- En enkätundersökning
Sanne Fomin Gabrielsen
Utför fotbollsspelare
skadeförebyggande träningsprogram och har de tillgång till medicinsk
personal?
Idrottsmedicin: Examensarbete för magisterexamen 30 hp Magisterprogrammet, Idrottsmedicin, Umeå Universitet
Vt-2017
Handledare: Kajsa Gilenstam, Med Dr, Universitetslektor
2
Extra information om uppsatsen
o X Extern samverkan med:
…Brommapojkarna………..Denna uppsats har utformats och genomförts i samverkan med externa intressenter.
Det kan vara att projektidén utvecklats tillsammans med t ex en idrottsförening eller en arbetsplats, eller att studenten presenterat en idé som en arbetsplats eller
idrottsklubb tycker är intressant och där studenten kan genomföra sin datainsamling eller kanske till och med kan medverka i utformningen av uppsatsen.
Kort sagt: uppsatsen är intressant och relevant för någon utanför universitetets väggar
o Del i ett forskningsprojekt:
………
Denna uppsats har utformats och genomförts som en del av ett forskningsprojekt.
Det kan vara att projektidén utvecklats som ett komplement till ett forskningsprojekt, en pilotstudie, reliabilitets/validitetsstudie på en metod, nya idéer som fötts i
anslutning till ett pågående forskningsprojekt.
o Tvärvetenskapligt samarbete med:
………..
Denna uppsats har utformats och genomförts som ett tvärvetenskapligt projekt, där individer från olika arbetsplatser och med olika yrken medverkat.
Det kan vara så att studenter från olika program genomfört ett gemensamt projekt eller där handledare med olika kunskapsområden medverkat. För att detta kryss ska sättas ska samarbetet ha bidragit till att mer kunskap har nåtts jämfört med om uppsatsens innehåll belysts från enbart ett kunskapsområde
3
Abstract
Bakgrund: Det finns i tidigare studier beskrivna problem så som implementering och följsamhet när det gäller skadeförebyggande träningsprogram (SPP) för fotbollsspelare.
Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och undersöka om kvinnliga och manliga
fotbollslag i Stockholm utför ett SPP samt om det finns något samband med deras tillgång till medicinsk personal. Syftet är också att undersöka om det finns någon skillnad på tillgången till medicinsk personal och utförande av SPP mellan kvinnliga och manliga fotbollsspelare.
Metod: Enkäten skickades ut till 133 manliga och kvinnliga fotbollsspelare från samma fotbollsklubb. Enkäten innehöll 14 frågor om tillgång till medicinsk personal, information om skadeförebyggande träning samt utförande av SPP.
Resultat: Totalt 82 fotbollsspelare besvarade enkäten. Majoriteten av deltagarna uppgav att de har tillgång till medicinsk personal. Fler manliga än kvinnliga fotbollsspelare har tillgång till medicinsk personal (P=0,018). Ingen korrelation visades mellan att ha tillgång till
medicinsk personal och att ha fått information om skadeförebyggande träning (P=0,45). 66%
av deltagarna angav att de utför ett SPP. Tillgång till medicinsk personal korrelerade med utförande av ett SPP (P=0,04).
Slutsats: Medicinsk personal verkar ha en betydelse när det gäller utförande av ett
skadeförebyggande träningsprogram. Vidare forskning krävs inom området för att motivera fotbollslag att ta hjälp av medicinsk personal.
Sökord: Idrottsskador, Fysioterapi, Skadeprevention, Idrottsprestation
4
Abstract
Background: There are described problems with implementation and compliance in previous studies when it comes to Injury Prevention Programs (IPP) for soccer players.
Aim: The aim of this study was to examine if female and male soccer teams in Stockholm are performing an IPP in relation to their access to medical staff. The aim was also to examine if there are any difference between male and female soccer players in their access to medical staff and performing of an IPP.
Method: The survey was delivered to 133 male and female soccer players from the same soccer club. The survey involved 14 questions about medical staff, information about injury prevention training and performance of an IPP.
Results: Totally 82 soccer players answered the survey. The majority of the participants indicated that they have access to medical staff. More male than female soccer players indicated access to medical staff (P=0,018). No correlation was found between access to medical staff and have gotten information about injury prevention training (P=0,45). 66% of the participants indicated that they were performing an IPP. The access to medical staff correlated to the performing of an IPP (P=0,04).
Conclusion: Medical staff seems to have an impact when it comes to performing of an IPP.
Further research is needed to motivate soccer teams to take advantage of medical staff with their injury prevention training.
Key words: Athletic Injuries, Physical Therapy, Injury prevention, Athletic Performance
5
Innehållsförteckning
ABSTRACT ... 3
ABSTRACT ... 4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... 5
INTRODUKTION ... 6
METOD ... 11
RESULTAT ... 14
DISKUSSION ... 18
6
Introduktion
Enligt svenska fotbollsförbundets statistik hämtad från RF/SCB år 2014 var fotboll den andra mest populära tävlings- och träningsidrotten i Sverige med 441 869 aktiva spelare varav 145 816 kvinnor (33%). Trots att fotbollsspelande kvinnor tycks drabbas av skador i något större utsträckning, framför allt av främre korsbandsskada (Giza et al., 2005; Hägglund et al., 2007), så har det diskuterats om hur mycket kön påverkar skaderisken jämfört med andra faktorer.
Andra faktorer kan vara mognadsgrad och skicklighet i fotboll. Vissa studier visar att
fotbollsspelare som spelar på en högre nivå löper en större risk för skada, möjligtvis på grund av att spelarna oftare är äldre (Waldén et al., 2011), medan andra studier tyder på att
fotbollsspelare som spelar på högre nivå är mer vältränade och därför löper mindre risk för skada (Giza et al., 2005; Hägglund et al., 2007; Waldén et al., 2011).
För att förebygga skador har man utvecklat skadeförebyggande program. Två av de mest efterforskade skadeförebyggande programmen är ”Knäkontroll” och ”FIFA 11”, även kallat
”FIFA 11+” efter en senare uppdatering med justering och tillägg av övningar. I tidigare gjorda studier med ett skadeförebyggande träningsprogram som intervention visar
resultatet på minskat antal skador med 35-64 % under studieperioden (Alentorn-Geli et al., 2009; Barengo et al., 2014; Gomes et al., 2016; Junge et al., 2011; Soligard et al., 2008;
Steffen et al., 2013; Waldén et al., 2012). Det framkommer dock en problematik vid uppföljande studier då många lag inte fortsätter att genomföra skadeförebyggande träningsprogram efter studiernas intervention avslutas, trots att evidensen finns där (M.
