Stereotyper och normbrytningar
En studie av en lärobok i spanska som främmande språk, Amigos, ur ett
genusperspektiv
En studie av en lärobok i spanska som främmande språk, Amigos, ur ett
genusperspektiv
Stereotypes and norm deviations
A study of a textbook in Spanish as a foreign language, Amigos, from a gender
perspective
Romyna Olea Torres
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap
Lärarutbildningen för grundskolans senare år och/eller gymnasiet Examensarbete 15hp
Abstract
This study examines Amigos tres (2010), a textbook in Spanish as a foreign language for the Swedish compulsory school. The purpose is to gain knowledge about how gender is depicted and to what extent gender roles differ from norms and stereotypes, regarding functions and positions of the sexes. Focus has also been on what contexts male and female characters are found in, to what extent and in what way the descriptions differ from the stereotypical image of masculinity and femininity. A qualitative text analysis is made. The starting point has been from Yvonne Hirdman´s (2012) theory of male and female, and Maria Nikolajeva´s (1998) research on the characteristics often attributed to girls and boys. These norms-bound books follow the traditional gender pattern, but at the same time there is a tendency to ascribe girls properties that the standards are considered masculine and vice versa, thus an attempt to break with stereotypes.
Sammandrag
Denna studie undersöker Amigos tres (2010), en lärobok i spanska som främmande språk för den svenska grundskolan. Syftet är att få kunskap om hur genus skildras och i vilken
utsträckning könsroller skiljer sig från normer och stereotyper, funktioner och lägen mellan könen. Fokus har även varit på vilka sammanhang manliga och kvinnliga karaktärer finns, i vilken utsträckning och på vilket sätt beskrivningarna skiljer sig från den stereotypa bilden av manligt och kvinnligt. En kvalitativ textanalys har gjorts. Den teoretiska utgångspunkten har varit från Yvonne Hirdmans (2012) teori om manligt och kvinnligt, och Maria Nikolajevas (1998) forskning om egenskaperna som ofta tillskrivs flickor och pojkar. Resultaten visar att i
Amigos skildras arbetsfördelningen enligt traditionella könsnormer, där kvinnor positioneras i
köket medan männen är ute i arbetslivet. Även de egenskaper respektive kön har tillskrivits är framställda på ett stereotypt sätt. Dessa normbundna skildringar följer det traditionella
könsmönstret men samtidigt finns en tendens att tillskriva flickor egenskaper som enligt normerna anses manliga och tvärt om, alltså ett försök att bryta med stereotyper.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Syfte och frågeställningar ... 2
Litteraturgenomgång ... 3
Tidigare forskning om läromedel ... 3
Lärobokens roll samt hur den används ... 3
Läroboken ur ett genusperspektiv ... 4
Teori och begrepp ... 6
Socialkonstruktivistiskt perspektiv ... 6
Genus ... 6
Genus och jämställdhet i skolan ... 8
Manliga och kvinnliga stereotyper ... 8
Material och metod ... 9
Inledning
Enligt läroplanen för den svenska grundskolan 2011, Lgr111, ska utbildningen förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska
värderingar som det svenska samhället vilar på. Sverige bedriver idag en jämställdhetspolitik där alla ska ha samma skyldigheter och rättigheter inom samtliga områden. Med de
grundläggande demokratiska värderingarna menas bland annat att kvinnor och män ska behandlas lika. Jämställdhet är ett av de viktigaste skolpolitiska värdegrundsmålen. Ett sätt att förmedla detta på är via läroböcker (Skolverket 2011). Min uppfattning är dock att läroböcker ofta saknar skildring av jämställdhet mellan könen. Skolverket (2000) påpekar att läroboken under en lång period har haft hög status som en pålitlig och saklig källa. Lärare har utgått från att förlagsutgivningen garanterar en hög kvalitet när det gäller både anknytning till forskning och styrdokument, där bland annat kvinnor och mäns lika rätt och möjligheter framhålls (Skolverket, 2014). Samtidigt har kritik riktats mot skolan just kring jämställdhetsfrågor, jämställdhet har helt enkelt inte någon tydlig plats i undervisningen: ”Arbetet specifikt med jämställdhet verkar vara ovanligt i skolan. Generellt kan konstateras att skolorna saknar både medvetenhet, kompetens och strategier för att arbeta med jämställdhet” (Skolverket 2000, s.29).
Britt-Marie Berge (2011), docent i pedagogik, fastslår att målen i regeringens proposition om jämställdhet är tvetydiga om huruvida könen är olika eller lika. Statens företrädare uttrycker att de som arbetar inom skolväsendet ska både tänka på ”könstillhörighetens betydelse för lärandet” samt att ”både flickors och pojkars förutsättningar beaktas” och konstaterar att skolpersonal och läroboksförfattare ska ” ta hänsyn till det som särskiljer könen utan att särskilja dem.” (Berge 2011 s.160). I förhållande till denna problematik blir det intressant att se vilken roll en lärobok kan ha, närmre bestämt en lärobok i spanska som främmande språk för nybörjare, alltså steg 12.
Innan jag påbörjade min lärarutbildning arbetade jag som spansklärare på en högstadieskola. När det kom till val av läroböcker hade jag inget att säga till om, men nu när jag kommer ut som nyexaminerad lärare vill jag ha goda argument och chans att påverka vad vi rent språkligt förmedlar till eleverna gällande jämställdhet. Min ambition är att även andra som läser den
1 Läroplanen kommer i fortsättningen förkortas Lgr11, enlighet med Skolverkets benämning.
här uppsatsen kan få mer inblick i vad som förmedlas till eleverna om jämställdhet genom läroböckerna. Von Wright (1999) påpekar att jämställdheten i skolan inte bara är ett mål, utan även ett innehåll. Det vill säga att skolan inte bara ska arbeta för jämställande, utan den ska också vara jämställd. Således ska även läromedlen vara både jämställda och jämställande (s.15). Stereotypa bilder av manligt och kvinnligt verkar ha stor plats i läroböckerna. På liknande sätt kan man se typiska kvinnliga och manliga sysselsättningar. Min erfarenhet av läroböckerna i spanska är att kvinnorna oftast tilldelas, vad som anses vara, kvinnliga yrken, medan männen får vad som anses vara manliga yrken. På liknande sätt kan man se typiska kvinnliga och manliga sysselsättningar, till exempel att det oftast är kvinnorna som lagar mat. Min uppfattning är även att när det kommer till att visa kända spansktalande personer är det allt som oftast män som visas i böckerna. Dessutom verkar läroböckerna undvika att ta upp frågor om jämställdhet på ett konkret sätt.
Mot bakgrund av detta anser jag det vara viktigt att uppmärksamma skildringen av manligt och kvinnligt, i vilken mån stereotyper3 och normbrytningar uppträder. Eftersom
styrdokumenten kräver en jämställd skola och textböcker är en viktig del av det material som används i undervisningen tänker jag titta närmre på hur manligt och kvinnligt skildras, om de fortfarande följer normer och stereotyper eller om några förändringar skett på området.
