FASTSTÄLLELSEHANDLING
Väg 1357 Glumslöv – Ålabodarna, gång- och cykelväg
Landskrona kommun, Skåne län
Planbeskrivning 2018-04-29
2
Trafikverket
Postadress: Box 366, 201 23 Malmö
Besöksadress: Gibraltargatan 7, 211 18 Malmö E-post: trafikverket@trafikverket.se
Telefon: 0771-921 921
Dokumenttitel: Väg 1357 Glumslöv – Ålabodarna, gång- och cykelväg, Landskrona kommun, Skåne län, Vägplan planbeskrivning
Författare: Kristina Hermansson, Kreera Samhällsbyggnad AB Dokumentdatum: 2018-04-29
Ärendenummer: TRV2016/68767 Åtgärdsnummer: 9777
Uppdragsnummer: 154808 Version: 1.0
Kontaktperson: Olof Fredholm, projektledare, Trafikverket
TMALL 0092 Mall planbeskrivning v.4.0
1.1.1 Innehåll
1. SAMMANFATTNING ... 5
2. BESKRIVNING AV PROJEKTET, DESS BAKGRUND, ÄNDAMÅL OCH PROJEKTMÅL ... 6
2.1. Planläggningsprocessen ... 6
2.2. Bakgrund ... 7
2.3. Åtgärdsvalsstudie och tidigare utredningar ... 8
2.4. Ändamål, projektmål och syfte ... 9
2.5. Beslut om betydande miljöpåverkan ... 10
3. FÖRUTSÄTTNINGAR ... 11
3.1. Vägens funktion och standard ... 11
3.2. Trafik och användargrupper ... 11
3.3. Lokalsamhälle och regional utveckling ... 11
3.4. Landskapet ... 13
3.5. Miljö och hälsa ... 14
3.6. Byggnadstekniska förutsättningar ... 14
4. DEN PLANERADE VÄGENS LOKALISERING & UTFORMNING MED MOTIV 17 4.1. Val av sida ... 17
4.2. Val av utformning ... 18
4.3. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs ... 22
5. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER AV PROJEKTET ... 23
5.1. Trafik och användargrupper ... 23
5.2. Lokalsamhälle och regional utveckling ... 23
5.3. Miljö och hälsa ... 23
5.4. Livscykelanalysutredning ... 23
5.5. Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser ... 24
5.6. Påverkan under byggnadstiden ... 24
6. SAMLAD BEDÖMNING... 25
6.1. Överensstämmelse med transportpolitiska mål ... 25
6.2. Överensstämmelse med miljökvalitetsmål ... 25
6.3. Sammanställning av planens konsekvenser ... 27
7. ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖBALKENS ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER, MILJÖKVALITETSNORMER OCH BESTÄMMELSER OM HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTENOMRÅDEN ... 28
7.1. Påverkan på hänsynsregler ... 28
7.2. Påverkan på miljökvalitetsnormer... 29
4
7.3. Påverkan på hushållningsbestämmelser ... 29
8. MARKANSPRÅK OCH PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING ... 30
9. FORTSATT ARBETE ... 31
9.1. Tillstånd och dispenser ... 31
9.2. Uppföljning och kontroll ... 31
10. GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING ... 32
10.1. Formell hantering ... 32
10.2. Detaljplaner ... 33
10.3. Genomförande ... 34
10.4. Finansiering ... 34
11. UNDERLAGSMATERIAL OCH KÄLLOR ... 35
11.1. Publikationer ... 35
11.2. Kartunderlag ... 36
1. Sammanfattning
Trafikverket driver ett projekt med en vägplan för att anlägga en gång- och cykelväg utmed väg 1357, Ålabodsvägen, mellan Glumslöv och Ålabodarna. Gång- och cykelvägen ska möjliggöra för oskyddade trafikanter att cykla säkert. Vägplanen drivs i enlighet med lagstadgad planläggningsprocess och projektet samfinansieras av Trafikverket och Landskrona kommun.
Väg 1357, Ålabodsvägen, är 2,5 km lång och sträcker sig mellan orterna Glumslöv och Ålabodarna. Vägsträckan ligger i Landskrona kommun i Skåne län. Glumslöv har ca 2 400 invånare och ligger cirka åtta kilometer norr om Landskrona. Ålabodarna ligger vid havet och är ett lokalt och regionalt besöksmål. Vägen är en rak väg, skyltad till 70 km/h, efter utfart ur Glumslöv. På långa partier har vägen god sikt vilket gör att bilister tenderar att köra för fort, detta resulterar i att sträckan som saknar separerad gång och cykelväg, upplevs otrygg för oskyddade trafikanter. Sträckan finns med i Region Skånes cykelvägsplan.
Det har gjorts en förenklad åtgärdsvalsstudie på sträckan, ”Förbättra för cyklister mellan Glumslöv (Landskrona kommun) och Ålabodarna”, 2014-11-03. Denna beskriver behovet av förbättrad tillgänglighet med cykel mellan Glumslöv och Ålabodarna. Den förenklade ÅVS:en rekommenderar åtgärderna att bygga en separerad cykelbana längs med den statliga vägen tillsammans med marknadsföring av denna efter att den är byggd. Projektmålen för den nya gång- och cykelvägen är:
• Möjliggöra för oskyddade trafikanter att på ett trafiksäkert och tryggt sätt ta sig mellan målpunkterna i områdena.
• Cykelförbindelsen ska vara trafiksäker (separerad), direkt, bekväm (hårdgjord och tillräckligt bred) samt attraktiv för att åstadkomma förbättrad tillgänglighet och trygghet.
Gång- och cykelvägen kommer att anläggas med skiljeremsa på de partier som har tillräckligt utrymme och utan skiljeremsa men med någon typ av avskiljande kantstöd i trängre passager. Gång- och cykelvägen kommer att asfaltsbeläggas, med en bredd på cirka 3 meter. Gång- och cykelvägen kommer inte att belysas, längs norra sidan av väg 1357 finns belysning som delvis kommer belysa gång- och cykelvägen.
Byggandet av gång- och cykelvägen kommer innebära förbättringar för trafiksäkerheten på väg 1357. Projektet innebär små konsekvenser med avseende på människors hälsa, miljön och hushållningen med naturresurser. Ny mark behöver tas i anspråk, och anspråket görs i anslutning till befintligt vägområde. Vissa intrång på tomtmark kommer att göras. Träd kommer att behöva tas ner och intrång göras inom bostadsfastigheter. Konsekvenser uppkommer även under byggtiden då störningen av trafiken på väg 1357 och för de boende nära vägen bedöms bli som störst. Sammanfattningsvis kan sägas att konsekvenserna för miljön bedöms bli små. Projektet innebär flera positiva konsekvenser såsom att
tillgängligheten och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter ökar på sträckan.
6
2. Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål
Trafikverket driver ett projekt med en vägplan för att anlägga en gång- och cykelväg utmed väg 1357, Ålabodsvägen, mellan Glumslöv och Ålabodarna. Gång- och cykelvägen ska möjliggöra för oskyddade trafikanter att cykla säkert. Vägplanen drivs i enlighet med lagstadgad planläggningsprocess och projektet samfinansieras av Trafikverket och Landskrona kommun.
