• No results found

Förebygga ohälsa

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Förebygga ohälsa "

Copied!
38
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Förebygga ohälsa

Hur effektiv är lagen som verktyg mot ohälsa?

Kandidatuppsats i Environmental Management Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Vårtterminen 2013 Handledare:

Conny Overland Författare:

Elina Seblad 1988

Sebastian Brander 1985

(2)

Kapitel:Inledning

Innehållsförteckning

Inledning ... 3

Tidigare forskning ... 7

Ekonomisk teori ... 8

Organisations-psykologisk teori ... 9

Lönsamhet och kostnader ... 10

Intressenter & tillämpning ... 10

Metod ... 12

Empiri ... 15

Intervjuer ... 16

Redovisning av kostnader ... 20

Analys ... 23

Slutsats ... 26

Förslag på framtida forskning ... 28

Referenser ... 29

Bilaga 1 ... 33

Revideringar i lagen ... 33

Bilaga 2 ... 35

Bakgrund om och anledning till val av NCC ... 35

Bilaga 3 ... 36

Underlag till intervju ... 36

Bilaga 4 ... 37

Datamängd Puts & Tegel ... 37

Bilaga 5 ... 38

Data mängd NCC Construction Region Syd ... 38

(3)

Kapitel:Inledning

Inledning

Ohälsa och sjukskrivningar är ett problem för vår välfärd. Förutom de implicita mänskliga effekterna får också både samhället och organisationer lida. Under de första åren på 2000-talet i Sverige uppgick de samhälleliga kostnaderna, så som sjukbidrag, sjukpenning med mera, tillsammans med företagens kostnader för sjuklön och den minskande produktiviteten, till mer än 10 % av bruttonationalprodukten. Resurser som istället hade kunde ha satsats någon annanstans (Andersson, Johrén & Malmgren, 2004). Däremot har sjukfrånvaron sedan slutet på 80-talet gått från närmare 10 % (Ekonomifakta, 2013) till att år 2010 ligga på rekordlåga 3 % (Arbetsgivarverket, 2013) av ordinarie arbetstid. Idag är sjukfrånvaron återigen på väg upp. Ohälsa och sjukskrivningar ett problem som ständigt måste underhållas. I figuren nedan finns ett diagram över sjukfrånvaro mellan 1990-2012 enligt Statistiska Centralbyråns arbetskraftsundersökning.

Källa: Arbetsgivarverket (2013).

Tidigare forskning har pekat på att oavsett varifrån ohälsan kommer är arbetsplatsen en effektiv arena för bekämpning av den (Andersson, Johrén & Malmgren, 2004). Dels då förhållandena på arbetsplatsen i allmänhet är av särskild betydelse, i och med att där finns ofta den miljö och det sociala nätverk som individen byggt en stor del av sin tillvaro på (Prop.

1990/91:181, s 28). Dels då ett effektivt hälsoarbete är lönsamt ur ett organisatoriskt

(4)

Kapitel:Inledning perspektiv. Enligt Andersson, Johrén och Malmberg (2004) har det inom friskvården tagits fram en mängd metoder och teorier som alla pekar på friskvårdens ekonomiska fördelar. Med dessa metoder och teorier har forskare under åren strävat efter att motivera företag att i en större utsträckning arbeta med friskvård och hälsofrämjande insatser. Trots övertygande metoder och teorier har det ändå visat sig vara svårt att övertyga företag att göra mer för att minska på ohälsan. Andersson, Johrén och Malmgren (2004) menar vidare att det därmed både går att önska mer av företagen och att det finns mycket utrymme till förbättring av folkhälsan.

Som resultat av den höga sjukfrånvaron och utslagningen från arbetsmarknaden under slutet av 80-talet infördes den 1 januari 1992 Lagen (1991:1047) om sjuklön. I proposition (1990/91:181) argumenteras det för hur den allmänna försäkringskassan, genom utbetalning av sjukersättning, avlastar arbetsgivaren från kostnader som beror på dålig arbetsmiljö.

Regeringen förväntade sig att då arbetsgivaren blev påförd ett kostnadsansvar för sjuka arbetstagare skulle det vara ett incitament för förebyggande av ohälsa. I och med att Lagen (1991:1047) om sjuklön trädde i kraft flyttades kostnaden för sjukersättning vid korttidssjukfrånvaro över till arbetsgivarna, vilket vid den här tiden innebar de första 14 sjukdagarna exklusive karensdag. Tidigare var det den allmänna försäkringen som burit hela kostnaden för sjukersättningen men i och med att den nya lagen trädde ikraft var arbetsgivarna med och delade på bördan.

Lag (1991:1047) om sjuklön har sedan den trädde i kraft 1992 reviderats för att på olika sätt öka drivkraften hos arbetsgivarna att sänka sjukfrånvaron. Regeringen genomför en lagändring från den 1 januari 1997. Denna innebär en förlängning av sjuklöneperioden, från 14 till 28 dagar, då det har konstateras att rehabiliteringsansvaret som lagts på arbetsgivaren inte har fungerat så som man har hoppats. Med denna förändring blir arbetsgivarens kostnader mer rörliga och påverkbara, vilket borde öka incitamentet att vidta åtgärder och snabbare påbörja en rehabiliteringsprocess (Prop. 1995/96:209). Ett och ett halvt år senare förkortas sjuklöneperioden till 14 dagar igen, med motiveringen att man vill förbättra företagsklimatet, då denna åtgärd förespråkats av arbetsmarknadens parter samt småföretagarnas organisationer (Prop. 1997/98:1).

(5)

Kapitel:Inledning I samband med den kraftigt ökade sjukfrånvaron i början av 2000-talet förlängs antalet sjukdagar, denna gång till 21 dagar, för att återigen ett och ett halvt år senare förkortas till 14 dagar igen. Samtidigt införs även Lag (2004:1237) om särskilda sjukförsäkringsavgiften, vilket innebär att arbetsgivaren blev medfinansiär om 15% utav den sjukskrivnes sjukpenning (som betalas ut efter de första 14 dagarna). Syftet var att skapa en ekonomisk drivkraft som gjorde det lönsamt för arbetsgivaren att vidta ytterligare åtgärder för att minska även de långsiktiga sjukskrivningarna. Snart stod det dock klart att Lag (2004:1237) om särskilda sjukförsäkringsavgiften inte fungerade som incitament för arbetsgivare att förebygga sjukfrånvaro utan snarare gav arbetsgivarna ett incitament att inte anställa personer som kunde misstänkas lida av dålig hälsa. Därför upphörde Lag (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift den 1 januari 2007 då den hade identifierats som ett hinder till anställning för personer som löpte en större risk att drabbas av långvarig sjukdom.

(Socialdepartementet 2006).

Med dessa lagar som bakgrund kan man se att regeringen vill vända kostnaderna förknippade med sjukfrånvaro till incitament för företag att minska ohälsan i samhället. Dock kvarstår problemet. Ohälsa är ett problem som förr eller senare kommer att påverka alla på ett eller annat sätt. Att bekämpa ohälsan är därför viktigt för såväl individer, organisationer och för samhället i stort. Arbetsplatsen är en viktig arena för att bekämpa ohälsa, både proaktivt så väl som retroaktivt. Trots att det finns forskning som visar på både konkurrens- och resultatfördelar förknippade med en aktiv friskvård eller minskning av ohälsa på arbetsplatsen, bekämpas inte ohälsan på arbetsplatsen i tillräckligt stor utsträckning (Andersson, Johrén &

Malmgren, 2004). Företag kan ta mer ansvar för den ohälsa som uppkommer på eller försämras på en arbetsplats. Via införandet av lagar vill de folkvalda stimulera företagens intresse för ökad friskvård och därmed minskad ohälsa.

