Några förhistoriska jordbruksredskap av trä Oldeberg, Andreas
Fornvännen 1956(51), s. 143-148 : ill.
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1956_143
Ingår i: samla.raa.se
Fig. 11. De två ornerade h o r n r i n g a r n u . 1, 1.
The two o r n a m e n t e d rings of h o r n .
Trots ett relativt rikt lösfyndsmaterial h a r det pa Öland länge n ä s t a n helt saknats säväl boplatser som gravfynd frän senneolitisk tid. Av de få stenäldersboplatser, som u n d e r de senaste decennierna ha u p p t ä c k t s där, äro två belägna inom T o r s l u n d a socken. Detta, liksom för övrigt det lösfunna f o r n s a k s m a t e r i a l e t , synes ange, att t r a k t e n omkring T o r s l u n d a varit ett c e n t r u m för bebyggelsen u n d e r neolitisk tid. Jämsides med den för sina gånggrifter kända Besmo-trakten."
E n d a s t två till stenålderns sista skede d a t e r b a r a hällkistor, bägge belägna i Bäpplinge socken, söder om Borgholm, ha tidigare påträffats oeh u n d e r - sökts. Kistorna i T o r s l u n d a utgöra därför ett värdefullt bidrag till k ä n n e - domen om Ölands s t e n å l d e r . Dessutom ä r det — inte b a r a för ö l ä n d s k a förhållanden — synnerligen a n m ä r k n i n g s v ä r t med en s å d a n koncentration av h ä l l k i s t o r som den vid T o r s l u n d a .
A'. G. Petersson
NÅGRA F Ö R H I S T O R I S K A J O R D B R U K S - R E D S K A P AV TRÄ
F ö r h i s t o r i s k a j o r d b r u k s r e d s k a p av t r ä äro relativt s p a r s a m t represen- terade i Sverige. Att plogliknande redskap a n v ä n t s å t m i n s t o n e u n d e r äldsta b r o n s å l d e r n framgår av att bilder av plogar finnas på h ä l l r i s t n i n g a r n a ; troligen ha dylika redskap funnits även u n d e r den yngsta stenåldern. Med största s a n n o l i k h e t voro dessa r e d s k a p förfärdigade av t r ä . I D a n m a r k ha åtskilliga fynd av plogar gjorts, vilka på p o l l c n a n a l y t i s k väg d a t e r a t s till b r o n s å l d e r och äldsta j ä r n å l d e r .
• M. Stenberger, Det forntida Öland, i Öland I, sid. 305 ff. (1948).
S M Ä R R E M E D D E L A N D E N
Flera forskare ha sysslat med å k e r b r u k s r e d s k a p . I Norden ha J i r l o w och Glob gjort värdefulla u n d e r s ö k n i n g a r r ö r a n d e förhistoriska plogar eller r ä t t a r e sagt årder. Glob skiljer på k r o k å r d c r , som är det enklaste, och båg- årder, som ä r s a m m a n s a t t av flera delar, vidare hjulplog, som t i l l h ö r ett mera framskridet skede av j ä r n å l d e r n , s a m t s t å n g å r d c r även kallat t r e k a n t s - årder, vilket s i s t n ä m n d a endast u p p t r ä d e r på h ä l l r i s t n i n g a r n a .1
Det äldsta svenska om än något d i s k u t a b l a fyndet av h ä r ifrågavarande art ä r den o m s k r i v n a Svarvarbo-plogcn frän Skuttunge socken. Uppland, genom pollenanalys d a t e r a d till b r o n s å l d e r n . Den b e s t å r av en naturligt böjd ca 2 m lång ekgren, tillhuggen längs sidorna samt vid ä n d a r n a och bildande bäde plogskär och skaft. Den skulle som t y p k u n n a utgöra ett bågårdcr.2 Möjligen från j ä r n å l d e r n h ä r r ö r ett för några år sedan gjort s ö r m l ä n d s k t fynd av en träplog.3
Utom de h ä r n ä m n d a årdren ba gjorts en hel del lösa fynd av s . k .
