Förväntningar på revision ur ett småföretagarperspektiv: Kan utbildning, kunskap och kommunikation påverka dessa förväntningar?

(1)

Förväntningar på revision ur ett småföretagarperspektiv

Kan utbildning, kunskap och kommunikation påverka dessa förväntningar?

Kandidatuppsats VT 2010

Författare:

Cecilia Fischer Jennie Kardell

Handledare:

Gunilla Eklöv Alander Företagsekonomiska Institutionen

2010-06-02

(2)

2

Författarnas Tack

Vi vill tacka alla som hjälpt oss i processen att skriva denna kandidatuppsats vid Uppsala Universitet.

Framförallt vill vi rikta ett extra stort tack till Folkesson Råd & Revision AB och deras VD Gunnar Folkesson och revisorerna Eva Andersson, Linda Sandler, Elizabeth Björstedt, Karin Francois-Ågstrand och Katarina Boiwe, som ställt upp med sin tid och sitt kunnande trots hög arbetsbelastning. Utan er hade undersökningen inte varit möjlig att genomföra.

Vi vill även rikta ett tack till alla de företag som tagit av sin dyrbara tid för att svara på enkäten. Utan er hade det inte blivit några statistiska analyser.

Tack även till våra vänner Åsa och Anna som läst, synat och varit våra personliga kritiker och coacher under hela processen. Er hjälp har varit ovärderlig.

Ett tack riktas förstås även till vår handledare Ekonomidoktor Gunilla Eklöv Alander som gett oss mycket bra och konstruktiv kritik under uppsatsens gång.

Sist, men absolut inte minst, vill vi tacka James Sallis, Associate Professor vid Uppsala Universitet, som var till stor hjälp för oss med den statistiska analysen. Utan dig hade det inte blivit någon signifikans.

(3)

3

Sammanfattning

Förslaget om att revisionsplikten ska avskaffas för majoriteten av Sveriges aktiebolag har lett till många debatter då det är svårt att på förhand säga vilken påverkan detta kommer att ha.

Som det är idag måste alla aktiebolag ha en revisor vilket kan göra att företag ibland helt enkelt glömmer bort vilken nytta revisionen verkligen har för bolaget. I dagsläget är det de förväntningar som ett bolag har på sin revisor som helt avgörande för om klienten kan se nyttan eller inte. Denna studie fokuserar på vilka förväntningar ett bolag, som omfattas av revisionspliktens avskaffande, har och vad som påverkar dessa.

Frågeställningen är; Hur påverkar utbildning, kunskap och kommunikation de förväntningar som små aktiebolag har på revision och revisorn?

För att kunna besvara frågeställningen skickades en enkät ut till aktiebolag som enligt lagrådsremissen, En frivillig revision (2010), kommer att få möjligheten att välja bort revisionen. Totalt skickades 583 ut och 112 av de inkomna svaren användes vid presentationen av empirin. Empirin analyserandes med hjälp av statistiska värden som exempelvis medelvärde, beta-värde och signifikansnivå. Denna analys ledde fram till slutsatsen att klienternas utbildningsnivå är det som kan påverka flest förväntningar. Studien visar att klienter med hög utbildningsnivå har en lägre förväntan på bland annat det felaktiga påståendet att revisionsbyrån tar ansvar för klienternas redovisning. Tätt därefter kommer kommunikation som bland annat visar att en tätare kommunikation med revisionsbyrån gör att klienterna tycker att revisionen i högre grad är viktig och att de tror att de kommer att påverkas i högre grad om de väljer bort revisionen. Därefter påvisas även att klienterna med ekonomikunskap anser att revisionen är mindre viktig för att få ökad kvalitet på redovisningen än de med annan hög utbildning.

Nyckelord Revision, förväntan, förväntningar, förväntningsgap, revisionsplikt

(4)

4 Innehållsförteckning

1  Inledning...5 

1.1  Bakgrund...5 

1.2  Problemdiskussion och syfte ...6 

1.3  Disposition...7 

2  Referensram...8 

2.1  Revision ...8 

2.1.1  Revisionsprocessen ...9 

2.1.2  Revisorns roll ...10 

2.1.3  Nyttan med revisionen ...11 

2.2  Agentteori ...11 

2.3  Förväntningar...12 

2.3.1  Variabler som påverkar förväntningar ...13 

2.3.2  Modell ...15 

3  Metod...16 

3.1  Metodologisk ansats ...16 

3.2  Urval av respondenter...16 

3.2.1  Urval av frågor i kvantitativ studie ...17 

3.2.2  Analys av den kvantitativa studien ...17 

3.2.3  Bortfallsanalys...18 

3.2.4  Kritisk granskning av kvantitativ studie ...18 

3.3  Strukturerad intervju med revisorer...19 

3.3.1  Källkritik ...19 

4  Empiriskt resultat & Statistisk analys...20 

4.1  Spontana förväntningar...20 

4.2  Förväntningar om ansvar och garanti ...20 

4.3  Förväntningar om lagar och regler...22 

4.4  Förväntningar om konkurrens och ekonomisk brottslighet ...24 

4.5  Förväntningar om skatt ...25 

4.6  Förväntningar om förtroende och trovärdighet...27 

4.7  Förväntningar om rådgivning ...30 

4.8  Sammanfattning av förväntningar ...32 

5  Slutsats...33 

6  Referenslitteratur ...34 

7  Bilagor ...38 

(5)

5

1 I NLEDNING

I inledningskapitlet presenteras bakgrunden till uppsatsens ämne, revision, revisionsplikt och förväntningar för att beskriva och tydliggöra varför ämnet är intressant att studera. Sedan följer en problemdiskussion med syfte och frågeställning och en motivering till studien och till sist presenteras uppsatsens disposition.

1.1 BAKGRUND

Vår studie av småföretagares förväntningar på revision har sin upprinnelse i statens utredning om revisionspliktens avskaffande (SOU 2008:32) som presenterades i april 2008. Många röster har hörts för och emot i debatten om revisionspliktens vara eller icke vara.. Faktum är att Sverige i princip är ensamt i Europa om att fortfarande kräva revision av alla aktiebolag (Regeringskansliets hemsida, 2010). Statens utredning av revisionspliktens avskaffande föregicks av EU:s direktiv att minska företagens administrativa kostnader genom att företag själva ska få välja i vilken utsträckning de vill köpa redovisnings- och revisionstjänster på en öppen marknad (SOU 2008:32). Debatten om revisionspliktens avskaffande krävde sin tid och först 2 år senare, den 25 mars 2010 överlämnade regeringen lagrådsremissen "En frivillig revision" till lagrådet. Lagförändringarna föreslås träda i kraft den 1 november 2010 och omfattar aktiebolag som underskrider två eller tre av följande gränsvärden: 3 anställda, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning, 3 miljoner kronor i nettoomsättning. De berörda företagen får själva möjlighet att välja om de vill ha revisor eller inte och den som vill välja bort revisionen ska enligt förslaget fatta ett aktivt beslut. Dessa gränsvärden innebär att 72 procent av de ca 349 000 aktiebolag som finns i Sverige omfattas av lagförändringarna. Den administrativa bördan beräknas minska med 2,5 miljarder kronor och regeringskansliet säger själva att reformen sannolikt utgör den största regelförenklingen för aktiebolag någonsin.

(Regeringskansliets hemsida, 2010)

Vid en historisk tillbakablick har revisionen varit viktig ur samhällssynpunkt. Revisionens historia kan härledas så långt tillbaka som till 6000 f.Kr. och var då ett svar på det behov av kontroll som uppkom i samband med att någon fick ansvar för någon annans egendom.

