• No results found

Åker du snålskjuts på dina arbetskamrater?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Åker du snålskjuts på dina arbetskamrater?"

Copied!
25
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.

Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.

Th is work has been digitised at Gothenburg University Library.

All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.

Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct.

01234567891011121314151617181920212223242526272829 CM

(2)

1985

Organ förRiksförbundetför hjärt- och lungsjuka

r 4F

i

i9

(3)

AREIdé2

Åker du snålskjuts på dina arbetskamrater?

Om du hör någon säga att det är onödigt att vara med i facket, då kan du säga så här:

Du åker snålskjuts på dina kompisar! Du hade aldrig fått det lika bra på jobbet om inte facket tryckt på.

Ta till exempel avtalsförsäkringarna. Tror du att du hade varit avtalsförsäkrad om inte facket hade förhandlat sig till det?

Ta arbetsmiljön. Arbetstiderna. Semestern.

Du har många rättigheter som du aldrig skulle ha haft om alla tänkte som du. Säg det. För det är inte alla som begriper det!

Medlemifadœt står aldrig ensam

(4)

StatUS

Organ för Riksförbundet för hjärt- ochlungsjuka

September 1985 Argång 48

Ansvarig utgivare:

Bo Martinsson

Redaktör: Gunilla Lockne

Förbundskansli:

Hornsbruksgatan 28 Postadress: Box 9090 10272 Stockholm Telefon: 08-690960 Postgiro: 900011-8

Tryckeri:

Kringel-Offset, Södertälje

Prenumerationspris:

Helår 55:-

Produktionsplan 1985

Manus- Annons- Distri-

Nr stopp stopp bution

9 10 sept 10 sept lOokt 10 lOokt lOokt 30nov

Annonspriser:

1/1-sida 4500 kr 1/2-sida 2300 kr 1/4-sida 1200 kr Omslaget, 1/1-sida 5000kr

Omslagsbild:

Äldre människor i det svenska samhället är i allmänhet friska och aktiva och inte så isolerade som det ofta talas om. Det har den statliga Äldreberedningen kommit fram till i sin rapport Dagens äldre. Fakta kring lev­

nadsförhållanden.

TS-kontrollerad upplaga

Förbundssekreterare Bo Månsson:

Äntligen

har regeringen beslutat att tillsätta en utredning om den medicintekniska säkerheten. Något som HCK - med RHL och RNj som påtiyckare - sedan länge krävt i sina kontakter med regeringen.

Jag behöver bara påminna om brustna hjärtklaflproteser och om felkopplade dialysapparater för att alla och en var skall inse det berättigade i kravet på sträng kontroll av den medicintekniska apparaturen och av det material som i allt större utsträckning opereras in i våra kroppar.

I vårt land är bl a alla elapparater S-märkta, alla bilar be­

siktade och alla läkemedel noggrant analyserade och kon­

trollerade av samhället enligt vissa fastställda normer. Men beträffande hjärtklafTproteser överlåter man helt kontrol­

len till producenten.

Det är därför med tillfredsställelse som jag har tagit del av de kommittédirektiv som utfärdats. Där framgår det bl a att utredaren bör undersöka om en obligatorisk typprov­

ning eller kontroll av medicinteknisk utrustning bör infö­

ras och om den i så fall skall omfatta alla slag av medicin­

tekniska produkter. Utredaren bör vidare undersöka om andra typer av säkerhetshöjande regler bör införas och om det är lämpligt med återkommande obligatoriska kontrol­

ler.

Från RHL:s sida kommer vi noggrant att följa utredning­

en, som bör vara avslutad under 1986 så att kontrollen av medicinteknisk utrustning och produkter säkerställs på samma sätt som Handikappinstitutets kontroll av pace­

maker.

(5)

- De flesta människor som fått konstgjorda hjärtklaffar inopererade har inte några besvär av hjärtat eller mår betyd­

ligt bättre efter operatio­

nen än de gjorde före.

