunna planera och genomföra omvårdnadsåtgärder (Travelbee 1971). Travelbee fokuserar på begreppen:
människan som individ, lidande, mening, mänskliga relationer och kommunikation. Kommunikation beskrivs vara en förutsättning inom omvårdnad för att hjälpa individen genom lidande och sjukdom. Kommunikation mellan individer syftar till att känslor, behov och tankar ska kunna förmedlas i en mellanmänsklig process. Sjuksköterskans viktigaste redskap för att bygga en professionell relation är kommunikation och den bör präglas av ömsesidig förståelse och kontakt, empati och sympati (Travelbee 1971).
Sjuksköterskans roll inom palliativ vård
Svensk sjuksköterskeförening (2014) beskriver ICN:s etiska riktlinjer vilket sjuksköterskan förväntas att förhålla sig till inom sjuksköterskeprofessionen. Dessa etiska riktlinjer behandlar fyra grundläggande ansvarsområden: främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt lindra lidande. I sjuksköterskans roll ingår det att erbjuda vård till enskilda individer, närstående och allmänheten samt samarbeta med andra yrkesgrupper (Svensk sjuksköterskeförening 2014).
Sjuksköterskans roll kan innebära daglig interaktion med patient och närstående som genomgår vård i livets slutskede. Att skapa en professionell, vårdande relation i det mellanmänskliga mötet har betydelse för patient och närståendes upplevelse av livskvalité. Sjuksköterskan arbetar nära patienten och bör vara trygg i rollen att initiera och bibehålla en god kommunikation med patient och närstående. Kommunikationen handlar om att lyssna in önskemål kring vården, ge information kring den palliativa vården samt se till att patienten och närstående förstår vad det innebär att vara i en palliativ fas (Isaacson et al. 2019). Stödet för närstående har en betydelsefull effekt för patienten och närstående bör erbjudas samtal under sjukdomstiden men även efter att patienten har avlidit (SOU 2001:6). Sjuksköterskan ansvarar för att patienter och närstående får korrekt, lämplig och tillräcklig information som grund för samtycke till vård och behandling (Svensk sjuksköterskeförening 2014).
Problemformulering
Palliativ vård definieras som vård i livets slutskede och innebär en komplex process där psykologiska, psykosociala och existentiella aspekter tas hänsyn till. Palliativ vård består av fyra hörnstenar symtomlindring, samarbete, kommunikation och relation samt stöd till närstående. Kommunikation beskrivs vara en förutsättning för att hjälpa individen genom lidande och sjukdom och är en ömsesidig process där information ska förmedlas. Det är viktigt att sjuksköterskan förstår det patient och närstående förmedlar för att kunna planera och genomföra omvårdnadsåtgärder. Närstående kan ses som en informationskälla då den palliativa patienten ibland har svårigheter med att redogöra för sig själv. Närstående har en central del inom palliativ vård och sjuksköterskan arbetar nära både patient och närstående, därför är det viktigt att belysa den muntliga kommunikationen mellan sjuksköterska och närstående.
Syfte
Syftet är att belysa den muntliga kommunikationen inom palliativ vård utifrån sjuksköterskans- och närståendes perspektiv.
Metod
Metoden var en litteraturstudie med systematisk och induktiv ansats. Enligt Polit & Beck (2017) är en litteraturstudie en sammanställning av tidigare forskning och utgår från ett syfte. Denna litteraturstudie är grundad på Polit & Beck nio steg (figur 1) för att samla in data och genomföra en kritisk sammanfattning av forskning inom området av intresse. Utifrån syftet upprättas en plan över hur vetenskapliga artiklar ska samlas in, sammanställas och analyseras för att kunna besvara syftet (Polit & Beck 2017).
Figur 1. Polit och Beck (2017) nio steg, fritt översatt.
Litteratursökning
I steg 1 formulerades ett syfte utifrån problemformuleringen kring det valda ämnet. I steg 2 valdes databaser och sökord. Datainsamlingen har genomförts i databaserna Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (Cinahl), Psychology Information (PsycInfo) och Public Medline (PubMed). Motivering för val av databaser är att de behandlar aktuella områden utifrån syftet. Cinahl är inriktad på omvårdnad, PsycInfo har en psykologisk inriktning och PubMed är inriktad på medicin, omvårdnad och hälsa (Polit & Beck 2017). De valda sökorden var “Palliative care” “Informations needs” “Family nursing” “Information” “Family”
“Communication” och “Nursing”.
Inklusionskriterier och Exklusionskriterier
Inklusionskriterier är peer reviewed artiklar skrivna på engelska och svenska mellan första januari år 2010 till och med 31 december år 2019. Review artiklar och studier med personer under 18 år har exkluderats.
I steg 3 genomfördes databassökning utifrån valda sökord. I Cinahl söktes “Palliative care”
“Communication”, “Information Needs” och “Family Nursing” enskilt. I PubMed söktes
”Palliative care”, “Communication”, “Information”och “Family” enskilt. I PsycInfo söktes 2. Val av databas och
sökord
3. Databassökning utifrån valda sökord
4. Kritiskt granska och avgöra artiklarnas relevans utifrån titel
och abstract
5. Noggrann genomgång av utvalda
artiklar
6. Sortering och urval av artiklarnas
information
7. Kritisk granskning av artiklarna med ett etiskt förhållningssätt
8. Analysera samt strukturera data i teman och mönster
9. Kritisk sammanställning av
data 1. Formulera ett syfte
”Communication”, ”Palliative care”, ”Information”, ”Family” och ”Nursing” enskilt. Efter enskilda sökningarna användes sökorden i olika sökkombinationer i samtliga databaser. Enligt Polit och Beck (2017) kan sökkombinationer preciseras och expanderas genom att använda booelska operatorer “AND”, “OR” och “NOT”. Valda sökord kombinerades med “AND” och träffarna redovisades i tre olika tabeller: tabell 1, tabell 2 och tabell 3.
Tabell 1: Databassökning i Cinahl, 2020-01-23 – 2020-02-08.
Cinahl Sökning Sökord Antal
träffar
Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 Palliative care MM
13750
S2 Communication
MM
17488
S3 Information
needs MM
1545 S4 Family nursing
MM
511
S5 S1 AND S2 282 13 (2) 6 3
S6 S2 AND S4 8 1 0 0
S7 S1 AND S4 5 3 1 0
S8 S1 AND S3 88 7 4 2
Totalt 24 11 5
MM = Major Concept. () = interna dubbletter.
Tabell 2: Databassökning i PubMed, 2020-01-23 – 2020-02-08.