Revision i dagens mening är svar på behovet av kontroll i företagsformer där ägandet är separerat från företagsledningen och även ett svar på kredit- och långivares behov av ökat förtroende för räkenskaperna (Hayes et al., 2005) När revisionsplikten infördes 1983 var en av anledningarna att den ansågs vara till stor nytta då det hade visat sig att vid oförutsedda händelser var det små företag som hade sämst kontroll på sina räkenskaper. Likaså ville man förhindra att små aktiebolag bildades med syftet att ägaren skulle slippa betalningsansvar och därmed skulle ekonomisk brottslighet förhindras. På 80-talet handlade debatten om att minska möjligheterna till fusk och fel och att minska risken för förlorade skatteintäkter.

Däremot togs ingen hänsyn till kostnaderna för revisionen i små företag i motiveringen till kravet av revisionsplikt (Thorell & Norberg, 2005; Lennartsson, 2010).

Brännström (2005), generalsekreterare i FAR (organisationen för revisions- och rådgivningsbranschen), menar att revision ger stor nytta även för de minsta företagen genom att det bidrar till ett antal konkurrensfördelar såsom ekonomisk planering och verktyg i krissituationer. Dessa fördelar ska enligt honom väga upp de debatterade kostnaderna för revision. Även risken för ökat skattefusk vid frånvaron av revision understryks av Brännström (2005), som menar att då Sverige är ett högskatteland ökar den risken. Brännström (2005) hävdar även att de besparingar som avskaffad revisionsplikt innebär kommer att urholkas genom de ökade kostnaderna för Skattemyndighetens kontroll. Detta har skett i Danmark

(6)

6

(Brännström, 2007). Thorell & Norberg (2005) hävdar å andra sidan att det kommer att bli betydande kostnadsökningar för revision de närmaste åren på grund av nya standarder och regler. Dessutom är de nya reglerna anpassade till större bolag och eftersom det saknas drivkraft internationellt, där revisionsplikten är avskaffad, att skapa nya standarder för små bolag kräver, situationen ett avskaffande av revisionsplikten även i Sverige. De senaste 20 åren har debatten skiftat i kärnfrågan från skattefusk på 1980-talet till att ett gynnsamt företagsklimat måste skapas i samhällsnyttans namn på 2000-talet. Maud Olofsson, näringsminister och en drivande kraft bakom avskaffandet, menar i en intervju att hon helst sett att utredningens ursprungliga förslag med högre gränsvärden följts fullt ut vilket då hade gett företagen ännu mer besparingar (Danielsson, 2010b). Vidare tror hon inte att det kommer att innebära något större skattebortfall och refererar även hon till övriga Europa. Maud får även medhåll från näringslivsorganisationerna som tycker att regeringen borde satt högre gränsvärden på liknande sätt som andra länder i Europa (Danielsson, 2010a). Brännström å andra sidan, säger att regeringen gör det bästa genom att genomföra reformen på ett ansvarsfullt sätt med de lägre gränsvärdena och genom att företagen måste göra ett aktivt val.

Brännström, som tidigare i debatten har varit för att behålla revisionsplikten, tycker nu att reformen är bra i det stora hela och att det kommer att innebära en vitalisering av branschen som nu får sitt rätta värde genom den valfrihet som införs (Lennartsson, 2010).

Inför den förestående valfriheten av revision finns det många aspekter för företagare att ta hänsyn till. Framför allt om man inte tidigare har reflekterat över vilken nytta revision gör på grund av att den har varit lagstadgad. Gianuzzi (2010) har frågat några intressenter som säger följande: Banken kommer att ge bolag som anlitar en revisor bättre villkor, styrelseakademin frågar sig vem som kommer att vilja sitta i en styrelse som inte har revision, UC (kreditupplysningsföretag) säger att revisionen är en kvalitetsgaranti och Skattemyndigheten uppger att fler företagsbesök planeras. När det gäller banker skriver däremot Danielsson, (2010c) att det inte kommer att påverka bankernas utlåning. Det finns således argument både för och emot en revisionsplikt och det går inte i dagsläget att svara på vad revisionens förestående avskaffande kommer att innebära totalt sett. Utifrån det historiska perspektivet har behovet av revision utvecklats under lång tid och som en följd även lagstadgad för alla aktiebolag på 80-talet och nu avskaffas den. Behovet att hjälpa småföretagare med revision som verktyg får stå tillbaks för kostnadsbesparingar. Företag behöver i framtiden ta ett beslut om de ska ha revision eller inte. Då den upplevda nyttan av en företeelse föregås av att det finns en viss förväntan på företeelsen behöver små aktiebolag vid ett avskaffande av revisionsplikten själva identifiera sina förväntningar för att därför kunna uppleva en nytta med revisionen. Revisionsbyråer behöver förstå vad deras klienter förväntar sig för att kunna möta deras efterfrågan.

1.2 PROBLEMDISKUSSION OCH SYFTE

Intresseväckaren för denna uppsats är revisionspliktens förestående avskaffande och har mynnat ut i en nyfikenhet av vad småföretagare förväntar sig av revisionen. Tidigare forskning, exempelvis Porter (1994), har i stor utsträckning beskrivit och demonstrerat att det finns ett förväntningsgap mellan vad revisionen förväntas åstadkomma och vad revisionen kan utföra enligt lagar och praxis (Hassink et al., 2009). Enligt Hassink et al. (2009) är flera företagare av uppfattningen att revisionen är en granskning som ger en garanti för att företagets redovisning är korrekt och dess förvaltning skett på ett korrekt sett. Detta är dock en falsk säkerhet eftersom en revisor inte granskar allt utan granskning sker av det som anses vara väsentligt och där störst risk för fel och oegentligheter föreligger (Revision: en praktisk

(7)

7

beskrivning, 2006). Å andra sidan innebär revisionen att företagare vid vetskap om att granskning kommer att ske ser till att redovisningslagar följs. I många fall har även revisorn en rådgivande roll vilket ytterligare kan leda till missförstånd kring revisorns lagstadgade roll att granska bolagets förvaltning och redovisning.

Eftersom alla aktiebolag idag, enligt aktiebolagslagen, ska ha en revisor finns det risk att företagare på grund av intressebrist har åsidosatt att ta reda på vad som ligger inom ramen för revisorns uppdrag. Vidare kan kravet på revision innebära att företagarna inte känner till den nytta aktiebolaget kan ha av en revision. I förlängningen kan detta, när revisionen blir valfri, också leda till att företagare inte tar ett välgrundat beslut huruvida det bästa för aktiebolaget är att fortsätta anlita en revisor eller inte.

De förväntningar som företagare har på sin revisor är avgörande för om de kan se nyttan med revisionen och därför är intresset och fokuset i denna studie på småföretagares förväntningar på revision och vad som kan påverka dessa förväntningar. Vår frågeställning är:

Hur påverkar utbildning, kunskap och kommunikation de förväntningar som små aktiebolag har på revision och revisorn?

Syftet med studien är att studera vilka förväntningar små aktiebolag, som omfattas av revisionspliktens avskaffande, har på revision och revisorn. Samt undersöka om utbildning, kunskap och kommunikation kan sägas påverka förväntningarna med statistisk signifikans.

Med den nya lagrådsremissens gränsvärden som sänkts, i jämförelse med rekommendationen i SOU 2008:32, anser vi att det är av intresse att undersöka vad ett urval av den population som omfattas av revisionspliktens avskaffande har för förväntningar på revision och revisorn.

Detta i kombination med att Svanström (2008) konstaterar att tidigare forskning till stor del varit inriktad mot större företag, därför undersökte han små- och mellanstora företag, vilket gör att även vi ser relevansen i att studera små bolag.