Det visar en undersök­

ning som nyligen gjorts patienter vid thorax­ kliniken i Lund.

- Vi har skickat ut ett frågeformulär tillcirka300 patientersom klaffopere- rats hos oss mellan 1981och 1983, be­

rättar docent Christian Olin vid tho­ raxkliniken vid Lunds lasarett.

- Vi harfrågatdemhur demår, om de haft problem med sina klaffareller med blodförtunningen och om de haft några andra komplikationer som gjort att debehövt söka sjukhusvård.

- Svaren visar att de mår betydligt bättre än tidigare undersökningar vi­

sat. Hittills ärdet cirka290 personer som svarat och av dem har alla utom två ansett sigbetydligtbättre.

Olika klaffproteser

Detfinns två typer avkonstgjorda hjärtklaffar, dels mekaniska och dels biologiska. De mekaniska klaffarna är gjorda av plast, metall och pressat

Schematisk bild av den operationsteknik som används för attsättainen klaffprotes iaorta, dvsstora kroppspulsådern.

1 J

S V \

Vi har goda erfarenheter av konstgjorda hjärtklaffar, säger docent Christian Olin, Thoraxkirurgiska kliniken i Lund.

kolmaterial och har funnits sedan 1962. Människor som fått sådana in­ opererade bör helst äta blodförtun- nande medicin för att undvika risker­

na för blodpropp.

De biologiska klaffarna har an­ vänts sedanbörjanav 70-talet. De tas från griseller görs av hjärtsäckvävnad från kalv och monteras en liten ställning avplast eller metall somrunt sig har en krage av teflonväv (plast­ metall) som manfäster stygnen i. Ef­ ter monteringen behandlas klaffen med en vätska (glutaraldehyd) som gör att den blir steril och attingaav- stötningsreaktioner uppstår.

- I Lund används mekaniska klaf­ far i 9 av 10 fall,säger Christian Olin.

Användandet av biologiska klaffar kommer sannolikt att öka, men hit­

tills har vi använt dem speciella omständigheter förelegat (t ex unga kvinnor som önskar föda barnochpa­ tienter som av någon anledning inte kan ta blodförtunnande medel.

Utomlands finns en trend mot att allt oftare använda biologiska klaffar därför att man bl a anser sig ha pro­

blem med att sköta blodförtunning­

en.

- Här vid thoraxklinikeni Lundär våra erfarenheter av de mekaniska klaffarna mer positiva, och genom den efterundersökningvi nu gjort har vifått en samlad bildav hur patienter­ na upplever sin situation.

(6)

bättre liv

För- och nackdelar

- Vid användandet av mekaniska klaffar finns risk för blodpropp och därför ordineras patienerna blodför- tunnandemediciner. En annan nack­ del med mekaniskaklaffaräratt det ibland, speciellt hos magra patienter, hörs ett störande ljud (ungefär som en väckarklockas tickande) när klaf­

fen öppnar och stänger.

- De biologiska klaffarna ger inte upphov till några störande ljud och några blodförtunnande medel behövs i allmänhet inte. I stället medför de en lite större infektionsrisk och deras livslängdär osäkerlångsikt.Vibe­ dömer att cirka en tredjedel av alla patienter med biologiska klaffar mås­

te opereras om förrellersenare, i re­

gel efter 10-15 år.

Blodförtunningen

- Bland de patienter vi frågat är det som haft blödningareller andra problem av den blodförtunnande me­

dicinen. Flera av dem har tom ge­

nomgått stora operationer utan att blodförtunningenorsakat några kom­

plikationer. Endasten av hundra pa­ tienter har råkat ut för en allvarlig blodpropp.

- Här iSverige har vi mindre antal blodproppar än man haft iandralän­ der. Sannolikt beror det vårt nog­ grannasättatt sköta blodförtunnings- behandling. Vårundersökning visade att 95 procent avpatienterna varrätt inställda.