2.1. Planläggningsprocessen
Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan. Trafikverkets planläggningsprocessregleras i väglagen (VL 1971:948) och syftar till att förfarandet vid byggande av transportinfrastruktur ska få en god anknytning till övrig samhällsplanering och gällande miljölagstiftning.
Detta dokument utgör en planbeskrivning status fastställelsehandling och beskriver projektets utformning och dess påverkan på omgivningen, särskilt miljöaspekter.
Planbeskrivningen utgör tillsammans med bland annat illustrationskartor,
miljökonsekvensbeskrivning och särskilda utredningar ett stöd i läsandet av plankartorna som definierar markintrånget.
Fastställelsehandlingen utgör det fjärde och avslutande steget i framtagandet av en vägplan.
Den tidigare samrådshandlingen och dessförinnan samrådsunderlag låg till grund för Trafikverkets samråd med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att inhämta deras kunskap och synpunkter avseende projektet. Synpunkterna som inkommit sammanställdes därefter i en samrådsredogörelse. De inkomna synpunkterna ligger till grund för de revideringar som gjorts av förslaget i granskningshandlingen. Under perioden 3 januari – 4 februari 2019 har vägplanen funnits tillgänglig för granskning av särskilt berörda, kommun, andra myndigheter och organisationer samt allmänheten. Inkomna yttranden har sammanfattats och besvarats i ett granskningsutlåtande.
Utifrån inkomna synpunkter under granskningen har har mindre justeringar av vägplanen bedömts nödvändiga och därför har två PM ändringar efter granskning tagits fram
Figur 1 Planläggningsprocessen för byggande av väg eller järnväg. Detaljeringsgraden för åtgärderna ökas succesivt.
(daterade 2019-02-11 och 2019-03-27). Förändringarna bedöms inte vara av intresse för allmänheten och därför har de fastighetsägare som berörs informerats om föreslagen ändring och ombetts inkomma med yttrande.
Länsstyrelsen har den 28 september 2017 beslutat att projektet med anläggandet av gång- och cykelväg längs den aktuella delen av väg 1357 bedöms innebära en betydande
miljöpåverkan, och därför har en separat miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättats.
Milljökonsekvensbeskrivningen är daterad 13 december 2018 och godkänndes av länsstyrelsen 20 december 2019.
Vägplanens samrådsprocess med samråds- och granskningsperioder redovisas i figuren ovan. Efter planens fastställelse följer en prövotid under vilken det är möjligt att överklaga innan Trafikverket har rätt att påbörja byggnation.
2.2. Bakgrund
Väg 1357, Ålabodsvägen, är 2,5 km lång och sträcker sig mellan orterna Glumslöv och Ålabodarna. Vägsträckan ligger i Landskrona kommun i Skåne län. Glumslöv har ca 2 400 invånare och ligger cirka åtta kilometer norr om Landskrona. Ålabodarna ligger vid havet och är ett lokalt och regionalt besöksmål.
Vägen är en rak väg, skyltad till 70 km/h efter utfart från Glumslöv tätort. På långa partier har vägen god sikt vilket gör att bilister tenderar att köra för fort, detta resulterar i att sträckan som saknar separerad gång och cykelväg, upplevs otrygg för oskyddade trafikanter.
Sträckan är prioriterad för cykelväg enligt Region Skånes cykelvägsplan.
Samråd sommar 2017
Beslut om betydande miljöpåverkan
(2017-09-28)
Samråd (vintern 2017/2018
& vidare under våre/hösten)
Granskning (vintern 2019)
Fastställelseprövning (2019)
8
Figur 2 Översiktskarta över väg 1357 placering i Skåne mellan Glumslöv och Ålabodarna.
Figur 3 Orienteringskarta över det ungefärliga utredningsområdet. De orange pilarna visar avgränsningen av sträckan aktuell för ny gång- och cykelväg.
2.3. Åtgärdsvalsstudie och tidigare utredningar
Det har gjorts en förenklad åtgärdsvalsstudie på sträckan, ”Förbättra för cyklister mellan Glumslöv (Landskrona kommun) och Ålabodarna”, 2014-11-03. Denna beskriver behovet av förbättrad tillgänglighet med cykel mellan Glumslöv och Ålabodarna. Den förenklade
Helsingborg
Malmö Landskrona
ÅVS:en rekommenderar åtgärderna att bygga en separerad cykelbana längs med den statliga vägen tillsammans med marknadsföring av denna efter att den är byggd.
Cykelvägsplan för Skåne 2014–2025 är en gemensam strategi och inventering utförd i samarbete mellan Trafikverket och Region Skåne och innefattar även dokumentet Förenklad övergripande åtgärdsvalsstudie för cykelvägnätet i Skåne (2014-08-29) den utgör en fördjupning av den regionala transportinfrastrukturplanen. I cykelvägsplanen har de generella förutsättningarna för cykling i det regionala nätet i Skåne inventerats samt ett antal objekt identifierats och prioriterats, varav sträckan Glumslöv-Ålabodarna är en av dessa.
2.4. Ändamål, projektmål och syfte 2.4.1. Nationella mål
Trafikverkets verksamhet styrs av riksdagens transportpolitiska mål enligt prop.
2008/09:93. Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en
samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Inom ramen för det övergripande målet finns två jämbördiga mål: Funktionsmål och Hänsynsmål.
Funktionsmål - Tillgänglighet
Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till
utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns behov.
Hänsynsmål – Säkerhet, miljö och hälsa
Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa.
2.4.2. Projektmål
Åtgärden omfattar anläggande av en separerad gång- och cykelväg mellan Glumslöv och Ålabodarna längs med väg 1357. Gång- och cykelvägen ska ansluta på ett logiskt och lämpligt sätt till befintligt cykelnät.
Projektmålen för den nya gång- och cykelvägen är:
• Möjliggöra för oskyddade trafikanter att på ett trafiksäkert och tryggt sätt ta sig mellan målpunkterna i områdena.
• Cykelförbindelsen ska vara trafiksäker (separerad), direkt, bekväm (hårdgjord och tillräckligt bred) samt attraktiv för att åstadkomma förbättrad tillgänglighet och trygghet.
2.4.3. Vägplanens syfte Syftet med vägplanen är att:
• Ge väghållaren tillstånd att bygga vägen.
• Ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt
10
• Reglera väghållningsansvaret, det vill säga fastslå vilka delar i projektet som ska utgöra allmän väg och väganordning.
2.5. Beslut om betydande miljöpåverkan
Länsstyrelsen beslutade, med samrådsunderlaget som grund, den 28 september 2017 att vägprojektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan med hänvisning till intrånget i naturreservatet. Detta innebär krav på att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska tas fram denna återfinns som ett separat dokument.
3. Förutsättningar
3.1. Vägens funktion och standard
Väg 1357 är en relativt smal, mellan 5 och 5,5 meter bred, landsväg med hastighets- begränsning 70 km/h, i Glumslöv är hastigheten 50 km/h. Både vägren och gång- och cykelväg saknas på sträckan. I verkligheten är hastigheten ofta högre än 70 km/h och trafikmängden överstiger sommartid årsdygnstrafiken. Vägens beläggning är asfalt och den är i relativt bra skick.
