”Den  är  som  morgonkaffet,   man  måste  ha  det”

Full text

(1)

Examensarbete 15 hp – kandidatnivå

Medie- och kommunikationsvetenskap

”Den  är  som  morgonkaffet,  

man  måste  ha  det”

- En fallstudie om varför Barometerns läsare

konsumerar en lokal dagstidning

(2)

Abstract

Authors: Rikard Svensson and Lina Söderberg

Title: ”It’s  like  the  morning  coffee,  you  need  it”  – A case study of why the readers

of Barometern consume a local newspaper.

Level: BA Thesis in Media and Communication Studies Location: Linnaeus University

Language: Swedish Number of pages: 54

The purpose of this essay is to understand and analyze why people read a local newspaper and which needs it can fulfill. The newspaper indistry is changing and so is the way we consume news. Today the readers are seen as an active group of people who choose the media, which fulfills their needs in the best possible way. This essay is based on a case study of the local newspaper Barometern. We used a qualitative research method and have done eight interviews. The people we interviewed where in the age of 30-40 and are subscribers or frequent readers of Barometern. The empirical material that where generated from the interviews made out the basis of our analysis. The conclusion of this case study is that people have six different needs of which they seek fulfilling. Of these six needs, Barometern satisfies five of them. For deeper analysis of how these needs are satisfied, continue reading chapter five. Since we worked with a qualitative method we don't intend to make any generalizations of our conclusions. The conclusions only apply to our study of Barometern.

(3)
(4)

4.6  Förtroende/kvalité ________________________________________ 44 4.6.1 Förtroende __________________________________________ 44 4.6.2  Kvalité _____________________________________________ 45 4.6.3 Pris ________________________________________________ 47 4.7 Interaktivitet ____________________________________________ 47 5. DISKUSSION ______________________________________________ 50 5.1 Diskussion ______________________________________________ 50 5.2 Sammanfattning _________________________________________ 52 5.3 Fortsatt forskning ________________________________________ 54 KÄLLFÖRTECKNING ________________________________________ 55 Litteratur __________________________________________________ 55 Vetenskapliga artiklar ________________________________________ 56 Forskningsrapporter _________________________________________ 56 Elektroniska källor __________________________________________ 57 Personlig kommunikation _____________________________________ 57

Bilagor

Bilaga 1: Intervjuguide

Figurförteckning

(5)

1. INLEDNING

I detta inledningskapitel introducerar vi läsaren till ämnet samt motiverar varför detta är relevant. Vi kommer även diskutera det problem vi sett och presentera uppsatsens syfte, avgränsningar och kontext.

1.1 Problembakgrund

I  juni  1945  gick  tidningsbärarna  till  New  Yorks  åtta  största  tidningar  ut  i  strejk  i  sjutton   dagar.  Människorna  i New York blev  därmed  utan  sin  tidning  och  Bernard  Berelson  tog   tillfället  i  akt  att  undersöka  vad  det  innebar  att  inte  få  sin  tidning.  Berelson  (1949)  såg   att   människorna   svarade   att   det   de   saknade   mest   med   sin   tidning   var   den   seriösa   informationen, dock visade det sig att detta inte alls var den egentliga konsekvensen. Berelson fann   att   människor   läser   tidningen   av   många   olika   anledningar,   för   informations-   och   nyhetssökande,   för   social   kontakt   och   prestige   men   även   för   att   ha   någonting   att   läsa.   Dagstidningen   visade   sig   vara   en   säkerhet   för   människorna   och   nästan  som  en  ritual  för  dem  (Berelson, 1949).

(6)

Hvitfelt (2008) menar att tiden människor   lägger   på   olika   medier   är   i   princip   samma   som   för   40   år   sedan   men   att   det   idag   är   betydligt   fler   medier   som   söker   användarnas   uppmärksamhet.  Picard  (2003)  fortsätter  detta  resonemang  och  menar  att  användarna  av   tryckta medier spenderar mindre tid  att  läsa  på  grund  av  mängden  av  andra  sätt  att  ta  till   sig information. Samtidigt menar Rauch (2008) att internet bidragit till att publiken av   nyhetsjournalistiken  är  större  än  någonsin.  Fler  användare  läser  alltså  nyheter  idag  men   den tid   människor   lägger   på   enskilda   medier   har   minskat. Gripsrud   (2002)   menar   att   digitaliseringen   och   förändringarna   i   medielandskapet   har   förändrat   sättet   att   se   på   användaren.   De   traditionella   dagstidningarna   har   tidigare   utgått   från   det   klassiska   transmissionssynsättet  vilket  innebar  att  de  såg  publiken  som  en  lättpåverkad  massa  som   tog till sig de budskap som medier   skickade   ut.   Detta   synsätt   fick, inom det vetenskapliga,   mycket   kritik   för   att   det   såg   publiken   som   passiv.   På   1980-talet   såg   forskare  nämligen  att  personer  tolkade  och  värderade  medier  på  olika  sätt  beroende  på   bakgrund  och  forskningen  övergick  till  att  se  användarna  som  aktiva. (Gripsrud, 2002). När   forskare   ser   på   mediekonsumtionen   idag   menar   Westlund   (2012) att   en   grundläggande  fråga  handlar  huruvida  människor  är  redo  att  ta  till  sig  nyheter  från  olika   medier.  Med  detta  menar  han  att  vissa  individer  tar  till  sig  nyheter  på  ett  komplementärt   sätt.   Detta   betyder   att   de   väljer   olika   medier   efter   olika   situationer,   exempelvis   att   de   läser   dagstidningen   på   morgonen   vid   frukost   men   läser   webbnyheter   löpande   under   dagen.  När  medier  börjar  publicera  samma  information  i  flera  medium  finns  det  även  de   som   väljer   att   endast   använda   det   som   passar   dem   bäst.   Detta   gör   att   tidningen   kan   tappa  läsare  på  vissa  medium. (Westlund, 2012).

(7)

med   medierna.   Uses   and   gratifications   har   inspirerats   av   Maslows   behovshierarki   och   ser  målgruppen  som  aktiva  deltagare  och  inte  som  passiva  mottagare  samt fokuserar på vilka behov som tillfredsställs hos användarna (Gripsrud, 2002). Trots att denna forskningstradition   har   fått   kritik menar Ruggerio (2000) att uses and gratifications-teorin alltid varit banbrytande gällande nya massmediekanaler.   Teorin   behöver fortfarande appliceras på mediekanaler för att  öka  kunskapen  om  dessa  och  för  att  teorin   i sig ska kunna utvecklas. Samtidigt   är   den   stora   frågan   inom   uses   and   gratifications   fortfarande:

“Why do people become involved in one particular type of mediated communication or another, and what gratifications do they receive  from  it?” (Ruggerio, 2000: 29)

1.2 Problemformulering

Många   år   har   gått   sedan   Berelson (1949) publicerade   sin   forskning   om   varför   människor   läser   nyhetstidningar   och   mycket   har   hänt   sedan   dess,   både   praktiskt   och   vetenskapligt. Fler medier   har   tillkommit   och   dagstidningen   är   inte   längre   den   enda   källan   till   information. Konkurrensen på   marknaden   har   hårdnat   sedan   tidningarna   behöver   konkurrera   med   radio,   tv   och   internet.   När   internet   växte   fram   möjliggjorde   detta  fler  källor  till  information  vilket  bidrog  till  att  oron  för  dagspressens  överlevnad   var ett faktum. Skillnaden var att läsarna inte enbart  tog  till  sig  budskap  utan  var  aktiva   och  kritiska  till  det  som  publicerades.  Användaren  kunde  nu  även  byta  medium  om  de   kände   missnöje. Detta gjorde att uses and gratifications-teorin   blev   högaktuell   då   grundpelaren  inom  detta  synsett  är  att  användaren  är  aktiv, medveten och väljer  medier   efter behov. Westlund (2012) har  visat  att  användare  konsumerar  nyheter  på  olika  sätt   beroende  på  situation  och  att  de  växlar  mellan medium och format.

(8)

läsningen  har  minskat.  Vad  är  det  då  som  lockar med en dagstidning? Vi anser det vara relevant   att   undersöka   varför   personer   i   yngre   medelåldern   läser   en   dagstidning eftersom   att   det   är   intressant   att   skapa   en   förståelse   om   varför   de   konsumerar   en   dagstidning  då  de  är  unga  läsare  som  konsumerar ett traditionellt medium.  Vi  anser  även   att   det   är   relevant   för   vetenskapen   då   det   kan   bidra   till   en   djupare   förståelse om mediekonsumtion.