- Patienter som använder blodför­

tunnande medicinfår regelbun- da blodprovstagningar. Engång i må­ naden är det vanligaste. För äldre

människorsom har svårt att tasig till sjukhus för sådana kontrollerordnas det att distriktssköterskan kommer hem och tar de prov som behövsför att kontrollerablodet.

Få begränsningar

- Viharmed vår undersökning bl a velat ta redaompatienterna tycker

Biologisk klaffprotes avtyp lonescu-Shiley.

Mekanisk klaffprotes avmodellBjörk-Shiley. Den nedre by­

geln är svetsad till klaffringen medan den övre är ingjuten.

Denna protesanvändes i Lund 1981-83.

Mekanisk protesav typ Björk-ShileyMonostrut.I denna pro­

tesär metallenfräst ur ett enda stycke. Denna protes har an­

vänts i Lundfrån maj 1983 ochframåt.

(7)

att blodförtunningen innebär några begränsningar i deras livsföring. Om de är rädda för blödningar eller om de käntsig bundna av att de måste kontroller regelbundet, om de varit oroliga att åkautomlands,om de kun­

nat äta och dricka vad de velat osv.

- Men de flesta har inte upplevt blodförtunningen som något pro­ blem. Ungefär 20 procent av alla till­ frågadehar rest utomlands ochingen av de som svarat ansåg att resorna hade lett till några svårigheter. De hade i de flesta fall testat sitt blod strax före avresan och strax efter det att de kommithem.

Matvanor

- I fråga ommathållningenbru­ kar vi avråda klaffopererade patien­ ter från attätaalltför mycket grönsa­

ker och leverpå en gång. Vissa patien­

terhar också spontantuppgivit att de fått förhöjda testvärden av att äta jordgubbar. Sannolikt har deätit en större mängd jordgubbar vid ett endatillfälle. Måttligtbruk av alkohol har inte hellergivit några problem el­ ler ändrat blodförtunningsvärdena.

- Då det gäller riskernaatt vid ska­ dorkraftiga blödningar så har det inte varit några större problem för de patientersomviföljt upp. Blödningar brukar kunna stoppas med en tryck­

kompress. Ingen av patienterna hit­

tills har rapporterat något alllvarligt blödningstillbud i samband med olycksfall.

- De flestaklaffopererade harhaft hjärtbesvär en lång tid föreoperatio­

nen. Efter operationen kan de röra sig mer obehindrat och mår i regel bättre än före. De hari regel inte hel­ ler någon kärlkramp som påminner dem om sjukdomen eller som gör dem rädda att röra sig.

Felaktiga klaffar

I massmedia har senaste året rap­ porterats om felaktiga hj ärtklaffar som lett tilldödeni flera fall. Dethar skapat stor oro hos människor som har konstgjorda klaffar. De frågar sig om de kanlita på sina klaffar.

-Den klafftyp som gått sönder - en Björk-Shiley-klaff- användes bara under en begränsad period i början på 80-talet, säger docent Christian Olin,ochbrottena (en svets som brus­ tit) har nästan bara inträffat när klaf­ fen använts i mitralis-position, dvs mellan vänster förmak och vänster kammare. Och detärgottsom ba­ ra den största klafftypendet gäller (31 mm). De flesta klaffopererade männi­

skor ivårtlandhar sina klaffar inope­

rerade i aortaostiet och där är risken för brottobetydlig.

Det har också visatsig att risken för klaffbrott är störst under de första 18 månaderna efter operation, därefter har brustna klaffar bara förekommiti ett par enstaka fall. Det betyder att risken för klaffbrott i fortsättningen är så liten att en omoperation inte är aktuell.

- Så fort klaffbrotten blev kända 1983 ändrade den amerikanskatillver­

karen konstruktionen och drog in dengamla klafftypen.De klaffar som i dag tillverkas är mycket starka. De är frästaur ett enda styckeochsaknar svetsar.