1.3 DISPOSITION

I uppsatsens referensram, kapitel 2, presenteras teorier och forskningslitteratur som studien har utgått ifrån. Kapitel 3 presenterar det metodiska tillvägagångssättet där fokus ligger på en kvantitativ enkätundersökning med deskriptiv statistik. Det empiriska resultatet och den statistiska analysen återges i kapitel 4. Slutligen besvaras frågeställningen, i kapitel 5, med en sammanfattning av den statistiska analysen i föregående kapitel.

(8)

8

2 R EFERENSRAM

Här presenteras teorier och forskningslitteratur om revision, nyttan med revision &

förväntningar. Samt en modell över hur utbildning, kunskap och kommunikation påverkar förväntningar och vad sedan påverkas av förväntningarna.

2.1 REVISION

Den revision som en godkänd eller auktoriserad revisor utför kallas lagstadgad revision. En revisor ska med skeptisk inställning planera, granska, bedöma (FARs Revisionsbok, 2004) och uttala sig om ett bolags årsredovisning, bokföring samt förvaltning (SFS 2005:551). En revisor granskar att aktiebolagens räkenskaper är redovisade i enlighet med gällande lag och god redovisningssed samt att den redovisande informationen ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning (RS 200, 2010). För att fullgöra detta ansvar ska revisorn genom sin granskning uppnå rimlig säkerhet gällande att den finansiella rapporten som helhet inte innehåller väsentliga felaktigheter (FEE hemsida, 2010).

Det finns tre olika seder att ta hänsyn till: god redovisningssed, god revisionssed och god revisorssed. Sederna utvecklas från olika håll exempelvis inom revisionsbyråerna, FAR (branschorganisationen för revisorer och rådgivare) och internationella organisationer.

(Revision: en praktisk beskrivning, 2006)

God redovisningssed är en rättslig standard grundad på lag, praxis och normgivning. Det innebär en skyldighet att följa bokföringslagen och de redovisningsprinciper som anges i den. Bokföringslagen reglerar dock inte redovisningen i detalj varför även principer och rekommendationer kompletterar lagen. Bokföringsnämnden har huvudansvaret för utvecklandet och Redovisningsrådet tar fram uttalanden och rekommendationer.

(Samlingsvolymen 2010 Redovisning, 2010)

God revisorssed består av etiska regler som revisorer måste rätta sig efter så som integritet, objektivitet, professionell kompetens och vederbörlig omsorg, tystnadsplikt samt professionellt uppträdande (Ramverk för bestyrkandeuppdrag, 2006) och är lagstadgad i revisorslagen (SFS 2001:883, 19-31a §§)

God revisionssed är detsamma som god sed bland erfarna revisorer som har stor integritet och professionellt omdöme. Förtroende är revisionens grund. (FARs hemsida, 2010) Regeringen skriver i lagen om uttrycket "god revisionssed" att en ramlagsstiftning som ålägger revisorn att iaktta god revisionssed är att föredra på grund av att det kan innebära att revisorns granskning begränsas om normer lagfästs. Ansvaret för att utveckla och främja god revisorsed och god revisionssed ligger hos Revisorsnämnden som har ett tolkningsföreträde i ämnet.

Ytterst bestäms dock innehållet av domstol. (Prop. 1997/98:99)

(9)

9 2.1.1 REVISIONSPROCESSEN

Revisionsprocessen består av mycket mer än själva granskningen av företagets räkenskaper och förvaltning. Bland det viktigaste är förarbetet som revisorn måste utföra innan själva granskningen kan börja. I planeringsprocessen, förarbetet innan granskningen och bedömningen kan påbörjas, sker en insamling av företagsinformation med syftet att göra en analys av företagets interna och externa förhållanden. Därefter gör revisorn en riskbedömning och fokuserar granskningen på det som anses vara väsentligt och där störst risk föreligger.

Detta förarbete och planering leder till att revisorn får spelreglerna till revisionen innan granskningen påbörjas. (Revision: en praktisk beskrivning, 2006)

Efter planeringen påbörjas granskningsarbetet enligt den granskningsplan som revisorn skapat för bolaget. Revisorn säger vad och hur mycket som ska granskas samt av revisorn eller dennes medarbetare detta ska ske. Revisionens mål är att revisorn ska skriva under en revisionsberättelse och indirekt är målet att revisorn medverkar till en trovärdig ekonomisk information (FARs Revisionsbok, 2004). Eftersom det kan finnas incitament för företagsledningen att manipulera redovisningssiffrorna för den egna nyttan, vilket kan leda till att intressenter blir missledda av redovisningen (Watts & Zimmerman, 1986) har Sverige även en granskning av hur förvaltningen av aktiebolaget har skötts av styrelse och verkställande direktör. Ansvarsfrihet beviljas om förvaltningen skötts enligt lagar och normer. (SFS 2005:551, 9kap 3§) Om revisorn upptäcker fel som inte uppfyller kravet på god redovisningssed måste detta rapporteras i revisionsberättelsen (om företaget ej rättar felen), vilket leder till en oren revisionsberättelse som kan läsas av allmänheten (SFS 1999:1079, 29- 32a §). Mindre fel kan leda till att en erinran, som ej kan läsas av allmänheten, men som skriftligt lämnas till den verkställande direktören alternativt styrelsen. (SFS 1999:1079, 34 §;

Revision: en praktisk beskrivning, 2006).

Figur 1: Egen sammanfattande modell över revisionsprocessen

För att kunna säkerställa tillförlitligheten av revisionen utför Revisorsnämnden en statlig kvalitetskontroll av kvalificerade revisorer (SFS 2001:883, 3 §). Revisorns godkännande alternativt auktorisation gäller i fem år (RNFS 2001:3). Dock kan Revisorsnämnden när som helst kontrollera att en revisor följer de krav som ställs och om så inte föreligger kan revisorns godkännande alternativt auktorisation dras in (SFS 2001:883, 4-5, 33 §§). Även revisorsorganisationen FAR använder sig av kvalitetskontroll och ger riktlinjer för hur kvalitetskraven ska uppfyllas (Moberg, 2003).

Intressenterna till ett företags redovisning måste kunna känna förtroende för att revisorns granskning är i allt väsentligt väl genomförd. Några hörnstenar för detta förtroende är revisorns oberoende, kompetens och tystnadsplikt. (FARs Revisionsbok, 2004). Revisorns kompetenskrav är även lagstadgade med olika minikrav som ställs på revisorn beroende på företagets form och storlek (SFS 2005:551, 9 kap 11-16§§). Tystnadsplikten innebär att revisorn inte får lämna uppgifter som kan vara till skada för företaget till dem som saknar rätt att få kännedom om företagets angelägenheter (SFS 2005:551, 9 kap 41 §; SFS 2001:883, 26

§; 1999:1079, 35 §).

Revisions berättelse Revisionens

mål

Räkenskaper Förvaltning

Informationsinsamling,

analys & planering Granskning

(10)

10 2.1.2 REVISORNS ROLL

Den klassiska revisorsrollen är den vanligaste funktionen en revisor har (Moberg, 2003) och det omfattar den lagstadgade revisionen hos aktiebolaget där revisorn bedriver en kontroll av aktiebolagets näringsverksamhet (FARs Revisionsbok, 2004).

En revisor kan även ha en roll som rådgivare inom områden som har samband med revisionsverksamheten. Denna roll kallas för den utvidgade revisorsrollen (Moberg, 2003).

Den utvidgade revisorsrollen är inte förbjuden men rådgivningens omfång och struktur får inte leda till att revisorns oberoende kan ifrågasättas. En revisors oberoende är viktig för att säkerställa att revisorn gör granskningen så genomgående som lagen kräver. (FARs Revisionsbok, 2004) Revisionsbyrån är skyldig att etablera policys och procedurer som är designade för att revisorn ska kunna upprätthålla sin objektivitet. Vidare får revisorn inte vara anställd av bolaget eller på annat sätt vara delaktig i bolaget, revisorn får inte ta beslut i bolaget och får inte vara ett subjekt för andra bekymmer som kan hota objektiviteten.