1.3 Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka varför  människor  läser  en  lokal dagstidning och vilka behov som  dagstidningen  som  medium  fyller  hos  läsarna  idag.

1.4  Frågeställning

 Vilka behov vill prenumeranter   och   regelbundna   läsare   få   tillfredsställda   vid  

konsumtion av en lokal dagstidning idag?

 Hur  tillfredsställs  dessa  behov?

1.5  Avgränsningar

Vi har valt att avgränsa vår studie till lokala dagstidningar då det är dessa som tappar mest läsare idag. För att genomföra vår studie har vi även valt att avgränsa oss till endast en dagstidning eftersom att det möjliggör för oss att genomföra en djupare analys än vad vi skulle kunna göra om vi genomfört studien på fler tidningar. Den lokala dagstidning vi valt att studera är Barometern. Att avgränsa oss till Barometern gör att vi även avgränsar oss till Kalmar kommun samt kringliggande mindre kommuner då det är i denna region Barometern verkar.

1.6 Kontext

(9)
(10)

2. LITTERATURGRANSKNING

I detta kapitel kommer vi presentera och motivera det teoretiska perspektiv vi i uppsatsen kommer förhålla oss till.

2.1 Uses and gratifications

McQuail   (2010)   menar   att   det   centrala   i   uses   and   gratifications-teorin   är:   varför   använder  människor  medier  och  vad  använder  de  dem  till?  Teoretiker  hade  tidigare  trott   att  mediers  huvudsyfte  var  att  uppfylla  behov  hos  samhället  och  därmed  att  människor   använde  medier  för  att  få  information,  koppla  av  och  för  att  forma  sin  identitet.  Senare   forskning  har  dock  insett  att  medierna  är  mycket  mer  än  så,  människor  använder  medier   för  att  få  råd,  stöd,  säkerhet,  konversationsämnen  och  att  medier  är  en  viktig  strukturell   del  i  människors  dagliga  rutiner.  Uses  and  gratifications-teorin  menar  att  val  av  medier   och   dess   innehåll   baseras   på   specifika   mål   eller   tillfredställelser   och   att   publiken   är   medveten om de behov relaterade till medier som de har. (McQuail, 2010). Katz (citerad i McQuail,  2010)  sammanfattade  det  medievalsprocessen  berör:

”The  social  and  psychological  orgins  of  needs  which  generate  expectations  of  the  mass   media or other sources which lead to differential exposure (or engaging in other activities),   resulting   in   need   gratification   and   other   consequences.”   (McQuail,

2010:424).

Uses and gratifications-teorin grundar sig i fem antaganden:

 Människor  är  aktiva  användare  av  medier  och  väljer  medium  efter  mål, syfte och motivation.

(11)

 Sociala-,   psykologiska-   och   miljöfaktorer   påverkar   beteenden   som   i   sin   tur   svarar till mediet och meddelandet.

 Medier   tävlar   med   andra   kommunikationskanaler   om   att   kunna   tillfredställa   konsumentens behov.

 Människor   har   större   inverkan   än   medier   men   medierna   påverkar   vilket   förtroende  människor  har  på  olika  kommunikationskanaler.

(Palmgren 1984; Palmgren, Wenner & Rosengren 1985; Rubin 2002, refererade i Rubin 2009:167)

Kärnan   i   uses   and   gratifications-teorin   är   användarens   aktivitet   och   denna   teori   ser   användaren   som   delvis   aktiv,   den   är   alltså   inte   ständigt   aktiv   vilket   andra   forskare   antagit (Rubin 2009). Rubin menar   även   att   medier   kan   ses   som   antingen   ritualiserande/avledande eller instrumentella/nyttoinriktade.   Det   ritualiserade   användandet  ser  medier  som  ett  tidsfördriv  och  innebär  mindre  aktivitet  från  användaren   och   ett   mindre   målinriktat   användande.   Det   instrumentella   användandet   innebär   att   människor  använder  mediet  för  att  skaffa  information  vilket  är  ett  aktivare  användande   som har ett syfte. Beroende på   vilket   sätt   människor   använder   medier   leder   till   olika   resultat   och   det   instrumentella   användandet   kan   skapa   större   effekter   på   attityd   och   beteende   då   detta   skapar   större   motivation   till   att   använda   och   involvera   sig   i   meddelandet. (Rubin, 2009).

(12)

Uses and gratifications-teorin har fått kritik för att vara för inriktad på beteendevetenskap och för att medieval sällan är stadigt motiverade (McQuail, 2010). Denna kritik har bidragit till att teorin har utvecklats under åren. McQuail menar att ett av de tillfällen då denna teori fungerar bäst är när man undersöker nyhetskonsumtion. Ruggerio (2000) menar även   att   uses   and   gratifications   en   högst   aktuell   teori   att   använda  sig  utav  när  det  kommer  till  att  undersöka  massmedier.  Han  förespråkar  dock   att   den   i   framtiden   borde   innehålla fler behovsaspekter som interaktivitet, demassification och asynchronity. Med interaktivitet menar Ruggerio den kontroll  och   delaktighet  användarna  har  över  kommunikationen  som  sker  och  möjligheten  till  högre   aktivitet   hos   användarna.   Demassification   är   en   följd   av   teknikutvecklingen   och   tillgången   till   den   stora   mängd   medier   som   finns   idag.   Det   är   möjligheten   för   användaren   att   skräddarsy meddelandet efter sina behov (Ruggerio, 2000).   Asynchronity  innebär  möjligheten  för  användaren  att  idag  välja  när  den  vill  konsumera   sina medier och meddelanden. Ruggerio betonar   även   vikten   av   att, inom uses and gratifications,   se   medierad   masskommunikation   ur   ett   mer   holistiskt   perspektiv   vilket   innebär  att  ingenting  kan  beskrivas  utan  dess  kontext.

(13)

2.2 Expectancy-value theory

Enligt McQuail (2010) utgår  expectancy-value-teorin  från  uses  and  gratifications-teorin   genom   att   se   vad   publiken   gör   med   medierna. Expectancy-value-teorin   går   ut   på   att   medieanvändning   baseras   på uppfattningen av   och   fördelarna   ett   medium   erbjuder   i   kombination  med  differentiella  värdet  mediet  kan  erbjuda  den  individuella  mottagaren.   Detta  betyder  att  publiken  har  förväntningar  på  vad  medierna  ska  leverera  och  beroende   på  hur  väl  de  uppfyller och levererar  dessa  förväntningar, ökar  eller  minskar  tron  på  att   mediet  ska  fortsätta  leverera.  Detta  fungerar  som  en  grund  till  nästa  gång  publiken  ska   välja  medium  då  publiken  har  fått  ny  erfarenhet. (McQuail, 2010).

McQuail (2010) menar att teorin   är   uppdelad   och   särskiljer   två   olika   sorters   tillfredsställelse.   Sökt   tillfredsställelse   (gratifications   sought)   och   upplevd   tillfredsställelse  (gratifications  obtained).  Den  sökta  tillfredsställelsen  är  det  mottagaren   förväntar  sig  när  den  kommer  i  kontakt  med  mediet.  Den  upplevda  tillfredsställelsen  är   hur   väl   mediet   möter   de   förväntningar   mottagaren   har. McQuail definierar   ett   par   huvudfaktorer   för   tillfredsställelse   som   går   att   använda   som   verktyg   för   mätning   av   empiri. Dessa   är   följande: information and education, guidance and advice, diversion and relaxation, social kontakt, value reinforcement, cultural satisfaction, emotional release, identity formation and confirmation, lifestyle expression, security, sexual arousal och filling time. (McQuail, 2010).

(14)

(1997) kategorier av utbyten av medier (Se avsnitt 2.4.2 Förtroendet för medierna),  när   vi  operationaliserar  ner  vår  intervjuguide.

2.3 Maslows behovshierarki

Maslows (1987) behovshierarki   är   en   teori   som   menar   att   förklara   människors   grundläggande   behov.   Behovshierarkin   visas   oftast   som   en   pyramid   innehållande   fem   olika   behov,   där   behoven   i   botten   är   de   viktigaste,   mest   grundläggande   behov   människor   har   och   i   toppen   finns   behov   av   självuppfyllande   (Maslow, 1987).   Behovshierarkin   innebär   att   människor   måste   tillfredställa   behoven   längst   ner   i   pyramiden  först  för  att  sedan  kunna  klättra  uppåt  och  fortsätta  tillfredställa  sina  behov   (Maslow, 1987).

