Försök med markberedning inom områden med fossil åkermark

(1)

Försök med markberedning

inom områden med fossil åkermark

i Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs

och Uppsala län – ett pilotprojekt

(2)

Försök med markberedning

inom områden med fossil åkermark

i Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs

och Uppsala län – ett pilotprojekt

(3)

Produktion

Riksantikvarieämbetet,

Kulturmiljöavdelningen, Landskapsenheten Distribution

Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen/Förlag, Box 5405, 114 84 Stockholm, telefon 08-51918000 Fax: 51918083

e-post: bocker@raa.se www.raa.se

Huvudförfattare

Inger Torstensdotter Åhlin Redaktionell bearbetning Åsa Ström

Layout/original Ingeborg Andersson Omslagsfoto

Inger Torstensdotter Åhlin

Röjningsrösen på referensområdet Stenhestra 1:2, Redslared, Västra Götalands län

Medgivande Lantmäteriverket M2001/6692

Tryckeri

Birger Gustafsson AB, 2001

ISBN 91-7209-236-x

(4)

Innehållsförteckning

Sammanfattning . . . 4

Inledning . . . 5

Syfte . . . 6

Uppläggning av projektet . . . 6

Förutsättning för projektet . . . 6

Val av områden . . . 6

Val av maskiner . . . 6

Instruktioner till markberedningsförarna . . . 7

Skadeklassificering . . . 8

Skade- och värdebegreppen . . . 8

Påverkan på röjningsrösen . . . 10

Körskador . . . 10

Markberedd areal respektive markberett djup . . . 10

Stora försöksområdet . . . 10

Metod och resultat . . . 11

Körskador . . . 11

Påverkan på röjningsrösen . . . 11

Markberett djup, markberedd areal och största djup . . . 12

Referensområden . . . 14

Metodbeskrivning . . . 14

Föreda 5:2 och Karlslund 2:1, Vetlanda socken . . . 14

Finneryd Västergård 2:2, Järsnäs socken . . . 15

Stenkulla 3:3, Tolgs socken . . . 16

Torbjörntorp 1:2, Fristad . . . 17

Stenhestra1:2, Redslareds socken . . . 18

Påverkan på röjningsrösen som inte orsakats av markberedning . . . 19

Gillinge 9:1, Ekeby socken . . . 20

Åkerby 10:53, Österlövsta socken . . . 21

Diskussion och slutsatser . . . 21

Litteraturförteckning . . . 23

Bilagor . . . 24

(5)

Försök med markberedning inom områden med fossil åkermark i Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs och Uppsala län – ett pilotprojekt

Sammanfattning

Projektet är ett samarbetsprojekt mellan länsstyrelserna i Västra Götaland, Jönköping, Uppsala och Kronoberg och ett flertal skogsbolag som, Assi Domän AB, SÖDRA Skogsägarna AB, Holmen AB, Skogssällskapet, StoraEnso, Sydved AB samt ForeCare AB och Riksantikvarieämbetet.

Projektet syftar till att utreda möjligheterna att markbereda vidsträckta områden med fossil åkermark utan att skada fornlämningen. Markägare ser svårigheter att både bevara fornlämningen och etablera ny skog efter avverkning eftersom markberedning inte tillåts på fornlämningar utan tillstånd. Detta får stora pro

portioner eftersom områden med fossil åker i många fall berör större områden.

Försök med olika typer av markberedningsmaskiner har därför utförts på sex olika platser i Kronobergs, Jönlöpings och Västra Götalands län. De markbered

ningsmaskiner som testats är; grävmaskin, Kranspetsmonterad humix (KSMH), harv av modell Donaren, Garpgreppet, Mohedaaggregatet, Ecoplanter, Georg Strömbäck Soil Preparation (GSSP) och Bräcke högläggare. Undersökningen utvärderade främst maskinernas påverkan i djupled, hur stor andel av fornläm

ningens yta som berörs samt påverkan på röjningsrösen. Två områden i Uppsala län där hyggesbränning utförts är också med i försöket.

Försöket visar att:

● det finns markberedningsmetoder med tekniska förutsättningar för att undvika skador på fornlämningar. De som tydligast visat detta är KSMH och

grävmaskinen.

● harv och flertalet högläggare är direkt olämpliga att använda på områden med fossil åkermark.

● det finns områden med fossil åker som är direkt olämpliga att markbereda även med skonsam teknik.

● maskiner som arbetar med riktad markberedning har större förutsättningar att undvika skador på röjningsrösen.

● uppskattningsvis berörs 350 ha registrerade områden med fossil åker av avverkning årligen. De extra kostnader som en skonsammare markberedning på dessa arealer skulle medföra uppgår till 350 000 kr.

(6)

Inledning

Stora sammanhängande fornlämningsmiljöer i huvudsak bestående av fossil åkermark i fram

förallt Sydsveriges skogsbygder är resultatet av brukande flera tusen år bakåt i tiden. Dessa miljöer är unika såväl internationellt som natio

nellt. De är ofta väl bevarade och betraktas som nästan intakta kulturlandskap (Weiler. E.

i manus). Idag utgör det moderna skogsbruket och dess behov av markberedning det stora hotet mot bevarandet av dessa miljöer.

Sydsvenska höglandets röjningsröseområden har uppmärksammats som förhistoriska läm

ningar först under de senaste 10-15 åren.

Undersökningar har visat att lämningarna ofta har ett förhistoriskt ursprung med dateringar från yngre bronsålder till vikingatid och medel

tid. Forskningen kring den fossila åkermarken är ännu i sin linda och mycket arbete återstår för att bringa klarhet i sambanden mellan boplatsmönster, gravar och fossil åkermark.

Den fossila åkermarken i de aktuella områd

ena utgörs oftast av röjningsrösen. Fossil åker

mark är ingen ensartad typ av fornlämning, utan är i hög grad komplex. Inom dessa områ

den kan det även förekomma andra spår av odling som hak, terrasser, stensträngar och små odlingsytor. För den icke initierade kan dessa lämningar vara mer eller mindre svåra att upp

fatta. Det bör även poängteras att det förutom dessa mer eller mindre identifierbara lämningar, inte sällan förekommer under mark dolda läm

ningar som boplatser och gravar. I många fall förekommer inom eller i anslutning till den fos

sila åkermarken även gravrösen, stensättningar med flera gravformer, skärvstenshögar och hus

grundterasser. Ibland har äldre gravar utnyttjats som upplagsplats för röjningssten. Den fossila åkermarken utbreder sig ofta över större arealer och i en del fall kan stora delar av en fastighet omfattas av denna fornlämningskategori.

Markägare med skog inom vidsträckta forn

lämningsmiljöer som röjningsröseområden möter svårigheter då skogen uppnår avverk

ningsmogen ålder och ska föryngras på nytt.