(Handbook of International Quality Control, Auditing, Review, Other Assurance and Related Services Pronouncements, 2010)

Bolag använder gärna sin revisor för rådgivning istället för en utomstående konsult eftersom revisorn redan har kunskap om företagets verksamhet. De företag som använder sig av revisorn som rådgivare och bollplank är ofta välskötta och framförallt är rådgivningsrollen vanlig bland små bolag där ägaren ofta är den enda beslutsfattaren och inte vill diskutera beslutet med någon anställd. Den utvidgade rollen kan även vara till fördel för revisorn som genom den ökade informationen om verksamheten får en bättre kännedom om bolaget och även insikt i eventuella problem. (FARs Revisionsbok, 2004)

När det gäller oegentligheter och fel i redovisningen varken kan eller ska revisorn ansvara för att förhindra dessa (RS 240, 2010). Revisionen har dock en avskräckande effekt eftersom att revisorn har rapporteringsskyldighet och granskningen måste utökas om fel eller oegentligheter upptäcks (Moberg, 2003). Medvetenheten om revisorns granskning minskar därför risken för slarvigt arbete eller förvanskning av redovisningssiffrorna från bolagets sida (Svanström, 2008).

Revisorn används av intressenterna bland annat för att de ska försäkra sig om att det inte sker bedrägeri eller rapporteringsmissbruk (Wallace, 1980). Den ansvarsfördelning som ska finnas mellan företagets ledning och revisorn definieras av RS 200 (2010) enligt följande:

”Medan det är revisorns ansvar att utforma och göra ett uttalande om årsredovisningen i revisionsberättelsen, så är det företagets ledning som ansvarar för upprättandet och utformningen av årsredovisningen. Revisionen av årsredovisningen befriar på intet sätt företagets ledning från dess ansvar”.

Denna ansvarsfördelning ska skrivas klart och tydligt i revisionsberättelsen och detta innebär att en revisionsberättelse aldrig kan ses som en garanti mot fel i årsredovisningen (FARs Revisionsbok, 2004). Revisorns arbete ses som ett bestyrkandeuppdrag enligt RS Ramverk för bestyrkandeuppdrag (2006).

"Med ett bestyrkandeuppdrag menas ett uppdrag där en revisor uttalar en slutsats som utformats så att den ökar graden av tilltro hos andra avsedda användare än den ansvariga parten till det resultat som har kommit fram när ett sakförhållande bedömts eller beräknats med tillämpning av kriterier” (Ramverk för bestyrkandeuppdrag, 2006, p. 7)

(11)

11

Graden av trovärdighet ska alltså bestyrkas för intressenterna. Mer om nyttan nedan, framför allt för företagaren.

2.1.3 NYTTAN MED REVISIONEN

Enligt Rittenberg och Schwieger (2005) ligger nyttan av revisionen hos intressenterna, eftersom revisorns uppgift är att försäkra intressenterna om att den finansiella informationen ger en rättvisande bild av aktiebolaget. En studie gjord av Fant (1994) visar att detta stämmer då studiens resultat gav att revisorer, aktieägare och företagsledare är överens om att revisionen sker i intressenternas intresse.

Boynton et al. (2001) däremot, menar att nyttan ligger hos bolagen. Detta genom att en reviderad finansiell information ger bolaget bättre lånevillkor, tillgång till kapitalmarknader samt att företagsledare och anställda sköter sina arbetsuppgifter bättre då de vet att en revision kommer att ske. Det finns även ytterligare nyttoegenskaper för bolagen med revisionen. Vid en revision kan revisorn påpeka fel och brister i bolagets interna kontroll vilket hjälper företagen då det är de själva som i slutändan bär ansvaret för fel och oegentligheter som uppkommer. Nyttan ökar ytterligare om relationen mellan bolaget och revisorn fungerar bra.

När bolaget själv ser nytta med revision är det lättare för dem att välja en revisionsbyrå som passar deras behov och genom det öka nyttan ytterligare. Gooderham et al. (2004) och Santoro et al. (2007) hävdar att tjänster som exempelvis rådgivning ger kompetens till minde företag vilket har stor betydelse för att aktiebolaget ska kunna överleva och skaffa sig komparativa fördelar.

2.2 AGENTTEORI

Redovisning och revision existerar på grund av ett behov av kontroll och där av är agentteorins tydliggörande viktig.(Lambert, 2001). Agentförhållandet innebär att en principal ger ett uppdrag till agenten (Jensen & Meckling, 1976). Agentteorins antagande är att det existerar en nyttomaximering där olika parter alltid agerar för att maximera sin egen nytta och inget utrymme finns för altruistiskt beteende (Artsberg, 2003). Principalen vill därför försäkra sig om att agenten alltid agerar utefter vad som är bäst för principalen (Jensen & Meckling, 1976). Utifrån detta ses agentproblematiken för denna studie av små aktiebolag, där ägare och ledning ofta är samma person, som ett förhållande mellan Skattemyndigheten (principal) och företaget (agent) och revisorn agerar som kontrakten dem emellan.

(12)

12 2.3 FÖRVÄNTNINGAR

Förväntningsteorin omfattar samspelet mellan individen, situationen och omgivningen. Den kraft som finns i en handling är beroende av kraften i den förväntan som finns av att handlingen ska följas av ett attraktivt utfall för individen. En förståelse för klientens mål och förståelse för sambandet mellan insats och resultat är utgångspunkten i förväntningsteorin.

(Abrahamsson & Andersen, 2000) Detta kan utvecklas med att förväntningar är det som en klient uppfattar sig vara berättigad till avseende levererad tjänst, till exempel revision i ett framtida samarbete med en revisor. Det är viktigt att sträva efter att få största möjliga förståelse för de förväntningar som en klient har vid köpet av tjänsten för att så långt som möjligt kunna säkerställa att klienten blir tillfredsställd. (Hubbert et al., 2005)

Komplexiteten som kännetecknar kundernas förväntningar inom professionell service kan enligt Ojasalo (2001) klassificeras i kategorier: underförstådda, oklara, och orealistiska.

Underförstådda förväntningar innebär att servicen är av självklar natur och klienten tänker inte på dem. De underförstådda förväntningarna märks därför först när de inte möts. De oklara förväntningarna innebär att klienten inte har en klar förståelse för vad de vill ha ut av servicen. Orealistiska förväntningar innebär, som det låter, att de inte är möjliga att möta på grund av dess natur av orimlighet. Dessa förväntningskategorier kan existera samtidigt i en professionell servicerelation. (Ojasalo, 2001)

Enligt Europeiska kommissionen (Grönbok - Roll, ställning och ansvar för revisorer som utför lagstadgad revision inom Europeiska unionen, 1996) anses en revisors klients förväntningar rimliga om revisorns arbetsuppgifter står skrivna i lagen, om revisorn tillhanda håller tjänsten samt om klienten är villig att betala för tjänsten.

