Innovationsstyrning i förändring och utveckling

(1)

Innovationsstyrning i

förändring och utveckling

En studie om styrning av innovationsprocesser i ett innovationsekosystem

Författare: Christoffer Stadig Examinator: Pia Nylinder Termin: HT17

Ämne: Ekonomistyrning,

examensarbete (magister) 15hp

(2)

Förord

Jag villa tacka alla som har gjort denna studie genomförbar. Tack till min handledare Pia Nylinder som har verkat som en hjälpande diskussionspartner under studiens genomförande. Vid Lindholmen Science Park vill jag självfallet tacka samtliga respondenter som ställde upp på intervjuerna. Utan ert deltagande hade studien inte varit möjlig.

Borås, 2017-‐12-‐30 Christoffer Stadig

(3)

Abstract

Based on a changing environment, more organizations have realized that they cant act independently of the environment. The changes are often described in terms of more intense competition, shorter life cycles for products and services and constant technology development. Internet and digital transformation has also created a transition to the digital economy which transforms assumptions for most business models. Intensified competition, technological development and increased mobility of knowledge, has resulted in that more organizations need to analyze the way they organize and manage innovation efforts to increase the capacity for innovation. In view of the changing rules of the game, it should be questioned whether internal innovation processes are the most successful strategy to generate conditions for increased innovation capabilities. In line with this, a clear trend in recent years points out that more organizations explore and demand knowledge from a wider range of sources than before. This is illustrated by how more organizations utilize knowledge flows from networks beyond the boundaries of their own organization. Innovation processes that capture knowledge flows based on a networking perspective gives new potential benefits for the innovation capabilities. One of the possible benefits is described as the combination of internal and external knowledge. However, the shift from internal to more open innovation processes, means that the innovation management must change. With open innovation processes, new challenges has been discovered, largely based on the supportive idea of involving more individuals. A central challenge is to control open innovation processes without formal authority over all individuals. Thus, the purpose of this study has been to identify and analyze what characterizes open innovation processes and governance aspects in order to increase the innovation capabilities. Based on a literature study, a management concept was established to analyze, explain and develop concepts in open innovation processes. The management concept can be described as an umbrella under which the author brings together practical aspects that can be utilized in different ways to manage an open innovation process with the aim of increasing innovation capabilities.

The empirical part comprises a case study containing nine interviews of the innovation management within Lindholmen Science Park. It is an international environment for research and innovation. The result demonstrates the importance of flexible governance, focusing on constant compliance with the external context. In addition, the management of seemingly incompatible paradoxes is poached, where the importance of dealing with different opposites is found important. In addition, the result underline the importance of leaders who releases the inherent power of innovation by curiosity for learning and a sustained focus on establishing relationships to build trust.

Keywords: Innovation Management, Innovation Ecosystem, Innovation Network,

Innovation capabilities, Open Innovation, Innovation Processes, System Perspective

(4)

Abstrakt

Utifrån en föränderlig omvärld har allt fler organisationer insett att de inte kan agera oberoende av omgivningen. Förändringarna beskrivs ofta i termer av mer intensiv konkurrensen, kortare livscykler för produkter och tjänster samt ständig teknikutveckling. Internet och den digitala transformationen har dessutom skapat en övergång till den digitala ekonomin vilket omvandlat grundläggande antaganden för flertalet affärsmodeller. Den intensifierade konkurrensen, teknologiska utvecklingen och ökade rörligheten av kunskap har resulterat i att allt fler organisationer måste analysera sitt sätt att organisera och styra innovationsarbetet för att öka innovationsförmågan. Mot bakgrund av de förändrade spelreglerna bör det ifrågasättas om interna innovationsprocesser är den mest framgångsrika strategin för att generera förutsättningar för en ökad innovationsförmåga. I linje med detta visar en tydlig trend under de senare åren att allt fler organisationer utforskar och efterfrågar kunskap från ett omfångsrikare spektrum av källor än tidigare. Detta åskådliggörs genom hur allt fler organisationer utnyttjar kunskapsflöden från nätverk utanför den egna organisationens gränser. Innovationsprocesser som fångar kunskapsflöden utifrån ett nätverkssynsätt ger upphov till nya potentiella fördelar för innovationsförmågan. En av de möjliga fördelarna beskrivs som kombinationen av interna och externa kunskaper. Förskjutningen från interna till mer öppna innovationsprocesser, innebär dock att innovationsstyrningen måste förändras. Med öppna innovationsprocesser har det uppdagats nya utmaningar, något som till stor del grundas i den bärande idén om involvering av flertalet individer. En central utmaning handlar om att styra öppna innovationsprocesser utan formell auktoritet över samtliga individer. Syftet med denna studie har därmed varit att identifiera och analysera vad som kännetecknar öppna innovationsprocesser och styrningsaspekterna för att öka innovationsförmågan. Utifrån en litteraturstudie upprättades ett styrningskoncept för att analysera, förklara och utveckla begrepp inom öppna innovationsprocesser.

Styrningskonceptet kan beskrivas som ett paraply under vilket författaren samlar praktiska aspekter som kan utnyttjas på olika sätt för att styra en öppen innovationsprocess med målsättningen att öka innovationsförmågan. Den empiriska delen omfattar en fallstudie innehållande nio stycken intervjuer av innovationsstyrningen inom Lindholmen Science Park. Det är en internationell samverkansmiljö för forskning och innovation. Resultatet påvisar vikten av en flexibel styrning där fokus riktas mot ständig följsamhet gentemot den externa kontexten.