Syftet med den här uppsatsen är därför att undersöka hur Lag (1991:1047) om sjuklön och Lag (2004:1237) om särskilda sjukförsäkringsavgiften har påverkat arbetsgivarnas arbete mot ohälsa och därmed sjukfrånvaro.

(6)

Kapitel:Inledning För att nå syftet använder vi de hälsoförebyggande kostnaderna som mått på arbetsgivarnas arbete mot ohälsa och sjukfrånvaro. Dessutom har vi valt att rikta in oss på en personalintensiv bransch, då denna förefaller ha större incitament, än vad en kapitalintesiv bransch har, att arbeta för ett hälsosammare klimat och en minskad sjukfrånvaro. Detta leder oss till forskningsfrågan:

Hur har de hälsoförebyggande kostnaderna i en personalintensiv bransch påverkats av förändringar i Lag (1991:1047) om sjuklön och Lag (2004:1237) om särskilda sjukförsäkringsavgiften?

Denna uppsats är ett bidrag till forskningen om hur lagar gällande sjuklön samt sjukförsäkringsavgifter påverkar organisationer i samhället. Tidigare forskning har fokuserat kring hur dessa lagar påverkar den anställde, eller hur sjukskrivningarna påverkar företaget.

Uppsatsen ger därför en syn ifrån ett annat perspektiv än tidigare och en sammanfattad slutsats är att lagarna har påverkat de hälsoförebyggande kostnaderna initialt, men har inte haft någon större effekt på lång sikt.

(7)

Kapitel:Tidigare forskning

Tidigare forskning

Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom (WHO, 1948). Under årens lopp har en del kritiska synpunkter framförts när det gäller olika definitioner på hälsa (Menckel et al, 2004). Enligt Oskar Burger, amerikansk evolutionsantropolog, ökar livslängden hos människan i det industrialiserade samhället stadigt.

Bara under de fyra senaste generationerna har människan nästan fördubblat sin livslängd (DN, 2012). Hos pensionsmyndigheten har man konstaterat att vi på grund av att vi blir äldre också måste arbeta längre. Men det är inte bara den stigande åldern som tvingar oss till att arbeta längre utan även det faktum att allt fler väljer att utbilda sig längre och att den faktiska pensionsåldern sjunkit (Pensionsmyndigheten). I ett pressmeddelande från regeringens pensionsåldersutredning är budskapet tydligt; vi måste arbeta längre i och med att vi blir äldre annars hotas välfärden. Vidare talas det om vad som behöver åtgärdas för att förmå fler att orka arbeta längre, men med en betoning på vikten av att förhindra att individer lämnar arbetslivet tidigt (Pressmeddelande, SOU 2013:25). Vårt framtida välfärdssamhälle har allt att tjäna på bättre och effektivare friskvård som bidrar till fler och äldre arbetstagare.

Oavsett ohälsans uppkomst är arbetsplatsen en effektiv arena för friskvård (Andersson, Johrén

& Malmgren, 2004). Med den teknologi som vi människor lever med idag blir vår arbetstid mer och mer sammanlänkad med vår fritid, enligt Thomsson och Menckel (1997). De menar vidare att i takt med att vårt arbetsliv blandas upp med vårt privatliv kommer företagens ansvar för sina anställdas hälsa att integreras med och bli en del av det ansvar som samhället har för folkhälsan. Eftersom ohälsan och sjukfrånvaron har varierat över tid har detta varit en anledning till vetenskapligt arbete om sjukfrånvaro. En del teorier menar att arbetsplatsen är en stor bidragande faktor till ohälsan och sjukfrånvaron i samhället, medan andra teorier menar att grunderna likväl kan ligga i andra faktorer, så som individens privatliv (SBU, 2003).

Trots att orsaker till ohälsa och sjukfrånvaro kan ha andra grunder än de som är kopplade till arbetsplatsen har ändå arbetslivet en avgörande betydelse för hälsan i samhället (Menckel et al, 2004). Arbetsplatsen är den miljö där individen har sitt sociala nätverk och därav har byggt upp stor del av sin tillvaro (Prop. 1990/91:181).

(8)

Kapitel:Tidigare forskning Medarbetarna är ett företags största och viktigaste tillgång och det har uppmärksammats att företag som arbetar med hälsoutveckling ofta är mer framgångsrika. Bland annat när det kommer till att behålla och attrahera kompetens (Andersson, Johrén, & Malmgren, 2004).

Dessutom är en hälsosam arbetsstyrka gynnsam i form av minskade sjukfrånvarokostnader och ökad produktivitet, både för samhället och företaget (SOU, 2002). Motion, bra kost och sömn utgör grunden för vad som krävs för att en individ ska bibehålla energi, ork och arbetsförmåga. Skulle därför en arbetstagare inte ta hand om sin hälsa själv ligger det i företagets intresse att åtgärda detta med hjälp av friskvård (Andersson, Johrén, & Malmgren, 2004). Det finns två aspekter av ett företags hälso- och friskvårdsarbete när det kommer till de anställda. Å ena sidan går det ut på att förbättra hälsan hos de anställda som redan lider av sjukdom eller ohälsa. Å andra sidan gäller det att förebygga framtida sjukdom, skador eller ohälsa. Båda är sidor av samma mynt och är minst lika viktiga för att minska sjukfrånvaron i ett företag (Andersson, Johrén, & Malmgren, 2004).

Forskning om ohälsa och sjukfrånvaro har bedrivits och haft sin grund inom en rad olika ämnes- och kompetensområden, bland annat ekonomisk teori och organisations-psykologisk teori (SBU, 2003).

Ekonomisk teori

Den ekonomiska teorin utgår från att människan är rationell och alltid strävar efter att uppnå maximal nytta (välfärd). Maximeringen innebär i praktiken att kombinera dygnets 24 timmar med konsumtion (som kräver arbete) eller fritid, för att nå den fördelning som innebär mest nytta för individen. Den ekonomiska teorin förklarar frånvaro genom aspekter så som bland annat lön och kompensation vid frånvaro. En högre lön ger till exempel individen möjlighet att uppnå en given konsumtion med en mindre mängd arbete, samtidigt som en högre lön även gör att den ekonomiska förlusten vid frånvaro ökar. (Frank, 2009). Tar man även hänsyn till kompensationsnivån, skulle en hög sådan öka frånvaron och vice versa. Detta skulle i teorin innebära att den anställde vid en 100 procentig kompensation är borta hela tiden. Men så ser det inte ut i praktiken. För att få dessa teorier närmare verkligenheten har även icke- ekonomiska och mer långsiktiga kostnader för den anställde vid frånvaro byggts in i modellen.

Så som till exempel minskade möjligheter till vidareutbildning och löneförhöjning, eller högre risk till att förlora arbetet. Därav blir den anställde individens frånvaro en funktion av hens

(9)

Kapitel:Tidigare forskning värdering av fritid och konsumtion, arbetstid, lön, ekonomisk kompensation under frånvaro och långsiktiga kostnader. (SBU, 2003). Dessa aspekter tar alltså hänsyn till att människan alltid tar rationella beslut, som bidrar till att uppnå maximal nytta. Men forskning som går utanför den neoklassiska ekonomiska teorin, och istället studerar hur människor faktiskt beter sig, visar att människan inte alltid är ekonomisk rationell (Forskning, 2013).

