Examensarbete 15 hp – kandidatnivå
Medie- och kommunikationsvetenskap
”Den är som morgonkaffet,
man måste ha det”
- En fallstudie om varför Barometerns läsare
konsumerar en lokal dagstidning
Abstract
Authors: Rikard Svensson and Lina Söderberg
Title: ”It’s like the morning coffee, you need it” – A case study of why the readers
of Barometern consume a local newspaper.
Level: BA Thesis in Media and Communication Studies Location: Linnaeus University
Language: Swedish Number of pages: 54
The purpose of this essay is to understand and analyze why people read a local newspaper and which needs it can fulfill. The newspaper indistry is changing and so is the way we consume news. Today the readers are seen as an active group of people who choose the media, which fulfills their needs in the best possible way. This essay is based on a case study of the local newspaper Barometern. We used a qualitative research method and have done eight interviews. The people we interviewed where in the age of 30-40 and are subscribers or frequent readers of Barometern. The empirical material that where generated from the interviews made out the basis of our analysis. The conclusion of this case study is that people have six different needs of which they seek fulfilling. Of these six needs, Barometern satisfies five of them. For deeper analysis of how these needs are satisfied, continue reading chapter five. Since we worked with a qualitative method we don't intend to make any generalizations of our conclusions. The conclusions only apply to our study of Barometern.
4.6 Förtroende/kvalité ________________________________________ 44 4.6.1 Förtroende __________________________________________ 44 4.6.2 Kvalité _____________________________________________ 45 4.6.3 Pris ________________________________________________ 47 4.7 Interaktivitet ____________________________________________ 47 5. DISKUSSION ______________________________________________ 50 5.1 Diskussion ______________________________________________ 50 5.2 Sammanfattning _________________________________________ 52 5.3 Fortsatt forskning ________________________________________ 54 KÄLLFÖRTECKNING ________________________________________ 55 Litteratur __________________________________________________ 55 Vetenskapliga artiklar ________________________________________ 56 Forskningsrapporter _________________________________________ 56 Elektroniska källor __________________________________________ 57 Personlig kommunikation _____________________________________ 57
Bilagor
Bilaga 1: IntervjuguideFigurförteckning
1. INLEDNING
I detta inledningskapitel introducerar vi läsaren till ämnet samt motiverar varför detta är relevant. Vi kommer även diskutera det problem vi sett och presentera uppsatsens syfte, avgränsningar och kontext.
1.1 Problembakgrund
I juni 1945 gick tidningsbärarna till New Yorks åtta största tidningar ut i strejk i sjutton dagar. Människorna i New York blev därmed utan sin tidning och Bernard Berelson tog tillfället i akt att undersöka vad det innebar att inte få sin tidning. Berelson (1949) såg att människorna svarade att det de saknade mest med sin tidning var den seriösa informationen, dock visade det sig att detta inte alls var den egentliga konsekvensen. Berelson fann att människor läser tidningen av många olika anledningar, för informations- och nyhetssökande, för social kontakt och prestige men även för att ha någonting att läsa. Dagstidningen visade sig vara en säkerhet för människorna och nästan som en ritual för dem (Berelson, 1949).
Hvitfelt (2008) menar att tiden människor lägger på olika medier är i princip samma som för 40 år sedan men att det idag är betydligt fler medier som söker användarnas uppmärksamhet. Picard (2003) fortsätter detta resonemang och menar att användarna av tryckta medier spenderar mindre tid att läsa på grund av mängden av andra sätt att ta till sig information. Samtidigt menar Rauch (2008) att internet bidragit till att publiken av nyhetsjournalistiken är större än någonsin. Fler användare läser alltså nyheter idag men den tid människor lägger på enskilda medier har minskat. Gripsrud (2002) menar att digitaliseringen och förändringarna i medielandskapet har förändrat sättet att se på användaren. De traditionella dagstidningarna har tidigare utgått från det klassiska transmissionssynsättet vilket innebar att de såg publiken som en lättpåverkad massa som tog till sig de budskap som medier skickade ut. Detta synsätt fick, inom det vetenskapliga, mycket kritik för att det såg publiken som passiv. På 1980-talet såg forskare nämligen att personer tolkade och värderade medier på olika sätt beroende på bakgrund och forskningen övergick till att se användarna som aktiva. (Gripsrud, 2002). När forskare ser på mediekonsumtionen idag menar Westlund (2012) att en grundläggande fråga handlar huruvida människor är redo att ta till sig nyheter från olika medier. Med detta menar han att vissa individer tar till sig nyheter på ett komplementärt sätt. Detta betyder att de väljer olika medier efter olika situationer, exempelvis att de läser dagstidningen på morgonen vid frukost men läser webbnyheter löpande under dagen. När medier börjar publicera samma information i flera medium finns det även de som väljer att endast använda det som passar dem bäst. Detta gör att tidningen kan tappa läsare på vissa medium. (Westlund, 2012).
med medierna. Uses and gratifications har inspirerats av Maslows behovshierarki och ser målgruppen som aktiva deltagare och inte som passiva mottagare samt fokuserar på vilka behov som tillfredsställs hos användarna (Gripsrud, 2002). Trots att denna forskningstradition har fått kritik menar Ruggerio (2000) att uses and gratifications-teorin alltid varit banbrytande gällande nya massmediekanaler. Teorin behöver fortfarande appliceras på mediekanaler för att öka kunskapen om dessa och för att teorin i sig ska kunna utvecklas. Samtidigt är den stora frågan inom uses and gratifications fortfarande:
“Why do people become involved in one particular type of mediated communication or another, and what gratifications do they receive from it?” (Ruggerio, 2000: 29)
1.2 Problemformulering
Många år har gått sedan Berelson (1949) publicerade sin forskning om varför människor läser nyhetstidningar och mycket har hänt sedan dess, både praktiskt och vetenskapligt. Fler medier har tillkommit och dagstidningen är inte längre den enda källan till information. Konkurrensen på marknaden har hårdnat sedan tidningarna behöver konkurrera med radio, tv och internet. När internet växte fram möjliggjorde detta fler källor till information vilket bidrog till att oron för dagspressens överlevnad var ett faktum. Skillnaden var att läsarna inte enbart tog till sig budskap utan var aktiva och kritiska till det som publicerades. Användaren kunde nu även byta medium om de kände missnöje. Detta gjorde att uses and gratifications-teorin blev högaktuell då grundpelaren inom detta synsett är att användaren är aktiv, medveten och väljer medier efter behov. Westlund (2012) har visat att användare konsumerar nyheter på olika sätt beroende på situation och att de växlar mellan medium och format.
läsningen har minskat. Vad är det då som lockar med en dagstidning? Vi anser det vara relevant att undersöka varför personer i yngre medelåldern läser en dagstidning eftersom att det är intressant att skapa en förståelse om varför de konsumerar en dagstidning då de är unga läsare som konsumerar ett traditionellt medium. Vi anser även att det är relevant för vetenskapen då det kan bidra till en djupare förståelse om mediekonsumtion.
