GRANSKNINGSHANDLING
Vägplan – Väg 721, Gammelgården
Kalix kommun, Norrbottens län
Vägplanbeskrivning, 2017-10-05
nbeskrivning v.4.0
Trafikverket
Postadress: Box 809, 971 25 Luleå E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921
Dokumentnamn:1C07PB01
Dokumenttitel: Vägplan – Väg 721, Gammelgården, vägplanbeskrivning Författare: Sweco
Uppdragsansvarig Sweco: Erik Maksimainen Dokumentdatum: 2017-10-05
Objektsnummer: 139036 Version: 1.0
Kontaktperson: Simon Lövgren, Trafikverket
Innehåll
1. SAMMANFATTNING ... 5
2. BESKRIVNING AV PROJEKTET, DESS BAKGRUND, ÄNDAMÅL OCH PROJEKTMÅL ... 6
2.1 Bakgrund ... 6
2.2 Planläggningsprocessen ... 6
2.3 Analys enligt fyrstegsprincipen ... 7
2.4 Avgränsning ... 8
Geografisk ... 8
2.5 Ändamål och projektmål ... 8
3. MILJÖBESKRIVNING ... 9
4. FÖRUTSÄTTNINGAR ... 9
4.1 Vägens funktion och standard... 10
4.2 Trafik och användargrupper ... 10
4.3 Lokalsamhälle och regional utveckling ... 10
4.4 Landskapet och staden ... 10
4.5 Miljö och hälsa ... 11
4.6 Byggnadstekniska förutsättningar... 12
5. DEN PLANERADE VÄGENS LOKALISERING OCH UTFORMNING MED MOTIV ... 13
5.1 Åtgärdsvalstudier ... 13
5.2 Val av lokalisering ... 13
5.3 Val av utformning ... 14
5.4 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs ... 16
6. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER AV PROJEKTET ... 16
6.1 Trafik och användargrupper ... 17
6.2 Lokalsamhälle och regional utveckling ... 17
6.3 Miljö och hälsa... 17
6.4 Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning) ... 18
6.5 Påverkan under byggnadstiden ... 18
7. SAMLAD BEDÖMNING ... 18
8. ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖBALKENS ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER, MILJÖKVALITETSNORMER OCH BESTÄMMELSER OM HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTENOMRÅDEN ... 19
9. MARKANSPRÅK OCH PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING ... 20
9.1 Vägområde för allmän väg ... 20
9.2 Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt ... 20
9.3 Område med tillfällig nyttjanderätt ... 21
9.4 Indragning av väg från allmänt underhåll ... 21
9.5 Område för enskild väg ... 21
10. FORTSATT ARBETE ... 21
10.1 Bygghandling ... 21
10.2 Dispenser och tillstånd ... 21
10.3 Produktion ... 22
10.4 Skyddsåtgärder och försiktighetskrav under byggtiden ... 22
11. GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING ... 23
Formell hantering ... 23
Genomförande ... 24
Finansiering ... 24
12. UNDERLAGSMATERIAL OCH KÄLLOR ... 25
1. Sammanfattning
Trafikverket har genomfört geotekniska undersökningar i hela Norrlandsområdet med syfte att minimera risken för skred och ras i anslutning till vägar. Väg 721 är ett av de objekt som Trafikverket planerar att åtgärda för att säkra vägen mot ras- och skred. Vägen säkerställs genom att flytta vägsträckan norrut förbi det osäkra området.
Projektets mål är att säkerställa vägens funktion, framkomlighet och säkerhet för samtliga trafikanter.
Väg 721 trafikeras dels av boende längs vägen, service och besökande till dessa samt näringslivets transporter. Den befintliga sträckan av väg 721 trafikeras år 2012 av 1540 fordon/dygn (årsmedeldygnstrafik, ÅDT), varav ca 90 stycken är tung trafik. Skyltad hastighet är 50–70 km/h och befintlig vägbredd är ca 6,5 m.
Vägplanen omfattar en ombyggnad av en ca 1,3 km lång ny vägsträcka som kommer att förläggas 70 m norrut från befintlig väg. Vägens bredd kommer att vara 6,5 m. Även en nyetablering av GC-väg som kopplas på vid befintlig GC-väg i Gammelgården fram till infarten för fastighet Kalix Gammelgården 8:64 ingår i vägplanen. GC-vägen kommer att ha en bredd på 2,5 m.
I första skedet kommer området att belastas med överlast för att minimera risken för sättningar på färdig väg. Överlasten kommer att ligga i ca 1,5–2 år. Därefter byggs den nya vägen.
Ny trumma vid Bäckmellanbäcken etableras samt att en torrtrumma för utterpassage byggs.
Hastighetsdämpande åtgärder föreslås byggas på den nya sträckan för att få ner hastigheten genom byn.
Kalix kommun planerar att bygga en gång- och cykelväg i anslutning till den nya vägsträckningen. Samråd och anpassningar kommer att ske mellan Trafikverket och kommunen i nästa skede.
Området omfattas av riksintresse för kulturmiljö, naturvård och friluftsliv. Kalix älv utgör också delar av Natura 2000-området Torne- och Kalix älvsystem.
Bedömningen är att ingen kvarvarande negativ påverkan kommer att ske förutsatt att redovisade försiktighetsåtgärder iakttas.
Föreslagna åtgärder bedöms medverka till att projektmålen uppfylls. Vägens bärighet och stabilitet förbättras vilket leder till att trafiksäkerheten och tillgängligheten blir bättre.
Åtgärden med ny sträckning av väg 721 påverkar inte möjligheten att uppnå de olika miljömålen. Projektet medför endast en marginell påverkan på omgivningen efter avslutat anläggningsarbete.
Ny vägdragning bedöms inte innebära negativa konsekvenser för kultur- och naturmiljön, friluftslivet eller för möjligheterna att bruka jordbruksmarken i området.
Projektet finansieras genom Trafikverkets nationella plans bärighetsanslag.
Den kalkylerade totalkostnaden för detta vägprojekt uppgår till ca 23,3 Mkr.
2. Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål
2.1 Bakgrund
För att minimera risken för skred och ras i anslutning till vägar genomför Trafikverket noggranna geotekniska undersökningar i hela Norrlandsområdet. Dessa undersökningar kan leda till konkreta skred- och rasförebyggande åtgärder. Som en del i detta arbete har Trafikverket för avsikt att säkerställa väg 721 förbi Gammelgården mot ras- och skredrisk genom att flytta vägsträckan förbi det osäkra området. Se figur 2.1–1 nedan.