Dessutom poängteras ledningen av till synes oförenliga paradoxer, där vikten av att vara ”både och” för att hantera olika motsatsförhållanden konstateras som viktigt.

Dessutom fastslås betydelsen av ledare som frigör den inneboende innovationskraften genom nyfikenheten att lära och ett varaktigt fokus på att etablera relationer för att bygga tillit.

Nyckelord: Innovationsstyrning, Innovationsekosystem, Innovationsnätverk,

Innovationsförmåga, Öppen innovation, Innovationsprocesser, Systemperspektiv

(5)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Problem ... 2

1.3 Syfte ... 4

1.4 Forskningsfrågor ... 4

1.5 Avgränsningar ... 5

2 Teoretisk referensram ... 6

2.1 Den digitala ekonomin och nätverkande med omvärlden ... 6

2.2 Det resursbaserade perspektivet ... 8

2.3 Öppen innovation ... 9

2.3.1 Fördelar och utmaningar med öppen innovation ... 11

2.3.2 Kritik mot öppen innovation ... 12

2.4 Styrningsaspekter för innovationsprocesser i ett innovationsekosystem ... 13

2.4.1 Ledning för integrering, utveckling och omdisponering av resurser ... 14

2.4.2 Ledning av till synes oförenliga paradoxer ... 16

2.4.3 Ledarskap utifrån mjukare styrningsmekanismer ... 17

2.4.4 Ledarskap för att frigöra den inneboende innovationskraften ... 17

2.5 Sammanfattning ... 19

3 Metod ... 21

3.1 Vetenskaplig kunskap ... 21

3.2 Forskningsstrategi ... 21

3.3 Forskningsdesign ... 22

3.3.1 Litteraturstudie ... 22

3.3.2 Metodansats ... 23

3.3.3 Urval ... 24

3.3.4 Fallstudie ... 25

3.3.5 Datainsamling ... 27

3.3.6 Analys ... 29

4 Empiri ... 30

4.1 Lindholmen Science Park -‐ en internationell samverkansmiljö ... 30

4.1.1 Ett fordonskluster som driver framtidens transportlösningar ... 32

4.2 Innovationsstyrning inom ett fordonskluster ... 34

5 Analys ... 44

5.1 Lindholmen Science Park – ett ekosystem med många möjligheter ... 44

5.2 Innovationsstyrning i förändring och utveckling ... 45

5.2.5 Ett nytt styrningskoncept för öppna innovationsprocesser ... 51

6 Diskussion ... 52

6.1 Praktiska konsekvenser ... 52

6.2 Teoretiska konsekvenser ... 53

6.3 Reflektioner beträffande genomförandet ... 53

(6)

7 Slutsats ... 54 Referenser ... I Appendix ... VII 7.1 The Internal-‐Business-‐Process Perspective ... VII 7.2 The stage-‐gate idea-‐to-‐launch process ... VII 7.3 Informationsbrev ... VIII 7.4 Mejlmall ... IX 7.5 Intervjuguide ... X 7.6 Register av samarbetspartners ... XII 7.7 Bilder – Lindholmen Science Park ... XIV

(7)

1 Inledning

I detta kapitel diskuteras hur allt fler organisationer har påverkats av globaliseringen och en allt mer dynamisk omvärld. Dessutom presenteras varför allt fler organisationer utforskar och efterfrågar kunskap från ett omfångsrikare spektrum av källor än tidigare. Med hänsyn till detta introduceras vikten av tillgång till nätverk utanför organisationsgränserna där området öppna innovationsprocesser erhållit acceptans inom skilda forskningsdiscipliner och i praktiken. Detta efterföljs av den gängse uppfattningen om varför frågan om hur öppna innovationsprocesser kan styras på ett fruktbart sätt ännu inte erhållit ett fullständigt svar. Dessa delar mynnar ut i studiens syfte samt forskningsfrågor. Avslutningsvis presenteras även studiens avgränsningar.

1.1 Bakgrund

Utifrån en föränderlig omvärld har allt fler organisationer insett att de inte kan agera oberoende av omgivningen (Steiber & Alänge 2015; Teece 2012). Bogers och West (2013) menar att det är svårt att finna organisationer som inte har påverkats av globaliseringen och en allt mer dynamisk omvärld. Förändringarna beskrivs ofta i termer av mer intensiv konkurrensen, kortare livscykler för produkter och tjänster samt ständig teknikutveckling (Chesbrough & Bogers 2014). Internet och den digitala transformationen har dessutom skapat en övergång till den digitala ekonomin vilket omvandlat grundläggande antaganden för flertalet affärsmodeller och synen på vad som är kundvärde (Utesheva et al. 2015). Frey och Osborne (2013) argumenterar för att inga organisationer kan ignorera den digitala ekonomin. Detta eftersom banbrytande innovationer och startup-‐företag som tänker bortom de sanningar som vi idag lutar oss mot för att skapa nya idéer, på kort tid omprövar hela branscher för marknadsledande företag. Tänk exempelvis på hur banbrytande innovationer såsom streamad film från Netflix ersatt DVD-‐skivor, hur strömmad musik från Spotify ersatt CD-‐skivor, hur den app-‐baserade tjänsten Uber konkurrerar med taxiföretag och hur Airbnb omkullkastat den idag rådande sanningen om hotellbranschen. Vidare klarlägger Dahlander och Gann (2010) även kunskapsarbetets ökade betydelse och sociala omställningar på arbetsmarknaden. Exempelvis påpekar de att professionella individer inte längre söker livstidsanställningar. Det har resulterat i att kunskap blivit rörligare mellan organisationer, vilket medför i att allt fler organisationer måste fokusera på att etablera relationer och nätverk utanför organisationsgränserna (Björk et al. 2014). I kölvattnet av dessa förändringar påvisar Chesbrough och Brunswicker (2014) ett omvälvande förändringstryck där adoptionskurvor av nya innovationer beskrivs som exponentiella med allt brantare S-‐kurvor. Flertalet organisationer står således inför utmaningar, där kraven på utveckling samt förnyelse av både produkter, tjänster och arbetsprocesser tenderar att få allt större relevans.