PubMed Sökning Sökord Antal
träffar
Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 Palliative care [MeSh]
52724
S2 Communication
[MeSh]
300878
S3 Information
[All Fields]
695480
S4 Family
[MeSh]
106784
S5 S1 AND S2
AND S3
241 9 3 2
S6 S1 AND S2
AND S4
206 3 1 0
Totalt 12 4 2
MeSh = Medical Subject Headings.
Tabell 3: Databassökning i PsycInfo, 2020-01-23 – 2020-02-08.
Psycinfo Sökning Sökord Antal träffar
Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 Communication
Major
13491 S2 Palliative care
Major
6482
S3 Information
Major
7058
S4 Family 20187
S5 Nursing
Major
22191
S6 S1 AND S2 348 9 (1) 3 1
S7 S2 AND S3 10 1 0 0
S8 S1 AND S2
AND S4
64 4 1 1
S9 S1 AND S2
AND S5
12 1 1 1
Totalt 15 5 3
() = interna dubbletter
Urval
I steg 4 genomfördes urval 1 genom att kritiskt granska och bedöma artiklarnas relevans för området utifrån titel och abstract. 1265 artiklar har relevansgranskats och resulterade i att 1214 artiklar exkluderades i urval 1 för att de inte svarade mot syftet. Totalt kvarstod 51 artiklar varav 24 artiklar i Cinahl, 12 artiklar i PubMed och 15 artiklar i PsycInfo.
I steg 5 och 6 genomfördes urval 2 genom en noggrann genomgång av utvalda artiklar.
Artiklarna lästes i fulltext med fokus på syfte, metod och resultat. Sammanlagt bearbetades 51 artiklar från urval 1. Artiklarna lästes enskilt med frågeställningen om artikeln kunde besvara litteraturstudiens syfte. 31 artiklar exkluderades i urval 2. I Cinahl exkluderades 13 artiklar, i PubMed åtta artiklar och i PsycInfo tio artiklar. Exkluderade artiklar behandlade enbart patientens perspektiv eller läkares perspektiv. Review artiklar exkluderades. Sammanlagt kvarstod 20 artiklar i urval 2. I Cinahl kvarstod elva artiklar, i PubMed fyra artiklar och i PsycInfo fem artiklar.
I steg 7 genomfördes urval 3 genom att kvalitetsgranska de kvarstående 20 artiklarna utifrån granskningsmallar “Guide to an Overall Critique of A Quantitative Research Report” och
“Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report” (Polit & Beck 2017).
Litteraturstudien innehöll artiklar med både kvalitativ metod och mixad metod, därför har båda granskningsmallar varit relevanta och tillämpats. Artiklarna har bearbetats tillsammans och en diskussion kring varje artikel har genomförts för att säkerställa att analysen överensstämmer.
Artiklarnas styrkor och svagheter har diskuterats tillsammans utifrån granskningsmallar och det
resulterade i att tio artiklar exkluderades. Sex artiklar exkluderades i Cinahl, två artiklar i PubMed och två artiklar i PsycInfo. Sex artiklar i urval 3 exkluderades på grund av att de hade felaktigt fokus utifrån syftet och fokuserade inte på kommunikationen mellan sjuksköterskan och närstående. Fyra artiklar exkluderades på grund av en otillräcklig beskrivning av metod och dataanalys och dessa artiklar ansågs inte ha en hög trovärdighet utifrån granskningsmallarna.
Sammanlagt kvarstod tio artiklar i urval 3. I Cinahl kvarstod sex artiklar, i PubMed två artiklar och i PsycInfo två artiklar. Artiklarna sammanställdes i en matris, se bilaga 1.
Databearbetning och analys
Enligt Polit & Beck (2017) är en strategi i databearbetningen att kategorisera artiklar i teman för att skapa en förståelse av artiklarnas innehåll. I steg 8 analyserades tio artiklar från urval 3 för att kunna struktureras i teman. Artiklarna skrevs ut i pappersformat och analyserades enskilt för att sedan diskuterats tillsammans med fokus på att identifiera möjliga likheter och skillnader.
Textstycken från artiklarna markerades och markeringarna strukturerades utifrån likheter och skillnader och lästes flera gånger med en induktiv ansats. Samtliga markeringar översattes till svenska och skrevs ned i ett Word-dokument för att kunna placeras in i olika teman. Word- dokumentet med de översatta markeringarna skrevs ut, klipptes ut och placerades ut för att få en strukturerad överblick. Samtliga urklippta markeringar lästes och parades ihop i olika högar med fokus på att hitta möjliga teman. I bearbetningen av artiklarna identifierades gemensamt teman utifrån syftet med litteraturstudien. Fyra huvudteman framkom Anpassa kommunikationen, Kommunikation i rätt tid, Skapa en relation och Ge stöd och samarbeta.
I steg 9 gjordes en kritisk sammanställning av litteraturstudiens resultat uppdelat i teman.
Forskningsetiska överväganden
Enligt svensk sjuksköterskeförening (2014) ska sjuksköterskan tillämpa godtagbara riktlinjer inom omvårdnad, ledning, forskning och utbildning. Sjuksköterskan ska även aktivt utveckla en kärna av forskningsbaserad professionell kunskap som stöd för en evidensbaserad verksamhet. En reflektion kring etiska aspekter har tillämpats genomgående i denna litteraturstudie för att förhålla oss etiskt och evidensbaserat inom ämnet omvårdnad. Enligt Kjellström (2017) är ett kriterium för att en studie ska vara etisk att väsentliga frågor lyfts.
Litteraturstudiens bärande begrepp är palliativ vård, kommunikation, närstående, relation och sjuksköterska och det behandlar väsentliga frågor inom ämnet omvårdnad. I bearbetningen av artiklar har granskningsmallar enligt Polit & Beck (2017) tillämpats för att säkerställa att artiklarna har en god vetenskaplig kvalité och att de har genomförts på ett etiskt sätt. Egna åsikter och värderingar hos författarna har försökts lagts åt sidan i bearbetningen av artiklarna för att säkerställa en god etik. Samtliga artiklar var inte på författarnas modersmål och för att undvika misstolkningar lästes artiklarna enskilt först för att sedan diskuteras tillsammans.
Lexikon tillämpades för att översätta information från artiklarna och säkerställa att det tolkades rätt. Citat i litteraturstudien har angivits ordagrant i originalspråk från ursprungskällan för att undvika feltolkningar eller missuppfattningar. Artiklarna har referats enligt manualen Harvad KAU.
Resultat
Litteraturstudiens resultat grundar sig i tio vetenskapliga artiklar (N=10) varav nio med kvalitativ metod (n=9) och en med mixad metod (n=1). Artiklarna har en geografisk spridning med forskning genomförd i länderna Sverige (n=2), Kanada (n=1), Tyskland (n=2), USA (n=3) England (n=1) och Australien (n=1). Utifrån artiklarnas resultat framkom fyra huvudteman Anpassa kommunikationen, Kommunikation i rätt tid, Skapa en relation och Ge stöd och samarbeta (figur 2).