Organisations-psykologisk teori

Enligt exempelvis organisations-psykologisk teori orsakas endast 70 % av sjukfrånvaron av faktiskt sjukdom, resterande 30 % är av organisatoriska orsaker (Liukkonen, 2004). Av dessa är arbetstillfredsställelse, motivation och attityder ett omdiskuterat och omtvistat område i kombination med sjukfrånvaro. Enligt Muchinsky’s (1977) granskning av tidigare litteratur indikeras att det finns ett samband mellan jobbrelaterade attityder och anledning till både avslutning och frånvaro. Arbetstagare som har mindre arbetstillfredsställelse har större sannolikhet att vara frånvarande från jobbet (Brayfield & Crockett, 1955; Vroom, 1964). Även Waters och Roach (1971) har hittat ett statistiskt säkerställt samband mellan arbetstillfredsställelse och både resultat samt frånvaro. Det organisations-psykologiska perspektivet ser även på frånvaro som en funktion av ”frånstötningsfaktorer”. Man talar om ett tillbakadragande beteenden, som en effekt av låg arbetstillfredsställelse, som i sin tur leder till uppsägning, frånvaro och sen ankomst (Lyons TF, 1972). Sjukfrånvaron reflekterar arbetstagarens attityd och arbetsmoral (SBU, 2003).

Det finns idag forskning som pekar på att stress är ett av dagens mer utbredda samhällsproblem och att bekämpningen av densamma är en viktig aspekt av friskvården.

Stress och psykiska påfrestningar är de arbetsrelaterade besvär som är bland de vanligaste, både bland män och kvinnor. (Folkhälsoguiden, 2009). Enligt Furnham (1997) påverkas en individs effektivitet negativt av stress, vilket inte bara blir kännbart för individen själv utan även för organisationen. Vidare menar han att det dessutom blir kännbart för ekonomin i sin helhet bland annat i form av högre sjukskrivningar. Stress i arbetslivet orsakar stora kostnader i form av rehabilitering och sjukskrivningar. Fysisk aktivitet minskar mängden stresshormoner i kroppen och fler studier visar ett tydligt positivt samband mellan ökad syreupptagningsförmåga (kondition) och förbättrad arbetsprestation/större effektivitet (Statens folkhälsoinstitution, 2005).

(10)

Kapitel:Tidigare forskning Lönsamhet och kostnader

Företag som uppmärksammar hälsoutvecklande visar hög lönsamhet och är ofta mer framgångsrika än andra företag. Bara genom att arbeta strategiskt med hälsofrågor kan de nå riktigt goda resultat. Friskvård är nödvändigt för att säkra ett företags effektivitet på lång sikt och ett aktivt arbete med utformningen är avgörande för att friskvården ska vara lönsam. Det finns en mängd orsaker till ohälsa och då dessa är mer eller mindre komplicerade finns det friskvård som är och har varit olönsam. Hur friskvården drivs kan skilja sig en hel del mellan olika arbetsplatser och är många gånger beroende av vem som håller i pengarna. (Andersson, Johrén, & Malmgren, 2004). Det är dock inte säkert att dyr friskvård är bättre, det är många företag som vill väl men som satsar på fel åtgärder. Ibland går det för fort vid analys och beslut om friskvård, vilket är ett tidskrävande arbete (Almgren, 2012). I syfte att underlätta kalkylering av investering i friskvård räknade Andersson, Johrén och Malmgren (2004) ut ett företags schablonkostnad för korttidssjukfrånvaro. År 2004 uppgick den till 10 % av månadslönen per dag den anställde var frånvarande, i denna kostnad är intäktsbortfall inte inkluderat. De menar vidare att man bör anta att en bra säljare drar in intäkter som väl överstiger hens lön och att schablonkostnaden därför är lågt räknad. Dock ger det en fingervisning om vad frånvaro kostar ett företag.

Det kan vara svårt att ringa in vilka orsaker som ligger bakom ett resultat. När man dessutom talar om nyttan av en satsning på hälsoutveckling är det inte möjligt att analysera den endast utifrån direkta kostnader och intäkter, utan även indirekta. De indirekta kostnaderna kan vara svårare att kvantifiera och mäta, men är minst lika viktiga som de direkta. (Powers, 1995).

Genom att räkna ut de indirekta kostnaderna genom så kallade kritiska värden, kan man på så vis även räkna ut om en investering i hälsoförebyggande åtgärder skulle vara ekonomiskt lönsam. (Andersson, Johrén, & Malmgren, 2004). Minskad frånvaro, lägre personalomsättning, ökad kvalité, ökad arbetseffektivitet är exempel på kritiska värden (Agahi et al, 2005).

Intressenter & tillämpning

Externa intressenter så som politiker, konkurrenter, konsumenter och intresseorganisationer kan påverka ett företags lönsamhet och har därmed inflytande över ett företags strategi (Epstein, 2008; Julian, Ofori-Dankwa & Justis, 2008). Dessa intressenter är orsaker till varför ett företag inte alltid kan göra det som är mest lönsamt för företaget på kortsikt (Frooman,

(11)

Kapitel:Tidigare forskning 1999). Bland annat har politiker ett intresse av att minska samhällets ohälsa och därmed en önskan om att påverka företag att arbeta mer aktivt med friskvård. Detta via stiftandet och revideringar av Lagen (1991:1047) om sjuklön och Lagen (2004:1237) om särskilda sjukförsäkringsavgiften.

Ovan har vi sett att friskvård och även arbetstillfredsställelse förbättrar en arbetstagares hälsa och välbefinnande, vilket får effekter på hens arbetsinsatser. Enligt Epstein (2008) påverkas ett företags lönsamhet även av interna intressenter, så som arbetstagare och deras vilja eller förmåga att arbeta. Sjukfrånvaron reflekterar arbetstagarens attityd och moral (SBU, 2003), samt förebyggandet av stress och psykisk påfrestning på arbetet (Folkhälsoguiden, 2009).

Vilket i sin tur påverkar företagets lönsamhet. Vidare menar Epstein (2008) att för att ett företag ska uppnå långsiktig ekonomisk tillväxt är det nödvändigt att vara socialt ansvarstagande, inte minst gentemot sina arbetstagare. Vi har ovan läst om forskning som pekar på alla fördelar som ett företag åtnjuter vid uppmärksammande av friskvård och att dessa borde vara en drivkraft för att minska ohälsa och sjukfrånvaro. Oavsett orsak till ohälsa och sjukfrånvaro är arbetsplatsen en bra arena för att bekämpa dessa (Andersson, Johrén, &

Malmgren, 2004). Epstein (2008) argumenterar att ett företag som ser efter och investerar i sina anställda också inser att det på långsikt ligger i de anställdas och företagets, men även samhällets, bästa, att arbeta för ökad hälsa. Med stöd av den tidigare forskningen kommer vi att söka svara på uppsatsens syfte. Vilket är att undersöka hur Lag (1991:1047) om sjuklön och Lag (2004:1237) om särskilda sjukförsäkringsavgiften har påverkat arbetsgivarnas arbete mot ohälsa och därmed sjukfrånvaro.

(12)

Kapitel:Metod

Metod

Vid urvalet av data har vi valt att göra en fallstudie, detta för att maximera nyttan av information genom ett kritiskt fall. Ett kritiskt fall innebär att följande logiska slutsats kan dras; “Om detta är (inte är) tillförlitligt för det här fallet så gäller detta för alla (inga) fall”

(Flyvbjerg, 2006). Vi kommer att titta närmare på två specifika företag inom byggbranschen, vilken vi har valt på grund av att den är en personalintensiv bransch (Ekonomitolken, 2013).