»plogbillar» av t r ä framförallt i D a n m a r k men även i Sverige och Norge.
De ha alla mer eller m i n d r e spad- eller pil-liknande form. Ett föremål som torde få tolkas som en dylik plogbill, förfärdigad av eklrä, h i t t a d e s vid dikesgrävning i cn m y r n ä r a Byds mellangärd i ö l m s t a d socken, S m å l a n d , fig. 1. Den h a r cn total längd av 59 c m ; den spadformade delen, som h a r en största bredd av 7,2 cm, ä r flat pä ena sidan och ryggad på den a n d r a samt u p p v i s a r s l i t m ä i k c n mot spetsen på den flata sidan. Enligt pollen- analys av E. Mohrén b a r redskapet d a t e r a t s såsom möjligen t i l l h ö r a n d e övergångstiden mellan b r o n s - och j ä r n å l d e r . En senare pollcnanalytisk Undersökning av prov frän fyndplatsen Utförd av assistent Garl Larsson h a r emellertid u t v i s a t , att föremålet ifråga torde t i l l h ö r a ett äldre skede, n ä m - ligen stenålderns senare del eller äldsta b r o n s å l d e r n . '
Man kan t ä n k a sig två möjligheter för dessa plogbillars a n v ä n d n i n g . De k u n n a s å l u n d a ha s u t t i t på k r o k å r d c r , såsom r e k o n s t r u k t i o n e n fig. 6 visar.
Dessa årder sakna visserligen som regel lösa plogbillar, men faktiskt finnes ett k r o k å r d c r från Dabergotz, Kr. N e u r u p p i n , Tyskland, med cn dylik bill.
Det förefaller emellertid mera troligt, att de t i l l h ö r t bågårder, liknande t. ex.
det d a n s k a D ö s t r u p - å r d r e t och att de varit placerade som fig. 7 visar med spadens ryggade parti vilande i en r ä n n a pä styrstoeken för att ligga mera stabilt. Ett sådant läge f ö r k l a r a r ocksä, varför billen vid spetsen n ö t t s i särskilt hög grad pä den flata, u p p å t vända sidan.
1 P . V . Glob, Ard og Plov i Nordens Oldtid (1951), s. 14 ff. A. Steensberg i Acta Arch. VII (1936) s. 130, 244. Glob i Acta Arch. XIII (1942) s. 258 ff, XVI (1945) s. 93 ff.
2 B . J i r l o w i Upplands F o r n m i n n e s f ö r . Tidskrift XLV (1935) Bil. 1. Glob, Ard og plov, s. 49 ff. H j . Larsen Ein stcinzcitlicher Pflug a u s Schweden, Die Umschau (1925) s. 95 ff. Larsen i Upplands F o r n m i n n e s f ö r , Tidskrift XLIII (1929—1933) s. 81 ff. P . Leser, E n t s t e h u n g und Verbreitung des Pfluges (1931) s. 173, 551 ff.
' Lektor H. J i r l o w k o m m e r senare att publicera delta fynd.
4 Jfr r a p p o r t i A. T. A. av den 6 febr. 1956 av Garl Larsson.
1 2 3 4 5 F i g . 1 5. Redskap av trä. 1/10. I. Plogbill från Ryds mellangård, Olmstad socken, S m å l a n d . (SHM inu.-nr 24334.) 2. Plogbill från Sund, Fivelstad socken, östergöllnnd. (SHM inu.-nr 4012.) .'i. Plogbill från Södra Unnaryd, Södra U n n a r y d socken, S m å l a n d , (Unnaryd» f o r n m . för.) i. Spade frun Skåne mosse. Hy socken, Värmland. ( V ä r m l a n d s m u s e u m , Karlstad.) 5. Klubba från l.öulund, F r u s t u n a socken, S ö d e r m a n l a n d . (SHM inv.-nr 23265.) — Wooden i m p l e m e n t s . 1/10. 1. P l o u g h s h a r e from Ryds m e l l a n g å r d , ö l m t t a d p a r i s h . S m å l a n d . 2. P l o u g h s h a r e from Sund, F i v e l s t a d p a r i t h , ilslergöllnnd. 3.