Figur 2.1–1 Översiktskarta
Länsstyrelsen i Norrbottens län beslutade 2016-06-27 att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska tas fram för den här typen av projekt enligt väglagen.
Samråd har hållits med berörda, sakägare och övriga intressenter. Beskrivning av samråden samt inkomna synpunkter och hur dessa beaktas finns i bilagd Samrådsredogörelse.
I Trafikverkets ställningstagande fattades beslut om att gå vidare med det föreslagna alternativet med vägplan.
2.2 Planläggningsprocessen
Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan.
I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen eller järnvägen ska byggas. Hur lång tid det tar att få fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker.
I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I så fall ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram till väg- eller järnvägsplanen, där Trafikverket beskriver projektets miljöpåverkan och föreslår
försiktighets- och skyddsåtgärder. I annat fall ska en miljöbeskrivning tas fram. Planen kungörs och hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan Trafikverket gör den färdig. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan Trafikverket sätta spaden i jorden.
Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att
Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse.
De olika planläggningsskedena redovisas i Figur 2.2–1 nedan.
Figur 2.2–1 Trafikverkets planläggningsprocess.
2.3 Analys enligt fyrstegsprincipen
Fyrstegsprincipen beskriver förhållningsätt i analyser av åtgärder för att lösa identifierade problem och brister. Trafikverket använder sig av principen vid planering av
transportsystemet. Se figur 2.3–1
Principen bör ses som allmänt förhållningsätt i åtgärdsanalyser och inte som modell som ska tillämpas i något specifikt planeringsskede. Den har utvecklats till en allmän
planeringsprincip för hushållning av resurser och minskning av transportsystemets negativa effekter.
Figur 2.3-1 Fyrstegsprincipen.
Både steg 1 och steg 2 är inte aktuella, eftersom de var för sig eller i kombination, inte kan uppfylla projektmålen.
SAMRÅDSUNDERLA G•Skickas till
Länsstyrelsen för beslut om betydande miljöpåverkan (BMP)
SAMRÅDSHANDLING
•Vägplanen utformas.
Miljökonsekvens- beskrivning (MKB) tas fram om Länsstyrelsen beslutat att projektet utgör BMP
GRANSKNINGSHANDLING
•Planförslaget kungörs och hålls tillgängligt för granskning
FASTSTÄLLELSEHANDLING
•Planen skickas för fastställelse på Trafikverket
Vägförbättringsåtgärder enligt steg 3, omfattar förbättringsåtgärder och
ombyggnadsåtgärder i befintlig sträckning. Vägen flyttas här i nytt läge och steg 3 är därför inte aktuell.
Nyinvesteringar enligt steg 4, omfattar om- och nybyggnadsåtgärder som ofta tar ny mark i anspråk t.ex. nya vägsträckningar. Bedömning för aktuell nysträckning av väg 721 innebär att fyrstegsprincipens steg 4 gäller. Vägen etableras i nytt läge längre från rasriskområdet ca 70 m norr om befintlig väg på en sträcka av ca 1,3 km. Vägen utformas med samma
vägbredd enligt gällande VGU (Vägar och gators utformning) och standard som befintlig väg. Befintlig vägsträcka utgår ur allmänt underhåll.
2.4 Avgränsning Geografisk
Vägplanen omfattar ca 1,3 km av väg 721 mellan Kalix och Gammelgården, i Kalix kommun, Norrbottens län. Vägsträckans avgränsning framgår av Figur 2.4–1.
Figur 2.4–1 Vägplaneområde
Miljöintressen
Miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning utgörs av det område som vägplanen tar i anspråk. Även omkringliggande områden berörs i beskrivningen med syfte att bedöma den indirekta miljöpåverkan från projektet. Kalix älv rinner i nära anslutning till projektet och även om inget arbete planeras i direkt närhet till älven, beskrivs den och dess värden i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB).
2.5 Ändamål och projektmål
Ändamålet med vägplanen är att säkerställa vägens framtida funktion både för transporter, övrig trafik samt att skapa en säker trafikmiljö för sträckan. Ändamålet är även att reglera lokalisering och utformning av väganläggningen med de försiktighets- och skyddsåtgärder som behövs med hänsyn till vägens omgivningspåverkan, samt att möjliggöra markåtkomst för vägändamål.
En vägplan tas fram med det övergripande projektmålet att öka trafiksäkerheten och tillgängligheten samt säkerställa vägsträckan för eventuella ras och skred.
Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en för samhället ekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och
näringsliv i hela landet. Det övergripande målet stöds av de två huvudmålen, funktionsmålet och hänsynsmålet.
2.5.1 Funktionsmålet
Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter.
Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till
utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.
Vägplanens projektmål
• Att bidra till en attraktiv boendemiljö och ett positivt företagsklimat som medför ökade förutsättningar för att företag etableras och utvecklas och bidrar till den kom- munala och regionala utvecklingen.
• Att transportlösningarna fyller såväl näringslivets som övriga samhällets behov i närtid och möjliggör långsiktigt kostnadseffektiva och robusta gods- och per- sontransporter.
• Att säkerställa vägens funktion samt säkra vägen mot ras- och skred.
2.5.2 Hänsynsmålet
Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa.
Vägplanens projektmål
• Bidra med klimatneutrala och resurseffektiva transportlösningar genom en ständig optimering av infrastruktur och transportteknik.
• Att transportlösningarna ska bidrar till människors goda hälsa tack vare ett tryggt samhälle, god boende- och levnadsmiljö.
• Att natur- och kulturmiljö med höga värden i berört område så långt som möjligt ska kunna bibehålla sina kvaliteter och ha förutsättningar för att utvecklas och synliggöras.
• Att både resenärer och boende har en säker trafikmiljö under såväl byggtid som drift av transportsystemet.
• Att åtgärderna ska vara samhällsekonomiskt effektiva och långsiktigt hållbara.
2.5.3 Eventuellt beslut om tillåtlighet enligt kap 17 miljöbalken Detta projekt är inte aktuellt för tillåtlighetsprövning av regeringen.
3. Miljöbeskrivning
Miljö beskrivs i bilagd Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) samt sammanfattande under avsnitt 4.5 och 6.3.