Sju mindre vägar ansluter längs sträckan och mellan dessa består vägens sidoområde främst av öppen jordbruksmark. På tre platser går vägen i trånga passager mellan befintlig
bebyggelse, dessa platser sammanfaller också med sämre siktförhållanden då de ligger på höjdpunkter i topografin. Vägen är belyst och stolparna står på vägens norra sida. Hållplats för skolbuss finns på sträckan vid korsningen mellan väg 1357 och
Strandnäsvägen/Nybovägen.
3.2. Trafik och användargrupper
Årsdygnstrafiken (ÅDT) är ca 1 200 fordon (mätår 2008) och vägen trafikeras även av lantbruksmaskiner och djurtransporter. Trafiken förvänts öka och har för år 2040 prognostiserats till 700-1300 fordon/dygn i lågsäsong och 700-1600 fordon/dygn under sommaren. Lastbilstrafiken är inte över 5% idag och bedöms inte öka till över 7 % inom en längre tidshorisont. Cykeltrafiken överstiger sannolikt inte ett ÅDT på 150, men kan eventuellt vissa sommardagar vara högre. Det finns ingen busslinje längsmed vägen, och därför inte heller några kollektivtrafikresenärer som rör sig. Däremot finns en del
skolbusshållplatser. Sommartid används vägen av gående och cyklister som rör sig mellan Glumslöv och Ålabodarna. Sträckan har under en tioårsperiod tretton olyckor varav huvuddelen är lindriga olyckor med oskyddade trafikanter, såsom halkolyckor och omkullkörningar.
Lantbrukstransporter förekommer frekvent längs vägen och lastning av t ex betor görs till lastbil som står placerad på väg 1357 under lastning vilket blockerar trafiken.
3.3. Lokalsamhälle och regional utveckling 3.3.1. Befolkning och bebyggelse
Glumslöv är en tätort med cirka 2 400 invånare, orten består till största del av bostadsbebyggelse i form av framför allt villor och radhus. Ålabodarna har drygt 100 invånare och är ett gammalt fiskeläge vid Öresund, bebyggelsen består till största del av villor.
3.3.2. Viktiga målpunkter
Sträckan har målpunkter i båda ändarna med skola, förskola, idrottsplats, vård, bibliotek och station i Glumslöv som ger resor till Glumslöv från Ålabodarna. Vid Ålabodarna finns havet med stränder, badplats, småbåtshamn, gästhamn, restaurang och leder som lockar till rekreationsturer från Glumslöv främst under sommarhalvåret. Ålabodsrundan är en rekreationsrunda på cirka 7 km som går längs vägen, genom Ålabodarna och via Sundvik och Sundviksvägen till Glumslöv, den frekventeras av såväl oskyddade trafikanter som motorburen trafik. Vid havet går även cykelleden Sydkustleden. Det finns även målpunkter
12
längs sträckan som Örenäs slott med konferensanläggning, Örenäsgångsgriften, Glumslövs Folkets Hus och Landskrona Campingklubb. De viktigaste målpunkterna finns markerade i figur 3.
3.3.3. Kommunala planer
I Landskronas översiktsplan pekas stråket längs väg 1357 ut som utvecklingsstråk för
rekreation och friluftsliv och som en del av ”Ålabodsrundan” som har samma syfte. Att knyta samman Glumslöv med Havsleden pekas ut som en möjlighet.
Det finns gällande detaljplaner utmed vägen:
• DP 1569 planlägger Hagaområdet i sydvästra Glumslöv och täcker in början av väg 1357 och anvisar natur på båda sidor av vägen. I naturområdet tillåts en gång- och cykelväg inom ett anvisat område. En utbyggnad av planerad gång- och cykelväg bedöms av Trafikverket innebära en mindre avvikelse från detaljplanen. Landskrona stad har yttrat sig i ärendet 2018-09-26 och instämmer i Trafikverkets bedömning.
• DP1282K-P13_5 innefattar en omläggning av korsningen mellan Strandnäsvägen och väg 1357 genom att strandnäsvägen får en böjd form och dess infart flyttas. Vägplanen kommer därmed att ligga tvärs över den gällande detaljplanen, men inte i strid med denna då detaljplanen anger användning till Lokalgata. Användningen Lokalgata avser trafik som har sitt mål vid gatan och gäller alla trafikslag, därmed innefattas en gång- och cykelväg.
• DP1282K-P00_175 täcker in hela samhället Ålabodarna och möter därmed den
planerade sträckan i dess västra utkant. Detaljplanen kommer inte att beröras då gång- och cykelvägen avgränsas längre österut och därmed ligger vägplanen utanför det detaljplanerade området.
• DP 1386 innefattar stora delar av Glumslövs tätort och ansluter till väg 1357:s norra sida. I detaljplanen är väg 1357:s gamla sträckning planlagd som Gata. Förslaget till sträckning av gång- och cykelvägen och anslutning till befintlig gata återupptar den äldre vägsträckningen som idag är avgrävd. En utbyggnad av planerad gång- och cykelväg bedöms av Trafikverket innebära en mindre avvikelse från detaljplanen.
Landskrona stad har yttrat sig i ärendet 2018-09-26 och instämmer i Trafikverkets bedömning.
Figur 4 Detaljplanerna i närområdet.
3.4. Landskapet
Området som väg 1357 ligger i räknas enligt Det skånska landsbygdsprogrammet – ett utvecklingsprogram med landskapsperspektiv (2007) som låglänt landskap och är en del av Lund- och Helsingborgsslätten. Det beskrivs som ett enkelt storskaligt jordbrukslandskap med stora infrastrukturkorridorer, sällsynt i att det både har tät befolkning och
jordbruksmarker. Trakten kring Landskrona (tillsammans med Lund) beskrivs som den mest karakteristiska för området.
Planeringsförutsättningarna för Landskrona stads översiktsplan anger tre olika
landskapskaraktärer längs med sträckan. Den största delen beskrivs som Åkerlandskap, flackt – svagt kuperat vilket karaktäriseras av långa siktlinjer i ett öppet och storskaligt åkerlandskap med små topografiska variationer. På södra sida av vägsträckans östra hälft anges landskapskaraktären Åkerlandskap, kuperat som har samma egenskaper som det flacka och svagt kuperade men med större topografiska variationer i mjuka böljor. I sträckans västra utkant anges Klintkust som beskrivs som dramatiska branter nära strandkanten.
Väg 1357 går genom ett öppet och rationellt odlat jordbrukslandskap. Glumslöv ligger högre än Ålabodarna och på krönet öppnar sig långa utblickar mot havet och över slätter norrut.
Vid samhällets kant öppnar sig även utblickar åt söder. Marken sluttar mot havet på båda sidor av väg 1357 därlandskapet riktigt böljar. Nästintill överallt längs sträckan kan havet, åtminstone skymtas, men hur lång sikten är varierar på grund av det böljande landskapet och öar av grönska. Vid havet, strax innan väg 1357 kommer fram till Ålabodarna, ger landborgens krön en kraftig lutning ned mot havet. Väg 1357/Ålabodsvägen svänger tvärt och nedför landborgen till Ålabodarna. Längs vägen finns ett antal ”öar” av grönska och bebyggelse som ansluts till väg 1357 med mindre lokalvägar.
Figur 5 Det böljande och jordbruksdominerade landskapet, längre bort syns växtligheten längs med klintkusten.