Den boken jag har valt att ha med i studien är en lärobok som används i Moderna språk på högstadiet, Amigos tres (2010).
Syfte och frågeställningar
Studien har till uppgift att jämföra skildringar av manligt och kvinnligt i en lärobok för spanska som främmande språk i grundskolan. Syftet är således att visa i vilken mån och på vilket sätt dessa gestaltningar möter kraven på jämställdhet enligt Lgr11.
För att få fram ett svar som motsvarar syftet med studien är mina frågeställningar följande:
1. I vilka sammanhang förekommer män och kvinnor i läroboken? 2. Vad slags egenskaper, uppgifter och positioner har de?
3. I vilken mån och på vilket sätt avviker skildringarna från den stereotypa bilden av manligt och kvinnligt?
Litteraturgenomgång
I Sverige finns det inte så många studier om jämställdhet när det gäller läroböcker för Moderna språk på högstadiet. Jag har således utgått från litteratur som berör jämställdhet i läromedel i allmänhet. Jag har även tagit del av andra uppsatser samt studier om
läromedelsgranskning i spanska som främmande språk (jfr. Läroboken ur ett genusperspektiv).
Tidigare forskning om läromedel
Englund (2006) redogör för tre inriktningar som är vanligt förekommande när det gäller forskning av läromedel: den processorienterade, den användarorienterade och till sist den produktorienterade inriktningen. I den processorienterade delen inriktar man sig på förloppet innan eleven får boken i sin hand. Den användarorienterade forskningen centrerar sig i hur läroboken används av såväl lärare som elever. Den produktinriktade utgår från innehållet i läroboken och analyseras utifrån olika diskurser och värderingar. Denna sista inriktning utgör utgångspunkt för den här studien eftersom jag är intresserad av produktens innehåll ur ett särskilt perspektiv.
Lärobokens roll samt hur den används
Forskningen som har bedrivits inom skolan under senare år visar att läroböcker är centrala i undervisningen. Den visar bland annat att lärare planerar sin undervisning efter läroboken och att den är central beträffande hur elever och lärares uppfattningar formas om vad som ingår i ämnet och vad som är viktigt (Carlson & von Brömssen 2011). Flera forskare hävdar
dessutom att läroböcker inte enbart utgör en del av dagens skolundervisning utan rentav styr undervisningen genom att påverka elever och lärares föreställningar om exempelvis vad som är manligt och kvinnligt (Selander 1999; Englund 2006). Redan tidigare visar Boel Englund (1999) att läroboken kan vara mer styrande för undervisningen än läroplanen och genom att följa läroböcker känner lärarna sig säkrare på att målen i kurs- och läroplanen uppfylls. Englund (2006) poängterar att å ena sidan styrs undervisningen av förlagsproducerade tryckta läroböcker, å andra sidan är det pedagogernas uppgift att motverka traditionella könsmönster.
exempel lärare i svenska och samhällskunskap (Lr, 2014 s.9). I linje med detta skriver Wikman (2004) att den självklara ställningen läroboken har haft i undervisningen är numera på väg att avta. Han menar att utvecklingen pekar mot en mer flexibel användning av läromedel.
Läroboken ur ett genusperspektiv
I en rapport från Skolverket (2006) konstateras att tankar om de stereotypa könsrollerna dominerar i spanska läroböcker för grundskolan. I rapporten kritiseras påståenden om att läromedlen inte ska behöva ge en verklighetsfrämmande bild av förhållanden som råder i andra länder bara för att de ska vara i enlighet med läroplanen. Det anses att
läromedelsförfattarna bör välja miljöer med omsorg, utan att för den delen ge en
verklighetsfrämmande bild av det aktuella landet. Rapporten förklarar att en möjlig anledning till den höga förekomsten av könsrollsfördomar kan vara att det svenska samhället vid den tiden hade hunnit långt i jämställdhetsdebatten (SIL41987). Forskning som har gjorts efter SILs undersökning visar även den att läromedel i samhällskunskap, religionsvetenskap och historia rymmer en underrepresentation av kvinnornas perspektiv. Vid de tillfällen man kan se kvinnan göra samma aktiviteter som mannen, har ändå mannen en bredare representation (Berge 2011).
När man ser till den tidigare forskningen av läromedel ur ett genusperspektiv framträder en enig bild. Mannens perspektiv är det mest framträdande, där stereotypa gestaltningar av både män och kvinnor förekommer. De ger mer utrymme till mäns perspektiv än till kvinnors (Ohlander 2010). I både svensk och internationell forskning har man konstaterat att skolböcker har fler referenser till manliga karaktärer än till kvinnliga, samt att de manliga karaktärerna i skolböcker är mer aktiva och har dessutom fler roller än kvinnorna (Edlund, Erson & Milles 2007, s.98). Eilard (2008) har gjort en studie av läseböcker i grundskolans tidigare år. Där analyseras läseböcker utgivna mellan 1962-2007 med fokus på genus och etnicitet. Resultatet visar historiskt men också i aktuella läroböcker en traditionell
könsuppdelning med mannen som norm. Eilard (2008) menar att nutidens läroböcker verkar jämställda med starka kvinnor och att männen har en mjukare framtoning, men att vid en närmare studie inte ter sig så. Flickorna positioneras fortfarande som partner till mannen, och att kvinnan underordnas mannen enligt den könshierarkin som genusteorin framhåller (s.422). Resultaten hos Eilard (2008) visar att det framträder ett ännu starkare heteronormativt
tvåsamhetsideal samt en uttrycklig sexistisk västerländsk diskurs av utseende (s.423-424). När
det gäller pojkar och flickors egenskaper skriver Kåreland att många forskare har kommit fram till pojkars rörelsefrihet när det kommer till att presentera deras beteende (Kåreland 2005, s.40). Maria Nikolajeva (2003), ansluter till teorin om pojkars rörelsefrihet och tillägger att den feminina sfären är hemma medan det maskulina handlingsfältet är borta från hemmet; det vill säga att det feminina rummet är inomhus medan det maskulina rummet är utomhus (Nikolajeva 2003, s.64). Goretty Robles Fernández (2006) beskriver hur läroböcker i spanska som andra eller tredje språk utgivna i Spanien förmedlar bilden av kvinnor. Även han
konstaterar att kvinnor främst rör sig inom hemmets väggar i läroböckerna. Medan de kvinnliga yrkena är sjuksköterska, städerska och kokerska, yrken som kan ses som en förlängd arm till de sysslor de oftast har i hemmet, är det manliga yrkena oftast bankman, läkare, åklagare, polis, skurk (s.2ff).