4. Förutsättningar
4.1 Vägens funktion och standard
Väg 721 är utformad som en 6,5 m bred tvåfältsväg med referenshastighet som varierar mellan 50 - 70 km/h längs aktuell sträcka. Vägen är belagd och har högsta bärighetsklass 1 (BK1). Trafikverket är väghållare. Väg 721 fungerar som omledningsväg för E4 om denna är stängd.
4.2 Trafik och användargrupper
Väg 721 trafikeras dels av boende längs vägen, service och besökande till dessa samt näringslivets transporter. Den aktuella sträckan för väg 721 trafikerades år 2012 av 1540 fordon/dygn (årsmedeldygnstrafik, ÅDT), varav ca 90 stycken var tung trafik.
Kollektivtrafik finns utefter väg 721. Busshållplatser finns vid ridskolan samt inne i byn.
4.2.1 Trafiksäkerhet
Olycksstatistiken har hämtats från STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition), vilket är ett informationssystem för data om skador och olyckor inom hela
vägtransportsystemet. Systemet bygger på uppgifter från både polisen och sjukvården.
Utdrag ur STRADA visar att två olyckor har inträffat under perioden 2007-01-01 till 2016- 12-31. Av dessa var en dödsolycka och en allvarlig olycka. Båda var singelolyckor.
4.2.2 Oskyddade trafikanter
Längs med den befintliga vägsträckan finns ingen gång-eller cykelväg. Gång- och cykeltrafikanter får ta sig fram utefter vägrenen.
4.3 Lokalsamhälle och regional utveckling 4.3.1 Kommunala planer
Området omfattas av Kalix fördjupade översiktsplan antagen 1997-05-15.
Här beskrivs förutsättningar för att kulturvärdena ska bibehållas. Det som nämns är bland annat att byvägar inte bör omläggas och att jordbruksmarken ska fortsätta vara öppen.
Rekommendationerna beskrivs endast för den samlade bebyggelsen inne i Gammelgården och berör inte området öster om byn. Ingen aktuell detaljplan eller områdesbestämmelser finns för vägplaneområdet.
4.4 Landskapet och staden
Området består av brukad öppen åkermark. En trädridå växer precis vid älvbrinken.
Området är flackt. Inga blickpunkter som betydande byggnader finns inom området, frånsett den lada som finns ner mot älven. Se Figur 4.4–1
Figur 4.4–1 Gammelgården. Åkermark vid vägplaneområdet. (Foto Sweco 2015)
4.5 Miljö och hälsa
Områdets värden sammanfattas kort nedan och beskrivs mer utförligt i bilagd MKB. Både land- och vattenmiljön i projektets influensområden har översiktligt inventerats avseende förekommande naturvärden.
Två bäckar i området berörs av åtgärderna för projektet. Det är Flasabäcken samt
Bäckmellanbäcken. Bäckmellanbäcken har inventerats mer i detalj år 2015. Inga rödlistade, skyddade eller sällsynta arter av växter observerades vid fältinventeringen. Flasabäcken har inte inventerats.
Vägplanen ligger i ett område som omfattas av strandskydd. Inga nyckelbiotoper eller biotopsskyddade områden finns enligt Skogsstyrelsen i närheten av det aktuella området.
Dock korsas två öppna diken av den aktuella vägen som omfattas av det generella
biotopskyddet då de är belägna i jordbruksmark. En sumpskog finns direkt norr om bron över Flasabäcken, i stråk belägna cirka 90–120 meter nordost om den föreslagna vägens sträckning samt strax norr om den punkt där den föreslagna vägen ansluter till befintlig väg i väster.
Jordbruksmarken kring Gammelgården är en tämligen viktig rastplats för fåglar under vår- och höstflyttningen.
Figur 4.5–1 Gammelgården. Bäckmellanbäcken. (Foto Sweco 2015)
Uppgifter om tre förorenade områden i Gammelgården finns redovisade. Inne i byn har ett sågverk och ett garveri funnits och i byns östra del har en snickerifabrik varit etablerad.
Området ligger inom regionalt intresseområde för kulturmiljövård. Det innefattar ett rikt medeltida gårdslandskap med agrara verksamheter från den tiden. Inom det aktuella området för åtgärderna finns inga registrerade forn- och kulturlämningar. Bron över Flasabäcken är placerad i bevarandeklass 3 som har ett visst kulturhistoriskt värde. Bron kommer inte att beröras av de föreslagna åtgärderna.
Gällande rekreation och friluftsliv är älven lättillgänglig och attraktiv för turism. Exempel är forsränning, kanotpaddling och fiske. En skoterled finns öster om Bäckmellanbäcken och en ridskola är lokaliserad strax öster om aktuellt område.
Området är beläget i Kalix sameby. Inga strategiska platser för rennäringen finns i det aktuella området.
4.5.1 Natura 2000 och riksintressen
Området omfattas av riksintresse för kulturmiljö med motivering att det bland annat utgör en representativ del av medeltidens kärnbygd med bevarade odlingsmarker och en
oförändrad bystruktur. Det finns generellt en variation av kultur- och fornlämningar inom riksintresseområdet men inom aktuellt område för anläggande av ny väg har miljön i huvudsak varit präglad av jordbruksmark.
Området från väg 721 och vidare söderut är riksintresse för friluftsliv med avseende på Kalix älvens många forssträckor och att den utgör ett attraktivt och tillgängligt mål för
allmänheten och turismen i området.
Kalix älv utgör också delar av Natura 2000-området Torne- och Kalix älvsystem.
Området är inte utpekat som riksintresse för rennäring.
4.6 Byggnadstekniska förutsättningar 4.6.1 Geotekniska förutsättningar
Marken kring den aktuella sträckan av väg 721 utgörs i huvudsak av odlingsmark.
Jordlagerföljden består av ca 0,3–0,5 m mulljord ovan torrskorpa av oxiderad silt med inslag av växtlighet såsom rötter ned till ca 1 - 1,5 m djup. Därunder finns lerig sulfidsilt och siltig sulfidlera ned till ca 14–34 m djup.
Sulfidsilten och sulfidleran är erosionsbenägen vilket medför att det finns en pågående snabb erosion ut mot älven, denna erosion påverkar befintlig väg som i dagsläget bedöms ha undermålig stabilitet. På grund av detta föreslås vägen flyttas längre bort från Kalixälven.
För mer information se Tekniskt PM Geoteknik.
4.6.2 Masshantering
Hanteringen av massor sammanfattas kort nedan och beskrivs mer utförligt i bilagd MKB.