Hägglund et al, 2013; Soligard et al., 2010; Steffen et al., 2013). Pågående forskning
undersöker nu vidare om hur man kan utveckla implementeringen av programmen samt hur optimal följsamhet uppnås.
Eventuella anledningar till att implementeringen misslyckas
Implementering syftar till införandet av skadeförebyggande program i fotbollslag och uppstarten av utförande av programmet. Beskrivna problem med implementeringen i de flesta tidigare studier verkar inte vara grundade på dålig inställning till skadeförebyggande träningsprogram (Norcross et al., 2016). Tränare, spelare och föräldrar oavsett ålder och
7 tävlingsnivå är oftast medvetna om att det finns en risk för knäskada vid fotbollsspel, men inte hur vanligt förekommande det är. Här kan tilläggas att vissa fotbollsspelare inte tror att det går att förebygga knäskador (McKay et al., 2014; Orr et al., 2013), därtill kommer
fotbollsspelare som istället inte verkar veta hur man förebygger (Orr et al., 2013). En orsak till detta kan vara bristen på information om skador och skadeförebyggande träning till spelare, tränare och föräldrar. De tränare och föräldrar som har fått information har i de flesta fall fått den från en fysioterapeut, läkare eller specialist. Det är sedan tränare och föräldrar som blir ansvariga för att fotbollsspelarna får informationen (Orr et al., 2013). Det verkar finnas ett behov av mer information och utbildning om skadeprevention för tränare och även för fotbollsspelarna (Joy et al., 2013; McKay et al., 2014; Orr et al., 2013).
Information och kunskap om risken för skada samt hur det går att förebygga skador krävs för att åstadkomma en implementering av skadeförebyggande program. Hur informationen bäst når ut till fotbollslag verkar inte vara en avgörande faktor, oavsett om det är en kurs för tränare eller en utbildning på internet (Steffen et al., 2013). Ytterligare en faktor som påverkar implementering av skadeförebyggande träningsprogram verkar vara tränare för fotbollslagen då de ofta utses till att vara ansvariga för att skadeförebyggande program införs i laget (McCall et al., 2014; O'Brien et al., 2017). Av de tränare som implementerar ett skadeförebyggandeprogram har de flesta längre erfarenhet av tränarrollen och högre tränarutbildning (Joy et al., 2013). Liknande slutsatser skulle kunna dras utifrån en
enkätstudie från dam- och herrfotbollslag i Sverige där man såg att herrlagens tränare hade högre tränarutbildningsnivå än damlagens tränare (Fältström, 2002). Därtill kommer att lag som spelar på högre nivå oftare har ett skadepreventivt program implementerat jämfört med lag som spelar på lägre nivå (Joy et al., 2013). Andra hinder för implementering av skadeförebyggande program har visat sig vara tidsbrist. Om ett fotbollslag enbart har två träningar i veckan med en viss tidstillgång till fotbollsplan har det visat sig kunna vara en orsak till att skadeförebyggande program bortprioriteras (Joy et al., 2013).
Följsamhet
Tidsbristen som finns enligt tidigare studier påverkar inte bara utebliven implementering utan även fotbollsspelares följsamhet till programmet. Med följsamhet menas hur väl skadeförebyggande träningsprogrammen genomförs efter att implementeringen är
genomförd och klar. Implementeringen är nämligen inte det enda beskrivna problemet när
8 det gäller skadeprevention, även följsamheten påverkar hur effektiva de skadeförebyggande programmen är (Bizzini et al., 2013; Hägglund et al., 2013). För att programmen ska
förebygga skador i så stor utsträckning som möjligt krävs det god följsamhet hos
fotbollsspelarna. Det krävs alltså både hög närvaro på träningar samt aktivt deltagande i utförandet av det skadeförebyggande programmet. Det verkar inte som att skaderisken minskar lika mycket om spelare har hög frånvaro från träning eller utför programmet utan regelbundenhet. De skadeförebyggande programmen behövs inte bara implementeras i laget på ett optimalt sätt, utan även bli till en rutin för den enskilde spelaren (Bizzini et al., 2013; Hägglund et al., 2013).
I en studie av Soligard et al. med 181 deltagande kvinnliga fotbollslag i Norge fick 52 av fotbollslagen ett skadeförebyggande träningsprogram implementerat. Under en åtta månaders säsong följdes interventionslagens följsamhet till programmet. Följsamheten av ett implementerat skadeförebyggande träningsprogram hos 184 kvinnliga fotbollslag
undersöktes även i Sverige av Hägglund et al. Båda studierna visar på att optimal följsamhet är ett utförande av programmet minst 2 gånger i veckan. Det behöver alltså finnas en regelbundenhet i utförandet av det förebyggande träningsprogrammet för att det ska vara effektivt (Hägglund et al., 2013; Soligard et al., 2008; Steffen et al., 2013). Soligard et al.
undersökte även tränarnas inställning till de skadeförebyggande träningsprogrammen.
Tränare uppger i studien att det är väldigt viktigt med skadeförebyggande träning men ändå verkar de inte vara så noggranna med regelbundenhet i utförandet (Soligard et al., 2010). I de flesta av fotbollslagen genomförs programmet endast en gång i veckan och mot slutet av säsongen så minskar följsamheten successivt (Hägglund et al., 2013; Soligard et al., 2010).
Tillgång till medicinsk kunnig personal
Även om inte implementeringen verkar gynnas av ledning av en fysioterapeut (Steffen et al., 2013) så har man sett att följsamhet och ett regelbundet utförande av skadeförebyggande program påverkas av vilka resurser som finns i laget. De lag som har tillgång till någon form av medicinsk personal, t.ex. fystränare eller fysioterapeut, utför oftare ett
skadeförebyggande program (Joy et al., 2013; O'Brien et al., 2017). I en studie från 2002 verkade tillgången till medicinsk personal skilja sig åt mellan dam- och herrfotbollslag i de högre divisionerna i Sverige (Fältström, 2002). Även om inte medicinsk personal finns i laget
9 så kan också fler tränare eller lagledare få fotbollsspelarna att genomföra ett
skadeförebyggande program oftare än de lag med färre tränare eller lagledare (Joy et al., 2013).