På tre ställen längs sträckan kommer bebyggelsen riktigt nära vägen på ena eller båda sidorna. Alla dessa punkter sammanfaller med höjdpunkter i landskapet. Från Glumslöv sker detta först i samhällets utkant. Där det ligger villaträdgårdar med häck ända fram till
14
vägen först på den norra sidan av vägen med allé och hagar mittemot och sedan när jordbrukslandskapet öppnar upp sig på norra sidan finns istället trädgårdar på den södra sidan. Det andra stället där bebyggelsen kommer nära vägen ligger ungefär mitt på sträckan i vägkorsningen mellan väg 1357 och Strandvägen/Nybovägen. På den norra sidan finns det fyra villor, varav en ligger mycket nära vägen och alla har trädgårdar och häckar ända fram till vägen. På den södra sidan finns en villa med en lång häck och en huskropp precis i vägkant. Det tredje stället är vid Örenäs gård. Här finns först två villor på vardera sida av vägen, den södra med fasaden bara några meter från vägen och den norra med häck mot vägområdet. Därefter följer en allé på den södra sidan och en bit öppen mark på den norra innan man på norra sidan når en gård med tre huskroppar ett fåtal till någon meter från vägområdet.
Figur 6 Bilden till vänster visar bebyggelseraden i utkanten av Glumslöv. Bilden till höger visar bebyggelsen vid Strandvägen/Nybovägen.
3.5. Miljö och hälsa
Miljökonsekvensbeskrivningen som hör till projektet beskriver förutsättningarna och påverkan avseende miljö och hälsa. De områden som bedömts som relevanta är
landskapbild, naturmiljö, boendemiljö, friluftsliv samt naturresurser. Gång- och cykelvägen ligger inom Glumslövs naturvårdsområde (att betrakta som naturreservat) samt inom riksintresse för kultumiljö och riksintresse friluftsliv.
3.6. Byggnadstekniska förutsättningar 3.6.1. Geologi
Inom utredningsområdet är den huvudsakliga jordarten morängrovlera och lerig morän.
Partier av glacial grovsilt-finsand, samt glacial finlera förekommer också. Jorddjupet inom utredningsområdet varierar. I den västra delen är jorddjupet mellan 30 och 50 m, i den östra delen uppgår jorddjupet till över 50 m.
Figur 7 Utdrag från SGUs jordartskarta 1:25 000.
Figur 8 Utdrag från SGUs jorddjupskarta.
3.6.2. Geoteknik
Geotekniska undersökningar har utförts och resultaten har sammanställts i en undersökningsrapport tillhörande denna vägplan och arbetas in i de projekterade
lösningarna. De geotekniska undersökningarna visar att dominerande jordarter inom det aktuella området utgörs av mulljord som överlagrar lermorän och sandmorän.
Mulljorden har en mäktighet som varierar mellan 0,3 och 0,5 m. Ställvis påträffas fyllning, som utgörs av mulljord, lermorän och sandmorän. Fyllningen påträffas i undersöknings- punkterna AF4-7 (mellan km 0/350-0/650), i AF12 (km 1/100), i AF15-17 (mellan km 1/250-1/450) samt i AF21 (km 1/850). Fyllningen varierar i mäktighet mellan 0,7 och 1,5 m.
16
Sandmorän påträffas i undersökningspunkterna AF6-8 (mellan km 0/580-0/780) och i AF2 (km 0/150). Lermorän påträffas längs med hela den undersökta sträckan. Marken i
utredningsområdet bedöms inte ge upphov till några byggnadstekniska svårigheter.
3.6.3. Ledningar
Det finns el-, tele- och fiberledningar på båda sidor av väg 1357, de ansluter i sin tur till bostadsfastigheterna längs sträckan. Ett antal servisledningar till bostadsfastigheter för vatten och spillvatten kommer också att passeras. Väster om korsningen väg
1357/Nybovägen/ Strandnäsvägen korsar två större överföringsledningar vägen, en för fjärrvärme samt en för vatten. Mellan km 0/810 och 1/080 kommer gång- och cykelvägen att ligga över en spillvattenledning. Dessa ledningar kan behöva skyddas under byggtid, men deras förläggningsdjup gör att de inte anses behöva läggas om.
3.6.4. Belysning
Det finns befintlig belysning längs hela Ålabodsvägens norra sida. Den kommer ej att påverkas då gång- och cykelvägen föreslås placeras på vägens södra sida.
Figur 9 Foton från platsen som visar placeringen av belysningsstolparna på vägens norra sida.
4. Den planerade vägens lokalisering & utformning med motiv
4.1. Val av sida
Trafikverket har beslutat att förlägga gång- och cykelvägen på södra sidan av väg 1357. En redogörelse för effekter och konsekvenser av de olika alternativa sträckningarna går att finna i ”Beslutsunderlag för val av lokalisering, standard, utformning och avvägning mellan intressen” daterad 3 oktober 2017.
De tre principutformningar som har utvärderats i beslutsunderlaget för val av lokalisering, standard, utformning och avvägning är nedanstående, dessa har utvärderats utifrån en matris med konsekvenser och områdespåverkan.
• Söder: Anläggandet av gång- och cykelvägen på södra sidan om väg 1357.
• Norr: Anläggandet av gång- och cykelvägen på norra sidan om väg 1357.
• Korsande: Anläggandet av en gång- och cykelväg som korsar väg 1357 med ett ytterligare sidbyte, utöver korsande av väg 1357 i gång- och cykelvägens ändar.
I utredningsarbetet har en större mängd möjliga lösningar sållats bort då de bedöms ej genomförbara. Ett urskiljningskriterium har varit att gång- och cykelvägen ej skall korsa väg 1357 två gånger, det vill säga utöver det korsande som behöver göras där gång- och
cykelvägen slutar och ansluter till befintligt vägnät. I övrigt har vägtekniska och säkerhetsaspekter vägt tungt men givetvis även samtliga miljöaspekter.
Det starkaste argumenten för södra sidan är följande:
• Vid Nybo-/Strandnäsvägen kan gång- och cykelvägen runda hussamlingen på södra sidan utan att passas in på det smala vägrummet vilket skulle leda till avsmalning av vägen till ett körfält.
• Vid Örenäs gård är vägen mycket trång mellan ekonomibyggnaderna och allén och här kan gång- och cykelvägen placeras utanför allén.
• Då det inte finns belysningsstolpar på södra sidan är möjligheterna att smalna av skiljeremsan något bättre, dock är det ur avvattningstekniska avseenden svår
genomförbart. Belysningsstolparna samt befintlig spillvattenledning riskerar också något försvåra anläggandet på norra sidan.
Beslutsunderlaget har även utrett aspekterna måluppfyllnad, omgivningspåverkan på landskapet, kultur- och naturmiljö, boendemiljö och naturresurser samt byggskedet och kostnad med mera. Sammantaget är bedömningen att anläggning på norra sidan innebär generellt större negativ områdespåverkan samt sämre måluppfyllnad.
Det korsande alternativet innebär för stora negativa konsekvenser i förhållande till dess fördelar och de andra två alternativen. Alternativet får, oavsett vart det korsar väg 1357, automatiskt flera av problemområdena på både norra och södra sidan tillsammans med de negativa aspekterna av att ha en korsningspunkt på själva sträckan. Detta alternativ har därför avskrivits.