Ett antal examensuppsatser värda att nämna i sammanhanget är bland andra Annica Mörks ”Spanska läromedel ur ett genusperspektiv. En analys av hur kvinnor och män representeras i spanska läromedel” (2013). Där har hon undersökt med vilken frekvens de olika könen framställs i tre utvalda läromedlen samt att hon undersöker under vilka ämnen kvinnor och män representeras. Resultatet visade en tämligen jämn könsfördelning men med ett varierande resultat gällande vilka attribut som tillskrivs könen då det förekommer stereotyper men även några normbrytande exempel. Mörk (2013) konstaterar att man kan se en kvantitativ
jämställdhet i de utvalda läromedlen, men en varierande kvalitativ jämställdhet när det gäller att framställa stereotyper. Mörk (2013) fastslår att även några exempel på god
genusmedvetenhet går att finna. Susanne Näsströms uppsats ”Skildras mångfald i läroböcker i spanska” (2014) konstaterar att män till viss del är överrepresenterade, i synnerhet när det gäller kända personer. I en annan uppsats, ” Språka om normer” görs en undersökning av normer om genus i läroböcker i spanska steg 3 för gymnasiet” (Holmgren 2014) Fokus i analysen ligger på hur genusnormer är representerade i läroböcker i spanska på gymnasienivå, resultaten visar att jämställdhet står högt i läroböckerna, både på individnivå och på
samhällsnivå. I nämnda uppsats skriver författaren att år 1993 gjordes en undersökning av hur spanska kvinnor porträtterades i läroböcker i spanska. I den framkom att kvinnor porträtteras som hemmafruar i lite mindre än hälften av fallen, och i övrigt var det yrken såsom
Teori och begrepp
Socialkonstruktivistiskt perspektiv
Min studie utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på samhället, något som innebär att kunskap skapas genom social interaktion och är avhängig av tid och geografiska platser (Nationalencyklopedin 2012). Detta påverkar begrepps innebörd då de är beroende av dessa faktorer. Utgångspunkten i denna uppsats är att de normer om genus som undersöks är socialt skapade.
Genus
Begreppet genus betyder släkte eller sort och används för att beskriva hur det sociala könet formas utefter handlingar utifrån traditionellt kvinnliga och manliga roller. Med ordet genus avses kulturella föreställningar om skillnader mellan män och kvinnor, för att skilja biologi från kultur, detta för att visa att relationer mellan könen är kulturellt och socialt skapade. Genus är därmed en uppdelning mellan kvinnligt och manligt (Nationella sekretariatet för genusforskning 2014).
Eftersom jag i min studie ska ta reda på vilka positioner läroboksfigurerna har kommer jag att använda mig av begreppet könsmaktsordning som diskuteras av genusforskaren Yvonne Hirdman (2012). Varje samhälle upprätthåller ett ordningssystem där män och kvinnor
tilldelas olika roller, uppgifter och positioner. Vad om anses vara kvinnligt, respektive manligt är en inlärningsprocess. Kvinnor har sedan urminnes tider framställts som omhändertagande, att de har varit hemma och tagit hand om barnen och hemmet medan männen skulle vara ute i strid (Hirdman 2012). Något likande framhåller Eilard (2011), att man fostrar läsarna till könsbestämda utseenden samt sysselsättningar när könen framställs på ett stereotypt sätt. Här är det värt att notera vad Hirdman (2012) förklarar, att vi alla är med och skapar
genusordningen och att detta ofta görs helt omedvetet. Det upplevs som "normalt" för oss att det ska vara så (Hirdman 2012).
allt från föräldrar, kompisar, reklam och skola (Josefsson 2005, s.39). Hirdman (2012) skriver om tre grundläggande principer för hur man skapar osynliga förväntningar, regler och normer om kvinnligt och manligt i samhället där den första är att män och kvinnor hålls isär. Den andra principen är att det manliga värderas högre än det kvinnliga och till sist att alla är med och skapar genusordningen (Hirdman 2012, s.459).
Hirdman berättar vidare om det så kallade genuskontraktet, ett osynligt kontrakt som finns mellan kvinnor och män. Det handlar inte om ett kontrakt där två jämlikar ingår, utan ett kontrakt som är ”uppdraget av den part som definierar den andra.” (Hirdman 2012, s. 462). Hon hänvisar till den tyske filosofen och idéhistorikern Jürgen Habermas som delar in dessa tre nivåer i:
1. Kulturell överlagring. Föreställningar som finns om hur relationen mellan ”man” och ”kvinna” bör vara.
2. Social integration. Arbetsfördelningen mellan könen. Här kommer jag att diskutera rollfördelningen mellan könen i böckerna.
3. Socialisering. Där socialiseringen ses som den direkta inlärningen. Exempelvis ”inte ska du gråta som pojke”.
(Hirdman 2012, s. 461ff) I genuskontraktet finns det konkreta föreställningar om hur kvinnor och män ska vara, och där ingår även språket: hur de får prata och vilka ord man får använda (Hirdman 2012, s. 463). När man använder genuskontraktet som redskap kan man beskriva gränserna för kvinnors möjligheter, till och med när det gäller uppförande och utseende (Hirdman s. 463).
Hirdmans teori om genuskontraktet och hierarki, innebär just att mannen är överordnad kvinnan och därför står som norm för vad som anses naturligt samtidigt som kvinnan bedöms som den avvikande. Det vill säga att det är mannen som utgör normen för det mänskliga medan kvinnan är det som i själva verket är avvikande (Hirdman 2012, s.459).
Hirdman talar om genussystemets logiker där den första logiken är dikotomin. Dikotomin förklaras som ”isärhållandets tabu: manligt och kvinnligt bör inte blandas.” (Hirdman 2012 s. 459). Den andra logiken förklaras som hierarkin, och där är det mannen som är normen. Hirdman skriver att ”Det är män som är människor, därmed utgör de normen för det normala och det allmängiltiga” (Hirdman 2012, s. 459). Maud Eduards (1998), som bedriver forskning kring kön och politik i huvudsak i Sverige, påpekar det faktum att vissa begrepp har blivit manliga medan andra kvinnliga. De begrepp som förknippas med män är mer
medan kvinnorna är det avvikande. Till exempel kvinnor som är politiker benämns just så, ”kvinnlig politiker”, medan en man är ”politiker” (Eduards 1998, s.77). Med Hirdmans sista punkt menas att både kvinnor och män är med och skapar genusordningen, något som sker vanemässigt (Hirdman 2012, s.463).
Jämställdhet
Analysen baseras på begreppet jämställdhet så som Maria Hedlin (2006, s.12) förklarar den, om förhållanden mellan män och kvinnor som har både en kvantitativ och en kvalitativ dimension. Med den kvalitativa aspekten menas lika villkor, med andra ord, kvinnor och män ska ha samma möjligheter, skyldigheter och rättigheter. Den kvantitativa delen åsyftar att man strävar efter en skaplig jämn könsfördelning.