För att få upp ny skog på dessa områden krävs med dagens skogsbruksmetoder ofta någon form av markberedning eller plantering med kemikaliebehandlade plantor. Markberedning med de metoder som i regel används är svårt att förena med kulturminneslagstiftningen och till

stånd att använda nuvarande kemikalier kom

mer att upphöra från och med 2003. Enligt skogsnäringen kommer förbudet mot permetrin

behandling av plantor att medföra ett ökat

behov av markberedning eftersom snytbaggens angrepp minskar om plantan omges av mineral

jord.

Ett led i miljömålsarbetet

I motsatsförhållande till skogsägarnas behov står i viss mån de krav om skydd av fornläm

ningar som stipuleras genom kulturminneslag

stiftningen. Fasta fornlämningar är skyddade i enlighet med bestämmelserna i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML). Av 2 kap. 6 § KML framgår att det är förbjudet att utan till

stånd ”rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning”.

Flera skadeinventeringar som genomförts visar att de moment i skogsbruket som i högst grad skadat fornlämningar i samband med för

yngring är markberedning och spårbildning i samband med avverkning eller uttransport av timmer (Eriksson & Lindqvist 1999). I en inventering utförd av regionmuseet i Skåne framgår att skadebilden är allvarlig. I rapporten poängteras att behovet av fortlöpande invente

ringar är stort (Wrang 1999). Inventeringen ingick i en större undersökning som gjorts på uppdrag av Riksantikvarieämbetet (Norman 2000). På uppdrag av regeringen har

Skogsstyrelsen utvärderat den nya skogspoliti

kens effekter och gjort en liknande undersök

ning med samma dystra resultat (Aronsson 1998).

I den proposition (2000/01:130) som riksda

gen antagit om de svenska miljömålen står att

”Skogsmarken ska brukas på ett sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är för

sumbara senast år 2010”. Detta arbete är där

med ett led i miljömålsarbetet där skogsbruket och kulturmiljövården tillsammans måste lösa frågan om hur föryngring bäst sker inom den fossila åkermarken, utan att använda markbe

redningsmetoder som medför att fornlämningar kommer att skadas. Man kan också relatera arbetet till den nya skogspolitiken som innebär att miljömål och produktionsmål skall värderas lika.

(7)

Syfte

Syftet med försöket är att utreda möjligheterna att markbereda inom områden med fossil åker- mark, utan att skada fornlämningarna. I försö- ket testas ett flertal olika typer av markberedningsmaskiner. Avsikten är att se hur olika typer av markberedning påverkar marken dels ytmäs- sigt, dels att undersöka om respektive maskintyp klarar av att markbereda enligt givna instruktioner gällande djup m.m. (se bilaga 1).

Integrerat i projektet kommer den utförda markberedningens kvalitet att utvärderas ur skogligt hänseende. De erhållna resultaten kopplas till den biologiska utvecklingen avseende plantornas överlevnad och tillväxt, vilken kommer att följas fram till och med år 2003.

Vidare har man genom tidsstudier fått ett mått på respektive markberedningstyps produktion samt kostnad. Denna utvärdering kommer att utföras av ForeCare AB, som är ett företag som arbetar med kunskaps- och produktutveckling inom skogsvården. Resultaten av dessa studier kommer att redovisas i en separat

rapport.

Genom projektet hoppas vi även få ett underlag för hur markberedningsteknik kan utvecklas för att minska risken för skador på kulturvärden.

Uppläggning av projektet

Förutsättning för projektet

Försöket ska betraktas som ett pilotprojekt. För projektets genomförande har Inger Torstens- dotter Åhlin varit projektanställd i ca 3,5 måna- der. Av denna tid ägnades största delen åt fältar- betsmomentet och ca 3 veckor för utarbetandet av denna rapport.

Val av områden

Projektet utgörs av två delar dels ett större vetenskapligt försök benämnt stora försöket, där de flesta maskiner finns representerade, dels mindre referensytor i de olika länen som deltar i projektet. Skälet att lägga ut referensytor i flera län är att de biologiska förutsättningarna, liksom fornlämningsbilden, varierar från område till område. På varje referensyta har en eller flera maskiner kört under förutsättningar som mer liknar de man arbetar efter i dagens skogs- bruk. Referensytorna kommer även att utgöra grund för tids-och kostnadsstudier Det har dock varit svårigheter att finna lämpliga försöksområden, framförallt avseende det stora

Fig l. Försöksområdenas lokalisering.

försöksområdet. slutligen påträffades ett lämp- ligt område i närheten av Sävsjöström.

Två områden som hyggesbränts har besiktigats med avseende på eventuella skador som uppkommit i samband med hyggesbränningen.

Dessa områden är båda belägna i Uppsala län.

Val av maskiner

Urvalet av maskiner som har använts i försöket gjordes tillsammans med länsstyrelserna och de skogliga intressenter som deltar i projektet. Vid urvalet lades vikt vid att både storskalig och småskalig markberedningsteknik var represente- rad i försöket. Av de markberedare som valdes till försöket arbetar tre maskiner med så kallad riktad markberedning där markberedningsaggregatet är monterat i kranen. Övriga maskiner som ingår i försöket arbetar med aggregat som monteras efter dragmaskinen.

Den första i kategorin riktad markberedning är en KSMH, som fräser grunda spår, där plan- teringspunkten består av en blandning av mineraljord och humus, i vilken man sätter plantan.

Markberedningsaggregatet har utvecklats för sådd i Norrland men representerar i försöket den senaste utvecklingen av storskalig skonsam markberedning. Markberedningsaggregatet sitter monterat i kranspetsen på en engrepps- skördare.

Den andra maskinen är en kombinerad markberedare och planteringsmaskin, Ecoplanter. Den arbetar med en "fräsprincip", genom att fräsa högar där plantan planteras av maskinen.

Som riktad markberedare kan man också räkna en traktorgrävare.

I kategorin dragna aggregat finns ett Moheda-

(8)

genomgång i fält inför markberedningen.

Instruktionerna för hur markberedningen skulle utföras var att så långt som möjligt undvika skador på fornlämningar, såväl de som syns KranSpetsMonterad

Humix (KSMH)

Ecoplanter

Mohedaaggregat ovan mark som de som är dolda under mark.

aggregat. Detta är en typ av mindre markbere

dare som monteras på en jordbrukstraktor.

Dessutom har två konventionella typer av markberedare använts, dels en harv dels en hög

läggare GSSP.

Som referens läggs även ett försöksled med plantering i ett område som ej markberetts.

Garpgreppet, Bräcke högläggare och en mid

jemonterad harv kunde av praktiska skäl inte markbereda i det stora försöket. Dessa är istäl

let representerade på referensytor.

Instruktioner till markberedningsförarna Inför markberedningen har förarna till de olika markberedningsmaskinerna fått samma instruk

tioner och underlag (se bilaga 1). Instruktion

erna bestod av en skriftlig information om vad fossil åkermark är, bakgrund till försöket, maskinförarnas uppgift i försöket samt en

Markberedningen fick inte gå djupare än 5 cm ner i mineraljorden.