Figur 2. Resultatets teman
Anpassa kommunikationen
Att anpassa kommunikationen genom att vara rak, tydlig och ärlig till och mellan patient, närstående och vårdpersonal beskrivs vara en viktig faktor inom palliativ vård (Collins et al.
2018a; Hilding et al. 2018; Price et al. 2019). Närstående belyser vikten av att sjuksköterskor är tydliga och ärliga i kommunikationen kring döendeprocessen inom palliativ vård.
Sjuksköterskor skonar ibland närstående från detaljer angående döden och döendet och närstående önskar en mer öppen, tydlig och ärlig kommunikation kring detta. Det beskrivs att närstående önskar att sjuksköterskor anpassar kommunikationen och använder begreppen
“död” och “döendet” för att få en tydlighet i döendeprocessen. Närstående upplever döden som oväntad om kommunikationen angående döendeprocessen inte var tydlig (Collins et al. 2018a;
Rylander et al. 2019). Det beskrivs att närstående vill ha en kommunikation som innefattar information kring vad som kommer hända, hur det ska gå till och till vem det finns möjlighet att kontakta vid eventuella frågor (Mcleod et al. 2010). Närstående beskriver att det finns svårigheter att kommunicera med sjukvårdspersonal och att de ibland inte har förmågan att ta in all information som ges (Caswell et al. 2015; Hilding et al. 2018).
Sjuksköterskor beskriver att en god kommunikation främjas av att vara försiktig, inte dömande och ha ett inbjudande förhållningssätt genom att ställa öppna frågor. Ytterligare faktorer för en god kommunikation är ett empatiskt förhållningssätt (Hilding et al. 2018), en öppenhet för att diskutera och definiera begreppet palliativ vård och låta närstående leda kommunikationen (Collins et al. 2018a; Groebe et al. 2019). Sjuksköterskor beskriver att det finns ett behov att översätta det läkaren sagt till närstående, vilket innebär att sjuksköterskan anpassar kommunikationen utifrån detta (Caswell et al. 2015; Reinke et al. 2010). Sjuksköterskors kommunikation innebär att ibland förtydliga och förenkla det läkaren har sagt kring behandlingen och sjukdomsprocessen, vilket beskrivs vara utmanande (Reinke et al. 2010).
Sjuksköterskor erbjuder även förklaringar angående medicinsk information (Nedjat-Haiem et al. 2017) för att närstående ska förstå (Nedjat-Haiem et al. 2017; Reinke et al. 2010). För att
Anpassa kommunikationen
Kommunikation i rätt tid
Skapa en relation
Ge stöd och samarbeta
kunna möta närståendes osäkerhet behöver sjuksköterskor vara förberedda och ha kunskap innan de kommunicerar inom palliativ vård (Rylander et al. 2019). Sjuksköterskor beskriver att de ibland upplever att närstående inte förstår given information även fast den upprepas ett flertal gånger (Caswell et al. 2015; Hilding et al. 2018). Det beskrivs att sjuksköterskans deltagande i kommunikationen inom palliativ vård bidrar till bättre möjligheter att ge en god och säker vård.
Ytterligare beskrivs det att sjuksköterskor har en positiv attityd till att delta i kommunikationen trots att det kan vara personligt svårt att hantera (Rylander et al. 2019).
Kommunikation i rätt tid
Kommunicera i rätt tid inom palliativ vård är en viktig faktor utifrån ett närståendeperspektiv (Collins et al. 2018a; Groebe et al. 2019; Nedjat-Haiem et al. 2017; Preisler et al. 2018).
Effektiv kommunikation inom palliativ vård är en betydelsefull färdighet för sjuksköterskor (Rylander et al. 2019) och behovet av kommunikation inom palliativ vård beskrivs vara stort (Groebe et al. 2019). Närstående har ett behov av kontinuerlig information kring hantering av patientens sjukdomstillstånd och sjuksköterskor inom palliativ vård ska ge väl anpassad information baserat på närståendes behov (Mcleod et al. 2010). Närstående beskriver att det skulle underlätta om de fick information kring hur palliativ vård fokuserar på symtomhantering och livskvalité under sjukdomsperioden. Närstående har ett behov av information för att få en ökad förståelse vilket bidrar till att de lättare kan ta ett beslut kring vården (Price et al. 2019) och att de upplever sig säkrare när de ger vård till familjemedlemmen (Caswell et al. 2015;
Collins et al. 2018a; Preisler et al. 2018). Det beskrivs att närstående upplever att de fick en konversation kring döden men att det finns ett behov av konversationer kontinuerligt under vårdtiden. Närstående upplever att om de ville ha fler konversationer kring döden var det deras eget ansvar att initiera det (Caswell et al. 2015; Hilding et al. 2018).
Sjuksköterskor beskriver att en viktig faktor är att kommunicera med närstående tidigt i sjukdomsprocessen, vilket innebär innan patienten är nära döden i ett sent palliativ skede (Groebe et al. 2019). Kommunikationen till närstående ska initieras tidigt i sjukdomsprocessen och ske över tid för att ge närstående möjlighet att anpassa sig, få kontroll över situationen (Collins et al. 2018a) och för att hjälpa närstående att planera inför livets slutskede (Nedjat- Haiem et al. 2017; Preisler et al. 2018). Närstående belyser att det är sjukvårdspersonalens ansvar att initiera till en öppen diskussion angående den palliativa vården (Mcleod et al. 2010).
Flera studier visar att kommunikation till närstående inom palliativ vård inträffar för sent i sjukdomsprocessen (Groebe et al. 2019; Nedjat-Haiem et al. 2016; Rylander et al. 2019).
Sjuksköterskor uttryckte att när kommunikationen inträffade för sent påverkades närståendes värdighet och det orsakade en hög stressnivå (Groebe et al. 2019; Rylander et al. 2019).
Ytterligare negativa effekter en sen kommunikation inom palliativ vård kan innebära är missförstånd, besvikelse och oro hos närstående (Nedjat-Haiem et al. 2016; Preisler et al.
2018). En ökad förståelse och acceptans kring innebörden av palliativ vård uppnås hos närstående om kommunikationen initieras tidigt (Collins et al. 2018a).