Matjord schaktas bort för etablering av den nya vägen. Dessa massor återanvänds för att återställa befintligt vägområde till åkermark.
Tillförda massor kommer att krävas för att etablera överlast. En del av dessa massor fraktas senare bort innan byggnation av ny väg påbörjas. Denna hantering kräver många
transporter för projektet. Även tillförda massor krävs för uppbyggnad av ny vägsträckning.
Sammantaget kommer det att bli ett överskott av schaktmassor. En masshanteringsplan upprättas i bygghandlingsskedet för att beskriva och redovisa hur hanteringen av
schaktmassorna ska genomföras.
4.6.3 Ledningar och brunnar
Befintliga markledningar (EL, Tele, VA och bredband) som kan beröras av den föreslagna åtgärden finns i området.
Vid längdmätning 0/150 finns idag markvärmeledningar.
Befintlig luftburen högspänningsledning sträcker sig från väster till öster på den norra sidan av området.
Vid ridskolan finns en brunn med osäkert läge.
Ingen vägbelysning finns utefter aktuell sträcka.
Vid upprättande av bygghandlingar kommer hänsyn tas till befintliga ledningar och brunnar.
5. Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv
5.1 Åtgärdsvalstudier
Inga åtgärdsvalsstudier har gjorts inom detta projekt.
5.2 Val av lokalisering
Vid val av lokalisering har två alternativ utretts i tidigt skede. Ett alternativ var att erosionsskydda slänterna ner mot älven för att förhindra skredrisken som påverkar den befintliga vägen. Det andra alternativet var en ny sträckning av vägen längre norrut förbi byn Gammelgården. Det första alternativet valdes bort på grund av stor påverkan på naturmiljön samt att kostnaden bedömdes bli mycket större än att anlägga ny väg.
Alternativ två valdes bort på grund av att byggnadstekniskt så var förutsättningarna inte bättre när man kom längre norrut samt att kostnaden för den över 4 km långa sträckan blev stor. De olika förslagen beskrivs mer utförligt i bilagd MKB.
Den geotekniska utredningen som genomförts i området visar på att vägen i dess befintliga läge har en undermålig stabilitet. Detta leder till att vägen bör flyttas längs denna sträcka.
Föreslagen vägsträcka kommer att förläggas 70 m norrut för att säkra vägen från att påverkas negativt av Kalixälven som eroderar strandlinjen söder om befintlig väg. Ny väg utformas och anpassas med hänsyn både till vägens funktion och omgivande landskap.
5.3 Val av utformning
Vägsträckan blir ca 1,3 km lång och får en belagd bredd på 6,5 m. Anslutningspunkter mot befintlig väg blir i väster vid in- och utfarten mot Gammelgården och i öster fram mot infarten till ridskolan. Referenshastigheten varierar mellan 50–70 km/h.
Den nya vägsträckningen kommer i första skedet att belastas med överlast.
Överlasten byggs upp efter markavtagning med en yta av geotextil och ett lager med sand innan massorna för överlasten läggs på.
Syftet med detta är att marken ska utsättas för nedtryckning för att minimera risken för sättningar på färdig väg. Överlasten kommer att ha en korridorbredd på ca 25 m. Överlasten kommer att ligga i ca 1,5–2 år innan den schaktas bort helt eller delvis. Därefter byggs den nya överbyggnaden.
En hastighetsdämpande åtgärd föreslås etableras strax öster om Gammelgården för att få ner hastigheten genom byn. Denna utförs som avsmalnande köryta, s k timglas.
Kollektivtrafiken som idag finns utefter väg 721 kommer att behållas. Busshållplatsen som finns vid ridskolan blir kvar. Inga nya busshållplatser är planerade.
Nya infarter till befintliga åkermarker anläggs. Omfattning framgår av vägplanens illustrationskartor. Under tiden som överlasten ligger på den föreslagna vägsträckan kan åtkomst till jordbruken blir begränsade, omvägar kan bli nödvändiga. När arbetet är genomfört kommer tillgängligheten till jordbruksmarken vara samma som tidigare alternativt förbättras.
Kalix kommun planerar att etablera en gång- och cykelväg i anslutning till den nya vägsträckningen. Vägprojektet kommer att anpassa och samordna passagen över
Bäckmellanbäcken så att kommunens gång- och cykelväg kan byggas norr om vägsträckan.
Även passagen över Flasabäcken kan komma att behöva anpassas för gång- och cykelvägen.
För detaljerad beskrivning av vägåtgärd se plankartor, illustrationskartor samt övriga handlingar i vägplanen.
5.3.1 Typsektion
Typsektionen är utformad och dimensionerad enligt gällande regelverk, Vägar och gators utformning (VGU 2015).
Vägen kommer att ha körfältsbredder på 3 m med 0,25 m vägren på vardera sidan.
Sidoområdet får en innerslänt med en lutning på 1:3.
Diken anläggs på båda sidor av vägkroppen för avvattning.
Se Figur 5.3.1–1 nedan.
Figur 5.3.1–1 Föreslagen typsektion för vägen
Vid infart mot Gammelgården by, vid fastighet Kalix Gammelgården 8:64, föreslås en hastighetsdämpande åtgärd etableras. Den utförs som en avsmalning. Vägen kommer att ha en körfältsbredd på 3, 75 m med kantsten. En 2,5 m bred GC-väg etableras på den västra sidan från befintlig GC-väg, förbi fastighet Kalix Gammelgården 8:46 och fastighet Kalix Gammelgården 8:64. Sidoområdet får en innerslänt med en lutning på 1:3. Ett täckdike med dränering läggs utefter GC-sträckan. Se även Illustrationskarta ritning 101T0501.
Se Figur 5.3.1–2 nedan.
Figur 5.3.1–2 Föreslagen typsektion för hastighetsdämpad åtgärd, avsmalning.
5.3.2 Avvattning och trummor
Befintlig trumma vid Bäckmellanbäcken rivs och ny trumma etableras. Trumman föreslås bli av betong med en dimension på 1,9 m. Även en torrtrumma byggs för utterpassage.
För att minska intrång på fastigheterna vid den planerade GC-vägen så kommer ett täckdike att anläggas på vänster sida av vägen mellan längdmätning -0/060 och 0/120. Brunnar för att avleda ytvattnet etableras. Utloppet för detta kommer att anläggas på GC-vägens högra sida vid längdmätning 0/118. Se även Figur 5.3.1–2
Ny trumma etableras vid den hastighetsdämpande åtgärden vid infarten mot Gammelgården.