Vid sammanställning av instruktionerna dis

kuterades att ställa krav på att inte tillåta förar

na att köra närmare röjningsrösena än en meter.

Detta grundar sig på att det ofta finns en acku

mulerad brukningshorisont upp mot röjningsrö

sets kant. Detta avsnitt lämpar sig för provtag

ning, då det kan finnas välbevarad information just i övergången mellan röset och den brukade marken. I många fall är detta förhållande rik

tigt. Å andra sidan visar det sig vid undersök

ningar av röjningsrösena, då dessa snittas, att de ofta är avsevärt större än vad som framträ

der i markytan. I försöket har ingen gräns satts för hur nära ett röse man får köra.

Inventering inför markberedning och uppfölj

ning av eventuella skador på fornlämningar har utförts enligt samma metodik och av samma person i de olika länen. En källkritisk aspekt är att de områden som omfattats av försöken inte har specialinventerats före avverkning. Efter avverkning är det avsevärt mycket svårare att

(9)

Garpgreppet

Georg Strömbäck Soil Preparation (GSSP)

upptäcka finare strukturer som exempelvis hak och terrasser.

Skadeklassificering Skade- och värdebegreppen

För att få ett utökat underlag till den skade

klassificering som ligger till grund för de be

dömningar som gjorts, har problematiken diskuterats med arkeologer och kulturgeografer som har stor erfarenhet av undersökningar resp

ektive bedömningar av områden med fossil åkermark.

De värden som kan komma till skada på forn

lämningarna kan delas in i det vetenskapliga värdet och i upplevelsevärdet. Båda dessa omfattas givetvis av ett bevarandevärde. Det vetenskapliga värdet är summan av den infor

mation man kan få av en fornlämning vid en vetenskaplig undersökning. En skada kan exem

pelvis medföra att man inte kan undersöka lagerföljden i ett odlingsröse och därmed inte får en tidsbestämning på odlingens utveckling.

Det kulturhistoriska och pedagogiska värdet avser upplevelsevärdet oavsett den vetenskapliga information som kan utvinnas. Det kulturhisto

riska värdet kan ha en indirekt koppling till det

(10)

Midjestyrd harv

Harv Donare

vetenskapliga eftersom man därigenom kan få en uppfattning om lämningens ursprungliga art och betydelse.

Enligt kulturminneslagens 2 kapitel 6§ är det förbjudet att utan tillstånd ”rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning”. Länsstyrelsen gör en prövning om tillstånd i varje enskilt fall. Det är också länsstyrelsen som gör bedömningen om skada skett.

Begreppet skada eller värde är inte specifice

rat, även om lagen i olika sammanhang talar om såväl kulturhistoriskt, ekonomiskt, histo

riskt som arkeologiskt värde. Inte heller RAÄ:s allmänna råd till kulturminneslagen definierar begreppen.

För att göra en bedömning av skador alterna

tivt påverkan på den fossila åkermarken i för

söket har påverkan på röjningsrösen delats in i olika klasser och på så vis fått en gradering av hur stor påverkan som skett.

I det aktuella försöket har inte övertäckning med ris betraktats som skada eftersom den inte ansetts som permanent. Det vetenskapliga vär

det kan ej heller sägas påverkas. Däremot på

verkar ristäckning av röjningsrösen såväl upple

velsevärdet som förståelsen av fornlämningen.

(11)

Att lägga ris på röjningsrösen för att sedan samla upp, kan dock anses vara olämpligt då röset kan skadas när riset samlas ihop av en maskin med gripklo. Dessutom är röjningsrösen som är övertäckta av ris svårare att upptäcka för den som markbereder och löper därigenom större risk att skadas vid en markberedning.

I försöket anses inte röjningsrösen som skada

de då förnaskikt eller mossa på röjningsrösena försvunnit genom att man kört över röset. Viss kompaktering har accepterats, dock ej krossade stenar.

Att betrakta som en allvarlig skada är exem

pelvis, om området markberetts så att röjnings

rösen i princip klyfts och stenar har ”sprutat”

ut ifrån röjningsröset och därtill orsakat djupa markberedningsspår i marken mellan röjnings

rösena.

Den arkeologiska inventeringen av försöket gällde påverkan på röjningsrösen, andel plante

ringspunkter under 5 cm, markberett djup och en bedömning av hur området påverkats av körskador i samband med markberedning.

I det stora försöket mättes också ytmässig påverkan och största djup. Dessa mätningar utfördes av ForeCare AB.

Påverkan på röjningsrösen – klassificering av skador på försöksområdena

Klassificeringen av påverkan på röjningsrösen i försöket utgår från fyra möjliga alternativ;

● opåverkat

● påverkat – maskinen har kört över röjnings

röset utan att ha orsakat skada, en eller annan sten har ändrat läge.

● skadat – flera stenar har rubbats en eller annan sten har spräckts

● allvarligt skadat – fåror eller i övrigt direkt åverkan, ett flertal stenar har rubbats och i en del fall även spräckts.

Utöver dessa kriterier har i en del fall tillägg gjorts, som om ris har legat på delar av röj

ningsröset.

Körskador

Bedömning av hur försöksområden påverkats av körskador utgår från tre alternativ;

● Ringa påverkan – ytliga spår av hjul som inte

gått igenom vegetationsskiktet betraktas inte som skada utan definieras som markpåverkan.

● Skada – hjulen har brutit igenom förna och vegetationsskikt och pressat upp mineraljords

skiktet i mindre strängar jämte hjulspåren.

● Allvarlig skada - hjulen har gått igenom såväl förna och vegetationsskikt som mineraljords

skiktet ner i B-horisonten (rostjorden) och gjort djup spårbildning.

Markberedd areal

respektive markberett djup

Den avgjort viktigaste faktorn vid skadebedöm

ning är markberedningens djup ner i mineral

jorden. En kraftig påverkan i djupled kan all

varligt skada lämningar som ligger dolda under mark, vilket framförallt inverkar på det veten

skapliga värdet.

I det stora försöket gjordes beräkningar av markberedningsdjupet. Det bör poängteras att dessa beräkningar baseras på mätningar inklusi

ve förna. Detta gör att vi inte kan presentera exakt hur långt ner i mineraljorden som metod

erna gått. En uppskattning av förnalagrets tjocklek måste göras. Istället har andelen plante

ringspunkter som gått ner mer än fem cm ner i mineraljorden mätts. På referensytorna mättes djupet exklusive förna.

För att undersöka vilken ytmässig påverkan de olika typerna av markberedning haft på markskiktet, har varje enskild planteringspunkt mätts med avseende på bearbetad respektive påverkad markyta. Dessa förhållanden förenat med djupet anger skadegraden.

● Bearbetad yta = gropens/spårets yta

● Påverkad yta = gropens/spårets yta + högens/uppfräst materials yta

● Djupet = avståndet mellan marknivå obearbe

tad mark inklusive eller exklusive förna samt lägsta punkt i gropen alt. bearbetningsdjupet vid kontinuerlig markberedning.

Stora försöksområdet

Det stora försöksområdet är beläget på fastig

heten Sävsjö 1:12, ca en mil öster om Lenhovda i Lenhovda socken, Uppvidinge kommun i Kronobergs län (bilaga 2).

Försöksområdet, RAÄ 41, är ett ca 4,5 hektar

(12)

stort område med fossil åkermark. Den fossila åkermarken uppmärksammades i samband med en besiktning inför en planerad avverkning år 1997. Besiktningen, som utfördes av Smålands museum, gjordes eftersom det i anslutning till avverkningsområdet finns ett flertal registrerade gravar RAÄ 109, 110, 114, 115, 116, 118 och 119. Gravarna är registrerade som gravrösen och ligger alla i Lenhovda socken. Området avverkades under hösten år 2000 och har ris

rensats.

Vid en bedömning av området i allmänhet kan sägas att påverkan på mark och röjnings

rösen uppfattas som ringa. Mängden ris kvar

lämnat på hygget var inte stor, varför bedöm

ning och klassificering av röjningsrösen var för

hållandevis lätt att utföra.

Metod och resultat

Innan försöksutläggning och markberedning utfördes har den fossila åkermarken karterats med totalstation (bilaga 3). Inom området kar

terades 166 röjningsrösen, vanligtvis i storlek mellan 3 och 7 m i diameter och med en höjd varierande mellan 0,30 och 0,50 m. Stenmat

erialet i röjningsrösena utgjordes till stor del av smålandsporfyr och bestod ofta av lite större, kantiga block. Då röjningsrösena inom området var något större än de som ofta förekommer inom områden med fossil åkermark, var de för

hållandevis lätta att se. Detta bör ha bidragit till att de var möjliga att undvika vid markbered

ning. Med karteringen som underlag har varje enskilt röjningsröse bedömts med avseende på status. Skadeklassificeringen har utgått från de fyra alternativ som redogjorts för.

Försöket lades ut som ett slumpmässigt utlagt blockförsök med fem parceller om 20 x 20 meter i varje försöksled. Varje block omfattar en upprepning av varje försöksled vilket medför totalt 35 parceller. Vid fördelning mellan maski

ner och parceller i de olika försöksleden, sträva

des efter att de olika maskintyperna skulle få ungefär lika många röjningsrösen att ta hänsyn till inom de parceller de skulle markbereda.

Körskador

Inga omfattande körskador noterades efter avverkning och uttransport av virke inom den fossila åkermarken. Markpåverkan utgörs till största delen av tryckspår efter maskinerna utan att vegetationsskiktet brutits och betraktas som ringa påverkan.

Påverkan på röjningsrösen

Inventeringen visar att av de 166 röjningsrösena var 56,6 % opåverkade efter avverkningen, 33,7 % var påverkade, medan 9,6 % var skada

de. Inga röjningsrösen var allvarligt skadade.

Skadad 10%

Opåverkad Påverkad

34% 56%

Fig 2. Påverkan på röjningsrösen före markberedning på stora försöksområdet.

Efter det att markberedningen genomförts har röjningsrösena inventerats en andra gång för att särskilja den påverkan som enbart orsakats av markberedningen. De resultat avseende påver

kan på röjningsrösen efter markberedning belas

tas med andra ord inte av den påverkan som uppstått före markberedning.

Undersökningen inom detta område visar inte att de röjningsrösen som delvis varit risöver

täckta skadats i högre utsträckning än de som inte varit risövertäckta. Risken att skada ett röj

ningsröse förfaller snarare vara beroende av vilken typ av maskin marken har bearbetas av.

Ecoplanter är den maskin som lämnat flest röjningsrösen opåverkade efter markberedning

en 91%, därefter kommer KSMH med 76%, följd av GSSP med 61% och därefter Moheda

aggregatet som lämnat 41% opåverkade.

Grävmaskinens resultat i denna del av försöket var ej så lyckade, med endast 19% av röjnings

rösena opåverkade för övrigt se kommentar nedan. Sämst resultat uppvisade harven genom att inga röjningsrösen var opåverkade, medan 12% var påverkade, 44% var skadade och lika många, 44%, var allvarligt skadade efter mark

beredningen. Ingen av de andra maskintyperna har allvarligt skadat några röjningsrösen. Ser vi till andelen påverkade röjningsrösen ligger KSMH och Ecoplanter på en låg nivå 6%

respektive 9%. Därefter kommer GSSP med 31% och för Mohedaaggregatet 47 %.

Traktorgrävaren ligger på en något högre nivå med 50% påverkade röjningsrösen. Resultaten är avsevärt mycket bättre för de maskiner som har ett markberedningsaggregat som sitter i kranspetsen på en skördare.

(13)

Skadad 18%

GSSP Skadad 8%

Påverkad

6% Opåverkad

61%

Påverkad 31%

Opåverkad 76%

Sammanlagt 17 röjningsrösen låg inom de ytor som Sammanlagt 13 röjningsrösen låg inom de ytor som

markbereddes av KSMH. markbereddes av GSSP.

Sammanlagt 11 röjningsrösen låg inom de ytor som markbereddes av Ecoplanter.

Ecoplanter Påverkad 9%

Opåverkad 91%

Sammanlagt 16 röjningsrösen låg inom de ytor som markbereddes av harv Donaren.

Harv Donare Påverkad 12%

Allvarligt skadad 44%

Skadad 44%

Sammanlagt 17 röjningsrösen låg inom de ytor som markbereddes av Mohedaaggregatet.

Mohedaaggregat Skadad 12%

Opåverkad 41%

Påverkad 47%

Sammanlagt 16 röjningsrösen låg inom de ytor som markbereddes av traktorgrävare.

Traktorgrävare

Skadad 31%

Opåverkad 19%

Påverkad 50%

KSMH

Fig 3. Påverkan på röjningsrösen efter markberedning på respektive försöksled i stora försöksområdet.

Markberett djup,

markberdd areal och största djup

Nedanstående diagram grundar sig på samman

lagt 3204 planteringspunkter, vilka är godkända enligt den bedömning ForeCare AB gjort. Plant

eringspunkterna är fördelade per maskin enligt följande:

Maskintyp Planteringspunkter KSMH

EcoPlanter Mohedaggregat GSSP Grävmaskin Harv

500 430 549 496 722 507

(14)

KSMH Harv

Störst antal punkter är gjorda av traktorgräv

aren. Detta beror sannolikt på att maskinföra

ren aldrig tidigare arbetat med markberedning, vilket gör att han inte känner de skogliga förut

sättningarna för hur tätt planteringspunkterna bör göras. Anledningen till att man lät en oerfa

ren maskinförare köra var att ingen annan för

are fanns att tillgå då försöket lades ut. Som kompensation för detta har vi på referensområ

dena fler ytor med grävmaskiner. Tätheten i antalet planteringspunkter har troligen även gjort att antalet opåverkade röjningsrösen blivit färre. Markberedningen i denna del av försöket utfördes med en 0,80 m bred släntskopa.

Eco- Gräv-

Andel bearbetad/

påverkad yta vid 2 500 pl/ha (%)

Bearbetad Påverkad Största Maskintyp areal areal djup (cm) KranSpetsMonterad-

Humix KSMH 11,2 24,5 9,25 EcoPlanter 5,25 19,0 21,54 Mohedaaggregat 9,5 25,0 15,19 Högläggare GSSP 16,25 24,0 13,26 Harv Donaren 290 22,25 42,25 21,22 Traktorgrävare 13,25 28,5 10,74

Tabell 1. Markberedd areal och största djup för respek

tive försöksled på stora försöksområdet. Värdena pre

senteras som medelvärden.

cm planter Moheda GSSP maskin

0

5

10

15

20

25

30 7 9,25 12

övre Kvartil nedre Kvartil

19 21,54 24

12 15,19 18

10 13,26

16 18 21,22 24

8 10,74 12

Medel

Fig 4. Markberett djup inklusive förna för respektive försöksled på stora försöksområdet.

Observera att angivna mått i djupled avser mått

Maskintyp

Antal plant.

punkter

Planteringspunkter djupare än 5 cm (%)

Påverkan på röjningsrösen (%)

Inventerade /ha Opåverkad Påverkad Skadad Allv. skadad

KSMH 500 2 500 3,4 76 6 18 0 Ecoplanter 430 2 150 85,8 91 9 0 0 Moheda

aggregat 549 2 745 64,1 41 47 12 0 GSSP 496 2 480 30,2 61 31 8 0 Harv 507 2 535 79,8 0 12 44 44 Grävmaskin 722 3 610 7,2 19 50 31 0

från ytan, inklusive förna och mineraljord. Tabell 2. Antal planteringspunkter, andel punkter De maskiner som klarat instruktionerna avse

ende påverkan i djupled är KSMH tätt följd av traktorgrävaren. Harven och Ecoplantern är de maskiner som åstadkommit det sämsta resulta

tet när det gäller påverkan i djupled. Medan de resultat som presterats av GSSP följd av Mo

hedaaggregatet, i djupled representerar en mellannivå och har inte klarat de givna instruk

tionerna.

Andel planteringspunkter i procent som över

stiger ett djup på 5 cm i mineraljorden, fördelar sig enligt följande:

Maskintyp Planteringspunkter

KSMH 3,4%

EcoPlanter 85,8%

Mohedaggregat 64,1%

GSSP 30,2%

Grävmaskin 7,2%

Harv 79,8%

djupare än 5 cm samt påverkan på röjningsrösen för repektive försöksled på stora försöksområdet.

KSMH är den maskin som har uppvisat det bästa resultatet avseende djup. Vad gäller påver

kad och bearbetad yta kommer denna typ av maskin på tredje plats. Ser man till faktorerna djup i relation till påverkad yta, kan man tycka att Ecoplantern har ett förhållandevis gynnsamt utgångsläge, eftersom det i försöket är den maskin som påverkar minst av fornlämningens yta. En kraftig påverkan i djupled kan allvarligt skada lämningar som ligger dolda under mark, vilket framförallt inverkar på det vetenskapliga värdet. Påverkas en mycket liten del av ytan kompenserar detta i viss mån den stora påver

kan på djupet.

Traktorgrävaren har medfört en förhållande

vis stor påverkan i ytan, men denna markbe

arbetning sett i relation till djupet, måste ändå betraktas som en ringa påverkan totalt sett. Ett

(15)

område bearbetat med grävmaskin kan vid en första anblick uppfattas som om det varit utsatt för ett stort ingrepp, men det är en påverkan som efter några år har ”satt” sig, då det i huvudsak är förnaskiktet som påverkats. Den maskin som medfört störst åverkan såväl yt

mässigt som påverkan i djupled är tveklöst har

ven. GSSP och Mohedaaggregatet intar båda en mellanposition, där det något bättre resultatet har presterats av GSSP avseende djup, medan Mohedaaggregatet har en mindre bearbetnings

yta per planteringspunkt.

Referensområden Metodbeskrivning

Inom referensområdena har 10 ytor lagts ut för varje typ av markberedning. Ytorna fördelades med en jämn spridning över området, med en strävan om att ett eller flera röjningsrösen skulle finnas inom eller tangera varje yta. Ytorna lades ut som cirkelytor utifrån en centrumpunkt med en radie på 5,64 meter, vilket innebär en yta på 100 m². Därefter inventerades varje cirkelyta med avseende på eventuella skador på röjnings

rösen och mark som uppkommit före markber

edningen. Efter det att markberedningen utförts, har ytorna återigen besiktigats med avseende på eventuell påverkan på röjningsrösen och mark.

Skälet att inventera både före och efter markbe

redning är för att kunna särskilja den påverkan som enbart gjorts av markberedningsaggregatet.

Resultatet som presenteras efter markberedning belastas med andra ord inte av den eventuella påverkan som gjorts före markberedning.

Vid inventeringen efter markberedningen har även antalet presumtiva planteringspunkter inventerats liksom det markberedda djupet i mineraljorden vid varje lämplig planterings

punkt. Dessa värden utgör grunden för de ana

lysvärden som presenteras i diagramform. I en del fall var plantorna redan satta. I dessa områ

den utgör antalet planterade plantor och dju

paste punkten i mineraljorden inom en radie av ca 0,40 m från den satta plantan grunden för det statistiska underlaget.

Föreda 5:2 och Karlslund 2:1, Vetlanda sock

en, Vetlanda kommun, Jönköpings län I Vetlanda kommun har två referensytor lagts ut. Det ena berör fastigheten Föreda 5:2, Vet

landa socken och kommun och är ett 2,8 hektar stort avverkningsområde (bilaga 4). Området berörs i sin helhet av fossil åkermark. Det andra

området Karlslund 2:1, berörs av samma forn

lämning (bilaga 4). Detta avverkningsområde är 1 hektar stort och omfattas i sin helhet av den fossila åkermarken. Topografin i de båda områ

dena utgörs av förhållandevis flacka moränom

råden. Röjningsrösena inom de båda avverk

ningsområdena har observerats av den som är ansvarig för avverkningen och därefter har läns

styrelsen meddelats. Jönköpings läns museum har besiktigat och avgränsat fornlämningen som är 600-1100 x 400-700 m stor (N-S) och utgörs av fossil åkermark som består av drygt 1500 röjningsrösen. Dessa är 3-7 m i diameter och 0,20-1,50 m höga. Fornlämningen är numera registrerad som RAÄ 181 i Vetlanda socken.

Inom fastigheten Föreda 5:2 delades hygget i två områden som båda markberetts med KSMH. Genom att utnyttja maskinen på olika sätt har det första området markberetts med högläggning medan maskinen på det andra området tillämpats för en kontinuerlig mark

beredning. Avverkningsområdet var rensat från ris, men det återstod förhållande mycket ris på såväl röjningsrösen som mark, vilket försvårade bedömningen. Mycket ris på marken minskar möjligheterna att utföra markberedningen på ett skonsamt sätt. I en del fall fanns det uppenbara problem att avgöra om det under rishögarna finns dolda röjningsrösen. Den generella bedömningen av avverkningen är att den inte orsakat några större skador på vare sig röj

ningsrösen eller mark. Detsamma kan sägas om fastigheten Karlslund 2:1. Även detta hygge delades i två delar, varav det ena markbereddes med ett Moheda aggregat medan det andra markbereddes med en högläggare GSSP. Antalet markberedda punkter/1000 m²per maskin för

delar sig enligt följande:

Maskintyp Planteringspunkter

KSMH (hög) 210

KSMH (spår) 256 Mohedaggregat 228

GSSP 239

(16)

Moheda

aggregat GSSP KSHM hög KSHM kont.

cm 0

2

4 5 6 7 8 9

3

4,62

6

1

3,46

5

1

5,04

8

0

3,23

5 1

3

övre Kvartil nedre Kvartil Medel

Fig 5. Markberett djup exklusive förna på referens

ytorna Föreda och Karlslund.

Resultatet av markberedningen avviker från det stora försöket genom att nästan alla maskin

typer klarat av att hålla ett maxdjup på 5 cm ner i mineraljorden. KSMH (hög) är den maskin som gått ner djupast i mineraljorden och ligger något över maxdjup. Samma maskin har även utnyttjats för kontinuerlig markberedning och uppvisar då ett resultat inom marginalen. Både Mohedaaggregatet och GSSP högläggare har i denna demonstrationsyta lyckats bättre än i det stora försöksområdet och uppvisar värden som understiger 5 cm ner i mineraljorden, vilket var det stipulerade djupet i de instruktioner som maskinförarna fick. När det gäller GSSP högläg

gare var det samma maskinförare som i det stora försöket.

Vid inventeringen inför markberedningen dokumenterades inom de 10 försöksytor som markberetts med KSMH högläggning samman

lagt 14 röjningsrösen. Inventeringen som utför

des efter markberedningen resulterar i följande skadebild: 43% (6 st) av röjningsrösena var opåverkade av markberedningen, 43% (6 st) var påverkade, medan 7% (1 st) var skadade och 7% (1 st) var allvarligt skadade.

Vid inventeringen inför markberedningen dokumenterades inom de 10 försöksytor som bearbetats med KSMH utförd som kontinuerlig markberedning sammanlagt 15 röjningsrösen.

Inventeringen som utfördes efter markbered

ningen resulterar i följande skadebild: 80%

(12 st) av röjningsrösena var opåverkade, 13%

(2 st) var påverkade, medan 7% (1 st) var ska

dade. Andelen opåverkade röjningsrösen efter denna markberedningsmetod kan sättas i rela

tion till resultaten för påverkan i mineraljorden som med denna metod gett det bästa resultatet.

Inom de 10 försöksytor som markberetts med Mohedaaggregat fanns sammanlagt 9 röjnings

rösen. Inventeringen som utfördes efter markbe

redningen resulterar i följande skadebild: 78%

(7 st) av röjningsrösena var opåverkade, 11%

(1 st) var påverkade, 11% (1 st) var allvarligt skadade.

Vid inventering inför markberedningen doku

menterades inom de 10 försöksytorna som markberetts med GSSP högläggare sammanlagt 12 röjningsrösen. Inventeringen som utfördes efter markberedningen resulterar i följande ska

debild: 67% (8 st) av röjningsrösena var opå

verkade, 25% (3 st) var påverkade, medan 8%

(1 st) var skadade.

Maskintyp

Antal plant.

punkter

Markberett djup (cm)

KSMH hög 210 2 100 5,04 43 43 7 7 KSMH spår 256 2 560 3,23 80 13 7 0 Moheda

aggregat 228 2 280 4,62 78 11 0 11 GSSP 239 2 390 3,46 67 25 8 0

Tabell 3. Antal planteringspunkter, markberett djup och påverkan på röjningsrösen på referensytorna Föreda och Karlslund. Markberett djup presenteras som ett medelvärde.

Skadebilden kan inte sägas visa att röjnings

rösen som varit täckta av ris i högre grad ska

das än de som inte varit ristäckta. De körskador som uppstått i samband med avverkningen bedöms som måttliga. Inga direkta körskador har uppstått i samband med markberedningen.

Finneryd Västergård 2:2, Järnäs socken, Jönköpings kommun, Jönköpings län

Den fossila åkermarken RAÄ 138 på fastigheten Finneryd Västergård 2:2, Järsnäs socken, Jön

köpings kommun, uppmärksammades i sam

band med planer på att etablera en grustäkt inom området (bilaga 5). I samband med en arkeologisk utredning, konstaterade man att det inom området fanns ett 100-tal röjningsrösen.

Röjningsrösena var i storleksordningen 1,5-4 m i diameter, dessutom noterades ett 25-tal när

mast bassängformade odlingsytor som varierar i längd mellan 10-40 m och i bredd 5-10 m.

(17)

Inom området förekommer även stensträngar vilka i rapporten beskrivs som nersjunkna. Vid den nu genomförda inventeringen observerades dock inga stensträngar, sannolikt beroende på att området varit avverkat sedan minst ett par år och var kraftigt bevuxet med gräs- och busk

vegetation. Detta försvårar möjligheterna att observera finare strukturer. Området är beläget i en utpräglad brons- och äldrejärnåldersmiljö med ett rösegravfält, RAÄ 41, ensamliggande stensättningar och domarringar, RAÄ 38, 39, 43, 44, 45, 47 och 103 i Järsnäs socken samt RAÄ 22 i Bankeryds socken (Vestbö).

Avverkningsytan ligger i ett område med kul

lar, ryggar och lågområden, och är uppbyggt av glacifluviala sediment i formationer som be

nämns kames. Området avviker därmed från de övriga demonstrationsytorna som samtliga är belägna på moränmark.

Avverkningsområdet har markberetts med en harv. Resultatet baseras på mätningar av sam

manlagt 164 planteringspunkter. Det genom

snittliga markberedningsdjupet var 14,66 cm.

Inom detta avverkningsområde var plantorna redan satta vid andra inventeringstillfället, var

för antalet planteringspunkter bygger på det faktiska antalet satta plantor. Att antalet plante

ringspunkter är så pass få, beror på att två av cirkelytorna ej hade markberetts.

Vid inventering inför markberedningen doku

menterades inom de 10 försöksytorna samman

lagt 18 röjningsrösen. Inventeringen som utför

des efter markberedningen resulterar i följande skadebild: 44% (8 st) av röjningsrösena var opåverkade, 17% (3 st) var skadade, 39% (7 st) var allvarligt skadade. Skadebilden kan inte sägas ha ett givet samband mellan att röjnings

rösen som varit täckta av ris i högre grad ska

das än de som inte varit ristäckta. De körskador som uppstått i samband med avverkningen bedöms som måttliga. Inga direkta körskador har uppstått i samband med markberedningen.

cm 0

5

10

15

20

området Finneryd Västergård. Markberedning ut

fördes av en harv av modell Donaren.

12 14,66 18

nedre Kvartil Medel övre Kvartil

Maskintyp

Antal plant.

punkter

Harv 164 1 640 14,66 44 0 17 39

Tabell 4. Antal planteringspunkter, markberett djup och påverkan på röjningsrösen på referensytorna i Finneryd Västergård. Markberett djup presenteras som medelvärde.

Stenkulla 3:3, Tolgs socken, Växjö kommun, Kronobergs län

I Kronobergs län har, förutom det stora försöks

området, även lagts ut en referensyta, inom vil

ken tre olika typer av markberedning har ut

förts. Området är beläget på fastigheten Sten

kulla 3:3 i Tolgs socken och berörs i sin helhet av ett område med fossil åkermark RAÄ 152 (bilaga 6). Den registrerade fornlämningen är ca 1400 x 300 – 1000 m stor (Ö-V) och i området finns ca 4000 röjningsrösen som är 3-9 meter i diameter och 0,10–0,60 meter höga.

De tre olika maskintyper som markberett in

om området är en traktorgrävare, en GSSP hög

läggare samt en midjemonterad harv. Speciella omständigheter gäller för den midjemonterade harven. Eftersom den egentligen inte ingick i försöket har maskinföraren inte tagit del av den information om fossil åkermark respektive de instruktioner som förmedlades till de enskilda maskinförarna. Maskintypen ingick i ett mark

beredningsförsök initierat av markägaren och länsstyrelsen i Kronobergs län.

Området var kraftigt bevuxet med gräsvegeta

tion, björksly och hallonsnår, varför ingen in

ventering eller beskrivning av röjningsrösena eller markförhållandena gjordes innan mark

beredningen. En del allvarliga körskador note

rades dock inom området. Dessa har sannolikt uppstått i samband med avverkning och ut

transport av timmer. Inga direkta körskador har uppstått i samband med de olika typerna av markberedning. Antalet planteringspunkter är både avseende den midjemonterade harven och GSSP det faktiska antalet satta plantor, medan antalet planteringspunkter beredda av gräv

maskinen grundar sig på det faktiska antalet markberedda men ej planterade punkter.

Vid inventeringen efter markberedningen dokumenterades inom de 10 försöksytor som bearbetats med grävmaskin sammanlagt 12

(18)

röjningsrösen. Av dessa var 17% (2 st) påverka

de, 50% skadade (6 st) och 33% (4 st) allvarligt skadade. Den förhållandevis höga skade

frekvensen är sannolikt beroende av svårigheten att upptäcka röjningsrösena, som var övervuxna av vegetation samt det stora antalet markbered

da planteringspunkter, se nedan.

Efter markberedningen dokumenterades inom de 10 försöksytorna som bearbetas med GSSP högläggare sammanlagt 12 röjningsrösen. Av dessa var 25% (3 st) opåverkade, 50% påverk

ade (6 st), och 25% (3 st) var skadade.

Vid inventeringen efter markberedningen doku

menterades sammanlagt 15 röjningsrösen inom de 10 försöksytor som bearbetas med midjemon

terad harv. Av dessa var 13% (2 st) opåverkade, 60% påverkade (9 st), 20% (3 st) var skadade, medan 7% (1) var allvarligt skadat.

Antalet markberedda punkter/1000 m²och maskin fördelar sig enligt följande:

Maskintyp Planteringspunkter GSSP, högläggare 207

Grävmaskin 274

Midjemonterad harv 253

Grävmaskin GSSP Midjemont. harv cm

0

2

4

6

8

10

12

nedre Kvartil Medel övre Kvartil 0

3,30

5 5

7,79

10,5

6

8,36

11

området Stenkulla.

Resultatet av markberedningen visar, liksom i det stora försöket, att grävmaskinen har upp

nått ett mycket bra resultat avseende djupet med ett medelvärde strax över 3 cm ner i mine

raljorden. Föraren har dock haft mycket svårt att se röjningsrösena och hela 33% har allvar

liga skador efter markberedning. Av de två övri

ga maskinslagen som markberett visar den mid

jemonterade harven det sämsta resultatet tätt följd av GSSP. Dessa båda maskiners medelvär

de överstiger 5 cm ner i mineraljorden.

Maskintyp

Antal plant.

punkter

Grävmaskin 274 2 740 3,3 0 17 50 33 GSSP 207 2 070 7,79 25 50 25 0 Harv (midje) 253 2 530 8,36 13 60 20 7

Tabell 5. Antal planteringspunkter, markberett djup och påverkan på röjningsrösen på referensområdet Stenkulla. Markberett djup presenteras som medel

värde.

Torbjörntorp 1:2,

Fristad, Västra Götalands län

Området utanför Fristad är beläget på fastig

heten Torbjörntorp 1:2 (bilaga 7). Området lig

ger på en blockrik moränhöjd. Den registrerade fornlämningen är ca 90 x 90 m, bestående av 25 röjningsrösen. Dessa är runda, 4-6 m och 0,20-0,30 meter höga med ett inbördes avstånd på 3-20 meter. Hygget är utan tvekan det mest blockrika av de områden som ingår i försöket, vilket bör utgöra en försvårande omständighet vid markberedning. Ännu en försvårande omständighet var att riset var kvarlämnat i högar. Hygget delades i tre områden som mark

bereddes med grävmaskin, Garpgreppet samt en Bräcke högläggare. Antalet planteringspunkter bygger på det faktiska antalet satta plantor.

Antalet markberedda punkter/1000 m²per maskin fördelar sig enligt följande:

Maskintyp Planteringspunkter Garpgreppet 193

Bräcke högläggare 215

Grävmaskin 180

(19)

cm Garpgreppet Bräcke höglägg Grävmaskin 0

2

4

6

8

10

12

2

4,99

7

1

6,36

10

0

2,93 4

området Torbjörntorp.

Grävmaskinen och Garpgreppet uppvisar ett enligt instruktionerna godkänt resultat med ett medelvärde på 2,93 cm respektive 4,99 cm ner i mineraljorden. Högläggaren är den maskin som haft störst svårigheter att ej överskrida max dju

pet. Värdena vad gäller högläggaren visar även en förhållandevis stor spridning, som talar för en ganska stor variation i markberedningen.

Högläggaren i Torbjörntorp har ett något sämre resultat än GSSP och KSMH (hög) på referens

ytorna i Föreda och Karlslund.

Före markberedning dokumenterades inom de 10 försöksytor som markberetts med Garp

greppet sammanlagt 12 röjningsrösen.

Ytterligare 2 röjningsrösen syntes först vid in

venteringen efter markberedningen och resulte

rar i följande skadebild: 28,5% (4 st) av röj

ningsrösena var opåverkade, 28,5% (4 st) var påverkade, medan 43% (6 st) var skadade.

Två av cirkelytorna som skulle markberedas av högläggaren, har efter den första inventering

en flyttats, eftersom de markvägar som finns inom dessa två ytor skulle bevaras. Vid invente

ringen inför markberedningen dokumenterades inom de 10 försöksytorna endast 4 röjningsrös

en. Vid inventeringen som utfördes efter mark

beredningen lades 2 nya cirkelytor ut istället för dem som utgått. Sammanlagt hade 4 röjnings

rösen berörts av markberedningen med följande skadebild: 1 av röjningsrösena var opåverkat medan 3 var påverkade.

Ingen inventering eller beskrivning av röj

ningsrösena eller markförhållandena gjordes inför markberedningen på det område som markberetts av grävmaskinen. Vid inventeringen efter markberedningen dokumenterades inom de 10 försöksytorna sammanlagt 11 röjningsrösen.

Av dessa var 73% (8 st) påverkade, 18% (2 st) var skadade medan 9% (1 st) var allvarligt ska

dade. Även på detta försöksområde har grävma

skinen haft svårt att ta hänsyn till röjningsröse

na. Den förhållandevis höga skadefrekvensen påverkas sannolikt av den stora mängden ris som låg kvar efter avverkningen som gör det svårt att upptäcka röjningsrösena.

Ingen av de olika markberedningstyperna hade orsakat några allvarliga körskador, utan kan hänföras till den första kategorin i skade

klassindelningen, ringa markpåverkan. De kör

skador som observerades inom området har uppstått i samband med avverkning och ut

transport av timmer och kan klassificeras som markskada, dvs klass 2 i skadeklassindelningen.

Maskintyp

Antal plant.

punkter

Garpgreppet 193 1 930 4,99 28,5 28,5 43 0 Bräcke(hög)* 215 2 150 6,36 25 75 0 0 Grävmaskin 180 1 800 2,93 0 73 18 9

* I detta försöksled fanns få rösen i försöksytorna varför siffrorna blir osäkrare.

Tabell 6. Antal planteringspunkter, markberett djup och påverkan på röjningsrösen på referensområdet Torbjörntorp. Markberett djup presenteras som medelvärde.

Stenhestra 1:2, Redslared,

Svenljunga kommun, Västra Götalands län Det andra referensområdet i Västergötland lig

ger strax väster om Svenljunga vid Redslared på fastigheten Stenhestra 1:2 (bilaga 8). Den fossila åkermarken inom avverkningsområdet påträffa

des i samband med föryngringsarbetet av den som var ansvarig för avverkningen och medde

lades vidare till länsstyrelsen. Samma person hade även inför markberedningen märkt ut de röjningsrösen han noterat inom området.

Avverkningsområdet är ca 7-8 hektar stort och utgörs av kuperad moränmark. Genom området flyter ett mindre vattendrag. Den fossila åker

marken återfinns i huvudsak inom två höjd

partier för att avta ner mot sankare partier och det mindre vattendraget. I området finns ett 100-tal röjningsrösen, ca 3-6 meter i diameter och vanligen 0,20-0,90 meter höga. Inbördes avstånd mellan rösena är 3-20 meter.

Hygget delades i två områden som båda markbereddes med grävmaskin men med olika typer av skopor dels en släntskopa utan tänder och dels en skopa med tänder.

(20)

2 3 4

observerades inför markberedningen härrör från

cm Grävmaskin utan tänder Grävmaskin med tänder 0

2

4,72

7 3

4,39

6

avverkning och uttransport av timmer.

Bedömningen avser en generell uppfattning av

1

området. De allvarliga körskadorna finns fram

förallt på basvägarna, där dessa passerar lägre och fuktiga markpartier. Ute på själva hygget kan körspåren till största delen betecknas ut

göra ringa markpåverkan, ställvis finns dock

5 6 7 8

skador.

Maskintyp Antal planterings punkter/ha Markberett djup i cm (exkl förna)

Påverkan på rösen efter markbered.(%)

Opåverkad Påverkad Skadad Allv. skadad

utan tänder Grävmaskin REDSLARED

1 700 4,39 64 36 0 0

med tänder Grävmaskin

2 280 4,72 86 7 7 0

Garpgreppet FRISTAD

1 930 4,99 28,5 28,5 43 0

högläggare Bräcke

2 150 6,36 25 75 0 0 Grävmaskin 1 800 2,93 0 73 18 9

Harv FINNERYD

1 640 14,66 44 0 17 39

fläck (hög) KSMH FÖREDA, KAR

2 100 LSLUND

5,04 43 43 7 7

kontinuerlig KSMH

2 560 3,23 80 13 7 0 Mohedaagg. 2 280 4,62 78 11 0 11 GSSP 2 390 3,46 67 25 8 0

Grävmaskin STENKULLA

2 740 3,3 0 17 50 33 GSSP 2 070 7,79 25 50 25 0

midjemont.

Harv

2 530 8,36 13 60 20 7 Fig 9. Markberett djup exklusive förna på referens

området Stenhestra.

I bedömningsunderlaget ingår 14 röjnings

rösen. Inventeringen som utfördes efter mark

beredningen med grävmaskin med en skopa försedd med tänder, resulterar i 86% (12 st) av röjningsrösena var opåverkade, 7% (1 st) var påverkade, medan 7% (1 st) var skadade.

I området som markberetts med grävmaskin med en skopa utan tänder ingår 11 röjnings

rösen i bedömningsunderlaget. Förhållandet efter markberedningen är följande 64% (7 st) av röjningsrösena var opåverkade, medan 36%

(4 st) var påverkade.

Antal plant.

punkter

Maskintyp Inventerade /ha Markberett djup (cm)

Opåverkad Påverkad Skadad Allv. skadad

Grävmaskin

utan tänder 170 1 700 4,39 64 36 0 0 Grävmaskin

med tänder 228 2 280 4,72 86 7 7 0

Tabell 7. Antal planteringspunkter, markberett djup och påverkan på röjningsrösen på referensområdet Stenhestra. Markberett djup presenteras som medel

värde.

Grävmaskinen var en Åkerman av nyare modell. Trots att det är en förhållandevis stor grävmaskin har den inte orsakat stora skador på röjningsrösen till skillnad från grävmaskin

erna i de övriga försöksområden. En bidragande orsak till detta är en skicklig förare, en ej alltför blockig terräng samt att röjningsrösena hade markerats.

Ingen av de två olika markberedningstyperna har orsakat några körskador. De körskador som

Tabell 8. Sammanställning av antal planteringspunkter, markberett djup och påverkan på röjningsrösen för samtliga referensområden. Markberett djup presente

ras som medelvärde.

Påverkan på röjningsrösen som inte orsakats av markberedning

Inventeringen visar att många röjningsrösen var påverkade redan i utgångsläget. Den ger oss inte möjlighet att särskilja avverkningen som orsak eftersom ingen inventering utfördes före avverk

ning utan enbart före och efter markberedning.