Syfte med studien
All forskning om skadeförebyggande träning bör inkludera faktorer som påverkar implementeringen och följsamheten för att undersöka hur vi bäst når ut till fotbollslag, fotbollsspelare och tränare. Detta för att kunna uppnå den skadeförebyggande vinningen för fotbollsspelarna (Finch, 2006).
Trots att medicinsk personal verkar kunna påverka utförandet av ett skadeförebyggande träningsprogram har ingen studie tidigare undersökt förekomsten av skadeförebyggande träningsprogram i förhållande till medicinsk personal och kön. Denna studies kartläggning strävar efter att leda till vidare frågeställningar och hypoteser om hur vi fysioterapeuter på bästa möjliga sätt kan få fotbollslag och fotbollsspelare att utföra skadeförebyggande träning. Kön bör inte vara en påverkande faktor för fotbollsspelares förutsättningar för ett idrottsutövande med minskad risk för skada. Syftet med studien är att kartlägga och undersöka om kvinnliga och manliga fotbollslag i Stockholm utför ett skadeförebyggande träningsprogram samt om det finns något samband med deras tillgång till medicinsk personal. Syftet är också att undersöka om det finns någon skillnad på tillgången till
medicinsk personal och utförande av skadeförebyggande träningsprogram mellan kvinnliga och manliga fotbollsspelare.
Frågeställningar
1. Skiljer sig tillgången till medicinsk personal åt mellan kvinnliga och manliga fotbollsspelare som spelar på samma nivå?
2. Har fotbollsspelares tillgång till medicinsk personal någon påverkan på om de har fått information om skadeförebyggande träning?
3. Har fotbollsspelares tillgång till medicinsk personal någon påverkan på om de utför ett skadeförebyggande program på träning?
4. Vems ansvar anser fotbollsspelarna att det är vid förebyggande av skada i samband med fotbollsspel?
10
Hypoteser
1.Herrfotbollsspelare har i större utsträckning tillgång till medicinsk personal i samband med fotbollsträning och/eller match än damfotbollsspelare som spelar på samma nivå.
2. De fotbollsspelare som har tillgång till medicinsk personal inom laget utför fler av spelarna ett skadeförebyggande program på träning än de fotbollsspelare som inte har tillgång till medicinsk personal inom laget.
3. De fotbollsspelare som har tillgång till medicinsk personal inom laget har fler av spelarna fått information om skadeförebyggande träning än de fotbollsspelare som inte har tillgång till medicinsk personal inom laget.
4. Fotbollsspelare anser att tränarna har ett stort ansvar vid förebyggande av skada i samband med fotbollsspel.
11
Metod
Enkätutformning
Utformningen av enkäten samt dess innehåll har gjorts baserat på tidigare forskning i området (Ekman et al., 2015; McKay et al., 2014; Orr et al., 2013). En översättning av frågorna gjordes från engelska till svenska. Två egna frågor formulerades för att även få information om tillgång till medicinsk personal samt utförande av skadeförebyggande träningsprogram i minuter per vecka.
Enkäten bestod vid den första utvärderingen av 14 frågor. Sjukgymnaster med olika lång erfarenhet läste igenom enkäten och gav feedback på formulering, otydligheter samt begrepp. Efter feedback och analyser bestod enkäten av 17 frågor. Enkäten testades genom en pilotstudie med 10 deltagare mellan 13-14 år med test-re-test-metod. Test-re-test visade på god reliabilitet då majoriteten av deltagarna besvarade enkäten med samma svar en vecka efter det första svarstillfället. Därefter korrigerades enkäten utifrån resultatet för att utesluta eventuella frågor som visade sig lätta att missuppfatta. Den slutgiltiga enkäten bestod av 14 frågor (se bilaga 1).
Deltagare
Inför studien kontaktades en fotbollsklubb med stor bredd av lag. Fotbollsklubben har både akademilag som spelar på hög nivå samt ungdomslag i samma ålder som spelar på en lägre nivå. Akademilagen är de lag som spelar på högst nivå i varje årskull och de lag som klubben prioriterar vad gäller utveckling och prestation.
Syfte med studien förklarades och även hur deltagandet i studien kan hjälpa fotbollsklubben i vidare utveckling och användning av skadeförebyggande träning. Förfrågan riktade sig till klubbens akademilag samt ungdomslag i samma ålder men som spelar på lägre nivå. Både manliga och kvinnliga lag tillfrågades. Av akademilagen tillfrågades tre lag från herrsidan och tre lag från damsidan om deltagande. Enkäten skickades ut till 133 fotbollsspelare i
akademilagen och totalt besvarade 82 deltagare på enkäten, 41 kvinnor och 41 män. Även lag som spelar på lägre nivå i samma ålder som fotbollsspelarna i akademilagen tillfrågades om deltagande och erhöll ett informationstillfälle i anslutning till träning. Av de lagen tillfrågades fyra lag från herrsidan och fyra lag från damsidan och gick igenom samma procedur med enkätutskick till 105 spelare men hade för stort bortfall för att inkluderas i
12 studien. Totalt besvarade tjugosju fotbollsspelare från ungdomslagen på lägre nivå, 22 tjejer och 5 killar, och var endast fördelade från tre olika lag. De lagen exkluderades därför helt ur studien.
Procedur
I samband med ett träningstillfälle besöktes eventuellt deltagande lag för information om studien och tillfrågan om deltagande. Vid tillfället delades informationsblad om deltagande ut (se bilaga 2) . Deltagarna fick även instruktioner om att inte diskutera frågor och svar inom laget. Information gavs om konfidentiell behandling av enkätsvaren. Eventuella frågor besvarades direkt på plats. Därefter samlades telefonnummer in till samtliga fotbollsspelare i lagen.
Informerat samtycke samlades in innan enkäten besvarades (se bilaga 3). Enkäten bestod av 14 frågor om ålder, år som fotbollsaktiv, tillgång till medicinsk personal samt frågor om kunskap och utförande av skadeförebyggande program. Deltagarna fick enkäten genom en länk utskickad till sina telefoner. Efter det första utskicket fick deltagarna även två
påminnelser om att besvara enkäten. Enkäten fick besvaras på valfri plats men med instruktion om att inga samråd eller diskussioner fick ske med andra deltagare.