Figur  2.1:  Maslow’s  Hierarchy  of  Needs.  Maslow,  A.H.  (1943)  Research  History  (2012)

(15)

till nästa steg i hierarkin. Safety and security innebär att människor vill ha struktur, stabilitet, säkerhet och vara fria från rädslor. Love and belonging handlar om att människor vill ha och ge kärlek. För att uppfylla detta behov vill människor ha relationer, antingen med en familj eller en grupp. Self-esteem handlar om människors behov av självkänsla och uppskattningen av andra. Uppfylls dessa behov kommer människan känna sig självsäker och viktig i världen. Blir dessa behov inte uppfyllda kommer människan känna sig svag och hjälplös. Self-actualisation handlar om vad människan kan bli, vad hen måste bli. För en musiker kan detta handla om att skriva musik medan för en konstnär innebär det att hen måste måla. Detta behov skiljer sig extremt från person till person men det grundar sig oftast på att de tidigare behoven blivit uppfyllda. (Maslow, 1987).

Även  om  Maslows  (1987)  behovshierarki  väljer  att  generalisera  behoven  hos  människor   så   finns det undantag till denna teori. Vissa   människor   sätter   exempelvis   självuppfyllelse   före   kärlek   och   samhällsideal   kan   förändra   vilka   behov   människan   sätter   först.   I   vissa   fall   har   människor   offrat   sina   grundläggande   behov   för   att   kunna   tillfredställa   de   högre   behoven.   Utöver   dessa behov finns   det   även   positiva   impulser   människor   vill   tillgodose;;   sin   nyfikenhet,   att   vilja   veta,   kunna   förklara   och   att   förstå. (Maslow, 1987).

(16)

2.4 Tidigare forskning

2.4.1 What missing a newspaper means

I  juni  1945  gick  tidningsbärarna  till  New  Yorks  åtta  största  tidningar  ut  i  strejk  i  sjutton   dagar   vilket   innebar   ett   perfekt   tillfälle   för   Bernard   Berelson   att   undersöka   “What

missing   a   newspaper   means”   (Berelson, 1949). Berelson   gjorde   många   intressanta  

upptäckter  och  såg  att  människor  ofta  svarade  att  det  var  den  seriösa  informationen  de   saknade mest men efter fortsatta studier visade detta sig inte vara den egentliga   konsekvensen.   Istället   läser   människor   olika   delar   av   tidningen   av   olika   anledningar. Berelson   menar   att   människor   använder   sig   av   dagstidningen   på   olika   sätt:   rationellt   (informations-   och   nyhetssökande)   eller   irrationellt   (för   social   kontakt   och   social   prestige).  Det  rationella  användandet  innefattar  att  få  information  om-  och  för  att  tolka   offentlig   verksamhet.   Det   irrationella   användandet  innefattar   flera   olika   aspekter:   som   ett  verktyg  för  det  vardagliga  livet,  för  att  få  en  paus  ifrån  vardagen  och  för  prestige  och sociala kontakter. Berelson fann   även   att   människorna   hade   ett   behov   av   att   ha   någonting  att  läsa  och  när  tidningen  inte  fanns  tillgänglig  så  läste  de  andra  tidningar  och   böcker  istället.  Forskningen  visade  även  att  läsande  av  en  dagstidning  är  ett  sätt  att  fylla   tid,  tidningen  bidrar  till  säkerhetskänslor  och  att  läsa  en  tidning  är  näst  intill  en  ritual  för   många  människor  (Berelson, 1949).

Berelsons   studie   används   som   utgångspunkt   för   vår   forskning   då   vi   genom   vår   forskning  väljer  att  studera  ett  liknande  ämne  över  60  år  senare.

2.4.2  Förtroendet  för  medierna

(17)

även   relateras   till   medieanvändningen,   hur   människor   använder   mediet.

Medieanvändningen  kan  vara  antingen  instrumentell,  vilket  kan  innebära  att  användarna  

exempelvis   skaffar   information   för   att   använda   i   sociala   sammanhang,   eller   rituell,   vilket   innebär   att   själva   aktiviteten   är   viktigare   än   det   användarna   konsumerar   (exempelvis att  de  läser  tidningen  som  en  del  av  sin  morgonrutin).  Människors  utbyte  av   medier   kan   även   vara   knutet   till   egenskaper hos mediekanalen, digitala-   och   tryckta   medier  ger  olika  upplevelser.  Slutligen  kan  utbytet  även  bidra  till  image eller generera

status. Fortsättningsvis menar Elliot att   utbytet   i   sin   tur   är   kopplat   till   människors  

värden   av   medier   och   användning   av   dessa. Det Elliot   kallar   värden   kan   liknas   vid   mänskliga  grundläggande  behov  även  om  hon  poängterar  att  dessa  inte  är  synonymer, dock  är  det  dessa  värden  som  gör  utbytet  med  mediet  till  ett  faktiskt  utbyte.

Elliot  (1997)  listar  sex  kategorier  i  vilka  människors  personliga  utbyten  av  medier  kan   klassificeras: generell kunskap och information, identitetsbildning, socialisering   och  

social  interaktion,  delaktighet  med  samhället, eskapism och pleasure och strukturering av tillvaron.

Generell kunskap och information:

Elliot   (1997)   redogör   att   det   i   att   det   går   att   urskilja   tre   olika   funktioner   för   generell   kunskap och information. Övervakning  vilket  innebär  att  mediet  förmedlar  en  överblick   vad  som  händer  just  nu  till  publiken,  en  slags  omvärldbevakning. Information  innebär   information   angående   konkreta   händelser   som   kan   fungera   som   beslutsunderlag   eller   som praktiska   råd. Kunskapsbildning   syftar   på   den   kunskap   som   går   djupare   än   ren   praktiskt  användning  och  därför  mindre  inriktad  på  det  instrumentella.

Identitetsbildning:

(18)

Socialisering och social interaktion:

Mediekonsumtion   kan   leda   till   att   personer   får   gemensamma   referensramar   och   samtalsämnen   att   använda   sig   utav.   Själva   innehavet   av   ett   medium   kan   ange   en   viss   social   status   och   visa   på   den   kulturella   värdegemenskap   personen   vill   uppnå. (Elliot, 1997).

Delaktighet  i  samhället

Elliot   (1997)   menar   att   det   inom   samhället   händer   saker   som   är   för   abstrakta   för   att   kunna   uppfattas   av   gemene   man.   Medierna   kan   här   fungera   som   en   förmedlare   vilket   gör  att  publiken  får  en  känsla  av  samhörighet  till  samhället  de  lever  i.

Eskapism och pleasure

Eskapism   innebär   att   publiken   kan   använda   mediet   som   en   verklighetsflykt   och   avkoppling.   Med   pleasure   menas   det   välbehag   som   medieanvändningen   kan   leda   till.   Detta   behöver   inte   endast   gälla   för   underhållningsmedier   utan   kan   även   stämma   för   nyhetsmedier. (Elliot, 1997).

Strukturering av tillvaron

Medieanvändingen  kan  påverka  publikens  strukturering  av  tid  och  rum  genom  att  vissa   medier binder publiken till en viss tid. En dagstidning  kan  exempelvis  ingå  i  en  persons   frukostrutin  och  ingår  därför  i  den  dagliga  strukturen. (Elliot, 1997).

(19)

2.4.3 Interactive to me – interactive to you?

(20)

3. METOD

Här kommer vi presentera de tillvägagångssätt vi använt för att genomföra vår studie. Vi har även motiverat de val vi gjort och kommenterat de eventuella problem som har uppstått.

3.1 Det kvalitativa perspektivet

Det kvalitativa perspektivet ser verkligheten ur ett subjektivt synsätt och använder  sig   normalt  av  ord  och  det  som  sägs  som  den  centrala analysenheten (Bryman, 2011). Detta resonemang styrks av Backman (2008)   som   menar   att   inom   kvalitativ   metod   är   det   viktigt   att   undersöka   hur   individer   upplever   och   tolkar   sin   subjektiva   verklighet.   En   kvalitativ  undersökning  är  tolkningsinriktad  och  vikten  av  undersökningen  är  att  skapa   en  förståelse  för  hur  en  publik  i  en  viss  miljö  tolkar  den  sociala verkligheten (Bryman, 2011). Viktiga begrepp inom det kvalitativa perspektivet   är   innebörd, kontext och

process.

Innebörd   betyder   att   ett   betonat   fokus   ligger   på   att   förstå   hur   individer   uppfattar   sin  

(21)

även   är   viktigt   för   forskare   som   utför   ostrukturerade   och   semistrukturerade   intervjuer.   Detta   eftersom   att   forskaren   då   försöker   få   respondenten   att   utveckla   och   förklara   de   processer  som  varit  bidragande  till  det  ämne  som  undersöks. (Bryman, 2011).