Ett företag som är verksamt inom en personalintensiv bransch har större anledning (då personalen är den största resursen) att arbeta för ett hälsosammare klimat för sina anställda, än ett icke-personalintesivt företag. De företag vi har valt att granska är NCC AB och Puts &

Tegel i Örebro AB, vilka har sin huvudsyssla inom den personalintensiva byggbranschen.

Det finns en mängd olika ekonomiska nyckeltal att granska när det gäller hälsan i ett företag, så som de anställdas sjukfrånvaro, rehabiliteringskostnader, hälso- och arbetsmiljökostnader, friskvårdskostnader och utbildningskostnader. Vi har valt att använda oss av de kostnader som förknippas med ett företags hälsoförebyggande aktiviteter, som ett estimat för hur företagen har valt att ekonomiskt arbeta mot sjukfrånvaron och för bättre hälsa. Kostnaderna som ingår under respektive företags hälsoförebyggande kostnader kan vara många och av stor variation, det kan därför uppstå vissa tveksamheter om en viss kostnad bör beaktas som hälsoförebyggande eller inte. Vi kommer inte i denna rapport att bedöma korrektheten i konteringen av dessa kostnader då detta ligger utanför vår problemformulering, utan vi tar varje företags definition av hälsoförebyggande kostnader som korrekt. All data över hälsoförebyggande kostnader och sjukfrånvaro är baserad på data och information ifrån respektive företag (se bilaga 4 och 5 för uppställning av datamängd). Dessutom har vi valt att använda oss av sjukfrånvaro talen som ett mått på hälsa. Även dessa används som ett estimat på huruvida företagens ekonomiska arbete har haft effekt.

NCC fångade tidigt vårt intresse, dels för att det är ett utav Sveriges största byggföretag och rimligen arbetar under stor extern påverkan och krav på transparens. Dels för att vi tidigt upptäckte en artikel, vilken talade för att företaget gjort stora besparingar på grund av minskad sjukfrånvaro (NCC, 2006). Enligt artikeln var det till följd av lagförändringar i Lag

(13)

Kapitel:Metod (2004:1237) om särskilda sjukförsäkringsavgifter, vilken trädde i kraft 2003, som hade utnyttjats av NCC för att skapa dessa besparingar genom en minskad sjukfrånvaro. NCC är ett intressant företag därför att de verkar ta ohälsa på stort allvar och kommunicerar en strävan att sänka sjukfrånvaron. Det var av intresse att undersöka hur NCC’s sjukfrånvaro påverkats av lagförändringar då det vid en första anblick onekligen föreföll så. Se även bilaga för mer bakgrund gällande NCC’s hälsoarbete.

Efter det att vi siktat in oss på NCC, en stor arbetsgivare med många anställda, ville vi komplettera empirin med ett mindre företag inom samma bransch. Detta var av intresse då ett mindre företag rimligen inte arbetar under samma externa påverkan och krav på transparens som NCC. Enligt pressinformation från Statistiska Centralbyrån (2003) är andelen sjukfrånvarande bland anställda jämförbara mellan företag från 50 anställda och uppåt. Därav har vi möjlighet att studera ett mindre företag, men som fortfarande är jämförbart när det kommer till sjukfrånvaron, vilket kan tänkas avspeglas i deras arbete kring just sjukfrånvaron.

Kvalitativa studier, så som denna fallstudie, använder ofta olika metoder av datainsamling (Bryman & Bell, 2011). Observationer av organisationsdokument har gjorts, så som bland annat årsrapporter och publicerade pressmeddelanden. Dock finns en begränsning i tillförlitligheten till dokumenten, då man kan anta att organisationen alltid kontrollerar den information som lämnar företaget, och att vis information aldrig finns tillgängliga i den offentliga sfären (Bryman & Bell, 2011).

För att få en mer grundlig tolkning av hur Lag (1991:1047) om sjuklön samt Lag (2004:1237) om särskilda sjukförsäkringsavgifter har påverkat företagen har semi-strukturerade intervjuer ägt rum med representanter från respektive företag och sakkunnig inom företagsvård. Under intervjuerna betonas den generella formen av inledande frågeställningar. Det läggs vikt på intervjupersonernas egen uppfattning och synsätt, genom att låta intervjupersonerna röra sig i olika riktningar (Bryman & Bell, 2011). Valet av en kvalitativ intervjuteknik föll till följd av ambitionen att ha en djup och öppen diskussion i vilken de intervjuade får uttrycka sina upplevelser av och syn på verkligheten (Ahrne & Svensson, 2011). Under intervjuerna har ett antal frågor ställts (Bilaga 1), däremot har intervjupersonerna haft stor frihet att utforma

(14)

Kapitel:Metod svaren och sväva ut på sitt egna sätt. De kvalitativa intervjuerna har genomförts med anställda som arbetar inom området friskvård i de två fallföretagen samt med sakkunnig inom företagsvård. Målet med kvalitativa intervjuer är att försöka visa om och i så fall hur förändringar i Lag (1991:1047) om sjuklön och Lag (2004:1237) om särskilda sjukförsäkringsavgifter har påverkat företagens arbete med friskvård.

De intervjuade:

● Karin Hall-Edlund har under 10 års tid arbetat som hälsosamordnare på NCC Construction Region Syd. Karin´s arbetsuppgifter består i att samordna friskvård och hälsofrågor. I flera av NCC’s press meddelanden rörande friskvård har Karin stått som referens. Vid kontakt med NCC har vi vid olika tillfällen blivit hänvisade till Karin då hon internt anses ha god kunskap om NCC’s friskvårdsarbete. På grund av ovanstående är vi angelägna om att intervjua Karin. Vi är samtidigt medvetna om att Karin’s åsikter kan vara färgade av hennes tjänst på NCC.

● Camilla Grimfjord, har sedan hösten 2007 arbetat på Feelgood företagshälsovård AB som sjukgymnast och ergonom. Camilla arbetar med hälsoundersökning & uppföljning, behandling och utbildning inom kost, motion, hälsa och ergonomi m.m. Camilla har goda kunskaper inom området företagshälsovård och har jobbat externt med NCC så väl som med många andra företag. Camilla är därför intressant att intervjua då hon har haft möjlighet att skaffa sig en god överblick över olika företags friskvårdsinsatser.

● Åsa Axelsson har varit ansvarig för administrationen i familjeföretaget Puts & Tegel i Örebro AB de senaste 23 åren. Åsa har under sina år i företaget haft god insyn och aktivt medverkat i beslutsfattandet relaterat till friskvård. Åsa besitter därför inte bara kunskap om hur företaget Puts & Tegel har arbetat med friskvård utan också på vilka grunder företaget fattat sina beslut. Därför är det mycket intressant att få ta del av Åsa’s tankar och upplevelser i en kvantitativ intervju. I vilken vi bär i åtanke att Åsa för talan i egen sak.

(15)

Kapitel:Empiri

Empiri

Genom att jämföra NCC och Puts & Tegel’s sjukfrånvaro med den generella sjukfrånvaron inom byggbranschen, kan vi se hur de två valda företagens sjukfrånvaro har förändrats i relation till byggindustrins. En nedåtgående trend kan avläsas, med undantag för vissa årtal i både NCC och Puts & Tegel. Graferna redovisas nedan.