Diken anläggs på båda sidor av vägkroppen för avvattning. Vattnet kommer att rinna från dikena ner till Bäckmellanbäcken som utgör en lågpunkt i området.
5.3.3 Beläggning
Vägen beläggs med bitumenbundet slitlager (asfalt).
5.3.4 Belysning
Längs nuvarande vägsträcka finns idag inte någon befintlig vägbelysning och någon tillkommande belysning för den nya sträckan är inte aktuellt.
5.3.5 Räcken
Befintliga vägräcken rivs. Nytt vägräcke av stålbalkstyp sätts upp utefter den nya vägsträckningen och förbi befintlig busshållplats i öster. Placering och omfattning av vägräcken framgår av vägplanens kartor.
5.3.6 Skyltar
Befintliga skyltar som påverkas av förändringen flyttas eller rivs. Nya skyltar vid den hastighetsdämpande åtgärden sätts upp.
5.3.7 Ledningar
Längs den aktuella sträckan finns markförlagda ledningar. Dessa redovisas på vägplanens illustrationskartor.
Nätägare är:
Kalix kommun Skanova Vattenfall Tele 2
5.3.8 Erosionsskydd
Erosionsskydd föreslås etableras på slänt vid nya vägtrummors utlopp.
5.3.9 Rivning och återställningsarbeten
Befintlig väg kommer att nyttjas under byggtiden tills ny vägsträcka är färdigställd.
Den befintliga vägsträckan schaktas bort och återställs till åkermark. Uppschaktad matjord från nyetableringen återanvänds som fyllnadsmassor.
5.4 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs
Inga skyddsåtgärder finns redovisade på plankartorna.
6. Effekter och konsekvenser av projektet
Effekter och konsekvenser av projektet behandlas mer utförligt i den
Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som utgör en del av planen. Nedan sammanfattas relevanta delar från projektets MKB.
6.1 Trafik och användargrupper
Konsekvensen av den föreslagna åtgärden med ny sträckning av vägen innebär att körförhållande, förutsättningarna för trafik och oskyddade trafikanter förbättras.
Tillgängligheten och möjligheten att bruka berörd jordbruksmark kommer bli samma som tidigare alternativt förbättras. Under anläggningsarbetet kan vissa tillfälliga störningar uppstå men möjligheten att bruka jordbruksmarken kommer att bibehållas.
6.2 Lokalsamhälle och regional utveckling
De planerade åtgärderna bedöms inte stå i konflikt med aktuell översiktsplan och objektet ligger utanför detaljplanelagt område.
6.3 Miljö och hälsa
Den miljöeffekt som uppkommer för ny vägdragning är främst förknippad med anläggningsarbetet, de fordon som kommer finnas i området och risk för utsläpp av petroleumprodukter. Även buller, vibrationer och damning kan förekomma under
anläggningsarbetet. Vilket främst bedöms kunna påverka boende, fågellivet samt närbelägen ridskola.
Planerad vägutformning bedöms inte påverka Kalixälven negativt på längre sikt.
Befintlig vägsträcka schaktas bort och återställs till brukbar åkermark. Negativa konsekvenser för pågående markanvändning i området bedöms inte föreligga. Utan tillgängligheten kan t o m förbättras samt återställande till brukbar åkermark kompenserar för den åkermark som tas i anspråk i och med ny väg.
Det är främst i samband med anläggningsarbetet som negativa konsekvenser kan uppstå tillfälligt kopplat till grumling i aktuellt vattendrag och störningar för fågellivet i området.
Utifrån de naturvärden som finns i det aktuella området, se avsnitt 4.5.1 och bilagd MKB för mer utförlig information om aktuella naturvärden, har konsekvenserna för naturmiljö bedöms bli små med de skyddsåtgärder som kommer vidtas.
För att bibehålla gynnsam bevarandestatus för Natura 2000-områdets identifierade arter och naturtyper behöver nödvändiga strukturer och funktioner för detta finnas.
Anläggningsarbetet i samband med byte av trumma kan ge upphov till tillfällig grumling.
Med vidtagna skyddsåtgärder kommer grumling att minimeras och bedöms inte utgöra ett hot mot bevarandemålen för Natura 2000-området.
Avseende utter som finns i området bedöms åtgärden öka möjligheterna till gynnsam bevarandestatus. Den nya trumman över Bäckmellanbäcken dimensioneras för att klara höga flöden. För övriga arter och naturtyper bedöms inte några negativa konsekvenser uppstå som kan äventyra bevarandestatusen.
Bevarandestatus- eller mål för Natura 2000-området bedöms inte förändras.
Kulturmiljöns värden i form av bygårdar och bron över Flasabäcken bedöms inte påverkas av åtgärderna. Det är på odlingslandskapet som de föreslagna åtgärderna har störst påverkan. Där bedöms konsekvenserna bli små till måttliga.
Gällande rekreation och friluftsliv kommer inga negativa effekter att uppstå med den föreslagna åtgärden utom vid själva anläggningsarbetet då tillgängligheten tillfälligt kan begränsas
Se avsnitt 10.4 för beskrivning av skyddsåtgärder.
Då inga strategiska platser för rennäringen finns i området bedöms konsekvenserna som små.
6.4 Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning)
Om åtgärderna enligt planen inte utförs kan befintlig väg 721 skadas på ett sådant sätt att den blir oanvändbar. Detta innebär en samhällsekonomisk förlust. Både näringslivets och privatpersoners tillgänglighet minskar och vägen förlorar sitt värde.
Att etablera vägen enligt planförslaget bedöms vara det mest kostnadseffektiva alternativet för att åtgärda skredrisken av de förslag som utretts avseende teknikval och utformning.
6.5 Påverkan under byggnadstiden
Under byggtiden kommer störningar från maskiner och vissa arbetsmoment att uppkomma.
Dessa kan vara buller, intrång, luftföroreningar, vibrationer och damning. De som bor nära vägen berörs samt att friluftslivet kan påverkas till viss del.
Massor kommer att transporteras till och från arbetsområdet under byggtiden. Dessa transporter kommer tidvis att vara omfattande, framför allt då massor till överlast krävs.
Under byggskedet kan byggnader, ledningar och brunnar skadas av vibrationer i marken.
Befintlig väg 721 kommer att nyttjas under byggtiden tills ny vägsträcka är färdigställd.