Elliot   (1997)   menar   i   sin   forskning   om   människors   förtroende   för   medierna,   att   människor  gärna  uppfattar  att  ett  medium ger dem utbyte  trots  att  detta  faktiskt  aldrig   realiseras.   Detta   innebär   en   svårighet   att   undersöka   människors   utbyte   endast   genom   kortare  frågor.  Vi  valde  därför  att  arbeta  utifrån  ett  kvalitativt  perspektiv  eftersom  att  vi   med   vår   forskning   ämnar se innebörden och   skapa   en   djupare   förståelse   för   varför   prenumeranter   och   regelbundna   läsare,   läser   en   lokal   dagstidning.   Målet   med   vår   undersökning   har   varit   förstå   varför   människor   läser   en   lokal   dagstidning   och möjliggöra generering av teori. Denna   undersökning   kräver   ett   tolkande   tillvägagångssätt  då  vi  syftar  att  skapa  förståelse  för  behov  och  inte  mäta  dem. Vi har förhållt oss till kontexten genom att presentera, beskriva och ta hänsyn till fallet och att beskriva våra respondenter.

Kritik  på  kvalitativ  metod

(22)

Genom   att   arbeta   med   arbetshypoteser   fokuserar   forskaren   på   perspektiv   framför   sanning.   Under   en   observation   samlar   forskaren   in   data   från   kontrollerade   variabler,   men   även   från   okontrollerade   variabler.   Det   är   därför   viktigt   att   när   forskaren   byter   situation   beskriva   och   tolka   nya   lärdomar   från   tidigare   erfarenheter   och   att   belysa   faktorer  som  är  unika  för  en  viss  miljö.  Genom  att  låta  alla  dessa  lokala  variabler  utgöra   en  viktig  roll  blir  varje  generalisering  en  arbetshypotes  istället  för  en  slutsats. (Merriam, 1994). Genom att vi använde oss av arbetshypoteser tog vi avstånd från de problem kvalitativ forskning har haft med generalisering. Istället för att använda vårt resultat för att generalisera för en större massa så har vi istället tagit fram en hypotes gällande vårt fall som man sedan kan utgå från när man fortsätter studera liknande fall.

3.2 Induktion

(23)

att  när  forskare  närmar  sig  verkligheten  inom  det  induktiva  synsättet  så  görs  detta  för  att   skaffa  sig  en  helhetsförståelse  om  fenomenet.  Detta  innebär  att  forskaren  till  en  början   är   förutsättningslös   och   har   en   vag   frågeställning   samt   inte   låser   sig   till   en   bestämd   datainsamlingsmetod (Halvorsen,   1992).   Även   om   deduktion   och   induktion   är   olika   förhållanden   så   är   forskning   sällan   endast   det   ena   eller   det   andra   utan   dessa   kan   innehålla  inslag  av   varandra  och  det  kan  vara  bättre  att  därför  se  dessa  som  tendenser   och  inte  som  självklara distinktioner (Bryman, 2011).

Vi  valde  att  arbeta  med  en  induktiv  ansats  eftersom  att  målet  med  vår  undersökning  är   att  utifrån  den  empiriska  verkligheten  förstå  ett  problem  och  möjliggöra  generering  av   teori.   Vidare   ansåg   vi   att   en   induktiv   ansats   möjliggjorde   att   vi   kunde   arbeta   förutsättningslöst   utan   att   vara   låsta   till   en   tidigt   ställd   hypotes.   Även   då   vi   menat   att   arbeta   förutsättningslöst   samtycker   vi   med   Popper   (refererad i Halvorsen, 1992) och anser att det var svårt   att   vara   helt   teoretiskt   förutsättningslösa   innan   vi   började   undersöka   verkligheten   och   läste   därför   in   oss   på   olika   eventuella   teorier   innan   vi   startade  vår  datainsamling.

3.3 Fallstudie

Backman (2008) menar att en fallstudie undersöker  ett  fenomen  i  sin  specifika  kontext.   Detta  gör  den  lämplig  att  använda  då  syftet  är  att  förklara  eller  förstå  företeelser  eller   organisationer (Backman, 2008). Enligt Bryman (2011)  kan  en  organisation  definieras   som  ett  fall.  Vidare  för  han  resonemanget  att  en  fallstudie  inte  är  generaliserbar  för  en   större   population   men   att   den   kan   fungera   som   ett   exemplifierande   fall   och   då   kan   användas   som   representant   för   andra   liknande   fall. Enligt Yin (refererad i Larsson, 2010)  är  fallstudier  bra  att  använda  sig  utav  när  forskare  undersöker  en  organisation  och   speciellt  då  de  ämnar  undersöka  “hur”-  och  “varför”-frågor.

(24)

blir   motsatsen,   överutförlig,   vilket   gör   den   svårtolkad. Vidare   kritik   har   framförts   av   Guba och Lincoln (refererade i Merriam, 1994) som menar att det finns en risk att fallstudier   framställer   situationen   på   ett   missvisande   sätt, både   överdriven och underdriven. Guba och   Lincoln   tar   även   upp   problemet   de   definierar   som   “ovanliga   etiska   problem”.   Med   detta   menar   de   att   forskaren   själv   kan   välja   ut   vilken   data  som   presenteras   och   hur   den   presenteras   vilken   gör   att resultatet kan bli vinklat (Guba & Lincoln, refererade i Merriam, 1994).

(25)

3.4 Urval

Urvalet för en forskning kan vara antingen ett sannolikhetsurval, i vilket sannolikheten   för   varje   element   i   populationen   specificeras, eller icke-sannolikhetsurval,   där   sannolikheten   för   elementen   i   populationen   inte   kan   beräknas   (Merriam,   1994).   Då   kvalitativ   forskning   vanligen   inte   eftersträvar   generaliserbarhet   menar Bryman (2011) att det inte krävs  att  urvalet  i  sådana  studier  är  representativt för  en  population. Istället   kan   forskare   inom   denna   typ   av   forskning   använda   sig   av   ett   målinriktat   strategiskt   urval   vilket   innebär   att   urvalet   görs   för   att   på   bästa   sätt   överensstämma med problemformuleringen. Målinriktat   urval   är   enligt Bryman den   mest   rekommenderade   urvalsformen.   När   forskare   gör   ett   målinriktat   urval   är   det   vanligt   att   arbeta   efter   ett   snöbollsurval (Bryman, 2011).

För  att  få  en  stabil  grund  att  basera  sina  resultat  på  så  ska  teoretisk  mättnad eftersträvas, dock finns det inga  konkreta  teorier  om  när  urvalet  uppnår  teoretisk  mättnad  (Bryman, 2011). Strauss och Corbin (citerade i Bryman, 2011)  menar  dock  att  teoretisk  mättnad   innebär   att   forskaren   fortsätter   öka   sitt   urval   tills   “a)   inga   nya   eller   relevanta   data  

framkommer   om   en   viss   kategori,   b)   kategorin   har   utvecklats   i   termer   av   dess   egenskaper  och  dimensioner  och  dess  variation  framkommit  och  c)  relationerna  mellan   olika   kategorier   är   etablerade   och   validerade   på   ett   bra   sätt” (Strauss & Corbin

citerade i Bryman, 2011:395).

(26)

urval som var brett utspritt inom urvalsramen med personer  av  olika  kön, utbildning och   civilstånd. Vi utgick   ifrån   ett   målinriktat snöbollsurval   och   fann våra första respondenter genom  att  utgå  från   en tidigare arbetskamrat som befann sig i rätt ålder. Detta för   att   få   hjälp   med   att   komma   i   kontakt   med   respondenter   eller   personer   som   kände   regelbundna   läsare   av   barometern   i   rätt   åldersgrupp. Genom dessa första respondenter kom vi i kontakt med fler då vi efter genomförda intervjuer frågade om de kände någon som de trodde kunde tänka sig att medverka. Dessa respondenter hade olika utbildningsgrad,   civilstånd   och   kön. Vi genomförde sammanlagt åtta intervjuer med respontenter. Efter sju av dessa ansåg vi att vårt material var mättat och efter att det i den åttonde inte framkom någon ny data ansåg vi att vi uppnått teoretisk mättnad.