P l o u g h s h a r e from Södra Unnaryd, Södra U n n a r y d p a r i s h , S m a l a n d . 4. Spade from Skåne bog, By p a r i t h , Värmland. 5. Club from l.öulund, F r u s t u n a
p a r i s h , S ö d e r m a n l a n d .
En dylik plogbill utgör sannolikt även det i fig. 2 avbildade 98 cm länga redskapet synbarligen av ask från Sund i Fivelstad socken, Östergötland.
Den s p a d f o n n a d e delen är relativt smal, 6 cm, flat på ena sidan och kraftigt
S M Ä R R E M E D D E L A N D E N
välvd pä den a n d r a . I Statens Historiska Museums i n v e n t a r i u m o m n ä m n e s , att fyndet gjordes 1863 »pä botten vid r ä n s n i n g av en måsse 4 aln d j u p , 30 aln bred, belägen å gården Sunds ägor». I fyndet ingingo »en stenyxa, cn bit af lerkruka, 6 st. b i t a r af ben, h v a r i b l a n d fins ett skulderblad, 2 h a l s - kotor, ett ö f v e r a n n b e n , ett m i n d r e ben af foten af ett Svin, en del af u n d e r - Ijäken af ett får, en t r ä p å l , hvaraf funnits mellan 20 ä 30 stycken». Om vi nu få tolka samtliga dessa »träpålar» som plogbillar så är uppgiften att ett 30-tal dylika funnits mycket i n t r e s s a n t . Det skulle k u n n a h ä n t y d a på a t t fyndplatsen utgjort en verklig offerplats, cn k u l t p l a t s av s a m m a art som Käringsjön i Övraby socken, Halland. Där h a r för övrigt funnits två t r ä - föremål, vilka av Arbman t o l k a t s som g r ä v k ä p p a r . I likhet med J i r l o w t r o r jag emellertid, a t t de s n a r a r e utgöra plogbillar av h ä r ifrågavarande typ.
De h i t t a d e s t i l l s a m m a n s med diverse t r ä s a k e r och k e r a m i k , h ä r r ö r a n d e från mellersta delen av järnåldern.'' Möjligen utgör även elt i cn mosse i Växjö stad funnet l å n g s m a l t ca 60 cm långt föremål av ek med spadliknande av- slutning i ena änden en plogbill av h ä r ifrågavarande art."
Nyligen h a r y t t e r l i g a r e ett fynd av en dylik plogbill av trä avnött vid spetsen p å t r ä f f a t s i Södra U n n a r y d s s a m h ä l l e i Södra Unnaryd sn i Sma- land, fig. 3. Den h i t t a d e s i ett torvlager pä cn m e t e r s djup och h a r en längd av 52 cm. Enligt p o l l e n a n a l y s av Carl Larsson vill det synas, som om fyndet skulle t i l l h ö r a äldre j ä r n å l d e r n .