Samtliga enkätsvar behandlas så att ingen utomstående har tillgång till enskilda enkätsvar och enkätsvaren hanteras helt konfidentiellt. Enkätsvaren redovisades i gruppanalys så att inget enskilt enkätsvar skulle kunna kopplas till lag eller spelare.
Enkätverktyg
För utformning och utskick av enkäten användes Google Forms (Google Inc. 1600 Amphitheatre Parkway, Mountain View, CA 94043, USA) som är ett webbaserat
enkätverktyg där en länk till enkäten kopierades och skickades ut genom en direktlänk till deltagares mobiltelefoner. Länken var inte låst för tänkta deltagare och därför ombads deltagare att inte dela länken med utomstående.
Statistiska metoder
13 För analys av resultat användes programmet JMP, version 12.0.1 (SAS Institute Inc., Cary, NC, USA). De deltagare som inte besvarade enkäten exkluderades ur sample size vid analys.
Jämförande mellan kvinnor och män genomfördes genom Chi Square test. Korrelation mellan tillgång till medicinsk personal och utförande av skadeförebyggande träningsprogram samt information om skadeförebyggande träning genomfördes genom Pearsons test. Nivån för signifikans valdes till P < 0.05. För fråga 14 som involverade rangordning av
svarsalternativ poängsattes det först valda alternativet med fyra poäng, det andra valet med tre poäng o.s.v. Poängen summerades för varje alternativ och rankades sedan i ordning från
högst poäng till lägst poäng.
14
Resultat
Deltagare
Efter bortfall från ungdomslagen som spelar på lägre nivå så kvarstod enkätsvar från 82 deltagare, 41 kvinnliga fotbollsspelare och 41 manliga fotbollsspelare. För kartläggning av deltagare, se tabell 1.
Tabell 1. Beskrivning av studiepopulation. Samtliga resultat anges som medel (± SD)
Samtliga deltagare (N=82)
Kvinnliga deltagare (N=41)
Manliga deltagare (N=41)
Ålder (år) 16,2 ± 2,2 16,4 ± 2,7 16,0 ± 1,4
Fotbollserfarenhet (år) 10,4 ± 2,1 10,4 ± 2,5 10,5 ± 1,7
Tabell 2. Beskrivning av antal timmar/minuter deltagare tränar och spelar match per vecka under säsong.
Kvinnliga fotbollsspelare (n=41)
Manliga fotbollsspelare (n=41) Antal träningstimmar/vecka
- 2-4 tim/v - 4-6 tim/v - >7-8 tim/v
2 12 27
0 8 33 Antal matchminuter/vecka
- 0-45 min/v - 46-90 min/v
- Minst 91-120 min/v
4 29 8
12 18 11
Tillgången till medicinsk personal
Majoriteten av deltagarna (83%) uppgav att de minst delvis har tillgång till medicinsk
personal, se figur 1. Av de 68 deltagarna uppgav 38 att de har tillgång till medicinsk personal minst en gång i veckan, de 30 övriga deltagarna var inte medvetna om hur stor tillgången är eller har tillgång mindre än en gång per vecka.
15
Figur 1. Tillgång till medicinsk personal för kvinnliga och manliga fotbollsspelare redovisat i procent (%)
En signifikant skillnad påvisades i tillgång till medicinsk personal vid jämförelse av kvinnliga och manliga fotbollsspelare enligt Pearson ChiSquare (P=0,018).
Information om skadeförebyggande träning
Ingen korrelation (Pearson test) visades mellan att ha tillgång till medicinsk personal och att ha fått information om skadeförebyggande träning (P=0,45).
De flesta spelarna angav att de hade fått informationen om skadeförebyggande träning från fotbollstränare och/eller medicinsk personal. Övriga mindre vanliga informationsgivare angav deltagarna vara föräldrar/syskon, internet och utbildning.
Utförande av ett skadeförebyggande träningsprogram
Vid fråga om deltagare spelar i ett lag där man utför ett skadeförebyggande program på träning svarade 66% (n=55) JA och 34% (n=27) svarade NEJ, se figur 2.
16
Figur 2. Antal manliga och kvinnliga fotbollsspelare som utför ett skadeförebyggande program på träning.
Tillgången till medicinsk personal korrelerar med utförande av ett skadeförebyggande träningsprogram (P=0,04). De flesta (78%) av de deltagarna som angav att de genomför ett skadeförebyggandeprogram angav att de genomför programmet 15-60 min/vecka. Se könsfördelningen i figur 3.
Figur 3. Hur ofta deltagare utför skadeförebyggande träningsprogram.
0 5 10 15 20 25 30 35
JA NEJ
Manliga fotbollsspelare Kvinnliga fotbollsspelare
0 2 4 6 8 10 12 14 16
<15-20 min/vecka 15-20 min/vecka 30-60 min/vecka 60-80 min/vecka Kvinnliga fotbollsspelare Manliga fotbollsspelare
17
Ansvar för att minska risk för skada
Deltagarna fick i enkäten gradera vems ansvar deltagarna tycker att det är att minska deras risk att drabbas av skada i samband med fotbollsspel mellan ett till fyra. Ett var störst ansvar, två var näst störst ansvar etc. Alternativen deltagarna graderade var tränare, föräldrar, fotbollsspelare samt medicinsk personal. Högst graderade blev fotbollsspelare, därefter
tränare och medicinsk personal och minst ansvar graderades föräldrarna.
18
Diskussion
Studien har syftat till att undersöka förekomsten av ett skadeförebyggande träningsprogram och information om skadeförebyggande träning bland manliga och kvinnliga fotbollsspelare.
Studien har också undersökt faktorer som kan påverka detta för att leda forskningen fram mot hur vi på bästa sätt kan nå ut till fotbollslag, fotbollsspelare och tränare (Finch, 2006). I denna studie fokuserades syftet till hur tillgången till medicinsk personal som faktor kan påverka och även hur det skiljer sig åt mellan könen.
Studiens resultat överensstämmer någorlunda med tidigare studiers resultat (Joy et al., 2013; O'Brien et al., 2017) då de deltagarna som har tillgång medicinsk personal också i större utsträckning genomför ett skadeförebyggande träningsprogram. Även om resultatet visar att inte alla fotbollsspelarna har fått information om skadeförebyggande träning visade fyndet inget samband med tillgången till medicinsk personal.