Nedanstående diagram visar variationen i sjukfrånvaro, som procent av total arbetstid, för Puts

& Tegel samt för byggindustrin generellt. Skillnaden i graferna på ordinarie sjukfrånvaro samt rensad sjukfrånvaro är de långtidssjukskrivningar Puts & Tegel hade under 2007, 2011 och 2012. Genom detta kan vi därför se förändringarna i sjukfrånvaron utan någon specifik anställdes långtidssjukfrånvaro drabbar variationerna.

Källa: Åsa Axelsson, Puts & Tegel (2013) samt SCB (2009, 2013).

Beskrivande text: År 2007 - en anställd sjukskriven 1634 timmar, (av totalt 4471). År 2011 - en anställd sjukskriven 1204 timmar och en anställd sjukskriven 888 timmar, (av totalt 5292). År 2012 - en anställd sjukskriven 508 timmar, (av totalt 5687).

(16)

Kapitel:Empiri Graf över andelen sjukfrånvaro av total arbetstid, uppdelad på korttidsfrånvaro och långtidsfrånvaro per yrkesarbetare respektive tjänstemän för NCC Construction.

Källa: Maria Nilsson, NCC (2013) samt SCB (2009, 2013).

Intervjuer

Under kontakten med våra tre intervjuade, innan och under själva intervjun, stod det klart att större företag inom byggbranschen inte upplevt att Lag (1991:1047) om sjuklön påverkat deras värdering av friskvårdsarbete nämnvärt (Karin Hall-Edlund och Camilla Grimfjord, 2013). Dock visade det sig, enligt Åsa Axelsson, att man i Puts & Tegel´s ledning insett vikten av friskvård i samband med ikraftträdandet av Lag (1991:1047) om sjuklön 1992. “Det har varit mera att man har försökt att titta på den biten när vi tog över som arbetsgivare att betala 14 dagar av sjukersättningen, det är väl mer då som man har börjat att tänka på det ordentligt och att man försöker att föregå innan. Man har ju varit tvungen att anpassa sig” - Å. Axelsson (personlig kommunikation, 24 maj 2013).

(17)

Kapitel:Empiri När vi i våra intervjuer diskuterade lönsamhet och friskvård var alla intervjuade överens om att friskvård är lönsamt. “Du tjänar pengar på att satsa på din personal” - C. Grimfjord (personlig kommunikation, 22 maj 2013). Alla var också överens om att det finns också en ökad medvetenhet kring sjukfrånvarons kostnader. “Man har ju börjat sätta pengar på hälsa och ohälsa, vad det kostar för ett företag. Alla är medvetna om att det kostar faktiskt att ha medarbetare som inte fungerar till 100 % under en 8 timmars arbetsdag” - K. Hall-Edlund (personlig kommunikation, 20 maj 2013). Dock bör företagare bli bättre på att värdera kostnaderna av sjukfrånvaro. ”Det hälso-ekonomiska tänket behöver vi bli duktigare på att föra ut till företagen” - C.

Grimfjord (personlig kommunikation, 22 maj 2013). Genom en ökad medvetenhet är det också lättare att få gehör för förslag till hälsoförbättrande friskvårdsarbete. “Då är det ju viktigt att man fångar upp ohälsosamma individer och hjälper till så att dom kan prestera igen. Då kan man se att det här har vi lagt ut och det här får vi tillbaka, då blir det mycket enklare att fortsätta driva friskvården framåt” - C. Grimfjord (personlig kommunikation, 22 maj 2013).

Dock fanns det de som ställde sig frågande till Lag (1991:1047) om sjuklön´s kostnadsfördelning. “Jag tycker att företagen får betala mycket mer än vad som borde ha varit företagens kostnad. Det är ju mycket så att dom går och ramlar omkull när dom har ledigt och skadar sig på ett eller annat sätt. Det får ju vi stå för fast vi inte alls har varit orsaken till att dom har skadat sig. Det är en sak om det händer på företaget, att man skadar sig, eller att du blir utsliten och att det är arbetsrelaterat det kan man ju anse att det ligger på en arbetsgivare att betala. Men när det är rena fritidssaker som är orsaken till att man får hög sjukfrånvaro och en hög kostnad, det tycker man ju inte är riktigt rätt att det ska behöva vara så, men man har ju vart tvungen att anpassa sig” - Å.

Axelsson (personlig kommunikation, 24 maj 2013).

Kostnaden för sjuklön vid korttidsfrånvaro är ett incitament för arbete mot ohälsa det var alla överens om. Alla tre nämnde även kostnaden för produktionsbortfall som ett viktigt incitament.

“Alltså pengarna finns ju med i bilden det kostar mycket att ha korttidsfrånvarande personal och vi tappar produktion i känsliga projekt och där vi är hårt styrda i tidsplaner och annat” - K. Hall- Edlund (personlig kommunikation, 20 maj 2013). Byggbranschen är en fysiskt krävande arbetsplats som sliter på kroppen, vilket innebär att även om du är frisk nog att vara på plats så behöver du vara i god form för att orka. “Dom vet att det är ett tufft jobb och dom vet att det är

(18)

Kapitel:Empiri viktigt att dom mår så bra som möjligt för att dom ska hålla längre och prestera mer” - C. Grimfjord (personlig kommunikation, 22 maj 2013). “En del företag är väldigt framåt och vet att friskvård kommer att hjälpa vår personal att prestera bättre” - C. Grimfjord (personlig kommunikation, 22 maj 2013). “När man har ett hårt arbete som våra killar har så måste man träna för att ligga ett snäpp högre än det här hårda arbetet för att kroppen ska hålla och det försöker vi se väldigt mycket åt” - Å. Axelsson (personlig kommunikation, 24 maj 2013).

Något som verkar vara signifikant med byggbranschen är företags- eller projektledningens arbete att hålla sjuka arbetstagare ifrån jobbet. “Där är dom ju ofta sjuknärvarande, det är inte så mycket sjukskrivning i byggbranschen utan dom biter ihop och går i alla fall. Då presterar man ju inte så bra men sjuktalen är ganska låga” - C. Grimfjord (personlig kommunikation, 22 maj 2013).

“Vi har ju en väldigt låg frånvaro och vi har ju snarare en sjuknärvaro. Vi har ju mycket folk som går till jobbet fast dom kanske kunde vart hemma och tagit hand om sig istället” - K. Hall-Edlund (personlig kommunikation, 20 maj 2013). I företaget Puts & Tegel upplever man samma problem men där tror man att det även har mycket att göra med den lojalitet som finns gentemot företaget. “Vi har alltid haft ganska låg sjukfrånvaro eftersom dom kämpar på och är lojala gentemot företaget. Om man är delaktig i ett viktigt projekt ja då är det ofta så att dom ser till att komma så att arbetsgruppen inte behöver bära en tyngre börda. Det är till och med så att man ibland har sagt till dom att nej nu får du faktiskt ta och åka hem, för jag ser ju att du inte ska vara på jobbet, du ska åka hem och vila dig. Så har det alltid varit” - Å. Axelsson (personlig kommunikation, 24 maj 2013).

Synen på friskvård och den roll som friskvård spelar är alla tre intervjuade överens om. Också när det kommer till vikten av en långsiktighet i friskvårdsarbetet. Men vi upptäckte att det fanns skillnader i hur företagsledningarna valde att prioritera friskvård i låg- respektive högkonjunktur. “Det är ju väldigt konjunkturberoende. I dom lägena där man är nu där man stramar åt för att dra ner på omkostnader och slimmar, så är man kanske inte riktigt lika benägen att lägga 150 000 på en stegtävling, det är ju så det är” - K. Hall-Edlund (personlig kommunikation, 20 maj 2013). Karin tycker personligen att det är lite väl kortsiktigt att dra ner på friskvården.