- Cirka 10.000 Björk-Shiley-klaffar av den nya förstärkta typen harsålts till sjukhus i hela världen efter 1983 ochav dessa är detinte någotfall känt där klaffen gått sönder. Här iEuropa har5.000 klaffar satts in av den nya ty­

pen och inget enda brott finns inrap­

porteratfrån de cirka100 sjukhus där den använts.

Han rekommenderar de patienter som tror sig veta att de fått en risk- klaff inopererad att kontakta den tho­ raxklinik som opererat in klaffen.

Där görs en bedömning om klaffen skall bytas ut eller inte. Sannolikhe­

ten för ett klaffbrott ställs mot risken med en ny operation.

Av de sammanlagt5.000 personer i Sverige som har en konstgjord hjärt- klaff inopererad så är det omkring 200 som fått dentyp av klaff som det varit allvarliga problem med. Defles­

tahar alltså andratyperav klaffar.Är man osäker på vilken typ av klaff man har skall man givetvis ta kontakt med sin thoraxklinik och ta reda saken.

Text:

GunillaLockne

Socialstyrelsen:

Säkerheten skall utredas

- Det är tyvärr omöjligt att hund­

raprocentig säkerhet inom den avan­

cerade medicinska tekniken. Men medicinska och tekniskaexperterar­

betar hela tiden på förbättringar, ­ ger avdelningsdirektör Göran Lied- ström på socialstyrelsens rådgivande nämnd för medicinsk-teknisk säker­ het, som kommentar till olyckorna med konstgjorda hjärtklaffar som gåttsönder ochorsakat att människor dött.

- De klaffar som det skrivits mest om, Björk-Shiiey, hade en svetsfog som inte höll ochproblemet uppstod förstefteren tid, i de flestafall inom 18 månader efter operationen. Uti­ från gick det inte att konstatera om detvar en dålig klaffeller inte, berät­

tar Göran Liedström.

Enligt vad socialstyrelsenfått fram efter kontakt medsamtliga thoraxkli­ niker i landet är det183 svenskar som fått den typen av hjärtklaff inopere­ rad. Av dessa har tiopersoner avlidit pga att klaffengåttsönder.

Den användes bara några år fram till sommaren 1983och drogs inefter att det blivit känt att svetsfogama inte höll. Klafftypens konstruktion harse­ dan förbättrats och är nu gjuten i ett stycke. Föregångaren till ”riskklaf­ fen” hade en mycket låg felprocent, under en halv procent och deklaffar

från samma tillverkare som nu an­ vändsär mycket starka.

- Tyvärr harmassmedias rapporte­

ring om de brustna klaffarna oroat mer ängivitsakliginformationoch de läkare som opererar in konstgjorda hjärtklaffar har inte tillräckligt fått komma till tals, anser Göran Lied­

ström. Socialstyrelsen har haft kon­

takt med thoraxklinikerna i landet och även med den amerikanska till­ verkaren Shiley. Styrelsens uppgift är att informera parterna om sakförhål­

landena. Det är läkarna som tillsam­ mans med sina patienter avgör omen omoperering skallgöras eller inte.

Regeringen har nyligen tillsatt en utredning som skall granska den me- dicinsk-tekniska säkerheten ochföre­ slå förbättringar beträffande utbild­ ning, kontroll och organisation. Ut­

redningen skall bla pröva och finna former för ensamhällelig kontroll av medicinsk-teknisk utrustning.Dit hör konstgjordahjärtklaffar.

Den medicinsk-tekniska utrust­

ningen kan indelas i olika ”riskgrup­

per”. Kraven på kontroll bör anpas­

sas till riskerna för patienterna eller personalen. Förprodukter som hjärt­ klaffar och dialysapparater kan det behövas en strängare kontroll, står det idirektiventill utredningen.

Text: GunillaLockne

(8)

Nya fakta om äldre

Den statliga äldrebered­ ningens rapport om Da­ gens äldre - fakta om levnadsförhållanden, av­ livar många föreställ­

ningar om hur äldre le­ ver. Den innehåller ett omfattande faktamate­

rial om äldres boende, hälsa, ekonomi, arbete, fritid mm.