Resultatdiskussion
Efter exkludering av ungdomslag som spelar på lägre nivå kvarstod enkätutskick till 133 fotbollsspelare i akademilagen, 59 kvinnliga och 74 manliga. Totalt besvarade 82 av de fotbollsspelarna enkäten med svaren lika fördelade mellan kvinnor och män. Av männen var bortfallet 45% och av kvinnorna var bortfallet enbart 31%. Det bortfallet skulle kunna
förklaras av olika faktorer. Felregistrerade telefonnummer eller dålig motivering till att besvara enkäten skulle kunna vara två möjliga anledningar. Vid informationstillfället om enkäten samlades också en telefonlista in från tränare eller lagledare. Det var inte alltid att telefonlistan var uppdaterad till dagens datum och fotbollsspelare i laget kan ha bytt nummer efter uppdatering. Vid informationstillfället om enkäten så märktes det tydligt av om tränaren var motiverad till att få spelarna att besvara enkäten eller inte. Detta visade sig sedan också påverka svarsfrekvensen i laget då de lag med engagerade tränare som
uttryckte enkäten som viktig även hade hög svarsfrekvens i laget. Enbart ett lag hade 100%
svarsfrekvens.
I studien var det fler män än kvinnor som angav att de hade tillgång till medicinsk personal.
En tidigare studie från år 2002 gjord på dam- och herrfotbollslag i de högre divisionerna i Sverige påvisade liknande resultat (Fältström, 2002).
19 För de lag som ingick i studien spelar samtliga fotboll på hög nivå. Det optimala vore att fotbollsspelarna bör ha fått information om skadeförebyggande träning för att själva kunna påverka deras skadefria utövande av fotboll som möjligtvis även är deras framtida karriär. I studien besvarade enbart 85% av deltagarna att de har fått informationen. Resultatet tyder på att det finns ett behov av information till fler fotbollsspelare angående
skadeförebyggande träning, vilket tidigare studier också visat på (Joy et al., 2013; McKay et al., 2014; Orr et al., 2013). Samtliga fotbollsspelare bör ha fått information om
skadeförebyggande träning och dess innebörd för att åtminstone ha möjligheten att påverka sina skador själv.
Av de deltagare som angav att de har fått information om skadeförebyggande träning svarade de flesta spelarna att de fått informationen från fotbollstränare eller medicinsk personal. Detta liknar resultatet i studien av Orr et al. där de flesta fotbollsspelarna får informationen från sina fotbollstränare (Orr et al., 2013). I den studien visades det också att tränarna oftast fått informationen från medicinsk personal. Det verkar alltså som en positivt påverkande faktor att medicinsk personal är inkopplad för att information om
skadeförebyggande träning ska nå ut till fotbollsspelare. I den här studien visade tillgång till medicinsk personal en korrelation med om deltagaren hade fått information om
skadeförebyggande träning utan att veta vilken faktor som orsakar den andra. Mer forskning krävs för att tydliggöra kopplingen och möjligtvis kunna motivera fler klubbar och lag att ta hjälp av medicinsk personal för att få informationen.
Majoriteten av deltagarna i studien svarade att de utför ett skadeförebyggande
träningsprogram. Samtliga deltagare spelar fotboll på hög nivå vilket i en tidigare studie har visat sig vara en faktor som gör att lagen oftare utför ett skadeförebyggande program än de som spelar fotboll på lägre nivå (Joy et al., 2013). I denna studie har dock ingen jämförelse gjorts med lag som spelar fotboll på lägre nivå på grund av för stort bortfall.
I studien korrelerade utförande av ett skadeförebyggande träningsprogram med tillgången till medicinsk personal vilket tidigare studier också påvisat (Joy et al., 2013; O'Brien et al., 2017). Det skulle vara intressant att vidare undersöka om korrelationen innebär att den medicinska personalen behöver vara på plats vid utförandet av programmet eller om enbart
20 att kontakten finns där gör att fotbollsspelarna I större utsträckning utför det
skadeförebyggande träningsprogrammet.
När det gäller frågan om utförande av skadeförebyggande träningsprogram riktar den sig till laget i sin helhet. Ingen fråga finns med om den enskilde spelaren utför programmet i samma utsträckning som laget. Det sättet att ställa frågan var för att undersöka om rutinen att genomföra programmet finns eller inte, oavsett om den tillfrågade spelaren deltar. Av denna anledning får vi därför inget svar på om hur följsamheten ser ut hos de deltagande fotbollsspelarna, som i tidigare studier visat sig vara en viktig och påverkande faktor för en minskad risk för skada (Bizzini et al., 2013; Hägglund et al., 2013). Vidare forskning behövs för att undersöka om det finns ett samband mellan lagets och enskilda fotbollsspelares regelbundna utförande av program för att kunna kartlägga detta. Även andra faktorer som ökar respektive minskar sannolikheten för följsamhet vore intressant att undersöka i framtida studier.
De 66% av deltagarna som besvarade att deras lag genomför ett skadeförebyggande träningsprogram fick även besvara hur ofta de genomför programmet. Tidigare studiers resultat rekommenderar ett utförande av knäkontroll och/eller FIFA 11+ minst två gånger i veckan för optimal skadeförebyggande effekt (M. Hägglund et al., 2013; Soligard et al., 2008;
Steffen, Emery, et al., 2013). I studiens enkät fick deltagarna besvara i antal minuter istället för antal dagar för att få en helhetsbild över hur mycket tid lagen lägger ner på
skadeförebyggande träning. Man borde ha kompletterat enkäten med att även ha en fråga om antal tillfällen det skadeförebyggande programmet genomförs per vecka för att kunna dra slutsatser om den skadeförebyggande effekten. Ett genomsnittligt program av t.ex.
knäkontroll och FIFA 11+ tar ungefär 15-25 minuter. Utifrån deltagarnas svar skulle man kunna räkna om antal minuter per vecka de besvarat till antal tillfällen det blir ungefärligt per vecka. I det fallet hade kvinnliga och manliga deltagares svar skiljt sig åt då de flesta kvinnliga deltagarna skulle genomföra programmet en gång i veckan medan de flesta manliga deltagarna skulle genomföra programmet två till fyra gånger i veckan. Däremot vet vi fortfarande inte om deltagare som har svarat 60 minuter per vecka syftar på till exempel en fysträning de har varje måndag som är en timme lång. Ingen tidigare forskning har
undersökt vilken tid som är optimalt för skadeförebyggande träningsprogram och inte heller
21 om hur tiden ska vara fördelad under exempelvis en vecka. Mer forskning krävs för att kunna dra slutsatser om deltagare i studien utför programmen i tillräcklig utsträckning för att uppnå en minskad risk för skada.