Skapa en relation
Genom att sjuksköterskan skapar en relation och involverar närstående möjliggör det för att kunna kommunicera inom palliativ vård (Mcleod et al. 2010; Rylander et al. 2018; Reinke et al. 2010). Sjuksköterskan ses som en kommunikations- och relations bro till eller mellan närstående (Mcleod et al. 2010). Sjuksköterskor beskriver att om patienten ger samtycke erbjuds närstående att ta del av information och vara en del av beslutstagandet kring den fortsatta vården i ett palliativt skede. Sjuksköterskor betonade att om en relation skapas med närstående och att de fick vara delaktiga underlättar det för patientens situation inom palliativ vård och att det är en viktig aspekt för att bedriva en god palliativ vård. Närståendes
delaktighet ska främjas men i vissa situationer var närstående helt frånvarande i vården och det innebar att sjuksköterskan tog sig an rollen att vara närmast patienten (Hilding et al.
2018).
I en studie av Reinke et al. (2010) beskrivs vikten av att utveckla en tillitsfull relation för att kunna kommunicera kring närståendes behov av hopp. Sjuksköterskorna beskriver att tilliten i relationen kom successivt genom att vara tillgänglig och närvarande (Reinke et al. 2010). Att skapa en tillitsfull relation och att samtliga parter känner varandra är en av de viktigaste faktorerna i kommunikationen inom palliativ vård. Sjuksköterskan lär känna närstående genom att öppna upp och ge utrymme för närstående att involveras i vården. Närstående inkluderas genom att skapa en dialog (Hilding et al. 2018) och sjuksköterskan frågar specifikt om relationer inom familjen och efterfrågar närståendes behov i den palliativa vården, det gör att de känner sig trygga, säkra och omhändertagna (Groebe et al. 2019; Mcleod et al. 2010). En sjuksköterska inom palliativ vård beskriver processen att lära känna familjen som att sjuksköterskan är en detektiv, lyssnar efter ledtrådar och försöker skapa en helhetsbild.
Sjuksköterskan läser av närstående genom att lägga märke till kroppsspråk och ögonkontakt i syfte att utvärdera hur de mår psykiskt, emotionellt och socialt (Mcleod et al.
2010). Närstående upplever att sjuksköterskan är den i vårdteamet som är mest närvarande och tillgänglig (Reinke et al. 2010) och att sjuksköterskans muntliga kommunikation besvarar frågor och ger information, vilket stärker relationen (Mcleod et al. 2010). En bra relation med sjukvårdspersonal karaktäriseras av kontinuerliga konversationer där närstående känner en acceptans, fick vara delaktiga och ta del av information (Mcleod et al. 2010; Rylander et al.
2018).
...There was more of a presence… it was more personal. There was a process of us building a relationship, not only with my father but also with me. The nurses were visible, to help dad with his needs, us with our needs… answering questions, providing information. (Mcleod et al. 2010, s. 96)
En sämre relation med sjukvårdspersonal karaktäriseras av att närstående känner sig övergivna, fick inget stöd och brister i kommunikationen (Caswell et al. 2015). Närstående beskriver sina upplevelser kring en omvårdnad som var opersonlig, inte omhändertagande och okänslig. Det var när sjuksköterskan inte var engagerad och relationsinriktad och bara kom vid planerade tider (Mcleod et al. 2010).
Seeing a nurse like clockwork like medication times, change of IV or whatever. I’ll be in at one, I’ll be in at three and I’ll be in at six and then I am leaving. (Mcleod et al. 2010, s. 96)
Ge stöd och samarbeta
Viktiga aspekter i kommunikationen är att sjuksköterskan erbjuder stöd till närstående och att det finns ett fungerande samarbete med läkare (Reinke et al. 2010; Rylander et al. 2019; Nedjat- Haiem et al. 2017; Price et al. 2019) Sjuksköterskans kommunikation och förmåga att ge stöd till närstående har en central roll före, under och efter palliativ vård för att reducera lidande (Hilding et al. 2018). I kommunikationen erbjuder sjuksköterskor ett psykosocialt stöd (Nedjat- Haiem et al. 2017) och det beskrivs att sjuksköterskor ska lyssna, låta närstående prata, bekräfta och bemöta deras känslor (Rylander et al. 2019). I en studie av Reinke et al. (2010) beskrivs det att sjuksköterskor erbjuder stöd genom att kommunicera kring olika mål och vad hopp innebär för närstående (Reinke et al. 2010). Sjuksköterskan besvarar förväntningar från närstående och samtidigt bemöter varje individs behov av stöd. I kommunikationen med sjuksköterskor får närstående en ökad kunskap över olika sätt att hantera sjukdomen (Mcleod et al. 2010; Preisler et al. 2018; Rylander et al. 2019).
Kommunikationen inom palliativ vård ska vara medicinskt inriktad av läkare men även kompletteras med ett omvårdnadsperspektiv av sjuksköterskor, det kan öka närståendes deltagande och upplevelse av säkerhet i situationen (Rylander et al. 2019). I en studie av Price et al. (2019) beskrivs det att ett tvärprofessionellt samarbete och involvering av närstående identifieras som viktiga aspekter av kommunikationen (Price et al. 2019). Samarbete mellan sjuksköterskor och läkare beskrivs vara en viktig aspekt i kommunikationen. Vid ett fungerande samarbete bidrog det till att sjuksköterskor känner sig trygga och säkra i rollen att kommunicera kring den palliativa vården med närstående. Det beskrivs som en brist i kommunikationen när läkaren inte berättade om information närstående erhållit och det påverkade relationen mellan sjuksköterska och närstående. En oro uttrycktes över att närstående kunde uppleva en misstro mot sjukvården när samarbetet mellan sjuksköterska och läkare inte fungerade (Reinke et al. 2010; Rylander et al. 2019). Sjuksköterskor beskriver att det var ytterst viktigt att få samma information kring den palliativa vården som närstående fått av läkaren för att ha möjligheten att ge stöd till närstående (Rylander et al. 2018). Vid ett fungerande samarbete främjas närståendes nätverk av stöd och det i sin tur påverkar livskvaliteten positivt (Nedjat-Haiem et al. 2017).
Diskussion
Syftet med litteraturstudien var att belysa den muntliga kommunikationen inom palliativ vård utifrån sjuksköterskans- och närståendes perspektiv. Resultatet i litteraturstudien visade fyra huvudteman Anpassa kommunikationen, Kommunikation i rätt tid, Skapa en relation och Ge stöd och samarbeta.
Resultatdiskussion
I resultatet under temat Anpassa kommunikationen beskrivs det att närstående värdesätter en tydlig, enkel och ärlig kommunikation av sjuksköterskan (Collins et al. 2018a; Hilding et al.