Den intensifierade konkurrensen, teknologiska utvecklingen och ökade rörligheten av kunskap har enligt Mascia et al. (2015) resulterat i att allt fler organisationer måste analysera sitt sätt att organisera och styra innovationsarbetet på för att öka innovationsförmågan. Innovationsförmågan kan enligt Lavie (2006) beskrivas som dugligheten i det aktiva arbetet där idéer och kunskap omvandlas till värdeskapande förnyelse. Dessutom har det skapats ökade krav på öppenhet för att erhålla impulser från marknader med målsättningen att driva det interaktiva lärandet framåt. Ett viktigt begrepp mot denna bakgrund är dynamisk förmåga (Teece 2007). Det är en

(8)

vidareutveckling av Barneys (1991) resursbaserade teori som framhåller vikten av att utveckla, integrera och omdisponera externa och interna resurser för att hantera de dynamiska omvärldsförändringarna.

Mot bakgrund av de förändrade spelreglerna, menar Bogers och West (2012) att det bör ifrågasättas om interna innovationsprocesser är den mest framgångsrika strategin för att generera förutsättningar för en ökad innovationsförmåga. I linje med detta påpekar de att en tydlig trend under de senare åren varit att allt fler organisationer utforskar och efterfrågar kunskap från ett omfångsrikare spektrum av källor än tidigare. Även Björk et al. (2014) samt Mascia et al. (2015) åskådliggör detta genom hur allt fler organisationer utnyttjar kunskapsflöden från nätverk utanför den egna organisationens gränser. Detta kan sammankopplas med intresset för innovationsekosystem (Gawer 2014) och innovationsnätverk (Chiesa et al. 2011; Yoo et al. 2010) för att öka innovationsförmågan. Forskningsområdena inbegriper begreppet Öppen innovation, vilket avser att organisationer bör utnyttja både externa och interna resurser under det aktiva innovationsarbetet (Chesbrough 2003). Chesbrough och Bogers (2014) påvisar att det nödvändigtvis inte längre är den enskilda organisationen som kan generera förutsättningar för de mest värdeskapande innovationerna. Det illustrerar vikten av export och import av resurser genom ett kunskapsflöde över organisationsgränserna för att öka innovationsförmågan.

Innovationsprocesser som fångar kunskapsflöden utifrån ett nätverkssynsätt ger upphov till nya potentiella fördelar för innovationsförmågan (Gassmann & Enkel 2004).

En av de möjliga fördelarna med Öppen innovation beskrivs som kombinationen av interna och externa kunskaper (Chesbrough 2003). Det avser den inneboende idéskaparkraften som finns i en större mängd förenade individer och vad de kan utveckla gemensamt. Det kan sammankopplas med Björk och Magnusson (2009) samt Chesbrough (2007) som visar att kvalitén tenderar att vara högre på idéer då individer samarbetar mellan olika organisationer. Enligt Enkel et al. (2009) frambringas även en snabbare anpassningsförmåga till de dynamiska omvärldsförändringarna, parallellt som riskerna minskar. Sammantaget skapas förutsättningar för kollaborativa fördelar.

Det avser mervärdet som resulterar i att något kan uppnås som inte hade varit möjligt om en organisation hade handlat självständigt (Vangen & Huxham 2003).

1.2 Problem

Det finns modeller som belyser innovationsprocesser för att omvandla idéer och kunskap till värdeskapande förnyelse. Kaplan och Norton (1996) belyser exempelvis hur den interna innovationsprocessen (se figur 1 Appendix) delas upp i två delar. Den första delen syftar till att identifiera möjligheter omkring och mellan olika affärssegment. Därefter handlar det om att generera värdeskapande produkter eller tjänster som tillfredsställer morgondagens framväxande behov. En liknande modell som blivit allmänt accepterad för interna innovationsprocesser är Coopers (2008) stage-‐gate-‐modell (se figur 2 Appendix). Den illustrerar hur värdeskapande interna innovationsprocesser kan utformas för att snabbt och lönsamt omvandla idéer och kunskap till nya produkter.