Etiska och samhälleliga reflektioner
Vid planering av studien tänktes etiska aspekter igenom och studiens utförande anpassades efter detta. Frågor som innehöll känslig information exkluderades för att undvika frågor som behandlar känsliga personuppgifter, t.ex. om deltagare drabbats av skada eller inte.
Noggrann information om syfte gavs ut dels vid första presentation av studien men också vid varje informationstillfälle för lagen. Informationen innehöll också klubbens nytta av studien och att syftet inte är att visa på fel eller tillrättavisa utan att snarare se över vad som kan utvecklas i framtiden för att klubben ska uppnå minskad risk för skada för sina
fotbollsspelare. Ingen fotbollsspelare skulle känna sig tvungna att delta i studien och därför informerades laget som grupp inför studien och de tillfrågades inte enskilt om deltagande, detta för att lättare kunna avstå från deltagande. I resultatet påvisades vissa skillnader mellan de kvinnliga och manliga deltagarna vilket kan bli omdiskuterat. Mot denna bakgrund ska resultatet redovisas på ett sätt så att klubben kan se utvecklingspotential och inte hur det ser ut just nu för att inte någon tränare, spelare eller annan inblandad i studien ska känna sig orättvist behandlad.
Metoddiskussion
I studien var samtliga deltagarna spelare i samma fotbollsklubb. Urvalet var därför inte slumpmässigt utan klubben valdes ut och sedan valdes sex akademilag ur olika årskullar ut för att tillfrågas om deltagande.
Enkäten testades genom test-retest-metod innan studiens början. Därefter justerades enkäten men inga fler validitet- eller reliabilitetstester gjordes därefter. De frågor som användes från andra enkäter som är validitets- och reliabilitetstestade är översatta från engelska till svenska i studiens enkät och därför inte längre lika valida och reliabla.
Många frågor handlar om konkret fakta om deltagarnas fotbollsspelande, exempelvis antal matchminuter per vecka eller antal år som fotbollsspelare. Däremot är frågor om medicinsk personal och om utförande av skadeförebyggande program lättare att tolka på olika sätt.
22 Bland annat kan deltagare tolka ett skadeförebyggande program på valfritt sätt då ingen förklaring av innebörden stod med i frågan. Detta för att inte exkludera någon form av skadeförebyggande träning. När det gäller innebörden av medicinsk personal fanns förklaring infogad bredvid uttrycket, se bilaga 1. Trots att tidigare forskning undersökt
specifika program (Junge et al., 2011; Soligard et al., 2008; Steffen et al., 2013; Waldén et al., 2012) så var syftet i denna studie att undersöka utförande av all skadeförebyggande träning och inte specifikt vilket program eller upplägg deltagarna följer. Syftet med att undersöka det i sin helhet var att kunna undersöka om tillgången till medicinsk personal har något samband med att skadeförebyggande träning genomförs överhuvudtaget.
Enkätlänken var inte låst till tänkta deltagare och inget användarnamn eller lösenord
användes för enkelhetens skull. Detta kan dock medföra att utomstående har fått tillgång till enkätlänken och besvarat trots att de möjligtvis inte spelar i laget. Telefonlistor som inte var uppdaterade kan även ha innehållit telefonnummer till spelare som inte längre spelar i laget och kan därför ha svarat enligt hur det är i deras nuvarande lag istället.
Styrkor och brister
Resultaten i studien är svåra att generalisera då de 82 deltagande fotbollsspelarna spelar i samma fotbollsklubb. Detta medför att resultatet inte är lika generaliserbart till övriga fotbollsspelare i samma ålder utanför klubben. Samtliga fotbollsspelare i studien har samma förutsättningar vad gäller klubbens mål, ekonomi och utveckling. Dessutom spelar
deltagarna i klubbens akademilag vilket är de bästa lagen i varje årskull som klubben vill ska kunna mäta sig med de allra bästa föreningarna i Europa. Därför kan resultatet inte heller generaliseras till fotbollsspelare i klubbens ungdomslag som spelar på lägre nivå. Med det sagt kan man av resultatet ändå få en inblick i hur det kan se ut i lag i samma ålder som spelar fotboll på hög nivå i Sverige.
Om studien ska vidareutvecklas i nya framtida studier krävs fler deltagande fotbollsspelare från olika lag och olika klubbar för att möjliggöra generalisering av resultatet till en större population av fotbollsspelare. Det skulle också vara intressant att intervjua samtliga tränare för att få reda på tränarutbildning och erfarenhet, hur träningsupplägget ser ut samt deras tankar om skadeförebyggande träning. Då skulle samband kunna skildras till hur
23 fotbollsspelarna har besvarat enkäten och man skulle kunna få en tydligare bild om vad skadeförebyggande träning innebär för spelarna respektive tränarna.
Vidare forskning
Utifrån resultaten i studien skulle vidare forskning kunna inrikta sig mer djupgående och undersöka ur tränares och fotbollsspelares perspektiv och hur de skulle vilja få hjälp med att utveckla följsamheten till skadeförebyggande träning i laget på ett optimalt sätt. Det krävs ett större samspel mellan fysioterapeuter och fotbollsklubbarna för att vidare utveckla bästa möjliga information och följsamhet till skadeförebyggande träningsprogram. Tränare såväl som fotbollsspelare bör känna till möjligheterna som finns för att minska risken för skada vid fotbollsspel.