Vad beträffar skaft till skaror vill jag e r i n r a om det troligen till b r o n s - åldern h ö r a n d e träskaftet med isittande flintblad från Stenilds mosse på J y l l a n d samt ett vackert u t f o r m a t skaft av trä till en skära av j ä r n från Vimosefyndet.7
I viss m å n torde en del spadar av t r ä k u n n a r ä k n a s till h ä r ifrågavarande fyndkategori. Det är dock givet, att dylika s p a d a r även k u n n a t a n v ä n d a s till grävningsarbete, vilket ej haft att göra med säd- eller t r ä d g å r d s o d l i n g . Det i fig. 4 avbildade föremålet utgör en spade av ek, 116 cm lång, med ensidigt t r a m p s t ä l l . Den spadformade delen med en bredd av 13 cm h a r nedtill cn h a l v r u n d u t f o r m n i n g . Den u p p v i s a r ganska kraftiga n ö t n i n g s s p å r . Skaftet h a r ett r u n d o v a l t t v ä r s n i t t med en största bredd av 3,8 cm. Red- skapet h i t t a d e s vid torvtäkt j ä m t e en del a n d r a t r ä f ö r e m å l i Skanc mosse, liv socken, V ä r m l a n d . En pollenanalytisk u n d e r s ö k n i n g av Carl Larsson h a r utvisat, att fyndet torde få d a t e r a s till yngsta b r o n s å l d e r eller övergångs- tiden mellan b r o n s - och j ä r n å l d e r / Bedskapstypcn är i Sverige ganska säll- synt. Jag k ä n n e r ytterligare endast ett skadat e x e m p l a r från Käringsjön i Halland. Däremot finnas flera spadar av v a r i e r a n d e form från Norge och
s //. A r b m a n , Käringsjön, Studier i Halländsk J ä r n å l d e r (1945) s. 86, fig. 7 5 : 4. R. J i r l o w i F o r n v ä n n e n 1949, s. 222. Glob, Ard og Plov, fig. 83—84.
• A. Oldeberg i F o r n v ä n n e n 1954, s. 193 ff. fig. 20.
T Chr. Blinkenberg i Aarb0ger 1898, s. 141, fig. 9—10. M . B . Mackeprang
i Fra Nationalmuseets Arbejdsmark (1935) fig. 20.
" Jfr rapport i A. T. A. av den 7 febr. 1956 av Carl Larsson.
Fig. 6—7. R e k o n s t r u k t i o n e r efter Glob au k r o k å r d e r au Dahergotz-lyp (6) och bågårder au D ö s t r u p - l y p ( 7 ) . — Reconstruclions of p r i m i t i v e plonghs af ler G l o b : plough of Dabergotz type (6) formed ont of a bent bough and
plough of Döstrup type (7) formed out of a forked bough.
Danmark." Det i B a n s t a d s m o s s e n , Stenstorps socken, Västergötland funna s p a d l i k n a n d e redskapet av al med ett tvärgående skaft av en h a r väl s n a r a r e varit en spade av mera speciell art, möjligen cn torvspade.1 0
I Käringsjöfyndet samt i n å g r a d a n s k a fynd finnas vidare cn del frag- ment av räfsor i nägra fall möjligen h a r v a r av trä.11
I svensk j o r d ä r o funna en del r ä t t långa t r ä k l u b h o r med en längd av 80—90 cm, tolkade som t r ö s k k l u b b o r , på dock r ä t t svaga grunder. En dylik klubba t i l l h ö r fyndet från Käringsjön. En ä r funnen i Våxmossen i Ljung socken, Östergötland, och p o l l e n a n a l y t i s k t daterad till övergångstiden mellan b r o n s - och järnålder.1 2 En tredje, den i fig. 5 avbildade, som är m e r a kantig och grov än de föregående, är funnen på 1 m djup i en mosse vid Lövlund ' A r b m a n , Käringsjön s. 86, fig. 75:3. C . E n g e l h a r d t , Vimose F u n d e t (1869) fig. 1 7 : 4 . W. Brogger—H. Schetelig, Osebergfundet II (1928) s. 221 ff. P l . XVII. .V. Nicolaysen, Langskibet fra Gokstad (1882) Pl. V I I : 6, 7, 11, 19.
Grieg i Viking 1941 s. 10.
'" Oldeberg i F o r n v ä n n e n (1945) s. 69 ff. fig. 1—4.