18
4.2. Val av utformning
Gång- och cykelvägen är en ca 2,5 km lång anslutning mellan Glumslöv och parkerings- platsen norr om Ålabodarna längs väg 1357 s södra sida. Gång- och cykelvägen är 3 meter bred och går främst genom öppet jordbrukslandskap och ligger åtskild från väg 1357 med en cirka 3 m bred skiljeremsa. Gång- och cykelvägen möter terrängen med en innerslänt med en 1:3 lutning och ytterslänt med 1:2 lutning. Gång- och cykelvägen avvattnas generellt mot det yttre diket.
Cykelvägens bredd och överbyggnad har anpassats för att möjliggöra beteslastning från denna.
Figur 11: Så kallad normalsektion, 3 meter skiljeremsa från befintlig väg, 3 meter gång- och cykelväg samt bakslänt som varierar i utbredning beroende på omgivningen.
I fem punkter längs sträckan anpassas gång- och cykelvägen till omgivningen genom att få en annan utformning, sektionen förändras, dessa beskrivs nedan.
Figur 10 Kartan visar de passager där sektionen för gång- och cykelvägen förändras mot normalsektionen, dessa är numrerade. De vita pilarna visar gång- och cykelvägens avgränsning.
1 2
3
4 5
1 Örenäs gård, allén
Den första punkten där sektionen förändras är i sektion 0/370-0/500. Gång- och cykelvägen går längre ifrån befintlig väg då den går på utsidan av allén framför Örenäs gård. Här blir skiljeremsan cirka 5 m bred för att motverka skada på trädens rotsystem och ej avskärma regnvatten från rötterna.
2 Vid Örenäs gård, bostadsfastigheten
Direkt öster om allén går gång- och cykelvägen direkt över till en smal sektion i 0/500- 0/560 framför fastighet 4:19>2. Det är boningshusets läge (Nedra Glumslöv 3:3>3) mycket nära vägen som gör den smala sektionen nödvändig. Gång- och cykelvägen smalnas av till 2 m bred och skiljs från väg 1357 med 8-10 cm hög kantsten mot körbanan.
Möjligheten att gå runt det aktuella bostadshuset har utretts men avfärdats då
markintrånget på jordbruksmark bedömts som för stort i förhållande till fördelarna. Vidare skulle detta innebära en mindre gen sträckning för gående och cyklister.
Figur 12 Kartan visar passage 1 och 2 vid Örenäs gård där gång- och cykelvägen går i en smal sektion. Notera att kartan är schematisk och att runda bostadsfastigheten hade lett till ett större markintrång än vad som antyds.
Öster om sektion 0/560 går gång- och cykelvägen åter med normalsektion med mindre variationer fram till sektion 1/070, korsningen med Strandnäsvägen.
3 Vid Strandnäsvägen
Gång- och cykelvägen viker av från väg 1357 innan korsningen med Strandnäsvägen och följer efter korsningen baksidan av fastighet Nedra Glumslöv 8:24 innan den återgår till normalsektion i sektion 1/210. Anledningen till att denna lösning valts är att gång- och cykelvägen inte får plats mellan fastigheterna längs väg 1357 utan att smalna av vägen till ett dubbelriktat körfält.
Figur 13 Kartan visar passage 3 vid Strandnäsvägen där gång- och cykelvägen går bakom bebyggelsen.
20
4 Husraden i Glumslövs utkant
I Glumslövs utkant går gång- och cykelvägen åter ihop till en smal sektion (se figur 14).
Villabebyggelsen längs väg 1357 s södra sida gör detta nödvändigt. Vid sektion 1/660 smalnas gång- och cykelvägen åter av till 2 m bred och skiljs från väg 1357 med förhöjning och 8-10 cm kantsten mot körbanan.
5 Infarten till Glumslöv
I sektion 1/840 korsar gång- och cykelvägen väg 1357 (Ålabodsvägen) till norra sidan om vägen för att inne i Glumslöv sedan ansluta dels till den befintliga gång- och cykelvägen längs Vikingaleden samt i förlängningen till den kommunala Ålabodsvägen (som för biltrafik är avgränsad från väg 1357). Figur 14 visar en översikt över förslaget samt två avfärdade förslag (dessa beskrivs nedan). Längs sträckan är gång- och cykelvägen 2 meter bred och skiljs på denna sträcka med kantsten från vägen. Längst i öster skiljs gång- och cykelvägen åter av med skiljeremsa och breddas till 2,5 meter för att ansluta till befintlig gång- och cykelväg längs Vikingaleden.Under samrådsprocessen har förslaget att ansluta gång- och cykelvägen till befintligt övergångsställe avfärdats. Det finns två huvudmotiv till gång- och cykelvägens nya sträckning vid infarten. För det första bedöms sikten och trafiksäkerheten bättre vid övergångsställets nya läge. För det andra innebar den tidigare föreslagna sträckningen att intrång gjordes i en jordbruksfastighet (Nedra Glumslöv 15:28) på sådant vis att deras verksamhet försvårades.
Figur 14. Kartan visar en översikt över var gång- och cykelvägen föreslås korsa Ålabodsvägen och anslutning till befintlig infrastruktur inne i Glumslöv. Streckade linjer anger alternativa, förkastade, förslag.
Som alternativ till båda dessa sträckningar har även utretts en placering söder om
bostadshusen (omnämna i punkt 4 ovan) och på södra sidan av jordbruksfastigheten Nedra Glumslöv 15:28. Detta förslag har i ett tidigt skede kunnat avfärdas eftersom det
sammantaget anses ofördelaktigt. Främsta skälet till dess avfärdande är att sträckningen skulle innebär en betydande omväg och riskerar leda till att oskyddade trafikanter istället väljer att följa väg 1357 och ej nyttjar gång- och cykelvägen. Placeringen lever därmed ej upp till projektmålen avseende gen och direkt sträckning. Vidare skulle markintrånget i
jordbruksmark och -fastighet vara betydande och anses ej försvarbart i relation till alternativen.
En lösning med anslutning till befintlig gång- och cykelväg på norra sidan av väg 1357, istället för den södra, leder till att det befintliga övergångsstället och väganslutningen för gång- och cykeltrafiken (öglan) tas bort.
Anslutningar
Anslutningen mot befintliga gång- och cykelvägar i Glumslöv sker dels till gång- och cykelvägen längs Vikingaleden och dels till den kommunala delen av Ålabodsvägen (som är avklippt från väg 1357 idag). Längs Ålabodsvägen saknas separat cykelväg men
hastighetsbegränsningen är 30 km/h.
Mot Ålabodarna avslutas gång- och cykelvägen norr om samhället mot parkeringsplatsen.
Gång- och cykelvägen gör en tvär sväng så att den ställer sig vinkelrätt mot väg 1357. Gång- och cykelvägen har även små radier mot väg 1357 för att bli mer tillgängligt för cyklister som ansluter från väg 1357 och parkeringen.
Vid korsningen med tillfartsvägen mot Örenäs slott dras gång- och cykelvägen in så att skiljeremsan blir 5 m bred, därigenom får en bil plats att stå mellan väg 1357 och gång- och cykelvägen, och därmed inte blockera gång- och cykelvägen i väntan på att köra ut på väg 1357.