24
Referenser
Alentorn-Geli, E., Myer, G. D., Silvers, H. J., Samitier, G., Romero, D., Lázaro-Haro, C., &
Cugat, R. (2009). Prevention of non-contact anterior cruciate ligament injuries in soccer players. Part 2: a review of prevention programs aimed to modify risk factors and to reduce injury rates. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc, 17(8), 859-879.
doi:10.1007/s00167-009-0823-z
Barengo, N. C., Meneses-Echávez, J. F., Ramírez-Vélez, R., Cohen, D. D., Tovar, G., &
Bautista, J. E. (2014). The impact of the FIFA 11+ training program on injury prevention in football players: a systematic review. Int J Environ Res Public Health, 11(11), 11986-12000. doi:10.3390/ijerph111111986
Bizzini, M., Junge, A., & Dvorak, J. (2013). Implementation of the FIFA 11+ football warm up program: how to approach and convince the Football associations to invest in prevention. Br J Sports Med, 47(12), 803-806. doi:10.1136/bjsports-2012-092124 Ekman, E., Frohm, A., Ek, P., Hagberg, J., Wirén, C., & Heijne, A. (2015). Swedish
translation and validation of a web-based questionnaire for registration of overuse problems. Scand J Med Sci Sports, 25(1), 104-109. doi:10.1111/sms.12157 Finch, C. (2006). A new framework for research leading to sports injury prevention. J Sci
Med Sport, 9(1-2), 3-9; discussion 10. doi:10.1016/j.jsams.2006.02.009
Fältström, A. (2002). Skadeprevention inom division I och IV fotboll(Nr 4), 58-62. Retrieved from http://centrumforidrottsforskning.se/wp-
content/uploads/2014/04/Skadeprevention-fotboll.pdf Giza, E., & Micheli, J. L. (2005). Soccer Injuries. 49, 140-169.
Gomes Neto, M., Conceição, C. S., de Lima Brasileiro, A. J., de Sousa, C. S., Carvalho, V.
O., & de Jesus, F. L. (2016). Effects of the FIFA 11 training program on injury prevention and performance in football players: A systematic review and meta- analysis. Clin Rehabil. doi:10.1177/0269215516675906
Hägglund, M. (2007). Epidemiology and prevention of football injuries. Department of Health and Society, 67.
Hägglund, M., Atroshi, I., Wagner, P., & Waldén, M. (2013). Superior compliance with a neuromuscular training programme is associated with fewer ACL injuries and fewer acute knee injuries in female adolescent football players: secondary analysis of an RCT. Br J Sports Med, 47(15), 974-979. doi:10.1136/bjsports-2013-092644 Joy, E. A., Taylor, J. R., Novak, M. A., Chen, M., Fink, B. P., & Porucznik, C. A. (2013).
Factors influencing the implementation of anterior cruciate ligament injury prevention strategies by girls soccer coaches. J Strength Cond Res, 27(8), 2263-2269.
doi:10.1519/JSC.0b013e31827ef12e
Junge, A., Lamprecht, M., Stamm, H., Hasler, H., Bizzini, M., Tschopp, M., . . . Dvorak, J.
(2011). Countrywide campaign to prevent soccer injuries in Swiss amateur players.
Am J Sports Med, 39(1), 57-63. doi:10.1177/0363546510377424
McCall, A., Carling, C., Nedelec, M., Davison, M., Le Gall, F., Berthoin, S., & Dupont, G.
(2014). Risk factors, testing and preventative strategies for non-contact injuries in professional football: current perceptions and practices of 44 teams from various premier leagues. Br J Sports Med, 48(18), 1352-1357. doi:10.1136/bjsports-2014- 093439
McKay, C. D., Steffen, K., Romiti, M., Finch, C. F., & Emery, C. A. (2014). The effect of coach and player injury knowledge, attitudes and beliefs on adherence to the FIFA 11+ programme in female youth soccer. Br J Sports Med, 48(17), 1281-1286.
doi:10.1136/bjsports-2014-093543
25 Norcross, M. F., Johnson, S. T., Bovbjerg, V. E., Koester, M. C., & Hoffman, M. A. (2016).
Factors influencing high school coaches' adoption of injury prevention programs. J Sci Med Sport, 19(4), 299-304. doi:10.1016/j.jsams.2015.03.009
O'Brien, J., Young, W., & Finch, C. F. (2017). The delivery of injury prevention exercise programmes in professional youth soccer: Comparison to the FIFA 11. J Sci Med Sport, 20(1), 26-31. doi:10.1016/j.jsams.2016.05.007
Orr, B., Brown, C., Hemsing, J., McCormick, T., Pound, S., Otto, D., . . . Beaupre, L. A.
(2013). Female soccer knee injury: observed knowledge gaps in injury prevention among players/parents/coaches and current evidence (the KNOW study). Scand J Med Sci Sports, 23(3), 271-280. doi:10.1111/j.1600-0838.2011.01381.x
Soligard, T., Myklebust, G., Steffen, K., Holme, I., Silvers, H., Bizzini, M., . . . Andersen, T.
E. (2008). Comprehensive warm-up programme to prevent injuries in young female footballers: cluster randomised controlled trial. BMJ, 337, a2469.
Soligard, T., Nilstad, A., Steffen, K., Myklebust, G., Holme, I., Dvorak, J., . . . Andersen, T.
E. (2010). Compliance with a comprehensive warm-up programme to prevent injuries in youth football. Br J Sports Med, 44(11), 787-793. doi:10.1136/bjsm.2009.070672 Steffen, K., Emery, C. A., Romiti, M., Kang, J., Bizzini, M., Dvorak, J., . . . Meeuwisse, W.
H. (2013). High adherence to a neuromuscular injury prevention programme (FIFA 11+) improves functional balance and reduces injury risk in Canadian youth female football players: a cluster randomised trial. Br J Sports Med, 47(12), 794-802.
doi:10.1136/bjsports-2012-091886
Steffen, K., Meeuwisse, W. H., Romiti, M., Kang, J., McKay, C., Bizzini, M., . . . Emery, C.
A. (2013). Evaluation of how different implementation strategies of an injury
prevention programme (FIFA 11+) impact team adherence and injury risk in Canadian female youth football players: a cluster-randomised trial. Br J Sports Med, 47(8), 480- 487. doi:10.1136/bjsports-2012-091887
Waldén, M., Atroshi, I., Magnusson, H., Wagner, P., & Hägglund, M. (2012). Prevention of acute knee injuries in adolescent female football players: cluster randomised
controlled trial. BMJ, 344, e3042.