11 A r b m a n , Käringsjön, s. 88, fig. 76—77. Engelhardt, Thorsbjerg Fundet (1863) P l . 1 6 : 4 , s. 57. G. Hatt, L a n d b r u g i D a n m a r k s Oldtid (1937) s. 66.
12 B. C n a t t i n g i u s i Medd. för österg. F o r u m , och Museiför. (1931—32) i . 135. D. Trotzig, Slagan och a n d r a t r ö s k r e d s k a p (1943) s. 88. A r b m a n , Käringsjön, fig. 7 5 : 5 .
S M Ä R R E M E D D E L A N D E N
u n d e r Ekeby i F r u s t u n a socken, S ö d e r m a n l a n d . Den h a r en längd av 86,5 cm samt h a r ett långt huvud ined r u n d o v a l t t v ä r s n i t t . Enligt p o l l e n a n a l y s av B. Sandegren h a r den d a t e r a t s till vikingatiden.
Andreas Oldeberg
O S T B A L T I S K T FRÄN YNGRE V E N D E L T I D BLAND F Y N D E N FRÄN H E L G O N , E K E R Ö
Under yngre Vendeltid ha elt a n t a l svca- och gutakolonier anlagts i t r a k - t e r n a öster och sydost om Östersjön, från Kurland i n o r r till v ä s t r a Osl- preussen i söder, den viktigaste den både av svear och gotländingar bebodda vid Grobin straxt öster om Libau, vilken koloni k u n n a t identifieras med den från R i m b e r t s o m k r . 875 författade Ansgarskrönika berömda staden Seeburg s t r a x t öster om Libau.1 Dessa kolonier ha bestått under läng tid, vissa in i vikingatiden. Antydningar finnas, a t t l i k n a n d e kolonier även existerat i de ostballiska k u s t t r a k t e r n a längre n o r r u t , t. ex. på ösel.2
Det vore därför n a t u r l i g t , om även föremål från a n d r a sidan Östersjön skulle u p p t r ä d a i Svealand och på Gotland. P å den s i s t n ä m n d a ön h a r jag k o n s t a t e r a t 6 Importstycken ifrån dessa östliga o m r å d e n3: en » H i r l e n s t a b - nadcl» från 600-talet, tvä hängsmycken frän o m k r i n g å r 700 ifrån södra delen av Ostbalticum, två r u n d a skivfibulor s n a r a s t från 700-talet ifrån Mcmclomrädct och en nål med t r e k a n t i g t h u v u d från yngre Vendeltid eller b ö r j a n av vikingatiden, alla föremålen av b r o n s . Däremot ha ifrån Svealand h i t t i l l s endast varit b e k a n t a två i m p o r t f ö r e m å l ifrån de ifrågavarande om- r å d e n a på a n d r a sidan Östersjön: två ändbeslag av b r o n s till dryckeshorn
1 N e r m a n , B., Sveriges första storhetstid, Stockholm 1942, sid. 26 ff. och i detta arbetes l i t t e r a t u r f ö r t e c k n i n g angiven l i t t e r a t u r av s a m m e förf.; vi- dare S t u r m s , FA, Schwedische Kolonien in Lettland, i F o r n v ä n n e n 1949 sid. 205 ff.
2 N e r m a n , B., Die Verbindungen zwischen Skandinavien und dem Ost- b a l t i k u m in der jiingeren Eisenzeit ( = Kungl. Vitterhets Historie och Antik- vitets Akademiens H a n d l i n g a r 4 0 : 1 , Stockholm 1929) sid. 38 fig. 35, sid. 41 fig. 39.
3 N e r m a n , Die Verbindungen sid. 44 f., 182, 167 f.; s a m m e förf., Einige auf Gotland gefundene ostbaltische Gegenstände der jiingeren Eisenzeit, i L i t t e r a r u m soeietas esthonica 1838—1938, Liber saecularis ( = ö p e t a t u d Eesti Seltsi Tolmetuscd x x x ) , 1938, sid. 470 f.