Genus och jämställdhet i skolan
Målet med jämställdhet i skolan är att alla elever ska få utvecklas som de individer de är. Hedlin (2004) skriver att jämställdhet i skolan inte handlar om att förändra någons
personlighet, utan snarare att ge dem möjlighet att utveckla alla sina sidor och egenskaper. Skolverket framhäver att alla som arbetar i skolan skall bidra till att motverka sådana
begränsningar i elevens studie- och yrkesval som grundar sig på kön eller social eller kulturell bakgrund. Vidare står det att sättet pojkar och flickor bemöts på, samt de krav som ställs på dem, påverkar deras uppfattning om vad som är manligt och kvinnligt. Det står uttryckligen i Lgr 11 att skolan ska ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.
Manliga och kvinnliga stereotyper
Nationalencyklopedin definierar en stereotyp som en ”förenklad, ofta allmänt omfattad föreställning om utmärkande egenskaper hos alla som tillhör en viss grupp, t.ex. nation, ras, religion eller kön” (Nationalencyklopedin 2012). Hirdman (2001) menar att skapandet av stereotyper är ett sätt för att skapa underordning mellan könen (s. 47).
pojkar”. Flickor och pojkar uppfattar ”avvikelser från det egna könets ´rätta´ beteende som förkastliga” (s.16). Einarsson & Hultman menar att redan små barn tillskriver respektive kön egenskaper som anses vara kvinnliga och manliga. Några egenskaper som tillskrivs kvinnor är
pratar fint, tycker om små barn, gnäller, sitter tyst i skolan samt sjunger, medan lastbil, talar högt, svärord och tävlar är ord som de förknippar med män (s.16). Nikolajeva (1998) har tagit
fram ett schema över stereotypa egenskaper hos män och kvinnor. Detta schema kommer jag att använda som verktyg för att se hur framställningen av manliga och kvinnliga karaktärer är med och medverkar till att reproducera genus (s.64). Egenskaperna Nikolajeva använder sig av är motsatsord. Hon skriver att män ofta tillskrivs att de är starka medan kvinnor framställs som vackra. Fler egenskaper som hon ställer mot varandra är självständig kontra beroende, där kvinnorna tillskrivs den senare egenskapen. Vidare fortsätter hon att kvinnorna framställs som emotionella/milda och männen som känslokalla eller hårda. Ytterligare adjektiv som vanligtvis används för att beskriva pojkar är aktiv, där motsatsordet till aktiv är passiv
’(Nikolajeva 1998, s.65). Hedlin (2006) påpekar att människor ska känna sig fria att göra val som inte är styrs av normer om vad som uppfattas som kvinnligt eller manligt. Redan i tidig ålder lär vi oss att anse vissa yrken/utbildningar som kvinnliga eller manliga- men det är även viktigt att komma ihåg att det som anses vara manligt och kvinnligt är föränderligt och
varierar över tid såväl som mellan geografiska platser.
Material och metod
Urval
Korpus för analysen är den senaste utgåvan av Amigos tres (2010), en lärobok i spanska som främmande språk för den svenska skolan, Steg 1. Upplagan från 2010 är reviderad i enlighet med Lgr11. Boken valdes då den är frekvent förekommande och relevant för nybörjarnivån i spanskan som främmande språk. Således är den elevernas första kontakt med språket och min uppfattning är att de påverkas i störst utsträckning i det här stadiet. Boken kommer benämnas
Amigos i resultat- och analysdelen.
Tillvägagångssätt
För att undersöka vilka egenskaper, roller, uppgifter och positioner könen har tillskrivits i läroboken har en textanalys gjorts. Det betyder en djupare teoretisk granskning av materialet (Stukát, 2005, s. 53). Den övergripande tanken med kvalitativa undersökningar är att
slutsatser (Svenning 2003, s.86). Läroboken kommer jag att analysera utifrån Neumans metod Successiv approximation (Svenning 2003), en cyklisk process som successivt skärper
analysen, där materialet tolkas och omtolkas. Med den här metoden gäller följande tre kodningssteg vilka jag har utgått från i min studie:
• Öppen kodning- Kallas för öppen kodning p.g.a. ”forskarens förväntade öppna sinnelag”(Svenning 2003, s.160). Här görs första genomläsningen/genomläsningarna av materialet där man söker efter mönster eller ansatser. Man kan sätta etiketter där det går.
• Axiell kodning- Här går man djupare med tämligen ordnad uppsättning begrepp och koder som man samlat under den öppna kodningen. I det här steget försöker man hitta länkar mellan begreppen och man ställer frågor till materialet.
• Selektiv kodning- Det sista steget beskrivs på följande sätt: ”Det sista stadiet i kodningsarbetet är den selektiva kodningen, då forskaren letar efter fall som stödjer eller illustrerar teman som framkommit vid den tidigare kodningen” (Svenning 2003, s.161).
män slutar på –o medan de samma för kvinnor slutar på –a. Vid första genomläsningen har jag fört anteckningar. Ett schema till textanalysen har också konstruerats. I schemat kan man skriva in vilka egenskaper, roller, positioner eller uppgifter könen har tilldelats, därefter har de färgkodats utifrån om de betraktas som typiskt manliga, kvinnliga eller normbrytande. Till de scheman som har konstruerats har användarinstruktioner skapats. Detta för att det ska vara tydligt för kodaren hur schemat skall användas och hur det har använts. Innan
datainsamlingen påbörjades testades schemat först på läroboken Gracias (2013). Detta för att göra eventuella korrigeringar enligt rekommendationer från Bryman (2004, s. 288). När denna pilotstudie genomfördes hade jag konstruerat ett schema där övergripande rubriker var
egenskap, yrke, roll, position, uppgift och sammanhang. Jag insåg att rubrikerna roll, uppgift och position blev problematiska att urskilja och behövdes specificeras. Efter att första
pilotstudien hade genomförts korrigerade jag rubrikerna till sysselsättning, personliga
relationer, områden, arbetslivet och personliga egenskaper. Därefter testades schemat
ytterligare en gång och med dessa rubriker blev det möjligt att på ett tydligare sätt kategorisera företeelser som tas upp i texten
Resultat
De frågor som har legat till grund för studien är vilka egenskaper, uppgifter och positioner könen har tillskrivits i läroboken Amigos. Fokus har även legat på att studera i vilka
sammanhang män och kvinnor förekommer och i vilken mån och på vilket sätt skildringarna avviker från den stereotypa bilden av manligt och kvinnligt.
Om man ser till vilka platser karaktärerna befinner sig på kan man se att vid upprepade tillfällen befinner de sig i utlandet (se bilaga 5). En flicka befinner sig till exempel i Spanien för att spela fotboll, sedan figurerar flera kvinnliga karaktärer som är i Spanien och hälsar på sina spanska vänner. Därutöver finns det ett kapitel som handlar om en utbytesstudent som heter Javier och befinner sig i Hastings i England för att lära sig mer engelska. Båda könen befinner sig således utomlands men av olika anledningar (se bilaga 1).
De sysselsättningarna karaktärerna har fått skiljer sig en del från varandra även om det finns några likheter (se bilaga 1). De flesta karaktärerna som förekommer i läroboken är ungdomar, som totalt utgör 52 roller av 81, och en frekvent roll karaktärerna får i boken är just
student/elev (se bilaga 1). Andra roller är syster, bror, mamma, pappa, farfar/morfar,
biljettförsäljare på biografen, biljettförsäljare på flygplatsen, kommunalt anställd, slaktare och bartender. Vid tolv olika tillfällen har karaktärerna fått yrken. Av dessa tolv tillfällen har kvinnorna fått stå för tre yrken, vilka är: servitris, biljettförsäljare på biografen samt
kommunalt anställd. I kapitlet ”El doble”5 handlar det om en man som heter Ronaldo som är trött på sitt liv, sitt jobb och på sin fru Clara. I detta kapitel har till exempel Ronaldo ett arbete medan Clara är arbetslös. Där kan man istället läsa att Clara tar Ronaldos pengar och slösar bort dem. I läroboken är det manliga könet mer aktivt och synligt i arbetslivet. (se bilaga 2).
Man kan läsa mer om könens sysselsättningar i Amigos del ”Más lectura”6. Där finns det ett antal texter som handlar om några kända personer från spanskvärlden. Här dominerar männen. Totalt finns det tre texter om kända personer, samt en om sporten på Kuba där två atleter nämns. Första texten, ”El niño”7, handlar om fotbollsspelaren Fernando Torres som kallas för just El niño. Han presenteras som en väldigt omtyckt fotbollsspelare i Spanien. De berättar om hur han måste träna hårt i stort sett varje dag samt hur hans väg till framgång har sett ut. I kapitlet ”Pablo Picasso” är Pablo Picasso näste man som presenteras. Det skrivs att han har tre Guinness världsrekord samt att hans verk är de som säljs flest av på auktioner. Man får även ta del av hans väg till framgång. I kapitlet ” ¡Hasta la victoria siempre!8” är det Ernesto Guevara de la Serna som introduceras, mer känd som ”Che”. Även här får man ta del av hans historia av att vilja skapa rättvisa i Sydamerika samt hans del i att befria Kuba från diktatorn 1959. Nästkommande kapitel ”El deporte en Cuba” handlar om sporten i Kuba. I det här kapitlet tas friidrott upp. Där nämner de Ana Fidelia Quirot, kallad ”yrvädret från
Karibien”, som redan vid 15 årsåldern är en av de snabbaste i Latinamerika. De skriver om hennes olycka där hon var nära att dö. Hon återhämtar sig dock och tar guld. Ytterligare en atlet som tas upp är Javier Sotomayor, kallas Prinsen. Han är känd höjdhoppare som har nuvarande världsrekord. 1999 åker han fast i ett dopningstest. Av totalt fem texter handlar en om en kvinna. Här är fördelningen på aktiva pojkar tydlig, även om det också förekommer någon aktiv flicka. Konstateras kan göras att männen dominerar även i det här avsnittet. Gällande sportutövande i övrigt förekommer det att båda könen sportar, men likaså här är det manliga könet överrepresenterat (se bilaga 1).
5 ”El doble” betyder dubbelgångaren (egen översättning). 6 ””Mer att läsa” (egen översättning).
7 ”pojken” (egen översättning).
Ytterligare ett exempel där man kan se hur sysselsättningarna är fördelade är i kapitel 12. Där kan man läsa om Julieta och hennes syskon. Julieta är ensam hemma med sina syskon Ana och Felipe. Hennes farfar är på sjukhuset och hennes föräldrar och faster är i hans lägenhet och städar. Julietas pappa ringer hem till barnen för att fråga vad de gör. Julieta svarar att hon spelar piano för att öva inför konserten hon ska ha nästkommande dag. Tidigare har man kunnat läsa sig till att Felipe skriver ett e-mail och Ana gör iordning middagen som de allihop ska äta inom några minuter. Pappan svarar att de också alldeles strax ska äta. Farfar tycker inte om sjukhusmaten, därför håller mamman och fastern på att tillaga en god paella som de allihop ska avnjuta. Här talar arbetsfördelningen sitt tydliga språk, köket är flickornas ”område” (se bilaga 1).
Julieta och frågar om hon vill dansa. Av totalt sju tillfällen bjuder en flicka ut en pojke. Figuren Sofía bjuder Alejandro till ett gig där hon ska spela. Kapitel 11 handlar om Marcela, Rubén och Félix som ska på bio. Där betalar Marcela allas biobiljetter, sin pojkväns och kompisen Félixs. Rubén betalar istället för snackset och godiset för samtliga.
Egenskaper
Gällande de egenskaper könen har fått (se bilaga 3) har följande tillskrivits: vid tre skilda tillfällen kallas tre olika flickor för ”guapa” (dvs,”snygging”). Ingen pojke benämns så. I läroboken har flickorna fått den mer ”skötsamma” rollen medan pojkarna står för bland annat den ”tuffa” rollen. Flickornas skötsamma roll står inte utskriven som en egenskap, utan sättet de ”skötsamma flickorna” beskrivs på, samt avsaknaden av dessa egenskaper hos pojkar, gör att det blir tydligt. Exempelvis benämns aldrig någon av det manliga könet som smart.
Däremot beskrivs eleven Matilde med egenskapen ”smart”, samt att hon har lätt för sig (kap.8 i Amigos). Flickorna framställs även som lydiga och ett exempel på detta är Sara. Hon är på ett diskotek med sin kompis Juan där hon blir uppvaktad av Manolo. De dansar tillsammans och Manolo frågar om inte hon kan stanna längre, men Sara säger att hon lovat att vara hemma 00.30. De bestämmer istället en ny dag för att träffas. I ett annat avsnitt får vi läsa om niondeklassare som ska skriva prov i engelskämnet. Där beskrivs tvillingarna Luisa och Manolo, varav Luisa har lätt för engelska. Hon har därför inte behövt plugga mycket inför provet. Michael är tvåspråkig och har därför inga problem med engelska eftersom han pratar språket flytande. Manolo däremot, Luisas tvilling, har varit nervös hela provet. Han har pluggat i fem dagar för det här provet och han har svårt för engelska. Emellertid har Manolo lätt för matematik och det har inte Luisa. Luisa uttrycker att hon vill ha hjälp med algebran och Manolo svarar ”Ja, självklart, det är lätt”. I kapitel 6 kan man läsa om boxaren Nelson som precis har förlorat sin boxningsmatch. Beskrivningen av honom tolkas som ”tuff”. I en konversation mellan Nelson och hans tränare säger Nelson ”jag har ont i näsan” varpå
tränaren svarar: ”Klart du har ont, den är bruten”. Nelson har förmodligen även brutit tummen och har därutöver ont i knät när han rör sig, men poängterar att han mår bra, tränaren går därefter och hämtar kryckor åt honom. Detta är en situation som tolkas som att Nelson är en ”tuff pojke”, eller ”stark”.
Teobaldo och Mercutio drar kniv. Romeo försöker gå emellan men kniven träffar Romeos vän i magen varpå han dör. Man får senare veta att även Teobaldo har blivit mördad.