“Det är väldigt kortsiktigt naturligtvis” - K. Hall-Edlund (personlig kommunikation, 20 maj 2013). Men tillägger att även om NCC drar ner på friskvården så görs mycket ändå. “Fast det

(19)

Kapitel:Empiri är ju inte riktigt sant, den här rapporten, Röd till Grön, där har vi ju ändå jobbat in ett arbetssätt och en rutin som fortsätter rulla. Det är liksom inbyggt i vårt sätt att jobba med företagshälsovård och där har vi ju inte gjort några begränsningar i nuläget alls, utan tvärtom” - K. Hall-Edlund (personlig kommunikation, 20 maj 2013). Camilla som har arbetat med NCC instämmer. “Dom har ju satsat på att, fast dom har dratt ner och haft det tufft, har dom tyckt att det har varit viktigt att ha den här funktionen för att hålla efter” - C. Grimfjord (personlig kommunikation, 22 maj 2013). I Puts & Tegel´s ledning är man av en annan åsikt. “Alltså det här med friskvården den rycker man inte med överhuvudtaget oavsett om konjunkturen går upp eller ned. Det måste vi jobba med hela tiden, så är det för oss i alla fall. Friskvården är viktig att jobba med oavsett” - Å. Axelsson (personlig kommunikation, 24 maj 2013).

Dock verkar det som om företag generellt sätt är konjunkturkänsliga när det kommer till friskvård. ”Jag kan verkligen se den tendensen. Andra kostnader är man försiktigare med. Jag tycker att det inom vissa branscher ser man ju att dom drar in på det och att dom verkligen väntar tills det är illa ställt innan dom kopplar in företagshälsovården. Att dom tar bort det här förebyggande. Medan vissa tänker att nu är det ännu viktigare att personalen mår bra, om man kanske har nerdragningar och oroligt på arbetsplatsen, så är det ännu viktigare att jobba med det här förebyggande och ta hand om dom som är kvar” - C. Grimfjord (personlig kommunikation, 22 maj 2013).

Ytterligare ett viktigt incitament till varför stora publika bolag som NCC engagerar sig i friskvård och olyckstänk är givetvis tryck från omvärlden. “Sen är det väl ändå så att man har ett väldigt starkt fokus just på detta med olyckor och säkerhetstänket för att minska antalet olyckor.

Man har kört otroligt stora insatser de senaste 1,5 åren. Det är mycket på grund av arbetsmiljöverkets tillsyn samt att det har varit mycket uppmärksammat i media” - Karin. “Jag tror att det här massmediala trycket och den senaste forskningen har naturligtvis påverkat, folk förstår att det är något bra” - C. Grimfjord (personlig kommunikation, 22 maj 2013).

I intervjuerna gav alla intervjuade uttryck för vikten av friskvård som motivationsskapande verktyg. Alla var överens om att arbete och fritid blir mer och mer integrerade med varandra. ”Ja visst är det så, arbete och fritid flyter ihop, det är svårt att dra en gräns. Absolut” – K.

Hall-Edlund (personlig kommunikation, 20 maj 2013). Att då se till att coacha sin personal till en sundare livsstil utanför arbetet på fritiden blir allt viktigare. “Det som har blivit bättre, tycker

(20)

Kapitel:Empiri jag, det är ju den här uppföljningsdelen för NCC speciellt, som jag tycker satsar väldigt mycket på det här med att personalen ska må så bra som möjligt. Där har dom ju regelbundna hälsoundersökningar för sin personal. Man får lite coaching i hur man ska kunna ta tag i det. Det är personen själv som måste göra den här förändringen och vara motiverad till det. Men det är vi som på nåt sätt hjälper dem att hitta vägarna, genom motivation och motiverande intervjuer i vilka man försöker få den drabbade att inse” - C. Grimfjord (personlig kommunikation, 22 maj 2013).Detta är viktigt för att skapa välmående och motiverade anställda, men det är också ett sätt att minimera risken för skador på arbetsplatsen. “Jag menar äter jag inte ordentligt så faller mitt blodsocker och då är det ju naturligtvis större risk att jag trampar fel när jag är ute och jobbar på en hög höjd någonstans.

Har jag dåligt knä och dålig balans så är det ju också en risk att jag inte klarar en isfläck någonstans.

Så att alldeles personligen så tycker jag att man skulle lägga ihop dom här delarna med hälsa och säkerhet. Allting hör ihop” - K. Hall-Edlund (personlig kommunikation, 20 maj 2013).

Redovisning av kostnader

Personalvårdskostnader definieras enligt Å. Axelsson (personlig kommunikation, 24 maj 2013) så som de hälsoförebyggande kostnader Puts & Tegel har i sin verksamhet. Nedan redovisas Puts & Tegels personalvårdskostnader mellan år 2006 och 2012.

Källa: Åsa Axelsson, Puts & Tegel (2013.)

(21)

Kapitel:Empiri Exempel på Puts & Tegel’s personalvårdskostnader är de hälsoundersökningar som görs av all personal en gång var tredje år. De åtgärder som tas till på grund av de åkommor som dyker upp under hälsoundersökningen är även de inräknade i personalvårdskostnader. Å. Axelsson (personlig kommunikation, 24 maj 2013) berättar om hur en av de anställda under en av hälsoundersökningarna kunde diagnostiseras med cancer. Den anställda fick behandling i ett tidigt skede vilket ledde till ett snabbt tillfrisknande. Den tidiga upptäckten var en framgång för företaget som kunde hålla den anställda kvar i verksamheten samtidigt som hen behandlades. Att noga analysera behovet av friskvård för att sedan genomföra individanpassade insatser med uppföljande kontroller är en framgångsrik modell (Hall-Edlund, 2013). Det är även på grund av hälsoundersökningarna var tredje år (med ett års förskjutning år 2013) som personalvårdskostnaderna på företaget Puts & Tegel ser ut som de gör.

Undersökningarna genomfördes år 2006 samt år 2009 vilket kan avläsas i diagrammet ovan.

Åren efter hälsoundersökningarna kommer eftersläpande kostnader, så som exempelvis

“förebyggande” rehabilitering som i cancer-fallet ovan. Å. Axelsson (personlig kommunikation, 24 maj 2013) har inget konkret svar på ökningen mellan 2006 och 2009, utan förmodar att detta har en del att göra med ökade kostnader för hälsoundersökningen.

Liksom Puts & Tegel definierar NCC sina sjuk- och hälsovårdskostnader som hälsoförebyggande kostnader, och räknar även dem med kostnader som hälsoundersökningar och förebyggande åtgärder som uppföljning (Nilsson & Hall-Edlund, 2013). I diagrammet nedan redovisas sjuk- och hälsovårdskostnader per anställd på NCC Construction Sverige respektive NCC Construction Region Syd. K. Hall-Edlund (personlig kommunikation, 22 maj 2013) berättar att ökningen i dessa kostnader mellan år 2004 och 2005 beror på byte av avtal och leverantör inom NCC’s företagshälsovård. Detta leverantörsbytet anser M. Bergman (personlig kommunikation, 28 maj 2013) bero på införandet av Lag (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift. I samband med byte av avtal och leverantör förtätas även hälsoundersökningarna till vartannat år. Dessa hälsoundersökningar kan således dessutom förklara ökningen mellan år 2006 och 2007. K.