Framkomligheten på vägen kan periodvis vara begränsad.
För föreslagna skyddsåtgärder mm se under kap 10.4.
7. Samlad bedömning
Utan planerade vägåtgärder kommer vägen att utgöra en stor risk ur säkerhetssynpunkt.
Risken finns att vägen i framtiden kommer vara ofarbar och innebära risk för både person- och egendomsskador. Genom att vägen flyttas i nordlig riktning skyddas den från framtida risker för ras och skred orsakat av älven. Med de föreslagna åtgärderna kan vägens funktion, säkerhet och framkomlighet säkerställas.
Planerad väg bedöms inte påverka Kalix älv och dess omgivningar negativt. Strandskyddet och de två biotopsskyddade dikena i jordbruksmarken kan under byggskedet komma att påverkas under byggskedet men efter avslutat anläggningsarbete bedöms inte strandskyddet eller dikena ha påverkats negativt.
Föreslagna åtgärder bedöms medverka till att projektmålen uppfylls. Vägens bärighet och stabilitet förbättras vilket leder till att trafiksäkerheten och tillgängligheten blir bättre.
Åtgärden med ny sträckning av väg 721 påverkar inte möjligheten att uppnå de olika miljömålen. Projektet medför endast en marginell påverkan på omgivningen efter avslutat anläggningsarbete.
Den samlade bedömningen för naturmiljön bedöms som små efter avslutat anläggningsarbete.
Området utgör riksintresse för kulturmiljö. Odlingslandskapet och det kulturintresse kommer vara marginellt berört där vägen endast flyttas i sidled samt att etableringsytor för entreprenören inte placeras på odlingsmark. Området har inga byggnader eller kända fornlämningar som påverkas av planerad vägdragning. Ny vägdragning bedöms innebära små konsekvenser för kulturmiljön.
Ny aktuell sträcka medför i huvudsak en liten påverkan på landskapsbilden. Förhållandet till omgivande mark kommer att förändras något. Detta leder till att konsekvenserna för
landskapsbilden kan bli måttliga just efter ombyggnaden men på längre sikt små.
För friluftslivet kan tillgängligheten till vattendragen komma att upplevas begränsad under anläggningstiden, men då konsekvenserna inte är permanenta bedöms planerad åtgärd medföra små konsekvenser. Ridskolan påverkas under byggtiden i form av buller och att de ridstråk som finns i anslutning till planerad vägdragning eventuellt blir begränsade.
Den samlade bedömningen är att ingen kvarvarande negativ påverkan kommer att ske förutsatt att redovisade försiktighetsåtgärder iakttas.
8. Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och
bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden
I miljöbalkens andra kapitel finns ett antal allmänna hänsynsregler som ger uttryck för olika principer som är hörnstenar i strävan mot en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Det är enligt 1 § (bevisbörderegeln) verksamhetsutövarens ansvar att visa att de allmänna
hänsynsreglerna följs.
I detta projekt har hänsynsreglerna beaktats genom att Trafikverkets planeringsprocess följts och olika alternativ har bedömts ur miljösynpunkt.
I sin upphandling av entreprenörer ställer Trafikverket krav på kvalitets- och miljöstyrning och har möjlighet att ställa objektspecifika miljökrav för entreprenaden. Detta berör hänsynsreglerna i 2 § (kunskapskravet), 3 § (försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik), 5 § (hushållnings- och kretsloppsprinciperna) och 4 §
(produktvalsprincipen).
Trafikverket tillgodoser också kunskapskravet genom att ha välutbildad och kompetent personal i den egna organisationen och genom att ställa relevanta kompetenskrav vid upphandling av konsulttjänster och entreprenader.
Hänsynsreglerna i 3, 4 och 5 §§ tillgodoses också genom att Trafikverket styr projektets materialanvändning och utförande, och åtar sig att genomföra de miljöskyddsåtgärder som krävs för att undvika skada på viktiga miljöintressen. Trafikverkets krav på kemiska produkter innebär att miljömässigt sämre alternativ kontinuerligt fasas ut när bättre alternativ finns på marknaden, vilket är i linje med 4 § (produktvalsprincipen).
Hänsynsregeln i 6 § (lokaliseringsprincipen) anger att platsen för en verksamhet ska väljas så att miljöpåverkan minimeras, vilket bland annat säkerställs genom Trafikverkets
planeringsprocess. Olika alternativ för att uppnå målet med projektet utreds i syfte att välja den mest lämpliga lokaliseringen.
Trafikverket har som verksamhetsutövare att ta hänsyn till 7 § (rimlighetsavvägning) och 8 § (ansvar för skadad miljö) i sin verksamhet.
Miljökvalitetsnormer finns för föroreningar i utomhusluft (SFS 2010:477), för vattenkvalitet i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554), för omgivningsbuller (SFS 2004:675) samt för yt- och grundvatten (SFS 2004:660)
För Bäckmellanbäcken (SE732831-183036) och Kalix älv (SE732804-182506) finns miljökvalitetsnormer för ytvatten. Kalix älv omfattas även av miljökvalitetsnormerna för fiskevatten (laxfiskvatten).
Skyddsåtgärder vidtas för att minimera grumling vid anläggningsarbeten, minimera risken av utsläpp från arbetsmaskiner samt vid hantering av sulfidjord. Vid anläggande av ny trumma vid Bäckmellanbäcken säkerställs att trummans dimension är tillräcklig för att klara aktuella flöden i bäcken. Vid trumman anläggs också en uttertrumma för att möjliggöra passage. Åtgärden bedöms inte påverka möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna för ytvatten i Bäckmellanbäcken eller Kalix älv. Relevanta
miljökvalitetsnormer för fiskevatten (SFS 2001:554) bedöms inte heller påverkas negativt av åtgärden.
Miljökvalitetsnormen för utomhusluft berörs men bedöms inte överskridas.
Miljökvalitetsnormen för omgivningsbuller gäller vägar med betydligt högre trafikmängd.
De normer som berör Natura 2000-området bedöms inte förändras.
9. Markanspråk och pågående markanvändning
Vägområdet till en allmän väg består av mark som behövs för vägbanan och övriga
väganordningar. Som väganordning räknas anordning som stadigvarande behövs för vägens bestånd, drift eller brukande, t ex diken och slänter. Inom vägområdet råder vägrätt. Det medför att väghållaren har rätt att bestämma över markens eller utrymmets användning så länge vägrätten gäller. Vid aktuell ombyggnation tas i huvudsak åkermark i anspråk för nytt vägområde. Vägrätten upphör när vägen dras in från allmänt underhåll.