4.2.1. Gestaltningsprinciper
Gång- och cykelvägen bör placeras så att den passar in i och följer det omgivande
landskapets topografi och skala. Vägen ska upplevas som en del av landskapet och det ska kännas naturligt och smidigt att använda den.
Det är eftersträvansvärt att minska skiljeremsans bredd från de tre meter, som föreslås i detta skede, då detta skulle minska den negativa påverkan på landskapsbilden.
Där gång- och cykelvägen har en skiljeremsa mot väg 1357 ska denna sås med
ängsfröblandning med fröer typiska för blommande och artrik åkerkantsmiljö. Traditionella och hotade växer tillsammans med både de hotade och blommande arter som finns på platsen idag kan med fördel användas. På platsen finns de hotade arterna vit sminkrot och kösa medan befintliga blommande arter är till exempel vallmo.
Där gång- och cykelvägen går mycket nära befintlig bostadsbebyggelse byggs denna med en smal sektion, det vill säga den byggs helt utan skiljeremsa med förhöjd kantsten om 8-10 cm mot körbanan. Genom detta och mjuka radier i förändringen mellan gång- och cykelväg med och utan skiljeremsa gör gång- och cykelvägen så litet intrång som möjligt i befintliga trädgårdar som möjligt.
Som kompensationsåtgärd för trädet i allén vid Örenäs gård föreslås två träd i förlängning av allén åt väster.
4.2.2. Avvattning
Dagvatten från ny gång- och cykelväg kommer att omhändertas via infiltration i bankslänter och diken.
Då diken från befintlig väg 1357 idag saknar naturliga recipienter (utlopp) och vatten leds bort från dagens vägkonstruktion via infiltration, är det nödvändigt att så stor yta som
22
möjligt för detta möjliggörs, även efter det att gång- och cykelvägen byggts. Den 3 meter breda skiljeremsan möjliggör tillräcklig yta för infiltration av vägens dagvatten.
För att inte försämra den befintliga vägens avvattning och för att maximera
infiltrationsytan, skevas (lutas) den nya gång- och cykelvägen ut från befintlig väg, för att vägens vatten skall ha möjlighet att infiltrera i skiljeremsan mellan gång- och cykelväg och väg, samt att gång- och cykelvägens vatten får infiltrera i ytterslänt utanför gång- och cykelvägen.
4.2.3. Strandskydd
Figur 15. Kartan visar gränsen för strandskydd av Öresund, de gula linjerna är strandskyddet 100-300 meter och de röda linjerna är strandskyddet som är mindre än 100 meter.
Gång- och cykelvägen ligger utanför strandskyddat område, ett område för tillfälligt nyttjande under byggtid ligger däremot innanför gränsen.
Länsstyrelsen beslutade 2014 om vilka områden som i Landskrona kommun som har utvidgat
strandskydd. I direkt anslutning till Ålabodarna är strandskyddet begränsat till 100 meter bortsett från bebyggelsen som är undantagen. Väg 1357 utgör gräns för ett utvidgat strandskydd om 300 meter längs kusten norr om Ålabodarna. Gång- och cykelvägen ligger således utanför
strandskyddat område, men det område för tillfälligt nyttjande under byggtiden som är lokaliserat till parkeringen vid Ålabodarna ligger inom strandskyddsområdet och därmed hanteras detta inom vägplanen som ”verksamheter/åtgärder som undantas från förbud enligt Miljöbalken”, ”förbuden mot åtgärder inom strandskyddsområde (7:15 MB) gäller inte byggande av allmän väg.”
4.3. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs
Några särskilda skyddsåtgärder föreslås ej i vägplanen.
5. Effekter och konsekvenser av projektet
I detta kapitel beskrivs effekter och konsekvenser som förväntas vid anläggandet av en ny gång- och cykelväg längs väg 1357 mellan Glumslöv och Ålabodarna.
5.1. Trafik och användargrupper
Byggande av gång- och cykelvägen längs väg 1357 kommer ha stor effekt för längsmed vägen gående och cyklister, som får högre tillgänglighet, trygghet och säkerhet. Det finns en risk att gående och cyklister upplevs få sämre tillgänglighet, säkerhet och trygghet vid korsning med väg 1357, men egentligen är inte passagemöjligheterna försämrade gentemot
nollalternativet dvs ingen utbyggnad. Övriga transportslag kommer att påverkas i neutral eller positiv bemärkelse, eftersom vägens tillgänglighet förblir den samma eller ökar när gående och cyklister använder separat väg. Antalet cyklister bedöms kunna öka på grund av utbyggnaden.
5.2. Lokalsamhälle och regional utveckling
Byggande av gång- och cykelvägen längs väg 1357 kommer inte förändra lokalsamhällena Glumslöv eller Ålabodarna, inte heller kommer den påverka den regionala utvecklingen.
Gång- och cykelvägen kommer däremot bidra positivt till den lokala tillgängligheten mellan orterna för oskyddade trafikanter och kan också öka attraktiviteten till området.
5.3. Miljö och hälsa
Projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och därför finns en separat miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättad, däri beskrivs projektets effekter och konsekvenser. Projektet innebär också att en dispensansökan från naturreservats-
bestämmelserna behöver göras, denna process handläggs av Länsstyrelsen separerad från vägplanen.
Gång- och cykelvägen kommer att göra intrång i högvärdig jordbruksmark och på bostadsfastigheter.
Anläggandet av en ny gång- och cykelväg längs med väg 1357 ökar tillgängligheten, säkerheten och den upplevda tryggheten för gående och cyklister. Därmed stärks tillgängligheten inom området och gång- och cykelvägen bidrar positivt till riksintresse friluftsliv.
5.4. Livscykelanalysutredning
Med syftet att klargöra och motivera val av material- och utformningslösningar har en livscykelanalysutredning gjorts.
Utredningen har gjorts som en livscykelbedömning vilket innebär att konsekvenser av åtgärdsval bedöms ur ett helhetsperspektiv som innefattar både bygg- och driftskede och där beräkningar av kostnader inte nödvändigtvis ingår. Motivet till att inte göra en
Livscykelskostnadsanalys är att projektets art och komplexitet samt de val och alternativ som är aktuella går att bedöma utan exakta kalkyler. Specifikt ingår inga traditionellt kostnadsdrivande delar så som konstbyggnader eller nya alternativa dragningar i obruten mark
24
För väg 1357 har områdena markskötsel, vägunderhåll och kompensationsåtgärder speciellt bedömts som aktuella att behandla i utredningen. För övriga områden har det inte bedömts finnas val eller alternativ där en livscykelutredning är applicerbar.
Följande val anses vara kostnadspåverkande ur ett LCC-perspektiv, dvs att kostnaden ökar på någon av delarna byggande, drift, reinvestering och avveckling. Alternativt att dessa val innebär en merkostnad i driftskedet antingen av nyanlagda cykelvägen eller befintliga anläggningar.
Gång- och cykelvägen går i sin huvudsakliga sektion parallellt med väg 1357 med en skiljeremsa om maximalt 3 meter. För att bättre passa in i landskapsbilden planteras skiljeremsan och kommer då vara i behov av att slås. Besås ytorna (exempelvis med
ängsfröblandningar) kommer detta medföra en kostnad för skötsel som blir relativt högre än om ytan hade hårdgjorts. En traditionell grässådd klipps ca en gång per månad under en säsong på sex månader. Vid sådd med ängsfröblandningar räcker det att slå en gång per säsong men här behöver också bortforsling och kompostering av växtmaterial ske.