Gemensamt med Kaplans och Nortons (1996) samt Coopers (2008) resonemang är att organisationer måste fokusera på utvecklingsprocesser där idéer och kunskap

(9)

omvandlas till värdeskapande förnyelse. De poängterar behovet av en kontinuerlig ström av innovationer för att generera morgondagens konkurrensfördelar. Dessutom belyser de vikten av styrning genom att illustrera hur gynnsamma förutsättningar kan genereras under utvecklingsprocessen då innovationer skapas. Ett utmärkande problem är dock den interna orienteringen där styrning av innovationsprocessen har en tydlig gränsdragning till omgivningen. Detta med en distinkt uppdelning av aktiviteter som sker utanför och inom organisationen, ett synsätt som enligt Adner et al. (2013) bör ifrågasättas. Vidare menar Karimi och Walter (2015) att ett specifikt problem med interna innovationsprocesser är att de traditionellt karaktäriseras av linjära processer, medan öppna innovationsprocesser snarare visat sig vara icke-‐linjära.

Detta innebär enligt Björk et al. (2014) att öppna innovationsprocesser i begränsad utsträckning kan styras med sedvanliga styrningsmodeller.

Förskjutningen från interna till mer öppna innovationsprocesser, innebär att innovationsstyrningen måste förändras. Steiber och Alänge (2015) menar att vårt sätt att styra dessa innovationsprocesser på måste reformeras genom ett paradigmskifte.

Tankegångarna kan sammankopplas med Lawson och Samson (2009) samt Grönlund et al. (2010) som poängterar att det behövs mer vetskap om hur öppna innovationsprocesserna kan styras för att fånga och skapa värde ur det dynamiska kunskapsflödet. Hur detta kan genomföras praktiskt är emellertid ett tämligen outforskat område (Chesbrough & Bogers 2014).

Med öppna innovationsprocesser har det uppdagats nya utmaningar, något som till stor del grundas i den bärande idén om involvering av flertalet individer (Karimi &

Walter 2015). Björk et al. (2014) framhåller att involveringen av individer från flertalet organisationer kan vara svår att hantera eftersom majoriteten av styrningsfrågorna ligger bortom den ansvariges direkta kontroll. En central utmaning beskrivs handla om att styra öppna innovationsprocesser utan formell auktoritet över samtliga individer. I linje med detta påvisar Vangen och Huxham (2003) att utmaningarna kan resultera i svårigheter i egenskap av tröghet, brist på gemensamma uppfattningar och utebliven kontroll. Mot denna bakgrund är det en gnutta paradoxalt att Lawson och Samson (2010) framhåller att det är skillnader i resurser mellan organisationer som skapar förutsättningar för kollaborativa fördelar. Samtidigt beskrivs detta som orsaken till varför öppna innovationsprocesser är komplicerade utifrån ett styrningsperspektiv.

Utmaningarna ställer nya krav på hur ledare styr, stödjer och motiverar individer under arbetet då idéer och kunskap omvandlas till värdeskapande förnyelse (Gassmann &

Enkel 2004). Exempelvis beskriver Enkel et al. (2009) individers autonomi som en förutsättning för innovationsförmågan, men hur kan då innovationsprocessen styras?

Detta kan sammankopplas med Björk et al. (2014) som påvisar att decentraliserade initiativ ofta sker på bekostnad av centraliserad styrning. Björk et al. (2014) understryker även att en central utmaning är att långsiktigt bevara en hög aktivitetsnivå och ett betydande engagemang hos deltagande individer, samt en kultur som befrämjar kontinuerlig innovation.

De belysta utmaningarna poängterar att det finns ett system med en uppsättning olika aspekter gällande styrning som påverkar innovationsförmågan. Enligt O’Connor (2008) påverkar dessa varandra ömsesidigt och dynamiskt, parallellt som de bygger upp en

(10)

organisations egenskaper. I linje med detta påpekar Steiber och Alänge (2015) att forskningen är tämligen inskränkt när det gäller organisationssystemets betydelse för innovationsförmågan. En stor del av forskningen som finns är i huvudsak inriktad på enskilda aspekter såsom dagligt ledarskap, företagskultur eller företagsledning.

Därmed är insikterna om de skilda aspekterna i systemet och deras effekt på innovationsförmåga ofta avskilda från varandra. O’Connor (2008) ser detta som problematiskt eftersom innovationsförmågan uppstår ur ett komplext system av multilateralt påverkande aspekter. Därmed poängteras vikten av att utgå från ett systemperspektiv för att förstå hur organisationers innovationsförmåga fungerar och utifrån denna förståelse verkställa initiativ för att vidareutveckla denna förmåga.

Systemtänkandet är alltså en väg till att förstå vad som påverkar innovationsförmågan.

Utifrån ett akademiskt perspektiv motiverar de belysta kunskapsluckorna ytterligare teoretisk kunskapsutveckling för att bättre förstå och förklara hur förutsättningar kan skapas för att öka innovationsförmågan utifrån ett holistiskt perspektiv.

Kunskapsluckorna är emellertid inte bara av akademisk relevans, utan även av betydande vikt för organisationer som har som målsättning att öka sin innovationsförmåga genom utnyttjandet av öppna innovationsprocesser. Utifrån ett praktiskt perspektiv bör det ses som viktigt att frambringa insikt om vilka förmågor som måste utvecklas för att hantera utmaningarna. Dynamiska kunskapsflöden och styrning av individer från olika organisationer är exempelvis av praktisk relevans.