2018). Ytterligare i resultatet under Anpassa kommunikationen betonas det att närstående önskar att sjuksköterskor använder en tydlig kommunikation där begreppen ”död” och
”döendet” tillämpas (Collins et al. 2018a; Rylander et al. 2019). I resultatet under temat Kommunikation i rätt tid framkom det att kommunikationen till närstående ska initieras tidigt och ske över tid för att ge närstående möjlighet att anpassa sig och få kontroll över situationen (Collins et al. 2018). Litteraturstudiens resultat styrks av studierna Braithwaite et al. (2011), Kisoiro och Langley (2016) och Boucher et al. (2010). Det beskrivs att närstående uppskattar en ärlighet i kommunikationen (Braithwaite et al. 2011; Kisorio & Langley 2016; Boucher et al. 2010) och såg fördelar med att initiera kommunikationen tidigt i den palliativa vården (Braithwaite et al. 2011). Kisorio och Langley (2016) styrker resultatet då de beskriver att om närstående upplever en svårförståelig kommunikation kan det leda till ångest, depression och traumatisk stress. I en studie av Braithwaite et al. (2011) styrks inte litteraturstudiens resultat då det framgår att det finns en rädsla hos närstående att tidiga diskussioner kan påverka deras positiva inställning kring hälsotillståndet eller orsaka en nedgång i deras egen hälsa vilket kan innebära hinder i kommunikationen (Braithwaite et al. 2011). I en studie av Collins et al.
(2018b) framgår patienters perspektiv av en tydlig kommunikation. Patienter beskriver att vårdpersonal sällan använde “död” och “döendet” i kommunikationen. Det orsakar att kommunikationen inte blir tydlig och att patienterna bildar en egen uppfattning och missförstår det vårdpersonalen försöker förmedla. Om termer och begrepp inom palliativ vård inte är tydliga orsakar det en begränsning i patientens kommunikation till vårdpersonal. En reflektion utifrån litteraturstudiens resultat är att i sjuksköterskeprofessionen ligger det ett stort ansvar att se, läsa av, identifiera och bekräfta närståendes behov. Sjuksköterskan ska i mötet med närstående ta hänsyn till deras önskemål och behov kring den palliativa vården och anpassa kommunikationen utifrån detta. Både patient och närstående belyser vikten av att sjuksköterskan anpassar kommunikationen genom att vara tydlig, rak och ärlig. En slutsats som kan dras utifrån detta är att det är lika viktigt för både patient och närstående att sjuksköterskan ger de känslan av att vara delaktiga och att kommunikationen anpassas utifrån deras behov. Det möjliggör för att kunna erbjuda en god palliativ vård.
Ytterligare i resultatet i temat Kommunikation i rätt tid framkom det att närstående upplevde att det inte fick tillräckligt med tillfällen att kommunicera kring den palliativa vården med sjuksköterskan och att det finns ett behov att upprepa information då närstående ibland inte har förmågan att ta in all information (Caswell et al. 2015; Hilding et al 2018). I temat Kommunikation i rätt tid belyser närstående att det är sjuksköterskans ansvar att initiera till en
öppen diskussion kring den palliativa vården (Mcleod et al. 2010). I liknande studier beskrivs det att närstående anser att det är sjuksköterskans ansvar att ta initiativ till diskussioner kring den palliativa vården (Braithwaite et al. 2011) och de belyser vikten av att få uppdaterad information angående patienten utan att de behöver fråga sjuksköterskan (Kisorio & Langley 2016). I en studie av Peden-Mcalpine (2015) styrks resultatet då de belyser att det är sjuksköterskans uppgift att kontrollera att närstående förstår informationen de har erhållit och även förtydliga informationen om det behövs. En reflektion utifrån detta är att närstående till en individ som genomgår palliativ vård har ett stort behov av kontinuerlig information och det ligger i sjuksköterskan ansvar att tillgodose detta. Genom att sjuksköterskan visar en tillgänglighet och öppenhet till diskussion erbjuds möjligheter till kommunikation i rätt tid.
Ytterligare reflektion är att om sjuksköterskan tillämpar ett holistiskt perspektiv i mötet med patient och närstående inom palliativ vård möjliggör det för att kunna kommunicera i rätt tid och inkludera närstående.
I resultatet under temat Skapa en relation beskrivs det att en bra relation med sjukvårdspersonal karaktäriseras av en kommunikation där närstående fick vara delaktiga och ta del av information (Mcleod et al. 2010; Rylander et al 2019). En sämre relation med sjuksköterskor beskrivs vara när närstående kände sig övergivna, fick inget stöd och det förekom brister i kommunikationen (Caswell et al. 2015). Braithwaite et al. (2011) styrker resultat genom att beskriva att närstående ibland känner sig exkluderade för att utifrån sjukhusets policy skulle största fokus läggas på patienten inom palliativ vård. Det orsakar att sjuksköterskor inte inkluderar närstående i diskussionen kring palliativ vård och det ger närstående en känsla av att bli övergivna (Braithwaite et al 2011). Resultatet styrks även av Clabots (2012) där det beskrivs att en tillitsfull relation bör finnas mellan närstående och sjuksköterskan för att kommunikationen ska fungera inom den palliativa vården. Kommunikation och relation är en av de fyra hörnstenarna inom palliativ vård (WHO 2019). Det innebär att en god kommunikation och en tillitsfull relation ska etableras mellan närstående, patient och sjukvårdspersonal (Socialstyrelsen 2013), vilket stämmer överens med litteraturstudiens resultat. Black et al. (2018) belyser ett annat perspektiv än närståendes då de beskriver patientens upplevelse av palliativ vård inom akutsjukvård. Patienten värdesatte när sjukvårdspersonal skapade en relation, tog sig tid och såg patienten som en egen unik individ. Ytterligare beskrivs det att patienten upplevde att en vårdande relation bestod av effektiv kommunikation och att vårdpersonal i interaktion med patienten aktivt lyssnade till patientens behov. En reflektion kring detta är att om en tillitsfull relation inte finns kan brister i kommunikationen förekomma vilket kan leda till ett missnöje hos både patient och närstående. Ytterligare en reflektion är att om sjuksköterskan ger tid till patient och närstående, står kvar för att svara på frågor och funderingar angående den palliativa vården kan en relation skapas och det kan medföra mindre brister i kommunikationen.