Kostnaden ur ett LCC-perspektiv bedöms i det här läget som jämbördig med den för grässådd.
På de tre platser där gång- och cykelvägen, på grund av omkringliggande fastigheter, går i en trängre sektion utan skiljeremsa uppstår möjligen en högre kostnad i driftskedet i och med att snöröjning av vägen behöver ske samordnat med cykelvägen. Snö kommer att vara i behov av bortforsling från gång- och cykelvägen så att tillräcklig sektion är tillgänglig för att inte utgöra hinder för cyklister och fotgängare på gång- och cykelvägen.
I den äldre allén vid Örenäs gård kommer ett träd att behöva fällas. Det fällda trädet föreslås i så fall ersättas med två nya träd i alléns västra förlängning. De fördyrande
kompensationsåtgärderna motiveras av att allén utgör ett generellt biotopskydd inom ett naturreservat där fällning av träd är i strid med naturreservatets föreskrifter, se
dispensansökan för väganläggningen. Kompensationsåtgärden vid tysklönnsallén av miljö- och landskapshänsyn innebär en ökad kostnad både vad gäller investeringskostnad samt driftkostnader i form av skötsel.
5.5. Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser
Inga indirekta och samverkande effekter och konsekvenser har identifierats i detta projekt.
5.6. Påverkan under byggnadstiden
Byggnationen av gång- och cykelvägen kommer att påverka trafiken och framkomligheten på väg 1357. Bullernivån kommer att höjas under byggtiden som beräknas till cirka fyra månader. Buller från schakt och transporter kommer endast att pågå dagtid och omfattas av riktvärden för buller enligt Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från
byggarbetsplatser, NFS 2004:15.
De fastigheter som ligger närmast vägen kan komma att beröras av vibrationer vid
packnings- och beläggningsarbeten varför det föreslås att besiktningar av fastigheter inom 50 m från planerad gång- och cykelväg utförs före och efter entreprenadens genomförande.
Vibrationsmätare föreslås sättas upp i fastigheter inom riskzonen på 50 m från planerad gång- och cykelväg.
6. Samlad bedömning
I detta kapitel redovisas en bedömning av överensstämmelse och bidrag till de
transportpolitiska målen och miljökvalitetsmålen. Den samlade bedömningen omfattar även en sammanställning av konsekvenser.
6.1. Överensstämmelse med transportpolitiska mål
Funktionsmål - Tillgänglighet
Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till
utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns behov.
Byggandet av en separerad gång- och cykelväg ökar trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter vilket är positivt för funktionsmålet.
Hänsynsmål – Säkerhet, miljö och hälsa
Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa.
Byggandet av en separerad gång- och cykelväg ökar trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter vilket är positivt för hänsynsmålet.
6.2. Överensstämmelse med miljökvalitetsmål
Sveriges riksdag har beslutat om 16 miljökvalitetsmål (miljömål) för en hållbar samhällsutveckling. Det innebär att nuvarande och kommande generationer ska
tillförsäkras en hälsosam och god miljö utifrån sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter.
Miljökvalitetsmålen delas in i generationsmål, miljökvalitetsmål och etappmål.
Skånes miljömål
Länsstyrelsen i Skåne har i uppdrag av regeringen att i samarbete med skånska aktörer, såsom t ex kommuner, Region Skåne och Trafikverket, arbeta för att miljömålen nås.
Sedan 2013 utgör Skånes miljömål samma som de nationella målen:
• Generationsmålet som är ett övergripande mål som anger inriktningen för
samhällsomställningen som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås.
• Miljökvalitetsmålen (16, varav 15 gäller för Skåne) beskriver det tillstånd i miljön som arbetet ska sikta mot – den kvalitet miljön ska ha.
• Etappmålen är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera
miljökvalitetsmål. De visar vad Sverige kan göra och tydliggör var insatser bör sättas in.
Skånes utmaningar, det vill säga största miljöproblemen i Skåne bedöms, av Länsstyrelsen, vara:
• Hållbara transporter i Skåne: Minska utsläpp av klimatgaser, miljögifter och övergödande ämnen till luft, mark och vatten från vägtrafiken.
26
• Hänsyn till Skånes hav, sjöar och vattendrag: Minska utsläpp av miljögifter och övergödande ämnen till luft, mark och vatten från jordbruket.
• Skydd av Skånes natur- och kulturvärden: Öka den biologiska mångfalden och bevara kulturmiljöer som hotas av ett ohållbart nyttjande eller av strukturomvandlingar inom jordbruk, skogsbruk och fiske.
• Hållbar konsumtion i Skåne: Minska miljögifter i samhället, till exempel i varor, avfall och slam.
• Hushållning med Skånes mark och vattenresurser: Minska exploatering av mark och landskap, till exempel när man anlägger infrastruktur och bebyggelse.
Dessa utmaningar ligger till grund för skånska åtgärder för miljömålen. För att uppnå miljömålen behöver arbetet göras på flera fronter, av myndigheter, intresseorganisationer, privatpersoner och företag. Länsstyrelsen har en samordnande roll och har tagit fram åtgärdsprogrammet ”Skånska åtgärder för miljömålen”. Programmet innehåller 77 åtgärder som kan genomföras till år 2020 för att förbättra förutsättningarna att nå miljökvalitets- målen i länet. För respektive åtgärd finns en huvudaktör och medaktörer för genom- förandet. Åtgärder som Trafikverket är huvudaktör eller medaktör till som är relevanta för detta projekt är:
Hållbara transporter i Skåne:
• Attraktivare kollektivtrafik för ökat kollektivtrafikresande. Trafikverket är medaktör.
En separat gång- och cykelväg längs 1357 förbättrar möjligheten för de boende i Ålabodarna och längs vägen att gå eller cykla till busshållplatser och tågstation i Glumslöv.
• Stärkt infrastruktur för gång- och cykeltrafik. Trafikverket är medaktör.
En separat gång- och cykelväg längs 1357 utgör i sig en stärkt infrastruktur för gång- och cykeltrafik.
Skydd av Skånes natur- och kulturvärden
• Minskad påverkan från hårdgjorda ytor. Trafikverket är huvudaktör tillsammans med kommuner.
En separat gång- och cykelväg medför att andelen hårdgjorda ytor ökar vilket är
motsatsen till åtgärden. Byggandet av gång- och cykelvägen förbättrar dock hanteringen av vägdagvatten från befintlig väg, då ett nytt dike erfordras i samband med gång- och cykelvägen.
• Naturvårdsanpassad skötsel av vägrenar, banvallar och kraftledningsgator.
Trafikverket är huvudaktör tillsammans med kraftbolag, kommuner och markägare.
Vid utformningen av vägrenar och återställande av dessa längs gång- och cykelvägen kommer denna åtgärd att tas i beaktande.
• Förhindra spridning av invasiva främmande arter. Trafikverket är medaktör.
Vid utformningen av vägrenar och återställande av dessa längs gång- och cykelvägen kommer denna åtgärd att tas i beaktande.