1.3 Syfte

Syftet med studien var att identifiera och analysera vad som kännetecknar öppna innovationsprocesser och styrningsaspekterna för att öka innovationsförmågan. Detta har gjorts genom utforskning av innovationsstyrningen inom Lindholmen Science Park vilket är en internationell samverkansmiljö för forskning och innovation. Lindholmen Science Park erbjuder en neutral innovationsmiljö där aktörer från näringsliv, akademi och samhälle tillsammans kan driva forsknings-‐ och innovationsprojekt.

Innovationsprocesserna skildras som nybildade genom att Open Arena Lindholmen är arbetsplatsen för flera olika nationella samverkansprojekt som Lindholmen Science Park står värd för. På Open Arena träffas människor som verkar inom Lindholmen Science Parks ekosystem. (Lindholmen Science Park 2017)

1.4 Forskningsfrågor

För att undersöka syftet med studien gjordes en fördelning av två forskningsfrågor.

Den inledande forskningsfrågan har för avsikt att ge ett akademiskt bidrag och har besvarats utifrån en litteraturstudie. Därigenom upprättades ett styrningskoncept för att analysera, förklara och utveckla begrepp inom öppna innovationsprocesser.

Styrningskonceptet kan beskrivas som ett paraply under vilket författaren samlar praktiska aspekter som kan utnyttjas på olika sätt för att styra en öppen innovationsprocess med målsättningen att öka innovationsförmågan. Den andra forskningsfrågan avser att ge ett akademiskt, såväl som ett praktiskt bidrag. Den har utforskats genom en fallstudie inspirerad av styrningskonceptet. Därigenom har författaren analyserat utmaningarna i innovationsarbetet och hur styrningsarbetet yttrat sig för att etablera förutsättningar för en ökad innovationsförmåga. Det är således utifrån teorierna som utgår ifrån problematiseringar av öppna innovationsprocesser som beskrivningarna tolkas och placeras i ett sammanhang.

(11)

1. Vad kännetecknar öppna innovationsprocesser och styrningsaspekterna för att öka innovationsförmågan?

2. Hur hanteras styrningsarbetet vid Lindholmen Science Park under de öppna innovationsprocesserna för att omvandla idéer och kunskap till värdeskapande förnyelse?

1.5 Avgränsningar

En innovationsprocess präglas enligt Sharif (2006) av delprocesserna upptäckt och exploatering. Delprocesserna har en sammankoppling med kunskapsutveckling genom att organisationer inledningsvis måste utforska och utveckla idéer innan de kan introduceras på den aktuella marknaden. Idéer inbegriper därmed en konceptualisering av en nyskapande lösning på ett känt problem. En innovation är således det förverkligade, även kallat kommersialiserade, resultatet av en innovationsprocess som inleds med en idé. Analyser av innovationsprocesser kan därmed förekomma på olika aggregationsnivåer, exempelvis med fokus på utveckling av idéer eller kommersialiserade av en innovation. Denna studie är avgränsad till att utforska styrningsaspekter som främjar innovation under öppna innovationsprocesser då idéer och kunskap omvandlas till värdeskapande förnyelse.

(12)

2 Teoretisk referensram

Detta kapitel behandlar en kunskapsfördjupning inom området öppna innovationsprocesser. Inledningsvis presenteras vikten av öppenhet och nätverkande med omvärlden samt begreppet resurs. Med hänsyn till detta introduceras öppen innovation och hur begreppet förhåller sig till traditionellt interna innovationsprocesser. Därefter sammanförs beskrivningen av styrningsaspekterna som tillsammans bygger upp en långsiktig och uthållig innovationsförmåga. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av de teoretiska utgångpunkterna vilket mynnar ut i styrningskonceptet för hur öppna innovationsprocesser kan styras med avsikten att generera förutsättningar för en ökad innovationsförmåga.

2.1 Den digitala ekonomin och nätverkande med omvärlden

Flertalet innovationsforskare har poängterat vikten av öppna innovationsprocesser för att skapa förutsättningar för en ökad innovationsförmåga (Enkel et al. 2009; Björk et al.

2014; Chesbrough & Bogers 2014; Ollila & Yström 2016). Dessa tankegångar kan förstås utifrån Yoo et al. (2012) som menar att den pågående övergången från den industriella ekonomin, till den digitala ekonomin fortsätter att transformeras av ny digital teknik. Morabito (2014) menar att den digitala ekonomin framförallt styrs av kundbehov och erbjudanden som måste anpassas till den enskilda kunden. En väsentlig skillnad beskrivs även vara förskjutningen från kostnadsminskning till värdemaximering. Detta omvandlar fundamentalt allt fler branscher och antaganden om hur organisationer kan öka innovationsförmågan för att skapa värde. Det har exempelvis förändrat antagandet om att samtliga kostnader och efterfrågan är kända inom en bransch eller att innovation utvecklas inom organisationsgränserna (Teece 2012). Skillnader beträffande egenskaper samt logik mellan den industriella och den digitala ekonomin presenteras nedan (se tabell 2:1).

Den industriella ekonomin Den digitala ekonomin

Västvärlden och resten En globaliserad värld

Statisk konkurrens Dynamisk konkurrens

Industriell branschanalys Ekosystemsanalys

Transaktions-‐ och bolagskostnader Organisationsspecifika förmågor Internt vertikala interaktioner Externt multilaterala interaktioner

Internt linjära innovationsmodeller Externt icke-‐linjära innovationsmodeller

Tabell 2:1 Egenskaper samt logik mellan den industriella och digitala ekonomin (Teece 2012)

Mot bakgrund av dagens snabba teknikutveckling och allt mer intensiva konkurrens menar Steiber och Alänge (2015) att organisationer i ökad utsträckning bör utnyttja

(13)

externa relationer för att hänga med inom de mest betydelsefulla områdena.