Hall-Edlund (personlig kommunikation, 22 maj 2013) beskriver vidare att det inte skett något specifikt som har lett till upp- och nedgångar mellan 2007 och 2012. Hon menar att det inte varit någon stor förändring bland antalet anställda vilket i så fall skulle ha påverkat en upp-

(22)

Kapitel:Empiri och nedgång. Inte heller bör den stora friskvård satsningen som infördes för 1,5 år sedan bidra till nedgång (2011) eller uppgång (2012). Samtidigt skriver M. Nilsson (personlig kommunikation, 6 maj 2013) i en mailkorrespondens att närmare specifikation gällande denna nedgång inte kan lämnas ut, på grund av att det inte gjorts någon uppföljning på NCC.

Källa: Maria Nilsson, NCC (2013)

(23)

Kapitel:Analys

Analys

För att komma fram till vilken inverkan Lag (1991:1047) om sjuklön och Lag (2004:1237) om särskilda sjukförsäkringsavgiften har haft på företagens friskvårdsarbete har vi som ambition att identifiera vad som påverkar friskvården i praktiken. På detta sätt kan vi systematiskt arbeta oss fram till en slutsats i vilken vi tydligt ser i vilken utsträckning Lag (1991:1047) om sjuklön och Lag (2004:1237) om särskilda sjukförsäkringsavgiften har påverkat de undersökta företagen.

I vår kontakt med Camilla, Karin och Åsa stod det klart att produktivitet, i en personalintensiv bransch som byggbranschen, är av yttersta vikt. För att hålla tidsplaner, en hög kvalité i utförande och för att optimera lönsamheten krävs det att produktiviteten bibehålls. Brayfield

& Crockett, Vroom, Waters och Roach argumenterar för ett samband mellan arbetstillfredsställelse och ett företags resultat samt anställdas frånvaro. Det ligger alltså i företagens intresse att förebygga och behålla arbetstillfredsställelse då en mer motiverad personal också är mer produktiv, effekten av detta är då ökad lönsamhet. Enligt de intervjuade är detta samstämmigt med hur det ser ut i praktiken. Friskvårdsarbetet förebygger och bevara en god hälsa ibland NCC och Puts & Tegel´s anställda vilket leder till bättre livskvalitet och därmed en mer motiverad personal. “En sund själ i en frisk kropp”, det var något av det första som K. Hall-Edlund (personlig kommunikation, 20 maj 2013) argumenterade för i vårt första samtal med henne.

Produktiviteten förbättras när arbetstillfredsställelsen ökar, vilken i sin tur till stor del påverkas av hälsan. Hälsan påverkar därmed indirekt produktiviteten men har också en direkt inverkan på den. Det visade sig att alla våra intervjuade starkt förknippade produktivitet med hälsa. “När man har ett hårt arbete som våra killar har så måste man träna för att ligga ett snäpp högre än det här hårda arbetet för att kroppen ska hålla” - Å. Axelsson (personlig kommunikation, 24 maj 2013). Då byggbranschen till stora delar är en fysiskt krävande bransch att arbeta i ställer den stora krav på den anställdes fysik. Andersson, Johrén, &

Malmgren argumenterar för att ökad kondition genom träning förbättrar produktiviteten och orken. Dålig fysik sänker produktiviteten såväl som ökar olycksrisken. Våra intervjuade

(24)

Kapitel:Analys nämner alla på ett eller annat sätt den negativa inverkan som dålig hälsa har på säkerheten.

“Har jag dåligt knä och dålig balans så är det ju också en risk” - K. Hall-Edlund (personlig kommunikation, 20 maj 2013). Det ligger alltså i företagets intresse att se till så att dess arbetstagare är vid god hälsa för att på så sätt förbättra produktiviteten och förhindra frånvaro på grund av sjukdom eller skada. I intervjuerna kommer det alltså fram att företag inom byggbranschen aktivt använder sig av friskvårdsarbete i syfte att förbättra produktiviteten och minska sjukfrånvaron i syfte att förbättra lönsamheten.

I intervjuerna antyder företagen att de tjänar på att arbeta aktivt med friskvård och att de utnyttjar arbetsplatsen som ett forum för kommunikation till sina anställda. Detta går hand i hand med de tidigare teorier om att arbetsplatsen är en bra arena att förebygga ohälsa (Andersson, Johrén, & Malmgren, 2004). Arbetsplatsen är den miljö där individen har sitt sociala nätverk och även bygger upp en stor del av sin tillvaro på (Prop. 1990/91:181).

K. Hall-Edlund (personlig kommunikation, 20 maj 2013) berättar hur hälsoförebyggande åtgärder är konjunktur beroende. M. Bergman (personlig kommunikation, 28 maj 2013) informerar om att NCC hade en tuff period, med nerskärningar år 2008. Dock går hälsoförebyggande kostnader per anställd upp under detta år, vilket i detta sammanhang inte ger oss ett tydligt och dramatiskt samband mellan konjunktur och hälsoförebyggande kostnader.

Som beskrivet tidigare sker det under tidsperioden 2003-2012 förändringar i Lag (1991:1047) om sjuklön och Lag (2004:1237) om särskilda sjukförsäkringsavgiften. År 2003 höjs sjuklöneperioden till 21 dagar, som arbetsgivaren är skyldig att betala ut till den sjuka arbetstagaren, år 2005 sänks samma sjuklöneperiod till 14 dagar, igen. Samtidigt, år 2005, införs Lag (2004:1237) om särskilda sjukförsäkringsavgiften, vilken gör arbetsgivaren till medfinansiär om 15 % av arbetstagarens sjukersättning vid långtidssjukskrivning. Bara två år senare, 2007, avskaffas denna lag. För att se huruvida ovanstående förändringar i lag har haft en inverkan på företags arbete för minskad ohälsa ställs dessa förändringar i relation till Puts

& Tegel´s samt NCC’s hälsoförebyggande kostnader.

(25)

Kapitel:Analys I och med att den insamlade datamängden ifrån NCC är från år 2003 och framåt kan vi inte analysera eventuella skillnader i hälsoförebyggande kostnader med tidigare år. Tyvärr inträffar ett skifte i början av 2003 då sjuklöneperioden förlängs från 14 dagar till 21 dagar, vilket vi inte haft möjlighet att analysera. Det vi däremot kan se är den rejäla ökning (närmare 78 %) som skedde i hälsoförebyggande kostnader per anställd mellan år 2004 och 2005. K. Hall- Edlund (personlig kommunikation, 20 maj 2013) förklarar denna ökning med avtalsbyte av företagshälsovård, samtidigt som M. Bergman (personlig kommunikation, 28 maj 2013) förklarar avtalsbytet med införandet av Lag (2004:1237) om särskilda sjukförsäkringsavgiften.