Beskrivningen av gärningsmannen stämmer in på Romeo. Även Julieta blir utsatt för våld av det rivaliserande gänget. Hon blir svårt misshandlad och lämnad för att dö i en centralstation.
Vid tre olika tillfällen nämns att tre pojkar är sjuka. Den ena har feber, den andra har influensa och den tredje är sjuk.
Analys
Vid en analys av var de olika könen befinner sig återkommer följande områden: skola, resa, buss, biograf, cafeteria, tågstation, flygplats, diskotek, bar och boxningsarena. Båda könen figurerar i samtliga områden, förutom i boxningsarenan där det enbart finns pojkar. När det kommer till att se hur arbetsfördelningen ser ut i boken är köket en given plats för de
kvinnliga gestalterna i läroboken samt att männen är mer aktiva, eller åtminstone synliga, på arbetsplatser utanför hemmet. När det gäller yrkeskategorier har männen blivit tilldelade yrken i mycket större utsträckning än till exempel kvinnorna. Det kan konstateras att det manliga könet är mer aktiv och synlig i arbetslivet och att de har fler roller än kvinnorna. I Jensine Holmgrens (2014) uppsats ”Språka om normer” framgår det däremot att mannen och kvinnan förekommer lika ofta, och det konstateras även att det inte framkommer tydliga könsroller i val av yrke. Holmgrens studie utgår visserligen från böcker som används i Spanska steg 3, men det visar att Caminando, Vistas 3 och El Sur paso 3 visar större genusmedvetenhet än vad Amigos gör.
Beträffande flickors egenskaper används adjektiv som snygg, gnällig, skötsam, lydig. Dessa egenskaper är vad som anses vara typiskt kvinnliga. Vid något tillfälle används även egenskapen smart för att beskriva en flicka. Detta är något som vanligtvis brukar tillskrivas pojkarna. Pojkarna å andra sidan beskrivs som tuffa, aktiva, rationella, aggressiva och våldsamma, vilket även detta visar på att pojkarna framställs som stereotyper. Vid olika tillfällen har det framgått att pojkarna är sjuka, med antingen feber eller influensa, ett tillstånd som i traditionell mening kanske tillskrivs kvinnorna. Här finns det alltså en tendens till avvikelse från normen, även vad gäller att en flicka beskrivs som smart.
fem idrottsutövare varav fyra är av det manliga könet. Här är ytterligare en aspekt där man kan se pojkarnas aktiva roll.
När det kommer till de uppgifter könen har fått i läroboken är de i stort sett lika. Det finns dock en aspekt som skiljer dem åt, och det är inom personliga relationer, närmre bestämt när det handlar om vem som bjuder ut vem. I boken Amigos är det pojkarnas uppgift att uppvakta flickorna, alltså framträder könsrollerna på ett stereotypt sätt. Läsarna vaggas in i
könsbestämda utseenden samt sysselsättningar som följer könsmaktsordningar och traditionella mönster.
Diskussion
Stereotyper
Lgr11 förespråkar jämställdhet mellan kvinnor och män och en undervisning där ingen ska utsättas för diskriminering p.g.a. kön (Skolverket 2011). Enligt Berge (2011) visar tidigare forskning att läromedel i många ämnen rymmer en underrepresentation av kvinnornas perspektiv. Samma problematik framgår i den analyserade läroboken Amigos, där kvinnor visserligen finns inom arbetslivet men där män dominerar. Detta mönster är i linje med tidigare forskning (Mörk, 2013; Näsström, 2014). Intressant är att Näsström har analyserat
Amigos cuatro9 (2011) , alltså en bok ur samma serie som den jag analyserar. Precis som i
min studie konstaterar Näsström (2014) att aktörer som deltar i arbetslivet stort sett är män. I Jensine Holmgrens (2014) uppsats framgår däremot att mannen och kvinnan förekommer lika ofta, och det konstateras även att könsrollerna är otydliga beträffande val av yrke. Med andra ord, eftersom läroböckerna Caminando (2009), Vistas 3 (2012) och El Sur paso 3 (2010) visar att fördelningen mellan könen på arbetsmarknaden är lika (Holmgren, 2014), är det värt att notera hur denna jämställdhet enligt min studie verkar ta ett steg tillbaka i Amigos (2014).
Beträffande området sport är männens intresse för fotboll överrepresenterat, något som också framgår i Mörks (2013) studie, där visserligen båda könen är intresserade av fotboll men pojkarna framhävs fler gånger än flickorna, precis som i Amigos. I samband med detta blir det intressant att koppla till Nikolajeva (1998) som understryker att fotboll betraktas som en manlig sport då deltagarna tillskrivs manliga egenskaper som aktiv, tävlande och fysiskt stark.
Enligt Mörks (2013) analys av läroboken Caminando (2007), är de spansktalande kändisar stort sett män och beskrivs inte mindre än 12 gånger jämfört kvinnor som förekommer fem gånger. linje med detta konstaterar Näsström (2014) att manliga kända personer utgör majoriteten i de undersökta texterna. Resultaten hos Mörk (2013) och Näsström (2014) kan jämföras med Amigos, där inga spansktalande kvinnliga kändisar är närvarande. Eftersom kvinnliga kändisar inte ens nämns i Amigos blir det enligt min uppfattning omöjligt att utläsa hög genusmedvetenhet i texten. Beträffande den relativt snäva genusmedvetenhet som framgår av Amigos vill jag understryka Skolverkets (2013) krav på att alla som arbetar i skolan skall bidra till att motverka sådana begränsningar i elevens studie- och yrkesval som grundar sig på kön eller social eller kulturell bakgrund. Resultaten i min studie visar att det motsatta förmedlas till eleverna, inte bara i läroboken Amigos, utan även andra läroböcker som Caminando (2009), Vistas 3 (2012) och El Sur paso 3 (2010). Vidare, enligt tidigare forskning konstateras att läroböcker styr undervisningen genom att påverka elever och lärares föreställningar om exempelvis vad som är manligt och kvinnligt (Selander 1999 & Englund 2006). Samma sak framgår av mina resultat, att de stereotypa bilderna av manligt och kvinnligt lever kvar och därmed bidrar till att påverka elever och lärare i samma riktning.