Landskapet kring sträckan består till största delen av åkermark. Ingen bebyggelse berörs av de föreslagna åtgärderna.
9.1 Vägområde för allmän väg
Nytt vägområdet för allmän väg kommer att redovisas i vägplanen. Det tillkommande vägområdet är angivet i fastighetsförteckningens arealberäkning. Den totala arealen för nytt vägområde är 21 917 m2, där 17 131 m2 är åkermark, 3133 m2 är skogsmark och 1653 m2 är öppen mark.
På plankartorna framgår vägens utbredning. Nytt vägområde är markerat med V på plankartorna. På plankartorna framgår även markintrånget på respektive fastighet.
9.2 Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt
Vägrätt innefattar normalt rätt för väghållaren att nyttja marken för vägändamål, trots att annan har äganderätt till fastigheten. Dessa rättigheter kan inskränkas.
I vägplanen redovisas ett område med inskränkt vägrätt, markerat med Vi. Den totala arealen för inskränkt vägrätt är 40 m2. Detta området är avsett att användas för etablering och rensning av ny utloppstrumma för avvattning vid den hastighetsdämpade åtgärden.
9.3 Område med tillfällig nyttjanderätt
I vägplanen redovisas att mark tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt. Dessa områden redovisas med T på plankartorna. Den totala arealen för tillfällig nyttjanderätt är 39 837 m2, där 36 250 m2 är åkermark, 835 m2 är tomtmark, 736 m2 är skogsmark och 2016 m2 är öppen mark.
Områdena kommer att användas för etableringsyta, arbetsyta, överlast samt yta för lagring av matjord. Även en tillfällig byggväg ingår i den tillfälliga nyttjanderätten. Den ska nyttjas av markägaren så att han kan nå sina fastigheter på området för etablering. Nyttjanderätten ska gälla under byggtiden dock längst till och med 3 månader efter godkänd slutbesiktning av projektet i sin helhet. Marken återställs innan den återlämnas.
9.4 Indragning av väg från allmänt underhåll
En väg får enligt 25 § väglagen dras in, om den efter tillkomsten av en ny väg eller av något annat skäl inte längre behövs för det allmänna och åtgärden medför högst ringa olägenhet för bygden.
Befintlig vägsträcka rivs och återställs till åkermark. I vägplanen redovisas detta som indragning av väg från allmänt underhåll. Området visas med X på plankartorna. Den totala arealen för indragning av väg från allmänt underhåll är 12 661 m2.
9.5 Område för enskild väg
Enskilda vägar ingår inte i fastställelsebeslutet för vägplanen utan hanteras i en särskild lantmäteriförrättning där det slutliga läget bestäms. Väghållaren söker och står för kostnader för förrättning enligt anläggningslagen.
Förslag till nya enskilda vägar illustreras på illustrationskartor.
10. Fortsatt arbete
10.1 Bygghandling
Tidpunkt för framtagande av bygghandlingen är under 2018.
Bygghandlingen innehåller de tekniska handlingar som krävs för att man ska kunna bygga vägen. Innan produktionen startar informeras alltid de berörda.
10.2 Dispenser och tillstånd
Täkter och uppläggning av massor samt eventuella andra följdverksamheter av projektet kan kräva anmälan eller samråd enligt miljöbalken. Detta sköts av entreprenören. Om
förorenade massor påträffas ska detta anmälas till tillsynsmyndigheten enligt 10 kap 11 § i miljöbalken.
Om någon fornlämning påträffas ska arbetet omedelbart avbrytas och beställaren kontaktas.
Anmälan ska göras till Länsstyrelsens kulturmiljöenhet.
Anmälan om vattenverksamhet för arbeten med trummor sker till Länsstyrelsen.
10.3 Produktion
Entreprenaden kan starta när vägplanen har fastställts och vunnit laga kraft.
Ett vägbygge innehåller flera av följande arbetsmoment:
• Platsbesök och etablering
• Trädfällning och röjning
• Terrassering (jordschakt, urgrävning, fyllning, överlast)
• Ledningsomläggningar
• Fyllning överbyggnadsmaterial
• Markförstärkningsarbeten (till exempel erosionsskydd)
• Räcken
• Beläggningsarbeten
• Skyltning
Under byggtiden kommer väg 721 att vara öppen för allmän trafik.
Arbetet kan komma att innebära inskränkningar i framkomligheten. Inskränkningar i hastighet samt tillfälliga väganordningar kan bli aktuella under byggskedet. Information till närboende och allmänheten ska ske i god tid innan arbetet påbörjas.
10.4 Skyddsåtgärder och försiktighetskrav under byggtiden
• De allmänna råd som Naturvårdsverket (NFS 2004:15) har satt angående buller från byggplatser ska följas i projektet. I områden där boende kan påverkas bör
arbetsmoment som kan ge upphov till buller ske under normal arbetstid.
• För vägbyggnadsprojekt och liknande ställer Trafikverket krav på kvalitets- och miljöstyrning (publikation 2012:93). Generella miljökrav skrivs in i de
administrativa föreskrifterna i förfrågningsunderlaget till entreprenören. Till exempel, hantering av kemiska produkter, miljökrav för fordon och arbetsmaskiner mm.
• Fordon som används ska ha miljöanpassad hydraulolja och slangbrottsventiler. All tankning och uppställning av fordon sker på hårdgjorda ytor. Krav tas upp vid Trafikverkets upphandling.
• Åtgärder ska vidtas så att petroleumprodukter eller andra miljöskadliga ämnen inte kan förorena mark, ytvatten eller grundvatten. Saneringsutrustning såsom
absorbenter ska finnas tillgänglig vid alla arbeten.
• Under byggskedet kan byggnader, ledningar och brunnar skadas av vibrationer i marken. Entreprenören bör begära att respektive ledningsägare markerar
ledningarnas läge. Syneförrättning bör genomföras på närliggande byggnader och brunnar.
• När anläggningsarbete utförs i samband med trafikerade vägar uppstår en
säkerhetsrisk. En trafikanordningsplan upprättas av entreprenören för att minska risken för olyckor. Det är särskilt viktigt att minska hastigheten.
• Tillfällig lagring av matjord placeras på den nordvästra delen samt nordöst om Bäckmellanbäcken.