Det finns ytterligare åtgärder inom kategorin skydd av natur- och kulturväden som Trafikverket är aktör i, såsom t ex Naturvård med fokus på värdekärnor utifrån ett
landskapsperspektiv. För dessa åtgärder har anläggandet av gång- och cykelväg bedömts som ringa.
6.3. Sammanställning av planens konsekvenser
Byggandet av gång- och cykelvägen kommer innebära förbättringar för trafiksäkerheten på väg 1357. Projektet innebär små konsekvenser med avseende på människors hälsa, miljön och hushållningen med naturresurser. Ny mark behöver tas i anspråk, och anspråket görs i anslutning till befintligt vägområde. Vissa intrång på tomtmark kommer att göras. Ett alléträd kommer behöva avverkas för vilket kompensationsåtgärd görs. Konsekvenser uppkommer även under byggtiden då störningen av trafiken på väg 1357 och för de boende bedöms bli som störst. Sammanfattningsvis kan sägas att konsekvenserna för miljön
bedöms bli små. Projektet innebär flera positiva konsekvenser såsom att tillgängligheten och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter ökar på sträckan.
28
7. Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och
bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden
Detta kapitel sammanfattar kort vägplanens påverkan på hänsynsregler och miljökvalitets- normer. En beskrivning av påverkan på hushållningsbestämmelserna beskrivs också.
7.1. Påverkan på hänsynsregler
De allmänna hänsynsreglerna återfinns i 2 kap. Miljöbalken och är grundläggande för den som utför eller planerar att utföra något som påverkar eller riskerar att påverka människors hälsa eller miljön.
1§ Bevisbörderegeln - verksamhetsutövaren har bevisbördan.
MKB-processen är en led i uppfyllelsen av bevisbörderegeln som innebär att verksamhets- utövaren ska visa att hänsynsreglerna uppfylls.
2§ Kunskapskravet - man ska veta vad man gör så att man inte stör
Planprocessen enligt väglagen borgar för god kunskap om vägplanens förutsättningar, effekter och eventuella konsekvenser.
3§ Försiktighetsprincipen - redan risken för negativ påverkan innebär en skyldighet att vidta skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått
Negativa konsekvenser och risk för sådana skall belysas i miljöbeskrivning respektive MKB.
Åtgärdsförslag för att undvika eller minska negativa konsekvenser skall redovisas och så sker i vägplanen. Gång- och cykelvägen medför dock inga behov av att vidta skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått.
4§ Produktvalsprincipen - man ska välja sådana kemiska produkter och biotekniska organismer som är minst skadliga för miljön
Ej aktuellt i vägplanen.
5§ Hushållnings- och kretsloppsprinciperna - man ska hushålla med råvaror och energi I vägplanen utreds möjligheten att återanvända matjord i nära anslutning till
utredningsområdet.
6§ Lokaliseringsprincipen - man ska välja den plats som är lämpligast för miljön Framtagandet av samrådshandlingen inleddes med ett beslutsunderlag för val av sida, i detta underlag har naturresursfrågan iform av ianspråktagande av högklassig
jordbruksmark varit en faktor för val av sida.
7§ Skälighetsregeln - nyttan av en skyddsåtgärd eller ett försiktighetsmått ska vägas mot kostnaderna
Gång- och cykelvägen medför inga behov av att vidta skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått. Dess utformning med så liten påverkan på landskapsbilden det är sammantaget möjligt är en viktig aspekt i projektet.
8§ Ansvar för att avhjälpa skador - skador ska avhjälpas, även sådana som orsakats tidigare
Verksamhetsutövaren är ansvarig för skador.
7.2. Påverkan på miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett styrmedel i det svenska miljöarbetet som regleras i Miljöbalkens femte kapitel. En miljökvalitetsnorm ska tas fram på vetenskapliga grunder och ange den lägsta godtagbara miljökvalitet som människan och/eller miljön kan anses tåla. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för:
• Luftkvalitet omfattande kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bensen, kolmonoxid, bly, partiklar och ozon
Miljökvalitetsnormerna för luftkvalitet kan vara en kritisk faktor i tätbebyggda miljöer och trånga stadsrum vilket inte är fallet i aktuell vägplan.
I ett systemperspektiv bidrar projektet till en förbättrad luftkvalitet främst genom att gynna gång- och cykeltrafik samt i viss mån kollektivtrafik och därmed minska behovet av transporter med bil.
• Fisk- och musselvatten
Ej relevant i projektet då inga vattendrag finns i utredningsområdet som är upptagna i Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som ska skyddas enligt förordningen om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten.
• Buller
Ej relevant i detta projekt då miljökvalitetsnormen för buller ej är relevant att behandla i projekt. Det är en strategisk planeringsfråga som behandlas på översiktsplanenivå.
• Vattenförekomster
Ej relevant i detta projekt då det inte finns några vattendrag i utredningsområdet samt att gång- och cykelvägen inte bedöms motverka gällande miljökvalitetsnormer för ekologisk status.
7.3. Påverkan på hushållningsbestämmelser
God hushållning med de resurser som mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt utgör, är en del av miljöbalkens grundläggande mål (1 kap 1 § miljöbalken). Mark- och
vattenområden ska användas till det som de är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet samt läge och föreliggande behov. Viktiga medel för att nå dessa mål är de hushållningsbestämmelser som finns i miljöbalkens 3 och 4 kapitel. De generella
hushållningsbestämmelserna, det vill säga att mark- och vattenområden ska användas på lämpligaste sätt, gäller överallt. Med stöd av miljöbalken (3 och 4 kapitlet) har områden som är av särskild vikt för något intresse, till exempel naturvård, kulturmiljö eller allmänna kommunikationer, pekats ut som riksintresse. Dessa bestämmelser bedöms i
miljökonsekvensbeskrivningen.
30
8. Markanspråk och pågående markanvändning
Aktuell vägplan tar totalt cirka 16 500 m² (1,7 ha) mark i anspråk, cirka 13 850 m² (1,4 ha) av dessa utgör vägområde med vägrätt och cirka 2 610 m² tas i anspråk med vägområde med tillfällig nyttjanderätt.
Merparten av marken som tas i anspråk är jordbruksmark 1,3 ha därefter följt av tomtmark 580 m2 och impediment 300 m2. För markområden med tillfällig nyttjanderätt är
förhållandena 150 m2 tomtmark, 1,4 ha jordbruksmark och 1100 m2 impediment.
VÄGRÄTT OCH INSKRÄNKT VÄGRÄTT
30 § Vägrätt innefattar rätt för väghållaren att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för en väg, trots den rätt som någon annan kan ha till fastigheten. I den mån någon inskränkning inte har gjorts i vägplanen, i en skriftlig överenskommelse eller i ett beslut om förändring av enskild väg till allmän, ger vägrätt även i övrigt väghållaren rätt att i fastighetsägarens ställe
1. bestämma över markens eller utrymmets användning under den tid vägrätten består, och 2. tillgodogöra sig alster och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Lag (2012:439).
TILLFÄLLIG NYTTJANDERÄTT
35 § Om det i en fastställd vägplan för ett vägbyggnadsprojekt har avsatts mark eller annat utrymme som behövs för att bygga vägen enligt 16 a §, ska nyttjanderätt till marken eller utrymmet upplåtas till väghållaren för den tid som har angetts i planen. Lag (2012:439).