1.3 Syfte
Syftet med denna uppsats är att undersöka varför människor läser en lokal dagstidning och vilka behov som dagstidningen som medium fyller hos läsarna idag.
1.4 Frågeställning
Vilka behov vill prenumeranter och regelbundna läsare få tillfredsställda vid
konsumtion av en lokal dagstidning idag?
Hur tillfredsställs dessa behov?
1.5 Avgränsningar
Vi har valt att avgränsa vår studie till lokala dagstidningar då det är dessa som tappar mest läsare idag. För att genomföra vår studie har vi även valt att avgränsa oss till endast en dagstidning eftersom att det möjliggör för oss att genomföra en djupare analys än vad vi skulle kunna göra om vi genomfört studien på fler tidningar. Den lokala dagstidning vi valt att studera är Barometern. Att avgränsa oss till Barometern gör att vi även avgränsar oss till Kalmar kommun samt kringliggande mindre kommuner då det är i denna region Barometern verkar.
1.6 Kontext
2. LITTERATURGRANSKNING
I detta kapitel kommer vi presentera och motivera det teoretiska perspektiv vi i uppsatsen kommer förhålla oss till.
2.1 Uses and gratifications
McQuail (2010) menar att det centrala i uses and gratifications-teorin är: varför använder människor medier och vad använder de dem till? Teoretiker hade tidigare trott att mediers huvudsyfte var att uppfylla behov hos samhället och därmed att människor använde medier för att få information, koppla av och för att forma sin identitet. Senare forskning har dock insett att medierna är mycket mer än så, människor använder medier för att få råd, stöd, säkerhet, konversationsämnen och att medier är en viktig strukturell del i människors dagliga rutiner. Uses and gratifications-teorin menar att val av medier och dess innehåll baseras på specifika mål eller tillfredställelser och att publiken är medveten om de behov relaterade till medier som de har. (McQuail, 2010). Katz (citerad i McQuail, 2010) sammanfattade det medievalsprocessen berör:
”The social and psychological orgins of needs which generate expectations of the mass media or other sources which lead to differential exposure (or engaging in other activities), resulting in need gratification and other consequences.” (McQuail,
2010:424).
Uses and gratifications-teorin grundar sig i fem antaganden:
Människor är aktiva användare av medier och väljer medium efter mål, syfte och motivation.
Sociala-, psykologiska- och miljöfaktorer påverkar beteenden som i sin tur svarar till mediet och meddelandet.
Medier tävlar med andra kommunikationskanaler om att kunna tillfredställa konsumentens behov.
Människor har större inverkan än medier men medierna påverkar vilket förtroende människor har på olika kommunikationskanaler.
(Palmgren 1984; Palmgren, Wenner & Rosengren 1985; Rubin 2002, refererade i Rubin 2009:167)
Kärnan i uses and gratifications-teorin är användarens aktivitet och denna teori ser användaren som delvis aktiv, den är alltså inte ständigt aktiv vilket andra forskare antagit (Rubin 2009). Rubin menar även att medier kan ses som antingen ritualiserande/avledande eller instrumentella/nyttoinriktade. Det ritualiserade användandet ser medier som ett tidsfördriv och innebär mindre aktivitet från användaren och ett mindre målinriktat användande. Det instrumentella användandet innebär att människor använder mediet för att skaffa information vilket är ett aktivare användande som har ett syfte. Beroende på vilket sätt människor använder medier leder till olika resultat och det instrumentella användandet kan skapa större effekter på attityd och beteende då detta skapar större motivation till att använda och involvera sig i meddelandet. (Rubin, 2009).
Uses and gratifications-teorin har fått kritik för att vara för inriktad på beteendevetenskap och för att medieval sällan är stadigt motiverade (McQuail, 2010). Denna kritik har bidragit till att teorin har utvecklats under åren. McQuail menar att ett av de tillfällen då denna teori fungerar bäst är när man undersöker nyhetskonsumtion. Ruggerio (2000) menar även att uses and gratifications en högst aktuell teori att använda sig utav när det kommer till att undersöka massmedier. Han förespråkar dock att den i framtiden borde innehålla fler behovsaspekter som interaktivitet, demassification och asynchronity. Med interaktivitet menar Ruggerio den kontroll och delaktighet användarna har över kommunikationen som sker och möjligheten till högre aktivitet hos användarna. Demassification är en följd av teknikutvecklingen och tillgången till den stora mängd medier som finns idag. Det är möjligheten för användaren att skräddarsy meddelandet efter sina behov (Ruggerio, 2000). Asynchronity innebär möjligheten för användaren att idag välja när den vill konsumera sina medier och meddelanden. Ruggerio betonar även vikten av att, inom uses and gratifications, se medierad masskommunikation ur ett mer holistiskt perspektiv vilket innebär att ingenting kan beskrivas utan dess kontext.
2.2 Expectancy-value theory
Enligt McQuail (2010) utgår expectancy-value-teorin från uses and gratifications-teorin genom att se vad publiken gör med medierna. Expectancy-value-teorin går ut på att medieanvändning baseras på uppfattningen av och fördelarna ett medium erbjuder i kombination med differentiella värdet mediet kan erbjuda den individuella mottagaren. Detta betyder att publiken har förväntningar på vad medierna ska leverera och beroende på hur väl de uppfyller och levererar dessa förväntningar, ökar eller minskar tron på att mediet ska fortsätta leverera. Detta fungerar som en grund till nästa gång publiken ska välja medium då publiken har fått ny erfarenhet. (McQuail, 2010).
McQuail (2010) menar att teorin är uppdelad och särskiljer två olika sorters tillfredsställelse. Sökt tillfredsställelse (gratifications sought) och upplevd tillfredsställelse (gratifications obtained). Den sökta tillfredsställelsen är det mottagaren förväntar sig när den kommer i kontakt med mediet. Den upplevda tillfredsställelsen är hur väl mediet möter de förväntningar mottagaren har. McQuail definierar ett par huvudfaktorer för tillfredsställelse som går att använda som verktyg för mätning av empiri. Dessa är följande: information and education, guidance and advice, diversion and relaxation, social kontakt, value reinforcement, cultural satisfaction, emotional release, identity formation and confirmation, lifestyle expression, security, sexual arousal och filling time. (McQuail, 2010).
(1997) kategorier av utbyten av medier (Se avsnitt 2.4.2 Förtroendet för medierna), när vi operationaliserar ner vår intervjuguide.