• För att minimera grumlingen av diket vid etablering av ny trumma vidtas åtgärderna under lågvatten, vinter eller tidig vår.
• Om det finns renar i området vid anläggandet av ny väg ska kontakt tas med samebyn.
• Anläggningsarbetet ska helst påbörjas innan fåglarnas häckningsperiod, i början av maj.
• Om orena massor upptäcks under byggtiden ska arbetet avbrytas och anmälas till tillsynsmyndigheten.
• Vid val av återanvändning av sulfidjord i projektet ska plats för detta inventeras och bedöma varas lämplig. Styrande principer är att inte använda dessa massor i närheten av känsliga vattendrag eller på skyddsvärd mark.
• Om fornlämningar upptäcks under byggtiden ska arbetet avbrytas och kontakt tas med länsstyrelsens kulturmiljöenhet.
11. Genomförande och finansiering
Formell hantering
Denna vägplan kommer att kungöras för granskning och sedan genomgå
fastställelseprövning. Under tiden som underlaget hålls tillgängligt för granskning kan berörda sakägare och övriga lämna synpunkter på planen. De synpunkter som kommer in sammanställs och kommenteras i ett granskningsutlåtande som upprättas när
granskningstiden är slut.
De inkomna synpunkterna kan föranleda att Trafikverket ändrar vägplanen. De sakägare som berörs kommer då att kontaktas och får möjlighet att lämna synpunkter på ändringen.
Är ändringen omfattande kan underlaget återigen behöva göras tillgängligt för granskning.
Vägplanen och granskningsutlåtande översänds till länsstyrelsen som yttrar sig över planen.
Därefter begärs fastställelse av planen hos Trafikverket. De som har lämnat synpunkter på vägplanen ges möjlighet att ta del av de handlingar som har tillkommit efter
granskningstiden, bland annat granskningsutlåtandet.
Efter denna så kallade kommunikation kan beslut tas att fastställa vägplanen, om den kan godtas och uppfyller de krav som finns i lagstiftningen. Om beslutet överklagas prövas överklagandet av regeringen.
Hur vägplaner ska kungöras för granskning och fastställas regleras i 2 kap 17–18 §§ väglagen (1971:948).
Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas på planens plankartor, profilritningar om det behövs, eventuella bilagor till plankartorna. Beslutet kan innehålla villkor som måste följas när vägen byggs. Denna planbeskrivning utgör ett underlag till planens plankartor.
När vägplanen har vunnit laga kraft blir beslutet om fastställande juridiskt bindande. Detta innebär bland annat att vägbyggaren, det vill säga Trafikverket i detta projekt, har rätt, men också skyldighet, att lösa in mark som behövs permanent för vägen. Mark som behövs permanent framgår av fastighetsförteckningen och plankartan. I fastighetsförteckningen
framgår också markens storlek (areal) och vilka som är fastighetsägare eller rättighetsinnehavare.
Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar:
• Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet.
• Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt. För den mark eller utrymme som tas i anspråk erhåller berörda fastighetsägare ersättning.
• Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast.
Vägplanen ger också rätt att tillfälligt använda mark som behövs för bygget av anläggningen.
På plankartan och i fastighetsförteckningen framgår vilken mark som berörs, vad den ska användas till, under hur lång tid den ska användas, hur stora arealer som berörs samt vilka som är fastighetsägare eller rättighetsinnehavare. Trafikverket har rätt att börja använda mark tillfälligt så fort vägplanen har vunnit laga kraft, och kommer att meddela
fastighetsägare/rättighetsinnehavare när tillträde är beräknat att ske.
Fastighetsägare/rättighetsinnehavare får inte utan tillstånd från Trafikverket uppföra byggnader eller på annat sätt försvåra för Trafikverket att använda den mark som behövs för anläggningen.
Trafikverket har rätt att bygga den anläggning som redovisas i vägplanen.
De planerade åtgärderna bedöms inte stå i konflikt med aktuell översiktsplan.
Genomförande
Formell handläggning av vägplanen kommer att ske under 2017. Upprättad plan kungörs och hålls tillgänglig för granskning. Berörda fastighetsägare och intressenter bereds möjlighet att lämna synpunkter på vägförslaget. Synpunkterna sammanställs och ev.
revideringar görs. Planen insändes därefter för fastställelseprövning. Under förutsättning att vägplanen vinner laga kraft är byggnationen planerad att starta tidigast år 2018.
Den miljöhänsyn och de föreslagna skyddsåtgärder som tas upp i denna planbeskrivning samt bilagd MKB överförs till projektets bygghandling. Tillsammans med Trafikverkets generella och objektspecifika miljökrav utgör de miljökraven som ställs i projektet.
Uppföljning av dessa krav sker genom entreprenörens egenkontroll, på byggmöten samt vid slutbesiktning.
Anmälan om vattenverksamhet för trumarbeten görs till länsstyrelsen. Ytterligare krav på försiktighetsmått samt krav på kontrollprogram kan tillkomma. Dessa kommer i så fall att inarbetas i senare skeden.
Täkter och uppläggning av massor samt andra följdverksamheter av projektet kan kräva anmälan eller samråd enligt miljöbalken. Detta sköts av entreprenören.
Finansiering
Projektet finansieras genom Trafikverkets nationella plans bärighetsanslag.
Den kalkylerade totalkostnaden för detta vägprojekt uppgår till ca 23,3 Mkr enligt 2017 års prisnivå.
I totalkostnadsprognosen ingår förutom bedömd entreprenadkostnad även kostnader för projektadministration, utredning, projektering och byggledning.
12. Underlagsmaterial och källor
▪ Bevarandeplan Natura 2000, Torne och Kalix älvsystem SE080430,
▪ Samrådsunderlag Gammelgården, Sweco 2015-08-19
▪ MKB Gammelgården, arbetsmaterial, 2017-01-18
▪ Trafikverket. Årsmedeldygnstrafik, utdrag 2017-02-13
▪ Trafikverket. Trafikflödeskarta 2014
▪ STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition)
▪ Länsstyrelsen Norrbottens län, planeringsunderlag 2016
▪ Översiktsplan, Kalix kommun, 2013-05-16.
▪ Skogens pärlor. Skogsstyrelsen. Oktober 2016.
▪ Artportalen. Oktober 2016.
▪ VGU (Vägar och gators utformning 2015)
▪ SGU, november 2016
Trafikverket, Box 809, 971 25 Luleå. Besöksadress: Sundsbacken 2–4 Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00