Denna lag har en större ekonomisk påverkan än den simultana minskning i sjuklöneperiod från 21 till 14 dagar i Lag (1991:1047) om sjuklön, varför det i detta läge inte läggs något fokus på den sistnämnda. Företag som uppmärksammar hälsoutveckling visar hög lönsamhet och är ofta mer framgångsrika än andra företag (Andersson, Johrén, & Malmgren, 2004), ändå beskriver M. Bergman (personlig kommunikation, 28 maj 2013) hur NCC tar ett mer aktivt ansvar då Lag (2004:1237) om särskilda sjukförsäkringsavgiften träder i kraft. Samtidigt kan vi se hur de hälsoförebyggande kostnaderna per anställd bibehålls samt fortfarande ökar efter Lagen (2004:1237) om särskilda sjukförsäkringsavgiftens avveckling. K. Hall-Edlund (personlig kommunikation, 20 maj 2013) berättar i intervjun hur NCC de senaste 1,5 åren har haft otroligt stora insatser när det gäller fokus på att förebygga antalet olyckor. C. Grimfjord (personlig kommunikation, 22 maj 2013) nämner att detta kan bero på det “massmediala trycket och den senaste forskningen” som har påverkat företagen att arbeta med hälsoförebyggande åtgärder. Detta överensstämmer med Froomans (1999) och Epsteins (2008) teori om att intressenter kan påverka ett företags strategi. NCC tycks alltså ha påverkats av Lagen (2004:1237) om särskilda sjukförsäkringsavgiftens ikraftträdande, då den blev en ekonomisk kostnad för företaget. När lagen därefter avvecklades hade redan NCC ett väl fungerande system för att fortsätta arbeta med förbättrad hälsa, samtidigt som trycket ifrån intressenter nu hade blivit etablerat.

Datamängden över personalvårdskostnader inom Puts & Tegel är från år 2006. Detta innebar att vi inte haft möjlighet att analysera hur Lag (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift och Lag (1991:1047) om sjuklön har påverkat företagets hälsoförebyggande åtgärder och kostnader år 2003 och 2005. Däremot kan vi, med hjälp av den datamängd vi har, göra en

(26)

Kapitel:Analys generell analys över Lag (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift´s påverkan. Å.

Axelsson (personlig kommunikation, 24 maj 2013) berättade i intervjun att de var tredje år har en hälsoundersökning (med undantag för år 2012). Denna genomfördes år 2006 och 2009 vilket vi tydligt kan se på personalvårdskostnaderna per anställd som stiger kraftigt dessa år.

Det intressanta är att år 2007 avskaffas Lag (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift, vilket skulle inneburit en lägre kostnad för Puts & Tegel då sjukfrånvaro uppstår. Vi kan istället se en ökning i personalvårdskostnader per anställd år 2009 relativt år 2006. Å.

Axelsson (personlig kommunikation, 24 maj 2013) menar i intervjun att denna ökning inte går att förklara med hjälp av någon specifik händelse, då ingen sådan inträffat vid den här tidpunkten. Om Puts & Tegel hade lydigt slaviskt under den ekonomiska teorin borde personalvårdskostnaderna minskat. Då avskaffandet av Lag (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift nu innebar en lägre kostnad vid sjukfrånvaro. Även detta är en indikator på att företaget är väl medveten om lönsamheten i att arbeta med friskvård (Andersson, Johrén,

& Malmgren, 2004). Likväl som medvetenheten om att intressenter har en stor inverkan på företagen (Frooman, 1999).

Ovan beskrivs hur NCC agerar utefter Lag (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgifts uppkomst och därefter tar ett mer aktivt ansvar för hälsoförebyggande åtgärder. Medan Puts &

Tegel konsekvent arbetat med hälsoförebyggande åtgärder (med undantag för uppkommandet av Lagen (1991:1047) om sjuklön år 1992). Det kan förklaras med att Lagen (1991:1047) om sjuklön har en större ekonomisk effekt på ett mindre företag, än vad lagen om (2004:1237) om särskilda sjukförsäkringsavgift har. Vilket Å. Axelsson (per 2013) antyder då hon i intervjun pratar om hur införandet av Lagen (1991:1047) om sjuklön hade en stor påverkan på Puts &

Tegel, medan lagen om (2004:1237) om särskilda sjukförsäkringsavgift inte nämns lika frekvent under intervjuns gång.

(27)

Kapitel:Slutsats

Slutsats

På lång sikt är det primärt lönsamhet men även intressentpåverkan som driver företagens friskvårdsarbete. De förändringar i Lag (1991:1047) om sjuklön och Lag (2004:1237) om särskilda sjukförsäkringsavgiften som skett har endast haft en initial inverkan på friskvården i de undersökta företagen.

Med ikraftträdandet av Lag (1991:1047) om sjuklön blev ledningen i Puts & Tegel uppmärksammad på friskvårdens positiva egenskaper. Vilket visar på den initiala effekt som lagen hade på friskvårdsarbetet. Detsamma gäller ikraftträdandet av Lag (2004:1237) om särskilda sjukförsäkringsavgiften som bidrog till att NCC investerade mer i friskvård och då framför allt i bättre företagshälsovård. På lång sikt finns det däremot inget i de hälsoförebyggande kostnaderna eller i intervjuerna som talar för att lagarna eller dess revideringar haft någon inverkan på friskvårdens utformning. Vi kan däremot utifrån vad intervjuerna påvisar se att det kontinuerliga friskvårdsarbetet i båda företagen varit ett resultat av friskvårdens inneboende fördelar. Så som att effektiv friskvård har en positiv inverkan på ett företags lönsamhet bland annat då den ökar produktiviteten, minskar sjukfrånvaron och motiverar de anställda.

Hur har då de hälsoförebyggande kostnaderna i en personalintensiv bransch påverkats av förändringar i Lag (1991:1047) om sjuklön och Lag (2004:1237) om särskilda sjukförsäkringsavgiften?

Det kontinuerliga friskvårdsarbetet (och därmed kostnaderna relaterade till hälsoförebyggande) har inte påverkats av Lag (1991:1047) om sjuklön och Lag (2004:1237) om särskilda sjukförsäkringsavgiften eller revideringar av desamma. Lagarna har initialt haft en betydelse för friskvårdsarbetet genom att de har fångat företagens intresse och gjort dem uppmärksamma på friskvården.

(28)

Kapitel:Slutsats Förslag på framtida forskning

Vi anser att en kvantitativ studie är av intresse då en sådan skulle bidra med ytterligare kunskap till detta forskningsområde. Genom att jämföra både sjukfrånvaro och hälsoförebyggande kostnader med de lagförändringar som skett, på ett så pass stort urval att en statistisk slutsats skulle kunna dras. Vi anser även att en fallstudie av ett företag skulle vara intressant. I vilken författaren själv, och inte företaget, identifiera de kostnader som går att koppla till förebyggande hälsovård. För att sedan jämföra dessa med lagförändringar.

References

Related documents

Eftersom att denna undersökning inte behandlar elever eller personals synpunkter på hur det förebyggande arbetet går till på skolor, skulle det vara av stort intresse att

Metodstödet AD-A är ett strukturerat verktyg för chefer som vill stärka dialogen med sina medarbetare och konkret anpassa arbetet för dem vid ohälsa eller nedsatt

 Kontakta FABO (för kommunens fastigheter) eller driftsansvarig för helentreprenad (Dalsängar) för legionellaprovtagning vid behov av extra provtagning (exempelvis då en dusch

Nyligen drog internationella jordbruksforskare vid 15 olika institutioner igång arbete för att titta på jordbrukets roll för att minska utsläpp av växthusgaser, inte

` FRIENDS som ges till barn i mellan- och högstadie- åldern på universell nivå kan förebygga symtom på depression och ångest jämfört med ingen intervention i åtminstone ett

De senaste decenniernas rapporter om ökande självrapporterad psykisk ohälsa har även lett till lansering av ett flertal manualbaserade (standardiserade) program med syfte att

Rätt till ersättning förutsätter att arbetstagaren beviljats tjänstledigt utan lön och att han eller hon på grund av hälsoskäl inte kan återgå vare sig till tidigare arbete

(,)Hur arbetar man för att förebygga ohälsa, inte minst psykisk ohälsa, hos brukaren. o Hur arbetar man för att