När det talas om synen på vad en revisor gör och förväntas göra är förväntningsgap ett återkommande ord. Ett förväntningsgap existerar när klienternas förväntningar på revisorn inte motsvarar det som revisorn faktiskt får och kan göra enligt lag och praxis (FARs Revisionsbok, 2004). Olika studier har visat på att intressenter har generellt högre förväntningar på revisorn och revisionen än vad som faktiskt kan anses skäligt. Revisorn ses snarare som polis än som någon som ska rapportera hur företagets tillstånd ser ut eller som en vakthund som ska sniffa rätt på alla fel och rapportera dessa till respektive myndighet. (Koh

& Woo, 1998; McEnroe & Martens, 2001)

Det finns flera definitioner av förväntningsgapet men den första definitionen inom revision kom från Liggio 1974 (Liggio, hänvisad i Koh & Woo, 1998). Hans definition var att förväntningsgapet är skillnaden på förväntningarna på revisorernas arbete mellan användarna av den finansiella informationen och revisorerna själva. Senare, 1978, utvidgades denna definition (Commission on Auditors’ Responsibilities, hänvisad i Koh & Woo, 1998) till skillnaden mellan den förväntning allmänheten hade på revisionen och vad revisorn bör samt kan förväntas uppfylla med revisionen.

Efter det utvidgade Monroe och Woodliff (1993) förväntningsgapet ytterligare till skillnaden mellan revisorns syn och allmänhetens syn på revisorns uppgift samt ansvar. Man skulle kunna säga att dessa definitioner sammanfattas av Jennings et al. (1993) och Lowe (1994) nämligen att förväntningsgapet är skillnaden mellan det allmänheten förväntar sig av revisorn och vad professionen tillhandahåller. Även EU har kommit med en definition där förväntningsgapet definieras som skillnaden mellan allmänhetens förväntningar på vad revision innebär och vad en revisor ska göra enligt branschorganisationen (Grönbok - Roll, ställning och ansvar för revisorer som utför lagstadgad revision inom Europeiska unionen, 1996).

(13)

13

Enligt en undersökning Porter (1993) gjorde på revisionsförväntningarna definierades de som samhällets förväntningar på revisorerna och revisorernas prestationer. Förväntningarna delas upp i två kategorier. Rimlighetsgap vilket är gapet mellan vad samhället förväntar sig att revisorer ska åstadkomma och vad som är rimligt att förvänta sig av dem, och prestationsgapet, vilket är gapet mellan vad allmänheten skäligen kan förvänta sig att revisorerna utför och vad revisorerna uppfattas uppnå. Prestationsgapet delas sedan upp i ytterligare 2 komponenter där bristande standarder är den ena vilket innebär gapet mellan åligganden som rimligen kan förväntas och revisorns plikter enlig lag och praxis. Den andra är bristande prestationer vilket innebär gapet mellan förväntat utförande av revisorns arbete och hur samhället förväntar sig och ser på revisorernas roll.

2.3.1 VARIABLER SOM PÅVERKAR FÖRVÄNTNINGAR

I Porters (1993) studie framkom att förväntningsgapet mellan revisorer och intressenter till hälften beror på brister i standarder och rekommendationer, 34 procent beror på orimliga förväntningar och resterande 16 procent beror på upplevda brister i revisorns arbete. Enligt Shaikh och Talha (2003) beror Porters (1993) förväntningsgap på otillräckliga revisorsstandarder och att de som finns är svårförståeliga men de håller även med Porter (1993) om att det beror på orimligt höga förväntningar på revisorn. Shaikh och Talha (2003) anser också att företagsskandaler, som Wolf et al. (1999) skriver om, är en orsak till att förväntningsgapet existerar. Dessutom anser Shaikh och Talha (2003) att revisorerna bör förklara för intressenterna vilka begränsningar de behöver arbeta utifrån.

En studie som gjordes av Bailey (1983) i USA visade att intressenter med relevant kunskap inom revision la mindre ansvar på revisorn. Vidare visar Epstein och Geiger (1994) i sin studie på att de intressenter som är utbildade ställer lägre krav på revisorerna. Med detta kommer de fram till att förväntningsgapet kan minskas genom att öka intressenternas medvetenhet och kunskap om vad en revisor gör samt vad dess begränsningar är (Epstein och Geiger, 1994).

En annan studie gjordes av Monroe och Woodliff (1993) på sistaårsstudenter i Australien. De jämförde hur studenternas uppfattning om revisorns ansvarsroll, tillförlitligheten i den finansiella informationen och framtidsprognoser hade förändrats från början till slutet av läsåret. Studenterna som läste ekonomi med marknadsföringsinriktning hade i stort sett samma inställning som de hade i början av året medan studenterna med redovisning som inriktning hade ändrat sin inställning markant. Förändringen som skett var att de nu ansåg att revisorns ansvar var mindre, tillförlitligheten i finansiell information var högre och att mindre tillit bör ges till framtidsprognoser som baseras på revision. Enligt deras studie skulle viss utbildning kunna vara ett effektivt sätt att minska förväntningsgapet.

Förväntningsgapet mellan bolaget och revisorn kan enligt Shaikh och Talha (2003) minskas genom att det i uppdragsbrevet beskrivs vad som kan förväntas från båda parterna. I Sverige behandlas detta i revisionsstandarden (RS 210, 2010) vilken säger att villkoren för uppdraget ska definieras av revisorn och klienten innan uppdraget får påbörjas. Genom att styra klienternas förväntningar genom kommunikation får klienten en bättre bild av vad revisionstjänsterna innebär vilket gör att missnöje kan undvikas (Ojasalo, 2001).

Enligt FAR är förväntningsgapet störst runt förskingring, obestånd, konkurs och årsredovisningens korrekthet. Förväntningsgapet kan minskas genom att informera intressenterna om revisorns roll och den lagstiftning som finns om revisionen samt att förtydliga vilket ansvar som ligger hos styrelsen, den verkställande direktören respektive revisorn (Revision: en praktisk beskrivning, 2006). Det är revisorn som tillsammans med sin

(14)

14

klient definierar villkoren för uppdraget, vilka sedan ska dokumenteras i ett uppdragsbrev eller liknande avtal (RS 210, 2010). Det är ofta i denna kommunikation som det brister då små ägarledda företag ofta förväntar sig mindre revision och mer av de revisionsnära tjänster som erhålls i form av rådgivning. En felaktig förväntan kan leda till en besviken klient som då oftast invänder angående storleken på revisionsarvordet (Johansson et al., 2005).

Hur branschen ska komma till rätta med problematiken kring förväntningsgapet finns det mycket forskning kring. Boyd et al. (2001) menar att revisorskåren själva måste ta itu med problemet med intressenternas orealistiska förväntningar men också att kåren behöver bli mer villiga att möta intressenternas krav. Författarna anser att revisorerna bör informera klienterna mer ingående vid bolagsstämmor, professionella och civila sammankomster/möten om revisionens möjligheter och begränsningar. Enligt Boyd et al. (2001) kommer förväntningsgapet finnas kvar så länge som revisorerna och intressenterna har olika uppfattning av vad god revisionssed innebär.

När det gäller revisionsberättelsen har flera brister identifierats av Cohen Commission (Commission on Auditors’ Responsibilities, hänvisad i Koh & Woo, 1998). Bland annat anser de att den standardiserade utformningen har lett till att revisionsberättelsen sällan läses av intressenterna och därför inte förstås helt. Denna brist är ett hinder i kommunikationen mellan intressenterna och revisorn. Även Europeiska Kommissionen (Grönbok - Roll, ställning och ansvar för revisorer som utför lagstadgad revision inom Europeiska unionen, 1996) håller med om att en förändring av revisionsberättelsen behövs. Miller (1990) menar på att förväntningsgapet kan minskas genom att revisionsberättelserna utvidgas och innehålla mer specifik information om vidden och betydelsen av revisionen. Även det sätt som revisorn skriver revisionsberättelsen skulle kunna minska förväntningsgapet genom att texten görs mer lättförståelig (Holt & Moizer, 1990) dock ska en svensk revisionsberättelse följa standardutformningen enligt RS 709.

(15)

15 2.3.2 MODELL

Modellen visar hur vår grundtanke (revisionens avskaffande) har reducerats för att få en djup förståelse om vad som ligger bakom bolagens beslut att ha revision eller inte. Om företagsledarna inte ser nyttan med revisionen kommer de att välja bort revision när och om de får chansen. Men kommer att behålla revisionen om de ser dess nyttat. Om företagsledarna ser nyttan eller ej beror på om revisorn gör det klienten förväntar sig att revisorn ska göra. En klient kan exempelvis förvänta sig att revisionen ger en garanti mot fel och oegentligheter men eftersom en revisor inte kan granska allt, utan måste prioritera att granska det som anses mest väsentligt kan de ske att gransakningen inte upptäcker alla fel och oegentligheter som finns i bolaget. Denna förväntan är ett exempel på en orealistisk (jmf. Ojasalo, 2001; Porter, 1993) förväntan. När förväntningen inte uppfylls leder det till en besviken klient vilket i sin tur leder till att den missnöjda klienten har svårt att se nyttan av revisionen.

Referensramen ger en grund till hela studien och i teorin har vi funnit tre variabler som forskare tror kan påverka vad klienterna förväntar sig. Den första är utbildningsnivån som klienterna har, den andra variabeln är om klienterna har ekonomikunskap eller inte och den tredje är hur tät kommunikation som klienten har med sin revisor. Hur dessa variabler påverkar klienternas förväntningar är det som behandlas i denna uppsats.

Figur 2: Egen modell

(16)

16

3 M ETOD

I detta kapitel beskrivs och motiveras det metodiska tillvägagångssättet för vår studie.

Kapitlet innehåller en metodologisk ansats, urval av respondenter och frågor, bortfallsanalys, strukturerad intervju med revisorer och avslutas med en kritisk diskussion kring metoden.

3.1 METODOLOGISK ANSATS

Studien är gjord i samarbete med en revisionsbyrå och våra respondenter är revisionsbyråns klienter. Denna typ av samarbete ställer stora krav på att behålla objektivitet och kritiskt förhållningssätt till forskningen. Det finns en risk i sådana här samarbeten att forskningen blir påverkad av en allt för positiv syn av studieobjektet. Stor vikt har lagts på att tydliggöra denna problematik innan samarbete inleddes.

Forskningsstrategin är deduktiv där den empiriska studien utgår från teorin. Studien har en enkätdesign och dess data är kvantitativ och urvalet är ett stickprov av en population det vill säga revisionsbyråns klienter. Data har insamlats kvantitativt med avsikt att få en mängd information om förväntningar på revision för att analysera och bearbeta statistiskts med deskriptiv metod. (Saunders et al., 2009) Analysverktyget SPSS har använts för den statistiska analysen.

För att komplettera det teoretiska avsnittet om revision enligt lag och praxis genomfördes även korta strukturerade intervjuer med fem revisorer från revisionsbyrån. Syftet var att få en inblick i hur revisorerna såg på förväntningarna samt ge studien ett bättre djup. Dock är fokus för studien småföretagarnas förväntningar.

3.2 URVAL AV RESPONDENTER

Vår population för studien är aktiebolag i Sverige som omfattas av revisionspliktens avskaffande. Urvalsramen, alltså stickprovets storlek, kriterier för urvalet och tillvägagångssättet för urvalet för vår studie är alla klienter på den studerade revisionsbyrån som är aktiebolag och som omfattas av revisionspliktens avskaffande. Det är även ett subjektivt urval då bortval gjordes. Aktiebolag inom samma koncern och företag som stod inför något sorts problem eller till exempel inför likvidation sorterades bort. Subjektiva urval kan användas när viss kännedom finns om respondenterna och gjordes därför av respektive klients revisor. (Bell, 1999) Stickprovet var 583 aktiebolag varav 112 svarade vilket ger en svarsfrekvens på 19,2 procent. Dock kan inte stickprovet anses som representativt för populationen då det inte skedde genom ett slumpmässigt urval.

Variablerna delades in i siffror motsvarande de inom parentes för att kunna hanteras i SPSS.

Utbildning, kunskap och kommunikation är de variabler som ska undersökas och därför har urvalet delats i motsvarande kategorier. Utbildningskategorin är indelad i: lågutbildade (0) som består av 38 stycken med högst gymnasieexamen och högutbildade (1) som består av 64 stycken med högskole- eller universitet examen. Kunskapskategorin motsvarar de högutbildade indelade i ytterligare två grupper: 19 stycken med ekonomiutbildning, alltså har ekonomikunskaper (1) och resterande med annan inriktning (0). Kommunikationskategorin är uppdelad i tre grupper. De som kommunicerar ofta (3) är de som kommunicerar mer än en gång per månad med revisionsbyrån. Den andra gruppen är de som kommunicerar ibland (2) det vill säga cirka en gång per kvartal. Sist är de som max kommunicerar en gång per år med sin revisor, de hamnar i gruppen sällan (1).

(17)

17

3.2.1 URVAL AV FRÅGOR I KVANTITATIV STUDIE

Förväntningsfrågorna ställdes genom ett antal påståenden med en likertskala från 1-7. Där betyder 1 stämmer/påverkas inte alls alternativt inte alls viktigt och 7 betyder stämmer/påverkas mycket väl alternativt mycket viktigt beroende på vilken fråga som ställts se bilaga 3. Vi frågade även hur viktiga påståenden var för att jämföra dessa med vilken påverkan de tror att påståendet har för deras verksamhet. (se bilaga 3) Förväntningarna har delats in i kategorierna: Spontana, ansvar, lagar & regler, ekonomisk brottslighet &

konkurrens, skatterevision, trygghet & trovärdighet och rådgivning.

Vi behandlar frågorna 3, 8, 9, 10, 13 och 14 i denna studie för att besvara syftet. Övriga frågor var enligt diskussion med revisionsbyrån som ville ha ytterligare information som låg utanför ramen för denna studie. Totalt har vi undersökt 41 påståenden. På grund av att storleksramen för denna studie är begränsad har vi avgränsat oss till att välja bort vissa påståenden i fråga 10 och 13. I första utgallringen valdes de påståenden bort som var minst relevanta för uppsatsens syfte bort, se överstrukna påståenden i bilaga 3.Dessa påståenden är överstrukna i bilaga 3.

Gallring nummer två gjordes genom att de påståenden som inte uppfyller de båda kraven av medelvärde > 5 och signifikans < 0,1 i påverkansvariablerna togs bort.

Påståendena har analyserats statistiskt genom att ta fram medelvärde, standardavvikelse, signifikansnivå, beta-värde, determinationskoefficienten (R²), typvärde och t-värde. De samband vi funnit har en signifikansnivå på < 0,1. Signifikansnivån valdes efter konsultation med en av Uppsala Universitets lektorer inom företagsekonomi som ansåg att nivån var bra för denna uppsats.

För att säkerställa reliabilitet och validitet (Saunders et al., 2009) godkändes frågorna av vår handledare samt av revisionsbyråns VD och de fem revisorer som vi även utförde den strukturerade intervjun med. Formuläret testades även på en person.

3.2.2 ANALYS AV DEN KVANTITATIVA STUDIEN

Svaren har analyserats på följande sätt utifrån medelvärde, standardavvikelse, typvärde och betavärde:

Om medelvärdet är nära 1 eller 7 tolkas detta som ett tydligt svar och klienterna är säkra på vad de tycker eller tror. Men om medelvärdet ligger mellan 3,5-4,5 tolkas detta som att klienterna inte är säkra på eller inte vet vad de tycker eller tror.

En standardavvikelse som är över 2 tolkas som att klienterna inte är överrens utan spretar i sina svar och en lägre standardavvikelse tolkas tvärt om.