3.4.1. Presentation av respondenter

Intervjuperson 1  ”Håkan”.  Man  30  år.  Arbetar  som  lärare  på  gymnasieskola.  Singel.  Bor   i  lägenhet. Intervjun  utfördes  på  respondentens  arbetsplats  i  ett  stängt  konferensrum.  För   att  respondenten  skulle  ha  möjlighet  att  ställa  upp  genomfördes  intervjun  på  morgonen. Håkan anser   sig   själv   vara   en   kritisk   läsare   av   Barometern   och   prenumererar   inte   på   tidningen  utan  läser  den  dagligen  på  sin  arbetsplats. (Håkan, personlig kommunikation, 3 maj, 2012)

Intervjuperson  2  ”Anna”.  Kvinna  37  år.  Arbetar  som  sjukgymnast.  Gift.  Bor  i  hyresrätt   tillsammans  med  man  och  två  barn.  Intervjun  utfördes  i  ett  grupprum  på  Kalmar  nyckel.   Respondenten   kändes   avslappnad   och   svarade   utförligt   på   alla   frågor. Anna prenumererar  på  Barometern. (Anna, personlig kommunikation, 4 maj, 2012)

(27)

Intervjuperson  4  ”Rune”.  Man  41  år.  Arbetar  som  universitetslektor.  Ogift.  Bor  centralt   i   Kalmar.   Intervjun   genomfördes   på   respondentens   arbetsrum.   Till   en   början   verkade   intervjupersonen ointresserad men han mjuknade allt eftersom.   Rune   prenumererar   på Barometern. (Rune, personlig kommunikation, 6 maj, 2012)

Intervjuperson  5  ”Bettan”.  Kvinna  32  år.  Sjukgymnast.  Gift.  Bor  i  villa  två  mil  utanför   Kalmar   med   man   och   två   barn.   Intervjun   genomfördes   i   respondentens   hem.   Stämningen   var   mycket avslappnad.   Ett   barn   var   närvarande   under   intervjun   vilket   tvingade   oss   att   pausa   ibland,   något   som   vi   anser   inte   störde   avsevärt.   Bettan   prenumererar  på  Barometern. (Bettan, personlig kommunikation, 7 maj, 2012)

Intervjuperson  6  ”Sune”.  Man  39  år.  Lärare.  Ensamstående.  Bor  i  bostadsrätt  i  centrala   Kalmar.  Intervjun  genomfördes  på  ett  fik  där  vi  satt  relativt  avskilt  inne  i  ett  hörn  för  att   minska  störningar.  Respondenten  var  mycket  avslappnad  och  väldigt  pratglad. Sune har   tillgång  till en digital prenumeration. (Sune, personlig kommunikation, 8 maj, 2012) Intervjuperson   7   ”Lenny”.   Man   39   år.   Arbetar   inom   socialpsykiatrin.   Ensamstående   med  två  barn  varannan  vecka.  Bor  i  hyresrätt.  Intervjun  genomfördes  i  ett  konferensrum   på   Kalmar   Nyckel   vilket   innebar   att   vi   minskade   risken   för   störningsmoment. Respondenten var avslappnad och efter lite prat om det gemensamma musikintresset   hade   vi   lättat   upp   stämningen.   Lenny   prenumererar   på   Barometern. (Lenny, personlig kommunikation, 10 maj, 2012)

(28)

3.5 Datainsamling

Kvalitativa  intervjuer  har  formen  av  ett  samtal  och  är  ofta  mindre  strukturerade  än  det   kvantitativa  tillvägagångssättet. Detta grundar sig i att det inom  kvalitativa  metoder  är   respondentens   ståndpunkter   och   uppfattningar   som   är   intressant   (Bryman, 2011). Kvalitativa   intervjuer   är   enligt   Larsson   (2010)   lämpliga   att   använda   då   forskningen   söker   en   djupare   insikt   i   enskilda   personers   uppfattningar   om   ett   visst   ämne.   Larsson   beskriver  samtalsintervjun  som  en  förhandling  mellan  intervjuaren och respondenten i vilken  de  med  hjälp  av  en  dialog  skapar  gemensam  förståelse  för  ämnet  de  undersöker.   Vidare   förklarar   Larsson att   även   om   målet   är   att   föra   en   dialog   är   det   i   en   samtalsintervju  mestadels  respondenten  som  pratar  då  syftet  med  intervjun  är  att  få  ett   informationsutbyte   från   respondenten. Intervjuaren ska fungera som ett styrmedel   i   samtalet  och  komma  med  reaktioner,  signaler  och  synpunkter  på  det  respondenten  säger   (Larsson, 2010). Detta styrks av Bryman (2011)   som   skriver   att   kvalitativa   intervjuer   används  för  att  få  så  fylliga  svar  som  möjligt  och  att  det  är  viktigt  att  låta  intervjun  ha   möjlighet  att  ta  röra  sig  i  olika  riktningar.

(29)

3.6 Inspelning och transkribering

Bryman (2011)  förespråkar  att  forskaren  spelar  in  intervjun  då  det  kan  hjälpa  till  att  få   en   noggrann   analys   av   det   insamlade   materialet   eftersom   forskaren   kan   lyssna   på   det   flera  gånger  vid  analystillfället.  Det  finns  även  nackdelar  med  att  spela  in.  En  av  dessa   är  att  det  kan  oroa  respondenten  att  det  som  sägs  kommer  sparas  och  finnas  kvar.  Detta   kan  leda  till  att  respondenten  inte  öppnar  upp  sig  på  samma  sätt  som  om  intervjun  inte skulle spelas in. Enligt Bryman  är  transkribering  bra  i  den  mån  det  är  möjligt  att  utföra   eftersom   att   det   underlättar   för   analys.   Han   belyser   att   det   är   tidskrävande   att   transkribera   långa   intervjuer   och   att   det   kräver   mycket   noggrannhet. Om valet att transkribera tas   så   rekommenderar   Bryman   att   analyser   görs   löpande   under   tiden   då   analysmaterialet  växer  sig  större  för  var  intervju  forskaren  genomför.

Vi   valde   att   spela   in   våra   intervjuer   men   var   noggranna   med   att   få   respondentens   samtycke   till   detta.   För   att   minska   risken   av   att   respondenterna   påverkades   av   inspelningen   valde   vi   att   använda   diskret   inspelningsutrustning   och   poängterade   att   inspelningen  endast  var  för  att  vi  själva  skulle  kunna  gå  tillbaka  i  materialet.  Vi  valde   även  att  transkribera  våra  intervjuer  för  att  underlätta  för  vår  analys.  Dock  anser  vi  det   inte   vara   relevant   för   vår forskning   att   bifoga   de   transkriberade   intervjuerna   då   den   viktiga  informationen  ur  dessa  framkommit  tydligt  i  vår  analys.

3.7 Validitet/reliabilitet

(30)

Goetz (refererad i Bryman, 2011)   menar   att   dessa   begrepp   är   tillämpbara   inom   kvalitativ  forskning  men  de  skiljer  på  extern- och intern validitet och  extern-  och  intern   reliabilitet.   Extern   validitet   rör   resultatens   generaliserbarhet   och   är   därför   ett   problem   inom   kvalitativ   forskning   då   den   nästan   aldrig   går   att   generalisera.   Intern   validitet   innebär  att  forskarens  observationer  och  de  teorier  denne  genererar  ska  överensstämma.   Denna   parameter   är   kvalitativ   forsknings   styrka   då   delaktigheten   hos   forskaren   kan   säkerställa   denna   överensstämmelse.   Extern   reliabilitet  menar   att  en   undersökning   ska   kunna   replikeras   vilket   är   svårt   inom   kvalitativ forskning (Bryman, 2011).   Enligt   Merriam  (1994)  kan  den  externa  reliabiliteten  öka  genom  att  forskaren  blir  bättre  på  att   använda   objektiva   tolkningsinstrument   och   statiska   tekniker.   Slutligen   innebär   intern   reliabilitet att alla medlemmar i ett  forskarlag  ska  vara  överens  om  hur  de  tolkar  det de observerar. (Bryman, 2011).

Den  kritik  extern  validitet  har  mottagit  har  bemötts  av  Merriam   (1994)  som  tar  upp  ett   par   lösningar   på   detta.   Dels   genom   att   arbeta   med   arbetshypoteser,   men   även   att   generaliserbarhet  i  en  fallstudie  endast  är  applicerbart  till  situationer  som  är  lika  strikt   kontrollerade   och   innehåller   samma   kontext.   Vidare   så   är   det   ingen   mening   att   i   en   kvalitativ metod och fallstudie generalisera resultatet. Detta eftersom  att  fallstudien  inte   görs   av   slumpmässiga   anledningar   utan   är   utvald   att   studeras   för   att   ge   djupare   förståelse   och   information   om   ett   visst   ämne. För   att   resultaten   i   en   kvalitativ   undersökning   ska   vara   så   generella   som   möjligt   är   det   viktigt   att   forskaren   detaljerat   beskriver  undersökningskontexten.  Det  är  viktigt  att  all  information  en  läsare  kan  tänkas   behöva  för  att  förstå  resultaten  framgår. (Merriam, 1994).