2.3 Maslows behovshierarki
Maslows (1987) behovshierarki är en teori som menar att förklara människors grundläggande behov. Behovshierarkin visas oftast som en pyramid innehållande fem olika behov, där behoven i botten är de viktigaste, mest grundläggande behov människor har och i toppen finns behov av självuppfyllande (Maslow, 1987). Behovshierarkin innebär att människor måste tillfredställa behoven längst ner i pyramiden först för att sedan kunna klättra uppåt och fortsätta tillfredställa sina behov (Maslow, 1987).
Figur 2.1: Maslow’s Hierarchy of Needs. Maslow, A.H. (1943) Research History (2012)
till nästa steg i hierarkin. Safety and security innebär att människor vill ha struktur, stabilitet, säkerhet och vara fria från rädslor. Love and belonging handlar om att människor vill ha och ge kärlek. För att uppfylla detta behov vill människor ha relationer, antingen med en familj eller en grupp. Self-esteem handlar om människors behov av självkänsla och uppskattningen av andra. Uppfylls dessa behov kommer människan känna sig självsäker och viktig i världen. Blir dessa behov inte uppfyllda kommer människan känna sig svag och hjälplös. Self-actualisation handlar om vad människan kan bli, vad hen måste bli. För en musiker kan detta handla om att skriva musik medan för en konstnär innebär det att hen måste måla. Detta behov skiljer sig extremt från person till person men det grundar sig oftast på att de tidigare behoven blivit uppfyllda. (Maslow, 1987).
Även om Maslows (1987) behovshierarki väljer att generalisera behoven hos människor så finns det undantag till denna teori. Vissa människor sätter exempelvis självuppfyllelse före kärlek och samhällsideal kan förändra vilka behov människan sätter först. I vissa fall har människor offrat sina grundläggande behov för att kunna tillfredställa de högre behoven. Utöver dessa behov finns det även positiva impulser människor vill tillgodose;; sin nyfikenhet, att vilja veta, kunna förklara och att förstå. (Maslow, 1987).
2.4 Tidigare forskning
2.4.1 What missing a newspaper means
I juni 1945 gick tidningsbärarna till New Yorks åtta största tidningar ut i strejk i sjutton dagar vilket innebar ett perfekt tillfälle för Bernard Berelson att undersöka “What
missing a newspaper means” (Berelson, 1949). Berelson gjorde många intressanta
upptäckter och såg att människor ofta svarade att det var den seriösa informationen de saknade mest men efter fortsatta studier visade detta sig inte vara den egentliga konsekvensen. Istället läser människor olika delar av tidningen av olika anledningar. Berelson menar att människor använder sig av dagstidningen på olika sätt: rationellt (informations- och nyhetssökande) eller irrationellt (för social kontakt och social prestige). Det rationella användandet innefattar att få information om- och för att tolka offentlig verksamhet. Det irrationella användandet innefattar flera olika aspekter: som ett verktyg för det vardagliga livet, för att få en paus ifrån vardagen och för prestige och sociala kontakter. Berelson fann även att människorna hade ett behov av att ha någonting att läsa och när tidningen inte fanns tillgänglig så läste de andra tidningar och böcker istället. Forskningen visade även att läsande av en dagstidning är ett sätt att fylla tid, tidningen bidrar till säkerhetskänslor och att läsa en tidning är näst intill en ritual för många människor (Berelson, 1949).
Berelsons studie används som utgångspunkt för vår forskning då vi genom vår forskning väljer att studera ett liknande ämne över 60 år senare.
2.4.2 Förtroendet för medierna
även relateras till medieanvändningen, hur människor använder mediet.
Medieanvändningen kan vara antingen instrumentell, vilket kan innebära att användarna
exempelvis skaffar information för att använda i sociala sammanhang, eller rituell, vilket innebär att själva aktiviteten är viktigare än det användarna konsumerar (exempelvis att de läser tidningen som en del av sin morgonrutin). Människors utbyte av medier kan även vara knutet till egenskaper hos mediekanalen, digitala- och tryckta medier ger olika upplevelser. Slutligen kan utbytet även bidra till image eller generera
status. Fortsättningsvis menar Elliot att utbytet i sin tur är kopplat till människors
värden av medier och användning av dessa. Det Elliot kallar värden kan liknas vid mänskliga grundläggande behov även om hon poängterar att dessa inte är synonymer, dock är det dessa värden som gör utbytet med mediet till ett faktiskt utbyte.
Elliot (1997) listar sex kategorier i vilka människors personliga utbyten av medier kan klassificeras: generell kunskap och information, identitetsbildning, socialisering och
social interaktion, delaktighet med samhället, eskapism och pleasure och strukturering av tillvaron.
Generell kunskap och information:
Elliot (1997) redogör att det i att det går att urskilja tre olika funktioner för generell kunskap och information. Övervakning vilket innebär att mediet förmedlar en överblick vad som händer just nu till publiken, en slags omvärldbevakning. Information innebär information angående konkreta händelser som kan fungera som beslutsunderlag eller som praktiska råd. Kunskapsbildning syftar på den kunskap som går djupare än ren praktiskt användning och därför mindre inriktad på det instrumentella.
Identitetsbildning:
Socialisering och social interaktion:
Mediekonsumtion kan leda till att personer får gemensamma referensramar och samtalsämnen att använda sig utav. Själva innehavet av ett medium kan ange en viss social status och visa på den kulturella värdegemenskap personen vill uppnå. (Elliot, 1997).
Delaktighet i samhället
Elliot (1997) menar att det inom samhället händer saker som är för abstrakta för att kunna uppfattas av gemene man. Medierna kan här fungera som en förmedlare vilket gör att publiken får en känsla av samhörighet till samhället de lever i.
Eskapism och pleasure
Eskapism innebär att publiken kan använda mediet som en verklighetsflykt och avkoppling. Med pleasure menas det välbehag som medieanvändningen kan leda till. Detta behöver inte endast gälla för underhållningsmedier utan kan även stämma för nyhetsmedier. (Elliot, 1997).
Strukturering av tillvaron
Medieanvändingen kan påverka publikens strukturering av tid och rum genom att vissa medier binder publiken till en viss tid. En dagstidning kan exempelvis ingå i en persons frukostrutin och ingår därför i den dagliga strukturen. (Elliot, 1997).
2.4.3 Interactive to me – interactive to you?
3. METOD
Här kommer vi presentera de tillvägagångssätt vi använt för att genomföra vår studie. Vi har även motiverat de val vi gjort och kommenterat de eventuella problem som har uppstått.