Ett typvärde är det värde som flest klienter svarat och i svarsandel typvärde utläses hur stor andel av respondenterna som svarat det tal som blev typvärdet. I de fall där de inte finns något typvärde utan två tal har fått lika stor andel svar har även dessa skrivits in i tabellerna, för att ge en indikation om hur klienterna har svarat. Svarsandelen är samma för de båda värdena och det som står i tabellen är alltså inte adderade. Är det fler än två tal som fått flest svar står inte dessa med utan endast ett streck har skrivits ut.

För utbildningskategorin tolkas ett positivt beta-värde som att de klienter med högre utbildning svarat med ett högre tal på skalan 1-7 än de med lägre utbildning och ett negativt beta-värde tolkas som att högre utbildade svarar lägre än de med högre utbildning.

(18)

18

I kunskapskategorin tolkas ett positivt beta-värde som att klienterna med ekonomiutbildning svarar högre på skalan än de högutbildade som inte har en ekonomiutbildning. Resultatet är omvänt om beta-värdet är negativt.

Ett positivt beta-värde i kommunikationskategorin tolkas som att en tätare kommunikation mellan revisorn och klienten gör att klienten svarar med ett högre värde på skalan än de med mindre kommunikation. Ett negativt beta-värde ger ett omvänt resultat.

3.2.3 BORTFALLSANALYS

Det externa bortfallet var 471 stycken. För att få en analys på hur svaren från de som inte svarat skulle kunna se ut gjordes en bortfallsanalys med den så kallade surrogatmetoden (Wallace & Mellor, 1988) genom att jämföra de 12 första inkomna svaren (9-14 april) med 12 av de svar som inkommit efter det att enkäten stängts (3 maj). Eftersom dessa svar till stor del överensstämde betyder det troligtvis att de svar som behandlas i analysen även stämmer med vad de klienter som inte svarat tycker. Det fanns inget internt bortfall på just de frågor som vi valt att behandla i denna uppsats.

3.2.4 KRITISK GRANSKNING AV KVANTITATIV STUDIE

Utgångspunkten var att använda en webbaserad enkätundersökning för att underlätta för respondenterna och öka svarsfrekvensen men på grund av svårigheter med att få fram e- postadresser till klienterna skickades undersökningen per post istället. Dock gavs möjlighet att svara via webbenkäten genom inloggning. Nackdelen med att inte e-mejla respondenterna är att det kan upplevas krångligare att behöva logga in eller skicka per post (eftersom klienterna inte fick frankerat svarskuvert) och påföljden kan bli färre svarande.

Enkäten innehöll relativt många frågor vilket även kan ha påverkat svarsfrekvensen negativt.

Färre frågor ger tendens till fler respondenter. Svarsfrekvensen är dock 19,2 procent och är tillräcklig för denna nivå av studie.

Reliabiliteten (Saunders et al., 2009) kan eventuellt ifrågasättas då klienterna trots garanterad anonymitet (då endast vi har tillgång till svaren) kan ha svarat som de tror är korrekt på grund av att enkäten var associerad med deras revisor då de som svarat via post skickade brevet till revisionsbyrån. Alltså kan en replikering av denna studie eventuellt ge annorlunda svar.

Validitet (Saunders et al., 2009) är ett begrepp som anses ha uppnåtts om frågorna har mätt det som var avsett att mätas. Några frågor avsågs inte att användas i uppsatsen som tidigare redogjorts. Resterande frågor har lett till att besvara frågeställningen och alltså har det som skulle mätas mätts med dessa frågor. Studien skulle kunna anses vara generaliserbar i den bemärkelsen att alla respondenter faller inom ramen för revisionspliktens avskaffande och är verksamma inom flera olika branscher och därför representativa för studiens population.

Däremot är alla respondenter från samma region vilket gör att vi inte kan ta hänsyn till geografiska skillnader och de tillhör även samma revisionsbyrå vilket ytterligare minskar generaliserbarheten. Därför går resultaten som framkommer i studien inte att generalisera, dock har vi inte för avsikt att generalisera utan för att exemplifiera.

I enkäten används en likertskala som mäter styrkan i en bedömning av ett fenomen där bara det högsta och lägsta värdet är betecknat. En sådan skala har en begränsning då skalan inte är kvantifierbar vilket innebär att en femma för en respondent kanske motsvarar en sexa hos en annan och så vidare. Detta innebär att den statistiska analysen till viss del blir subjektiv

(19)

19

eftersom subjektiva val görs i betydelsen av respondentens val. Vi har till exempel valt att se ett medelvärde som ligger mellan 3,5 - 4,5 som att klienterna inte är säkra på eller inte vet vad de tycker eller tror vilket för alla respondenter kanske inte är sant. Medvetenhet om denna begränsning av svaren i analysen finns och kan därför begränsa trovärdigheten i slutsatsen.

Likaså ligger det en subjektiv bedömning i bortvalet av påståenden vilket har samma påverkan på trovärdigheten. (jmf. Bell, 2006) Författarna har från början varit medvetna om denna problematik kring likertskala och valde en sjugradig skala just för att jämna ut dessa skillnader över en längre linje genom att skillnaden mellan val blir mindre genom större skala.

3.3 STRUKTURERAD INTERVJU MED REVISORER

Vi genomförde fem strukturerade intervjuer, med Gunnar Folkesson, Eva Andersson, Linda Sandler, Elizabeth Björstedt, Karin Francois-Ågstrand och Katarina Boiwe som är revisorer från revisionsbyrån, för att jämföra våra respondenters svar med. Den strukturerade intervjun genomfördes på cirka 30 minuter med respektive revisor där de fick svara på frågor enligt den kvantitativa enkäten som skickades ut till klienterna, dock anpassade till revisorerna (se bilaga 1). Vidare fick även revisorerna svara på huruvida påståenden stämde med vad de upplevde är deras arbetsuppgifter och hur de tror att vissa påståenden påverkade deras klienter.

Formulären fylldes i tillsammans med revisorerna under diskussion av problematiken kring frågorna. Det svåraste att ta hänsyn till i svaren var att göra skillnad mellan det juridiska ansvaret, rådgivning och serviceviljan hos revisorn som kan hota revisorns oberoende. För få revisorer är tillfrågade för att få statistisk relevans och intervjun är inte tillräckligt djup för att få reliabilitet dock anser vi att det är intressant för studiens syfte att jämföra revisorernas svar med klienternas med denna kritik i åtanke. Svaren som används, visas i bilaga 1, analyseras med medelvärdet och typvärdet.

3.3.1 KÄLLKRITIK

Teorin har bland annat behandlat artiklar från tidsskrifter och böcker som utgivits av revisionsprofessionen. Medvetenhet finns om att dessa är skrivna utifrån revisorns synsätt.

Artiklar från vetenskapliga tidsskrifter har används och har hög trovärdighet eftersom de har genomgått en granskning.

Sekundär hänvisning har använts i två referenser på grund av att dessa inte hittats vilket leder till att trovärdigheten i dessa sänks.

(20)

20

4 E MPIRISKT RESULTAT & S TATISTISK ANALYS

Nedan redovisas och analyseras resultatet från den kvantitativa enkäten och de strukturerade intervjuerna. Kapitlet inleds med klienternas spontana förväntningar efter det strukturerar vi avsnittet i förväntningskategorierna: spontana, ansvar & garanti, lagar & regler, konkurrens

& ekonomisk brottslighet, skatt, förtroende & trovärdighet samt rådgivning. Även en kort sammanfattning om förväntningsgapet gör i detta kapitel.