(31)

arbetshypoteser  och  lämna  läsaren  med  en tydlig beskrivning av kontexten anser vi att vi tagit hänsyn till kraven för   extern   validitet   i   undersökningen. Den externa reliabiliteten kommer vi har vi haft svårt att uppnå  då  en  fallstudie  är  svår  att  replikera.

3.8 Forskningsetik

(32)

På  grund  av  att  vi  valde  att  göra  personliga  intervjuer  till  vår  undersökning  så  fanns  det   inte   möjlighet   att   ge   respondenterna   total   anonymitet. Vi har däremot kunnat ge våra respondenter total konfidentialitet genom att vi valde att  inte  nämna  respondenterna  vid   namn  i  vår  forskning  för  att  skydda  deras  identitet utan istället gett dem fiktiva namn. Det  är  därför  endast  vi  som  vet  vilka  våra  respondenter  är.  Då  vi  valde  att  spela  in  våra   intervjuer  för  att  senare  kunna  gå  tillbaka  till  insamlat  material  bad  vi  våra  respondenter   om   samtycke   till   inspelning   och   även   hantering   av   deras   personuppgifter.   För   att   uppfylla nyttjandekravet valde vi att inte bifoga de transkriberade intervjuerna och att inte ge ut det inspelade materialet.

3.9  Strategi  för  analys.

Bryman (2011) menar att det   vanligast   förekommande   analysverktyget   för   kvalitativ   metod  är grounded theory. Denna  teori  utgår  ifrån  den  empiri  forskaren  samlat  in  för  att   löpande  under  insamlingen  analysera  denna  och  i  slutänden generera ny teori (Bryman, 2011).   Analysen   inom   grounded   theory   utgår   från   en   process   som   kallas   kodning   (Alvesson  &  Sköldberg, 2008). Bryman (2011)  redogör  att  det  finns  olika  sätt  att  koda   sitt material, bland annat det som  kallas  för  öppen  kodning.  Detta  går  praktiskt  ut  på  att   forskaren  bryter  ner  sitt  insamlade  material  och  kategoriserar  detta  för  att  sedan  kunna   slå  samman  begrepp  till  kategorier.  Trots  att  grounded  theory  utgår  från  insamlad  data   och att forskaren   därför   bör   titta   på   denna   med   fräscha   ögon   så   menar  Alvesson   och   Sköldberg  (2008)  att  forskare  inte  kan  angripa  verkligheten  helt  förutsättningslöst  utan   måste  till  viss  del  vara  påläst  om  ämnet  för  att  inte  hamna  i  en  naiv-empirisms eller  att   försöka  återuppfinna  hjulet.

(33)

Varje genomförd intervju transkriberades och därefter markerade vi de stycken i transkriberingen som var relevanta för vår frågeställning. När vi gjorde detta ställde vi oss frågorna: vad uttrycker de här raderna, vad är det egentligen som händer, vilka begrepp eller teman uttrycker bäst det som händer här och vad hör ihop. Dessa frågor hjälpte oss att utvinna det viktigaste och att hela tiden vara konsekventa med vår analys. De markeringar vi gjorde fick även en kommentar som beskrev fenomenet och huruvida detta fenomen var positivt eller negativt för respondenten. Sedan tog vi alla dessa kommentarer och skapade teman för varje enskild intervju. Detta tillvägagångssätt tillämpades på alla intervjuer och när detta var gjort använde vi oss av de mest förekommande tematiseringarna för att sätta samman huvudteman vilka blev huvudrubriker medan underliggande tematiseringar blev underrubriker. När vi sedan presenterade empirin tog vi endast med de markeringar i våra transkriberingar som var relevanta för våra huvud- och underteman. Den empiri som inte var relevant för dessa teman har vi valt att inte presentera. Respondenternas resonemang sammanställdes och vi fann vissa samband och motsägelser. Under varje huvudtema valde vi att först presentera endast empiri för att sedan under detta tema analysera materialet tillsammans med teori. Vi ansåg att denna uppdelning bidrog till ökad läsbarhet. Teorin har i analysen använts för att styrka och motsäga empirin.

3.10  Källkritik

(34)

vissa teoretiker, men vi anser att de varit relevanta  för  vår  undersökning  då  dessa  teorier   är  grundteorier  inom  medie-  och  kommunikationsvetenskap  och  därför  högst  relevanta.   Vi  har  även  använt  oss  utav  peer-reviewed  artiklar  för  att  få  en  akademisk  inblick  i  vårt   forskningsämne.

3.11  Metodreflektion/självkritik

(35)

4. RESULTAT OCH ANALYS

Här  kommer  vi  presentera  de  resultat  vi  fått  fram  genom  våra  respondentintervjuer.  Vi   kommer   även   analysera   dessa   resultat   utifrån   den   teoretiska   grund   vi   har   för   vår   forskning.   Först   kommer   vi   presentera   våra   respondenter   vilka   sedan   endast   kommer   nämnas  vid  de fiktiva namn vi har tilldelat dem.

4.1 Rutin, struktur

Alla  våra  respondenter  läser  Barometern  varje  utgivningsdag  om  inget  särskilt  inträffar. De  menar  att  Barometern  på  något  sätt  påverkar  deras  struktur  i  vardagen  då  den  ingår  i   deras rutiner. De   har   olika   rutiner   i   hur  de   läser   tidningen   men  alla   har   sina   specifika   rutiner.   Respondenternas   struktur   och   rutin   kring   läsningen   gäller   framför   allt   när   de   arbetar  men  alla  läser  även  tidningen  på  helgerna. Lenny berättar  att  han  måste  läsa  sin   tidning   på   morgonen   och   att   detta   kan   liknas   vid   hans   morgonkaffe,   får   han   inte   sin   tidning   så   blir   han   irriterad   för   att   hans   rutiner   bryts ”den är som morgonkaffet, man

måste   ha   det”. Respondent Sune som har ett stort   nyhetsbehov   hinner   inte   läsa  

tidningen  förrän  han  kommer  till  jobbet  men  går  där  igenom  den  från  början  till  slut  då   han   måste   tillfredsställa   sitt   nyhetsbehov   varje   dag. Rudolf har   idag   inte   den   rutin   i   tidningsläsningen  som  han  önskar  då  han  inte  har  tillräckligt  med  tid  att  läsa  tidningen  i dagsläget. Rune tar  god  tid  på  sig  att  läsa  tidningen  då  han  läser  den  i  samband  med  att   han  äter  frukost. Anna säger  sig  vara  en  vanemänniska  och  anser  att  den  dagliga  dosen   nyheter genom Barometern  ingår  i  hennes  frukoststruktur. Håkan redogör  att  han  anser   att en lokal dagstidning kan vara avkopplande eftersom att den leder till struktur i vardagen. Karin berättar  att  huvudanledningen  att  hon  läser  barometern  idag  är  på  grund   av vana. Karin läser  tidningen  snabbt  på  morgonen  i  samband  med  frukost  och  anser  att   det  ingår   i   hennes   rutin.   Hon   redogör   att   om   hon   inte  läser   tidningen   på  morgonen   så   känns  det  som  att  hon  missat  någonting, hon anser att  det  inte  påverkar  henne  mycket rent  praktiskt  men  att  hon  går  miste  om  något.