I studien kan man även skönja den kulturella överlagringen som Hirdman (2012) skriver om. Det förstärker föreställningarna som finns om hur relationen mellan ”man” och ”kvinna” bör vara. Hirdman (2007) skriver att genuskontrakten är konkreta föreställningar om hur män och kvinnor ska vara mot varandra, till exempel i kärleken, vem som ska förföra vem (s.217), vilket även framgår tydligt i min studie. Pojkarna tar initiativet i högre grad än flickorna och är oftast de som leder konversationerna. Detta gör de genom att ställa frågorna, och även genom att bjuda ut flickorna. Hirdman (2012) menar att detta anses normalt och acceptabelt att det ska vara så, vilket i sin tur leder till olika typer av mönster. När man använder
genuskontraktet som redskap kan man beskriva gränserna för kvinnors möjligheter (Hirdman s. 463). I linje med detta konstaterar Mörk (2013) att i läroboken Alegría (2009) är det endast pojkar som bjuder ut flickor. Likartade resultat visar Holmgren (2014) i sin analys av
läroböcker som skildrar bilden av den aktiva pojken och den passiva flickan inom personliga relationer.
kvinnliga sfären medan den produktiva och offentliga delen tillhör den manliga. I Amigos återfinns kvinnan i köket och mannen i arbetslivet. Eilard (2008) menar att sådana här gestaltningar genererar i sin tur till en föreställning om genusgränser samt särskilda rum för både flickor och pojkar (s.112), vilket motsäger Skolverkets riktlinjer om att motverka begräsningar för könens yrkesval p.g.a. könen.
När det gäller de egenskaper som har tillskrivits könen känner man igen många attribut från stereotypschemat såsom beskrivs hos Nikolajeva (1998), till exempel att pojkar är rationella. Alltsedan upplysningstiden har männen framställts som rationella och intelligenta medan kvinnorna har fått stå mall för kropp och känslor. Rousseau är en av de viktigaste
förespråkarna av just detta synsätt av manligt och kvinnligt. Nikolajeva (1998) skriver även att män ofta tillskrivs att de är starka medan kvinnor framställs som vackra, något som stämmer in på karaktärerna i läroboken. Enligt Nikolajeva (1998) framställs män som självständiga medan kvinnor är i en eller annan form av beroendeställning till andra. Detta framgår också av min studie. Hos Nikolajeva (1998) är just aggressivitet samt våldsamhet egenskaper som oftast tillskrivs pojkar. Resultaten i min studie visar samma sak, pojkarna är aggressiva och våldsamma karaktärer medan flickor skildras som diplomatiska.
Einarsson & Hultman (1984) menar att redan små barn uppfattar egenskaper som anses vara kvinnliga och manliga. Ett exempel på egenskap som genom verb tillskrivs det kvinnliga könet är gnäller. Det som redan den gången beskrevs som en kvinnlig egenskap återfinns i min studie då den visar att kvinnor i boken Amigos, t.ex Clara är den som yttrar sig i form av gnällande, vidare, min studie visar det som Eilard (2008) redogör för, att man skapar
könsbestämda yttre samt sysslor när könen framställs på ett stereotypt sätt.
Normbrytning
När det gäller i vilken mån och på vilket sätt skildringarna avviker från den stereotypa bilden av manligt och kvinnligt kan man i min studie se att en flicka betalar för sig själv och
Ytterligare ett exempel på normbrytande är att tre manliga figurer har fått rollen att vara sjuka kan tolkas som ett försök till att göra en mjukare och troligtvis svagare gestaltning av mannen. Detta spår är Eilard (2008) inne på, och menar att nutidens läroböcker verkar jämställda då starka kvinnor framträder och männen har en mjukare framtoning. Att flickan Matilde framställs som smart ses också som normbrytande, Nikolajeva (1998) menar att det i vanliga fall är en egenskap männen får.
Slutreflektion
Analysen visar att i läroboken Amigos (2010) skildras manligt och kvinnligt både genom normbrytning och stereotyper, något som även visats i tidigare studier (Mörk, 2013). Läroböcker i spanska som främmande språk stärker således till viss del de föreställningar människor får redan i tidig ålder, om hur vi bör vara för att accepteras av samhället, vi skapar en föreställning om genusgränser samt särskilda rum för både flickor och pojkar. Att
läroböcker stärker dessa föreställningar bidrar till ett samhälle med inlärda begränsningar. Resultaten i min studie bör dock inte anses vara gällande för samtliga läromedel i spanska som främmande språk, utan snarare betraktas som en varning om att manliga och kvinnliga stereotyper fortfarande existerar. Det är därmed min förhoppning ska öka sin
genusmedvetenhet och se på läromedel med kritiska ögon. En förutsättning för att kunna diskutera genus i läroböcker, eller över huvud taget, är att bli medveten om eventuella stereotypa bilder som kan förmedlas genom läroböcker. Detta hoppas jag att min studie har bidragit till.
Det finns en idé om att Sverige har hunnit längre i sin utveckling kring jämställdhet än många andra länder, t.ex. enligt den årliga genusrapporten The Global Gender Gap Report (2014) blev Sverige utsedd till ett av världens mest jämställda länder (World Economic Forum 2014). En undran som uppstår är huruvida läroböcker i Moderna språk ska återspegla samhället som det ser ut i målspråkslandet eller om de ska återspegla det svenska. I linje med detta kan man fråga sig om läroböcker ska förmedla en falsk bild av samhället eller om de ska förmedla hur det faktiskt ser ut idag. Precis som tidigare forskning har konstaterat, är målen för
Litteratur
Primärlitteratur:
Saveska Knutagård, Monika, De la Motte, Anette, Lizana, Horacio. 2010. Amigos tres. Liber AB.
Sekundärlitteratur:
Ammert, N, 2011, Att spegla världen: Läromedelsstudier i teori och praktik. 157-174. Lund, Studentlitteratur.
Berge, B-M, Jämställdhet och kön. i: Ammert 2011. ss.157-174.
Bryman, A, 2004, Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö, Liber.
Carlson, M, & von Brömssen, K, 2011, Kritisk läsning av pedagogiska texter – en
introduktion. i M. Carlson, & K. von Brömssen (red.), Kritisk läsning av pedagogiska texter.
Genus, etnicitet och andra kategoriseringar (ss. 15-46). Lund, Studentlitteratur AB.
Edlund, A-C, Erson, E, Milles, K, 2007, Språk och kön. Falun, Norstedt Akademiska förlag.
Eduards, M, 1998, Män – finns de? Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 3-4.
Eilard, A, 2008, Modern, svensk och jämställd. Om barn, familj och omvärld i grundskolans
läseböcker 1962-2007. Malmö, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.
Einarsson, J, Hultman, T, 1984, Godmorgon pojkar och flickor. Om språk och kön i skolan. Malmö, Gleerups.
Englund, B, 2006. Vad har lärt oss om läromedel? En översikt över nyare forskning, Underlagsrapport till Skolverkets rapport 282:2006, Stockholm, Lärarhögskolan.
Englund, B, Vad gör läroböcker? I: Ammert, 2011. ss. 279-293.
Hedlin, M, 2004, Lilla genushäfte: om genus och skolans jämställdhetsmål. Högskolan i Kalmar, Institution för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap.
Hirdman, Y, 2012, Furuland, L & Svejdedal, J (red.) Litteratursociologi. Texter om litteratur
och samhälle. ”Genussystemet- reflektioner kring kvinnors sociala underordning.” Lund,
Studentlitteratur.
Nikolajeva, M, 1998, Barnbokens byggklossar. Lund, Studentlitteratur.
Nikolajeva, M, 2003, ”Crossvokalisering och subjektivitet: Den performativa rösten i litteraturen” Tidskrift för litteraturvetenskap, nr 1-23 2003, s.53-77.