I resultatet under temat Ge stöd och samarbeta beskrivs det att sjuksköterskor erbjöd ett psykosocialt stöd i kommunikationen (Nedjat-Haiem et al. 2017) genom att lyssna, låta närstående prata, bekräfta och bemöta deras känslor (Rylander et al. 2019). I en studie av Hennings et al (2010) styrks resultatet då det framgår att närstående värdesätter en kommunikation som förmedlar empati, försäkran, förståelse samt en guidning kring den palliativa vården. Ytterligare i resultatet under temat Ge stöd och samarbeta framgår det att
sjuksköterskans kommunikation och förmåga att ge stöd har en central roll före, under och efter palliativ vård för att reducera lidande (Hilding et al. 2018). Enligt World Health Organization (2019) är en av de fyra hörnstenarna inom palliativ vård stöd till närstående. Där framgår det att det är sjukvårdens ansvar att ge stöd och främja närstående delaktighet och att närstående ska bli erbjudna stöd både innan och efter dödsfallet (Socialstyrelsen 2013), vilket överensstämmer med litteraturstudiens resultat.
Enligt Travelbee (1971) är kommunikation en förutsättning inom omvårdnad för att hjälpa individen genom lidande och sjukdom. Individer får möjlighet att förmedla tankar, känslor och behov i en mellanmänsklig process genom kommunikationen. Litteraturstudiens resultat överensstämmer med Travelbee’s teori. Det framgår att kommunikation var det viktigaste i vård i livets slutskede (Price et al. 2019) och en ökad förståelse och acceptans kring innebörden av palliativ vård uppnås hos närstående om kommunikationen initieras tidigt (Collins et al. 2018a).
Litteraturstudiens resultat visar även att sjuksköterskan roll är att bidra i kommunikationen med ett omvårdnadsperspektiv och det kan öka närståendes deltagande och upplevelse av säkerhet i situationen (Rylander et al. 2019), vilket överensstämmer med Travelbee’s teori att kommunikation är en förutsättning inom omvårdnad för att hjälpa individen genom lidande och sjukdom.
Enligt Travelbee (1971) kan sjuksköterskan bygga en professionell relation med hjälp av kommunikationen och viktiga faktorer är ömsesidig förståelse och förmågan att visa empati.
I litteraturstudiens resultat under teman Anpassa kommunikationen och Skapa en relation identifierades likheter med Travelbee´s teori. I litteraturstudiens resultat framgår det att sjuksköterskan ses som en kommunikations- och relations bro till eller mellan närstående inom palliativ vård (Mcleod et al. 2010) och närstående involveras i vården genom att sjuksköterskan öppnade upp, gav utrymme och skapade en dialog (Hilding et al. 2018). I litteraturstudiens resultat under temat Anpassa kommunikationen beskriver sjuksköterskor att en god kommunikation främjas av att vara försiktig, inte dömande och att ha ett empatiskt och inbjudande förhållningssätt (Hilding et al. 2018), vilket överensstämmer med Travelbee’s teori (1971).
Metoddiskussion
Litteraturstudien genomfördes utifrån Polit & Beck (2017) nio steg för en litteraturstudie. En induktiv ansats och en systematisk bearbetning av artiklarna har tillämpats. Sjuksköterskans perspektiv och närståendes perspektiv med fokus på den muntliga kommunikationen har behandlats i litteraturstudien vilket styrker att författarna har förhållit sig till forskningsområdet
”kompetens och professionsutveckling inom omvårdnad”.
“Family” har använts som ett sökord i samtliga databaser för att det behandlar ett brett närståendeperspektiv med olika aspekter av relationer och detta stämde överens med litteraturstudiens syfte. Sökorden “Relatives” och “Family-caregivers” har sökts i databaserna men gav ett för litet närståendeperspektiv när det kombinerades med andra sökord och därför exkluderades dessa sökord. Databaserna har en varierande terminologi vilket innebär att sökorden skiljer sig åt. “Family-nursing” användes i Cinahl istället för enbart “Family” för att utifrån syftet få ett mer omvårdnadsperspektiv. Sökordet “Nursing” användes i PsycInfo för att det resulterade i artiklar som behandlade sjuksköterskans perspektiv. I Cinahl och PubMed behövdes inte sökordet “Nursing” för att få tillgång till artiklar som behandlade sjuksköterskans perspektiv och därför användes inte sökordet där. Sökorden i PubMed har innefattat MeSh termer vilket innebär enligt Polit och Beck (2017) Medical Subject Headings (MeSh) och det ger tillgång till en bred sökning som behandlar liknande termer inom sökordet. Sökorden i Cinahl och PsycInfo har innefattat Major Concept (MM) och Major vilket har begränsat sökningarna till ett specifikt fokus utifrån sökordet. Sökordet ”Information” har sökts med begränsningen All Fields i PubMed för att få tillgång till ett brett perspektiv av information och för att det inte var möjligt att använda ”Information” som MeSh term. Sökordet “Information needs” användes i Cinahl och svarade mot syftet då det resulterade i artiklar vilka behandlade ämnet kommunikation. Enbart sökordet “Information” användes i PubMed och PsycInfo eftersom sökordet “Information needs” inte gav ett förväntat resultat där. Sökordet
“Information” har använts för att få fram artiklar som behandlar ämnet kommunikation och har därför inte kombinerats med sökordet “Communication”.
Litteraturstudien utformades med hjälp av kvalitativa artiklar (n=9) och mixad metod artikel (n=1). Enligt Polit och Beck (2017) har kvalitativa studier ett holistiskt perspektiv och strävar efter att få en helhetsförståelse. Kvalitativa artiklar kändes relevant att förhålla sig till i denna litteraturstudie för att få tillgång till närståendes erfarenheter. Artiklar som inkluderades i litteraturstudiens resultat har bearbetats och granskats med mallar för kvalitativ och kvantitativ forskning. Detta för att säkerställa att artiklarna hade hög kvalité, var etiskt lämpliga och svarade mot litteraturstudiens syfte, vilket ökar litteraturstudiens reliabilitet och validitet. Enligt Polit och Beck (2017) ska både kvalitativa och kvantitativa frågor ställas när metoden i en studie är mixad metod. En artikel med mixad metod har tillämpats i litteraturstudiens resultat därför har båda granskningsmallarna tillämpats vid granskning av denna artikel.
Sammanlagt exkluderades tio artiklar i urval 3 vilket kan ses som ett stort och oväntat antal.
Motiveringen för detta är att det inte framkom tydligt kvalitén på artiklarna förrän vi tillämpade granskningsmallar i bearbetningen. Under granskningen med granskningsmallar framkom det att artiklarna hade en otillräcklig beskrivning av metod och dataanalys och ansåg inte ha en hög
trovärdighet på grund av detta. I urval 1 framkom det 1265 artiklar sammanlagt i databaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo, vilket är ett stort antal. Granskningen av artiklarna utifrån titel och abstract gjordes men under granskningen kunde exklusionskriterier identifieras redan genom att endast läsa titeln. I titeln på artiklarna framgick det om det var endast läkare, barn och specialistsjuksköterskor som behandlas i artikeln. Detta medförde att ett stort antal artiklar direkt kunde exkluderas utifrån exklusionskriterier och syftet med litteraturstudien. Diskussion har tillämpats kring att minska tidsspannet till år 2015, vilket kan ha minskat antal artiklar i urval 1. Efter diskussion kom författarna gemensamt fram till att fortsätta med tidsspannet första januari år 2010 till 31 december 2019 för att författarna ansåg att relevant och aktuell forskning som svarade på syftet framkom med nuvarande tidsspann.
Syftet utgår från ett närståendeperspektiv och sjuksköterskeperspektiv. I denna litteraturstudie återfinns patienten i vissa sammanhang med motivering att palliativ vård innebär ett holistiskt perspektiv där sjuksköterskan, patient och närstående inkluderas och därför var det svårt att exkludera patienten helt. Litteraturstudien har inte begränsats till någon specifik kontext och därför har artiklar med varierande miljöer där palliativ vård bedrivs inkluderats, vilket kan ses som en styrka då det ger flera olika perspektiv på kommunikationen inom palliativ vård. En artikel har behandlat onkologisjuksköterskors perspektiv och den kändes relevant att inkludera för att även en allmän grundutbildad sjuksköterska kan arbeta på en onkologisk avdelning. I sex artiklar benämndes annan sjukvårdspersonal till exempel läkare och socialarbetare. Artiklarna inkluderades för att det framgick tydligt i resultatet när de beskrev sjuksköterskan eller när de beskrev annan sjukvårdspersonal.
Samtliga artiklar i litteraturstudien var peer reviewed vilket innebär enligt Polit & Beck (2017) att artiklarna har granskats av två eller fler experter inom området. Detta kan ses som en styrka för att genom att endast inkludera peer reviewed artiklar säkerställs det att endast kvalitetsgranskade artiklar som håller en hög standard har tillämpats i litteraturstudien. Studier med personer under 18 år valdes att exkluderas för att författarna ansåg att det skulle innefatta svåra etiska överväganden att göra en systematisk litteraturstudie på barn och ungdomar inom palliativ vård. Ytterligare motivering för denna exklusion är att begreppet närstående skulle fokusera främst på förälder och författarna önskade ett bredare närståendeperspektiv där flera aspekter av närstående inkluderades. De inkluderade artiklarna var skrivna på engelska vilket inte är författarnas modersmål och detta kan ses som en svaghet. Artiklarna lästes enskilt först för att sedan diskuteras tillsammans för att säkerställa att artiklarna tolkades rätt, vilket kan ses som en styrka. Lexikon användes för att översätta ord eller meningar från artiklarna, i syftet att tolka innehållet i artiklarna korrekt.
Slutsats
Resultatet visar att sjuksköterskans muntliga kommunikation är betydelsefull för närstående inom palliativ vård. Sjuksköterskan ska anpassa sin kommunikation genom att vara tydlig, rak och ärlig samt att kommunikationen ska vara kontinuerlig och initieras tidigt i sjukdomsprocessen. Närstående har ett behov av information och det ligger i sjuksköterskans ansvar att erbjuda information till närstående. Det kan bidra till en ökad förståelse och reducera närståendes psykiska påfrestning vilket leder till bättre förutsättningar för att bedriva en god palliativ vård. Slutsatsen utifrån litteraturstudiens resultat är att en tillitsfull relation mellan sjuksköterskan och närstående krävs för att möjliggöra en god kommunikation. Sjuksköterskan har en central roll i kommunikationen till närstående inom palliativ vård och kan med sin kommunikation bidra till en ökad kunskap och förståelse hos närstående. Genom att anpassa kommunikationen, etablera en tillitsfull relation och ha ett välfungerande samarbete mellan sjuksköterska och läkare resulterar det i att närstående känner sig delaktiga och den palliativa vården blir respektfull och värdig för samtliga inblandade parter.
Klinisk betydelse
Litteraturstudien tillför en ökad förståelse av kommunikationens betydelse mellan sjuksköterskan och närstående inom palliativ vård. Därför kan litteraturstudien bidra till ny kunskap och användas som vägledning i kommunikationen för sjuksköterskor i mötet med närstående inom palliativ vård. Det finns ett behov av utbildning för sjuksköterskor kring kommunikation till närstående inom palliativa vård och det ska förslagsvis erbjudas till sjuksköterskor under utbildningen.
Förslag till fortsatt forskning
Förslag till framtida forskning är att belysa sjuksköterskans muntliga kommunikation till närstående i asiatiska länder eftersom denna litteraturstudie behandlar enbart västerländska länder. Det hade varit intressant att identifiera likheter och skillnader mellan västerländska och asiatiska länder. Ytterligare förslag till fortsatt forskning är att belysa sjuksköterskans icke verbala kommunikation till exempel kroppsspråk eller skriftlig kommunikation inom palliativ vård. Det hade varit intressant att se vilken betydelse den typen av kommunikation har utifrån ett närståendeperspektiv.
Referenslista
* = Artiklar med i resultatet
Anderson, R., Bloch, S., Armstrong, M., Stone, P & Low, J. (2019). Communication between health care professionals and relatives of patients approaching the end- of-life: a systematic review of qualitve evidence. Palliative medicine 33 (8), 926-941. doi: 10.1177/0269216319852007
Black, A., McGlinchey, T., Gambles, M., Ellershaw, J & Mayland, C.R. (2018). The ´lived experience of palliative care patients in one acute hospital setting – a qualitative study. BMC Palliative care 17, 91, 1-10. https://doi.org/10.1186/s12904-018- 0345-x.
Boucher, J., Bova, C., Sullivan-Bolyai, S., Theroux, R., Klar, R., Terrien, J & Kaufman, D.
(2010). Next- of-Kin´s Perspectives of End-of-Life Care. Journal of hospice and palliative nursing. 12 (1), 41-50. doi:
10.1097/NJH.0b013e3181c76d53
Braithwaite, M., Philip, J., Tranberg, H., Finlayson, F., Gold, M, Kotsimbos, T & Wilson, J.
(2011). End of Life care in CF: Patients, families and staff experiences and unmet needs. Journal of Cystic Fibrosis. 10, 253-257.
https://doi.org/10.1016/j.jcf.2011.03.002
*Caswell, G., Pollock, K., Karwood, R & Porock, D. (2015). Communication between family carers and health professionals about end-of-life care for older people in the acute hospital setting. A qualitative study. BMC Palliative Care 14:35, 1-14.
DOI 10.1186/s12904-015-0032-0.
Clabots, S. (2012). Strategies to Help Initiate and Maintain the End-of-Life Discussion With Patient and Family Members. Medsure nursing. 21 (4), 197-204.
* Collins, A., McLachan, S & Philip, J. (2018a). How should we talk about palliative care, death and dying? A qualitative study exploring perspectives from caregivers of people with advanced cancer. Palliative Medicine 32 (4), 861-869.
doi:10.1177/0269216317746584
Collins, A., McLachan, S & Philip, J. (2018b). Communication about palliative care: A phenomenological study exploring patient views and responses to its discussion.
Palliative Medicine 32 (1), 133-142.
https://doi.org/10.1177/0269216317735247
Gonella, S., Basso, I., Grazia De Marinis, M., Campagna, S & Di Giulio, P. (2019). Good end- of-life care in nursing home according to the family carers perspective: A systematic review of qualitative findings. Palliative Medicine. 33(6), 589-606.
Doi: 10.1177/0269216319840275
*Groebe, B., Rietz, C., Voltz, R & Strupp, J. (2019). How to talk about attitudes toward the end of life: A qualitative study. American Journal of Hospice & Palliative Medicine 36 (8), 697-704. http://dx.doi.org/10.1177/1049909119836238
Henings, J., Froggatt, K & Keady, J. (2010). Approaching the end of lite and dying with dementia in care homes: the accounts of family carers. Reviews in Clinical Gerontology. 114-127. doi:10.1017/S0959259810000092
* Hilding, U., Allvin, R & Blomberg, K. (2018). Striving for a balance between leading and following the patient and family – nurses’ strategies to facilitate the transition from life-prolonging care to palliative care: An interview study. BMC Palliative Care 17:55, 1-8. doi:10.1186/s12904-018-0311-7
Isaacson, M. J., Minton M. E., Darosa, P., & Harming, S. (2019). Nurse Comfort With Palliative and End- of-Life Communication: A Rural and Urban Comparison. Journal of Hopsice & Palliative Nursing, 21(1), 38-45.
https://doi.org/10.1097/NJH.0000000000000483.
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I Henricson, M. (red). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 57-77.
Kisorio, L & Langley, G. (2016). End-of-Life care in intensive care unit: Family experiences.
Intensive and critical care nursing. 35, 57-65.
https://doi.org/10.1016/j.iccn.2016.03.003
*Mcleod, L., Tapp, D., Moules, N & Campbell, M. (2010). Knowing the family:
interpretations of family nursing in oncology and palliative care.
European Journal of Oncology Nursing 14 (2), 93-100.
http://dx.doi.org/10.1016/j.ejon.2009.09.006
*Nedjat-Haiem, F., Carrion, I., Gonzalez, K., Ell, K., Thompson, B & Mishra, S. (2017).
Exploring Healthcare Provider’s Views About Initiating End-of-Life-Care Communication. American Journal of Hospice & Palliative Medicine 34 (4), 308-317.
https://doi.org/10.1177/1049909115627773
Peden-Mcalpine, C., Liaschenko, J., Traudt, T & Gilmore-szott, E. (2015). Constructing the story: How nurses work with families regarding withdrawal of aggressive treatment - A narrative study. International journal of nursing studies. 52(7), 1146-1156. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2015.03.015
Polit, D.F & Beck, C.T. (2017). Nursing research: Generating and assesing evidence for nursing practice. 10 uppl. Philadelphia: Lippincott Williams and
Wilkins.
* Price, D., Strodtman, L., Montagnini, M., Smith, H & Ghosh, B. (2019). Health professionals perceived concerns and challenges in providing palliative and end-of-life care: A qualitative analysis. American Journal of Hospice & Palliative Medicine 36(4), 308-315.
https://doi.org/10.1177/1049909118812193
*Preisler, M., Rohrmoser, A., Goerling, U., Kendel, F., Bär, K., Riemer, M., Huese, S &
Letsch, A. (2018). Early palliative care for those who care: A qualitative exploration of cancer caregivers information needs during hospital stays. European Journal of Cancer Care, 1-10. DOI:
10.1111/ecc.12
* Reinke, Lynn., Shannon, S., Engelberg, R., Young, J & Curtis, R. (2010). Supporting hope and prognostic information: nurses` perspectives on Their Role When Patient Have Life- Limiting Prognoses. J Pain Symptom Manage 39 (6), 982-992. doi:10.1016/j.jpainsymman.2009.11.315.
* Rylander, A., Fredriksson, S., Stenwall, E & Gustafsson, L. (2019). Significant aspects of nursing within the process of end-of-life communication in an oncological context. Nordic Journal of Nursing Research 39(2), 85-91.
https://doi.org/10.1177/2057158518802564
SFS (2014:821). Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialstyrelsen (2015). Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig – handbok för
vårdgivare, chefer och personal.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/handbocker/2015-4-10.pdf [2020-01-22]
Socialstyrelsen (2013). Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede - vägledning, rekommendationer och indikatorer, stöd för styrning och ledning.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2013-6-4.pdf [2020-01-30]
Socialstyrelsen (2016). Palliativ vård i livets slutskede - sammanfattning med förbättringsområden. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2016-12-3.pdf [2020-01-30]
Socialstyrelsen (2004). Socialstyrelsens termbank – närstående.
https://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=262&SrcLang=sv [2020-01-30]
Socialstyrelsen (2006). Vård i livets slutskede – Socialstyrelsens bedömning av utvecklingen i kommuner och landsting.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9430/2006-103- 8_20061038.pdf [2019-04-10]
SOU (2001:6). Döden angår oss alla – Värdig vård vid livets slut. Stockholm.
Socialdepartementet. https://www.regeringen.se/49b6c2/contentassets/9b252638 652e497ab0e16f66a0a54cf9/do den-angar-oss-alla. [2019-04-10]
Stiel, S., Hollberg, C., Pestinger, M., Ostgathe, C., Nauck, F., Lindena, G., Elsner, F., Radbruch, L & The members of the HOPE steering group. (2011). Subjective Definitions of problems and sympthoms in palliative care. Palliative care: Research and treatment, 2011:5, 1-7, doi: 10.4137/PCRT.S6081
Svenska palliativ registret (2012-2014). Nationellt vårdprogram för palliativ vård 2012-2014.
http://media.palliativregistret.se/2015/08/Natpall1.pdf [2020-03-06]
Svensk sjuksköterskeförening (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf [2019-04-10]
Svensk sjuksköterskeförening (2015). Familjefokuserad omvårdnad.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-
publikationer/ssf.om.familjefokuserad.omvardnad.webb.pdf[2020-03-04]
Sveriges kommuner och landsting (2011) Råd för bättre kommunikation mellan patient och närstående. Stockholm. SKL.
Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing. Philadelphia: F, A. Davis.
World health organization (2019). WHO Definition of Palliative care.
https://www.who.int/cancer/palliative/definition/en/ [2019-04-17) .