- Vi tror att vårrapport ger en mer nyanserad syn äldre människor i vårtsamhälle, än vihittillshaft, säger

beredningens ordförande statssekre­

terare Sture Korpi.Samtidigt blir den ett viktigt underlag förpolitiska och andra ställningstaganden, inte minst det kommunala planet.

Av rapporten, som kom i juni 1985, framgårb!a följande:

- Toppen av den sk åldringsexplo- sionen ligger nu bakom oss. vid se­

kelskiftet kommer både andelen och antalet äldre attvara detsammasom fn. Men åldersgrupperna över80och 90 år kommer attöka kraftigt.

- Andelen äldre som är födda utomlands kommer att mer än för­

dubblas fram till sekelskiftet. Idag är cirka 4 procentavdeäldre (56000per­

soner) födda utomlands. Över hälf­ ten avdem kommer från denordiska grannländerna.

-Pensionärernas genomsnittliga inkomster har ökat kraftigt under de senastefemtonåren. Detta förklaras av att ATP ochandra nya tjänstepen- sionssystem fåttett allt störregenom­

slag.

Inkomstskillnader

-Inkomstskillnaderna är fortfaran­

de mycketo stora inom pensionärskol­ lektivet. Ar 1982 hade exempelvis män i åldern 66-69 år i genomsnitt 75000 kronor i sammanräknad in­

komst,jämförtmed34000kronor för kvinnor i åldern 80 år och äldre. Ge­ nomsnittsinkomsten för samtliga äld­ relåg45 000 kronor. 70 procent av kvinnorna mot 33 procentav männen

Av äldreberedningens rapport om dagens äldre framgår attäldre i allmänhet är friskare och mindre isolerade än vad mångaan­

tagittidigare.

f I

MO

$ ..

g . W-

' q

. . *

ü

(9)

Detsom skiljer människoråt detgäller fritidsvanorär knutettill socialgruppstillhörighet, utbildning, yrke och inkomsteroch inte till åldern.

S

■ 1

hade pensionsinkomsterunder30000 kronor. En fjärdedel av pensionärs- hushållen hade ingen förmögenhet.

Inte fortsatt arbete

- De flesta människor lämnar ar­

betslivet vid fyllda 65 år. Omkring 60000 personer i åldern 65-74 årför­

värvsarbetar, varav drygt 70 procent är män. Jordbrukare, företagare och privatanställda dominerar.

- Det är relativt få, cirka 6000 blandde icke förvärvsarbetandesom önskar arbeteefter 65 år.

- Brist på sysselsättning förknippas ofta medmänniskor som har denför- värvsaktiva perioden i sitt liv bakom sig. Men detär äldre somupplever det som ett problem. De flesta äldre, liksom andra människor, använder stor del av sin tid till vardagliga syss­ lor.

- Många fortsätter att vara poli­

tiskt aktiva efter uppnådd pensionsål­

der, men de äldre är i liten utsträck­ ning representerade i olika politiska församlingar.

Mycket av det som skiljer männi­

skor åtdet gäller fritidsvanor är inte knutet till åldern utan till social­ gruppstillhörighet, utbildning, yrke och inkomster.

Friska längre

- Äldre lever längre än för några decenniersedan. Enkvinna somidag är75 år väntasha drygt 10årkvar att leva och en man som är 75 år förvän­ tas leva ytterligare8år.

- De äldre håller sig också friskare längre, över hälften av deäldre (65- 84 år) ansersigha god hälsa. Endast fjorton procent upplever sitt hälsotill­ stånd som dåligt. Äveni de högreåld­ rarna, 80-84år, bedömer 40 procent sitt hälsotillstånd som gott.