Ohlander, A-S, 2010, Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia: en granskning på
uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan, SOU2010:10. Stockholm, Fritzes.
Saveska Knutagård, M., De la Motte, A., & Lizana, H. (2011). Amigos. 4, (Textos). Stockholm: Liber.
Schmidl, H, 2005, Modig och stark- eller ligga lågt. Skönlitteratur och genus i skola och
förskola. Kåreland, Lena (red.) ”<<It takes two to tango>>. Om Per Nilssons Hjärtans fröjd”.
Stockholm, Natur och Kultur.
Statens institut för läromedelsinformation, 1987, Granskningsrapport om könsroller i
grundskolans läroböcker i engelska, tyska och franska. Stockholm, Statens institut för
läromedelsinformation SIL.
Stukát, S, 2005, Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund, Studentlitteratur AB.
Svenning, C, 2003, Metodboken. Eslöv, Lorentz Förlag.
Von Wright, M, 1999, Genus och text: när kan man tala om jämställdhet i fysikläromedel? Stockholm, Skolverket.
Wikman, T 2004, På spaning efter den goda läroboken- om pedagogiska texters
lärandepotential, Åbo, Akademis förlag.
Elektroniska källor (URL)
Nationella sekretariatet för genusforskning, 2014. Sökord ”Genus”. Tillgänglig: <http://genus.se/meromgenus/ordlista> (hämtad 2015-05-18).
Goretty Robles Fernández, 2006 “La mujer como personaje real: representaciones iconográficas, Foro de profesores de E/LE” Tillgänglig:
<http://www.uv.es/avales/Avales/RoblesII.pdf> (hämtad 2015-05-17).
Holmgren, J, 2014. “Språka om normer. En undersökning av normer om genus i läroböcker i spanska steg 3 för gymnasiet” Umeå. Tillgänglig:<
Lärarnas riksförbund 2014. ”Lärarna om läromedlen En undersökning om läromedlens
kvalitet och lärarnas tillgång på läromedel” Tillgänglig:
<http://www.lr.se/download/18.5bc4ab6b149ad2df77297b25/1416474158835/%C3%A5tta+a v+tio+l%C3%A4rare+hinner+inte+granska+l%C3%A4romedel.pdf> (hämtad 2015-05-17). Mörk, A 2013. ”Spanska läromedel ur ett genusperspektiv. En analys av hur kvinnor och män representeras i spanska läromedel”: Eskilstuna.
Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:625667/FULLTEXT01.pdf > (hämtad 2015-05-16).
Nationalencyklopedin [NE]. (2014) Uppslagsord: ”Genus”. Tillgänglig: <www.ne.se> (hämtad 2015-05-24).
Näsström, S. 2014. Skildras mångfald i läroböcker i spanska?
Tillgänglig:<https://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/16831/Examensarbete%2c%20Susa nne%20Nasstrom.pdf?sequence=2&isAllowed=y > (hämtad 2015-05-16).
Skolinspektionens rapport 2013. Tillgänglig:
http://www.skolinspektionen.se/Documents/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgr anskningar/2013/syv/kvalgr-syv-samf.pdf (hämtad 2015-05-20).
Skolverket, 2000. .En fördjupad studie om värdegrunden, om möten, relationer och samtal
som förutsättningar för arbetet med de grundläggande värdena. Dnr 2000:1613 Stockholm:
Skolverket (hämtad 2015-04-15).
Skolverket, 2006, I enlighet med skolans värdegrund?
Tillgänglig:
<http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1659> (hämtad 2015-04-07).
Skolverket, 2011 [Lgr 11] Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011,
Tillgänglig:
<http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan/curriculum.htm?tos=GR> (hämtad 2015-04-10).
Skolverket, 2014, Hur granskar vi digitala läromedel?
BILAGA 1
Sysselsättning
Män Fk* Kvinnor Fk*
Här skriver man vilken sysselsättning mannen har Till exempel: Städar.
Spelar tennis Gillar fotboll Student
Är på semester Utbytesstudent
Ute och springer varje kväll. Cyklar
Boxare Städar
Skriver ett mail Pluggar mycket
Är på krogen (större rörelsefrihet) Fotbollsspelare Konstnär Friidrottare Hjälte Dricker öl Fiskar
Frågar efter flickas nummer
Här skriver man vilka sysselsättningar kvinnan har. Är på semester Spelar fotboll Student Spelar piano Lagar mat Städar Förbereder maten Resa Är på krogen Friidrottare
Fk* = Fk är förkortning av färgkod. Här markeras ovanstående
egenskap/roll/uppgift/position med färgpenna. Färgen beror på om det som de har tillskrivits är typiskt manligt, kvinnligt eller neutralt.
Gul markering: neutralt
Grön markering: normbrytande. Till exempel att en man/pojke är flygvärdinna anses vara normbrytande. Då markeras det med grön färg.
BILAGA 2
Arbetslivet
Män Fk* Kvinnor Fk*
Här skriver man vilket yrke mannen har. Till exempel: ” polis”.
Polis Domare Tränare Lärare Biljettförsäljare (flyg) Bartender Slaktare
BILAGA 3
Personliga egenskaper
Män Fk* Kvinnor Fk*
Här skriver man vilka egenskaper mannen har eller vilken
roll/position/uppgift som han har tillskrivits.
Till exempel: ”Är smart”
Sjuk Bra fotbollsspelare ”stark” ”tuff” Trevlig Trött Smal Kort Mustasch/skägg Svårt för engelska Tvåspråkig Lätt för matematik Gillar att fiska Trött på sitt liv Dumskalle Aggressiv Våldsam
Här skriver man vilka egenskaper kvinnan har eller vilken
roll/position/uppgift som hon har tillskrivits. ”romantisk” Smart Populär Trevlig Solbränd Rolig Skämtar mycket Snygg Svårt för matematik Lydig
Slösar bort sin mans pengar Gnällig
Häxa Toka
Kommentar: Egenskaper som aggressiv och våldsam är
BILAGA 4
Personliga relationer
Män Fk* Kvinnor Fk*
Här skriver man vilka personliga relationer mannen har.
Till exempel: pappa
Bjuder ut flicka/flickor Bror Pappa Farmor/morfar Uppvaktar flicka Gift
Lever som fånge i sitt egna hem Luffare
Här skriver man vilka personliga relationer kvinnan har.
Till exempel: fru.
Bjuder ut pojke Flickvän Mamma Uppvaktad Fru
Betalar bion för sig + sin pojkvän
BILAGA 5
Områden
Män Fk* Kvinnor Fk*
Här skriver man vilka områden mannen befinner sig på. Till exempel: ”är hemma” Krogen Cafeteria Boxningsarena Skolan Utomlands Jobbet Hemma Biografen Bussen
Här skriver man vilka områden kvinnan befinner sig på.
Krogen Cafeteria Skolan Utomlands Jobbet Hemma Biografen Bussen