3.1 Det kvalitativa perspektivet
Det kvalitativa perspektivet ser verkligheten ur ett subjektivt synsätt och använder sig normalt av ord och det som sägs som den centrala analysenheten (Bryman, 2011). Detta resonemang styrks av Backman (2008) som menar att inom kvalitativ metod är det viktigt att undersöka hur individer upplever och tolkar sin subjektiva verklighet. En kvalitativ undersökning är tolkningsinriktad och vikten av undersökningen är att skapa en förståelse för hur en publik i en viss miljö tolkar den sociala verkligheten (Bryman, 2011). Viktiga begrepp inom det kvalitativa perspektivet är innebörd, kontext och
process.
Innebörd betyder att ett betonat fokus ligger på att förstå hur individer uppfattar sin
även är viktigt för forskare som utför ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer. Detta eftersom att forskaren då försöker få respondenten att utveckla och förklara de processer som varit bidragande till det ämne som undersöks. (Bryman, 2011).
Elliot (1997) menar i sin forskning om människors förtroende för medierna, att människor gärna uppfattar att ett medium ger dem utbyte trots att detta faktiskt aldrig realiseras. Detta innebär en svårighet att undersöka människors utbyte endast genom kortare frågor. Vi valde därför att arbeta utifrån ett kvalitativt perspektiv eftersom att vi med vår forskning ämnar se innebörden och skapa en djupare förståelse för varför prenumeranter och regelbundna läsare, läser en lokal dagstidning. Målet med vår undersökning har varit förstå varför människor läser en lokal dagstidning och möjliggöra generering av teori. Denna undersökning kräver ett tolkande tillvägagångssätt då vi syftar att skapa förståelse för behov och inte mäta dem. Vi har förhållt oss till kontexten genom att presentera, beskriva och ta hänsyn till fallet och att beskriva våra respondenter.
Kritik på kvalitativ metod
Genom att arbeta med arbetshypoteser fokuserar forskaren på perspektiv framför sanning. Under en observation samlar forskaren in data från kontrollerade variabler, men även från okontrollerade variabler. Det är därför viktigt att när forskaren byter situation beskriva och tolka nya lärdomar från tidigare erfarenheter och att belysa faktorer som är unika för en viss miljö. Genom att låta alla dessa lokala variabler utgöra en viktig roll blir varje generalisering en arbetshypotes istället för en slutsats. (Merriam, 1994). Genom att vi använde oss av arbetshypoteser tog vi avstånd från de problem kvalitativ forskning har haft med generalisering. Istället för att använda vårt resultat för att generalisera för en större massa så har vi istället tagit fram en hypotes gällande vårt fall som man sedan kan utgå från när man fortsätter studera liknande fall.
3.2 Induktion
att när forskare närmar sig verkligheten inom det induktiva synsättet så görs detta för att skaffa sig en helhetsförståelse om fenomenet. Detta innebär att forskaren till en början är förutsättningslös och har en vag frågeställning samt inte låser sig till en bestämd datainsamlingsmetod (Halvorsen, 1992). Även om deduktion och induktion är olika förhållanden så är forskning sällan endast det ena eller det andra utan dessa kan innehålla inslag av varandra och det kan vara bättre att därför se dessa som tendenser och inte som självklara distinktioner (Bryman, 2011).
Vi valde att arbeta med en induktiv ansats eftersom att målet med vår undersökning är att utifrån den empiriska verkligheten förstå ett problem och möjliggöra generering av teori. Vidare ansåg vi att en induktiv ansats möjliggjorde att vi kunde arbeta förutsättningslöst utan att vara låsta till en tidigt ställd hypotes. Även då vi menat att arbeta förutsättningslöst samtycker vi med Popper (refererad i Halvorsen, 1992) och anser att det var svårt att vara helt teoretiskt förutsättningslösa innan vi började undersöka verkligheten och läste därför in oss på olika eventuella teorier innan vi startade vår datainsamling.
3.3 Fallstudie
Backman (2008) menar att en fallstudie undersöker ett fenomen i sin specifika kontext. Detta gör den lämplig att använda då syftet är att förklara eller förstå företeelser eller organisationer (Backman, 2008). Enligt Bryman (2011) kan en organisation definieras som ett fall. Vidare för han resonemanget att en fallstudie inte är generaliserbar för en större population men att den kan fungera som ett exemplifierande fall och då kan användas som representant för andra liknande fall. Enligt Yin (refererad i Larsson, 2010) är fallstudier bra att använda sig utav när forskare undersöker en organisation och speciellt då de ämnar undersöka “hur”- och “varför”-frågor.
blir motsatsen, överutförlig, vilket gör den svårtolkad. Vidare kritik har framförts av Guba och Lincoln (refererade i Merriam, 1994) som menar att det finns en risk att fallstudier framställer situationen på ett missvisande sätt, både överdriven och underdriven. Guba och Lincoln tar även upp problemet de definierar som “ovanliga etiska problem”. Med detta menar de att forskaren själv kan välja ut vilken data som presenteras och hur den presenteras vilken gör att resultatet kan bli vinklat (Guba & Lincoln, refererade i Merriam, 1994).
3.4 Urval
Urvalet för en forskning kan vara antingen ett sannolikhetsurval, i vilket sannolikheten för varje element i populationen specificeras, eller icke-sannolikhetsurval, där sannolikheten för elementen i populationen inte kan beräknas (Merriam, 1994). Då kvalitativ forskning vanligen inte eftersträvar generaliserbarhet menar Bryman (2011) att det inte krävs att urvalet i sådana studier är representativt för en population. Istället kan forskare inom denna typ av forskning använda sig av ett målinriktat strategiskt urval vilket innebär att urvalet görs för att på bästa sätt överensstämma med problemformuleringen. Målinriktat urval är enligt Bryman den mest rekommenderade urvalsformen. När forskare gör ett målinriktat urval är det vanligt att arbeta efter ett snöbollsurval (Bryman, 2011).
För att få en stabil grund att basera sina resultat på så ska teoretisk mättnad eftersträvas, dock finns det inga konkreta teorier om när urvalet uppnår teoretisk mättnad (Bryman, 2011). Strauss och Corbin (citerade i Bryman, 2011) menar dock att teoretisk mättnad innebär att forskaren fortsätter öka sitt urval tills “a) inga nya eller relevanta data
framkommer om en viss kategori, b) kategorin har utvecklats i termer av dess egenskaper och dimensioner och dess variation framkommit och c) relationerna mellan olika kategorier är etablerade och validerade på ett bra sätt” (Strauss & Corbin
citerade i Bryman, 2011:395).
urval som var brett utspritt inom urvalsramen med personer av olika kön, utbildning och civilstånd. Vi utgick ifrån ett målinriktat snöbollsurval och fann våra första respondenter genom att utgå från en tidigare arbetskamrat som befann sig i rätt ålder. Detta för att få hjälp med att komma i kontakt med respondenter eller personer som kände regelbundna läsare av barometern i rätt åldersgrupp. Genom dessa första respondenter kom vi i kontakt med fler då vi efter genomförda intervjuer frågade om de kände någon som de trodde kunde tänka sig att medverka. Dessa respondenter hade olika utbildningsgrad, civilstånd och kön. Vi genomförde sammanlagt åtta intervjuer med respontenter. Efter sju av dessa ansåg vi att vårt material var mättat och efter att det i den åttonde inte framkom någon ny data ansåg vi att vi uppnått teoretisk mättnad.
3.4.1. Presentation av respondenter
Intervjuperson 1 ”Håkan”. Man 30 år. Arbetar som lärare på gymnasieskola. Singel. Bor i lägenhet. Intervjun utfördes på respondentens arbetsplats i ett stängt konferensrum. För att respondenten skulle ha möjlighet att ställa upp genomfördes intervjun på morgonen. Håkan anser sig själv vara en kritisk läsare av Barometern och prenumererar inte på tidningen utan läser den dagligen på sin arbetsplats. (Håkan, personlig kommunikation, 3 maj, 2012)
Intervjuperson 2 ”Anna”. Kvinna 37 år. Arbetar som sjukgymnast. Gift. Bor i hyresrätt tillsammans med man och två barn. Intervjun utfördes i ett grupprum på Kalmar nyckel. Respondenten kändes avslappnad och svarade utförligt på alla frågor. Anna prenumererar på Barometern. (Anna, personlig kommunikation, 4 maj, 2012)
Intervjuperson 4 ”Rune”. Man 41 år. Arbetar som universitetslektor. Ogift. Bor centralt i Kalmar. Intervjun genomfördes på respondentens arbetsrum. Till en början verkade intervjupersonen ointresserad men han mjuknade allt eftersom. Rune prenumererar på Barometern. (Rune, personlig kommunikation, 6 maj, 2012)
Intervjuperson 5 ”Bettan”. Kvinna 32 år. Sjukgymnast. Gift. Bor i villa två mil utanför Kalmar med man och två barn. Intervjun genomfördes i respondentens hem. Stämningen var mycket avslappnad. Ett barn var närvarande under intervjun vilket tvingade oss att pausa ibland, något som vi anser inte störde avsevärt. Bettan prenumererar på Barometern. (Bettan, personlig kommunikation, 7 maj, 2012)
Intervjuperson 6 ”Sune”. Man 39 år. Lärare. Ensamstående. Bor i bostadsrätt i centrala Kalmar. Intervjun genomfördes på ett fik där vi satt relativt avskilt inne i ett hörn för att minska störningar. Respondenten var mycket avslappnad och väldigt pratglad. Sune har tillgång till en digital prenumeration. (Sune, personlig kommunikation, 8 maj, 2012) Intervjuperson 7 ”Lenny”. Man 39 år. Arbetar inom socialpsykiatrin. Ensamstående med två barn varannan vecka. Bor i hyresrätt. Intervjun genomfördes i ett konferensrum på Kalmar Nyckel vilket innebar att vi minskade risken för störningsmoment. Respondenten var avslappnad och efter lite prat om det gemensamma musikintresset hade vi lättat upp stämningen. Lenny prenumererar på Barometern. (Lenny, personlig kommunikation, 10 maj, 2012)
3.5 Datainsamling
Kvalitativa intervjuer har formen av ett samtal och är ofta mindre strukturerade än det kvantitativa tillvägagångssättet. Detta grundar sig i att det inom kvalitativa metoder är respondentens ståndpunkter och uppfattningar som är intressant (Bryman, 2011). Kvalitativa intervjuer är enligt Larsson (2010) lämpliga att använda då forskningen söker en djupare insikt i enskilda personers uppfattningar om ett visst ämne. Larsson beskriver samtalsintervjun som en förhandling mellan intervjuaren och respondenten i vilken de med hjälp av en dialog skapar gemensam förståelse för ämnet de undersöker. Vidare förklarar Larsson att även om målet är att föra en dialog är det i en samtalsintervju mestadels respondenten som pratar då syftet med intervjun är att få ett informationsutbyte från respondenten. Intervjuaren ska fungera som ett styrmedel i samtalet och komma med reaktioner, signaler och synpunkter på det respondenten säger (Larsson, 2010). Detta styrks av Bryman (2011) som skriver att kvalitativa intervjuer används för att få så fylliga svar som möjligt och att det är viktigt att låta intervjun ha möjlighet att ta röra sig i olika riktningar.
3.6 Inspelning och transkribering
Bryman (2011) förespråkar att forskaren spelar in intervjun då det kan hjälpa till att få en noggrann analys av det insamlade materialet eftersom forskaren kan lyssna på det flera gånger vid analystillfället. Det finns även nackdelar med att spela in. En av dessa är att det kan oroa respondenten att det som sägs kommer sparas och finnas kvar. Detta kan leda till att respondenten inte öppnar upp sig på samma sätt som om intervjun inte skulle spelas in. Enligt Bryman är transkribering bra i den mån det är möjligt att utföra eftersom att det underlättar för analys. Han belyser att det är tidskrävande att transkribera långa intervjuer och att det kräver mycket noggrannhet. Om valet att transkribera tas så rekommenderar Bryman att analyser görs löpande under tiden då analysmaterialet växer sig större för var intervju forskaren genomför.
Vi valde att spela in våra intervjuer men var noggranna med att få respondentens samtycke till detta. För att minska risken av att respondenterna påverkades av inspelningen valde vi att använda diskret inspelningsutrustning och poängterade att inspelningen endast var för att vi själva skulle kunna gå tillbaka i materialet. Vi valde även att transkribera våra intervjuer för att underlätta för vår analys. Dock anser vi det inte vara relevant för vår forskning att bifoga de transkriberade intervjuerna då den viktiga informationen ur dessa framkommit tydligt i vår analys.
3.7 Validitet/reliabilitet
Goetz (refererad i Bryman, 2011) menar att dessa begrepp är tillämpbara inom kvalitativ forskning men de skiljer på extern- och intern validitet och extern- och intern reliabilitet. Extern validitet rör resultatens generaliserbarhet och är därför ett problem inom kvalitativ forskning då den nästan aldrig går att generalisera. Intern validitet innebär att forskarens observationer och de teorier denne genererar ska överensstämma. Denna parameter är kvalitativ forsknings styrka då delaktigheten hos forskaren kan säkerställa denna överensstämmelse. Extern reliabilitet menar att en undersökning ska kunna replikeras vilket är svårt inom kvalitativ forskning (Bryman, 2011). Enligt Merriam (1994) kan den externa reliabiliteten öka genom att forskaren blir bättre på att använda objektiva tolkningsinstrument och statiska tekniker. Slutligen innebär intern reliabilitet att alla medlemmar i ett forskarlag ska vara överens om hur de tolkar det de observerar. (Bryman, 2011).
Den kritik extern validitet har mottagit har bemötts av Merriam (1994) som tar upp ett par lösningar på detta. Dels genom att arbeta med arbetshypoteser, men även att generaliserbarhet i en fallstudie endast är applicerbart till situationer som är lika strikt kontrollerade och innehåller samma kontext. Vidare så är det ingen mening att i en kvalitativ metod och fallstudie generalisera resultatet. Detta eftersom att fallstudien inte görs av slumpmässiga anledningar utan är utvald att studeras för att ge djupare förståelse och information om ett visst ämne. För att resultaten i en kvalitativ undersökning ska vara så generella som möjligt är det viktigt att forskaren detaljerat beskriver undersökningskontexten. Det är viktigt att all information en läsare kan tänkas behöva för att förstå resultaten framgår. (Merriam, 1994).
arbetshypoteser och lämna läsaren med en tydlig beskrivning av kontexten anser vi att vi tagit hänsyn till kraven för extern validitet i undersökningen. Den externa reliabiliteten kommer vi har vi haft svårt att uppnå då en fallstudie är svår att replikera.
3.8 Forskningsetik
På grund av att vi valde att göra personliga intervjuer till vår undersökning så fanns det inte möjlighet att ge respondenterna total anonymitet. Vi har däremot kunnat ge våra respondenter total konfidentialitet genom att vi valde att inte nämna respondenterna vid namn i vår forskning för att skydda deras identitet utan istället gett dem fiktiva namn. Det är därför endast vi som vet vilka våra respondenter är. Då vi valde att spela in våra intervjuer för att senare kunna gå tillbaka till insamlat material bad vi våra respondenter om samtycke till inspelning och även hantering av deras personuppgifter. För att uppfylla nyttjandekravet valde vi att inte bifoga de transkriberade intervjuerna och att inte ge ut det inspelade materialet.
3.9 Strategi för analys.
Bryman (2011) menar att det vanligast förekommande analysverktyget för kvalitativ metod är grounded theory. Denna teori utgår ifrån den empiri forskaren samlat in för att löpande under insamlingen analysera denna och i slutänden generera ny teori (Bryman, 2011). Analysen inom grounded theory utgår från en process som kallas kodning (Alvesson & Sköldberg, 2008). Bryman (2011) redogör att det finns olika sätt att koda sitt material, bland annat det som kallas för öppen kodning. Detta går praktiskt ut på att forskaren bryter ner sitt insamlade material och kategoriserar detta för att sedan kunna slå samman begrepp till kategorier. Trots att grounded theory utgår från insamlad data och att forskaren därför bör titta på denna med fräscha ögon så menar Alvesson och Sköldberg (2008) att forskare inte kan angripa verkligheten helt förutsättningslöst utan måste till viss del vara påläst om ämnet för att inte hamna i en naiv-empirisms eller att försöka återuppfinna hjulet.
Varje genomförd intervju transkriberades och därefter markerade vi de stycken i transkriberingen som var relevanta för vår frågeställning. När vi gjorde detta ställde vi oss frågorna: vad uttrycker de här raderna, vad är det egentligen som händer, vilka begrepp eller teman uttrycker bäst det som händer här och vad hör ihop. Dessa frågor hjälpte oss att utvinna det viktigaste och att hela tiden vara konsekventa med vår analys. De markeringar vi gjorde fick även en kommentar som beskrev fenomenet och huruvida detta fenomen var positivt eller negativt för respondenten. Sedan tog vi alla dessa kommentarer och skapade teman för varje enskild intervju. Detta tillvägagångssätt tillämpades på alla intervjuer och när detta var gjort använde vi oss av de mest förekommande tematiseringarna för att sätta samman huvudteman vilka blev huvudrubriker medan underliggande tematiseringar blev underrubriker. När vi sedan presenterade empirin tog vi endast med de markeringar i våra transkriberingar som var relevanta för våra huvud- och underteman. Den empiri som inte var relevant för dessa teman har vi valt att inte presentera. Respondenternas resonemang sammanställdes och vi fann vissa samband och motsägelser. Under varje huvudtema valde vi att först presentera endast empiri för att sedan under detta tema analysera materialet tillsammans med teori. Vi ansåg att denna uppdelning bidrog till ökad läsbarhet. Teorin har i analysen använts för att styrka och motsäga empirin.
3.10 Källkritik
vissa teoretiker, men vi anser att de varit relevanta för vår undersökning då dessa teorier är grundteorier inom medie- och kommunikationsvetenskap och därför högst relevanta. Vi har även använt oss utav peer-reviewed artiklar för att få en akademisk inblick i vårt forskningsämne.
3.11 Metodreflektion/självkritik
4. RESULTAT OCH ANALYS
Här kommer vi presentera de resultat vi fått fram genom våra respondentintervjuer. Vi kommer även analysera dessa resultat utifrån den teoretiska grund vi har för vår forskning. Först kommer vi presentera våra respondenter vilka sedan endast kommer nämnas vid de fiktiva namn vi har tilldelat dem.
4.1 Rutin, struktur
Alla våra respondenter läser Barometern varje utgivningsdag om inget särskilt inträffar. De menar att Barometern på något sätt påverkar deras struktur i vardagen då den ingår i deras rutiner. De har olika rutiner i hur de läser tidningen men alla har sina specifika rutiner. Respondenternas struktur och rutin kring läsningen gäller framför allt när de arbetar men alla läser även tidningen på helgerna. Lenny berättar att han måste läsa sin tidning på morgonen och att detta kan liknas vid hans morgonkaffe, får han inte sin tidning så blir han irriterad för att hans rutiner bryts ”den är som morgonkaffet, man
måste ha det”. Respondent Sune som har ett stort nyhetsbehov hinner inte läsa
tidningen förrän han kommer till jobbet men går där igenom den från början till slut då han måste tillfredsställa sitt nyhetsbehov varje dag. Rudolf har idag inte den rutin i tidningsläsningen som han önskar då han inte har tillräckligt med tid att läsa tidningen i dagsläget. Rune tar god tid på sig att läsa tidningen då han läser den i samband med att han äter frukost. Anna säger sig vara en vanemänniska och anser att den dagliga dosen nyheter genom Barometern ingår i hennes frukoststruktur. Håkan redogör att han anser att en lokal dagstidning kan vara avkopplande eftersom att den leder till struktur i vardagen. Karin berättar att huvudanledningen att hon läser barometern idag är på grund av vana. Karin läser tidningen snabbt på morgonen i samband med frukost och anser att det ingår i hennes rutin. Hon redogör att om hon inte läser tidningen på morgonen så känns det som att hon missat någonting, hon anser att det inte påverkar henne mycket rent praktiskt men att hon går miste om något.
och säger att han har läst tidningen i princip varje dag sedan han var tolv år gammal. Anna påpekar självklarheten i att ha en papperstidning då även hon har vuxit upp med det. Lenny berättar hur papperstidningen varit viktig för honom sedan barnsben då hans far var journalist och de alltid läst på just papper, det är helt enkelt inte samma sak att läsa den digitalt. Rune förklarar att han rent rationellt lika gärna skulle kunna läsa tidningen digitalt men att det finns nostalgiskt i att läsa den på papper. “Så finns det
något känslomässigt band till papperstidningen och ett romantiskt skimmer att nyheter dimper ner där mitt i natten.” - Rune. Håkan berättar om att han har vuxit upp med att
4.2 Sociala relationer
4.2.1 Samtalsämnen och Gemenskap
Då Lenny arbetar med människor, menar han att Barometern bidrar med samtalsämnen vilket gör att han alltid har något att prata med människor om. Även Håkan betonar att det hjälper honom i arbetet att konsumera lokala nyheter: “Det finns en poäng med att
jag läser tidningen varje dag i och med att jag undervisar i samhällskunskap så då är det rätt bra att kunna hänga med. Därför känner jag nog lite extra att jag måste konsumera viss lokalpress”. Håkan berättar om att han pratar om saker han läst i
Barometern även i privata sammanhang. Lenny gillar att prata om innehåll ur Barometern på sociala medier och i fikarummet men han ser det inte som jätteviktigt att ha läst tidningen eftersom att han ofta kan vara delaktig i diskussionerna till viss del ändå. Sune menar att Barometern är en bra kanal för att veta vad som är på agendan. Han lever i princip för att få diskutera Barometern i sociala sammanhang och han gör det både när han samåker till arbetet och i princip dagligen på sociala medier. Karin använder sig av material ur Barometern både i privata och jobbsammanhang. Hon talar ofta om olika innehåll med sin man, sin granne eller sina arbetskamrater men använder även sig av Barometern i sin undervisning.
det är ett stort skäl till varför han bör läsa nyheter över lag. Även Rudolf tycker det är viktigt att ha läst Barometern för att kunna diskutera det i sociala sammanhang, “Det
finns ett värde i det, och det är att man kommer till jobbet på morgonen och det finns saker att diskutera.”
Håkan förklarar att fotbollslaget Kalmar FF är viktigt när det gäller att hitta samtalsämnen. Han förklarar att det finns ett stort lokalt intresse för fotbollslaget och att det är viktigt att kunna följa med i de diskussionerna vare sig han är fotbollsintresserad eller inte. Detta tycker även Rudolf och menar att trots att han egentligen har ett stort fotbollsintresse så läser han och diskuterar gärna nyheter kring Kalmar FF.
Alla våra respondenter använder sig av Barometern för att få samtalsämnen och kunna delta i diskussioner i sociala sammanhang. Flera av våra respondenter använder även material från Barometern till sitt arbete. Vikten av de sociala relationerna återkommer i två av Maslows (1987) steg: love and belonging och self-esteem, vilka innebär att människor vill ha och ge kärlek i relationer och även bidra till självkänsla genom att få uppskattning av andra människor. Att få vara delaktig i sociala sammanhang är därmed ett stort grundläggande behov hos människan. Berelson (1949) talar om medieanvändningen för social kontakt och social prestige i det han kallar irrationellt användande. Detta kan liknas vid Elliots (1997) instrumentella medieanvändning och hennes kategori för utbyte vilken hon kallar socialisering och social interaktion. Att använda Barometern för att få samtalsämnen är enligt uses and gratifications ett instrumentellt användande då är användning för ett specifikt syfte. Enligt Rubin (2009) så kan det instrumentella användandet leda till att en ökad involvering i ämnet. Detta återfinns i empirin då respondenterna läser för att kunna delta i diskussioner.
4.2.2 Läsa om folk man känner
arbete eller om de skriver något bra om någon han känner. Även Anna påpekar att det är kul att läsa om personer hon känner och berättar att hon blev extra glad den gång då hennes son var med i tidningen. Rudolf menar även att de tillfällen har blivit extra glad av Barometern är då han har läst om personer han känner. Karin läser alltid familjesidorna då hon tycker det är kul att läsa om personer hon känner. Hon berättar även att det kan vara kul att läsa om vilka barn som fyller år för att kunna visa bilder på deras kompisar för sina barn.
Alla respondenter berättar även att de uppskattar att läsa om människor de känner.Detta kan knytas till flera av stegen i Maslows (1987) behovstrappa då det kan vara olika viktigt för olika personer. Främst kan det knytas till love and belonging som tar upp vikten av relationer och att känna sig tillhörig i en viss grupp. Genom att läsa om personer i sin närhet kan detta uppfyllas.
4.2.3 Social läsning
Att läsa tidningen på papper bidrar enligt Lenny till det sociala samspelet vid frukostbordet, han tar en del medan sönerna tar en annan och sen kan de sitta och prata sportresultat medan de äter. Anna berättar att de nu är tre personer som vill läsa tidningen då hennes son börjat läsa sportresultaten. Anna påpekar här även det praktiska i att då ha en papperstidning då det hade blivit mycket svårare för alla att läsa tillsammans på en dator.
Att samlas kring tidningen i sociala sammanhang kan även detta kopplas till Maslows (1987) steg love and belonging. Detta då tidningen blir en plats där man samlas med andra människor och kan utveckla sina relationer. Den sociala läsningen kan likt
samtalsämnen och gemenskap kopplas till Elliots (1997) steg socialisering och social
4.3 Individutveckling
Att läsa en dagstidning är enligt Karin väldigt allmänbildande och hon uppmanar alltid sina elever till att även de ska läsa tidningar. ”Den kunskapen man får där är en del av
demokrati om inte eleverna vet att kommun och kommunbeslut påverkar våran vardag kan de inte heller förstå deras demokratiska rättigheter.” Rune berättar om att han har
läst Barometern sen han var tolv år gammal och att han inte hade varit samma person som han är idag om han inte gjort det. Han förklarar att det har utvecklat läsförståelse, allmänbildning och hans politiska intresse. Vidare redogör han att det även har bidragit till hans allmänbildning och allmänvetande och att han inte skulle varit så bred i sitt kunnande om han inte läst Barometern. Bettan anser inte att Barometern är en källa till kunskap men hon tar upp att eftersom att hon läser om saker som händer så lär hon sig saker som bidrar till hennes allmänbildning.
Håkan tar upp att det skulle vara jobbigt att komma till jobbet och få reda på att han missat något, därför är det viktigt att ta del av nyheter på morgonen. Han förklarar det som ett hävdelsebehov att han inte skulle klara av att alla andra vet något som inte han har koll på. En del av individutvecklingen menar Lenny är när han kan läsa om sig själv i Barometern. Han kallar det självbekräftelse och tror att det beror på att han får en ego-boost av det. Lenny menar även att läsning av Barometern är kunskapsbyggande då nyheter är kunskap och han lär sig av nyheter varje dag. Dock anser han att detta inte är specifikt för Barometern utan att det gäller tidningar överlag. Rudolf anser att Barometern är en källa till att ifrågasätta och utveckla sina egna värderingar och menar att han ofta funderar över det han läser i ledaren och att detta sedan bekräftar eller dementerar hans tidigare värderingar.
vilket innebär att det krävs mycket för att detta ska kunna uppnås. Den individutvecklande aspekten av Barometern kan inte direkt kopplas till uses and gratifications ritualiserade eller instrumentella medieanvändning. Däremot använder Elliot (1997) identitetsbildning som en av sina utbyteskategorier vilken innebär att människor kan bygga sin identitet utifrån utomstående värden och att dessa värden kan påverkas av de medier människor konsumerar.
4.4 Information och nyheter
Karin börjar varje morgon med att skanna av vad som händer lokalt då hon har ett intresse av att veta vad som händer i staden hon bor i både för privat bruk och för sitt arbete. Rudolf tycker att det är viktigt att lokala dagstidningar tar ett lokalt grepp och tror att det är detta han faktiskt kommer betala för i framtiden, han vill inte bara ha det han kallar för TT-nyheter. Sen vill Rudolf även ha: ”en ledare som tar lokalt grepp, inte
för mycket riks. De ska skriva om Linnéuniversitets placering och vi ska sitta och bli förbannade.” Lenny menar att han har ett grundläggande behov för lokala nyheter och
att Barometern tillfredsställer detta behov varje dag. Hade han inte haft möjlighet att läsa Barometern så hade han sökt på andra kanaler efter samma information. Vid specifika händelser där han behöver snabb information, exempelvis strömavbrott, vänder han sig dock inte till Barometern utan istället till P4 Kalmar. Detta tror han beror på att han lärt sig att man ska lyssna på radion om det hänt någonting. Rudolf håller med om att Sveriges radio vann när det gällde rapportering om strömavbrotten. Lenny läser kultur och nöje för att få information om vad som händer på musikscenen för tillfället. När han öppnar tidningen förväntar han sig att den ska innehålla lokala nyheter eftersom att det, enligt honom, är den stora anledningen till varför han har en lokal tidning. Lenny förväntar sig även att Barometern ska skriva om Kalmar FF då detta är någonting de skriver om i princip varje dag.
den inte är så pass viktigt att han har ett behov av att kolla den flera gånger om dagen. Han är extra intresserad av de lokala nyheterna, nöje och kultur, debatt och ledare. Den lokala nyhetsdelen och nöje läser han mestadels för att hålla koll på vad som händer i staden. Rune berättar att han inte är speciellt intresserad av sport men läser ändå lite om Kalmar FF och om sport på riksnivå. Bettan anser att de lokala delarna är det mest intressanta med Barometern och hon berättar att hon läser tidningen varje dag. Hon förväntar sig att få reda på om det händer något viktigt lokalt som exempelvis en olycka så ska hon få reda på det via Barometern. Håkan läser idag tidningen på jobbet då han känner att den inte attraherar honom tillräckligt för att vilja betala för den. Han fortsätter dock med att förklara att om han är ute och reser så kollar han Barometern på internet. Enligt Sune är Barometern en bra kanal för att veta vad som händer och vad som är mest aktuellt på agendan. Tidigare läste han även ledarsidan men han anser att det idag är för mesig.
Rune tycker det är viktigt med lokalpolitik. Han förklarar att han har ett politiskt intresse som funnits hos honom sen han var liten. Håkan säger att den viktigaste informationen han får från Barometern är information om vad som har hänt i Kalmar stad och politiska beslut i Kalmar kommun. Efter det läser han även sporten mer noggrant. Sune menar att lokalpolitiken är en viktig del av Barometern och han säger även att det är den del som tidningen gör minst dåligt och då detta inte får plats i riksmedier. Rudolf ser Barometern som ett språkrör för kommun och landstingspolitiken och tycker det är viktigt att tidningen skriver om detta. Han tycker även att det är intressant att läsa ledasidorna även om han inte håller med om det som skrivs, han gillar att “läsa och nästan bli lite förbannad”. Karin läser ledarsidor för att hänga med i debatter. Hon berätta att hon uppmanar sina elever att läsa det också eftersom att det är kunskap som är en del av demokrati som hon anser är viktig att kunna.
hon antagligen slutat prenumerera på Barometern då det inte hade varit lika intressant att läsa om Kalmar då. Anna läser lokala nyheter som rör Kalmar men även de nyheter som rör Nybro då hennes man arbetar där. De övriga kranskommunerna har Anna inget intresse av då hon i princip aldrig har varit där eller känner någon som bor där. Lenny läser om Öland ibland då han har bott där men läser exempelvis inte Torsås eftersom att han inte har någon relation till Torsås. Även Rune läser Öland på grund av att han har ett personligt intresse av det. Bettan läser mestadels Kalmarsidorna och ibland Öland, men hon läser inte exempelvis Högsby eller Nybro. Håkan berättar att han snabbt bläddrar igenom sidorna som rör de mindre kranskommunerna runt honom då han inte har något intresse av att läsa om dem. Det mest intressanta i Barometern är enligt Sune, de lokala nyheterna, eftersom han bor i Kalmar. Han läser även om Öland då han arbetar där, information om de andra kranskommunerna ser han inte som intressant. När Rudolf öppnar tidningen förväntar han sig att det ska finnas lokala nyheter om Kalmar men han läser även Torsås-sidorna då han har bott där tidigare. Dock läser han inte sidorna för andra kranskommuner. Karin förklarar att hon ibland skummar sidorna om exempelvis Torsås men att hon normalt inte läser sidorna om kranskommunerna då hon inte har något intresse av det. “Jag bor inte i Torsås, jag bor inte i Mönsterås. Men de
ska ju finnas där för de personerna, det förstår jag.”
När vi talar om annonser berättar Lenny att han ofta har användning av annonserna i tidningen, speciellt de annonser som rör elektronikkedjorna men även sportaffärer. Att få annonserna via Barometern anser Lenny vara viktigt då han inte får denna information från andra kanaler. Rune berättar att han använt sig utav annonser som finns i tidningen och att han tycker det är en bra anledning att läsa en lokal dagstidning. Han betonar att det inte är stora annonser från exempelvis Maxi han menar utan mer ”nu
startar rean” för stora klädföretag. Anna använder sig både av information och