4.1 SPONTANA FÖRVÄNTNINGAR

I en fråga om spontana förväntningar (se bilaga 3 fråga 9) fick klienterna fritt skriva vilka förväntningar de har på revisorn för att få fram vilka förväntningar de har spontant. Syftet med frågan var även att försöka se om klienterna hade några ytterligare förväntningar än de vi sedan nämnde i fråga 10. Av de 112 respondenterna svarade 93 stycken på denna fråga. De spontana förväntningarna visade ett mönster av tre kategorier, Rådgivning, Granskning och Skatt. Den vanligaste spontana förväntningen, hos 46 av 93, var rådgivning. Dessutom har 17 stycken av de som först uppgett granskning eller skattelag även uppgett att rådgivning förväntas. Alltså har totalt 68 % spontant uppgett att de förväntar sig rådgivning. 29 respondenter uppgav spontan förväntan på granskning och ytterligare fem från de andra kategorierna har även angett att granskning förväntas. Alltså ser 37 % spontant på den klassiska revisorsrollen som granskare. Gällande skatteregler har 17 respondenter angett att de tänker på detta spontant och ytterligare nio stycken i de andra kategorierna har nämnt skatteregler spontant. Totalt sett har enkäten, enligt den här frågan om spontana förväntningar, lyckats omfatta de förväntningar som klienten har angående revisionen. Sammanfattningsvis gällande spontana förväntningar är rådgivningsfunktionen, den utvidgade revisorsrollen tongivande.

4.2 FÖRVÄNTNINGAR OM ANSVAR OCH GARANTI Tabell 1

Hur väl stämmer nedanstående:

Revisionsbyrån tar ansvar för att min redovisning är korrekt

Medelvärde Standardavvikelse Typvärde Svarsandel(%) typvärdet

Totalt 5,34 1,95 7 39,80

Låg Utbildade 5,76 1,74 7 47,40

Hög Utbildade 5,11 2,03 7 35,70

Ekonomi Kunskap 4,95 2,32 7 42,90

Kommunikation ofta 5,45 1,83 6 41,10

Kommunikation ibland 5,11 2,09 7 35,10

Kommunikation sällan 5,31 1,96 7 43,80

Påverkan R² Signifikans (P) Beta-värde t-värde

Utbildning 0,03 0,10 -0,65 -1,65

Kunskap 0,01 0,36 0,80 0,91

Kommunikation 0,00 0,57 0,18 0,57

En revision ska uppnå rimlig säkerhet då det finns inneboende begränsningar i vad en revisor kan göra (FEE) och i RS 200 står det klart och tydligt att revisionen inte befriar klienten från ansvar. Trots detta visar svaren i fråga 10 att klienterna anser att revisionsbyrån tar ansvar för att deras redovisning är korrekt då medelvärdet totalt sett är 5,35 och typvärdet 7.

(21)

21

Klienterna anser att det felaktiga påståendet stämmer och därmed finns ett förväntningsgap mellan klienternas förväntningar och revisionens lagar och praxis (definition enligt FARs Revisionsbok, 2004). Detta är överensstämmande med FAR (FAR, Revision – En praktisk beskrivning, 2006) att det finns ett förväntningsgap kring ansvar av årsredovisningens korrekthet. Det visar även att förväntningarna som klienterna har är orimliga/orealistiska enligt definitioner av tidigare forskare. (Porter, 1993; Shaikh & Talha, 2003; Ojasalo, 2001).

De med en lägre utbildning har ett medelvärde på 5,76 jämfört med de med högre utbildning som har ett lägre medelvärde på 5,11. Med signifikansen 0,101 och beta-värdet -0,649 visar det att ju lägre utbildning klienten har desto större är förväntningsgapet. Klienter med ekonomikunskap har ett ytterligare lägre medelvärde på 4,95. Dock har alla utbildningskategorier valt det högsta värdet (7) som typvärde. Det är svårt att säga om klienternas förväntning skiljer sig åt beroende av hur mycket kommunikation de har med revisionsbyrån då medelvärdet skiftar från 5,45 för dem som ofta kommunicerar till 5,11 hos de som kommunicerar ibland för att sedan höjas igen till 5,31 för de som sällan har kommunikation.

Tabell 2

Hur väl stämmer nedanstående:

Revisionen ger mig en garanti mot fel i årsredovisningen

Totalt 5,39 1,67 6 32,70

Låg Utbildade 5,56 1,60 6 46,20

Hög Utbildade 5,30 1,70 7 29,60

Kommunikation ibland 5,30 1,93 6 & 7 32,40

Utbildning 0,01 0,42 -0,27 -0,80

Kunskap 0,01 0,49 -0,51 -0,69

Kommunikation 0,00 0,69 0,11 0,40

Klienten kan inte befrias från ansvar (RS 200) och enligt FAR (FARs Revisionbok, 2004) kan därför inte heller revisionsberättelsen fungera som en garanti. Därmed kan revisionen inte fungera som en garanti mot fel i årsredovisningen. Revisorn är inte ansvarig för att förhindra fel och oegentligheter (RS 240) dock kan revisorn ses som en avskräckande effekt mot dessa eftersom revisorn har rapporteringsskyldighet (Moberg, 2003). I vår studie fick påståendet ett totalt medelvärde på 5,39 och ett typvärde på 6. Eftersom den här förväntan inte heller är överensstämmande med lag och praxis finns också här ett förväntningsgap. Det är också en orimlig/orealistisk förväntning (Porter, 1993; Shaikh & Talha, 2003; Ojasalo, 2001).

Genom att titta på både medelvärdet och typvärdet för de olika utbildningsnivåerna kan vi se tecken på att de med låg utbildning tycker att detta påstående stämmer i högre grad än de med hög utbildning tycker. Det finns även tecken på att de som saknar ekonomiutbildning tycker att det är mer överensstämmande än de med ekonomi utbildning. Det högsta medelvärdet finns hos de klienter som ofta kommunicerar med sin revisionsbyrå. Vi kan se svaga tecken på att mycket kommunikation med revisorn gör att klienterna tycker att detta påstående stämmer mer än de som kommunicerar sällan med revisionsbyrån. Mycket kommunikation kan alltså tolkas som att klienterna upplever att revisorn tar ett större ansvar och det är förmodligen den utvidgade revisorsrollen inom rådgivning som leder till detta. Dock är inga av dessa tecken signifikanta.

(22)

22

4.3 FÖRVÄNTNINGAR OM LAGAR OCH REGLER Tabell 3

Hur viktig är revisionen i påståendet?

Att få information om nya lagar och regler

Totalt 5,09 1,72 6 27,80

Låg Utbildade 5,37 1,71 6 34,20

Hög Utbildade 4,94 1,71 6 24,30

Kommunikation ofta 5,29 1,48 5 & 6 28,60

Utbildning 0,01 0,22 -0,43 -1,22

Kunskap 0,00 0,98 0,02 0,02

Kommunikation 0,01 0,43 0,22 0,80

Tabell 4

Hur viktig är revisionen i påståendet?

Att få hjälp med lagar och regler

Totalt 5,50 1,63 6 33,60

Låg Utbildade 5,74 1,58 7 39,50

Hög Utbildade 5,38 1,63 6 33,30

Utbildning 0,01 0,28 -0,36 -1,09

Ekonomi 0,00 0,72 0,25 0,37

Kommunikation 0,01 0,47 0,19 0,72

Klienterna anser att revisionen är viktig då den ger information om lagar och regler samt hjälper företagsledarna med dessa, detta visas genom att medelvärdet är 5,09 respektive 5,5 samt att typvärdet är 6 för båda förväntningarna. Dock kan inte några tendenser ses vad gäller hur dessa förväntningar påverkas av utbildningsnivå eller kommunikationsmängd då skillnaderna i svaren är väldigt små och svajande. Men resultatet visar att det stämmer med revisorernas svar - de anser att det är deras uppgift att ge information (medelvärde 4,8) och hjälpa (medelvärde 5,2) klienterna med lagar och regler.