- Problem med hälsan och funk­

tionsförmågan drabbarde äldre myc­ ket olikaberoende på villkoren tidiga­

re i livet. Hälsoproblem är vanligare bland före detta arbetare än bland före detta tjänstemän. Rörelsehinder, som är den vanligaste funktionsned- sättningen bland äldre, är också starkt relaterade till social bakgrund.

Klarar sig själva

- De allra flesta, drygt90 procent, av de äldre bor i vanlig bostad ochkla­ rar sig utan mer omfattande hjälpin­ satser. Sedan 1975 har andelen äldre i institution (fd ålderdomshem, sjuk­

hem, långvårdsklinikeretc) minskat.

Detta gäller äveni de högreåldrarna 80-90 år och äldre.

- Omkring 290000äldre får social hemhjälp. Närmare hälften av demär över80 år.

- En stor andel aväldres behov av hjälptillgodoses avanhörigaoch and­

ra närstående.

Ej isolerade

- Tvärt emot vad man antagit har de äldre stort umgänge med och bor geografiskt nära sina barn. Omkring 65 procent av de äldre som inte bor tillsammans med sina barn träffar bar­

nen minst en gångi veckan.

- Över 80procentav de äldre, även i högre ålder, har någon som de vid behov kan vändasig till och få hjälp av.

- Med stigande ålder ökar också sammanboendet med vuxna barn, öv­ rig släkt mm.En fjärdedel av alla i ål­

dern 85 år och äldre bor tillsammans med någon närstående.

Text: Gunilla Lockne Foto: Ragnar

Andersson Nils-Johan Norenlund

(10)

IDENTITETSBRICKOR

ID-brickan i silver finns nu för hjärtsjuka, pacemakerbärare och astma- sjuka.

ID-brickan med silverkedja och gravyr kostar kr 250:- (Självkostnads­

pris).

Skicka in nedanstående talong så får Du en graverad ID-bricka i silver Insändes till: ID-bricka för hjärtsjuk

RHL ID-bricka för pacemakerbärare

Box 9090 ID-bricka för astmasjuka 102 72 Stockholm Aktuell ID-bricka förkryssas Namn

Personnummer Adress

Postnummer postadress Telefon /...

Vårdas på nedanstående sjukhus Sjukhusets namn

Adress Tel.nr /...

Postnr postadress

Var god texta.

1

Î-Î'. I

> 1

A I*

Pari Inhalierboy

Den bärbara apparaten för inhalering i hemmet

AB.SVERUP 400 10 GÖTEBORG TEL. 031/117763, 117765

(11)

-Vi vill vara aktiva

-Äldre betraktas egen­ domligt nog ofta som en homogen grupp - det är som om man trodde att alla människor blir lika bara för att de passerar ett visst åldersstreck.

Det är en väldig felsyn, säger historieprofessor Brigitta Odén, 64 år. Hon är en av de tolv kända personer; politiker, för­

fattare, forskare, som in­ tervjuas om sin syn åldrandet och sina för­

väntningar på tiden som äldre, i Äldreberedning­

ens rapport Leva som äldre.

Intervjuerna ger enintresseväckande och variationsrik bild av hur männi­ skor kan uppleva åldrandet, dess vill­

kor, förhoppningar och besvikelser.

Som en röd tråd genom alla inter­

vjuerna löper viljan att få fortsätta varaaktiv och leva sitt eget liv.

- Den äldres längtan efter själv­ ständighet är stark säger Skå-Gustav Jonsson, 77 år. För ett år sedan ge­

nomgick han en stor operation efter

MiraKakossaios

hjärtinfarkt vilket göratt han inte är likarörlig och aktiv som förr.

- De där idylliska skildringarna om att generationerna ska hjälpa varann och attde gamla ska tas om hand av sina barn, de stöter mig, säger han.

Mellan barn och föräldrar finns många känslospänningar, gammalt in­

grott groll som kan blomma upp just i en omvänd vårdsituation, där den gamla föräldern plötsligtblirberoen-

Astrid Kristensson

de, krävande ochhjälplös. Det var ju inte heller bra, när man hade sina gamla hos sig förr. Deskjutsades un­ dan.