(36)

och  säger  att  han  har  läst   tidningen  i  princip  varje  dag  sedan  han  var  tolv  år   gammal. Anna påpekar  självklarheten  i  att  ha  en  papperstidning  då  även  hon  har  vuxit  upp  med   det. Lenny berättar  hur  papperstidningen  varit  viktig  för  honom  sedan  barnsben  då  hans   far var journalist  och  de  alltid  läst  på  just  papper,  det  är  helt  enkelt  inte  samma  sak  att   läsa   den   digitalt. Rune förklarar   att   han   rent   rationellt   lika   gärna   skulle   kunna   läsa   tidningen   digitalt   men   att   det   finns   nostalgiskt   i   att   läsa   den   på   papper. “Så   finns   det  

något  känslomässigt  band  till  papperstidningen  och  ett  romantiskt  skimmer  att  nyheter   dimper  ner  där  mitt  i  natten.”  - Rune. Håkan berättar  om  att  han  har  vuxit  upp  med  att  

(37)

4.2 Sociala relationer

4.2.1  Samtalsämnen  och Gemenskap

Då Lenny arbetar  med  människor, menar  han  att  Barometern  bidrar  med  samtalsämnen   vilket  gör  att  han  alltid  har  något  att  prata  med  människor  om.  Även Håkan betonar att det hjälper  honom  i  arbetet  att  konsumera  lokala  nyheter: “Det  finns  en  poäng  med  att  

jag  läser  tidningen  varje  dag  i  och  med  att  jag  undervisar  i  samhällskunskap  så  då  är   det   rätt   bra   att   kunna   hänga   med.   Därför   känner   jag   nog   lite   extra   att   jag   måste konsumera   viss   lokalpress”. Håkan berättar   om   att   han   pratar   om   saker   han   läst   i  

Barometern   även   i   privata   sammanhang. Lenny gillar   att   prata   om   innehåll   ur   Barometern  på  sociala  medier  och  i  fikarummet  men  han  ser  det  inte  som  jätteviktigt  att   ha   läst   tidningen   eftersom   att   han   ofta   kan   vara   delaktig   i   diskussionerna   till   viss   del   ändå. Sune menar  att  Barometern  är  en  bra  kanal  för  att  veta  vad  som  är  på  agendan.   Han  lever  i  princip  för  att  få  diskutera  Barometern  i  sociala  sammanhang  och  han  gör   det   både   när   han   samåker   till   arbetet   och   i   princip   dagligen   på   sociala   medier. Karin använder  sig  av  material  ur  Barometern  både  i  privata  och  jobbsammanhang.  Hon  talar   ofta  om  olika  innehåll  med  sin  man, sin granne eller sina arbetskamrater  men  använder   även  sig  av  Barometern  i  sin  undervisning.

(38)

det  är  ett  stort  skäl  till  varför  han  bör  läsa  nyheter  över  lag.  Även Rudolf tycker  det  är   viktigt   att   ha   läst   Barometern   för  att   kunna   diskutera   det   i   sociala sammanhang, “Det  

finns  ett  värde  i  det,  och  det  är  att  man  kommer  till  jobbet  på  morgonen  och  det  finns   saker  att  diskutera.”

Håkan   förklarar   att   fotbollslaget   Kalmar   FF   är   viktigt   när   det   gäller   att   hitta   samtalsämnen.  Han  förklarar  att  det  finns  ett  stort  lokalt  intresse  för  fotbollslaget  och  att   det  är  viktigt  att  kunna  följa  med  i  de  diskussionerna  vare  sig  han  är  fotbollsintresserad   eller  inte.  Detta  tycker  även Rudolf och  menar  att  trots  att  han  egentligen  har  ett  stort   fotbollsintresse  så  läser  han  och  diskuterar  gärna nyheter kring Kalmar FF.

Alla  våra  respondenter  använder  sig  av  Barometern  för  att  få  samtalsämnen  och  kunna   delta   i   diskussioner   i   sociala   sammanhang.   Flera   av   våra   respondenter   använder   även   material  från  Barometern  till  sitt  arbete. Vikten  av  de  sociala  relationerna  återkommer  i   två   av   Maslows   (1987) steg: love and belonging och self-esteem, vilka innebär att människor vill ha och ge kärlek i relationer och även bidra till självkänsla genom att få uppskattning av andra människor. Att  få  vara  delaktig  i  sociala  sammanhang  är  därmed   ett   stort   grundläggande   behov   hos   människan.   Berelson   (1949)   talar   om   medieanvändningen   för   social   kontakt   och   social   prestige   i   det   han   kallar   irrationellt   användande. Detta kan liknas vid Elliots (1997)   instrumentella   medieanvändning   och   hennes   kategori   för   utbyte   vilken   hon   kallar   socialisering   och   social   interaktion.   Att   använda   Barometern   för   att   få   samtalsämnen   är   enligt   uses   and   gratifications   ett   instrumentellt  användande  då  är  användning  för  ett  specifikt  syfte.  Enligt  Rubin  (2009)   så   kan   det  instrumentella  användandet   leda   till   att   en   ökad   involvering   i   ämnet.  Detta   återfinns  i  empirin  då  respondenterna  läser  för  att  kunna  delta  i  diskussioner.

4.2.2  Läsa  om  folk  man  känner

(39)

arbete  eller  om  de  skriver  något  bra  om  någon  han  känner.  Även Anna påpekar  att  det  är   kul   att  läsa   om   personer   hon   känner   och   berättar   att   hon   blev   extra   glad   den   gång   då   hennes son var med i tidningen. Rudolf menar  även  att  de  tillfällen  har  blivit  extra  glad   av   Barometern   är   då   han   har   läst   om   personer   han   känner. Karin läser   alltid   familjesidorna  då  hon  tycker  det  är  kul  att  läsa  om  personer  hon  känner.  Hon  berättar   även  att  det  kan  vara  kul  att  läsa  om  vilka  barn  som  fyller  år  för  att  kunna  visa  bilder  på   deras  kompisar  för  sina  barn.

Alla respondenter berättar  även  att  de  uppskattar  att  läsa  om  människor  de  känner.Detta kan knytas till flera av stegen i Maslows (1987) behovstrappa då det kan vara olika viktigt för olika personer. Främst kan det knytas till love and belonging som tar upp vikten av relationer och att känna sig tillhörig i en viss grupp. Genom att läsa om personer i sin närhet kan detta uppfyllas.

4.2.3  Social  läsning

Att   läsa   tidningen   på   papper   bidrar   enligt Lenny till det sociala samspelet vid frukostbordet, han tar en del  medan  sönerna  tar  en  annan  och  sen  kan  de  sitta  och  prata   sportresultat   medan   de   äter. Anna   berättar   att   de   nu   är   tre   personer   som   vill   läsa   tidningen  då  hennes  son  börjat  läsa  sportresultaten. Anna påpekar  här  även  det  praktiska   i   att   då   ha   en   papperstidning   då   det   hade   blivit   mycket   svårare   för   alla   att   läsa   tillsammans  på  en  dator.

Att samlas kring tidningen i sociala sammanhang kan även detta kopplas till Maslows (1987) steg love and belonging. Detta då tidningen blir en plats där man samlas med andra människor och kan utveckla sina relationer. Den sociala läsningen kan likt

samtalsämnen och gemenskap kopplas till Elliots (1997) steg socialisering och social

(40)

4.3 Individutveckling

Att  läsa  en  dagstidning  är  enligt Karin väldigt  allmänbildande  och  hon  uppmanar  alltid   sina  elever  till  att  även  de  ska  läsa  tidningar. ”Den  kunskapen  man  får  där  är  en  del  av  

demokrati om inte eleverna  vet  att  kommun  och  kommunbeslut  påverkar  våran  vardag   kan  de  inte  heller  förstå  deras  demokratiska  rättigheter.” Rune berättar  om  att  han  har  

läst  Barometern  sen  han  var  tolv  år  gammal  och  att  han  inte  hade  varit  samma  person   som  han  är  idag  om  han  inte  gjort  det.  Han  förklarar  att  det  har  utvecklat  läsförståelse,   allmänbildning  och  hans  politiska  intresse.  Vidare  redogör  han  att  det  även  har  bidragit   till   hans   allmänbildning   och   allmänvetande   och   att   han   inte   skulle   varit   så   bred   i   sitt   kunnande  om  han  inte  läst  Barometern. Bettan anser  inte  att  Barometern  är  en  källa  till   kunskap  men  hon  tar  upp  att  eftersom  att  hon  läser  om  saker  som  händer  så  lär  hon  sig   saker  som  bidrar  till  hennes  allmänbildning.

Håkan tar upp att det skulle   vara   jobbigt   att   komma   till  jobbet   och   få   reda   på  att   han   missat  något,  därför  är  det  viktigt  att  ta  del  av  nyheter  på  morgonen.  Han  förklarar  det   som  ett  hävdelsebehov  att  han  inte  skulle  klara  av  att  alla  andra  vet  något  som  inte  han   har  koll  på. En del av individutvecklingen menar Lenny är  när  han  kan  läsa  om  sig  själv   i  Barometern.  Han  kallar  det  självbekräftelse  och  tror  att  det  beror  på  att  han  får  en  ego-boost av det. Lenny menar   även   att   läsning   av   Barometern   är   kunskapsbyggande   då   nyheter  är  kunskap  och  han  lär  sig  av  nyheter  varje  dag.  Dock  anser  han  att  detta  inte  är   specifikt   för   Barometern   utan   att   det   gäller   tidningar   överlag. Rudolf anser att Barometern är  en  källa  till  att  ifrågasätta  och  utveckla  sina  egna  värderingar  och  menar   att   han   ofta   funderar   över   det   han   läser   i   ledaren   och   att   detta   sedan   bekräftar   eller   dementerar  hans  tidigare  värderingar.