Nätverkande med exempelvis universitet, startup-‐företag, kunder, leverantörer och statliga organisationer beskrivs som en tänkbar nyckel för en ökad innovationsförmåga. Detta kan förklaras utifrån Ritalas et al. (2009) resonemang som poängterar att de globalt dynamiska marknadsförhållandena skapat förbindelser mellan organisationer. Dessa förbindelser har i sin tur skapat nätverk av relationer, vilket genererat en sammankopplad miljö. För att vidare förstå den digitala ekonomins egenskaper och logik finns ett behov av att gå bortanför traditionell strategilitteratur. I den traditionella strategilitteraturen behandlade Moore (1993) begreppet ekosystem, vilket utgick från ekologi för att illustrera beroendeförhållanden och samverkan mellan de aktörer som omger en organisation. Utifrån mer nutida forskning menar Ritala et al.

(2013) att organisationer befinner sig i ett innovationsekosystem. Detta definieras som en dynamisk kontext med sammankopplade samt komplexa relationer som bygger på förtroende, samarbete och medskapande av värde och exploatering av en gemensam uppsättning kompletterande resurser.

Utvecklingen har resulterat i en strukturomvandling där resurser fått en ökad rörlighet, framförallt kunskap i olika former (Björk et al. 2014). Chesbrough och Bogers (2014) menar att detta skapat utgångspunkter där tilliten till interna innovationsprocesser inte längre kan ses som fast. Mot denna bakgrund poängterar de att förutsättningar för en ökad innovationsförmåga inte längre skapas utifrån ett isolerat tänkande, snarare genom öppenhet och nätverkande med ekosystemet som organisationen befinner sig i. Detta exemplifieras till exempel genom hur geografiska kluster fått en allt betydelsefullare roll för flertalet organisationer då de har som målsättning att öka innovationsförmågan.

Gällande öppenhet och nätverkande med omvärlden så finns det emellertid en rad olika begrepp som behandlar området öppna innovationsprocesser. Tidd och Bessant (2009) menar att de olika begreppen till stor del påminner om varandra, men att de inbegriper delvis skilda processer och sammansättningar för att frambringa innovationer. Begreppet user innovation inriktar sig exempelvis på användarnas betydelse och hur de integreras i innovationsprocesser (von Hippel 1986). Ett besläktat begrepp är co-‐creation vilket Prahalad och Ramaswamy (2004) beskriver som en social, kreativ och aktiv process med fokus på samverkan mellan användare och tillverkare för att generera värdeskapande förnyelse. Det finns alltså olika begrepp som grundas på varierande typer av öppna innovationsprocesser. Ett resultat av detta är att det kan skapas modeord där den egentliga innebörden blir oklar. Det behöver dock inte innebära att modeorden blir av svårfattlig innebörd, utan tvärtom ett överdrivet utnyttjande av dem och en generalisering av dess betydelse. Därmed finns det ett behov av att definiera vad som avses med öppna innovationsprocesser utifrån denna studie. I linje med Ritala et al. (2013) avser det ett samarbete med definierade organisationer präglat av sammankopplade relationer som bygger på förtroende och medskapande innehållande ett kontinuerligt kunskapsflöde över organisationsgränser för att uppnå gemensamt värde. Innovationsprocesserna kännetecknas därför av ett kollektivt värdeskapande.

Trots att det finns begrepp som påminner om varandra, så har begreppet öppen innovation (Chesbrough 2003) fått mest plats på företagsledningars och akademikers

(14)

agendor. Författaren till denna studie ser därmed öppen innovation som det mest betydelsefulla begreppet vid utforskning av öppna innovationsprocesser. Därmed gjordes en avgränsning till de teoretiska resonemangen om öppen innovation. Men innan redogörelsen av öppen innovation, ses det som nödvändigt att diskutera begreppet resurs och varför det ses som centralt för att frambringa bättre förutsättningar för innovation.

2.2 Det resursbaserade perspektivet

Ända sedan Penroses (1959) introduktion avtillväxtteorin, har utveckling ansetts vara ett fundament för organisationers överlevnad. Tillväxtteorin framhåller att organisationers innovationsförmåga bygger på tillgången till kärnkompetenser eller en mängd särskilda resurser. Utifrån detta perspektiv avser begreppet resurs samtliga tillgångar som kan medföra svagheter och styrkor. Penrose (1959) menar vidare att det finns två olika typer av resurser. Den första avser tidigare anskaffade resurser och den andra avser de resurser som organisationer måste anskaffa. De mänskliga resurserna och samspelet mellan dem, lyfts fram som särskilt viktigt för innovation. Samspelet skapar nämligen utgångspunkter för vad som betecknas ”capabilities”, vilket genererar förutsättningar för innovationsförmågan inom organisationer.

Penroses (1959) tankegångar vidareutvecklades av Barney (1991) som betonade att en organisation består av mänskliga, finansiella, fysiska, och organisatoriska resurser.

Dessutom framhöll denne vikten av att resurser bör ses som heterogena och imperfekt mobila. Heterogenitet avser att resurser innehåller olika komponenter mellan organisationer, parallellt som svagheter och styrkor är skilda mellan organisationer.

Imperfekt mobilitet åsyftar att det finns en komplexitet i resursers rörlighet och arbetet med att imitera dem.

Trots att både Penrose (1959) och Barney (1991) delvis lyfter fram vikten av ett dynamiskt samspel mellan interna och externa miljöer, så är den interna orienteringen i fokus. Tapscot och William (2010) menar att den interna orienteringen bör ifrågasättas eftersom dagens organisationer i allt större utsträckning befinner sig i nätverk av relationer. I motsats till den interna synen på resurser, påpekar de vikten av interaktioner med omvärlden. Externa resurser beskrivs som betydelsefullt mot bakgrund av den komplexitet som de globalt dynamiska marknadsförhållandena genererat. Samarbeten skildras även som angeläget eftersom resurser ofta är djupt rotade inom organisationer. Mot denna bakgrund fyller öppna innovationsprocesser den centrala funktionen genom att de ökar tillgängligheten av resurser (Chesbrough &

Bogers 2014).

Att öppna innovationsprocesser skapar fördelar för innovationsförmågan råder det förmodligen inget tvivel om. Trots fördelarna så indikerar forskningen att det finns betydande utmaningar beträffande styrningsaspekterna som kan utnyttjas när spelreglerna inte längre är desamma som i en traditionell organisation. För att frustation inte ska genereras så understryker detta vikten av en styrning som skapar ett aktivt stöd för resursmobiliseringen. Eftersom resurser tidigare klarlagts som heterogena och imperfekt-‐mobila, blir vetskap om vilka styrningsaspekter som kan användas för att skapa ett samspel mellan resurser essentiellt. Framförallt blir det

(15)

viktigt eftersom det har en effekt på hur förutsättningar för en långsiktig och uthållig innovationsförmåga kan byggas upp.

2.3 Öppen innovation

Öppen innovation hamnade på agendan då Chesbrough (2003) visade på vikten av att öppna upp innovationsprocesser till att även inkludera externa organisationer.

Chesbrough riktade kritik mot det traditionella tankesättet om att innovationsprocesser bör hållas internt. Interna innovationsprocesser hade under lång tid betraktats som ett ofrånkomligt krav för att vidmakthålla kvalité och kontroll där stora industriföretag varit de ledande innovatörerna. Men mot bakgrund av utvecklingen i omvärlden framhölls att de resurser som fordras för att öka innovationsförmågan inte längre rymdes inom enskilda organisationer. Chesbrough (2011) vidareutvecklade senare resonemanget genom att påvisa det hårdare affärsklimatet som allt fler traditionella industriföretag mötte från geografiska kluster och startup-‐företag. Därutöver skildras även teknikutvecklingen och Internet som skapat förutsättningar för samarbeten över större geografiska distanser som drivkrafter till behovet av öppen innovation.

Utifrån de teoretiska grundtankarna beskriver Chesbrough (2003) öppen innovation som en ny infallsvinkel på det resursbaserade perspektivet. Det skildras som ett nytt paradigm som går ut på att organisationer bör utnyttja interna såväl som externa resurser, och externa samt interna vägar till marknaden vid utveckling av ny teknik.

Detta beskrivs som viktigt eftersom kunskap blivit en allt mer distribuerad resurs. Det medför således förutsättningar för utväxling och utveckling av möjligt djupt rotade resurser. I senare forskning beskriver Chesbrough (2007) även öppen innovation som en affärsmodell som reducera kostnader för forskning och utveckling, samtidigt som ett ökat ekonomiskt värdeskapande genereras. I den senaste definitionen framställer Chesbrough och Bogers (2014) öppen innovation som en distribuerad innovationsprocess präglad av ett koordinerat och avsiktligt kunskapsflöde.

Historien bakom öppen innovation grundar sig utifrån Chesbrouhgs (2003) forskning vid företaget Xerox som till stor del blev världsledande tack vare upptäckten av laserskrivaren. Under forskningen iakttog Chesbrough dock ett centralt problem. De interna innovationsprocesserna resulterade i att ett övervägande antal idéer sällan kommersialiserades. Den bakomliggande förklaringen riktades mot innovationsstrategin och dess otillräcklighet beträffande extern kunskap. Senare medförde detta att individer inom Xerox vidareutvecklade idéer externt. Ur dessa idéer grundades de idag välbekanta företagen 3Com samt Adobe Systems.

Chesbrouhgs (2003) slutsats blev i och med detta, att om Xerox hade utnyttja interna såväl som externa resurser, och externa samt interna vägar till marknaden, så hade de förmått att frambringa värde ur idéerna. Det understryker följaktligen vikten av att låta innovationer spira genom interaktioner, snarare än att de utvecklas internt av en enskild organisation.

Vanligtvis exemplifieras interna innovationsprocesser med utgångspunkt i en tratt med fokus på hela processen från idé till kommersialisering. I och med detta var det inte oväntat att Chesbrough (2003) skildrade öppen innovation som en hålslagen tratt.

(16)

Trattens väggar (se figur 2.1 nedan) utgör exempel på organisationsgränser, medan hålen framställer det dynamiska kunskapsflödet.

Figur 2.1 Öppen innovation som en hålslagen tratt (Chesbrough 2003).

Öppen innovation omfattar olika processer för hur organisationer kan fånga kunskapsflödet. Två relaterade, men ändock separata processer beskrivs som centrala för att stimulera innovationsförmågan. Chesbrough (2003) beskriver den första som

”Inifrån-‐och-‐ut-‐processer”. Det avser ett utåtriktat kunskapsflöde mot den externa kontexten med målsättningen att frambringa värde ur idéer eller kunskap som inte kan förverkligas internt. En framstående fördel med denna strategi skildras vara att organisationer skyndsamt kan omvandla idéer till en innovation. Tillvägagångssättet inbegriper bland annat processer där organisationer initierar samarbeten omkring idéer som de inte kan förvandla till en innovation internt. Den andra processen avser inåtriktade kunskapsflöden. Chesbrough (2003) karakteriserar detta som ”Utifrån-‐och-‐

in-‐processer” där organisationer eftersträvar att exploatera extern kunskap. Därmed skapas förutsättningar för att utveckla nya produkter som hade varit bekymmersamma att förverkliga utifrån en intern innovationsprocess.

Gassmann och Enkel (2004) vidareutvecklade Chesbroughs (2003) tankegångar genom att identifiera en tredje process. Denna namnges “Sammankopplade processer”. Det avser öppna innovationsprocesser där organisationer genom samarbeten bringar existens till multilaterala samt långsiktiga relationer för att uppnå gemensamma mål.

Detta exemplifieras genom geografiska kluster som fått en betydelsefullare roll för flertalet organisationer då de har som målsättning att öka innovationsförmågan.

Därigenom skapas en utvecklingsmiljö där organisationer från näringsliv, akademi och samhälle ömsesidigt driver forsknings-‐ och utvecklingsprojekt. Det kan således ses som en konstellation av de två föregående processerna där organisationer synkroniserar kunskap utifrån ett nätverksperspektiv.

En avgörande aspekt utifrån de belysta processerna är vikten av styrning beträffande kunskapsöverföringen för att generera förutsättningar för en långsiktig och uthållig innovationsförmåga. Chesbrough (2003) argumenterar för en transaktionsbaserad utgångspunkt. Det inbegriper en styrning med startpunkt i att paketering och handel med kunskap är realiserbart. I kontrast till denna utgångspunkt hävdar Ollila och Yström (2016) att styrning måste ha sin utgångspunkt i ett relationsbaserat

(17)

tillvägagångssätt. Det betyder att förutsättningar för innovationsförmågan skapas genom sociala interaktioner. De frånskilda uppfattningarna beträffande kunskapsöverföring skapar således utmaningar för hur öppna innovationsprocesser kan styras för att generera förutsättningar för en ökad innovationsförmåga.

För att lyckas med öppen innovation menar Chesbrough (2003) att organisationer måste ifrågasätta ett flertal föråldrade trossatser (se tabell 2:2 nedan).

Interna innovationsprocesser Öppna innovationsprocesser

Alla smarta människor i branschen finns inom vår organisation

Alla smarta människor finns inte internt.

Därmed måste vi hitta vägar att ta del av kunskaper och expertis utanför

organisationen För att ha fördel av FoU måste vi upptäcka,

utveckla och leverera allt själva

Extern FoU kan generera stora värden. Vi behöver egen FoU för att dra nytta av dessa

värden Om vi upptäcker något själva kan vi komma ut

med det nya på marknaden för andra

Vi behöver inte upptäcka något själva för att dra nytta av det

Är vi först ute med en produkt kommer vi att vinna

Det är viktigare att ha en bra affärsmodell än att vara först på marknaden

Kommer vi ut med det bästa på marknaden kommer vi att vinna

Vi kommer att vinna om vi tar tillvara och utvecklar både interna och externa resurser

på ett bra sätt Intellektuellt kapital måste bevaras internt så

att konkurrenter inte kan dra nytta av det

Vi bör ta tillvara fördelar av att andra använder sig av vårt intellektuella kapital och

köpa in oss på andras intellektuella kapital

Tabell 2:2 Grundsatser för interna och öppna innovationsprocesser (Chesbrough 2003) 2.3.1 Fördelar och utmaningar med öppen innovation

Bortom fördelarna som tidigare framhållits, är det intresseväckande att belysa aspekten kärnkompetens där kunskap är en styrande variabel. Ett sedvanligt sätt att betrakta kärnkompetenser på, har enligt Chesbrough och Brunswicker (2014) varit att det är något grundläggande för interna innovationsprocesser. De påpekar emellertid att kärnkompetenser kan ha två skilda egenskaper. De menar att kärnkompetenser både kan hindra och möjliggöra innovation. Detta förklaras genom att när omvärldsförändringar accelererar, så devalveras värdet av kärnkompetenser. Därmed kan kärnkompetenser som en gång i tiden varit drivkraft för innovation, skifta till att bli bromsklossar för innovation.Interna kärnkompetenser kan således bli kärnstelheter, där individer med viss kunskap blir inkapabla till att innovera utifrån externt förändrade förhållanden. Med öppen innovation frambringas således fördelen i att ständigt analysera kärnkompetenser utifrån omvärldsförändringarna.

Trots att öppen innovation skapar tydliga fördelar gällande innovationsförmågan, finns utmaningar som inte får försummas. Westergren och Holmström (2012) påpekar att fördelarna kan få saker och ting att låta självklart, något som följaktligen kan