Waldén, M., Hägglund, M., Werner, J., & Ekstrand, J. (2011). The epidemiology of anterior cruciate ligament injury in football (soccer): a review of the literature from a gender- related perspective. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc, 19(1), 3-10.
doi:10.1007/s00167-010-1172-7
26
Bilagor
Bilaga 1. Enkätens frågor
1. Är du ( ) Tjej ( ) Kille
2. Ålder _______
3. Vilket lag spelar du i?
___________
4. Hur många år har Du spelat fotboll?
( ) ___ år
( ) Mindre än 1 år
5. Hur många timmar per vecka deltar Du i fotbollsträning under säsong?
( ) 1-2 timmar ( ) 3-4 timmar ( ) 4-6 timmar ( ) 7-8 timmar
( ) Mer än 8 timmar/vecka
6. Hur många minuter per vecka deltar Du i matchspel under säsong?
( ) Mindre än 30 min ( ) 30-45 min
( ) 46-90 min ( ) 91-120 min
( ) Mer än 120 min/vecka
7. Om Du skadar Dig vid matchspel eller träning, Har Ditt lag medicinsk kunnig personal som hjälper Dig med skadan?
Med medicinsk kunnig personal menas Fysioterapeut/Sjukgymnast, Läkare, Naprapat, Fystränare, Kiropraktor
( ) JA
( ) NEJ à Gå till fråga 9 ( ) IBLAND/DELVIS
8. Om JA/IBLAND/DELVIS, hur ofta har Du och Ditt lag möjlighet att träffa medicinsk kunnig personal i samband med träning eller match?
( ) Varje träning/match ( ) Minst 1 gång/v ( ) Mindre än 1 gång/v ( ) VET EJ
27 9. Anser Du att man kan förebygga skada vid fotbollsspel?
( ) JA ( ) NEJ ( ) VET EJ
10. Har Du någonsin fått information om förebyggande av skador vid fotbollsspel?
( ) JA
( ) NEJ (gå till fråga nr 13) ( ) VET EJ (gå till fråga nr 14)
11. Om ja, vart fick Du den informationen ifrån?
Ringa in samtliga passande ( ) Fotbollstränare
( ) Förälder/syskon ( ) Internet
( ) Medicinsk kunnig (Fysioterapeut/sjukgymnast, läkare, naprapat, fystränare, kiropraktor) ( ) Utbildning
( ) Annan: ________
12. Spelar Du i ett fotbollslag som gör ett specifikt träningsprogram på fotbollsträning för att minska spelares risk för skada?
( ) NEJ –> Gå till fråga 15 ( ) JA
13. Om JA, Hur ofta genomför Ditt fotbollslag ett specifikt träningsprogram för att minska spelares risk för skada?
( ) Mindre än 1 gång/vecka ( ) 1 gång/vecka
( ) 2-3 gånger/vecka ( ) 4-5 gånger/vecka
14. Vem eller vilka tycker Du har det största ansvaret för att minska din risk för att drabbas av en skada i samband med fotbollsspel? Rangordna följande alternativ 1-4: Sätt 1 för störst ansvar, sätt 2 för näst störst ansvar o.s.v.
( ) Tränare ( ) Föräldrar ( ) Spelare
( ) Medicinsk kunnig personal (Fysioterapeut/sjukgymnast, läkare, naprapat, fystränare, kiropraktor)
( ) Annan: ________
28
Bilaga 2. Brev till fotbollslag/klubb
Hej fotbollagets namn,
Mitt namn är Sanne Fomin och jag är legitimerad fysioterapeut på Artrokliniken i Stockholm.
Jag håller på med min magisterutbildning med inriktning idrottsmedicin på Umeå Universitet.
I mitt magisterarbete ska jag kartlägga förekomsten av ett skadeförebyggande
träningsprogram hos fotbollslag i Stockholm. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som kan påverka om fotbollslag genomför ett skadeförebyggande program eller inte. Detta för att utveckla hur vi som fysioterapeuter kan hjälpa till att nå ut med forskning om skadeförebyggande träning till fotbollsklubbar och lag.
I studien ingår enkätinsamling som fotbollsspelare ska besvara samt kortare intervjuer av vissa tränare. Vi är i behov av ert fotbollslag för att kunna undersöka detta och vi undrar nu om ert lag vill delta i denna studie och bidra till att utveckla den skadeförebyggande
träningen inom fotboll och för fotbollsspelare.
Studiedeltagandet från fotbollsspelarna innebär enbart att besvara en enkät. Enkäten tar ca 5 minuter att besvara och är en webbaserad enkät som kan besvaras via dator eller
smartphone. Det är viktigt att så många som möjligt av spelarna i ert lag besvarar enkäten för att få en tillförlitlig informationsinsamling.
Vid vidare intervju av er som tränare kommer vidare information.
Deltagandet är helt frivilligt och ni kan när som helst avbryta deltagandet utan att behöva ange anledning.
Om du har några frågor eller vill veta mer, kontakta gärna mig eller min handledare.
Med vänlig hälsning
Sanne Fomin Leg. Fysioterapeut Umeå Universitet
sanne.fomingabrielsen@capio.se 0733899119
Handledare Kajsa Gilenstam
Universitetslektor vid institutionen för samhällsmedicin och rehabiltering Umeå Universitet
Kajsa.gilenstam@umu.se
29 Bilaga 3. Information till studiedeltagare
Du tillfrågas här med om deltagande i ovanstående enkätstudie. Genom att besvara denna enkät godkänner Du att vi använder dessa uppgifter i vårt examensarbete. Du besvarar enkäten helt anonymt.
Fotboll är en fysiskt krävande idrott som ställer stora krav på kroppen. Skador som
stukningar, muskelbristningar och främre korsbandsskador är vanligt förekommande och kan leda till långvarig frånvaro från idrott. Syftet med denna studie är att undersöka hur Du och Ditt lag ser på skador och träning och hur ni försöker hålla er skadefria.
Studien innebär enbart besvarande av denna enkät. Enkäten är en webbaserad enkät som du kan besvara på valfri plats genom din smartphone eller dator. Enkäten tar enbart 5 minuter att besvara. Dina svar är helt anonyma och ingen kommer kunna koppla dina svar till ditt namn eller personnummer. Det är endast studieansvarig som kommer att ha tillgång till enkätsvaren.
Ditt deltagande är helt frivilligt.
Om du har några frågor eller vill veta mer, kontakta studieansvarig eller handledare.
Sanne Fomin
Leg. Fysioterapeut, Capio Artro Clinic Umeå Universitet
Sanne.fomingabrielsen@capio.se
Handledare Kajsa Gilenstam
Universitetslektor vid institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering Umeå Universitet
Kajsa.Gilenstam@umu.se