Mira Kakossaios, 68 år, är sedan många år ordförande iInternationella föreningenför invandrarkvinnor, vars grundare hon också är.

Hon gör en jämförelse mellan de äldres situation i Sverige och Grek­ land,därhon är född. Jämförelsen ut­ faller inte till Greklands fördel.

- I Grekland beställer den somhar råd och är välutbildad, i god tidföre sin ålderdom, platsen typ av myc­ ket välutrustade pensionärshem, dit man kan tamed sig sinaegna möbler och där man fårmycket god service.

Därär man oberoende ochsjälvstän­ dig.

- Men för människori arbetarklass och medelklass finnsinga sådana möj­ ligheter. Det finns visserligen ålder­

domshem för deallra fattigaste, men det ärförfärliga ställen dit man bara kommer om ingen kan ta hand om en. Det vanliga är att familjen själv tar handom sinagamla och det allra vanligaste är att sonen tar hand om sin gamla mor -hon överlever vanli­

gen sinman- och det blirenmycket svår situation för den unga svärdot­ tern, för sonen själv och för den gam­ la kvinnan. Det är inte ett arrange­

mang som är till degamlas fördel.

- Jag ser det svenska systemet som helt överlägset. Man lever oberoende tack vare pensionen ochnär man be­ höver vård är det andra än ens barn som tar handom en.

- Det idealiska sättet att åldras är att försökabehålla intressen och vara aktiv som förut. ”Att stående och inte i säng”. Att hålla en dialog med andra människor levande, att delta i föreningsliv, att studera, göra utflyk­ terochresor.

Föreningar finns inte i Grekland, där finns bara grannskapet. Men i Sverige ordnas oerhört mycket för pensionärerochdetär mycket viktigt.

Annars kan pensioneringen komma som en oerhörd chock.

Astrid Kristensson f dlandshövding i Växjö ochdessförinnan moderat riks­

dagsman, nyss fyllda 67 år, anser att dagens gamla är överbeskyddade och utsätts för mer omtanke än vad som kan vara nyttigt.

- Vi borde samla ihop oss själva och vara aktiva, inte bara sitta och vänta att folk ska komma och ta hand om ossbaraföratt viblivit pen­ sionärer. Det finns ett dalt omkring oss gamla människorsomjag inte gil­ lar ochden därförskräckligaförvå­ ningen om man lyckas åstadkomma något som äldre. Att det är så kolos­ salt märkvärdigt.

Gustav Jonsson

References

Related documents

Sjöberg (1997) tar upp belöning och bestraffning som motivation. Att det förekommer ofta i skolorna såg jag flera gånger under mina observationer. Sjöberg menar att man ska

Eleverna anser inte att elevexempel ger dem något i och med att de inte förstår vad det är för kvalitet i texterna som gör att dessa bedöms vara ett C eller kanske ett A och att

Då får du hjälp att ta reda på varifrån radonet kommer och vilka åtgärder som bör vidtas för att sänka radonhalten. Radonbidrag för dig som

Det är således angeläget att undersöka vilket stöd personalen är i behov av, och på vilket sätt stöd, till personal med fokus på palliativ vård till äldre personer vid vård-

Det finns en hel del som talar för att många centrala förhållanden i skolan verkligen kommer att förändras under åren framöver:... INSTALLATIONSFÖRELÄSNING

Författaren lyfter dels fram en statistisk normalitet, här bedöms och mäts normalitet utifrån det som anses vara vanligt eller genomsnittligt, dels en normativ normalitet,

Litteraturstudiens resultat visade att ungdomar med diabetes typ 1 många gånger valde att inte berätta för sina vänner om sin sjukdom.. De var rädda för utanförskap och de ville

Fredrik: Du kan ju inte bara gå fram till någon och ta en boll om någon annan har en boll, utan du får lära dig att ta ansvar på vissa sätt, plocka upp efter dig och så, förstår