(41)

vilket   innebär   att   det   krävs   mycket   för   att   detta   ska   kunna   uppnås. Den individutvecklande aspekten av Barometern kan inte direkt kopplas till uses and gratifications ritualiserade   eller   instrumentella   medieanvändning.   Däremot   använder   Elliot (1997) identitetsbildning som en av sina utbyteskategorier vilken innebär att människor kan bygga sin identitet utifrån utomstående värden och att dessa värden kan påverkas av de medier människor konsumerar.

4.4 Information och nyheter

Karin börjar   varje   morgon   med   att   skanna   av   vad   som   händer   lokalt   då   hon   har   ett   intresse  av  att  veta  vad  som  händer  i  staden  hon  bor  i  både  för  privat  bruk  och  för  sitt   arbete. Rudolf tycker att  det  är  viktigt  att  lokala  dagstidningar  tar  ett  lokalt  grepp  och   tror  att  det  är  detta  han  faktiskt  kommer  betala  för  i  framtiden,  han  vill  inte  bara  ha  det   han  kallar  för  TT-nyheter. Sen vill Rudolf även  ha: ”en  ledare  som  tar  lokalt  grepp,  inte  

för   mycket   riks.   De   ska   skriva   om   Linnéuniversitets   placering   och   vi   ska   sitta   och   bli   förbannade.” Lenny menar  att  han  har  ett  grundläggande  behov  för  lokala  nyheter  och  

att   Barometern   tillfredsställer   detta   behov   varje   dag.   Hade   han   inte   haft   möjlighet   att   läsa   Barometern   så   hade   han   sökt   på   andra   kanaler   efter   samma   information.   Vid   specifika   händelser   där   han   behöver   snabb   information,   exempelvis   strömavbrott,   vänder  han  sig  dock  inte  till  Barometern  utan  istället  till  P4 Kalmar. Detta tror  han  beror   på   att   han   lärt   sig   att   man   ska   lyssna   på   radion   om   det   hänt   någonting. Rudolf håller   med  om  att  Sveriges  radio  vann  när  det  gällde  rapportering  om  strömavbrotten. Lenny läser   kultur   och   nöje   för   att   få   information   om   vad   som   händer   på   musikscenen   för   tillfället.  När  han  öppnar  tidningen  förväntar  han  sig  att  den  ska  innehålla  lokala  nyheter   eftersom   att   det,   enligt   honom,   är   den   stora   anledningen   till   varför   han   har   en   lokal   tidning. Lenny förväntar  sig  även  att  Barometern  ska  skriva  om  Kalmar  FF  då  detta  är   någonting  de  skriver  om  i  princip  varje  dag.

(42)

den  inte  är  så  pass  viktigt  att  han  har  ett  behov  av  att  kolla  den  flera  gånger  om  dagen.   Han  är  extra  intresserad  av  de  lokala  nyheterna,  nöje  och  kultur,  debatt  och  ledare.  Den   lokala  nyhetsdelen  och  nöje  läser  han  mestadels   för  att  hålla  koll  på  vad  som  händer  i   staden. Rune berättar att han inte är  speciellt  intresserad  av  sport  men  läser  ändå  lite  om   Kalmar   FF   och   om   sport   på   riksnivå. Bettan anser   att   de   lokala   delarna   är   det   mest   intressanta med Barometern och hon   berättar   att   hon   läser   tidningen   varje   dag.   Hon   förväntar  sig  att  få  reda  på  om  det  händer  något  viktigt  lokalt  som  exempelvis  en  olycka   så  ska  hon  få  reda  på  det  via  Barometern. Håkan läser  idag  tidningen  på  jobbet  då  han   känner  att  den  inte  attraherar  honom  tillräckligt  för  att  vilja  betala  för  den.  Han  fortsätter   dock  med  att  förklara  att  om  han  är  ute  och  reser  så  kollar  han  Barometern  på  internet. Enligt Sune är   Barometern   en   bra   kanal   för   att   veta   vad   som   händer   och   vad   som   är   mest  aktuellt  på  agendan.  Tidigare  läste  han  även  ledarsidan  men  han  anser  att  det  idag   är  för mesig.

Rune   tycker   det   är   viktigt   med   lokalpolitik.   Han   förklarar   att   han   har   ett   politiskt   intresse som funnits hos honom sen han var liten. Håkan säger   att   den   viktigaste   informationen   han   får  från   Barometern   är   information   om   vad   som   har   hänt   i   Kalmar   stad   och   politiska   beslut   i   Kalmar   kommun.   Efter   det   läser   han   även   sporten   mer   noggrant. Sune menar  att  lokalpolitiken  är  en  viktig  del  av   Barometern  och  han  säger   även   att   det   är   den   del   som   tidningen   gör   minst   dåligt   och   då   detta   inte   får   plats   i   riksmedier. Rudolf ser   Barometern   som   ett   språkrör   för   kommun   och   landstingspolitiken  och  tycker  det  är  viktigt  att  tidningen  skriver  om  detta.  Han  tycker   även  att  det  är  intressant  att  läsa  ledasidorna  även  om  han  inte  håller  med  om  det  som   skrivs, han gillar att “läsa  och  nästan  bli  lite  förbannad”. Karin läser  ledarsidor  för  att   hänga   med   i   debatter.   Hon   berätta   att   hon   uppmanar   sina   elever   att   läsa   det   också   eftersom   att   det   är   kunskap   som   är   en   del   av   demokrati   som   hon   anser   är   viktig   att   kunna.

(43)

hon  antagligen  slutat  prenumerera  på  Barometern  då  det  inte  hade  varit  lika  intressant   att  läsa  om  Kalmar  då. Anna läser  lokala  nyheter  som  rör  Kalmar  men  även  de  nyheter   som  rör  Nybro  då  hennes  man  arbetar  där.  De  övriga  kranskommunerna  har Anna inget   intresse  av  då  hon  i  princip  aldrig  har  varit  där  eller  känner  någon  som  bor  där. Lenny läser  om  Öland  ibland  då  han  har  bott  där  men  läser  exempelvis  inte  Torsås  eftersom  att   han  inte  har  någon  relation  till  Torsås.  Även Rune läser  Öland  på  grund  av  att  han  har   ett personligt intresse av det. Bettan läser   mestadels   Kalmarsidorna   och  ibland   Öland,   men   hon   läser   inte   exempelvis   Högsby   eller   Nybro. Håkan berättar   att   han   snabbt   bläddrar  igenom  sidorna  som  rör  de  mindre  kranskommunerna  runt  honom  då  han  inte   har  något  intresse  av  att  läsa  om  dem. Det mest intressanta  i  Barometern  är  enligt  Sune,   de   lokala   nyheterna,   eftersom   han   bor   i   Kalmar.   Han   läser   även   om   Öland   då   han   arbetar  där,  information  om  de  andra  kranskommunerna  ser  han  inte  som  intressant.  När Rudolf öppnar  tidningen  förväntar  han  sig  att  det  ska  finnas  lokala  nyheter  om  Kalmar   men   han   läser   även   Torsås-sidorna   då   han   har   bott   där   tidigare.   Dock   läser   han   inte   sidorna  för  andra  kranskommuner. Karin förklarar  att  hon  ibland  skummar  sidorna  om   exempelvis  Torsås  men  att  hon  normalt  inte  läser  sidorna  om  kranskommunerna  då  hon   inte  har  något  intresse  av  det.  “Jag  bor  inte  i  Torsås,  jag  bor  inte  i  Mönsterås.  Men  de  

ska  ju  finnas  där  för  de  personerna,  det  förstår  jag.”

När   vi   talar   om   annonser   berättar Lenny att   han   ofta   har   användning   av   annonserna   i   tidningen,  speciellt  de  annonser  som  rör  elektronikkedjorna  men  även  sportaffärer.  Att   få   annonserna   via   Barometern   anser Lenny vara   viktigt   då   han   inte   får   denna   information  från  andra  kanaler. Rune berättar  att  han  använt  sig  utav  annonser  som  finns   i  tidningen  och  att  han  tycker  det  är  en  bra  anledning  att  läsa  en  lokal  dagstidning.  Han   betonar   att   det   inte   är   stora   annonser   från   exempelvis   Maxi   han   menar   utan   mer   ”nu  

startar rean”   för   stora   klädföretag. Anna använder   sig   både   av   information   och  

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :